Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckta motioner, åsyftande ändring i Kongl. Förordningarne den 21 Mars 1862 om kommunalstyrelse ''på landet, om kommunalstyrelse i stad och om landsting. Till följd af båda Kamrarnas beslut åligger det Lag-Utskottet att yttra sig öfver åtta i de särskilda Kamrarne väckta motioner angående ändringar i ofvanberörda kommunalförfattningar.

1875-02-25 · 18 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 13 av 18 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1875:5, Utlåtande, i anledning af väckta motioner, åsyftande ändring i Kongl. Förordningarne den 21 Mars 1862 om kommunalstyrelse ''på landet, om kommunalstyrelse i stad och om landsting. Till följd af båda Kamrarnas beslut åligger det Lag-Utskottet att yttra sig öfver åtta i de särskilda Kamrarne väckta motioner angående ändringar i ofvanberörda kommunalförfattningar.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 5.

1

No 5.

Ank. till Hiksd. Kansli den 25 Febr. 1875, kl. 7 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckta motioner, åsyftande ändring i

Kongl. Förordningarne den 21 Mars 1862 om kommunalstyrelse

''på landet, om kommunalstyrelse i stad

och om landsting.

Till följd af båda Kamrarnas beslut åligger det Lag-Utskottet att yttra

sig öfver åtta i de särskilda Kamrarne väckta motioner angående ändringar

i ofvanberörda kommunalförfattningar. I likhet med hvad tillförene egt rum,

anser Utskottet lämpligast att afgifva utlåtande öfver alla dessa motioner i

ett sammanhang och att dervid följa den ordning, hvarpå sjelfva ämnenas

beskaffenhet lemnar anvisning.

Den utan tvifvel vigtigaste bland de nu väckta frågorna är den om

den kommunala rösträtten på landet och huru det s. k. röstvärdet skall beräknas.

De grundsatser, som uti ifrågavarande hänseende blifvit följda i Kongl.

Förordningen om kommunalstyrelse på landet, äro, att skyldigheten till bidrag''

åt kommunens kassa och rättighet till röst i kommunens angelägenheter

äro ömsesidigt vilkor och förutsättningar för hvarandra, samt att röstvärdet.

beräknas efter bidraget. 1 enlighet dermed bestämmes, såsom bekant,

i 8 § i allmänhet, att en hvar välfräjdad svensk undersåte, som är

medlem af en kommun och förbunden att till kommunen erlägga skatt, är

berättigad att deltaga i kommunalstämmans öfverläggningar och beslut, samt

ill §, att röstvärdet skall beräknas efter det en hvar röstägande åsätta

fyrk tal.

Bill. till liiksd. Prof. 1875. 7 Sund. 5 Höft.

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 5.

1 röst,

2 röster,

De till Utskottet öfverlemnade motioner, som afse mer eller mindre

genomgripande förändringar i dessa bestämmelser, äro:

Do) Herr Anders Perssons (N:o 73), att 11 § i Kongl. Förordningen

om kommunalstyrelse på landet måtte erhålla följande förändrade lydelse:

»Röstvärdet skall beräknas efter det en hvar röstegande åsätta fyrktal,

enligt nedanstående röstskala:

1 fyrk.....................

2 fyrkar.....................

o. s. v. en röst för hvarje fyrk till och med 10.

från 10 till och med 15 fyrkar.....

„ 15 „ „ 20 ‘ „ .....

o. s. v. en röst för hvarje 5:te fyrk till och med 100.

100 fyrkar................

från 100 till och med 110 fyrkar

„ no „ „ „ 120 „

o. s. v. en röst för hvarje 10:de fyrk till och med 1,000.

1,000 fyrkar .....................118

från 1,000 till och med 1,100 fyrkar

„ 1,100 „ „ „ 1,200 ‘ „

o. s. v. eu röst för hvarje 100:de fyrk.»

2:o) Herr Isaac AsJdöfs (Sko 7), att Riksdagen måtte för sin del besluta

en förändrad lydelse af 11 § i Förordningen om kommunalstyrelse på

landet af detta innehåll:

»Röstvärdet skall beräknas efter det en livar röstägande åsätta fyrktal

efter följande grund: ,

..11

röster

. . 12

1

11

. . 28

11

, . 29

11

. . 30

11

,000.

. 118

11

. 119

11

. 120

11

från

och

med

1

till

100

fyrkar

beräknas 1

röst för

11

11

11

100

v

125

11

11

100

röster,

11

11

11

125

ii

150

11

11

no

J5

11

11

11

150

ii

200

11

11

125

11

V

11

11

200

ii

300

11

11

150

11

11

11

11

300

ii

400

11

11

175

11

>1

11

11

400

ii

500

11

11

200

11

11

11

11

500

ii

600

11

11

225

V

11

11

11

600

ii

700

11

11

250

11

11

11

11

700

ii

850

11

11

275

11

11

11

11

850

ii

1,000

11

11

300

11

11

11

11

1,000

ii

1,200

11 ^

11

325

V

11

11

11

1,200

ii

1,500

11

91

350

11

11

11

11

1,500

ii

2,000

■>}

,,

375

11

samt från

och

med

[ 2,000 fy

rkar och derutöfver

400».

s. 3 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 5. 3

3;o) Herr P. Hubinettes (N:o 42), att Riksdagen ville besluta eu sådan

ändring af 11 § i Kongl. förordningen om kommunalstyrelse på landet,

att samma § finge följande lydelse:

»Röstvärdet skall beräknas efter det eu livar åsätta fyrktal; dock må

ingen utöfva rösträtt för större antal röster än som svarar emot en trettondedel

af kommunens hela röstetal efter röstlängden.»

Dessa förslag hafva det gemensamma syfte att i mer eller mindre mån

begränsa den kommunala rösträtten på landet.

Kommunens verksamhet afser hufvudsakligen dess gemensamma ordnings-

och hushållningsangelägenheter, Indika åter, med högst få undantag,

äro förenade med större eller mindre utgifter. Vid sådant förhållande synes

den af lagstiftaren antagna princip, att den, som till berörda utgifters

bestridande erlägger större bidrag än en annan, bör äfven i proportion dertill

hafva större inflytande på kommunens angelägenheter, ega full giltighet

och jemväl böra med följdriktighet tillämpas intill den gräns, utöfver hvilken

konseqvensen icke längre kan gå utan att leda till uppenbar obillighet.

