Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 5
1875-03-02 · 9 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 7 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
KU 1875:5, Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 5
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
, V
Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 5.
i
N:o 5.
Ank. till Riksd. Kansli den 2 Mars 1875, kl. 12 midd.
Konstitutions-Utskottets Utlåtande, i anledning eif väckt motion om
ändring af 21, 32, 33, 34, 37, 55 och 59 §§ Riksdagsordningen.
Redan vid 1873 års riksdag erinrade Utskottet i ett till Riksdagen
afgifvet memorial hurusom erfarenheten under de nästförutgångne åren
tillräckligt ådagalagt, att Riksdagens verksamhet i icke ringa mån varit
hämmad till följd af den arbetsordning, som gjort, att en ganska stor
del af riksdagstiden hunnit förflyta innan något vigtigt ärende af vederbörande
Utskott kunnat förberedas till slutlig handläggning; hvaremot
under sessionens sista veckor Kamrarnes bord varit så öfverfylda af
utskottsbetänkande!!, att tiden knappt räckt till för ärendenas behandling.
I synnerhet hade detta förhållande inverkat menligt på handläggningen
af de större frågor, hvilka kraft en mera grundlig och fullständig utredning
af Utskott och derföre omöjligen kunnat hos Riksdagen förekomma
förr än inemot slutet af dess samvaro, då de åter under trycket af en
allmän brådska icke kunnat af Riksdagen pröfvas med all den omsorg,
de erfordrat, hvilket ock ledt dertill, att Kamrarne känt sig mest böjda
för uppskof med föreslagna förändringar och att det arbete, som blifvit
å frågorna nedlagdt, icke ledt till vederbörligt gagn.
Till undanrödjande af dessa olägenheter framlade Utskottet ett
förslag om tillägg till 59 § Riksdagsordningen, hvarigenom Riksdagen,
då dess ledamöter af en eller annan anledning icke förmådde att åt ett
till slutligt afgörande framlagdt vigtigt ärende egna all vederbörlig uppBih.
till Riksd. Prof. 1875. 3 Sami. 3 Höft. 1
2
Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 5.
märksamhet, skulle i vissa fall beredas utväg att uppskjuta detsamma
till nästföljande riksdag, hvarefter behandlingen deraf kunde företagas
redan under de första veckorna af denna senare riksdags sammanvaro,
innan andra ärenden ännu hunnit taga Kamrarnes tid och uppmärksamhet
i synnerligt anspråk. Detta förslag, som af Första Kammaren bifölls,
blef likväl af Andra Kammaren förkastadt.
Samma öde fick ett vid 1874 års riksdag af Utskottet jemväl i
ofvannärnnda ändamål framlagdt, till någon del omarbetadt förslag; utvisande
dock Andra Kammarens protokoll öfver den dervid förda diskussion,
att anledningen till förslagets förkastande mindre var ogillande af
dess syfte, än betänkligheter i afseende på några detaljer deraf.
Vid innevarande riksdag har frågan blifvit ånyo upptagen genom
eu af Herr Thomasson inom Andra Kammaren väckt och till Utskottet
hänvisad motion (N:o 3), hvari motionären bibehållit Utskottets föregående
förslag derom, att genom Kamrarnes sammanstämmande beslut afgörandet
af betänkande från ständigt eller särskildt Utskott skulle kunna till nästa
lagtima riksdag uppskjutas derest förslag derom vore väckt senast vid
betänkandets andra föredragning, att likväl, om betänkandet rörde någon
af Konungen hos Riksdagen gjord framställning, beslut deröfver ej finge
uppskjutas utan att Konungen dertill samtyckte, samt att vid den efterföljande
riksdagen med betänkandet skulle förfaras i enlighet med
hvad angående inkommet utskottsbetänkande i allmänhet vore föreskrifvet,
men deremot, i strid med Utskottets förra förslag, ifrågasatt, att
förslaget om uppskof skulle inom båda Karnrarne väckas och att vid den
senare riksdagen betänkandet skulle af talmännen till fortsatt behandling
föredragas i stället för att af vederbörande Utskott för Karnrarne framläggas;
hvarjemte motionären i sitt förslag tillagt den bestämmelsen, att
slikt ärende ej finge ytterligare till annan riksdag uppskjutas.
