Sök i Ratio Lex

Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 5

1875-03-02 · 9 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1875:5, Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 5

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

, V

Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 5.

i

N:o 5.

Ank. till Riksd. Kansli den 2 Mars 1875, kl. 12 midd.

Konstitutions-Utskottets Utlåtande, i anledning eif väckt motion om

ändring af 21, 32, 33, 34, 37, 55 och 59 §§ Riksdagsordningen.

Redan vid 1873 års riksdag erinrade Utskottet i ett till Riksdagen

afgifvet memorial hurusom erfarenheten under de nästförutgångne åren

tillräckligt ådagalagt, att Riksdagens verksamhet i icke ringa mån varit

hämmad till följd af den arbetsordning, som gjort, att en ganska stor

del af riksdagstiden hunnit förflyta innan något vigtigt ärende af vederbörande

Utskott kunnat förberedas till slutlig handläggning; hvaremot

under sessionens sista veckor Kamrarnes bord varit så öfverfylda af

utskottsbetänkande!!, att tiden knappt räckt till för ärendenas behandling.

I synnerhet hade detta förhållande inverkat menligt på handläggningen

af de större frågor, hvilka kraft en mera grundlig och fullständig utredning

af Utskott och derföre omöjligen kunnat hos Riksdagen förekomma

förr än inemot slutet af dess samvaro, då de åter under trycket af en

allmän brådska icke kunnat af Riksdagen pröfvas med all den omsorg,

de erfordrat, hvilket ock ledt dertill, att Kamrarne känt sig mest böjda

för uppskof med föreslagna förändringar och att det arbete, som blifvit

å frågorna nedlagdt, icke ledt till vederbörligt gagn.

Till undanrödjande af dessa olägenheter framlade Utskottet ett

förslag om tillägg till 59 § Riksdagsordningen, hvarigenom Riksdagen,

då dess ledamöter af en eller annan anledning icke förmådde att åt ett

till slutligt afgörande framlagdt vigtigt ärende egna all vederbörlig uppBih.

till Riksd. Prof. 1875. 3 Sami. 3 Höft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 5.

märksamhet, skulle i vissa fall beredas utväg att uppskjuta detsamma

till nästföljande riksdag, hvarefter behandlingen deraf kunde företagas

redan under de första veckorna af denna senare riksdags sammanvaro,

innan andra ärenden ännu hunnit taga Kamrarnes tid och uppmärksamhet

i synnerligt anspråk. Detta förslag, som af Första Kammaren bifölls,

blef likväl af Andra Kammaren förkastadt.

Samma öde fick ett vid 1874 års riksdag af Utskottet jemväl i

ofvannärnnda ändamål framlagdt, till någon del omarbetadt förslag; utvisande

dock Andra Kammarens protokoll öfver den dervid förda diskussion,

att anledningen till förslagets förkastande mindre var ogillande af

dess syfte, än betänkligheter i afseende på några detaljer deraf.

Vid innevarande riksdag har frågan blifvit ånyo upptagen genom

eu af Herr Thomasson inom Andra Kammaren väckt och till Utskottet

hänvisad motion (N:o 3), hvari motionären bibehållit Utskottets föregående

förslag derom, att genom Kamrarnes sammanstämmande beslut afgörandet

af betänkande från ständigt eller särskildt Utskott skulle kunna till nästa

lagtima riksdag uppskjutas derest förslag derom vore väckt senast vid

betänkandets andra föredragning, att likväl, om betänkandet rörde någon

af Konungen hos Riksdagen gjord framställning, beslut deröfver ej finge

uppskjutas utan att Konungen dertill samtyckte, samt att vid den efterföljande

riksdagen med betänkandet skulle förfaras i enlighet med

hvad angående inkommet utskottsbetänkande i allmänhet vore föreskrifvet,

men deremot, i strid med Utskottets förra förslag, ifrågasatt, att

förslaget om uppskof skulle inom båda Karnrarne väckas och att vid den

senare riksdagen betänkandet skulle af talmännen till fortsatt behandling

föredragas i stället för att af vederbörande Utskott för Karnrarne framläggas;

hvarjemte motionären i sitt förslag tillagt den bestämmelsen, att

slikt ärende ej finge ytterligare till annan riksdag uppskjutas.

