Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af ''väckt motion om ändring af 49 § Regeringsformen och 2 § Riksdag, s-ordningen. 1 ofvan berörde, inom Andra Kammaren väckte och till Utskottet remitterade motion

1875-04-05 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1875:8, Utlåtande, i anledning af ''väckt motion om ändring af 49 § Regeringsformen och 2 § Riksdag, s-ordningen. 1 ofvan berörde, inom Andra Kammaren väckte och till Utskottet remitterade motion

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutions-Ut skottats Utlåtande N:o 8.

3

N:o 8.

Ank. till Riksd. Kansli den 5 April 1875, kl. 2 e. m.

Konstiiutions-Utskottets Utlåtande, i anledning af ''väckt motion

om ändring af 49 § Regeringsformen och 2 § Riksdag,

s-ordningen.

1 ofvan berörde, inom Andra Kammaren väckte och till Utskottet remitterade

motion (N:o 169), har Herr Lars Ersson uppgifvit, att bland de

riksdagsman, som tillika vore jordbrukare, länge försports klagan öfver den

för jordbruket mindre lämpliga tid, på hvilken Riksdagen börjades och, då

den vore samlad under fyra månader, äfven afslutades. Vid sistnämnde tid,

den 15 Maj, hade nemligen vårsådden på de flesta ställen af landet redan

försiggått eller åtminstone långt framskridit; och som öfvervakandet af densamma

vore omöjligt för flertalet af omförmälde riksdagsmän så länge den

nu bestämda tidpunkten för Riksdagens afsilande bibehölles, har motionären,

till undvikande af denna olägenhet, föreslagit, att Riksdagen, hvars början

är i ofvan nämnde grundlagsparagrafer utsatt till den 15 Januari, måtte

i stället sammanträda den 2 Januari eller, om helgdag då inträffar, dagen

derefter.

Till eu början anser sig Utskottet böra erinra, att grundlagen ingalunda

föreskrifver att Riksdagen ovilkorligen skall fortfara till den 15 Maj.

Den stadgar blott såsom regel, att lagtima Riksdag icke kan utan egen begäran

upplösas förr än den varit fyra månader tillsammans; och torde häraf

tydligen framgå, att, derest riksdagsarbetena hinna afslutas före den 15 Maj,

Riksdagen jemväl kan, derest den så önskar, före nämnde tid upplösas.

Mot bifall till motionen har Utskottet för öfrigt funnit vissa betänk
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 8.

ligheter möta. Främst bland dessa framträder svårigheten eller rättare sagdt

omöjligheten för Kongl. Maj:t att till en så tidigt sammanträdande Riksdag,

sora den motionären åsyftat, kunna inom den i 34 § Riksdagsordningen

föreskrifna tid öfverlemna propositionen angående statsverkets tillstånd och

behof. Flera för densamma behöfliga beräkningar måste naturligtvis grundas

så mycket som möjligt på förhållandena vid det nästförutgångna årets

slut. Då nu öfversigten öfver dessa förhållanden uppenbarligen icke kan

blifva klar förr än under de första dagarne af Januari, samt på denna öfversigt

sedermera måste byggas åtskilliga förslag, hvilkas utarbetande och

föredragning erfordrar tid, synes det vara tydligt, att, om motionen bifölles,

det vore nödvändigt att i sammanhang dermed framflytta tiden för nämnda

propositions öfverlemnande; och i så fall blefve ju med Riksdagens tidigare

början icke vinst utan tvärtom förlust af tid förknippad.

Härtill kommer, att genom bifall till motionen en betydlig del af Riksdagens

medlemmar icke skulle få i eget hem och inom skötet af sin familj

tillbringa julen, denna hos oss på en gång religiösa och nationel högtid;

och en så stor uppoffring af familjelifvets trefnad synes icke vara skäl

att utan tvingande behof med riksdagsmannakallet förena.

På grund häraf får Utskottet vördsamt hemställa,

att Herr Lars Erssons förevarande motion icke må af

Riksdagen bifallas.

Stockholm den 5 April 1875.

A Utskottets vägnar:

TH. MUNCK af EOSENSCHOLD

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.