Hvad nu först angår motionärens framställning derom, att förslaget
om uppskof, för att kunna bifallas, skulle inom båda Karnrarne väckas,
anser Utskottet, att införandet af en sådan föreskrift skulle alltför mycket
strida emot den hvarje riksdagsman eljest tillkommande rättighet att,
utan afseende derpå, huruvida en eller flere andra med honom förenade
sig, få sina inom bestämd tid gjorda yrkanden pröfvade. Ej heller torde
det vara nyttigt att stadga en dylik inskränkning, genom hvilken uppskofsfrågans
behandling blott skulle utan egentligt ändamål försvåras.
Likaledes finner Utskottet den ifrågasatta nya bestämmelsen, att
ett uppskjutet ärende ej skulle få till annan riksdag ytterligare uppskjutas,
kunna medföra åtskilliga förvecklingar. Vid den senare riksdagen
o o o
Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 5.
3
kan till exempel det Jodlande betänkandet blifva återremitteradt till vederbörligt
Utskott. Anyo inkommet till Riksdagen, har detsamma under
tiden blifvit omarbetadt och till följd af nya motioner måhända utvidgadt
öfver dess förra område. Fråga kan då uppstå huruvida det i betänkandet
sålunda förekommande ärende är alldeles samma ärende, som
redan en gång förut uppskjuta; och mången gång torde frågan blifva
ganska kinkig att nöjaktigt besvara. — Föga antagligt lärer det i alla fall
vara, att begge Kamrarne skola komma att förenas om ett ytterligare
uppskjutande af ett från den föregående riksdagen hvilande ärende; hvarföre
den i fråga härom föreslagna nya bestämmelsen torde sakna praktisk
betydelse.
Deremot vill Utskottet, med anledning af de anmärkningar, som
vid föregående riksdagar framstälts emot Utskottets förslag derom, att
vid den riksdag, till hvilken ärendet blifvit uppskjutet, vederbörande
Utskott skulle ånyo för Kamrarne framlägga betänkandet, frånträda samma
förslag och i stället antaga det af motionären i denna del framstälda.
Grunden härför blir då den, att betänkandet icke är vordet till Utskottet
återförvisadt, utan således måste anses fortfarande hvila på Kamrarnes
bord; och någon omöjlighet för talmännen att föranstalta om de åtgärder,
som med ärendets förnyade anmälande tilläfventyrs blifva erforderliga,
lärer icke kunna befaras.
I allt öfrigt torde Utskottet, för att undvika ett onödigt upprepande
af hvad redan förut blifvit sagdt, få hänvisa till sjelfva motionen, i hvilken,
såsom det synes Utskottet, fullständigt vederläggas de invändningar,
hvilka under föregående diskussioner blifvit emot Utskottets förslag i nu
qvarstående delar framstälda. Endast det har Utskottet velat tillägga,
att syftemålet med samma förslag icke, såsom någon gång förmenats,
företrädesvis varit att befordra riksdagsförhandlingarnes snabbare afslutande,
utan fastmer att söka undvika förhastade beslut i vare sig ena
eller andra riktningen. För närvarande står på dagordningen hos oss
genomförandet af en mängd stora och vigtiga reformfrågor angående
civillagstiftningen, skatteväsendet, arméens organisation, administrationsväsendet,
m. in.; och någon tänkbar möjlighet finnes knappast, att dylika
frågor under den jemförelsevis korta tid, Riksdagen för hvarje gång är
samlad, kunna blifva icke blott i Utskotten behörigen utredde, utan ock
sedermera af riksdagen behandlade med den noggrannhet, som vederbör.
Genom ett uppskof med frågans slutliga afgörande till den nästpåföljande
riksdagen skulle förhållandet härmed uppenbarligen förändras till ett bättre,
På grund häraf får Utskottet vördsamt hemställa.
4
Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 5.
ho)
att Riksdagen, med anledning af Herr Thomassons motion
i ofvannämnde del, må antaga att hvila tillvidare
grundlagsenlig behandling följande förslag till ändring
af
Riksdags-Ordningen.
§ 59.