Hvad nu först angår motionärens framställning derom, att förslaget

om uppskof, för att kunna bifallas, skulle inom båda Karnrarne väckas,

anser Utskottet, att införandet af en sådan föreskrift skulle alltför mycket

strida emot den hvarje riksdagsman eljest tillkommande rättighet att,

utan afseende derpå, huruvida en eller flere andra med honom förenade

sig, få sina inom bestämd tid gjorda yrkanden pröfvade. Ej heller torde

det vara nyttigt att stadga en dylik inskränkning, genom hvilken uppskofsfrågans

behandling blott skulle utan egentligt ändamål försvåras.

Likaledes finner Utskottet den ifrågasatta nya bestämmelsen, att

ett uppskjutet ärende ej skulle få till annan riksdag ytterligare uppskjutas,

kunna medföra åtskilliga förvecklingar. Vid den senare riksdagen

o o o

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 5.

3

kan till exempel det Jodlande betänkandet blifva återremitteradt till vederbörligt

Utskott. Anyo inkommet till Riksdagen, har detsamma under

tiden blifvit omarbetadt och till följd af nya motioner måhända utvidgadt

öfver dess förra område. Fråga kan då uppstå huruvida det i betänkandet

sålunda förekommande ärende är alldeles samma ärende, som

redan en gång förut uppskjuta; och mången gång torde frågan blifva

ganska kinkig att nöjaktigt besvara. — Föga antagligt lärer det i alla fall

vara, att begge Kamrarne skola komma att förenas om ett ytterligare

uppskjutande af ett från den föregående riksdagen hvilande ärende; hvarföre

den i fråga härom föreslagna nya bestämmelsen torde sakna praktisk

betydelse.

Deremot vill Utskottet, med anledning af de anmärkningar, som

vid föregående riksdagar framstälts emot Utskottets förslag derom, att

vid den riksdag, till hvilken ärendet blifvit uppskjutet, vederbörande

Utskott skulle ånyo för Kamrarne framlägga betänkandet, frånträda samma

förslag och i stället antaga det af motionären i denna del framstälda.

Grunden härför blir då den, att betänkandet icke är vordet till Utskottet

återförvisadt, utan således måste anses fortfarande hvila på Kamrarnes

bord; och någon omöjlighet för talmännen att föranstalta om de åtgärder,

som med ärendets förnyade anmälande tilläfventyrs blifva erforderliga,

lärer icke kunna befaras.

I allt öfrigt torde Utskottet, för att undvika ett onödigt upprepande

af hvad redan förut blifvit sagdt, få hänvisa till sjelfva motionen, i hvilken,

såsom det synes Utskottet, fullständigt vederläggas de invändningar,

hvilka under föregående diskussioner blifvit emot Utskottets förslag i nu

qvarstående delar framstälda. Endast det har Utskottet velat tillägga,

att syftemålet med samma förslag icke, såsom någon gång förmenats,

företrädesvis varit att befordra riksdagsförhandlingarnes snabbare afslutande,

utan fastmer att söka undvika förhastade beslut i vare sig ena

eller andra riktningen. För närvarande står på dagordningen hos oss

genomförandet af en mängd stora och vigtiga reformfrågor angående

civillagstiftningen, skatteväsendet, arméens organisation, administrationsväsendet,

m. in.; och någon tänkbar möjlighet finnes knappast, att dylika

frågor under den jemförelsevis korta tid, Riksdagen för hvarje gång är

samlad, kunna blifva icke blott i Utskotten behörigen utredde, utan ock

sedermera af riksdagen behandlade med den noggrannhet, som vederbör.

Genom ett uppskof med frågans slutliga afgörande till den nästpåföljande

riksdagen skulle förhållandet härmed uppenbarligen förändras till ett bättre,

På grund häraf får Utskottet vördsamt hemställa.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 5.

ho)

att Riksdagen, med anledning af Herr Thomassons motion

i ofvannämnde del, må antaga att hvila tillvidare

grundlagsenlig behandling följande förslag till ändring

af

Riksdags-Ordningen.

§ 59.

