Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af vackt motion om, vidtag ande af åtgärder för handels dom,stolars införande i de större städerna inom Sverige.

1875-04-22 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1875:17, Utlåtande, i anledning af vackt motion om, vidtag ande af åtgärder för handels dom,stolars införande i de större städerna inom Sverige.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Loff-Utskottets Utlåtande N:o 17.

1

U:o 17

Ank. till Riksd. Kansli den 22 April 1875, kl. 6 e. m.

Utlåtande, i anledning af vackt motion om, vidtag ande af åtgärder

för handels dom,stolars införande i de större städerna

inom Sverige.

Uti en inom Andra Kammaren väckt, till Lag-Utskottet remitterad

motion (N:o 121) har Herr C. F. Lundström anfört, hurusom, i följd af handelns

kosmopolitiska natur, en handelsrätt, bygd uteslutande på inhemsk

grundval, åtminstone hos de mindre folken knappast vore tänkbar. Mera omfattande

handelsgemenskap emellan olika nationer betingade nemligen med

nödvändighet, att handelsrätten hos de olika folken hvilade på hufvudsakligen

enahanda principer, och att vid tillämpningen deraf några väsendtliga skiljaktigheter

icke förefunnes. I senare tider hade ock den franska handelslagstiftningen

utöfvat stort inflytande på de öfriga bildade folkens handelsrätt.

Denna inrättning, som, under benämning handelsdomstolar, under det första

kejsardömet i Frankrike infördes genom lagen den 24 September 1807, hade,

till synnerligt gagn för affärslifvet, vunnit inträde äfven hos flera andra handlande

nationer, hvilka dels hufvudsakligen antagit den franska handelsrätten

till efterlefnad, dels ock låtit densamma tjena till förebild för den inhemska

lagstiftningen. Äfven i vårt grannland Danmark, hvars lagstiftning fortfarande

hvilade på nationel grund, hade, för behandling af sjörätts- och handelstvister,

genom en förordning af den 19 Februari 1861, inrättats en så kallad So- og

Händelse, hvilken — sammansatt af en utaf Konungen nämnd, såsom domare

qvalificerad ordförande, samt tjugo handelskunnige och tio i sjöfart eller

skeppsrederi erfarne män, hvilka turvis deltoge i förhandlingarne till ett antal,

förutom ordföranden, af fyra i vigtigare och två i ringare mål — hade att

afgöra, förutom sjörättsmål, dels alla emellan handlande uppkommande tvister,

som härflöte af eller hade afseende på handelsförhållanden, dels tvister emellan

Bill. till Biksd. Brok 1875. 7 Sami. 15 Häft.

opaginerad Kontrollera mot PDF

- Lag-Utskottets Utlåtande N:o IT.

handlande och fabrikanter eller handtverkare, härrörande af köp eller salu i

sådana partier, som vore föremål för grosshandel, och af varor, som brukades

till fabriks- eller handtverksdrift eller ock af fabrikers eller handtverkens alster,

dels tvister om vexelbank^’ och mäklareförrättningar emellan de med

nämnda yrken sysselsatta personer samt handlande, och om handel genom

mäklare eller slutsedel, samt dels tvister emellan handlande och assuradör!’

äfvensom vexelmål emellan handlande. De förnämsta fördelarne af handelsdomstolar

vore, att vid målens afgörande man hade att vid handelsdomstolarne

förfoga öfver den största möjliga sakkännedom i affärsförhållanden och vid handelsbruk,

hvilka äfven der tillämpades, och att, till följd häraf, äfven domsluten

blefve mera öfverensstämmande med den allmänna uppfattningen af det

rätta, än som vore fallet i afseende på de domslut, hvilka fäldes vid de allmänna

domstolarne, hvilkas domare saknade denna särskilda sakkännedom och

ej heller hade sig bekanta de rådande handelsbruken, så att den rättvisa, som

af dem skipades, blefve rent formel; samt att, då målen vid handelsdomstolarne

i allmänhet behandlades med enklare former och mindre omgångar än

vid de allmänna domstolarne, handelstvisters afgörande vid de förra vore förenadt

med vida mindre tidsutdrägt än vid de senare. Företrädevis i dylika

tvister vore äfven skyndsamhet behöflig. Af affärsmannens verksamhet uppkomme

nemligen en kedja af förbindelser, bestående af fordringar och skulder;

och för att, såsom sig borde, punktligt godtgöra dessa senare, erfordrades

precision vid de förras inbetalning. Uppstode angående fordringsrätten

tvist, visade gäldenären tredska eller försumlighet vid fullgörande af sin förbindelse,

erfordrades derföre för affarslifvets sunda och obehindrade gång ett

snabbt och kraftigt ingripande af lagen och dess handhafvande. Dä våra

domstolar i de större städerna, hvarest affärsverksamheten koncentrerade sig,

icke vore till sin sammansättning och till sitt arbetssätt så inrättade, att affärslifvets

oeftergifliga kraf, att uppkommande tvister på ett skyndsamt och. i

öfrig! tillfredsställande sätt afgjordes, kunde anses erforderligen tillgodosedt,

samt den stigande materiela utvecklingen inom landet kräfde en motsvarande

utveckling i lagstiftningen, har motionären föreslagit, “att Riksdagen måtte uti

underdånig skrifvelse anhålla, det Kong). Maj:t täcktes låta utarbeta och till en

blifvande Riksdags pröfning framställa nådigt förslag angående handelsdomstolars

införande i de större städerna inom Sverige“.

