Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under Riksstat ens Åttonde Hufvudtitel.
1875-04-09 · 82 sidor, varav 73 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 73 av 82 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1875:10, Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under Riksstat ens Åttonde Hufvudtitel.
Dokumentets text
Stals-Utskottets Utlåtande N:o 10.
1
N:o 10.
Ank. till RikBcl. Kansli den 9 April 1875, kl. 3 e. in.
Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under Riksstat ens
Åttonde Hufvudtitel.
(2:dra U. A.)
Vid Åttonde Hufvudtiteln, omfattande anslagen till Ecklesiastikdepartementet,
hafva vid innevarande riksmöte ifrågakomma de förändringar,
hvilka här nedan otnförmälas.
Kleresistaten.
l:o. I öfverensstämmelse med vederbörande embetsmyndigheters
derom afgifna förslag har Kongl. Maj:t föreslagit:
att till prostetunna åt kontraktsprosten i Oppunda Vestra kontrakt
för östra Vingåkers församling måtte anvisas 12 kronor 85 öre;
att prostetunna åt kontraktsprosten i Kåkinds kontrakt för Hjo
församling måtte anslås med 15 kronor 81 öre;
att såsom prostetunna för Södra Finnskoga församling måtte beviljas
åt kontraktsprosten i Elfdals kontrakt 14 kronor 86 öre; och
att det anslag af kronotiondespanmål, 214 kubikfot 2 kannor, hälften
råg och hälften korn, motsvarande ett förslagsvärde af 449 kronor 82
öre, som utgått såsom lönebidrag till kyrkoherden i St.yrsö pastorat,
måtte ur riksstaten uteslutas.
Då de ifrågavarande prostetunnorna äro beräknade i enlighet med
de i sådant hänseende antagna grunder samt Kongl. Maj:t vid fastst.älBih.
till RiJcsd. Prof. 1875. 4 Sand. 1 Afd. 8 Hä/t. 1
Angående
andag till
prostetunnor
samt indragning
af
kronotiondeanslag.
opaginerad Kontrollera mot PDF
a
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.
Angående
fyllnad i
äldre penningelöner
vid Upsala
universitet.
Angående
anslag till
nya lärarebefattningar
vid universiteten.
lande af lönereglering för kyrkoherden i Styrsö församlings pastorat förordnat
om indragning af ofvan omförmälda spanmålsbelopp, tillstyrker
Utskottet,
att, med bifall till hvad Kongl. Maj:t i förevarande
hänseenden föreslagit, anslaget till kleresistaten må höjas
med ett saminanräknadt penningebelopp af 43 kronor
52 öre, men deremot i kolumnen för oindelt spanmål
minskas med 214 kubikfot 2 kannor, motsvarande 449
kronor 82 öre.
Universiteten,
2:o. Med bifall till Kongl. Maj:ts derom framstälda förslag medgaf
Riksdagen år 1873, att ett vid 1856—1858 års riksmöte på Upsala universitets
stat uppfördt förslagsanslag å 30,000 riksdaler, »för upprätthållande
till visst belopp af sådana åt lärare och tjensteman anslagna
löner, i hvilka spanmål ingår», finge utbytas mot ett fast anslag å 43,323
riksdaler 79 öre, dervid i öfverensstämmelse med anslagets benämning
endast behofvet af fyllnad i spanmålslönerna legat till grund för beräkningen
af det erforderliga beloppet. Numera har emellertid blifvit upplyst, att
från förenämnda förslagsanslag tillförene jemväl utgått hvad som erfordrats
till fyllande af vissa äldre penningelöner till de vid 1856—1858 års reglering
faststälda belopp; och då således, efter förslagsanslagets indragning,
tillgång för sistberörda ändamål icke vidare förefinnes, har Kong!. Maj:t
föreslagit, att det till fyllnad i åtskillige embets- och tjenstemäns vid
Upsala universitet penningelöner erforderliga belopp, 7,304 kronor 60 öre,
måtte af Riksdagen anvisas.
Med hänvisande till den fullständiga utredning af förevarande anslagsfråga,
som i statsrådsprotokollet (bil. N:o 7 a) finnes meddelad, får
Utskottet, enär de ifrågavarande penningelöntagarnes rätt till den dem
tillagda förhöjda aflöning är ostridig, tillstyrka,
att, med bifall till denna nådiga framställning, anslaget
till universiteten må med 7,304 kronor 60 öre
förhöjas.
*
3:o. Vidare har Kongl. Maj:t föreslagit:
att för inrättande af en profession i teologi vid universitetet i Upsala
måtte beviljas anslag till en professorslön med 4,500 kronor;
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.
3
att för inrättande af en adjunktur i experimentet patologi och patologisk
anatomi vid universitetet i Upsala måtte anslås en adjunktslöri å
2,500 kronor;
att lön till en adjunkt i experimentet fysiologi och medicinsk fysik
vid samma universitet måtte med 2,500 kronor beviljas;
att för inrättande af en ny profession i juridik vid universitetet i
Upsala måtte anvisas lön till en professor med 4,500 kronor; och
att för inrättande af en ny profession i juridik vid universitetet i
Lund måtte anslås en professorslön med likaledes 4,500 kronor.
De skäl, som i statsrådsprotokollet (bil. N:o 7 b, pag. 18—28) finnas
till stöd för dessa nådiga framställningar anförda, hafva väl synts Utskottet
ådagalägga behofvet af lärarekrafternas förstärkning i de särskilda
vetenskapsgrenar, för hvilka de föreslagna lärareplatserna äro afsedda;
men Utskottet har af annan anledning funnit betänkligt att nu tillstyrka
uppförande på fast stat af berörda lärareplatser. De af Kongl. Maj:t förordnade
komiterade för uppgörande af förslag till ändring i de akademiska
statuterna och dermed sammanhängande föreskrifter hafva numera till
Kongl. Maj:t inkommit med sitt underdåniga betänkande i ämnet, och i
detta betänkande med dervid fogade reservationer förekomma så väl i
afseende på den akademiska undervisningen som i fråga om akademiska
lärdomsgrader och fakultetsexamina åtskilliga tänkvärda förslag, hvilka
vid en blifvande pröfning sannolikt komma att föranleda ganska väsentliga
förändringar i universitetens nuvarande anordning, särdeles med hänseende
till lärareplatsernas antal och beskaffenhet. Vid sådant förhållande
har det förefallit Utskottet mest lämpligt, om Riksdagen, utan att ingå
i närmare pröfning, huruvida de lärareplatser, för hvilkas tillsättande
Kongl. Maj:t nu äskat anslag, må vara af beskaffenhet att böra framför
andra tillgodoses, ville till Kongl. Maj:ts disposition ställa erforderliga
medel för lärarekrafternas förstärkande, der sådant finnes vara af behof
påkalladt; hemställande alltså Utskottet,
att Kongl. Maj:ts nådiga framställning om anvisande af
tillhopa 18,500 kronor såsom förhöjning i universitetens
anslag för inrättande af vissa angifna lärareplatser må
på det sätt af Riksdagen bifallas, att ett extra anslag
å nämnda belopp, 18,500 kronor, för år 1876 anvisas,
att enligt Kong). Maj:ts nådiga disposition användas till
förstärkning af lärarekrafterna vid universiteten, i den
mån sådant finnes för undervisningen och examina behöflig!.
4
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.
Angående
anslag för
åtskilliga
materiela
iekof vid
universiteten
m. m.
4:o. I anledning af vederbörandes derom gjorda underdåniga framställningar
har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att anvisa åt universitetet
i Upsala förhöjning i anslaget till institutionen för allmän och åkerbrukskemi
med 550 kronor samt åt universitetet i Lund förhöjning i de särskilda
anslagen till astronomiska institutionen med 400 kronor, kemiska
institutionen med 500 kronor, patalogiskt anatomiska institutionen med
600 kronor och zoologiska institutionen med 200 kronor.
I sammanhang med denna nådiga framställning har Utskottet till
pröfning förehaft särskilda inom Riksdagens Första Kammare väckta
motioner, deri föreslagits af Herr B. L. Bydin (motion N:o 30), att ett
anslag för en gång af 2,500 kronor måtte beviljas att utgå helst under
innevarande år till inköp af mikroskop med tillbehör för den patologiska
institutionen vid Upsala universitet, samt af Herr S. Ribbing (motion
N:o 40), att Riksdagen måtte bevilja 600 kronor årligen såsom tillökning
i arfvodet åt amanuensen i normal anatomi vid samma universitet, att i
universitetets stat uppföras.
Genom hvad i statsrådsprotokollet (Bil N:o 7 b., pag. 28—30) är
vordet anfördt rörande de särskilda af Kongl. Maj:t äskade anslagsförhöjningarne
torde kunna anses fullt ådagalagdt, att dessa förhöjningar
äro för de ifrågavarande institutionerna väl behöfliga.
Beträffande frågan om särskilt anslag till inköp af mikroskop är
af motionären anfördt, att genom Kongl. Maj:ts den 13 November nästlidna
år utfärdade stadga för de medicinska examina bland annat förordnats,
att den, som vill undergå medicine kandidat-examen skall förut hafva
genomgått praktiska öfningar å det patologiskt anatomiska laboratoriet
och jemväl aflägga särskilda praktiska prof i mikroskopisk undersökning
så väl för medicine kandidat- som för medicine licentiat-examen; att antalet
medicine studerande vid Upsala universitet för närvarande utgjorde
154, utaf hvilka 130 ännu ej börjat de ofvan nämnda obligatoriska öfningarne,
hvilka till allra största delen måste ske med mikroskopets tillhjelp;
att, då institutionen endast genom enskild donation nyligen fått
sitt fjerde mikroskop, behofvet af ytterligare 8 å 12 dylika instrument
vore oafvisligt, under det institutionens anslag, 800 kronor årligen, endast
räckte till bestridande af de nödvändigaste årliga utgifter.
På grund af hvad sålunda förekommit och då förrberörda examensstadga
utfärdats efter den tid, inom hvilken universitetet borde hos Kongl.
Maj:t anmäla sina behof af anslag, så att i detta förhållande är att finna
anledningen, hvarför denna fråga icke varit föremål för Kongl. Maj:ts nådiga
pröfning, har Utskottet icke tvekat att i hufvudsak motionärens förslag
understödja.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.
5
Vidkommande åter förslaget om förhöjning med 600 kronor årligen
åt amanuensen i normal anatomi vid Upsala universitet, inheintas af
motionen, att bemälde tjensteman för närvarande åtnjuter ett arvode af
350 kronor jemte ett boställsrum och två famnar ved, hvilken aflöning
motionären, som till 50 kronor beräknat värdet af berörda naturaförmåner,
ansett böra med det föreslagna beloppet höjas för att motsvara det
belopp af 1,000 kronor, som nu af Kong]. Maj:t begärts för Carolinska
medico-kirurgiska institutet. Men då, enligt Utskottets uppfattning,
grundsatsen af likställighet mellan de medicinska fakulteterna vid likets
universitet samt Carolinska institutet icke nödvändigtvis bör medföra, att
hvarje särskild befattning vid dessa läroanstalter må med precist enahanda
belopp aflönas, har Utskottet, utan att ingå i pröfning i hvad mån motionärens
uppskattning af de ifrågavarande naturaförmånerna kan med
nu gällande prisförhållanden vara förenlig, funnit sig sakna allt skäl att
berörda förslag understödja.
Utskottet hemställer alltså:
a) att den af Kongl. Maj:t äskade förhöjning i anslaget
till institutionen för allmän och åkerbrukskemi vid
Upsala universitet må på det sätt af Riksdagen beviljas,
att ett extra anslag af 550 kronor för år 1876 till
nämnda ändamål anvisas;
b) att Kongl. Maj:ts nådiga framställning om förhöjning i
anslagen för åtskilliga materiel behof vid Lunds universitet
må på det sätt af Riksdagen bifallas, att summan
af de begärda anslagstillökningarne, 1,700 kronor,
på extra stat för år 1876 till Kongl. Maj:ts disposition
anvisas;
c) att ett extra anslag af 2,500 kronor för år 1876 till
Kong]. Maj:ts disposition anvisas för inköp af mikroskop
till den patologiskt anatomiska institutionen vid
Upsala universitet; och
d) att Herr S. Ribbings ofvanberörda motion icke må af
Riksdagen bifallas.
Carolinska mediko-kirurgiska institutet.