(Nuvarande lydelse:)

Betänkande, som af ständigt eller

i dess ställe särskilt tillsatt Utskott

afgifvits, skall i begge Kamrarne för

ärendets afgörande, så vidt ske kan,

samtidigt föredragas. Efter betänkandets

första föredragning skall detsamma

hvila på bordet. Vid nästa

föredragning, ehvad öfverläggning

då äger rum eller ej, må det, på flera

ledamöters förenade begäran, åter

göras hyllande. Men då saken tredje

gången förekommer, skall den till

afgörande företagas.

(Föreslagen lydelse:)

Betänkande, som — — — — —

— — — —. — afgörande företagas.

Genom Kamrarnes sammanstämmande

beslut må dock afgörandet af betänkande

från ständigt eller särskilda

Utskott kunna till nästa lagtima riksdag

uppskjutas derest förslag derom

inom någondera Kammaren biff vit

väckt senast vid betänkandets andra

föredragning. Dylikt förslag skall

genast Medkammaren delgifvas och

kan endast en gång bordläggas. Beslutas

uppskofvet, skall vid den riksdag,

dertill ärendet blifvit uppskjutet,

talmännen ofördröjligen till fortsatt

behandling föredraga betänkandet,

hvarefter dermed förfares i enlighet

med hvad angående inkommet utskottsbetänkande

i allmänhet är föreskrifvet.

Rörer betänkandet någon af Konungen

hos Riksdagen gjord framställning,

då må beslut deröfver ej uppskjutas

utan att Konungen dertill samtycker.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 5.

Betänkande, som afgifvits af tillfälligt

Utskott, föredrages i den Kammare,

som Utskottet tillsatt, och förfares

derefter vidare med målet såsom

nyss är sagdt.

Utskotts förberedande hemställanden

och förfrågningar må genast

afgöras derest icke någon Kammarens

ledamot bordläggning begär.

Betänkande, som afgifvits af tillfälligt

Utskott, föredrages i den

Kammare, som Utskottet tillsatt, och

förfares derefter vidare med målet

såsom ofvan är sagdt; dock att afgörande

icke må till annan riksdag

uppskjutas.

Omi uppskof med beslut öfver hvilande

förslag till förändring av i grundlagarne

stadgas i 64 §.

Utskotts förberedande hemställanden

och förfrågningar må genast

afgöras derest icke någon Kammarens

ledamot bordläggning begär.

För att ännu mera söka åstadkomma riksdagsarbetets jenmare gång,

har Herr Thomasson i sin motion jemväl i hufvudsakliga delar återupptagit

det af Utskottet vid förra riksdagen i dess utlåtande N:o 9 framlagda

förslag till ändring af 27, 32, 33, 34, 37 och 55 §§ Riksdagsordningen,

enligt hvilket riksdagsfullmakternas granskning skulle äga rum redan

före riksdagens början, Kamrarne icke vidare skulle behöfva genom

deputationer uppvakta Konungen för att begära talmän och vice talmän,

riksdagen skulle öppnas antingen samma dag, den sammanträdde, eller

nästföljande söcknedag samt så; väl tiden för tillsättandet af Riksdagens

ständiga Utskott, som motionstiden skulle inskränkas till sex dagar; varande

emellan Utskottets nämnda förslag och det af motionären nu framstälda

den skiljaktighet, att då Utskottet ifrågasatt, att den, som hade

att för den nyvalde riksdagsmannen utfärda fullmakt, skulle insända

denne till justitie-statsininistern samt låta utdrag af det vid valtillfället

förda protokoll tillställas den valde, så har motionären i stället föreslagit,

att valförrättaren skulle utfärda fullmakten i två exemplar, af hvilka

det ena skulle till justitie-statsininistern insändas och det andra tillställas

den valde.

Emot derma senare förändring, som antagligen af motionären vidtagits

för att tillmötesgå inom Andra Kammaren i sådant syfte uttalade

önskningar, har Utskottet i hufvudsak ingenting att erinra. Det har blott

synts Utskottet lämpligare om fullmakten i endast ett original-exemplar

utfärdades och den valde erhölle en bestyrkt afskrift deraf; hvarjemte,

enär i vissa fall tvekan kan förefinnas om hvem som rätteligen är att

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutions-UtsTcottets Utlåtande N:o 5.

såsom valförrättare anses, en omskrifning af motionärens förslag i denna

del ansetts erforderlig.

