Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckta motioner om ändring af gällande stadganden ° angående skyldighet att deltaga i byggnad och underhåll af allmänna hus. Ifrågavarande motioner, hvilka blifvit till Lag-Utskottet remitterade äro väckta en inom Första Kammaren af Herr N. S. von Kock

1875-05-07 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1875:20, Utlåtande, i anledning af väckta motioner om ändring af gällande stadganden ° angående skyldighet att deltaga i byggnad och underhåll af allmänna hus. Ifrågavarande motioner, hvilka blifvit till Lag-Utskottet remitterade äro väckta en inom Första Kammaren af Herr N. S. von Kock

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 20.

1

N:o 20.

Ank. till Riksd. Kansli den 8 Maj 1875, kl. 12 midd.

Utlåtande, i anledning af väckta motioner om ändring af gällande

stadganden ° angående skyldighet att deltaga i byggnad

och underhåll af allmänna hus.

Ifrågavarande motioner, hvilka blifvit till Lag-Utskottet remitterade

äro väckta en inom Första Kammaren af Herr N. S. von Kock (motionen

iN:o 44) och de öfriga inom Andra Kammaren af Herrar A. V. Wiqardt

(motionerna N:is 12 och 13), J. P. Nilsson (motionen N:o 32), Erik Olsson

(motionen N:o 87), P. A. Hörnfeldt (motionen N:o 143), Johan Jonsson från

Skaraborgs län,. med hvilken Herrar S. Magnusson och M. Ekström instämt

(motionerna N:is 141 och 142) och P. Näsman (motionen N:o 96): och

hafva motionärerne föreslagit:

, i ^-QVV von Kock: »att, med ändring af 26 Kap. 1 § Byggninga-balken

och de författningar, som innefatta tillägg eller förklaringar af detta lagrum,

matte stadgas: ö

i i -V1!’.,,80™ * socknen bo, skola kyrka bygga och uppehålla med

hvad dertill hörer såsom klockstapel, kyrkomur, sockenstuga, fattighus

och skolhusbyggnad.

För underhåll af dessa byggnader tillskjutes årligen ett belopp,

svarande mot en procent utaf husens brandförsäkringsvärde.

. Vid nybyggnad fördelas den kostnad, som dertill åtgår och hvartill

uti de särskilda kassorna befintliga behållningar icke förslå eller anses ej

löra användas, sålunda, att det årliga belopp, som vid nybyo-o-nadens

Bill. till 1likså. Prof, 1875. 7 Sami. 18 Käft. j

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 20.

beslutande skulle åtgå till ränta och amortering under fyratio år på ett

för byggnaden erforderligt lån uttaxeras under nämnda tid, eller fyratio

år, i socknen.

Kyrkostämma eger besluta upptagande af amorteringslån för nybyggnad

af dylikt hus eller för betalande af för uppförande af sådan

byggnad iråkad skuld, med vilkor att detsamma inom fyratio år betalas.

De årliga tillskott, hvilka sålunda af kyrkostämma beslutas, uttaxeras

efter fyrktalsberäkning.»

Herr Wigardt, i motionen N:o 12, och Herr J. P. Nilsson: »att, med

bibehållande af Kongl. resolutionen den 13 December 1672, rörande

kyrkobyggnad i Skåne, Riksdagen måtte för sin del besluta:

l:o att i öfrigt skyldighet att bidraga till byggande och underhållande

af å landet belägen kyrka, med hvad dertill hörer, såsom klockstapel,

kyrkomur, sockenstuga och fattigstuga, skall med undantag

för de dertill erforderliga dagsverken, hvilka böra utgöras i likhet

med hvad hittills stadgadt varit, åligga en hvar, som enligt 57 §

i Kong!, förordningen om kommunalstyrelse på landet af den 21

Mars 1862 är pligtig att till kommunens gemensamma utgifter

lemna bidrag; och

2:o att dessa bidrag skola utgöras med belopp, som bestämmes enligt

de i 58 § af nämnda Kongl. förordning för kommunalutskylders

utgörande stadgade grunder.»