1 afseende härå upplyser Statistiska Centralbyråns berättelse rörande rösträtten,

att inom rikets 2,353 landskommuner innehafva 54 röstägande af

hela fyrktalet inom sin kommun utöfver hälften, 378 öfver */4—''/2 och

1,697 öfver ''/10—1/4. Häraf följer åter, att inom eu mängd kommuner antingen

en enda röstägande eller ett högst ringa fåtal sådana kan i strid mot

den stora mängden af samtliga öfriga röstegande göra sin mening i kommunala

frågor gällande. Obilligheten i allmänhet häraf synes Utskottet uppenbar,

likasom det äfven förefaller Utskottet naturligt, att under sådana förhållanden

ett af kommunalinstitutionens vigtigaste syften — väckandet och

underhållandet af intresse för kommunens gemensamma angelägenheter —

måste i väsendtlig mån förfelas. Då nu gällande bestämmelser sålunda innebära

eu möjlighet till orättvisa och billigt missnöje, anser Utskottet för sin

del, att denna möjlighet bör genom en klok och billig begränsning af röstberäkningen

uppåt förekommas.

I fråga om sättet för eu sådan begränsnings åvägabringande hafva

motionärerne föreslagit, Herr Hubinette införande åt ett röstmaximum samt

Herrar Anders Persson och Åsidof antagandet åt särskilda graderade röstskalor.

Naturen af eu lagförändring uti ifrågavarande syfte innebär, att med

afseende på bestående förhållanden lagstiftaren finner sig föranlåten att i

tillämpningen af en rättssats, som eljest anses ega giltighet, medgifva en

inskränkning, som just till följd åt dess konventionela grund måste blifva

mer eller mindre godtycklig. Då emellertid genom ett röstmaximum, som

innefattar ett förklarande att vid den derigenom angifna gräns skattebidragen

opaginerad Kontrollera mot PDF

1

Lag-Utskottets ''Utlåtande N:o o.

upphöra att på rösträtten utöfva inflytande, allenast eu enda godtycklig'' bestämmelse

skulle meddelas, under det genom eu graderad röstskala ett nytt

godtycke kotnme att med hvarje siffra i skalan lagbindas, anser Utskottet

en lagstiftningsåtgärd i förra riktningen ega ett afgjordt företräde framför en

den senare.

Detta oaktadt har Utskottet icke undandragit sig att åt de föreslagna

röstskalorna egna eu mångsidig pröfning. Några exempel på konseqvenserna

af Herr Anders Perssons skala, inrättade med ledning af åberopade

statistiska berättelsen, anser sig Utskottet böra framlägga uti följande tabell:

1

Koninmneus namn.

I

i

er *>3

ro .

b ! & *

Ct> ^ <rf-

2- SL

5T

U) ® CD

ST ; => P

P » M

S, <£T

a. **

» 3 ®

j» 2 &

3 t!

d. 2. «r.

3 Öl

* P

Enligt nuvarande

bestämmelser.

Enligt Herr

Anders Pers- sons röstskala.

^Procenteri af röstetalets re

j eluktion genom föreslagna

röstskalan.

3 £

3 <v

C0 Cw

CU X

b

CD ^

hl

CO

n »

O: 3

QO M

s §

o" b

Cu

g

O

eu

co

Öl

O

Sammanlagda

röstetalet.

i

Nora landsförsamling i Nora och

1

Hjulsjö bergslag af Örebro län

86] 1 - 5

O

258

3

258

0

89] 6—10

8

712

8

712

0

1071 11—25

18

1,926

12

1,284

oo

115] 26-50

38

4,370

16

1,840

58

99] 51—100

76

7,524

24

2,376

68

Summa

496]

14,790

—

6,470

56

49: 101—250

175

8,575

36

1,764

79

19] 251—500

375

7,125

55

1,045

85

9] 501—1,000

750

6,750

93

837

88

10] öfver 1,000

2,000 20,000

128

1,280

94

Summa

87(

_

42,450

—

4,926

88

Österåker, i Åkers skeppslag af

Stockholms län .........

3 1-5

3

9

3

9

0

32! 6-10

8

256

8

256

0

28! 11—25

18

504

12

336

33

35! 26—50

38

1,330

16

560

58

29] 51—100

76

2,204

24

696*

68

Summa]

127! —

4,303]

— I

1,857|

57 i

14'' 101—250

175]

2,450!

36

504

79

7 251—500

375!

2,625

55!

385

85

5 501—1,000!

750

3,750

93

465

88

l| öfver 1,000

1,542,

1,542

124;

124!

92 ]

Summa]

27]

—

10,367

_ j

1,478]

86

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N;o 5.

o

t

©

o:

ct>

3;

P

2-

Enligt i

bestäm

uvarande

melser.

Billigt Herr

Auders Pers- sons röstskala.

a **

£T. ©

© 3

3 £T

Kommunens namn.

C/J

SS

a

o-

©

Öl

P

ås

© 3

3 er.

0%

05 ~

C %

P

*3 £T.

© JJ

*-3

05 g"

■ g

3 ©

© eu

©

©

© c*- ©

p

Hl

GG

s®

O: 3

- 3

£ »

P o

££

• eu

p

e-

©

©:

cfl

©

c*-

P

| Sammanlagda

! röstetalet,

£© P

3

^*2 i

P 3 O:

p- „ £

? Si g.

3 £.

©

p 5T

3:5 M

3 ©

P 7

Kimstad, i Meinmings härad af

! Östergötlands län........

2

1 — 5

Q

O

6

3

6

0

12

6- 10

8

96

8

96

0

6

11-25

18

108

12

72

33

1(5

26-50

38

608

16

256

58

18

51—100

76

1,368

24

432

68

Summa

54

-

2,186

862

61

16

101--250

175

2,800

36

576

79

9

251—500

375

3,375

55

495

85

4| öfver 1,000

1,200

4,800

120

480

90 |

Summa

291 —

—

10,975

—

1,451

87

Qvillinge, i Bräbo härad åt Öster- götlands län ..........

16

1—5

3

48

O

O

48

I

0

36

6—10

8

288

8

288

0

18

11—25

18

324

12

216

33

18

26—50

38

684

16

288

58

14

51—100

76

1.064

24

336

68

Summa

102

!