I öfrigt har Utskottet endast att åberopa sitt vid sistlidne riksdag

afgifna utlåtande och de skäl, som deri anfördes för de föreslagna förändringarne,

hvilka af Första Kammaren antogos att hvila till vidare grundlagsenlig

behandling och i Andra Kammaren förkastades af en majoritet

med blott 13 rösters öfvervigt. Obestridligt torde vara, att, i följd af

Riksdags-ordningens föreskrifter, den svenska Riksdagen under den första

delen af dess årliga sammanvaro gör sig skyldig till en betänklig

misshushållning med tid; och hvarje åtgärd, som utan olägenhet kan leda

till undanrödjande af ett dylikt missförhållande, bör, enligt Utskottets förmenande,

utan dröjsmål eller tvekan vidtagas.

Utskottet hemställer alltså:

2:o)

att Riksdagen, med anledning af Herr Thomassons motion

i nu ifrågavarande delar, må antaga att hvila till

vidare grundlagsenlig behandling följande förändringar i

Eiksdags-Ordningen.

(Nuvarande lydelse:)

Derest någon varder för samma

tid vald till ledamot af begge Kamrarne

eller till ledamot af endera

för två eller flere valkretsar, må på

honom ankomma att bestämma i

hvilkendera Kammaren han vill inträda

eller för hvilken valkrets han

vill anses till riksdagsman vald. Dock

åligger honom att hos Konungens

Befallningshafvande i den ort, för

hvilken han riksdagsmannauppdrag

ej mottager, derom göra skyndsam

anmälan.

(Föreslagen lydelse:)

Derest någon varder för samma

tid vald till ledamot af begge Kamrarne

eller till ledamot af endera

för två eller flere valkretsar, må på

honom ankomma att bestämma i

hvilkendera Kammaren han vill inträda

eller för hvilken valkrets han

vill anses till riksdagsman vald. Dock

åligger honom att hos Konungens

Bifallningshafvande i den ort, för

hvilken han riksdagsmannauppdrag

ej mottager, derom göra skyndsam

anmälan; hvarefter Konungens Befallningshafvande

om dylik anmälan

ofördröjligen meddelar Justitie-Statsministern

underrättelse.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 5.

7

§ 32.

1. Den, som bli fvit till Riksdagsman

vald, skall, första gången lian

efter valet till Riksdag sig inställer,

inför Justitie-Statsininistern, eller

den Konungen i hans ställe förordnar,

sin fullmakt till granskning uppvisa

å den dag Riksdagen sammanträder

eller, om Riksdagsman senare

sig inställer, så snart derefter ske

kan. Denna granskning, som skall

ske i närvaro af tre bland Fullmäktige

i Rikets Bank och tre bland Fullmäktige

i Riksgäldskontoret, har till

föremål att undersöka, huruvida fullmakterne

blifvit i föreskrifven form

utfärdade och skall vid den riksdag,

för hvilken nya val af begge

Kamrarnas eller enderas samtlige ledamöter

ägt ruin, vara inom tre dagar

fulländad, men vid andra riksdagar

samma dag, då fullmakterne

uppvisas.

| 2. Hvardera Kammaren — — —

— — — — — obehörig förklarad.

1. Då riksdagsman blifvit vald,

skall den, som har att för honom

utfärda fullmakt, ofördröjligen insända

densamma till Justitie-Statsministern

och låta en bestyrkt afskrift

deraf tillställas den valde. Fullmakterne

skola af Justitie-Statsministern

eller den Konungen i hans

ställe förordnar granskas i närvaro

af tre bland fullmäktige i Rikets

Bank och tre bland fullmäktige i

Riksgäldskontoret. Denna granskning

har till föremål att undersöka

huruvida fullmakterne blifvit i föreskrifven

form utfärdade och skall

vara fulländad före den dag, dä

Riksdagen sammanträder. Berättelse

om förloppet vid granskningen samt

förteckning å de ledamöter, för hvilka

fullmakter inkommit, tillställas Kamrarne,

hvar i hvad dess ledamöter

angår, vid Kamrarnes första sammanträde.