Herr Erik Olsson: »att Byggninga-balkens 26 Kap. 1, 2 och 4 §§

måtte erhålla följande förändrade lydelse:

§ 1. Alla, som i socken bygga och bo, skola kyrka bygga och

uppehålla, och hvad dertill hörer: såsom klockstapel, kyrkomur, sockenstuga,

skolhus och fattigstuga. Byggnadsvirke, körslor och annan kostnad

utgöres härtill efter den hvar och en åsätta bevillning och fyrktal.

Innan något — — — sig förena.

§ 2. Prestgård skola ock alla bygga efter samma beräkningsgrund

som i l § sägs.

T prestgård skall vara----vid deras byggning och prestgård.

§ 4. Tingsbyggning skall hvart härad bygga efter samma beräkningsgrund,

som i 1 § sägs, å vanlig tingsstad--— vare ingen fri.»

Herr Hörnfeldt: »att Riksdagen måtte för sin del besluta en författning

af följande lydelse:

De församlingar å landet, der reglering af presterskapets löner

försiggått och vunnit Kongl. Maj:ts nådiga fastställelse, skola, så framt

s. 3 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 20.

3

å prestgård finnes sådan lada, som enligt 4 § i Kong!, resolutionen på

presterskapets besvär den 10 Augusti 1762 åligger presten att sjelf bygga

och underhålla, under den tid, regleringen gäller, vara befriade från skyldigheten

att bygga och underhålla den i 2 § 26 Kap. Byggninga-balken

och 12 § i Kongl. resolutionen på allmogens besvär den 1 Augusti 1727

föreskrifva lada; dock skall, derest konvention eller skriftligt aftal annorledes

bestämmer, eller för särskilda orter inom riket andra stadgande!)

rörande byggnadsskyldigheten äro meddelade, sådant fortfarande lända

till efterrättelse.))

Herr Johan Jonsson dels i motionen N:o 142, »att Riksdagen måtte

uti underdånig skrifvelse anhålla, att Kongl. Maj:t ville låta utarbeta och

för Riksdagen framlägga förslag till sådana förändrade stadgande)! angående

pr estgårdsby ggnad, att dessa åligganden måtte blifva för församlingarnes

innevånare gemensamma, så att kostnaden uttaxeras efter å all

fastighet, hvad namn den hafva må, åsatt fyrk t al»;

dels i motionen N:o 141: »att Riksdagen måtte i underdånig skrifvelse

anhålla, att Kongl. Maj:t ville låta utarbeta och för Riksdagen framlägga

förslag till sådana förändrade stadgande)) angående deltagande i

byggnad och underhåll af tingshus och häradsfängelse, att dessa åligganden

blifva för alla medlemmar af tingslagen, som ega fastighet, af

hvad namn det vara må, gemensamma, så att kostnaden utgår efter åsatt

taxeringsvärde)).

Herr Wiqardt i motionen N:o 13 och Herr Näsman: »att Riksdagen

måtte i underdånig skrifvelse anhålla, det täcktes Kongl. Maj:t låta utarbeta

och för Riksdagen framlägga förslag till sådana förändrade stadganden

angående deltagande i byggnad och underhåll af tingshus och häradsfängelser,

att dessa åligganden blifva för medlemmarne af (tingslagen efter

billiga grunder gemensamma.»

Hvad nu först angår de af Herrar von Koch, Wigardt, J. P. Nilsson

och Erik Olsson gjorda framställningar rörande skyldigheten att deltaga

i byggnad och underhåll af kyrka, socken- och fattigstuga samt skolhus,

lår Utskottet erinra, dels att Rikets Ständer genom underdånig skrifvelse

den 20 Juni 1866 anhållit, att Kongl. Maj:t täcktes låta utarbeta och för

Riksdagen framlägga förslag till sådana förändrade stadgande)) angående

deltagande i byggnad och underhåll af kyrka, med hvad dertill hörer,

äfvensom af socken- och fattigstuga, att dessa åliggande)) blifva för medlemmarne

af kommunen efter billiga grunder gemensamma, dels ock att

Riksdagen den 18 Maj 1871 aflåtit särskild underdånig skrifvelse i ena
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Lag-Utskottets Utlåtande N;ö 20.

banda syfte beträffande skyldigheten att deltaga i kostnaden för anskaffande

och underhåll af ruin för folkskolan; och som dessa frågor, enligt hvad

Justitie-ombudsmannens till denna Riksdag afgifna embetsberättelse utvisa],

äro beroende på åtgärd af Kongl. Maj:t, får Utskottet vördsamt

hemställa,

l.o att ifrågavarande framställningar ej måtte till någon vidare

åtgärd å Riksdagens sida föranleda.