2,408: —

1,176

51

18

101—250

175

3,150

36

648

79

7

251 - 500

375

2,625

55

385

85

8

501—1,000

750

6,000

93

744

88

2

öfver 1,000

1,500

3,000

123

246

92

Summa

35

—

14,775

-

2,023

86

l anseende dertill, att enligt den statistiska berättelsen de röstägande

äio indelade i särskilda förmögenhetsgrupper, hafva dessa beräkningar måst

grundas pa medeltaiet af det fyrktal, som inom hvarje sådan grupp belöpt

på hvarje röstägande derinom. De kunna i följd deraf ej vara fullt exakta,

men i allt rall torde af dem framgå, att å ena sidan en högst väsendtlig

reduktion af rösträtten skulle genom detta förslag komma att drabba den

grupp röstegande, som har ett fyrktal af hundra eller derutöfver, under det

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 5.

att å andra sidan den inskränkning i rösträtten, som skulle åt'' förslaget för

öfrige röstägande föranledas, vore proportionsvis mindre afsevärd.

Hvad sedermera angår Herr Asklöfs röstskala, så inhemta^ deraf,

att någon nedsättning i rösträtten icke skulle ega rum förr än densamma

efter nuvarande grunder uppgått till 100 röster, men att derefter röstbegränsningen

skulle blifva så högst betydlig, att 1,999 fyrk skulle motsvara

allenast 375 röster och härefter skalan afslutas med ett maximum af

400 röster.

Häraf är, enligt Utskottets tanke, uppenbart, att antagandet vare sig

af den ena eller andra af dessa röstskalor skulle hafva till oundviklig följd,

att egare af större jordegendom blefve af kommunens öfrige röstberättigade

ledamöter långt mera beroende, än som vore med rättvisa öfverensstämmande

och tillrådligt

Vid sådant förhållande torde i afseende på dessa röstskalor jemväl

ega i någon mån tillämplighet den anmärkning, som vid föregående riksmöten

blifvit framstäld derom, att till följd af det samband, som eget1 rum

mellan menigheternas sjelfstyrelse och representations-ordningen, eu väsendtlig

rubbning af grunden för den förras utöfvande skulle tillika medföra eu

rubbning i grundvalen för den senare och sålunda på denna utöfva en verkan

af betänklig art.

Eu af Riksdags-ordningens vigtigare bestämmelser är nemligen den

karaktersskilnad, som blifvit uppdragen mellan de begge Kamrarne och som

hufvudsakligen består deruti, att den Första Kammaren utses med valfrihet

inom hela riket förmedelst dels landstingen och dels de största städernas

stadsfullmäktige, hvilka valnämnder åter tillsättas åt kommunens

medlemmar genom omröstning efter skatteif vlind, under det Andra Kammaren

väljes dels omedelbart eller genom elektorer, och dels af inskränktare valkretsar

med valbarhet bunden inom kretsen och med tillerkännande af lika

rust åt hvarje väljande. Denna skilnad, i hvad den är beroende på kommunala

rösträtten på landet, betingas sålunda hufvudsakligen deraf, att åt

den större förmögenheten lemnas större inflytande vid de förhandlingar inom

de särskilda kommunerna på landet, der det gäller att medelbart välja

landstingsman, hvilka, jemte andra maktpåliggande uppdrag, hafva det högst

vigtiga att utse ledamöter i Riksdagens Första Kammare. Om nu genom

eu betydligare rubbning i nämnda rösträtt detta inflytande skulle i någon

högre grad förminskas, komme derigenom att för Första Kammaren äfventyras

förlusten af den förmögenhetens konservatism, som i öfverensstämmelse

med tvåkammarsystemets princip Riksdags-ordningen åsyftar att i denna

Kammare inrymma såsom eu motvigt till det mera demokratiska element,

som Andra Kammaren är afsedd att i riksförsamlingen representera.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 5.

•På grund af hvad sålunda blifvit an för dt, får Utskottet vördsamt

hemställa.

l:o) att hvad Herrar Anders Persson och Asldöf föreslagit

icke måtte af Riksdagen bifallas.

Beträffande derefter Herr Hiibinettes förslag, som a faer den kommunala

rösträttens begränsning af ett maximum, så har Utskottet redan förut uttalat

den åsigt, att inskränkning i rösträtten uppåt synes erforderlig och att

densamma lämpligast torde kunna på omförmälda väg åstadkommas.

I fråga om sättet för bestämmandet af ett röstmaximum yttrade 1868

års Lag-Utskott, att, såsom eu af de vigtigaste omständigheter, hvilka vid

denna frågas afgörande måste tagas i betraktande, framställde sig svårigheten

att finna något maximum, som vore på både de större och de mindre

kommunerna lika verksamt. Denna svårighet vore lika stor, antingen man

önskade ett relativt maximum, bestämdt i något visst förhållande till kommunens

sammanlagda röstetal, eller ett absolut, så att man, utan afseende

å sammanlagda röstetalet, fastställde ett visst antal röster såsom det högsta,

hvarmed finge röstas. I båda fallen inträffade, att maximum blefve antingen

för mycket inskränkande inom de mindre kommunerna eller för litet

inskränkande inom de större. Den bästa utvägen till dessa begge olägenheters

förekommande vore att söka i eu samverkan af relativ och absolut

röstbegränsning. Om man nemligen såsom regel bestämde, att maximum

af röster skulle vara en viss bråkdel af kommunens hela röstetal, men tillika

föreskrefve, att ingen finge rösta med mera än ett visst antal röster, så

blefve följden deraf den, att inom de mindre kommunerna verkade förstnämnda

bestämmelse, inom de större åter den sistnämnda.

