Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt mation dels derom, att arbetare vid jernvägsbgggnader måtte ställas under krigslagarne in. in. och dels om beviljande af ett särskild förslagsanslag till bestridande af de kostnader, som af berörda anordning blefve en följd.

1875-05-15 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SLU 1875:4, Utlåtande, i anledning af väckt mation dels derom, att arbetare vid jernvägsbgggnader måtte ställas under krigslagarne in. in. och dels om beviljande af ett särskild förslagsanslag till bestridande af de kostnader, som af berörda anordning blefve en följd.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Sammansätta Stois- och Lag Utskottets Utlåtande N:o 4.

1

Nso 4.

Ant. till Biksd. Kansli den 15 Maj 1875, kl. lö f. m.

Utlåtande, i anledning af väckt mation dels derom, att arbetare vid

jernvägsbgggnader måtte ställas under krigslagarne in. in.

och dels om beviljande af ett särskild förslagsanslag till

bestridande af de kostnader, som af berörda anordning

blefve en följd.

Uti en inom Andra Kammaren väckt motion (N:o 132) har Herr J.

A. Åstrand last Riksdagens uppmärksamhet derpå, att de vidsträckta jernvägsbyggnader,

som i värt land för närvarande bedrifvas, i afseende å jernvägsarbetarnes

ställning hade en skuggsida af beskaffenhet att ej längre böra

lemnäs obeaktad.

Både vid statens och enskilda jernvägsbygguader lemnades nemligen

arbctarne utom arbetet nästan utan all tillsyn och omvårdnad. Sammandragne

från vidt skilda trakter, ofta långt från det egna hemmet, utan annat

stöd än det tillfälliga och ovissa af lika illa lottade kamrater, finge de, bäst

de kunde, under arbetstiden söka förskaffa sig husrum och kost, hvilkas dåliga

beskaffenhet ledde till ett omättligt förtärande af starka drycker, och

detta åter till utsväfningar och brott mot den allmänna ordningen, så att den

ort, inom hvilken ett jernvägsarbete påginge, vore i vissa hänseenden försatt

i ett slags rättslöshetstillstånd och knappast någon dag förginge, utan att

ortbefolkningen eller resande på ett eller annat sätt af jernvägsarbetare förnärmades.

Finge det på detta sätt ohejdadt fortgå, tillskyndades derigenom

Bill. till Ililcsd. Prot. 1875. 4 Samt. 2 Afä. 4 Höft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Sammansatta Stats- och Lag-Utskottets Utlåtande N:o 4.

vår arbetarebefolkning, som dock vore nationens kärna, samt med detsamma

hela vårt land eu oberäknelig skada. Men skulle den, som redan skett, i

i någon mån repareras, och dess återupprepande i framtiden förebyggas, måste

kraftiga åtgärder vidtagas, åsyftande ej blott att bereda arbetarne sunda och

ändamålsenliga bostäder, hvarför uppförande af baracker på flera ställen ej

kunde undvikas, samt att förskaffa dem stark och närande föda genom upprättande

af marketentericr, så belägna, att de utan svårighet af de olika

arbetslagen kunde besökas, utan jemväl att bland dem uppehålla disciplin,

hvilken säkrast vunnes genom att ställa arbetarne under krigsartiklarne och

förse dem med befäl från indelta arméen.

Genom dessa och flora af motionären föreslagna, här nedan omförmälda

åtgärder skulle jernvägsarbetena blifva till dubbel välsignelse för vårt land,

ej minst genom den mängd af duglige och kunnige arbetare, Indika på detta

sätt uppfostrades. Om kostnaderna härför äfven icke blefve så obetydliga,

voro dessa penningar dock väl använda, och Riksdagens beslut i denna riktning

komme öfver allt i landet att helsas med sann tillfredsställelse, icke

minst af de ordentlige arbetarne.

Med stöd häraf har motionären hemstält, att Riksdagen för sin del

ville besluta:

1:«) att i underdånig skrifvelse till Kong!. Maj:t anhålla, det Kongl.