Beträffande åter Herr Hörnfeldts motion anmärkes hurusom i 12 §

åt Kongl. resolutionen på allmogens besvär den 1 Augusti 1727, hvarest

närmare föreskrifter meddelas angående de byggnader å prestgård, hvilka

enligt 2 § 26 Kap. Byggninga-balken det åligger församling å landet att

bygga och underhålla, stadgas i afseende å den i nämnda lagrum omtörmälda

lada, att densamma skall proportioneras efter tertial tion dens

storlek i församlingen, hvarjemte det förklaras, att allmogen icke har

skyldighet att å prestgård bygga lada för gårdens gröda. De för sistnämiida

ändamål erforderliga byggnader, och deribland sädeslada!], äro

följaktligen inbegripna bland de hus, hvilka jemlikt nyss berörda lagrum

jemföra^ f^d ^ '' Kongl. resolutionen på presterskapets besvär den 10

Augusti i762, det åligger pimsten att sjelf bygga och underhålla; och

då sistnämnda författning befriar boställsinnehafvaren från skyldigheten

att uppföra och vidmakthålla sädeslada endast i det fall, att han efter

gammal praxis och öfverenskommelse eger frihet att betjena sig af tiondeladan,

vill det synas som vore befintligheten å bostället af ifrågavarande

sädeslada tillräcklig för presumtion af det förhållande, att tiondeladan

uteslutande vant afsedd för sitt egentliga ändamål. Då nu i de församlingar,

der reglering af presterskapets löner försiggått och vunnit

ongl. Maj:ts nadiga fastställelse, tiondelada, under den tid regleringen

galler, för berörda ändamål är obehöflig, anser Utskottet, helst olika

asigter i förevarande hänseende så väl hos domstolar som administrativa

myndigheter gjort sig gällande, uttrycklig lagförklaring i omförmäla

syfte hora genom lag meddelas. På grund häraf får Utskottet vördsammast

hemställa,

2:o det måtte Riksdagen för sin del besluta en författning

så lydande: &

»De församlingar å landet, der reglering af presterskapets

löner försiggått och vunnit Kongl. Maj.-ts nådiga

fastställelse, skola, så framt å prestgård finnes sådan

lada, som enligt 4 § i Kongl. resolutionen på presterskapets

besvär den 10 Augusti 1762 åligger pre
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 20.

5

sten. att sjelf bygga och underhålla, under den tid regleringen

gäller, vara befriade från skyldigheten att bygga

och underhålla den i 2 § 26 kap. Byggningabalk^! och

12 § i Kong], resolutionen på allmogens besvär den 1

Augusti 1727 föreskrifna lada; dock skall, derest konvention

eller skriftligt aftal annorledes bestämmer, eller

för särskilda orter inom riket andra stadganden rörande

byggnadsskyldigheten äro meddelade, sådant fortfarande

lända till efterrättelse.»

\ idkommande åter Herrar Erik Olssons och Johan Jonssons framställningar

om prestgårdsbyggnadsskyldighetens utsträckning äfven till

andra än de nu byggnadsskyldige, så och då Rikets Ständer uti skrifvelse

den 16 Januari 1863 i underdånighet anhållit om framläggande af

förslag till ny ecklesiastik boställsordning, samt en förändrad lagstiftning

härutinnan lämpligen torde böra föregå pröfningen af den nu väckta frågan»

föranlåtes Utskottet vördsamt hemställa,

3:o att herrar Erik Olssons och Johan Jonssons i

omförmälda hänseende gjorda framställningar måtte

lemnas utan afseende.

Slutligen har Utskottet att yttra sig rörande den af Herrar Erik

Olsson, Johan Jonsson, Wigardt och Nästnan väckta fråga rörande skyldigheten

att deltaga i byggnad och underhåll af tingshus och häradsfängelse.