(Nuvarande lydelse:)
Betänkande, som af ständigt eller
i dess ställe särskilt tillsatt Utskott
afgifvits, skall i begge Kamrarne för
ärendets afgörande, så vidt ske kan,
samtidigt föredragas. Efter betänkandets
första föredragning skall detsamma
hvila på bordet. Vid nästa
föredragning, ehvad öfverläggning
då äger rum eller ej, må det, på flera
ledamöters förenade begäran, åter
göras hyllande. Men då saken tredje
gången förekommer, skall den till
afgörande företagas.
(Föreslagen lydelse:)
Betänkande, som — — — — —
— — — —. — afgörande företagas.
Genom Kamrarnes sammanstämmande
beslut må dock afgörandet af betänkande
från ständigt eller särskilda
Utskott kunna till nästa lagtima riksdag
uppskjutas derest förslag derom
inom någondera Kammaren biff vit
väckt senast vid betänkandets andra
föredragning. Dylikt förslag skall
genast Medkammaren delgifvas och
kan endast en gång bordläggas. Beslutas
uppskofvet, skall vid den riksdag,
dertill ärendet blifvit uppskjutet,
talmännen ofördröjligen till fortsatt
behandling föredraga betänkandet,
hvarefter dermed förfares i enlighet
med hvad angående inkommet utskottsbetänkande
i allmänhet är föreskrifvet.
Rörer betänkandet någon af Konungen
hos Riksdagen gjord framställning,
då må beslut deröfver ej uppskjutas
utan att Konungen dertill samtycker.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 5.
Betänkande, som afgifvits af tillfälligt
Utskott, föredrages i den Kammare,
som Utskottet tillsatt, och förfares
derefter vidare med målet såsom
nyss är sagdt.
Utskotts förberedande hemställanden
och förfrågningar må genast
afgöras derest icke någon Kammarens
ledamot bordläggning begär.
Betänkande, som afgifvits af tillfälligt
Utskott, föredrages i den
Kammare, som Utskottet tillsatt, och
förfares derefter vidare med målet
såsom ofvan är sagdt; dock att afgörande
icke må till annan riksdag
uppskjutas.
Omi uppskof med beslut öfver hvilande
förslag till förändring av i grundlagarne
stadgas i 64 §.
Utskotts förberedande hemställanden
och förfrågningar må genast
afgöras derest icke någon Kammarens
ledamot bordläggning begär.
För att ännu mera söka åstadkomma riksdagsarbetets jenmare gång,
har Herr Thomasson i sin motion jemväl i hufvudsakliga delar återupptagit
det af Utskottet vid förra riksdagen i dess utlåtande N:o 9 framlagda
förslag till ändring af 27, 32, 33, 34, 37 och 55 §§ Riksdagsordningen,
enligt hvilket riksdagsfullmakternas granskning skulle äga rum redan
före riksdagens början, Kamrarne icke vidare skulle behöfva genom
deputationer uppvakta Konungen för att begära talmän och vice talmän,
riksdagen skulle öppnas antingen samma dag, den sammanträdde, eller
nästföljande söcknedag samt så; väl tiden för tillsättandet af Riksdagens
ständiga Utskott, som motionstiden skulle inskränkas till sex dagar; varande
emellan Utskottets nämnda förslag och det af motionären nu framstälda
den skiljaktighet, att då Utskottet ifrågasatt, att den, som hade
att för den nyvalde riksdagsmannen utfärda fullmakt, skulle insända
denne till justitie-statsininistern samt låta utdrag af det vid valtillfället
förda protokoll tillställas den valde, så har motionären i stället föreslagit,
att valförrättaren skulle utfärda fullmakten i två exemplar, af hvilka
det ena skulle till justitie-statsininistern insändas och det andra tillställas
den valde.
Emot derma senare förändring, som antagligen af motionären vidtagits
för att tillmötesgå inom Andra Kammaren i sådant syfte uttalade
önskningar, har Utskottet i hufvudsak ingenting att erinra. Det har blott
synts Utskottet lämpligare om fullmakten i endast ett original-exemplar
utfärdades och den valde erhölle en bestyrkt afskrift deraf; hvarjemte,
enär i vissa fall tvekan kan förefinnas om hvem som rätteligen är att
6
Konstitutions-UtsTcottets Utlåtande N:o 5.
såsom valförrättare anses, en omskrifning af motionärens förslag i denna
del ansetts erforderlig.