Maj:t täcktes förordna, att arbetarne vid samtliga våra jern vägsbyggnader,

så väl statens som enskilda bolags, under den tid de der hafva anställning,

ställas under krigsartiklarne samt förses med befäl af från indelta arméen

kommenderade officerare och underbefäl; att åt dem beredas sunda och efter

årstiden lämpade bostäder, samt att tillräckligt antal goda och med hänsyn

till arbetet väl belägna marketentericr för deras räkning upprättas;

att undervisning dem meddelas, obligatorisk för de arbetare, hvilka ej

fyllt 30 år, hvarje söndags eftermiddag under några timmar i skrifva, räkna,

linearteckning, exercis och gymnastik, samt att föredrag för dem anordnas

under den mörka årstidens aftnar i allmännyttiga, populära och fosterländska

ämnen;

att prester förordnas att uppehålla den allmänna gudstjensten hos den

personal, som vid jern vägsbyggnader finnes anstäld;

att aftal om arbete vid en jern vägsbyggnad i hvarje fall, der så ske

kan, ställes på någon viss längre tid, t. ex. tre eller sex månader, samt

att den arbetare, som sig väl skickar, ej må kunna under aftalade tiden

från arbetet entledigas, sä framt icke arbetets fullbordande eller närmande

dertill eller naturliga hinder för arbetets fortsättande dertill gifva

anledning.

att arbetarne, på det tillfälle till besparingar må säkrast dem beredas,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och, Lag-Utskottets Utlåtande N:o 4.

o

O

veckovis icke erhålla mera än hälften af intjent dagspenning samt återstoden

blott en gäng i månaden;

att ingen må till arbetare vid en jern vägsbyggnad antagas, som icke

företer och aflemna!- rent prestbetyg, som vid arbetstidens slut till sin ägare

återställes med anteckning om uppförande och förvärfva de insigter; samt

att Kong!. Maj:t måtte meddela öfrig» föreskrifter, hvilka för genomförande

af i föregående punkter föreslagna anordningar finnas erforderliga

; och

2:o) att för bestridande af de utgifter, hvilka kunde föranledas afjernvägsarbetarnes

förseende med befäl från indelta arméen, för innevarande år

på extra stat mätte beviljas ett förslagsanslag af 100,000 kronor, samt för

enahanda behof år 1870 under samma titel ett lika belopp, eller 100,000

kronor.

Sedan Stats-Utskottet, till hvars behandling denna motion blifvit remitterad,

funnit nödigt att för dess handläggning begära sammanträde med

Lag-Utskottet, samt deputerade från begge Utskotten blifvit i enlighet med

47 § Riksdagsordningen utsedde, har det sålunda sammansatta Utskottet

tagit frågan under öfvervägande och får derom nu afgifna yttrande.

Utskottet får härvid till en början erinra derom, att en fråga af nära

likhet med den förevarande redan blifvit af denna Riksdag afgjord. Kongl.

Ma j:ts i den nådiga propositionen om statsverkets tillstånd och behof gjorda

framställning om anvisande för år 1876 åt ett extra anslag af 10,000

kronor, att i de fåll, då för ändamålet nödiga medel icke enligt meddelade

föreskrifter borde från annat håll utgå, användas för beredande af religionsvård

åt arbetare, som utom sin hemort sysselsattes vid arbetsföretag inom

riket af större omfattning, blef nemligen, med bifall till Stats-Utskottets utlåtande

N:o 10 mom. 42, af Riksdagen afslagen på den grund, att religionsvård

för de vid dylika arbeten sysselsatte arbetare kunde nöjaktigt anordnas,

utan att något särskilt statsanslag derför behöfde anvisas, enär nemligen

hinder icke funnes för Kongl. Maj:t att vid beviljande af koncessioner å

dylika arbetsföretag, äfven då de utan understöd af statsmedel bedrifvas, förpligtiga

vederbörande byggnadsbolag att vidkännas de kostnader, som till

anordnande af religions- och sedlighetsvård för de vid företagen anstälde

arbetare kunde finnas behöflig».

Redan häraf skulle Utskottet finna sig förhindradt att tillstyrka bifall

till motionärens hemställan, hvilken innefattar beviljande af ett statsanslag'' tio

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Sammansatta Stats- och Lag-Utskottets Utlåtande N:o 4,

gånger så stort som det, Kong!. Maj:t på grund af'' just enahanda förhållanden,

som de af motionären åberopade, äskat, men Riksdagen afslagit.