Denne uppfattning, som ligger till grund för nu gällande stadganden

i afseende å rösträttens inskränkning i stad, anser Utskottet böra tjena till

ledning vid reglering af rösträtten jemväl på landet; och utgående härifrån

har Utskottet att sedermera taga i öfvervägande den lika vigtiga som svårhösta

frågan om bestämmandet af sådana gränser för rösträtten, att det blifvande

lagstadgandet derom kommer att medföra åsyftadt resultat, utan att

dock föranleda till eu obillig inskränkning af de förmögne kommunmedlemmarnes

berättigade inflytande på afgörandet af kommunens gemensamma

angelägenheter. Med ledning af de upplysningar för frågans lösning, som

af statistiken i ämnet stått att inhemta, har Utskottet härvid trott sig finna

det relativa maximum lämpligast böra bestämmas till eu tiondedel af kommunens

hela röstetal och det absoluta till ] ,000 röster, motsvarande antingen

10,000 kronors inkomst af kapital eller arbete eller besittning af

jordbruksfastighet till ett taxeringsvärde af 166,666 kronor 67 öre. Med

donna röstbegränsning skulle t. ex. i Nora landsförsamling 496 personel'',

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 5.

med 1 — ICO röster hvardera, få behålla sitt nuvarande sammanlagda röstetal

14,790 röster, och 87 personer, hvardera med 100 röster eller derutöfver

få sitt nuvarande sammanlagda röstetal 42,450 röster nedsatt till

32,450 röster; i Österåkers församling skulle 127 personer af förra kategorien

bibehållas vid den rösträtt, de nu med 4,303 röster utöfva, och 27 personer

af senare kategorien, hvilka nu ega sammanlagdt 10,367 röster, fa detta

röstetal förminskadt till 9,825 röster, o. s. v.

Enär af dessa exempel, och flera sådana kunde anföras, torde vara

uppenbart, att, ehuru röstminskningen egentligen drabbar de högre röstetalen,

likväl af det sålunda af Utskottet framstälda förslag icke är att befara

någon anmärkningsvärd inverkan på Första Kammarens bildande, synas de

betänkligheter, som i detta hänseende kunde mot bifall till förslaget förefinnas,

icke böra tillmätas någon synnerlig vigt.

I anledning af hvad Utskottet nu haft äran anföra, får Utskottet, med

föranledande af Herr Hubinettes motion, vördsamt hemställa,

2:o) att Riksdagen ville för sin del besluta, att 11 §

af Kongl. Förordning om kommunalstyrelse på landet, sådan

denna § blifvit ändrad genom Kongl. kungörelsen

flen 8 September 1868, skall erhålla följande förändrade

lydelse:

»Röstvärdet skall beräknas efter det en hvar röstegande

åsätta fyrktal. Dock må ej någon utöfva rösträtt för

större antal röster, än som svarar mot eu tiondedel af

kommunens hela röstetal efter röstlängden, eller i något

fall för högre röstetal, än det, som motsvarar bevillning

för tio tusen riksdalers inkomst af kapital eller arbete.»

Om detta förslag af Riksdagen bifalles torde 2 mom. af 59 § i

Kongl. förordningen om kommunalstyrelse på landet, sådant detta mom.

lyder i Kong], kungörelsen den 8 September 1868, böra erhålla följande, i

afseende på derutinnan förekommande hänvisningar, förändrade lydelse:

3:o) »denna längd, som ligger till grund för kommunalutskyldernas

debitering, utgör, med iakttagande af

de bestämmelser och undantag 8, 9 och 1 1 §§ innehålla,

tillika kommunens röstlängd. I den — — — — förvaras.

»

Med förmälan, hurusom under senare åren gång efter annan inträffat,

att majoriteten af de röstberättigade inom en kommun på kommunalstämma

åstadkommit beslut om teckning af aktier i jernvägsföretag och såmedelst

pålagt eu vanmäktig minoritet oerhörda skattebördor, har Herr /. Asplöf uti

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Lag-TJtsJcottets Utlåtande, N:o 5.

en inom Andra Kammaren väckt, till Utskottet remitterad motion (N:o 8)

föreslagit, att, till afböjande för framtiden af dylikt ekonomiskt förtryck,

Riksdagen måtte för sin del besluta, “att fråga om aktieteckning i jernväg

eller dermed jemförlig! företag, bindande för kommunen betraktad såsom

helhet, ej får. biand öfverläggningsämnen i kommunalstämma upptagas».

Det af motionären till stöd för förslaget åberopade förhållande, att

minoriteten genom majoritetens beslut kan uti angifva hänseendet åläggas

kommunalbidrag, eger ruin vid alla de tillfällen, då beslut om kommunalafgifter

icke är enhälligt, och torde derföre icke i förevarande fall, mer än i

andra, vara med rättvisa och billighet oförenligt.

En jernvägsaläggning, afsedd att underlätta kommunikationen i den

ort, en kommun tillhör, är för dennas utveckling i allmänhet gagnelig, ofta

till och med nödvändig. Att genom ett stadgande i det af motionären’ föreslagna

syfte betaga landskommunen rättighet att bidraga till befordrande

af ert jern vägsföretag, som utan ett sådant bidrag till äfventyra aldrig kunde

komma till stånd, anser Utskottet desto mindre vara tillrådligt, som ett så

väsendtligt ingrepp i kommunens frihet och sjelfbestämningsrätt sannolikt

skulle komma att medföra eu eftertänklig inverkan till förlamande af kommunalandan

och försvagande af intresset för kommunens angelägenheter.

Då häi till kommer, att af motionens bifallande skulle föranledas den

oegentlighet, att landskommunen komme att beröfvas eu befogenhet, som för

stadskommuneiy hvilken med motionen icke afses, skulle fortfarande bibehållas,

hemställer Utskottet,

Ro) att ifrågavarande motion måtte af Riksdagen finnas

utan afseende.

Uti första mom. af 83 § i Kongl. Förordningen om kommunalstyrelse

pa landet stadgas i fråga om rösträtt i kommunens angelägenheter bland

annat, art den, som eljest eger eu sådan rätt, icke, derest han häftar för

oguld na kommunalutskyldcr, må densamma utöfva.

Under erinran, att, då, synnerligast inom de kommuner, der flera uppbördsstämmor

för utskylder årligen hölles, lätt kunde inträffa, att en skattskyldig

af glömska eller annan orsak komme att försumma att på bestämd

tid erlägga sin kommunalskatt, det icke vore billigt, att ett sådant förbiseende

skulle för honom medföra hinder för rösträttens utöfvande, har Herr

Aug. Petersson uti eu inom Andra Kammaren väckt, till Utskottet öfverlemnad

motion (JST:o 72) föreslagit, att om förmälda vilkor för den kommunala

rösträtten på landet måtte upphäfvas.

Det korrektiv mot försumlighet i kommunalskatternas gäldande, man

siik( genom ifrågavarande stadgande åstadkomma, anser Utskottet icke böra

Bih. till Rilcsd. Prof, 187o. 7 Sand. 5 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 5.

uppoffras; och då uti ifrågavarande hänseende enahanda bestämmelse gäller

för kommun i stad och på landet samt följaktligen en lagförändring i föreslagna

riktningen, derest den i (ifrigt tunnes lämplig, torde böra samtidigt

för båda slagen kommuner ega rum, får Utskottet vördsamt hemställa,

5:o) att Herr August Peterssons omförmälda förslag ej

måtte af Riksdagen bifallas.