I öfrigt har Utskottet endast att åberopa sitt vid sistlidne riksdag
afgifna utlåtande och de skäl, som deri anfördes för de föreslagna förändringarne,
hvilka af Första Kammaren antogos att hvila till vidare grundlagsenlig
behandling och i Andra Kammaren förkastades af en majoritet
med blott 13 rösters öfvervigt. Obestridligt torde vara, att, i följd af
Riksdags-ordningens föreskrifter, den svenska Riksdagen under den första
delen af dess årliga sammanvaro gör sig skyldig till en betänklig
misshushållning med tid; och hvarje åtgärd, som utan olägenhet kan leda
till undanrödjande af ett dylikt missförhållande, bör, enligt Utskottets förmenande,
utan dröjsmål eller tvekan vidtagas.
Utskottet hemställer alltså:
2:o)
att Riksdagen, med anledning af Herr Thomassons motion
i nu ifrågavarande delar, må antaga att hvila till
vidare grundlagsenlig behandling följande förändringar i
Eiksdags-Ordningen.
(Nuvarande lydelse:)
Derest någon varder för samma
tid vald till ledamot af begge Kamrarne
eller till ledamot af endera
för två eller flere valkretsar, må på
honom ankomma att bestämma i
hvilkendera Kammaren han vill inträda
eller för hvilken valkrets han
vill anses till riksdagsman vald. Dock
åligger honom att hos Konungens
Befallningshafvande i den ort, för
hvilken han riksdagsmannauppdrag
ej mottager, derom göra skyndsam
anmälan.
(Föreslagen lydelse:)
Derest någon varder för samma
tid vald till ledamot af begge Kamrarne
eller till ledamot af endera
för två eller flere valkretsar, må på
honom ankomma att bestämma i
hvilkendera Kammaren han vill inträda
eller för hvilken valkrets han
vill anses till riksdagsman vald. Dock
åligger honom att hos Konungens
Bifallningshafvande i den ort, för
hvilken han riksdagsmannauppdrag
ej mottager, derom göra skyndsam
anmälan; hvarefter Konungens Befallningshafvande
om dylik anmälan
ofördröjligen meddelar Justitie-Statsministern
underrättelse.
Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 5.
7
§ 32.
1. Den, som bli fvit till Riksdagsman
vald, skall, första gången lian
efter valet till Riksdag sig inställer,
inför Justitie-Statsininistern, eller
den Konungen i hans ställe förordnar,
sin fullmakt till granskning uppvisa
å den dag Riksdagen sammanträder
eller, om Riksdagsman senare
sig inställer, så snart derefter ske
kan. Denna granskning, som skall
ske i närvaro af tre bland Fullmäktige
i Rikets Bank och tre bland Fullmäktige
i Riksgäldskontoret, har till
föremål att undersöka, huruvida fullmakterne
blifvit i föreskrifven form
utfärdade och skall vid den riksdag,
för hvilken nya val af begge
Kamrarnas eller enderas samtlige ledamöter
ägt ruin, vara inom tre dagar
fulländad, men vid andra riksdagar
samma dag, då fullmakterne
uppvisas.
| 2. Hvardera Kammaren — — —
— — — — — obehörig förklarad.
1. Då riksdagsman blifvit vald,
skall den, som har att för honom
utfärda fullmakt, ofördröjligen insända
densamma till Justitie-Statsministern
och låta en bestyrkt afskrift
deraf tillställas den valde. Fullmakterne
skola af Justitie-Statsministern
eller den Konungen i hans
ställe förordnar granskas i närvaro
af tre bland fullmäktige i Rikets
Bank och tre bland fullmäktige i
Riksgäldskontoret. Denna granskning
har till föremål att undersöka
huruvida fullmakterne blifvit i föreskrifven
form utfärdade och skall
vara fulländad före den dag, dä
Riksdagen sammanträder. Berättelse
om förloppet vid granskningen samt
förteckning å de ledamöter, för hvilka
fullmakter inkommit, tillställas Kamrarne,
hvar i hvad dess ledamöter
angår, vid Kamrarnes första sammanträde.