5:o. Till arvode åt eu amanuens vid institutets anstalt för normal
anatomi har Kongl. Maj:t äskat ett årligt belopp af 1,000 kronor.
Enligt hvad statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7 b, pag. 31 och 32) gif
-
Angående
andag till
arvode åt en
amanuens i
anatomi.
opaginerad Kontrollera mot PDF
G
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.
Angående
anslag för fysiologiska
anstalten.
Angående
anslag för inrättande
af
''professioner i
helsovårdslära
-
ver vid handen, hafva så val tillförene som under nuvarande ledighet väsentliga
svårigheter mött att få adjunkturen i anatomi besatt med någon
dertill lagligen kompetent person, så länge prosektorsbefattningen vore
dermed förenad, och då dymedelst samt genom hvad i öfrigt är vordet
till stöd för den nådiga framställningen anfördt behofvet af en amanuens
vid den anatomiska anstalten synts ådagalagdt, tillstyrker Utskottet,
att Kongl. Maj:ts nådiga framställning om årligt arfvode
åt en amanuens vid Carolinska mediko-kirurgiska institutets
anstalt för normal anatomi må på det sätt af
Riksdagen bifallas, att det äskade beloppet, 1,000 kronor,
för år 1876 till Kongl. Maj;ts disposition på extra
stat anvisas.
6:o. För institutets fysiologiska anstalt har Kong]. Maj:t föreslagit
anvisande dels af 400 kronor till'' aflöning åt en amanuens och 500 kronor
till aflöning åt en vaktmästare, dels 1,500 kronor till anstaltens underhåll
och drift; och då de ifrågavarande utgifternas nödvändighet är
af institutets lärarekollegium vitsordad, tillstyrker Utskottet,
att Kongl. Maj:ts nådiga framställning om anvisande
af medel för Carolinska mediko-kirurgiska institutets
fysiologiska anstalt må på det sätt af Riksdagen bifallas,
att ett belopp af 2,400 kronor för år 1876 till
Kongl. Maj:ts disposition på extra stat anvisas.
7:o. Uti en inom Riksdagens Andra Kammare väckt motion (N:o
11), hvilken blifvit till Utskottets förberedande behandling remitterad,
har Herr C. J. Rossander af anförda skäl föreslagit, att Riksdagen till
inrättande af en profession med undervisriingsskyldighet i helsovårdslära
samt rätts- och statsmedicin vid hvardera af universiteten i Upsala och
Lund, samt till förändring af den e. o. professionen i rätts- och statsmedicin
vid Carolinska institutet i Stockholm till ordinarie profession med
undervisningsskyldighet jemväl i helsovårdslära, måtte bevilja så stort
anslag, att desse professorer erhölle samma löneförmåner, som Riksdagen
komme att bestämma för öfrige professorer vid sagda läroverk; men enär,
enligt Utskottets åsigt, anslagsfrågor af denna beskaffenhet, om än de behof,
hvilkas tillgodoseende är i fråga, må synas förtjenta af uppmärksamhet,
icke böra till afgörande hos Riksdagen förekomma innan de varit föremål
för vederbörande auktoriteters utredning och Kongl. Maj:ts nådiga pröfning,
hemställer Utskottet,
att omförmälda motion icke må till någon Riksdagens
åtgärd föranleda.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Ståls-Utskottets Utlåtande N:o 10.
Elementar-läroverken.
8:o. Sedan Riksdagen i underdånig skrifvelse den 16 Maj 1874
angående regleringen af utgifterna under riksstatens åttonde hufvudtitel
anmält, att Riksdagen till löneförbättring enligt de af Kongl. Maj:t föreslagna
grunder åt lärarne vid statens elementarläroverk samt vid pedagogierna
anvisat de af Kongl. Maj:t för nämnda ändamål äskade belopp,
dock att lärare, som enligt dittills gällande stat vore berättigad till ersättning
för indelt lön, icke finge tillträda den för honom beräknade löneförhöjning,
med mindre han sin rätt till nämnda ersättning frånträdde,
samt Riksdagen med anledning häraf anhållit, att Kongl. Maj:t täcktes till
innevarande Riksdag göra framställning om uppförande dels å elementarläroverkens
stat, dels å anslaget till pedagogier och folkskolor af ett bestämdt
anslagsbelopp i stället för de nuvarande, förslagsvis beräknade ersättningarna.
för indelta rånte- och tiondeanslag, i den mån dessa anslag
icke vidare vore på särskilda lärare, eller eljest, disponerade, har Kongl.
Maj:t uti en den 12 sistlidne Februari till Riksdagen aflåten nådig proposition
(N:o 26) föreslagit Riksdagen:
att i staten för år 1876 och framgent från lönerna för samtlige de
vid elementarläroverk och pedagogier anstälde lärare, som åtnjuta ersättning
för indelta ränte- eller tiondeanslag, och åt hvilka löneförbättring
under vilkor, att samma ersättning frånträdes och att lärarne åtnöjas med
det belopp i penningar, hvartill ersättningen är i stat upptagen och beräknad,
blifvit af Riksdagen beviljad, berörda ersättning måtte uteslutas,
samt nya löner för alla dessa lärare uppföras till det belopp Riksdagen
med nämnda vilkor medgifvit;
att de lärare, hvilka på nämnda vilkor ej ingått eller på grund af
andra förhållanden icke äro berättigade till löneförbättring, inåtte, så länge
de sin rätt till ifrågavarande slags ersättningar ej frånträda eller öfriga
omförmälda undantagsförhållanden fortfara, af den å stat uppförda nya
lönen, så vidt den dertill förslår, åtnjuta sina aflöningsförmåner enligt hittills
gällande grunder och med rättighet att uppbära den deri möjligen
erforderliga fyllnad å allmänna indragningsstaten;
att före detta Lektorn vid Gefle förutvarande gymnasium J. O.
Forssén måtte förklaras berättigad att under sin återstående lifstid uppbära
tre fjerdedelar af den lön han innehaft, 150 kronor i kontant och
150 tunnor spanmål, med 112 kronor 50 öre samt ersättning för 708
kubikfot 75 kubiktum spanmål å allmänna indragningsstaten, men derifrån
Angående
uppförande
af ett bestämdt
periningeanslag
i
stället för de
förslagsvis
beräknade ersättningorna
för indelt
ränta och
tionde.
8
Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 10.
uteslutas den aflöningsfyllnad, 825 kronor, som till hans efterträdare frän
nämnda stat nu utgår;
att, i händelse af bifall till hvad sålunda blifvit föreslaget, det bestämda
penningebeloppet under anslaget till elementarläroverken måtte
höjas med 212,427 kronor 85 öre, emot det att den under samma anslag
förslagsvis upptagna indelta ränta och ersättning för indragna räntor minskas
med 4,045 kronor 69 öre samt hela det belopp af 208,382 kronor
16 öre utgå, hvilket derå uppförts för indelt; tionde och ersättning för
indragna tiondeanslag, äfvensom att penningebeloppet under anslaget till
pedagogier och folkskolor ökas med 3,470 kronor 46 öre, men att från
ersättningen för indelt tionde och indragna tiondeanslag under samma
anslag uteslutes en motsvarande summa, eller 3,470 kronor 46 öre. .
Med hänvisande till den närmare utredning af ärendet, som i det
den nådiga propositionen bilagda statsrådsprotokoll finnes meddelad, tillstyrker
Utskottet,
att hvad Kongl Maj:t i förevarande nådiga proposition
föreslagit må vinna Riksdagens bifall.
Angående 9:o. För bestridande af utgifterna för lärares vid elementarläro
eiementar-
yerkeri uppflyttning i högre lönegrad har Kongl. Maj:t äskat ett belopp
flyttning i af 40,000 kronor, att å elementarläroverkens stat uppföras.
M9reradne'' Enligt hvad statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7 b, pag. 33) gifver vid
3Ta ’ handen, är detta belopp beräknadt i öfverensstämmelse med de för lärares
uppflyttning i högre lönegrad faststälda grunder, och Utskottet tillstyrker
alltså,
att Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställning må
på det sätt af Riksdagen bifallas, att för lärares vid
elementarläroverken uppflyttning i högre lönegrad ett
extra anslag af 40,000 kronor må för år 1876 till Kongl.
Maj:ts disposition anvisas.
Angående 10:o. Med hänseende till nödvändigheten att höja beloppen af
förhöjning i för extra och vikarierande lärare faststälda arfvoden, har Kongl.
elTaoch Maj:t äskat tillökning dels i anslaget till arfvoden åt extra lärare med
Varierande gg^jQQ kronor och dels i anslaget till vikarier och oförutsedda behof med
arare. kronor; och då behofvet af förhöjning i berörda anslag synts Ut
skottet
fullt ådagalagdt genom hvad rörande dessa frågor finnes i statsrådsprotokollet
-
Stats-Utskotiels Utlåtande N:o 10.
9
rådsprotokollet (Bil. N:o 7 b, pag. 34 och 35) anfördt, tillstyrker
Utskottet,
att Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställning må
på det sätt af Riksdagen bifallas, att på extra stat för
år 1876 anvisas:
a) till arvoden åt extra lärare ett belopp af 30,000 kronor;
och
b) till vikarier och oförutsedda behof 15,000 kronor.
ll:o. Till arvoden åt bibliotekarier vid rikets högre elementarläroverk
är för närvarande anvisadt ett statsanslag å 4,000 kronor, hvartill
ytterligare kommer afkomst af donationer och andra enskilda medel till
ett belopp af 324 kronor 50 öre. Dessa tillgångar äro, enligt hvad statsrådsprotokollet
(Bil. N:o 7 b, pag. 35) gifver vid handen, efter bibliotekens
olika storlek fördelade på 31 läroverk på det sätt, att vid tio läroverk
bibliotekarien har i arvode 50 kronor, vid sex 75 kronor, vid nio
100—200 kronor, vid ett 230, ett 250, ett 300, två 350, och ett 527
kronor. Då dessa arvoden, af hvilka de högsta utginge till bibliotekarierne
vid de stora stifts- och läroverksbiblioteken i Linköping, Skara,
Göteborg, Vexiö, Streriguäs och Vesterås, i allmänhet vore allt för knappa
för att kunna anses motsvara den tidspillan och det arbete, som vården
af ett bibliotek kräfde, har Kongl. Maj:t nu föreslagit, att ifrågavarande
anslag måtte med 4,000 kronor förhöjas.
Denna jemförelsevis betydliga anslagsförhöjning har emellertid Utskottet
ansett sig icke böra till bifall förorda. Vården om ett läroverksbibliotek
lärer icke kunna upptaga en persons hela tid, utan torde detta
bestyr i allmänhet vara uppdraget åt någon af läroverkets lärare, hvilka
redan från innevarande års början undfått ej oväsentlig förhöjning i aflöningen.
Utskottet tillstyrker derföre,
att Kongl. Maj:ts nådiga framställning om förhöjning i
anslaget till arvoden åt bibliotekarier vid de högre
elementarläroverken icke må af Riksdagen bifallas.
12:o. För utvidgning af elementarläroverken i Söderhamn, Vadstena
och Sköfde från tre- till femklassiga har Kongl. Maj:t äskat anvisande
af 5,600 kronor till hvartdera eller tillhopa 16,800 kronor, med hvilket
belopp alltså anslaget till elementarläroverken skulle från och med år
1876 ökas.
Uti underdånig skrifvelse den 16 Maj 1874 anhöll Riksdagen, det
Kongl. Maj:t täcktes, efter vederbörandes hörande, taga i nådigt öfverBih.
till RiJcscl. Prof. 1875. 4 Sami. 1 Afd. 8 Häft. 2
Angående
anslaget till
Bibliotekarier
vid de
högre elementarläroverken■
-
Angående
anslag till
utvidgning af
elementarläroverk.
10
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.
vägande, huruvida icke ett inskränktare antal elementarläroverk, afsedda
för undervisning endast på den klassiska luden, kunde vara tillräckligt
för landets behof samt till eu kommande Riksdag aflåta det förslag i
ämnet hvartill förhållandena kunde föranleda; och enär således frågan om
elementarläroverkens mest ändamålsenliga anordning snart torde i hela
dess omfattning blifva föremål för statsmakternas pröfning, har det synts
Utskottet olämpligt att nu vidtaga partiela förändringar i afseende på
omfånget af undervisningen vid de redan befintliga läroverken, och Utskottet
föranlåtes derföre hemställa,
att hvad Kong!. Maj:t i förevarande hänseende föreföreslagit
icke må vinna Riksdagens bifall.