I anledning deraf, att med mycken meningsskiljaktighet vid domsluten

den åsigt vid domstolarne skall gjort sig gällande, att kronofogde vid indrifning

af kommunali!tskylder skulle hafva rättighet att, utom den honom

uttryckligen tillerkända uppbördsprovision af tre procent, hos den restskyldige,

derest utmätning skedde, utkräfva jemväl särskild ersättning härför,

men kronofogde syntes, i öfverensstämmelse med hvad i fråga om uttagande

af kronoutskylder vore stadgadt, icke vara till dylik ersättning berättigad,

har Herr Gunnar Eriksson uti en inom Andra Kammaren väckt, till Utskottet

remitterad motion (N:o 31) föreslagit, att Riksdagen måtte för sin

del besluta, att 2 mom. af 70 § i Kongl. förordningen om kommunalstyrelse

på landet, sådant detta lagrum lyder i Kongl. Kungörelsen den 29

Juni 1866, skall erhålla följande förändrade lydelse:

»Vid indrifvandet af dessa medel eger kronofogden eller annan af

honom dertill beordrad underexekutor icke rätt till annan kostnadsersättning

härför, än att såsom uppbördsprovision hos den restskyldige uttaga tre procent

af det resterande utskyldsbeloppet».

Med föranledande af de ofvan berörda stridiga meningar, som i fråga

om kronofogdes rätt till ersättning för utmätning för kommunalutskylder sig

yppats, och då, hvilkendera meningen än vunne tillämpning, följden deraf

blefve hård och betungande, i ena fallet för eu mängd obemedlade kommunmedlemmar

och i det andra för länsmännen, hvilka i allmänhet finge sig uppdraget

att dylik utmätning verkställa, har Riksdagen uti underdånig skrifvelse

den 24 Maj 1873, med anmälan att Riksdagen för sin del ansåge

fjerdingsmännen kunna för indrifning af sådana utskylder få af kronofogdarne

anlitas, hemställt, att, derest förslaget derom blefve af Kongl. Maj:t godkändt,

Kongl. Maj:t måtte utfärda kungörelse om det tillägg i stadgan angående

fjerdingsman den l Juni 1850, som häraf föranleddes; och af Justitie-ombudsmannens

embetsberättelse inhemtas, att denna skrifvelse blifvit för yttrandes

afgifvande öfverlemnad till de komiterade, som erhållit uppdrag att

upprätta förslag till reglering af landstatstjensterna.

Då sålunda vid denna reglering förevarande ämne otvifvelaktigt torde

komma under öfvervägande, samt vid sådant förhållande icke synes vara

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 5.

lämpligt eller af sakens vigt påkallan att för närvarande deråt meddela

någon särskild pröfning, har Utskottet trott sig böra hemställa,

6:o) att Herr Gunnar Erikssons föreliggande motion

icke må till någon åtgärd å Riksdagens sida föranleda.

Härefter har Utskottet att, enligt erhållen remiss, afgifva yttrande

öfver Herr A. Philipssons. i Andra Kammaren väckta motion (N:o 17), åsyftande

förändring af den uti 40 § 1 mom. i Kong!. Förordningen om kommunalstyrelse

i stad förekommande bestämmelse, att stadsfullmäktige icke må

ärende företaga eller deri besluta, der icke minst tre fjerdedelar af ledamöternas

hela antal äro tillstädes. I detta afseende har motionären åberopat,

att berörda bestämmelse, enligt hvad erfarenheten ådagalagt, ofta verkat

hämmande för kommunalangelägenheternas ändamålsenliga handhafvande. I

de större städerna, hvarest fullmäktiges antal utgjorde fyratio eller femtio,

eller, såsom förhållandet vore i Göteborg, femtiosju, hade det nemligen visat

sig, i synnerhet under sommartiden, att det understundom varit omöjligt att

åstadkomma ett sammanträde, enär så många personer befunnits vara bortresta,

att det författningsenliga minimiantalet ledamöter icke kunnat med

kallelse anträffas. Hittills hade väl inga större olägenheter häraf försports,

men vid öfvervägande deraf att den kommunala sjelfstyrelsen vunne allt

större utsträckning och, i följd af föreskrifterna uti de af Kong! Maj:t under

loppet af sistlidet år utfärdade författningar om byggnadsväsende^ brandväsendet

och helsovården redan nu i väsendtlig mån utvidgats, vore det

icke välbetänkt att låta ett förhållande fortfara, som måste verka menligt på

ärendenas gång. Härtill kom me än vidare, att stadgandena i Kongl. Förordningen

om försäljning af bränvin och andra brända eller distillerade

spirituösa drycker den 18 September 1874 ovilkorligen påfordrade, att stadsfullmäktige

årligen skulle sammanträda under Juli eller Augusti månad,

men att detta sannolikt i åtskilliga städer skulle blifva omöjligt att åstadkomma.

Då det emellertid icke kunde vara lämpligt, att lagstiftningen sjelf

försvårade efterlefnaden af de föreskrifter, den meddelat, så har motionären

föreslagit, att Riksdagen måtte för sin del besluta, att 40 § 1 mom. i

Kongl. Förordningen om kommunalstyrelse i stad den 21 Mars 1862 skall

erhålla följande förändrade lydelse:

»Stadsfullmäktige må ej ärende företaga eller deri besluta, så vida icke

flera än hälften af dem äro tillstädes».

Enligt gällande författningar ega, på sätt motionären anmärkt, i Stockholm

stadsfullmäktige och på landet kommunalfullmäktige, der sådana finnas,

att i kommunala angelägenheter fatta beslut, de förre om hälften af dem

är tillstädes och de senare om flera än hälften af dem äro närvarande.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 5.

Någon olägenhet häraf hav icke försports. Den fara af förslaget, som tilläfventyrs

vore att frukta deraf, att stadskommunens beslutanderätt kunde i

vissa fall komma att utöfvas af ett fåtal personer, skulle företrädesvis gälla

de mindre städerna, hvarest fullmäktiges antal är jemförelsevis ringa, men

just i dessa städer skulle af förslaget föranledas allenast en obetydlig minskning

i det antal fullmäktige, som enligt nu gällande lag egen fatta beslut.