I följd af den vidsträckta kommerciela gemenskapen emellan de olika

nationerna och handelns deraf beroende karakter, att icke vara bunden inom

något visst lands område, hvital’ handelsrätten på allmänna handelsbruk, hvilka,

sedan århundraden småningom utbildade, för rätta tydningen af ett handelsaftal

och deraf härflytande rättsföljder äro af bestämmande vigt. För ett rättvist

bedömande af handelssaker erfordras dessutom i många fäll kännedom

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 17.

om en mängd andra af handelns natur beroende omständigheter, såsom om det

sätt, hvarpå en affär bedrifves, om ett yrkes tekniska förhållanden, om handelsspråket,

om sättet för handelsböckers förande, om de grunder, hvarefter med afseende

på handelns och yrkenas olika förhållanden skadestånd för kontraktsbrott bör

beräknas jemte annat sådant. Ju mera blomstrande ett lands handel är, ju

mera den sträcker sig till verldens alla delar, desto mera är det derföre

för handelstvisters riktiga behandling och rättvisa afgörande nödigt, att liandelsdomaren

är med affärslifvet förtrogen. Då emellertid handelsbruken

ännu äro stadda i en beständig utveckling och, på sätt ofvan blifvit antyda

för handelstvisters pröfning oftast tarfvas kännedom om jemväl andra

ämnen af sådan beskaffenhet, att de falla utom juridikens område, kan den

rättslärde domaren icke förutsättas i allmänhet ega de omförmälda särskilda

insigter, som för handelstvisters afgörande erfordras, utan han måste i fråga

härom påkalla vittnesbörd af dem, som på grund af den kunskap, de genom

egen erfarenhet vid yrkesmessigt drifvande af handel förvärfvat, kunna i dessa

hänseenden meddela fullständiga och tillförlitliga upplysningar. Sådana upplysningar

äro dock oftast ganska svåra, mången gång, isynnerhet i afseende

på bestämmande af skadestånd, nästan omöjliga att genom bevisföring åstadkomma;

och anskaffande af en sådan bevisning genom sakkunnige män föranleder

i allt fäll vid handelstvisters afgörande betydlig tidsutdrägt, hvilket, beträffande sådana

tvister, är desto mera olämpligt, som det torde vara allmänt erkändt, att dessa

tvister, för att icke menligt inverka på den kredit, som är för handeln oundgänglig,

och icke genom förstöring af de varor, hvarom tvistas, eller deras fallande i

pris vålla oberäkneliga förluster, böra bringas till slut med långt hastigare

former och mindre omgångar, än den civila lagskipningen i allmänhet fordrar.

Då det sålunda visat sig af synnerlig vigt, att de domstolar, der handelssaker

afgjordes, vore så organiserade, att inom dem förefunnes praktisk

kännedom om ärendenas natur, och att lagens tillämpning i afseende på dylika

tvister stäldes under mera förenklade, hastigt verkande former, än med

hänsyn till andra tvistemål, hafva på en mängd ställen i utlandet blifvit inrättade

särskilda handelsdomstolar, hviska, sammansatta uteslutande eller till

större delen af affärsmän, ega att afgöra handels- och sjörättsmål och vid deras

behandling icke äro bundna af den civila lagskipningens långsamma rättegångsformer

utan fått för sig stadgad en särskild processordning, åsyftande

att genom förenklade föreskrifter i afseende på bevisningen och rättegångsformerna

i allmänhet befordra handelstvisters skyndsamma pröfning; och erfarenheten

lär hafva ådagalagt, att dessa domstolar, der de finnas, kommit i

åtnjutande af stort förtroende och visat sig medföra, förutom de fördelar, som

blifvit här ofvan antydda, jemväl till förekommande af orättmätiga rättegångar

en förmånlig inverkan, i det affärsmännen lära hysa räddhåga att vid han
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lag- Utskottets Utlåtande N:o 17.

delsdomstolarne, som bestå af deras egne yrkesbröder, anhängiggöra anspråk

eller framställa invändningar af sådan beskaffenhet, att de kunna menligt

inverka på deras kommerciela anseende.

Den på senare tider i den europeiska lagstiftningen allmänt antagna

grundsats, att det är för ett lands internationela handel af stor betydelse, att

de lagar, som derå kunna ega tillämpning, äro i de olika länderna till sina

hufvudgninder med hvarandra öfverensstämmande, har äfven hos oss i sådan

måtto gjort sig gällande, att främmande lagstiftning tagits till mönster för våra

vexel- och konkurslagar. Den stora kommerciela utveckling, som för närvarande

inom vårt land försiggår, synes, på sätt motionären framhållit, påkalla

att våra rättegångsformer, i hvad de hafva på kommerciela tvister afseende,

böra undergå sådana förändringar, att de både kunna anses motsvara den inländska

handelns fordringar på ett skyndsamt och rättvist afgörande af handelstvister

och, genom att, såvidt möjligt är, bringas till öfverensstämmelse med

den utländska lagstiftningen i ämnet, blifva egnade att hos utländingen ingifva

det förtroende, som handelsgemenskapen med honom kräfver; och då det

är bekant, att utarbetandet af förslag till ny rättegångsordning snart nog

torde komma att blifva föremål för lagberedningens verksamhet, föranlåtes Utskottet

i anledning af förevarande motion vördsamt hemställa,

att Riksdagen ville besluta att i underdånig skrifvelse

anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes i sammanhang med utarbetande

af förslag till ny rättegångsordning låta komma

under öfvervägande om och i hvad mån handelsdomstolar

må kunna i riket införas.

Stockholm den 22 April 1875.

På Utskottets vägnar:

Eric Sparre.

Reservation:

af Herr von Gegerfelt.

Herrar Sven Nilsson och Anders Persson hafva begärt få antecknadt,

att de icke i beslutet deltagit.

Stockholm, Bergström & Lindroth, 1875.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1875:44 "Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 44 s. 14 i texten