Angående 13:o. Då således Utskottet icke kunnat biträda Kongl. Maj;ts för
ntvidgningraf
slag om utvidgning af elementarläroverk, har Utskottet ännu mindre
elementar- kunnat till bifall förorda en inom Riksdagens Andra Kammare väckt
lar°Åmåi. ‘ motion i enahanda syfte, utan hemställer,
att Herr A. W. Westerdals i motion N:o 15 gjorda förslag
om beviljandeo af anslag till ett femklassigt elementarläroverk
i Amål icke må af Riksdagen bifallas.
wmia^ru 14:o. Till resestipendier åt lärare i lefvande språk vid elementar
Telestipen-
läroverken har Kongl. Maj:t föreslagit, att ett belopp af 6,000 kronor
dier åt lärare måtte på elementarläroverkens stat uppföras.
lspråkde Sedan undervisningen i franska, tyska och engelska språken vid
rikets elementarläroverk småningom erhållit ökad vigt, måste jemväl allt
större anspråk ställas på lärarne i dessa ämnen, och då nöjaktig färdighet
och säkerhet i ett språks praktiska användning svårligen lärer kunna
uppnås utan tillfälle till någon tids vistelse i det land, der språket talas,
samt i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7 b, pag. 39) är upplyst, att ansökningar
af elementarlärare om understöd för att i utlandet idka språkstudier
ej sällan blifvit afslagna i anseende till brist på medel för detta
ändamål, tillstyrker Utskottet,
att Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställning må
på det sätt af Riksdagen bifallas, att till resestipendier
åt lärare i främmande lefvande språk vid elementarläroverken
till Kongl. Maj:ts disposition för år 1876
anvisas ett extra anslag af 6,000 kronor.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.
11
15:o. Herr A. Törnfelt har uti eu inom Andra Kammaren väckt Angående
'' r . , . .. ajlonmgen
motion (N:o 4) föreslagit, att elementarläroverkens ötningsiärare i musik för lärame i
och teckning måtte beviljas lika löneförmåner, som gymnastiklärare åt- m^sefni°n°gh
njuta; men då lärarne såväl i musik och sång som i teckning hafva
mindre antal undervisningstimmar än gymnastiklärare samt dessutom vid
de två sistförfluten riksdagarne erhållit ganska betydlig förbättring i sina
aflöningsförmåner, hemställer Utskottet,
att Herr A. Törnfelts förevarande motion må af Riksdagen
lemnas utan afseende.
16:o. Uti en inom Andra Kammaren väckt motion (N:o 75) har Angående
Herr A. J. Lyth af anförda skäl föreslagit, att Riksdagen måtte ställa uiflmUiL
till Kongl. Maj:ts förfogande ett förslagsanslag af 12,000 kronor att, efter
Kongl. Maj:ts pröfning och under de närmare bestämmelser, Kongl. Maj:t a,over"
kan finna för godt att fastställa, användas till bekostande af friplatser åt
obemedlade lärjungar vid de enskilda, af minst 5 klasser bestående elementarläroverk,
som vilja sådana emottaga, med rättighet för Kongl.
Maj:t att bestämma ett visst, t. ex. efter lärjungeantalet proportioneradt,
maximum af sådana frielevsplatser, samt med rättighet för läroverket sjelft
att inom detta maximum årligen bestämma antalet; börande läroverket
för hvarje sådan elev utfå en ersättning, som med högst en tredjedel
understiger medelkostnaden för hvarje lärjunge vid statens läroverk.
Vid sistlidna riksdag väcktes jemväl af enskild motionär förslag om
anvisande af statsbidrag åt enskilda elementarläroverk på enahanda grunder
och under hufvudsakligen samma vilkor, som nu blifvit ifrågastälda;
men detta förslag blef af dåvarande Stats-Utskott i afgifvet utlåtande
(N:o 20 b mom. 4) afstyrkt och lyckades ej heller vinna någondera Kammarens
godkännande. Utskottet, som i allo delar de åsigter, som då
gjorde sig gällande, tillåter sig nu endast åberopa omförmälda utlåtande
och hemställer,
att Herr A. J. Lyths ifrågavarande motion må af Riksdagen
lemnas utan afseende.
17:o. På
tillförene i flera
Pedagogier.
sätt Kongl. Maj:t nu föreslagit och i enlighet med hvad Angående
likartade fall skett, tillstyrker Utskottet, åt^loitga
att å anslaget till pedagogier och folkskolor må upp- vid Nora peföras
ett belopp af 39 kronor, såsom ersättning åt kolle
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 10.
n
gan vid Nora stads pedagogi för ett från stadskassan
hittills utgående, numera indraget bidrag till hans
aflöning.
Folkundervisningen.
Angående 18:0. Då enligt en i Ecklesiastik-departementets byrå för folk
läraresupp-
skoleärenden gjord beräkning å de lönebelopp, som för hvarje å stat
flyttning i uppförd lärarebefattning vid folkskolelärare-seminarierna bör år 1876 utgå,
/l°9grad.ne'' ett belopp af 2,000 kronor erfordras för vederbörande lärares uppflyttning
i den lönegrad, hvartill de äro berättigade, får Utskottet, i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med hvad Kongl. Maj:t föreslagit, tillstyrka,
att till lärares vid seminarierna uppflyttning i högre
lönegrad enligt gällande grunder må till Kongl. Maj:ts
disposition för år 1876 anvisas ett extra anslag af
2,000 kronor.
Angående 19:o. För arvoden åt extra lärare samt åtskilliga materiela behof
extra9Värare har Kongl. Maj:t äskat förhöjning i anslaget till folkskolelärare-seminam.
m. vid rierna med 20,000 kronor; och då hvad i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7
seminarierna. pa g. 41) finnes rörande denna fråga anfördt synts Utskottet ådagalägga,
att den föreslagna anslagsförhöjningen är väl behöflig, tillstyrker
Utskottet,
att Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställning må
på det sätt af Riksdagen bifallas, att till arvoden åt
extra lärare samt åtskilliga materiela behof vid seminarierna
ett extra anslag af 20,000 kronor för år 1876
till Kongl. Maj:ts disposition anvisas.
Angående 20:o. Uti en inom Andra Kammaren af Herr A. W. Wigardt väckt
"för folkskola moti°n (N:o 67) är föreslaget, att Riksdagen måtte besluta, det anslaget
inspektionen, för folkskoleinspektionen höjes med 50 procent för beredande af förbättrade
aflöningsvilkor åt folkskoleinspektörerne i riket, och att dem
måtte tillkomma rese- och traktamentsersättning efter den klass i resereglementet,
som är bestämd för kyrkoherdar.
Anslaget till arvoden och resekostnadsersättning åt folkskoleinspektörer
höjdes vid förra riksdagen med 25 procent, och ännu torde ej
tillförlitligen kunna bedömas, huruvida ytterligare förhöjning må vara af
behof påkallad; hemställande derföre Utskottet,
Stats-Utslcottets Utlåtande N:o 10.
13
att Herr A. W. Wigardts förevarande motion icke må
till någon Riksdagens åtgärd föranleda.
21 io. I anslaget till undervisningsmateriel m. m. för folkskolor har Angående
Kongl. Maj:t äskat förhöjning med 5,000 kronor; och då, enligt hvad a^dfrvisstatsrådsprotokollet
(Bil. N:o 7 b, pag. 42) gifver vid handel), den all- ningsmateriel
männa prisstegringen föranledt ökning i kostnaderna för materielens an- foif^koior.
skaffande, samt det är af vigt att tillfälle fortfarande beredes skolstyrelserna
att till nedsatt pris erhålla undervisningsmateriel för sina folkskolor,
tillstyrker Utskottet,
att Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställning må
på det sätt af Riksdagen bifallas, att till undervisningsmateriel
m. in. för folkskolorna må på extra stat för
år 1876 anvisas till Kongl. Maj:ts disposition ett belopp
af 5,000 kronor.
22:o. Herr J. Fahlén har uti eu inom Andra Kammaren väckt Angående
motion (N:o 100) föreslagit, att Riksdagen — med förbehåll att till kompetensvilkoren
för anställning som lärare vid högre folkskola blefve till folkskolor.
hvad förut funnes stadgadt tillagd den bestämmelsen, att eu sådan skulle
hafva blifvit väl vitsordad i den praktiska öfningskurs vid folkskolelärareseminariet,
som för folkskolelärare i allmänhet vore föreskrifven måtte
bevilja den tillökning till understöd åt högre folkskolor, att detta med
hittills gällande bestämmelser rörande motsvarande åligganden för vederbörande
kommun eller kommuner måtte för hvarje skola få höjas till
1,200 kronor i stället för hittills stadgade 1,000 kronor som maximum.
Genom Rikets Ständers skrifvelse den 2 Mars 1858 är medgifvet,
att högre folkskola, försedd med lärare, hvilken för studier, idkade vid
universitetet, vore väl vitsordad, skulle erhålla understöd till högst dubbla
beloppet af hvad i distriktet samrnanskötes, dock för hvarje skola ej öfvers^
utande 1,000 kronor.
Det af motionären föreslagna tillägg till kompetensvilkoren för
anställning såsom lärare vid högre folkskola torde kunna anses betryggande
i afseende på lärarnes undervisningsskicklighet och, då den ifrågasatta
anslagstillökningen synts Utskottet med billighet öfverensstämmande,
får Utskottet, jemte anmälan att de ifrågavarande skolornas antal numera
utgör 11, för hvilka alltså, efter beräkning af 1,200 kronor för hvarje,
skulle erfordras ett anslag af 13,200 kronor, tillstyrka,
a) att statsbidraget för hvarje högre folkskola må, med
bibehållande af nu gällande bestämmelser i afseende
14
Stats-Utslcottets Utlåtande N:o 10.
Angående aflöningen
för
lärare vid
folkskolor och
småskolor.
på tillskott från distriktet, utgå med högst 1,200 kronor
och för sådant ändamål anslaget till högre folkskolor
ökas från 11,000 kronor till 13,200 kronor; samt
b) att .vid anmälan af detta beslut Riksdagen må i underdånighet
anhålla, att för anställning såsom lärare vid
högre folkskola må hädanefter fordras, jemte förut föreskrifna
vilkor, att den sökande med godt vitsord genomgått
den praktiska öfningskursen vid folkskolelärareseminarierna.
23:o. I afseende å frågor, som beröra förslagsanslaget till »lönetillskott
åt lärare vid folkskolor och småskolor» är uti särskilda inom
Kamrarne väckta motioner föreslaget:
af Herr J. Jansson (motion inom Första Kammaren N:o 8) dels
att 1 § af Kongl. folkskolestadgan den 18 Juni 1842 måtte på det
sätt ändras, att hvarje stadsförsamling och hvarje socken på landet förpligtas
att upprätta och underhålla ett mot folkmängden svarande antal
folkskolor, och dels att bidragen till folkskolelärarnes aflönande måtte
höjas till belopp, som motsvarade lärarnes kontanta lön, för så vidt denna
icke öfverstege 600 kronor;
af Herr J. Jonasson i Gullaboås (motion inom Andra Kammaren
N:o 68), att Riksdagen ville för sin del besluta, det samtlige folkskolelärarnes
aflöning skulle utbetalas af statsmedlen utom stadgadt husrum,
vedbrand, kofoder och planteringsland, som fortfarande betalades af vederbörande
kommuner;
af Herr August Pettersson i Hasselstad (motion inom Andra Kammaren
N:o 70), att Riksdagen behagade bevilja så stort anslag, att alla
så väl lärare vid fast folkskola som småskola måtte erhålla hela sin kontanta
lön af staten, då kommunerna skulle tillförbindas skyldigheten att
bestå deras in natura tillkommande löneförmåner, hvilka för hvarje lärare
vid fast skola uppginge till cirka 200 kronor, förutom åliggandet att
bestå skollokaler och materiel;
af Herr A. J. Lyth (motion inom Andra Kammaren N:o 140), att Riksdagen
täcktes ställa till Kongl. Maj:ts förfogande ett årligt förslagsanslag
af 100,000 kronor utöfver det belopp, som nu vore anslaget, att användas
såsom bidrag från statens sida till höjande af lärares och lärarinnors
vid småskola löningsvilkor på så sätt, att hvarje skoldistrikt, som ville
öka årslönen för lärare eller lärarinna vid småskola från 200 till 300 kronor,
matte ega rätt att af statsmedel erhålla hälften eller 50 kronor för
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.