Då härtill kommer, att, i öfverensstämmelse med hvad motionären framhållit,

ett trängande praktiskt behof påkallar bifall till motionen, får Utskottet i

anledning af densamma vördsamt hemställa,

7:o) att Riksdagen för sin del mätte besluta, att 40 §

1 mom. i lvongl. Förordningen om kommunalstyrelse i

stad den 21 Mars 1862 skall erhålla följande förändrade

lydelse:

»Stadsfullmäktige må ej ärende företaga eller deri besluta,

så vida icke mer än hälften af ledamöternas hela

antal är tillstädes».

Under åberopande bland annat af det förhållande, att Kalmar läns

landsting år 1864 hos lvongl. Maj:t gjort underdånig framställning derom,

att Öland måtte lå utgöra eu särskild t landstingsområde, men att denna

framställning icke blifvit af Kong! Magt bifallen, emedan antalet landstingsman

för denna ö vippgalge till endast tio, har Herr A. P. Danielsson uti

en inom Andra Kammaren vackt, till Utskottet remitterad motion (N:o 62)

yrkat, att Ö § i Kong!. Förordningen om landsting den 21 Mars 1862 måtte

erhålla ett tillägg af följande innehåll:

“När till Öland till följd af sitt läge kommer, på framställning derom,

att blifva ett särskild!: landsting, må landstingsmannen på Öland väljas sålunda:
att

stad med 500 innevånare eller derunder utser 1 landstingsman,

med öfver 500 till och med 1,000 innevånare 2 landstingsman; med öfver

1.000 till och med 2,000 4 landstingsmän o. s. v.

att hvarje härad eller tingslag med 2,000 innevånare utser 1 landstingsman;

med öfver 2,000 till och med 4,000 2 landstingsmän, med öfver

4.000 till och med 8,000 4 landstingsmän o. s. v. efter samma beräkning

för öfverskjutande folkmängd.»

Landstingsinstitutionen torde afse bland annat, att genom sammanslutning

åt flera kommuner landstingen måtte med den styrka, som förenade

krafter förläna, kunna verksamt bidraga till afhjelpandet företrädesvis af de

behof, hvilka, af mera allmän natur, taga i anspråk sådana större uppoffringar,

till hvilka den mindre samhälligheten kan anses sakna benägenhet

opaginerad Kontrollera mot PDF

18

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 5.

eller förmåga; och då vid sådant förhållande Öland, som har en folkmängd

af allenast omkring 88,000 innevånare, icke lämpligen torde kunna bilda särskildt

landstingsområde samt eu undantagslag för ett fall, som sålunda sannolikt

icke kommer att inträffa, icke synes böra stiftas, får Utskottet hemställa

i

8:o) att Herr Danielssons omtönnälda motion icke måtte

af Riksdagen bifallas.

Stockholm den 25 Februari 1875.

På Utskottets vägnar;

EKIC SPARRE

itesmatioiier:

af Herr von Häger felt: mot 2:dra punkten, sä vidt derigenom den

kommunala rösträttens begränsning genom ett absolut maximum blifvit förordad;
af

Herr Grefve J. O. Mörner: “Då jag icke nu, mera än vid föregående

riksdagar, kan anse förändring i den kommunala rösträtten nödvändig,

får jag för min del vördsamt hemställa, att Lag-Utskottets förslag

härom måtte afslås*.

af Herr Friherre Wrede, som instämt med Herr Grefve Mörner;

af Herr Ribbing:

a) mot motiveringen i lista och 2:dra punkterna;

b) mot motiveringen i fide punkten, för så vida i densamma för afslag

an föres annat skäl, än det af olämpligheten i stadgande af den föreslagna

inskränkningen i beslutanderätt, endast för landet, ej tillika för städerna;

c) emot 5:te punkten;

af Herr Friherre von Plåten, som icke kunnat biträda Utskottets beslut

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Lag-Utskottets Utlåtande N:o 5.

med afseende å fastställandet af något absolut röstmaximum och ej ansett

bestämmandet af något relativt sådant böra ifrågakomma i vidsträcktare

mån än möjligen till eu femtedel af kommunens hela rösträtt;

af Herr Grefve Horn: “Den grundsatsen måste vara absolut riktigast,

att, i den mån hvar och eu uti en kommun eget• intresse att bevaka och

försvara, i samma mån bör lian utöfva inflytande på kommunens beslut, eller

med andra ord i samma mån bör han utöfva rösträtt inom kommunen.

Denna grundsats uttalas äfven uti den 11 § af kommunalstadgan för landet.

Flera ord hade derföre icke heller behöft spillas i anledning af föreliggande

motionen, om man velat helt och hållet qväfva densamma.

Nu emellertid har rösträtten å allmänna rådstugan i städerna blifvit

inskränkt med ett relativt och ett absolut maximum, och ehuru rösträtten i

städerna icke inverkar på annat än valförhållanden, utom i de fä städer, der

stadsfullmäktige icke finnas, må detta dock vara en i visst afseende giltig

anledning'' dertill, att rösträtten äfven på landet i någon mån modifieras.

Ett annat billighetsskäl till sådan likställighet må äfven sökas uti det öfverklagade

förhållande att — hvad som kan inträffa i några och femtio kommuner

inom riket — en enda person eller ett bolag kan genom sitt öfvervägande

röstetal afgöra dessa kommuners beslut.

Eu graderad skala för rösträtten, sådan som uti Herr Anders Perssons

motion blifvit föreslagen, är enligt min åsigt orättvis och olämplig samt

skulle, om den vunnit pluralitet, sätta alltför mycken magt i händerna på

dem, Indika hade rösträtt för till och med 100 fyrkar, och nedtrycka dem,

som egde ett dyrbarare intresse att bevaka.

1 likhet med hvad Lag-Utskottet förut vid annan riksdag beslutat, har

Utskottet äfven nu förordat ett relativt maximum till TJ0- utaf kommunens

hela. röstetal, men tillika föreslagit att i hvad fall som helst ingen finge

rösta för mer än 1,000 fyrkar. Deri synes mig en stor våda ligga för

den, som inom eu kommun har ett stort intresse att bevara. Om förslaget

godkändes, blefve följden den, att, så snart eu vigtig beskatta ingsfråga korn me

inom kommunen å bane, den större kommunintressenten vid konflikten i

allmänhet finge vika för pluraliteten, ty af Afdelar af kommunens röster,

kunde lätteligen flertalet värfvas för en åsigt, motsatt den större kommunintressentens.