Inkommer fullmakt efter Riksdagens
början, skall granskning deraf
genast verkställas.
2. Hvardera Kammaren--—
— —--— obehörig förklarad.
§ 33.
Så snart fullmakterne undergått den Konungen utnämner för hvardera
i mom. 1 af nästföregående § före- Kammaren bland dess ledamöter talskrifna
granskning samt berättelse om man och vice talman samt låter samförloppet
dervid blifvit af Justitie- ma dag Riksdagen sammanträder för
Statsministern, eller den i hans ställe Kamrarne tillkännagifva hvilka derför
ordnad är, meddelad Kamrarne, till blifvit utsedde.
8
Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 5.
hvar i livad dess ledamöter angår,
begäre hvardera Kammaren ofördröjligen
hos Konungen, medelst deputation,
Talm,an och vice Talman, dem
Konungen då för hvardera Kammaren,
bland dess ledamöter, utnämner.
Talman och — — — lif och själ.»
Då i något--föreskrifna eden.
Innan talmän äro förordnade eller
valde, efter ilig ofvan sägs, föres i
hvardera Kammaren ordet af den
derstädes närvarande ledamot, som
de flesta riksdagar bevistat, och, der
två eller flere ledamöter i lika många
riksdagar deltagit, den af dem, som
är till lefnadsåren äldst.
§
Konungen låter offentligen kungöra
den af Honom för Riksdags öppnande
bestämda tid, som ej må utsättas senare
än å femte söcknedagen efter
Riksdags början. På den tid skola
Riksdagsmännen, sedan gudstjenst
med dem hållen är, sammankomma
på rikssalen, der Konungen eller, då
Han så godt finner, någon af Statsministrarne
förer ordet. Vid detta
tillfälle — —- — — —--—
§
A hvarje Lagtima Riksdag skola,
inom åtta dagar efter dess öppnande,
tillsättas: ett Konstitutions-Utskott,
ett Stats-Utskott, ett Bevillningsutskott,
ett Banko-Utskott samt ett
Lag-Utskott. Dessa Riksdagens ständiga
Utskott skola bestå: — — —
Talman och ----lif och själ.»
Då i något--föreskrifna eden.
Innan talman eller vice talman i
utöfning af sin befattning inträdt,
föres i hvardera Kammaren ordet af
den derstädes närvarande ledamot,
som de flesta riksdagar bevistat, och,
der två eller flere ledamöter i lika
många riksdagar deltagit, den af dem,
som är till lefnadsåren äldst.
34.
Samme dag Riksdagen sammanträder
eller nästföljande söcknedag
öppnas Riksdagen på tid, som af
Konungen bestämmes. Då skola
riksdagsmännen, sedan gudstjenst
med dem hållen är, sammankomma
på rikssalen, der Konungen eller, då
Han så för godt finner, någon af
Statsministrarne förer ordet. Vid
detta tillfälle — — — — — —
37.
o
A hvarje lagtima riksdag skola,
inom sex dagar efter dess öppnande,
tillsättas: ett konstitutions-utskott,
ett stats-utskott, ett bevillningsutskott,
ett banko-utskott samt ett
lag-utskott. Dessa Riksdagens ständiga
utskott skola bestå: — — —
KonstUutions-UtsJcoHets Utlåtande N:o 5.
9
§ öö.
Motion i ämne, som tillhör stän- Motion i ämne, som tillhör ständigt
Utskotts behandling, må af Riks- digt utskotts behandling, må af
dagsman i den Kammare, han till- Riksdagsman i den Kammare, han
hör, göras inom tio dagar från Riks- tillhör, göras inom sex dagar från
dags öppnande. Sedermera må så- Riksdags öppnande. Sedermera må
dan fråga — — — — — — — sådan fråga--— — — — —
Stockholm den 2 Mars 1875.
Å Utskottets vägnar:
TH. MUNCK af ROSENSCHÖLD.
Reservation:
af Herrar von Ehrenheim och von Stockenström emot Utskottets hemställan
i senare punkten af dess utlåtande.
Bill, till Bilsd. Prof, 1875. 3 Sami. 3 Haft,
o
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.