Men äfven utan afseende härå kan Utskottet ej förorda bifall till

motionen.

Nu gällande stadgande!! angående beredande af religions- och sedlighetsvärd

för den vid allmänna arbetsföretag af större omfattning anstälda personal

innefattas i Kongl. förordningen den 12 Februari 1858, som dock endast

afser sådana arbeten, Indika antingen af staten eller med bidrag af

statsmedel utföras. Denna förordning innehåller, utom föreskrifter om anteckningar

å prestbetyg samt om hållande hvarje dag af morgonbön före

arbetets början, hufvudsakligen, att om, med hänsyn till kyrkas och församlings

presterskaps aflägsenhet, den inom samma trakt samlade arbetarepersonals

talrikhet eller andra förhållanden, arbetschefen eller styrelsen finner

särskilt föranstaltande behörigt för gudstjensts hållande å arbetsstationerna,

tillfälles beredande till nattvardsgång för arbetarne in. in., och derom

icke antingen genom kontraktsprosten eller omedelbart med vederbörande

församlings presterskap öfverenskommelse kan träffas, skall på arbetschefens

eller styrelsens förslag vederbörande konsistorium antingen anställa särskild

predikant vid arbetsstation, för hvilken sådan af arbetschefen eller styrelsen

äskas, eller ock förordna någon inom orten redan anstäld prestman att,

jemte sin innehafvande befattning, detta uppdrag besörja; skolande den kostnad,

som för beredande af presterlig vård åt arbetarne kan erfordras, ersättas

af de till arbetsföretaget anslagna medel.

I afseende å de utaf staten eller med statsbidrag utförda arbeten

och om andra, helt och hållet enskilda företag lära sådana icke på allmän

lag grundade föreskrifter som de af motionären föreslagna lämpligen böra

meddelas — finnas således redan stadgande!! om religionsvård i hufvudsaklig

öfverensstämmelse med hvad motionären i sådant hänseende föreslagit, och de

rättigheter, hvilka genom desamma äro vederbörande arbetschef lemnade,

lära, rätt använda, på arbetarnes sedlighet kunna utöfva ett välgörande inflytande.

Beträffande framställningen i öfrig!, torde det ej vara Renligt att

särskild! för jern vägsanläggningar, på sätt föreslaget hlifvit, åvägabringa eu

lagstiftning, utan motsvarighet för hvarje annan arbetsindustri, som likaledes

tager stor personal i anspråk; likasom, å ena sidan, det synes Utskottet vara

ett alltför stort afsteg från vår senare lagstiftnings friare grundsatser, att

arbete vid ett jernvägsföretag skulle försätta en arbetare i en sådan undantagsställning

som att stå under krigsartiklarne samt underkastas inskränkningar

i afseende å tiden för utfående af hans intjenta dagspenning, och, å den

andra, det på staten stälda anspråket i afseende å bostäders beredande m. m.

torde vara alltför stort och ofta, vid ett arbetes hastiga framskridande från

eu ort till en annan, omöjligt att uppfylla. Det goda, som kunde blifva en

s. 5 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och Lag-Utskottets Utlåtande N:o 4. 5

följd af den föreslagna undervisningen och föredragen, synes ock vara

säkrare att påräkna i den mån dessa frivilligt anlitas.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, och då det står Kongl.

Maj:t öppet att i hvarje särskild t fall i ifrågavarande hänseende meddela de

föreskrifter, som för undanrödjande af de utaf motionären anförda missförhållanden

synas lämpliga och med lag öfverensstämma, samt, beträffande

det ifrågasatta anslaget, ej den ringaste utredning förefinnes derom, i hvad

mån dess belopp motsvarar ändamålet, hemställer Utskottet,

att Herr Åstrands ifrågavarande motion ej må till någon

Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 15 Maj 1875.

På Sammansatta Utskottets vägnar:

H. G. von GEGERFELT.

Herr P. Olsson har begärt få antecknadt, det han inom Utskottet yrkat,

att i motiveringen skulle starkare än som sj^ett betonas behofvet af en omsorgsfullare

religions- och sedlighetsvård om jernvägsarbetarne än den, som

bereddes genom de nu i detta afseende gällande stadgande!!.

Bilo till Rik-sd. Prat. 187:,. 4 Samt. .7 Afd. 4 [luft.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.