Ännu större blefve missförhållandet i sådana större kommuner

såsom Fässberg inom Åskhus härad (sid. <54 i valstatistiken) der af

55,847 fyrkar en eget'' röstetal för 20,129 fyrkar. 1 denna kommun blefve

denne kommunmedlem, som eger mera än | af hela kommunens beskattningsbara

egendom, reducerad till ett röstetal af 1,000 fyrkar och finge sålunda

en rösträtt, motsvarande ej fullt en trettiondel af hela kommunens.

Uti eu sådan kommun kunde några röstägande, som hade mindre intresse

att bevaka, af småsinne verka hinderlig! för mången välgörande anordning

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 5. "15

inom kommunen. Detta vore enligt min åsigt i yttersta grad vådligt både

uti enskild! och allmänt intresse. Röstetalet skulle nedsättas genom omförruälda

relativa maximum för 2,129 röstegande och genom det föreslagna

absoluta maximum för 1,012 personer.

Jag vill mot den ofvan först uttalade principen, att rösträtten bör stå

i lika förhållande till det materiela intresset inom kommunen, afvika endast

så långt, att, för undvikande för framtiden af någon giltig anledning till

motion om vidare förändring af lagarne om rösträtten inom kommunen, eu

kommunmedlem, som kunde ensamt med sitt röstetal afgöra kommunens

beslut, icke tillätes utöfva rösträtten så, att han vore i tillfälle öfverrösta

kommunens alla omgå medlemmar. Derföre har jag i Utskottet ansett mig

böra föreslå, att icke någon finge å kommunalstämma utöfva rösträtt för

större antal röster, än som svarade mot hälften af återstående röstetalet inom

kommunen. Derigenom reducerades hans rösträtt till en tredjedel mot samtliga

öfriga kommunalmedlenunarnes sammanslagna röstetal. Väl finnas några

kommuner såsom Bollerup (sid. 48 i valstatistiken) och ett fåtal andra, som

hafva endast få röstegande medlemmar, nemligen den förra endast 5 och de

öfriga 9, 10, 12, 13 eller 15 medlemmar, och i Indika kommuner man

kunde tänka sig, att en sammanrotning af detta fåtal lätteligen kunde ega

mm mot den största intressenten; men som i dessa kommuner det är antagligt,

att några af de mindre röstegande äro antingen såsom egendomsförvaltare

eller arrendatorer i mer eller mindre mån beroende af den förre,

vore det knappast tänkbart, att någon egentlig våda i dessa fall skulle uppkomma.

Emellertid kunde vid den sålunda föreslagna reduktionen af rösträtten

hända, att någon annan kommunalmedlem finge flera röster än den

största intressenten, t. ex. om en kommun hade ett fyrktal af 10,000 fyrkar,

deraf A. hade 7,000, B. 1,600, C. 1,000 och D. 400. Vid föreslagna reduktionen,

enär A. hade 7,000 mot de öfrigas sammanlagda fyrktal 3,000,

finge A. 1,500, B. 1,600, (J. 1,000 och D. 400. Till förekommande af en

sådan obillighet bär jag trott, att ytterligare stadgande!! böra gifvas i sådan

riktning, att B:s rösträtt nedsattes till lika röstetal med A:s. Derigenom

blefve rösträtten bestämd sålunda, att A. finge 1,500, B. 1,500, C. 1,000

och D. 400. Äfven har jag ansett lämpligt, att bråktal af röst icke finge

beräknas. Denna föreslagna nedsättning i röstberäkningen skulle inverka på

200 af rikets 2,354 landtkommuner.

I enlighet med anförda grunder har jag föreslagit följande lydelse af

1 ! § uti gällande kommunalstadga för landet:

“Röstvärdet skall beräknas efter det en hvar röstegande åsätta fyrktal;

dock må ej någon kunna vid kommunalstämma utöfva rösträtt för större

antal röster, än som svarar mot hälften af återstående röstetalet inom

kommunen.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 5.

Skulle ändock i detta fall hända, att annan röstegande komma att

innehafva högre röstetal än den, för hvilken röstberäkningen blifvit sålunda

nedsatt, vare den förra icke berättigad att utöfva rösträtt för större antal

röster än den senare.

X id eu sådan delning'' åt röstetalet må bråktal åt röst icke beräknas

af Herr Ehrenborg, som ansett utlåtandet i 4:de punkten hafva bort

erhålla följande lydelse:

“Med — — — — — upptagas.

1 likhet med 1872 års Lag-Utskott, som med anledning af en då i

samma syfte väckt motion tillstyrkte eu underdånig skrifvelse i ämnet, måste

Utskottet erkänna, att frågor om bedrifvandet för kommunens räkning af

jern vågs- eller andra industriföretag svårligen kunna räknas till de hushållningsärenden,

som böra tillhöra kommunens befogenhet, liksom oek att den

kommunala sjelfbeståminngsrätteii, långt ifrån ätt minskas, fastmer skulle

vinna ökad styrka, derigenom att kommunens kompetens blefve af lagen mera

oförtydbart utstakad. De svårigheter, som emellertid uppstått vid hvarje försök

till sådant utstakande, vare sig genom att uppräkna de till kommunens

behandling hörande angelägenheter eller, på sätt motionären föreslagit, genom

negativa bestämmelser, hafva jemte andra skäl föranled t Riksdagen att nyligen

gång efter annan och med föga menings-skiljaktighet afstå de motioner,

som uti ifrågavarande hänseende afgifvits. Under sådant förhållande har

Utskottet sa mycket mindre funnit anledning att om de kommunala hushåll

ningsärendenas närmare begränsande nu göra hos Riksdagen någon framställning,

som faran af förtryck inom kommunerna från de industriela intressenas

sida bör, i händelse af Riksdagens bifall till Utskottets i andra punkten

gjorda hemställan angående röstbegränsning, blifva i ej ringa män minskad.