15
hvarje sådan lönetillökning utöfver hvad det förut erhållit, med vilkor,
att distriktet sjeIft tillsköte en lika stor summa; och
af Herr Äke Andersson (motion inom Andra kammaren Nto 148),
att det anslag, som nu utgår i kontant lön från staten till lärare och
lärarinnor vid folkskolor, måtte från hälften till två tredjedelar förhöjas
och under förut stadgade vilkor utgå.
Hvad först beträffar förslagen derom, att kostnaderna för folkskolelärarnes
aflöning skulle helt och hållet eller åtminstone i vidare mån
än hittills varit fallet öfverflyttas på staten, får Utskottet i minnet återkalla,
hurusom yrkanden i detta syfte vid flera föregående riksdagar varit
framstälda, men af dåvarande Statsutskott blifvit afstyrkta och ej heller
hos någondera Kammaren lyckats tillvinna sig understöd. Man har vid
pröfningen af dessa frågor städse fasthållit den grundsats, att folkskolan
i främsta rummet är en kommunens angelägenhet och att statens mellankomst
i afseende på kostnaderna för folkundervisningen bör, förutom
omsorgen om lärarebildningen, endast afse att understödja församlingarne
vid ordnandet af deras folkskoleväsende; och då Utskottet är öfvertygadt
om riktigheten af denna grundsats, har Utskottet ej heller kunnat understödja
de nu väckta förslag, som åsyfta rubbning af det stadgade förhållandet
mellan statens och kommunens bidrag.
Vid sistlidna riksdag höjdes minimilönen för lärare och lärarinnor
vid småskolor samt biträdande lärare och lärarinnor vid folkskolor från
150 kronor till 200 kronor. Enär emellertid äfven sistnämmda belopp
icke kan anses under nuvarande förhållanden utgöra en skälig ersättning för
det mödosamma arbete, som af desse lärare fordras, har Utskottet ej
tvekat att till bifall förorda förslaget om beredande af tillgång för ytterligare
förhöjning i småskolelärarnes aflöning, dervid dock denna synts
för närvarande lämpligen böra stanna vid 250 kronor; och har Utskottet
ansett billigheten fordra, att enahanda förmån tillkomme de vid folkskolorna
biträdande lärare och lärarinnor; och då, enligt en Utskottet
meddelad uppgift för 1873, de sistnämndes antal då utgjort 681 och
småskolelärarnes 4,143, eller tillhopa 4,824, skulle alltså eu anslagsförhöjning
af omkring 120,000 kronor för ändamålet erfordras; hemställande
alltså Utskottet,
a) att till höjande af aflöningen för lärare och lärarinnor
vid småskolor samt biträdande lärare och lärarinnor vid
folkskolor på sådant sätt, att hvarje skoldistrikt, som
vill öka årslönen för dylik lärare eller lärarinna från
200 till 250 kronor, må ega rätt att af statsmedel
erhålla hälften eller 25 kronor för hvarje sådan löne
-
16
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.
tillökning utöfver hvad det förut erhållit, med vilkor
att distriktet tillskjuter en lika stor summa, anslaget
till »lönetillskott åt lärare vid folkskolor och småskolor»
må med 120,000 kronor förhöjas;
b) att Herr J. Janssons motion, N:o 8, icke må af Riksdagen
bifallas;
c) att Herr J. Jonassons motion, N:o 68, icke må af
Riksdagen bifallas;
d) att Herr August Petterssons motion, N:o 70, icke må
af Riksdagen bifallas; och
e) att Herr Ake Anderssons motion, N:o 148, icke må
af Riksdagen bifallas.
Angående 24:o. Vidare bär uti en inom Andra Kammaren väckt motion
andag för (N;o 81) Herr J. G. Granlund föreslagit, att Riksdagen måtte från och
inritningUvå med år 1876 till Ivongl. Maj:ts disposition ställa ett förslagsanslag af
rikets folk- 25,000 kronor för att, på sätt Kongl. Maj:t lämpligast funne, befordra
skolor. undervisningen i ritning vid rikets folkskolor.
Enligt hvad motionären jemväl erinrat, meddelas numera vid folkskolelärareseminarierna
undervisning i teckning, och längre torde statens
omvårdnad om detta läroämne icke böra utsträckas, helst anställandet
af särskilde ritlärare otvifvelaktigt skulle föranleda så betydliga kostnader,
att de ingalunda kunde motsvaras af resultaten utaf desse lärares verksamhet.
Utskottet hemställer alltså,
att Herr J. G. Granlunds förevarande motion icke må
vinna Riksdagens bifall.
Sundhetskollegium med medicinalstaten.
Angående 25:o. Vid sistlidna riksdag föreslog Kongl. Maj:t, att lön för en rättske
andag
för en, mist måtte å Sundhetskollegii stat uppföras med 4,500 kronor, men
rättskemist. ks(jagen? som ansåg erfarenheten ännu ej hafva ådagalagt behofvet att
för de rättskemiska undersökningarne inrätta en ordinarie tjenstebefattning,
anvisade för 1875 endast ett extra anslag å 3,000 kronor till
bekostande af dylika undersökningar. Kongl. Maj:t har nu förnyat sitt
nyss omförmälda förslag, men då, enligt Utskottets åsigt, frågans ställning
icke sedan sista riksdagen undergått någon förändring, hemställer Utskottet,
att Kongl. Maj:ts .nådiga förslag om uppförande af lön
för en rättskemist må endast på det sätt af Riksdagen
bifallas
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.
17
bifallas, att till bekostande af rättskemiska undersökningar
må för år 1876 på extra stat anvisas ett belopp
af 3,000 kronor.
26:o. Sedan, på sätt i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7 b, pag. 46) Angående
är meddeladt, Sundhetskollegium hos Kongl. Makt gjort hemställan anslag för
om aflåtande till Riksdagen af nådig proposition om ett anslag å 1,500 ; tandidkarekronor
årligen, att af kollegium disponeras till aflöning åt en kompetent ttonsten.
tandläkare, hvilken egde att vid af honom underhållen poliklinik meddela
undervisning i tandsjukdomarnes igenkänningstecken och behandling
samt i de till yrket hörande praktiska och tekniska delar, har, med
åberopande af hvad Sundhetskollegium sålunda anfört och då genom
bifall till dess förslag skulle vinnas ej blott kostnadsfri undervisning i
tandläkarekonstens praktiska delar, än äfven kostnadsfri vård för medellösa
patienter, Kongl. Maj:t nu till Riksdagen gjort framställning om
uppförande på ordinarie stat af ett anslag å 1,500 kronor för det af
kollegium uppgifna ändamål.
Denna nådiga framställning har Utskottet icke kunnat till bifall
förorda. Dels har nemligen hos Utskottet tvekan yppat sig, huru vida
det behof, som skulle medelst det ifrågavarande anslaget tillgodoses, må
kunna anses beröra ett statsändamål, dels har det synts Utskottet påtagligt,
att det nu föreslagna beloppet snart skulle visa sig för ändamålet
otillräckligt och kräfva betydlig förhöjning. Utskottet hemställer alltså,
att hvad Kongl. Maj:t i förevarande hänseende föreslagit
icke må vinna Riksdagens bifall.
27:o. 1 öfverensstämmelse med de grunder, enligt hvilka Riksdagen Angående
år 1874 beviljat löneförhöjning åt vaktbetjeningen vid de med Farma
u
u '' CD * u CD * tfbXTlCJ ät Vditt""
ceutiska institutet jemförliga inrättningar, får Utskottet tillstyrka, måstaren vid
att, med bifall till Kong]. Maj:ts derom gjorda nådiga framställning,
Riksdagen må, för beredande af tillgång för till- '' tutet.
ökning i aflöningen för vaktmästaren vid Farmaceutiska
institutet, med 150 kronor förhöja det för nämnda institut
uppförda anslag.
28:o. Vid reglering af utgifterna under riksstatens fjerde hufvud- Angående
titel har Riksdagen å samma hufvudtitel uppfört ett särskildt anslag till a£l''rTde^
»pensioner och stipendier åt Fältläkarecorpsen»; och får alltså, i enlighet sionärl/oeh
med hvad Kongl. Maj:t föreslagit, Utskottet tillstyrka, stjmtmaeri
att det för närvarande under åttonde hufvudtitelns an- cmpsen afling
för »Sundhetskollegium med medicinalstaten» upp- »edda <mBih.
till Biksd. Prof. 1875. é Samt. 1 Afd. 8 Häft. 3 *a9Sbe °Pi>’
18
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.
förda belopp, 9,650 kronor, för pensionärer och stipendiater
i Fältläkarecorpsen må från detta anslag afföras.
V eterinärunder visningen.
Angående 29:o. Beträffande Kongl. Maj:ts nådiga framställningar dels om
anslag /de gkadt anslag för veterinärväsendets ordnande och dels om beviljande af
väsendets om- medel för nya byggnader åt vetermännstitutet i Stockholm, kommer
nande m. m. Utskottet framdeles att afgifva särskildt utlåtande, hvilket Utskottet här
endast skolat
anmäla.
Y etenskaps-akademien.
30:o. För bekostande af planscher till akademiens skrifter har
Angående Kongl. Maja äskat ett ärligt reservationsanslag å 6,000 kronor.
■piansehertiii Utskottet, som funnit behofvet af detta anslag ådagalagdt genom
Vetenskap*- hvad till stöd för framställningen är i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7 b,
altsliäfter.S k9''»'' 48 och 49) anfördt, får alltså, under åberopande deraf, tillstyrka,
att Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställning må
på det sätt af Riksdagen bifallas, att ett extra anslag
af 6,000 kronor för år 1876 anvisas till bekostande af
planscher till Yetenskaps-akademiens skrifter.
Angående 31:o. Vid 1862—1863 årens riksdag beviljades, till bestridande af
Omslag et1 till kostnaderna dels för vidsträcktare tillsyn, renhållning in. in., som blefve
Riksmusei en följd af riksniuseibyggnadens då skedda utvidgning, dels för aflöning
expenser. (]en talrikare betjening, som komme att erfordras för uppsigten vid
samlingarnes offentliga förevisning, dels ock för brännmaterial samt gasoch
vattenförbrukning, ett belopp af 4,750 riksdaler årligen, hvilket under
benämningen expensmeclel uppfördes under Vetenskaps-akademiens
anslag; och har Kongl. Maj:t nu i detta belopp föreslagit förhöjning med
2,720 kronor.
Med hänvisning till den i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7 b, pag.
54 och 55) lemnade utredning angående behofvet af denna anslagsförhöjning,
tillstyrker Utskottet,
att till expensmedel för naturhistoriska riksmuseum
må på extra stat för år 1876 anvisas ett belopp af
2,720 kronor.
Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 10.
19
Vitterhets-, Historie- och Antiqvitetsakademien»
32:o. Kong]. Maj:t har föreslagit, att följande å akademiens ordinarie
stat uppförda anslag måtte höjas, nemligen anslaget till samlingarne
och deras ökande med 1,000 kronor och anslaget till biblioteket med
750 kronor; och Utskottet får, med hänseende till hvad uti statsrådsprotokollet
(Bil. N:o 7 b, pag. 50—52) finnes rörande dessa anslagsförhöjningar
anfördt, hemställa,
att Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställning må
på det sätt af Riksdagen bifallas, att till ofvan angifna
ändamål anvisas till Kongl. Maj:ts disposition för år
1876 ett extra anslag å 1,750 kronor.
Musikaliska akademien.
33:o. Till reseunderstöd åt lofvande tonkonstnärer samt till honorarier
åt inhemske tonsättare för arbeten af högre konstvärde har Kongl.
Magt äskat ett årligt reservationsanslag af 6,000 kronor.
Ännu år 1863 utgick Musikaliska akademiens ordinarie an lag med
18,000 riksdaler, men har sedermera blifvit höjdt. till 30,300 kronor,
hvarförutan för nästlidet och innevarande år anvisats ett sammanlagdt
belopp af 190,000 kronor till en ny byggnad för nämnda akademi. Staten
har alltså med ganska frikostig hand tillgodosett behofvet af en högre
undervisningsanstalt för den musikaliska bildningens främjande; men dermed
bör jemväl, enligt Utskottets uppfattning, statens pligt att bereda
tillfälle till utvecklande af musikaliska anlag, der sådana förefinnas,
kunna anses uppfyld. Att den derutöfver skulle bidraga vare sig med
resestipendier för dem, som önska i främmande land egna sig åt musikens
studium, eller genom inköp af inhemske tonsättares arbeten, hvilka pröfvas
vara af högre konstvärde men ej lyckats finna förläggare, har icke synts
Utskottet lämpligt eller af behof påkalladt; hvadan Utskottet hemställer,
att Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställning icke
må vinna Riksdagens bifall.