Det i detta ämne nu gällande stadgande, 26 kap. 4 § Bvffffnin^abalken,

är af följande lydelse: ^ "

»Tingsbyggning skall hvart härad bygga, efter gårdatalet, å vanlig

tingsstad, eller der Konungens befallningshafvande pröfvar det för allmogen

lägligast, sedan rätten deröfver hörd är. Der skall vara en stufva

så stor, som tarfvas, och två kamrar; och vare häradet skyldigt den

uppehålla. Vid hvart tingsställe skall ock ett fängelse vara,

der missgerningsman må i förvar hållas. För denna byggnad vare ingen

fri, utan sätes- och ladugardar, af hysta rå och rörs hemman så ock preste-

och klockare*bol». Varande, enligt Kongl. förordningen den 17 September

1783 jemväl lotshemman befriade från skyldighet att deltaga i

tingshusbyggnad.

Vid flera _ föregående Riksdagar har Utskottet vid behandling af

denna fråga erinrat, att berörda lagstadgande härledde sig från en tid,

då man icke visste af någon annan till deltagande i allmänna onera på

landet förpligtad befolkning än den jordbrukande, och då man ej kände

någon annan grund för dennas beskattning än hemmantalet. Emellertid

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 20.

hade förhållandena väsendtligen förändrats. I alla landsändar hade, jemte

den egentlige jordbrukaren, uppstått en befolkning af bruksidkare, fabrikanter,

handlande och handtverkare m. ti., hvilka lika väl som jordbrukaren

hade intresse af rättsskipningens behöriga handhafvande. De

borde derför ock i sin mån, efter lämpliga grunder, bidraga till uppehållande

af de för detta ändamål nödiga inrättningar, synnerligast som,

med förändrade tidsåsigter och folkmängdens tillväxt, fordringarna i afseende

på beskaffenheten af ifrågavarande byggnader betydligt stegrats.

På samma gång man under senare tider allt mera erkänt, att hemmantalet

icke vore någon lämplig grund i fråga om deltagande i kommunala

besvär, hade man ock medgivit rättvisan och billigheten deraf, att skyldigheten

till deltagande i dylika besvär utsträcktes till kommunens alla

medlemmar. De skäl, som föranledt 1734 års lagstiftare att frikalla sätesoch

ladugårdar samt aftysta rå- och rörshemman från allt deltagande i

tingshusbyggnad, hade, sedan rättigheten att besitta sådana hemman icke

vore frälsemän allena förbehållen, samt senare tids lagstiftning äfven medfört

förändring i stadgandena om frälsemäns forum privilegium i det

närmaste bortfallit; och någon giltig anledning, hvarför innehafvare af

presto- och klockarebol skulle i förevarande hänsende åtnjuta eu förmån,

som icke tillkomme andre boställshafvare, kunde svårligen uppvisas.

Utskottet, som på omförmälda skal anser ifrågavarande byggnadsskyldighet

böra utsträckas till flere samhällsmedlemmar än för närvarande,

men icke kan obetingadt förorda de af motionärerne föreslagna

grunder för skyldighetens fördelning, har, i saknad af erforderliga upplysningar

till ledning för frågans närmare bedömande, ej varit i tillfälle

att härutinnan framställa något detaljeradt förslag; och då frågan är till

sin beskaffenhet nära beslägtad med den om skyldigheten att deltaga i

kyrko- och skolhusbyggnad, i afseende hvarå, på sätt här ofvan blifvit

anfördt, Rikets Ständer den 20 Juni 1866 och Riksdagen den 18 Maj

1871 till Kongl. Maj:t aflåtit underdåniga skrivelser, åsyftande att skyldigheten

till deltagande i byggnad och underhåll af ej mindre kyrka med

hvad dertill hörer, än äfven socken- och fattigstuga samt skolhus måtte

blifva för medlemmarne af kommunen efter billiga grunder gemensamma,

får Utskottet, med föranledande af ifrågavarande framställningar, vördsamt

hemställa,

4:o att Riksdagen måtte i underdånig skrifvelse anhålla,

det täcktes Kongl. Maj:t vid den utredning, som

med anledning af ofvannämnda 1866 och 1871 årens

skrivelser kan komma att ega rum, jemväl taga i öfvervägande

i hvad mån den nu på jorden hyllande skyl
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lag- Utskottets Utlåtande N:o 20.

cligheten att bygga och underhålla tingshus och häradsfängelse

må jemväl till andra beskattningsföremål utsträckas,

och under de nådiga framställningar, som må

af nyssberörda skrivelser föranledas, inbegripa jemväl

förslag till förändrad lagstiftning i nu föreliggande

fråga.

