Sök i Ratio Lex

Konstitutiom-Utskottds Utlåtande N:o 13

1875-05-04 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1875:13, Konstitutiom-Utskottds Utlåtande N:o 13

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutiom-Utskottds Utlåtande N:o 13.

1

N:o 13

Ank. till Riksd. Kansli den 4 Maj 1875, kl. 2 e. m.

Konstitutions-Utskottets Utlåtande, i anledning af väckt motion

om ändring af 2 § 4 mom. Tryckfrihet s-för ordning en.

Under åberopande deraf, att med nuvarande valsätt de kommunala

myndigheterna vanligen utsåges till öfvervägande del af och oftast äfven inom

en fåtaligare krets bland valmännen, att i stad, der stadsfullmäktige funnes,

desses befogenhet vore mycket stor enär de kunde snart sagdt efter godtfinnande

beskatta kominun-medlemrnarne, inleda kommunen i vidtutseende företag

samt skuldsätta densamme för en mansålder och mera, hvarjemte de sjelfva

välde drätselnämnd, fångvårdsstyrelse o. s. v., utsåge revisorer att granska

dessa nämnders förvaltning, läte revisorernes berättelser hos sig föredragas och

beslutade om ansvarsfrihet, att utanför stode de skattskyldigas flertal, som hade

rättmätiga anspråk på att skattebidragen klokt och sparsamt, med sträng redlighet

och utan mannamån, förvaltades äfvensom att derom erhålla kännedom,

att offentligheten vore för de mindre röstägande af större vigt, än den valrätt,

genom hvilken de blott undantagsvis kunde göra sin vilja hörd och som blefve

för dem ännu onyttigare i mån som fullmäktige kunde och ville undandraga

sig och sina nämnder offentlighetens granskning, att äfven på landsbygden

skärande missförhållanden, beslägtade med de ofvan antydde, emellanåt ädroge

sig obehaglig uppmärksamhet, samt att flere exempel funnes derpå, att kommunala

myndigheter vägrat att hålla sina handlingar för allmänheten tillgängiBih.

till Riksd. Vrål. 1875. 3 Samt. 7 Haft.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutions-Utskottets Utlåtande 2V:o IS.

liga, har Herr Gumcelius i en den 22 nästlidne April inom Andra Kammaren

väckt och sedermera derifrån till Utskottet remitterad motion (N:o 175) föreslagit,

att i Tryckfrihets-förordningens § 2 mom. 4 måtte intagas ett stadgande

derom, att kommunala myndigheters och inrättningars protokoll och öfriga handlingar

vore underkastade den i Tryckfrihetslagen afsedda offentlighet.

I anledning häraf vill Utskottet till en början erinra, att i Kongl. Förordningarne

den 21 Mars 1862 om kommunalstyrelse på landet och i stad

samt om kyrkostämma, kyrkoråd och skolråd finnes uttryckligen föreskrifvet,

att eu hvar. som det åstunda!’, äger att af kommunalstämmas, kommunalnämnds,

stadsfullmäktiges och kyrkostämmas protokoll taga afskrift samt att

få afskriftens riktighet bestyrkt; hvarjemte särskild!, beträffande kommunalstämmas,

kommunalnämnds och kyrkostämmas beslut, är stadgadt, att detta

bestyrkande skall ske af ordföranden utan lösen. Likaledes böra, enligt Kongl.

Förordningen samma dag om landsting, saintlige landstingets protokoll jemte

ett sammandrag af dem på landstingskassans bekostnad tryckas och till länets

kommuner utdelas samt der från predikstolen kungöras. Sålunda har i sjelfva

kommunalförfattningarne den af motionären påyrkade offentlighet redan blifvit

till viss del medgifven; och vid detta förhållande har det synts Utskottet vara

följdriktigast, att. om en utsträckning af den rätt. som härutinnan förefinnes,

skulle anses vara af nöden, det stadgande, som härom borde utfärdas, jemväl

erhölle i kommunalförfattningarne sin plats men att i desse författningar föreslå

ändring, dertill är Konstitutions-Utskottet icke behörigt.

Vidkommande härefter frågan huruvida införandet i Tryckfrihers-förordningen

af något stadgande i den af motionären angifna syftning finnes be höfligt

eller icke, har motionären sjelf i sin motion förklarat, att, enligt hvad det

ville förefalla honom, den påyrkade offentligheten borde framgå af Tryckfrihetslagens

nuvarande lydelse, då det, sedan åtskilliga undantag i det åberopade

momentet uppräknats, slutligen deri säges: “I öfrig! och som det blefve för

vidlyftigt att alla förekommande ämnen, mål och ärenden med noggrannhet

utsätta, skall det stå hvar och en fritt att i tryck allmänt kunnigt göra allt hvad

som i denna lag icke finnes uttryckligen förbjudet.“ Med afseende härå och då

motionären icke uppgifvit något mål, deri vederbörlig embetsmyndighet uttalat

eu motsatt uppfattning, samt hvar och en enskild person liar befogenhet att

i föreskrifven ordning söka ändring och rättelse i vederbörande kommunalmyndigheters

beslut äfvensom att vid de allmänna domstolarne tala å de

rättsförnärmeiser. som genom de kommunala tjenstemännen honom tillskyndas,

torde det icke vara skäl att vidtaga den af motionären föreslagna grundlagsändring

innan meddelade domslut visat, att eu dylik ändring verkligen är åt

behofvet påkallad.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 13.

3

På dessa grunder och ehuru Utskottet är med motionären ense om

nyttan och nödvändigheten deraf, att jemväl de kommunala myndigheterne

äro för sina göranden och låtanden underkastade offentlighetens kontroll, anser

Utskottet sig böra vördsamt hemställa,

att förevarande motion icke må af Riksdagen bifallas.

Stockholm den 4 Maj 1875.

Å Utskottets vägnar:

Th. Munck af Rosenschöld.

Reservation

är anmäld af Herrar Per Nilsson i Espö, Samuel Johnson och Ola

Jönsson.

Herrar Munck af Bosenschöld och Hceggström hafva begärt få antecknadt,

att de i ofvanstående ärendes slutliga behandling inom Utskottet icke deltagit.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.