Resestipendier samt läroböckers och lärda verks utgifvande.
34:o. Uti en inom Första Kammaren väckt motion (N:o 29) har
Herr 77. L. Rydin af anförda skäl föreslagit, att å ordinarie stat måtte
uppföras ett anslag af 3,000 kronor till resestipendium för idkande af
rätts- och statsvetenskapliga studier i utlandet, att hvarje år utdelas tur
-
Angående
förhöjning i
anslaget till
Akademiens
samlingar och
bibliotek.
Angående
reseunderstöd
m ■ in.
åt tonkonstnärer.
Angående
anslag till
resestipendium
för
rätts- och
statsvetenskapliga
studier.
20
Stats-UtsJeottets Utlåtande N:o 10.
Angående
ofriga ordinarie
anslag.
vis två gånger af Upsala och en gång af Lunds juridiska fakultet åt sökande,
som, efter det han aflagt föreskrifven fakultets- eller embetsexamen
inför juridisk fakultet vid någotdera universitetet, genom en till fakulteten
ingifven skrifven afhandling öfver af densamma förut kungjordt ämne
eller ock genom katederprof i sjelfvaldt ämne inom rätts- och statsvetenskapens
område, styrkt sig kunna med framgång sådana studier idka.
Vid 1840 års riksdag beviljade Rikets Ständer ett anslag af 10,000
riksdaler banko, att årligen utgå såsom understöd för resor i vetenskapligt
ändamål samt till läroböckers och lärda verks utgifvande, och detta
belopp, med tillägg af 400 riksdaler samma mynt, som förut varit under
bundhetskollegii stat upptagna till reseunderstöd för unga läkare, blef å
riksstaten såsom reservationsanslag uppfördt. Detta anslag, hvilket sedermera
blifvit förhöj dt, vid 1862—1863 årens riksdag till 20,000 riksdaler
och vid 1872 års riksdag till 24,000 riksdaler riksmynt, disponeras sålunda,
att deraf årligen utgå två resestipendier, ett å 1,800 kronor och
ett å 1,200 kronor åt läkare samt dylika stipendier för två vetenskapsidkare
vid hvardera universitetet, hvarjemte återstoden af anslaget användes
till reseunderstöd åt andra vetenskapsmän eller bidrag till vetenskapliga
arbeten.
Då således det behof, för hvilket motionären påkallat Riksdagens
uppmärksamhet, synts Utskottet redan vara nöjaktigt tillgodosedt, tillstyrker
Utskottet,
att Herr Rydins förevarande motion icke må till någon
Riksdagens åtgärd föranleda.
35:o. I afseende å de under denna hufvudtitel uppförda ordinarie
anslag, i afseende å hvilka förändring icke blifvit här ofvan ifrågasatt,
tillstyrker Utskottet,
att, i den mån icke framdeles under denna riksdag
meddelade beslut deri göra ändring, nämnda anslag må,
på sätt bilagda tabell Ditt. B närmare utvisar, uppföras
till enahanda belopp, som i nu gällande riksstat äro
upptagna; dock att för jemnande af hufvudtitelns slutsumma
anslaget till skrifmaterialier och expenser, ved
in. m. måtte få med erforderligt belopp ökas eller
minskas.
För beredande af dyrtidstillägg åt de under Ecklesiastik-departementet
hörande embets- och tjensteman har Kongl. Maj:t, jemlikt en i
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 10.
21
statsrådsprotokollet meddelad utredning rörande härför erforderliga förhöjningar
i de särskilda aflöningsstaterna, föreslagit Riksdagen att på
extra stat för år 1876 anvisa ett sammanlagdt belopp af 174,507 kronor.
Angående de för de olika institutionerna afsedda, uti nämnda slutsumma
ingående anslagsbelopp, får Utskottet i sammanhang med öfriga
till den extra statsregleringen under åttonde hufvudtiteln hänförliga frågor
meddela yttrande, dervid följande den ordning, hvari anslagen i
riksstaten förekomma.
36:o. I öfverensstämmelse med hvad Kongl. Maj:t föreslagit, tillstyrkor
Utskottet,
att Riksdagen måtte för fortsatt tillämpning af den för
Ecklesiastik-departementets expedition faststälda nya
lönestat för år 1876 anvisa ett extra anslag af 11,500
kronor.
37:o. Vid den nya organisationen af departementets expedition
hafva två kanslister, såsom öfvertalige, ej kunnat uppföras till åtnjutande
af löner på den nya staten, hvadan Kongl. Maj:t förordnat, att desse
tjenstemäns aflöning skall, med det i 1874 års stat faststälda belopp af
1,800 kronor för dem hvar, under år 1875 utgå af det för nämnda år
till departements-chefens förfogande stälda anslag till amanuenser, skrifbiträden
in. in., 10,000 kronor. Då emellertid desse tjensteman, hvilka
fortfarande fullgöra åligganden jemförliga med dem, som tillhört kanslistbefattningen,
synts billigtvis böra komma i åtnjutande af det dyrtidstillägg
af tjugu procent å lönens belopp, som tillagts öfrige tjensteman med lika
lönevilkor, har Kongl. Maj:t nu föreslagit Riksdagen, att det för lönetilläggets
utgörande erforderliga belopp, 720 kronor, måtte för åren 1875
och 1876 få utgå af allmänna besparingarne å riksstatens åttonde hufvudtitel;
hemställande Utskottet,
att hvad Kongl. Maj:t i förevarande hänseende föreslagit
må vinna Riksdagens bifall.
38:o. För tillfällig förstärkning af arbetskrafterna inom byråerna
för undervisningsärenden anvisade sist församlade Riksdag för år 1875 ett
extra anslag af 5,000 kronor, att användas för bearbetning af undervisningsstatistiken.
Utaf detta anslag är, enligt hvad statsrådsprotokollet
(Bil. N:o 7 b, pag. 58) gifver vid handen, ett belopp af 4,200 kronor
tillagdt den tjensteman, som förrättar det hufvudsakliga statistiska arbetet,
Angående
anslag för
fortsatt
tillämpning
af Ecklesiastik-departementets
aflöning
sst åt.
Angående
dyrtidstillägg
för två öfvertalige
kanslister.
Angående
anslag för
statistiska arbeten
inom
Ecklesiastik
departementet,
22
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.
och återstoden användes såsom arvoden för de biträden, han för de inkommande
uppgifternas bearbetande behöfver anlita. Enär behofvet af
sådant biträde ökas, då arbetet med statistikens offentliggörande begynner,
har Kongl. Maj:t nu föreslagit, att till utförande af statistiska arbeten
inom departementets byråer för undervisningsärenden ett belopp af 6,000
kronor måtte för år 1876 anvisas; och tillstyrker Utskottet,
att det i förevarande hänseende äskade extra anslag,
6,000 kronor, må för år 1876 af Riksdagen anvisas.
Angående 39:o. I öfverensstämmelse med förra Riksdagens beslut och på sätt
fö^Mksaril K°ngd- Maj:t nu föreslagit, tillstyrker Utskottet,
att Riksdagen må på extra stat för år 1876 anvisa såsom
dyrtidstillägg åt embets- och tjensteman.
a) i Riksarkivet 3,520 kronor;
b) i Kongl. biblioteket 2,720 kronor; och
c) i Nationalmuseum 1,100 kronor.
Angående 40:o. Vid nästlidet års riksdag begärde Kongl. Maj:t för år 1875
fö^domiufu s^som dyrtidstillägg åt domkapitlens tjensteman ett belopp af 5,574 kroiens°tjemte-
nor, motsvarande 30 procent å beloppet af samtliga från statsverket utmm.
gående kontanta bidrag till desse tjensteman aflöning, men Riksdagen
beviljade för ändamålet endast två tredjedelar af förenämnda anslagsbelopp,
eller 3,716 kronor.
Då emellertid aflöningen till konsistorienotarier och amanuenser
endast till ringa belopp utgår af statsmedel, och lönetillägg ansetts böra
beräknas endast å detta belopp, har, enligt hvad i statsrådsprotokollet
(Bil. N:o 7 b, pag. 59) är meddeladt, den af Riksdagen vidtagna nedsättning
i dyrtidstillägget varit för desse tjensteman i hög grad känbar; och
enär deras hufvudsakliga embetsverksamhet är egnad åt det allmännas
tjenst samt de icke borde blifva lidande derpå, att en del af deras löneinkomster
till lindring för statsverket härflöto från andra källor, har Kongl.
Maj:t nu föreslagit, att dyrtidstillägget för desse tjensteman måtte för
år 1876 höjas med 1,858 kronor eller till 5,574 kronor.
Då Riksdagen nästlidet år, vid pröfning af Kongl. Maj:ts förslag
om dyrtidstillägg åt ifrågavarande tjensteman med 30 procent af deras
utaf statsmedel utgående aflöning, funnit godt bevilja sådant lönetillägg
till nedsatt belopp, beräknadt till endast 20 procent af nämnda aflöning,
vet, Kongl.
Biblioteket
och Nationalmuseum,
''
Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 10.
23
har på grund häraf, och enär några förändrade förhållanden sedermera
icke tillkommit, Utskottet ansett sig icke kunna den nu gjorda nådiga
framställningen om förhöjning i dyrtidstillägget understödja, utan hemställer,
att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må endast
på det sätt af Riksdagen bifallas, att såsom dyrtidstillägg
för domkapitlens tjensteman anvisas till Kongl.
Maj:ts disposition för år 1876 ett extra anslag af 3,716
kronor.
41 :o. Till kapellbyggnad i Pajala församling samt inköp af boställe
åt kapellpredikanten har Kongl. Maj:t äskat anvisande af ett extra anslag
å 20,000 kronor.
Utaf den i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7 b, pag. 66—69) meddelade
utredning i förevarande ämne inhemtas, att förslag blifvit framståldt
och af vederbörande embetsmyndigheter och kommuner understödt
om bildande af en kapellförsamling med egen kyrka i nordvestra delen
af Pajala socken i Norrbottens län; att till det ifrågasatta kapellaget
skulle utom Tärendö by, der kyrkan borde uppföras, förläggas sju andra
vid Kalix och Tärendö elfvar på ett afstånd från Tärendö by af l1^ till
3 mil belägna byar, hvarigenom kapellet skulle komma att bestå af 58
hemmansdelar om 365|96 mantal samt 40 oskattlagda nybyggen med en
befolkning af 821 personer, utaf hvilka åtskilliga hade ända till 8 mil
till Pajala kyrka; att de blifvande kapellboarne förbundit sig att med visstbelopp
''för hvarje hemmansdel bidraga till kapellpredikantens aflöning,
men i följd af sin medellöshet icke förmådde lemna något bidrag till
uppbyggande af kyrka, anläggning af begrafningsplats och inköp af boställe
åt kapellpredikanten, samt att kyrkobyggnaden beräknats till 12,000
kronor och bostället till 8,000 kronor.
Då för afhjelpande af det sålunda anmälda behofvet af religionsvård
för dessa trakters i så många hänseenden vanlottade inbyggare
saknas andra tillgångar än dem Riksdagen kan finnas villig att, på sätt
i flera likartade fall tillförene egt rum, för ändamålet anslå, tillstyrker
Utskottet,
att det till kapellbyggnad i Pajala församling samt
inköp af boställe åt kapellpredikanten äskade belopp,
20,000 kronor, må på extra stat för år 1876 af Riksdagen
anvisas.
Angående
anslag till
hapelliyggnad
i Pajalc
församling
m. m.
Angående
anslag för
beredande
af religionsvård
åt den
vid större
arbetsföretag
anstälda
personal.
24 Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.
