Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt förslag om förändrad lydelse af 58 och 110 §§ i Kongl. Stadgan om skiftesverket i riket den 9 November 1866.

1875-05-13 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1875:32, Utlåtande, i anledning af väckt förslag om förändrad lydelse af 58 och 110 §§ i Kongl. Stadgan om skiftesverket i riket den 9 November 1866.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N;o 32.

N:o 32.

Ank. till Riksd. Kansli den 14 Maj 1875, kl. 7 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckt förslag om förändrad lydelse af 58

och 110 §§ i Kongl. Stadgan om skiftesverket i riket den

9 November 1866.

Uti eu inom Andra Kammaren väckt, till Lag-Utskottet remitterad motion

(N;o 93) har Herr J. Sandstedt föreslagit, “att Riksdagen måtte för -sm

del besluta en författning, hvarigenom förordnas att 58 och 110 §§ i Kongl.

Maj:ts förnyade nådiga stadga om skiftesverket i riket den 9 November 1866

skola erhålla följande lydelse:

58 §.

Kan genom egoutbyte i andra fall, än nu nämnda äro, beqvämlighet

för odling eller häfd, eller annan dylik fördel vinnas, då må det, utan hinder

af förut faststäklt skifte, ske på sätt i 56 $ sägs och med iakttagande af hvad

i 57 § för särskilda fall är föreskrifvet; dock får sådant utbyte ej så utsträckas,

att den förra egoindelningen derigenom i väsentlig män rubbas, utan så

är, att alla, hvilkas rätt är af frågan beroende, derom sig förena.

110 §.

Den kostnad, som till skifte fordras, så till landtmätares och gode mäns

aflöning, som till karte- och protokollslösen, äfvensom till handtlangning, skola,

Bih. till Riksd. Brok 1875. 7 Sami. 23 Höft.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 32.

der ej annorlunda är särskild! stadgadt, alla delegare, hvilkas egor dervid ingått,

gemensamt vidkännas, hvar och en eftersom han vid skiftet egolott njutit.

I kostnad för annan landtmäte »förrättning, som flere törel-, läge en

hvar, som deraf nytta häfver, del efter ty, som skäligt pröfvas; dock icke i

fråga om egoutbyte enligt 58 §, i hvilket fall kostnaden skall gäldas af den,

som förrättningen påkallat.1-4

Enligt 56 § skiftesstadgan kan egoutbyte mot jordegares bestridande cga

rum allenast i två fall, det ena, då mot angränsande by eller hemman förekomma

råskilnader, hvilka, till besparing i häguadsbesväret och lättnad i häfder!,

kunna genom egoutbyte ledas efter räta linier, och det andra, om sådan

egoblanduing förefinnes, att den ena byn har eu jordega helt och hållet inom

den andras område. Uppstår åter i andra fall, än dessa, fråga om egoutbyte,

då länder till efterrättelse 58 §, enligt hvilken det ej må ske med mindre vederbörande

jordegare sig derom förena.

Då skiftesstadgan sålunda medgifver, att, för beredande af lättnad i

hägnadsbesvär eller häfd, egoutbyte i de begge omförmälda fallen må mellan

olika byar och hemman, som tillförene icke haft samfälda egor, utan samtlige

jordegares samtycke, kunna, der någon af dem icke deraf lider synnerligt men,

försiggå och sålunda verka till rubbning af rågång, som kan vara genom laga

skifte fastställd, synes det vara med berörda medgifvandes grund — det allmännas

intresse af en väl ordnad egodelning —- förenligt och öfverensstämmande,

att under enahanda vilkor i sådan rågång i allmänhet tillstädja ändring,

der beqvämlighet för odling eller häfd, eller annan dylik förmån kan

genom utbyte af jord beredas. En sådan lagförändring är ock af behofvet i

hög grad påkallad dels i följd deraf, att många äldre laga skiften äro så

olämpligt inrättade, att en reglering af rågångarna de olika egolotterna emellan

är synnerligen erforderlig, dels ock derföre att, i anseende till den mängd

jernvägsanläggningar, sjösänkningar och vattenafledningar, som på senare tider

egt rum, på många ställen uppkommit förändrade förhållanden, hvilka vid

skiften, som förut blifvit verkställda, icke kunnat förutses och göra egoutbyten

numera önskvärda och nyttiga. Helgden af den fastställelse, som

eu gång åkommit ett laga skifte, synes i de fall, till hvilka motionären åsyftar

få rättigheten till obligatoriskt egoutbyte utsträckt, icke vara större än i

de likartade två fall, då en sådan rättighet enligt nu gällande lag redan förefinnes;

men dock torde denna helgd böra tillmätas den vigt, att den ene jordegarens

rätt uti ifrågavarande hänseende icke må gifvas sådan omfattning, att

utbytet kan för den andre medföra någon väsentlig rubbning i egodelningen.

Af den pröfningsrätt i sistnämnda, hänseende, som skulle tillkomma förrättningsman

eller egodelningsrätt, torde någon våda icke vara att befara, helst

enligt 56 § för bedömandet af det men, som endera sidan kan anses af ego
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 32.

utbytet lida, eu jemförlig pröfningsrätt nu eger ruin, utan att, så vidt Utskottet

känner, hafva föranledt några olägenheter.

Såsom ett korrektiv till förekommande af missbruk, och då det dessutom

icke är billigt, att den, som i hit hänförliga fall tvingas till egoutbyte,

blifver underkastad skyldighet att deltaga i de dermed förenade kostnader,

torde, på sätt motionären föreslagit, lämpligen böra föreskrifvas, att kostnaderna.

i ifrågavarande fall skola drabba den ensam, som egoutbyte påkallat.

På grund af hvad sålunda blifvit i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med Utskottets vid sistlidne riksdag i ämnet afgifua utlåtande anfördt, får

Utskottet vördsamt hemställa,

att föreliggande motion måtte af Riksdagen bifallas.

Stockholm den 13 Maj 1875.

På Utskottets vägnar:

Eric Sparre.

Reservationer:

af Herrar von Gegerfelt och Philipsson, hvilka ansett motionen böra

afstyrkas.

af Herr Sundeil: Då vid sistlidet års riksdag Lag-Utskottets utlåtande

med hemställan, ordagrant lika med hvad i sin motion Herr Sandstedt nu

föreslagit, af Riksdagens båda Kamrar efter diskussion afslogs, synes mig, att,

endast af detta skäl, bifall till motionen icke bort, på sätt som skett, af Utskottet

tillstyrkas.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.