Slutligen förefinnes ock mot motionens tillstyrkande ett afgörande formel t

hinder deruti, att densamma afser endast kommunallagen för landet. Uppenbart

vore det nemligen alldeles olämpligt att i den kommunala befogenheten

gorå en begränsning blott för landtkommunerna, under det att kommunallagen

för städerna lemnades i motsvarande del oförändrad. Utskottet får

alltså hemställa,

att Herr Asklöfs ifrågavarande motion icke må af Riksdagen

bifallas

åt Herr Anders Persson: ”Genom det förslag, Utskottet framlagt till

begränsning af den kommunala rösträtten på landet, tror jag för min del icke

det. ändamål man dermed åsyfta! vinnes; i ty att den ringa begränsning Utskottet

föreslagit icke inom många kommuner kommer att utöfva ringaste verkan.

af Herr Nils Petersson: mot eu del af motiveringen i lista punkten;

åt Herr Anders Persson: ”Genom det förslag, Utskottet framlagt till

s. 17 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 5.

17

Hvad jag genom mitt förslag, i min af Utskottet åberopade motion, åsyftat,

är att låta såväl förmögenheten som den lefvande varelsen, menniskan, få

gemensamt utöfva inflytande på så sätt, att icke den senare skulle helt och

hållet undertryckas af de förstnämnda. Utgår man från denna åsigt, tror

jag knappast annat medel förefinnes än att genom en graderad röstskala

fastställa den erforderliga lagen.

Talet om godtycklighet i fråga om graderade röstskalor, vet jag knappast

om det förtjenar afseende; ty att godtycklighet i kommunal] igen redan

nu förefinnes medgifver Utskottet, och att denna godtycklighet hummer fortfarande

att existera ifall Utskottets förslag blifver lag, då t. ex. af tvänne

röstegande, hvaraf den ene nu har 36,000 röster och den andre 1,000, den

förstnämd!’, oaktadt han således betalar 36 gånger så stor skatt till kommunen

som den senare, likväl icke i somliga fall får större inflytande än

denne, lärer väl ingen vilja förneka. Men det finnes äfven något annat i vår

kommunallag, som nu de facto existerar och som jag svårligen kan benämna

annat än godtycklighet, nemligen rättigheten för en enda person eller ett

ringa fåtal att beskatta hundradetals andra individer inom kommunen och

för ändamål som kunna vara utan ringaste intresse för dessa hundradetal;

och detta beklagliga förhållande förmår jag ej inse att Utskottet genom sitt

föreliggande förslag lyckats afhjelpa.

Då man emellertid inom Utskottet ansett den röstskala, jag i nämnde

min motion framlagt, alltför starkt fallande derigenom att endast en röst

skulle beräknas för hvarje 100:de fyrk utöfver 1,000, framställdes inom

Utskottet ett annat förslag, hvithet jag biträdt och som jag härmed anhåller

få framlägga som min reservation, i det jag föreslår att Riksdagen för sin

del beslutar det § 11 i Kong! Maj:ts nådiga förordning den 21 Mars 1862,

sådan denna § blifvit ändrad genom Kongl. kungörelsen den 8 September

1868, angående kommunalstyrelse å landet, måtte erhålla följande förändrade

lydelse: ''

Röstvärdet skall beräknas efter det enhvar röstegande åsätta fyrktal,

enligt nedanstående röstskala:

1 fyrk.......................... 1 röst.

o. s. v. en röst för hvarje fyrk t. o. m. 10.

från 10 t. o. m. 15 fyrkar.............. 11 röster.

„ 15 » 20 „ .............. 12 „

o. s. v. en röst för hvarje femte fyrk t. o. m, 100.

100 fyrkar ....................... 28 röster.

från 100 t. o. m. 110 fyrkar............. 29

„ HO „ 120 „ ............. 30

o. s. v. eu röst för hvarje 10:de fyrk t. o. m. 1,000.

juli. till lliksd. Prof. 1875. i Sand 5 Uä/t.

V)

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 5.

1.000 fyrkar.......................118 röster.

från 1,000 t. o. m. 1,020 fyrkar . ........

„ 1,020 „ _ 1,040 „ .........

o. s. v. eu röst för hvarje 20:de fyrk t. o. m. 2,000.

2.000 fyrkar......................170 röster.

från 2,000 t. o. in. 2,030 fyrkar...........171

„ 2,030 „ 2,060 „ .........

o. s. v. eu röst för hvarje 30:de fyrk t. o. m. 3,000.

3.000 fyrkar...................... 204 röster.

från 3,000 t. o. in. 3,040 fyrkar...........205

„ 3,040 „ 3,080 „ .........

o. s. v. en röst för hvarje 40:de fyrk t. o. in. 4,000.

4.000 fyrkar . . ,................... 229 röster.

från 4,000 t. o. m. 4,050 fyrkar........ . . 230

„ 4,050 „ _ 4,100 ‘ „ . . . ■.....

o. s. v. en röst för hvarje 50:de fyrk t. o. m. 5,000.

5.000 fyrkar....................

från 5,Ö0''; t. o. m. 5,060 fyrkar ..........250

„ 5,060 „ 5,120 ,........

o. s. v. en röst för hvarje 60:de fyrk t. o. in. 6,000.

6.000 fyrkar...................... 266 röster.

från 6,000 t. o. in. 6,070 fyrkar........... 267

„ 6,070 „ 6,140 „ ........

o. s. v. en röst för hvarje 70:de fyrk t. o. in. 7,000.

7.000 fyrkar......................281

från 7,000 t. o. in. 7,080 fyrkar...........282

„ 7,080 „ 7,160 „ .........

o. s. v. en röst för hvarje 80:de fyrk t. o. in. 8,000.

8.000 fyrkar ...................... 294 röster.

från 8,000 t. o. in. 8,090 fyrkar...........295

„ 8,090 „ 8,180 „ .........

o. s. v. en röst för hvarje 90:de fyrk t. o. in. 9,000.

9.000 fyrkar...................... 306 röster.

öfver 9,000 fyrkar en röst för hvarje 100:de fyrk.11

Derjemte hafva Herrar (Jas per sson och Holmberg begärt få antecknadt,

att de icke inom Utskottet öfvervarit behandlingen af frågan om den kommunala

rösträtten.

1 18

röster.

119

V

120

V

170

röster.

171

11

172

f.

204

röster.

205

11

206

11

229

röster.

230

11

231

11

249

röster.

250

11

251

11

266

röster.

267

11

268

j

11

281

11

282

11

283

11

294

röster.

295

11

296

V

306

röster.

STOCKHOLM, ISA AO MABCtIS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1875.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.