42:o. Uppå underdånig framställning af Rikets vid 1856—1858 års
riksdag församlade Ständer derom, att Kongl. Maj:t täcktes meddela lämpliga
föreskrifter för beredande af religions- och sedlighetsvård åt den personal,
som användes vid sådana arbeten af större omfattning inom riket,
hvilka utfördes antingen af staten eller af enskilda bolag med bidrag af
statsmedel, utfärdade Kongl. Maj:t nådig förordning i ämnet den 12
Februari 1858. Denna förordning innehåller, bland annat, att om, med
hänsyn till kyrkas och församlings presterskaps aflägsenhet, den inom
samma trakt samlade arbetarepersonals talrikhet eller andra förhållanden,
arbetschefen eller styrelsen flnner särskildt föranstaltande behöflig!, för
gudstjensts hållande å arbetsstationerna, tillfälles beredande till nattvardsgång
för arbetarne m. in., och derom icke antingen genom kontraktsprosten
eller omedelbart med vederbörande församlings presterskap
öfverenskommelse kan träffas, skall på arbetschefens eller styrelsens förslag
vederbörande konsistorium efter omständigheterna antingen genom
förordnande anställa särskild predikant vid den arbetsstation, för hvilken
sådan af arbetschefen eller styrelsen äskas, eller ock förordna någon
inom orten redan anstäld prestman att, jemte sin innehafvande befattning,
detta uppdrag besörja; och skall den kostnad, som för beredande
af presterlig vård åt arbetarne kan erfordras, ersättas af de till arbetsföretaget
anslagna medel. Dessa stadgan den, som åsyftade endast de af
staten eller af enskilda bolag med bidrag af statsmedel utförda arbeten,
föranleddes af de då nyligen i större omfattning påbörjade jernvägsanläggningarne.
Man ansåg den tiden, att utan statens medverkan knappast
några bolag för dylika eller med dem jemförliga större arbetsföretag
skulle kunna komma till stånd. Förhållandena hafva i detta hänseende
numera så väsentligen förändrats, att det hädanefter torde blifva undantag
snarare än regel, att enskilda arbetsföretag äfven af större omfattning
utföras med bidrag af statsmedel. På grund häraf och af i öfrigt (se
statrådsprotokollet Bil. N:o 7 b., pag. 70 och 71) anförda skäl, har Kongl.
Maj:t. nu af Riksdagen äskat för år 1876 ett extra anslag af 10,000
kronor, att i de fall, då de för ändamålet nödiga medel icke enligt meddelade
föreskrifter böra från annat håll utgå, användas för beredande
af religionsvård åt arbetare, som utom sin hemort sysselsättas vid arbetsföretag
inom riket af större omfattning.
Utskottet har emellertid förestält sig, att religionsvård för de
vid dylika arbeten sysselsatte arbetare bör kunna nöjaktigt anordnas,
utan att något särskildt statsanslag derför behöfver anvisas. Det lärer
nemligen icke möta något hinder för Kongl. Maj:t att vid beviljande af
koncessioner
I
Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 10.
25
koncessioner å dylika arbetsföretag, äfven då de utan understöd af statsmedel
bedrifvas, förpligta vederbörande byggnadsbolag att vidkännas de
kostnader, som till anordnande af religions- och sedlighetsvård för de
vid företagen anstälde arbetare kunna finnas behöfiiga.
Utskottet hemställer alltså,
att Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställning icke
må vinna Riksdagens bifall.
43:o. För beredande af religionsvärd, på sätt i statsrådsprotokollet Angående
(Bil. N:o 7 b., pag. 72—74) vore bestämdt, åt svenske sjömän i utländ- rdfionsvård
ska hamnar samt åt andra derstädes sig uppehållande landsmän har åt svenske
Kongl. Maj:t för år 1876 äskat ett belopp af 8,000 kronor. ‘Ondska*''
De i berörda statsrådsprotokoll meddelade uppgifter hafva synts hamnar.
Utskottet ådagalägga, att staten icke kan undandraga sig att på vissa
utländska platser, der svenske sjömän eller andra svenske arbetare till
större antal uppehålla sig, bereda dem tillfälle att höra en svensk pre
dikan
och i öfrigt kunna anlita en prestman, som tillhör samma bekännelse
och talar samma språk som de sjelfva.
Utskottet tillstyrker alltså,
att det af Kongl. Maj:t i förevarande hänseende äskade
belopp, 8,000 kronor, må på extra stat för år 1876 af
Riksdagen anvisas.
44:o. Såsom dyrtidstillägg åt professorer, adjunkter med flere Angående
tjensteman vid universiteten har Kongl. Maj:t äskat anvisande af ett sam- ^fäffrättj0
manlagdt belopp af 69,223 kronor. Detta belopp, hvari ingår dyrtidstill-/morer, aflägg
med 3,700 kronor å lönerna för de nya lärareplatser, hvilkas in-iunkterm.fl.
rättande såsom fasta beställningar Utskottet här ofvan afstyrkt, är beräk- vid^mtoersinadt
i enlighet med de af förra Riksdagen antagna grunder, eller så, att tetenicke
någon i lönetillägg undfinge mer än 20 procent af lönen, beräknad
för professorer till 4,500 kronor, för adjunkter till 2,000 och 2,500 kronor
samt för öfrige tjensteman till det i staten upptagna belopp.
I sammanhang härmed har Utskottet till behandling förehaft en
inom Första Kammaren af Herr H. L. Rydin väckt motion (N:o 31),
deri framhållits, hurusom — efter det lärarne vid folkskolorna, vid elementarläroverken
och seminarierna genom statsanslag fått löneförbättringar
faststälda, och således universitetet vore det enda af de allmänna
undervisningsanstalterna, som ej kommit i åtnjutande af denna förmån —
billigheten syntes fordra, att eu förbättrad ekonomisk ställning äfven blefve
dess lärare och tjensteman tillförsäkrad. Jemte redogörande för de af
Bih. till Biksd. Prof. 1875. 4 Sami. 1 A/d. 8 Hä/t. 4
26
Stats-Utskott ds Utlåtande N:o 10.
vederbörande konsistorier och kanslersembete till Kong!. Maj:t gjorda
framställningar i detta ämne, har motionären bland annat anfört, att professorslönen
billigtvis ej borde sättas lägre än till 6,000 kronor och således,
då normallönen utgör 4,500 kronor, lönetillskottet bestämmas till
1,500 kronor, hvilket belopp borde beräknas såsom tjenstgöringspenningar,
deraf afdrag skulle ske till hela beloppet om tjenstledighet åtnjötes för
helt år, och i öfrigt i förhållande till tiden för tjenstledighet, då den ej
åtnjötes under ferier eller kortare tid än en månad eller till följd af sjukdom,
som ej öfverskrede tre månader, i hvilka fall afdrag ej borde ske;
att adjunktslönerna borde bestämmas till 3,000 kronor, med ett tillägg
af 500 kronor såsom tjenstgöringspenningar åt 8 särskildt uppräknade
adjunkter vid Upsala och 7 vid Lunds universitet, hvilka hade eu mera
sjelfständig lärareverksamhet; att af adjunkterne vid Upsala universitet
de 9 till tjensteår äldste borde erhålla en tillökning af 500 kronor såsom
tjenstgöringspenningar och af de vid Lunds universitet till löneförhöjning
ifrågakommande adjunkter de 7 äldste erhålla samma tillskott
såsom tjenstgöringspenningar, hvarjemte läraren i psykiatri vid Upsala
universitet borde erhålla 300 kronor; samt att jemväl öfrige tjensteman vid
universiteten äfvensom Upsala universitets vaktbetjening vore i behof af
löneförbättring till särskildt angifna belopp, i afseende hvarå Utskottet
till undvikande af vidlyftighet nödgas hänvisa till motionen; och har
motionären, efter det han sålunda framlagt ett detaljeradt förslag till
förbättrad aflöning för universiteten, föreslagit,
att det i Kongl. Majrts proposition om statsverkets tillstånd och behof föreslagna
dyrtidstillägg för nästkommande år, till ett belopp af 69,223 kronor,
måtte uppföras på ordinarie stat och förökas med det belopp, som erfordras för
att universitetens lärare och tjensteman måtte erhålla de af motionären föreslagna
lönetillskott, hvarvid en viss del skulle beräknas såsom tjenstgöringspenningar,
af hvilka afdrag borde ega rum vid åtnjuten tjenstledighet;
samt att, derest Kongl. Maj:ts förslag till inrättande af nya professorsoch
adjunktsplatser af Riksdagen bifölles, lönerna måtte sättas för professor
till 6,000 kronor, hvaraf 1,500 kronor beräknades såsom tjenstgöringspenningar,
och för adjunkt till 3,000 kronor;
att till förhöjning af arvoden för de vid universitetens institutioner
anstälde amanuenser måtte beviljas årligt anslag, för Upsala universitet
3,030 kronor och för Lunds universitet 1,350 kronor; och
att till löneförhöjning åt Upsala universitets vaktbetjening måtte
beviljas ett årligt anslag af 2,237 kronor 50 öre.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.
27
Otvifvelaktigt skulle det för universitetens utveckling och framåtskridande
vara af stor vigt om deras aflöningsförhållanden kunde varda på
fast stat ordnade och dervid lönerna bestämda till sådana belopp,_ att,
genom öppnande af utsigt till en någorlunda betryggad ställning, universiteten
sattes i tillfälle att vid sig fästa framstående förmågor, hvilka eljest
tvingas att vända sig till banor, som i ekonomiskt afseende äro mera
fördelaktiga. Att på enskild motionärs förslag vidtaga en så omfattande
definitiv lönereglering har likväl Utskottet ansett sig icke kunna tillstyrka,
utan har under för handen varande förhållanden och då, enligt hvad i
punkten 3:o här ofvan är vordet antydt, fråga är å bane om förändrad
reglering af lärarebeställningarne vid universiteten, Riksdagens åtgärd
synts Utskottet för närvarande böra inskränkas dertill att, med bibehållande
af den för innevarande år beviljade löneförbättring, i öfrigt endast
tillgodose vetenskapens främste målsmän, professorerne samt de med dem
likstälde bibliotekarier och räntmästare. I afseende å deras aflöning har
den af motionären uppstälda jemförelse med ledamöterne i rikets kollegier
synts Utskottet ingalunda obillig, och då Riksdagen för de sistnämnde
medgifvit dyrtidstillägg, hvarigenom deras aflöning uppgår till 6,(300 kronor,
torde enahanda belopp böra professorerne och deras vederlikar tillkomma.
Det af Kongl. Magt till dyrtidstillägg för universiteten begärda
anslag, 69,223 kronor, hvilket, under förutsättning af bifall till Utskottets
under punkten 3:o här ofvan frainstälda förslag i afseende å de af Kongl.
Magt ifrågasatta nya lärareplatserna vid universiteten, torde böra med
3,700 kronor nedsättas till 65,523 kronor, är, på sätt ofvan är nämndt,
beräknadt efter den i allmänhet antagna grunden af 20 procent af nu
varande lön och således i fråga om professorerne och med dem likstälde
tjensteinännen, hvilkas normallön utgör 4,500 kronor, afsedt att höja aflöningen
till 5,400 kronor. En förhöjning till 6,000 kronor skulle alltså
i allmänhet kräfva ett tillskott af 600 kronor för hvarje; men dels har
den åtskillige professorer tillkommande boställsförmån, hvilken i staterna
beräknas till endast 300 kronor, synts böra till 600 kronor uppskattas,
dels förekomma åtskilliga andra ojemnheter i aflöningen, hvilka på förevarande
fråga inverka. Utskottet har derföre icke kunnat uppgöra något
detalj erad t förslag i afseende å tjenstgöringspenningarnes belopp, utan
torde de medel, som erfordras för höjande till 6,000 kronor af afiöningen
för professorer, bibliotekarier och räntmästare, böra för år 1876
ställas till Kongl. Maj:ts disposition. Enligt hos Utskottet gjorda beräkningar
skulle ett belopp af omkring 30,000 kronor vara för ändamålet
tillräckligt; Och får, på grund af hvad sålunda förekommit, Utskottet
tillstyrka:
28
Stats-Utskottets Utlåtande N--o 10.
Angående
löneförbättring
för
Carolinska
institutet»
personal.
a) att Riksdagen må för år 1876 till Kongl. Maj:ts disposition
anvisa ett extra anslag af 65,523 kronor, att
enligt de af Kongl. Maj:t och Riksdagen för innevarande
ar godkända bestämmelser användas till dyrtidstillägg
åt universitetens lärare och tjensteman; och
b) att Riksdagen jemväl må på extra stat för år 1876 anvisa
till Kong]. Maj:ts disposition ett förslagsanslag af
30,000 kronor, att enligt ofvan angifna grunder under
benämning tjenstgöringspenningar, hvilka vid tjenstledighet
böra till vikarier afstås i de fall Kong]. Maj:t
kan finna skäligt närmare bestämma, användas för att
till ett belopp af 6,000 kronor höja aflöningen för de
vid universiteten anstälde professorer, hvilkas inkomster
af tjensten icke redan uppgå till detta belopp, äfvensom
för bibliotekarierne och räntmästarne.