Stockholm den 7 Maj 1875.

På Utskottets vägnar:

ERIC SPARRE.

Reservationer:

af Herr Grefve Mörner, med hvilken Herrar Holmberg, C asp ers son,

Friherre Wrede och Grefve von Plåten instämt: »Emot Utskottets i mom.

3 gjorda hemställan om bifall till Herr Hörnfeldts motion får jag mig

reservera och för min del åberopa Lag-Utskottets vid sistlidne riksdag i

dess utlåtande N:o 15 afgifna yttrande, så lydande: Slutligen, i afseende

å Herrar Leijers och Hörnfeldts förslag rörande skyldigheten att underhålla

s. k. tiondelada, tillåter sig Utskottet att åberopa och här återgifva

hvad Lag-Utskottet vid nästlidne års riksdag yttrade i anledning af då

gjorda enahanda framställningar. »Då, enligt Kongl. Resolutionen på allmogens

besvär den 1 Augusti 1727, § 12» — så yttrade sig då Utskottet

— »denna lada, som ingalunda är afsedd för boställets gröda, skall »proportioneras

efter tertialtiondens storlek i församlingen», lärer det vara

tydligt och klart, att, så vida ej särskilda omständigheter annorlunda föranleda,

socknemännens skyldighet att bygga dylik lada redan upphört

på de ställen, der reglering af presterskapets löner egt rum, hvarigenom,

på sätt Kongl. förordningen den 11 Juli 1862 föreskrifver, all tionde, vare

sig tertial-, smör-, fisk- eller qvicktionde, blifvit utbytt emot bestämda af
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 20.

gifter. En dylik skyldighet kan dock i vissa fall qvarstå äfven på de

ställen, der presterskapets löner blifvit i öfverensstämmelse med riyssberörda

författning reglerade. Kong!. Resolutionen på presterskapets besvär

den. 10 Augusti 1762, § 4, som bestämmer de byggnader, hvilka

presten sjelf skall bygga och underhålla, upptager nemligen i sådant afseende

»en sädeslada med tvänne golf, lämpad efter nödtorften och gårdsbrukets

storlek; hvarvid dock de orter undantagas, der presten efter gammal

praxis och öfverenskommelse eger frihet att betjena sig af tiondeladan.»

I de församlingar, der sådant egt ruin, hafva vederbörande naturligtvis

tagit sadant i behörigt betraktande i sammanhang med den beräkning

af kyrkoherdeboställenas behallna afkastning, som föreskrifves i 4 § af

1862 års förordning; och förmånen för kyrkoherden att betjena sig af

tiondeladan för gårdsbrukets behof har då ingått såsom en faktor vid

lönens .reglerande.. Att nu genom ett allmänt lagstadgande fritaga dessa

församlingar från ifrågavarande skyldighet innebure obestridligen en rättskränkning

emot de kyrkoherdar, hvilka, när löneregleringen tillvägabragts,

med rättighet att begagna tiondeladan voro lagligen befriade från den

kyrkoherdar i allmänhet åliggande skyldighet att sielfva bygga och underhålla

den för bostället behöfiiga lada.»

Af anförda skäl får Utskottet hemställa, att Herrar Leijers och

Hörnfeldts i omförmälda hänseende gjorda framställning måtte af Riksdagen

lemnas utan afseende.

-^ven 1 fråga om mom. 4 i betänkandet, jag förklara, att jag

hvarken kan .instämma i den af Utskottet begagnade motivering eller

det slut, hvari Utskottet stannat.»

af Herr Ribbing, som förenat sig med de öfrige reservanterna i

om fråga mom. 3 i Utskottets utlåtande.

Stockholm, Associations-Boktryckeriet, 1875,

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1875:61 Skrifvelse, rörande ändring i gällande bestämmelser om skyldighet att bygga och underhålla tiondelada. s. 7 i texten