Inkommer fullmakt efter Riksdagens

början, skall granskning deraf

genast verkställas.

2. Hvardera Kammaren--—

— —--— obehörig förklarad.

§ 33.

Så snart fullmakterne undergått den Konungen utnämner för hvardera

i mom. 1 af nästföregående § före- Kammaren bland dess ledamöter talskrifna

granskning samt berättelse om man och vice talman samt låter samförloppet

dervid blifvit af Justitie- ma dag Riksdagen sammanträder för

Statsministern, eller den i hans ställe Kamrarne tillkännagifva hvilka derför

ordnad är, meddelad Kamrarne, till blifvit utsedde.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 5.

hvar i livad dess ledamöter angår,

begäre hvardera Kammaren ofördröjligen

hos Konungen, medelst deputation,

Talm,an och vice Talman, dem

Konungen då för hvardera Kammaren,

bland dess ledamöter, utnämner.

Talman och — — — lif och själ.»

Då i något--föreskrifna eden.

Innan talmän äro förordnade eller

valde, efter ilig ofvan sägs, föres i

hvardera Kammaren ordet af den

derstädes närvarande ledamot, som

de flesta riksdagar bevistat, och, der

två eller flere ledamöter i lika många

riksdagar deltagit, den af dem, som

är till lefnadsåren äldst.

§

Konungen låter offentligen kungöra

den af Honom för Riksdags öppnande

bestämda tid, som ej må utsättas senare

än å femte söcknedagen efter

Riksdags början. På den tid skola

Riksdagsmännen, sedan gudstjenst

med dem hållen är, sammankomma

på rikssalen, der Konungen eller, då

Han så godt finner, någon af Statsministrarne

förer ordet. Vid detta

tillfälle — —- — — —--—

§

A hvarje Lagtima Riksdag skola,

inom åtta dagar efter dess öppnande,

tillsättas: ett Konstitutions-Utskott,

ett Stats-Utskott, ett Bevillningsutskott,

ett Banko-Utskott samt ett

Lag-Utskott. Dessa Riksdagens ständiga

Utskott skola bestå: — — —

Talman och ----lif och själ.»

Då i något--föreskrifna eden.

Innan talman eller vice talman i

utöfning af sin befattning inträdt,

föres i hvardera Kammaren ordet af

den derstädes närvarande ledamot,

som de flesta riksdagar bevistat, och,

der två eller flere ledamöter i lika

många riksdagar deltagit, den af dem,

som är till lefnadsåren äldst.

34.

Samme dag Riksdagen sammanträder

eller nästföljande söcknedag

öppnas Riksdagen på tid, som af

Konungen bestämmes. Då skola

riksdagsmännen, sedan gudstjenst

med dem hållen är, sammankomma

på rikssalen, der Konungen eller, då

Han så för godt finner, någon af

Statsministrarne förer ordet. Vid

detta tillfälle — — — — — —

37.

o

A hvarje lagtima riksdag skola,

inom sex dagar efter dess öppnande,

tillsättas: ett konstitutions-utskott,

ett stats-utskott, ett bevillningsutskott,

ett banko-utskott samt ett

lag-utskott. Dessa Riksdagens ständiga

utskott skola bestå: — — —

s. 9 Kontrollera mot PDF

KonstUutions-UtsJcoHets Utlåtande N:o 5.

9

§ öö.

Motion i ämne, som tillhör stän- Motion i ämne, som tillhör ständigt

Utskotts behandling, må af Riks- digt utskotts behandling, må af

dagsman i den Kammare, han till- Riksdagsman i den Kammare, han

hör, göras inom tio dagar från Riks- tillhör, göras inom sex dagar från

dags öppnande. Sedermera må så- Riksdags öppnande. Sedermera må

dan fråga — — — — — — — sådan fråga--— — — — —

Stockholm den 2 Mars 1875.

Å Utskottets vägnar:

TH. MUNCK af ROSENSCHÖLD.

Reservation:

af Herrar von Ehrenheim och von Stockenström emot Utskottets hemställan

i senare punkten af dess utlåtande.

Bill, till Bilsd. Prof, 1875. 3 Sami. 3 Haft,

o

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.