45:o. För Carolinska mediko-kirurgiska institutet har Kongl. Maj:t
beräknat såsom dyrtidstillägg för år 1876 ett sammanräknadt belopp af
12,280 kronor, eller samma belopp, som af nästlidet års Riksdag; för år
1875 beviljades.
Uti förr berörda, inom Första Kammaren väckta motion (jSho 31)
har Herr H. L. Hydin, som ansett aflöningen för lärarebefattningarne vid
Carolinska institutet höra bestämmas till samma belopp, som lönerna för
motsvarande lärarebeställningar vid universiteten, på i öfrigt angifna
grunder föreslagit:
att det i Kongl. Maj:ts proposition föreslagna dyrtidstillägg för
Carolinska institutet, 12,280 kronor, måtte uppföras på ordinarie stat
och förökas med det belopp, som erfordrades, för att dess lärare och
tjensteman måtte erhålla de af motionären föreslagna lönetillskott, hvaraf
en viss del borde beräknas såsom tjenstgöringspenningar;
att till förhöjning af arvoden för institutets amanuenser måtte beviljas
ett årligt anslag af 2,100 kronor; och
att till löneförhöjning åt två af institutets vaktmästare måtte beviljas
ett årligt anslag af 200 kronor.
Af enahanda skäl, som i näst föregående punkt finnas af Utskottet
anförda,. och. då lärarne vid Carolinska mediko-kirurgiska institutet äro
med universitetslärarne fullkomligt likstälde, har Utskottet äfven i afseende
på de först nämnde funnit någon löneförhöjning utöfver dyrtidstillägget
för närvarande icke böra utom för professorerne ifrågakomma,
och har Utskottet ansett samma belopp af 600 kronor, som under
Stats-UtsJcottets Tillåtande N:o 10.
29
benämning tjenstgöringspenningar skulle enligt Utskottets förslag tillkomma
de professorer vid universiteten, som åtnjuta normallön, jemväl böra Carolinska
institutets professorer i enahanda form tilläggas, dock att de två
professorer, som åtnjuta bostadsförmån, hvilken i deras aflöning är beräknad
blott till 300 kronor, må, då nämnda förmån bör till minst 600
kronor uppskattas, såsom tjenstgöringspenningar erhålla endast 300 kronor
; Och får alltså Utskottet tillstyrka:
a) att såsom dyrtidstillägg åt lärarne samt bibliotekarien
och sekreteraren vid Carolinska mediko-kirurgiska institutet
må för år 1876 anvisas ett extra anslag af
12,280 kronor; och
b) att Riksdagen jemväl må på extra stat för år 1876
anvisa till Kongl. Maj:ts disposition ett belopp af 4,200
kronor, att under benämning af tjenstgöringspenningar,
hvilka vid tjenstledighet böra till vikarien afstås i de
fall, Kongl. Maj:t kan finna skäligt närmare bestämma,
utgå med 300 kronor till hvarje af de två professorer,
som åtnjuta boställsförmån, samt med 600 kronor till
hvar och en af de öfrige professorerne.
46:o. Uti en inom Riksdagens Första Kammare väckt motion
(N:o 15) har Herr M. Hallenborg föreslagit, att Riksdagen måtte bevilja
ett anslag af 158,000 kronor, för att i enlighet med uppgjorda ritningar
och förslag åstadkomma uppförandet af en flygel till den byggnad i Upsala,
der biblioteket förvaras, samt anskaffandet af en uppvärmningsapparat för
hela bibliotekslokalen.
Enligt hvad åtskilliga vid motionen fogade handlingar utvisa, är
frågan om behofvet, af ökaclt utrymme för biblioteket i Upsala på Kongl.
Maj:ts nådiga pröfning beroende, och under ärendets utredning hafva af
vederbörande myndigheter till behofvets afhjelpande blifvit framstälda
flora olika förslag, hvilkas större eller mindre ändamålsenlighet det icke
torde tillkomma Riksdagen att i första hand bedöma. Vid sådant förhållande
hemställer Utskottet,
att Herr M. Hallenborgs förevarande motion icke må
till någon Riksdagens åtgärd föranleda.
47:o. Till reparation af biblioteksbyggnad en vid Lunds universitet
har Kongl. Maj:t äskat ett anslag af 5,000 kronor.
Utaf statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7 b, pag. 30) inhemtas, att ifråga
-
Angående
anslag för
beredande af
Blindt utrymme
för biblioteket
i Upsala.
Angående
anslag till
reparation
af biblioteksbygnaden
i
Lund.
30
Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 10.
Angående
anslag till
materiel f ör
Carolinska
Institutets
fysiologiska
anstalt.
Angående
anslag för
element avlärares
praktiska
utbildning.
Angående
anslag till
högre skolor
för qvinlig
ungdom.
varande reparation redan år 1870 befunnits nödig, men mast af brist på medel
uppskjutas; och då vidare uppskof otvifvelaktigt skulle verka menligt på
byggnadens bestånd, tillstyrker Utskottet,
att det till reparation af biblioteksbyggnaden vid Lunds
universitet äskade belopp, 5,000 kronor, må af Riksdagen
på extra stat för år 1876 anvisas.
48:o. . Kongl. Maj:t har till inköp af materiel för Carolinska medikokirurgiska
institutets fysiologiska anstalt äskat ett extra anslag af 1,500
kronor; och då, enligt hvad statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7 b, pag. 33)
gifven vid handen, den ifrågavarande materielen, utgörande bord, stolar,
skåp och verktyg, utaf institutets lärarekollegium vitsordats vara för anstalten
behöflig, tillstyrker Utskottet,
att till inköp af materiel för ifrågavarande fysiologiska
anstalt må för år 1876 anvisas ett extra anslag af 1,500
kronor.
49:o. I anledning af Kongl. Maj:ts nådiga proposition till sistlidna
års riksdag angående anslag till inrättande af en pedagogisk undervisningsanstalt
för elementarlärare, anvisade Riksdagen, som på anförda skäl
förklarade sig icke kunna till nämnda framställning lemna bifall, till
Kongl. Maj:ts disposition för år 1875 ett belopp å extra stat af 15,000
kronor för praktisk utbildning af blifvande elementarlärare i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med särskilde komiterades den 23 Juli 1872 derom
afgifna underdåniga förslag. Då anslag för elementarlärares praktiska
utbildning fortfarande vore behöflig!, men ännu ingen erfarenhet förelåge,
S0I1\ kunde gifva anledning att ifrågasätta ett annat belopp än det, som
för år 1875 blifvit bestämdt, har Kongl. Maj:t nu föreslagit, att för nämnda
ändamål måtte ställas till Kongl. Maj:ts disposition jemväl för år 1876 å
extra stat en summa af 15,000 kronor.
På grund af hvad sålunda förekommit, tillstyrker Utskottet,
att Riksdagen må det till praktisk utbildning af blifvande
elementarlärare äskade belopp, 15,000 kronor, för
år 1876 på extra stat anvisa.
50:o. Uti nådig proposition föreslog Kongl. Maj:t sistlidna års
Riksdag beviljandet af ett förslagsanslag å 50,000 kronor, att ställas till
Kongl. Maj:ts disposition för att användas till understöd åt af kommuner
upprättade elementarskolor för flickor under vissa vilkor och bestämmelser,
men denna nådiga framställning bifölls af Riksdagen endast på det
Stats-Utskottets Utlåtande N:ö 10.
31
sätt, att för år 1875 på extra stat anvisades 30,000 kronor att användas
till understöd, med högst 3,000 kronor till hvarje, åt sådana högre skolor
för qvinlig ungdom, hvilka efter vederbörandes hörande pröfvades vara
deraf i behof, under vilkor att elevernas årsafgifter icke bestämdes till
högre belopp än 50 kronor, att frielever till det antal, som af Kongl.
Maj:t bestämdes, vid skolan antoges, att årlig berättelse afgåfves öfver
skolans verksamhet, samt att skolan skulle vara underkastad den kontroll
och de vilkor i öfrigt, som Kongl. Maj:t kunde finna godt bestämma.
Enligt hvad nu är i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7 b, pag. 77 och
78). meddeladt, har Kongl. Maj:t detta Riksdagens beslut godkänt och
derjemte förordnat, att skola, som undfår del af nämnda anslag, skall
vara skyldig lemna kostnadsfri undervisning åt en elev för hvarje till
300 kronor uppgående belopp af det läroverket beviljade understödet;
och har Kongl. Maj:t nu — då det vore af vigt att medel för berörda
ändamål jemväl för år 1876 funnes att tillgå till minst samma belopp,
som för år 1875, emedan i annat fall de skolor, som innevarande år
komma i åtnjutande af understöd samt, i förhoppning att fortfarande
erhålla sådant, ordnat sin verksamhet, möjligen derom skulle gå miste —
till Riksdagen gjort framställning om beviljande äfven för år 1876 af ett
extra anslag å 30,000 kronor, att af Kong). Maj:t disponeras till understöd
åt högre skolor för qvinlig ungdom under samma vilkor för understöds
åtnjutande, som vid beviljandet af innevarande års anslag blifvit bestämda.
I sammanhang med denna nådiga framställning har Utskottet till
pröfning förehaft tvänne inom Andra Kammaren väckta, till Utskottets
behandling remitterade motioner (N:is 123 och 127), deri yrkats:
af Herr O. Thorell: att Riksdagen ville besluta, att bestämmelsen,
att icke högre afgift än 50 kronor får uppbäras af betalande elev, måtte
upphäfvas, och i dess ställe bestämmas, att till hvarje fullständigt elementarläroverk
för qvinlig ungdom betalas af staten 150 kronor för
hvarje sådan elev, som genom bevis från kyrkoherde och kommunalnämnd
på landet samt kyrkoherde och ordningsman i stad styrker sin oförmögenhet
att sjelf betala sin undervisning, dock så att den summa, staten betalar
till hvarje sådant läroverk, icke får öfverstiga 3,000 kronor;
och af Herr A. W. Stad,ff: att Riksdagen måtte antingen och helst
upphäfva bestämmelsen om viss lärjungeafgift för läroverk för qvinnor,
som må åtnjuta statsunderstöd, eller ock fastställa en med billighetens
fordringar och nu varande förhållanden öfverensstämmande ny högsta
lärjungeafgift.
.Någon tillförlitlig erfarenhet har ännu ej kunnat vinnas rörande
verkningarne af de vid sistlidne riksdag meddelade bestämmelser i af
-
32
Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 10.
Angående
anslag till
byggnad för
Folkskolelärares
emir
narium i
Carlstad.
seende å vilkoren för statsbidragets åtnjutande, men emellertid hafva,
enligt hvad Utskottet inhemtat, ej mindre än nio läroverk redan hos
Kongl. Maj:t anmält sig till erhållande af understöd utaf ifrågavarande
anslag samt sex af dessa jemväl erhållit sådant understöd. Utskottet har
derföre ej kunnat understödja motionärernes förslag att redan nu i dessa
vilkor göra ändring, hvaremot det för innevarande år anvisade belopp
synts Utskottet böra, på sätt så väl Kongl. Maj:t som motionärerne föreslagit,
jemväl för år 1876 ställas till Kongl. Maj:ts disposition; hemställande
alltså Utskottet,
att till understöd åt högre skolor för qvinlig ungdom
under -de vilkor för understödets åtnjutande, som vid
beviljande af anslag under innevarande år för samma
ändamål blifvit bestämda, ett extra anslag af 30,000
kronor må för år 1876 af Riksdagen anvisas.
51:o. På grund af hvad domkapitlet i Carlstad uti underdåniga
skrivelser (se statsrådsprotokollet Bil. X:o 7 b, pag. 78 och 79) anfört
rörande behofvet af eu egen lokal för folkskolelärare seminarium derstädes,
och då den för ifrågavarande läroanstalt för närvarande mot ett årligt
hyresbelopp af 2,100 kronor förhyrda lokal ingalunda vore af den beskaffenhet
att undervisningen derstädes kunde på ett ändamålsenligt sätt
ordnas och handläggas, har Kongl. Maj:t nu gjort nådig framställning
om beviljande å extra stat för år 1876 af det för omförmälda behofs
tillgodoseende erforderliga belopp, 51,700 kronor, deraf 49,200 kronor
utgjorde den beräknade kostnaden för de nödiga byggnadernas uppförande
och återstående 2,500 kronor vore afsedda såsom lösen för af staden
Carlstad erbjuden tomt till läroverksbyggnaden.
Angelägenheten för folkskolelärareseminarium i Carlstad att erhålla
egen lokal har synts Utskottet vara af de i statsrådsprotokollet åberopade
omständigheter till fullo ådagalagd, och Utskottet har derföre icke tvekat
att tillstyrka beviljandet af nödiga medel för uppförande af en för ändamålet
lämplig läroverksbyggnad. Deremot har Utskottet, i betraktande
deraf att, vid uppförandet af dylik byggnad i Hernösand, staden utan
lösen upplåtit erforderlig tomtplats, samt Göteborgs stad nu äfven kostnadsfritt
upplåtit tomt till enahanda byggnad, ansett billigt att jemväl
staden Carlstad utan ersättning upplåter den erforderliga byggnadsplats^!,
särdeles som staden tillskyndas en ej ringa förmån genom den med folkskolelärareseminarium
förenade öfningsskola, der stadens skolbarn åtnjuta
undervisning utan någon kostnad för staden. Vidare har Utskottet förestält
-
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.
33
stält sig, att hela den beräknade kostnadssurnman ej torde nödvändigt
behöfva’utgå under år 1876, utan att med någon del deraf skulle kunna
anstå till år 1877.
Utskottet hemställer alltså,
att Kongl. Maj:ts nådiga framställning om anslag till
uppförande af byggnad för folkskolelärareseminarium i
Carlstad må på det sätt af Riksdagen bifallas, att ett
belopp af 49,200 kronor för ändamålet beviljas samt
deraf anvisas 40,000 kronor att för år 1876 på extra
stat utgå, allt under vilkor, att staden Carlstad kostnadsfritt
upplåter nödig tomt för ifrågavarande läroverksbyggnad.
52:o. Sedan domkapitlet i Göteborg hos Kongl. Maj:t gjort underdånig
framställning om behofvet af egen lokal för Folkskolelärareseminarium
derstädes samt dervid, under anmälan att Göteborgs stad åt
seminarium kostnadsfritt under vissa vilkor upplåtit tre tunnland af stadens
jord till byggnadsplats för lärohus och till planteringsland, anhållit
dels om bemyndigande att för seminarii räkning mottaga berörda plats
under de vid upplåtelsen fästade vilkor, dels ock att Kongl. Maj:t täcktes
vidtaga nödiga åtgärder för medels anskaffande till uppbyggande derå af
lärohus för seminarium och till bekostande af de utgifter, som för platsens
bringande i vederbörligt skick i öfrigt kunde ifrågakomma, har
Kongl. Maj:t nu föreslagit Riksdagen att till uppförande af byggnad för
folkskolelärareseminarium i Göteborg å extra stat för år 1876 anvisa det
för en sådan byggnad, inberäknadt uppvärmningsapparat och uthus, beräknade
belopp af 77,200 kronor.
I betraktande af hvad i statsråds-protokollet (Bil. N:o 7 b, pag. 79
och 80) finnes till stöd för denna nådiga framställning anfördt, har anskaffandet
af en egen lokal äfven för Göteborgs seminarium synts vara
synnerligen önskvärdt, och, enligt hvad Utskottet inhemtat, lärer detta
läroverk redan vara uppsagdt till afflyttning den 1 April 1877 från dess
nu förhyrda lokal, så att något vidare uppskof icke lämpligen kan ega
rum; dock hav Utskottet förestält sig, att hela den beräknade kostnadssumman
icke kan nödvändigtvis vara under år 1876 behöflig, utan torde
med någon del deraf kunna till år 1877 anstå. Vidare har, vid granskning
af de utaf Göteborgs stad för kostnadsfritt upplåtande af tomt uppstäda
vilkor, Utskottet funnit ett af dessa vara af beskaffenhet att kunna
i en framtid blifva för statsverket betungande. Staden skulle nemligen
Bill. till Riksd. Pro t. 1875. 4 Sami. 1 Afd. 8 luft. 5
Angående
anslag till
byggnad för
Folkskolalärareseminarium
i
Göteborg.
34
Stats-Utskottets Utlåtande N:ö 10.
Angående
understöd åt
medellösaförsamlingar
till
folkskolelärares
aflöning.
Afgående
anslag f ör
utarbetande
af geografiska
kartor.
enligt detta vilkor, »ej hafva skyldighet att vidkännas någon belysningskostnad
för området, och, i händelse gasledning framdeles skulle komma
att förbi området utsträckas, skulle seminarium betala gaskomsumtionen
i de lyktor, som å området angränsande gata eller väg komme att anbringas».
Detta vilkor synes icke böra från statens sida godkännas, utan
torde vid anslagets beviljande böra fästas det vilkor, att Göteborgs stad
vid tomtens upplåtande frikallar seminarium från skyldighet att bekosta
lyshållning vid de tomten angränsande gator eller vägar.
Utskottet hemställer alltså,
att Kongl. Maj:ts nådiga framställning om anslag till
uppförande af byggnad för folkskolelärareseminarium i
Göteborg må på det sätt af Riksdagen bifallas, att ett
belopp af 77,200 kronor för ändamålet beviljas samt
deraf anvisas 50,000 kronor att för år 1876 på extra
stat utgå, allt under vilkor, att Göteborgs stad vid
upplåtande af den åt läroverket erbjudna tomt frikallar
seminarium från skyldighet att bekosta lyshållningen
vid de tomten angränsande gator eller vägar.
53:o. Vid flera föregående riksdagar har, i enlighet med Kongl.
Maj:ts derom gjorda framställningar, ett anslag af 20,000 kronor beviljats
till understöd åt sådana församlingar, hvilka i följd af medellöshet ej
kunna till erforderligt belopp bekosta aflöning åt sina folkskolelärare.
De senare årens stegrade fordringar på folkundervisningen hafva medfört
ökade kostnader för församlingarne, hvarför ock för hvarje år hela det
beviljade beloppet utdelats. Vid den senast verkstälda fördelningen af
detta anslag har, enligt hvad statsråds-protokollet (Bil. N:o 7 b, pag. 81)
gifver vid handen, understöd beviljats åt 411 församlingar. Någon minskning
i behofvet af dylikt understöd är för den närmaste framtiden icke
att. emotse, och Utskottet får derföre, i öfverensstämmelse med Kongl.
Maj:ts derom gjorda nådiga framställning, tillstyrka,
att till understöd åt sådana församlingar, som ej förmå
till erforderligt belopp bekosta aflöning åt sina folkskolelärare,
må för år 1876 anvisas ett extra anslag
af 20,000 kronor.
54:o. Till utarbetande af landskaps- och länskartor hufvudsakligen
för folkskolornas behof anvisades vid riksdagen år 1874, enligt Kong].
Maj:ts derom gjorda framställning, ett extra anslag för år 1875 af 1,500
kronor. Jemte redogörande för detta kartearbetes fortgång, har Kongl.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.
35
Maj:t nu begärt, att till enahanda ändamål måtte för år 1876 på extra
stat anvisas ett belopp af 1,500 kronor; och tillstyrker Utskottet,
att till utarbetande af geografiska kartor för undervisningens
behof ett extra anslag af 1,500 kronor må
för år 1876 anvisas.
55:o. År 1874 anvisade Riksdagen, i hufvudsaklig öfverensstäm- *lZ?uu
melse med hvad jemväl nästföregående år skett, till Kongl. Maj:ts dispo- fomsgskoior.
sition å extra stat ett förslagsanslag af 10,000 kronor, att under innevarande
år användas till understöd för sådana i verksamhet varande folkhögskolor
i riket, som visat sig gagneliga och af Kongl. Maj:t pröfvades
vara i behof af dylikt understöd, under vilkor att landsting, kommuner
eller enskilde, hvar för sig eller gemensamt, bidroge med ett belopp, som,
inberäknad t elevafgifter, sammanlagdt motsvarade minst dubbla summan
af statsbidraget, hvilket sistnämnda dock ej finge öfverstiga 2,000 kronor
årligen för hvarje skola, samt att berättelse öfver skolans verksamhet årligen
skulle af dess styrelse så väl till Kong]. Maj:t som till vederbörande
landsting ingifvas.
Sistlidna år hafva, enligt hvad i stadsråds-protokollet (Bil. JN:o i
b, pag. 82) är meddeladt, understöd med ett sammanlagdt belopp af
13,056 kronor beviljats till sådana skolor, vid hvilka, enligt styrelsernas
uppgifter, tillsammans 390 lärjungar under läsåret 1873—1874 åtnjutit
undervisning; och har Kongl. Maj:t nu föreslagit Riksdagen att till detta
ändamål för näst kommande år anvisa ett förslagsanslag å extra stat af
13,000 kronor, att utgå under omförmälda vilkor.
Uti en inom Andra Kammaren väckt motion (N:o 118) har Herr
Ola Bosson Olsson föreslagit, att statsbidraget till hvarje folkhögskola
skulle få utgöra ett lika belopp mot det, hvartill enskilda bidrag, Oberäknad
elevafgiften, uppgå, dock högst 2,000 kronor, och att Riksdagen
måtte för detta ändamål till Kongl. Maj:ts disposition ställa ett extra
förslagsanslag af 20,000 kronor.
Då den allmänna prisstegringen måste äfven på.omkostnaderna för
folkhögskolorna visa sina verkningar, har Utskottet icke tvekat att till
bifall förorda motionärens förslag, helst dymedelst statens bidrag till
dessa skolor komme att beräknas i närmare öfverensstämmelse med de
grunder, efter hvilka folkundervisningen i allmänhet af staten understöd
ies.
Utskottet hemställer alltså,
att Riksdagen må för år 1876 till Kongl. Maj:ts disposition
anvisa ett förslagsanslag af 20,000 kronor,
att användas till understöd för sådana i verksamhet
varande folkhögskolor, som visat sig gagneliga och af
opaginerad Kontrollera mot PDF
3(5
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.
Kongl. Maj:t pröfvas vara i behof af dylikt understöd,
under vilkor att landsting, kommuner eller enskilde,
hvar för sig eller gemensamt, dertill lemna bidrag,
som, inberäknadt elevafgifter, sammanlagdt uppgå till
minst enahanda belopp, som statsbidraget, hvilket sistnämnda
dock ej må öfverstiga 2,000 kronor för hvarje
skola, samt att berättelse öfver skolans verksamhet
årligen af dess styrelse så väl till Kongl. Maj:t som
till vederbörande landsting ingifves.
o+An%.. sätt Konöl. Maj:t nu föreslagit och i öfverensstämmelse
för Gymnast^ mecl förra Riksdagens beslut, tillstyrker Utskottet,
dyrtidstillägg åt lärarepersonalen och sekreteraren
vid Gymnastiska centralinstitutet må för år 1876
på extra stat anvisas ett belopp af 3,910 kronor.
Angående 57:o. Såsom dyrtidstillägg åt Sundhet skolleqii tjenstepersonal har
lussi Kongl Maj:t »stat ett belopp af 9,240 kronor.
kollegium. Häri ingår äfven för ordföranden i Sundhetskollegium, hvilkens lön
utgör 8,000 kronor, beräknadt dyrtidstillägg 1,000 kronor, hvilket belopp,
i öfverensstämmelse med Riksdagens i likartade frågor förut fattade beslut,
ej torde höra beviljas. Likaledes torde, under förutsättning af Riksdagens
bifall till hvad Utskottet här ofvan angående rättskeinistbefattningen
föreslagit, det för denne beräknade dyrtidstillägg, 900 kronor, böra
uteslutas. På sätt bilagde tabell Litt. A. närmare utvisar, kommer dymedelst
det till dyrtidstillägg för Sundhetskollegium erforderliga anslag
att uppgå till 7,340 kronor; hemställande alltså Utskottet,
att såsom dyrtidstillägg åt Sundhetskollegii å bilagde
tabell Litt. A upptagne ernbets- och tjensteman må för
år 1876 anvisas ett extra anslag af 7,340 kronor.
Angående
dyrtidstillägg
för Provincialläkarne,
Farmaceutisia
institutet,
undervisningsanstalter
för
barnmorskor
och Veterinärinstitutet
i
Stockholm.
gens
58:o. I enlighet med Kongl. Maj:ts nu gjorda, med förra Riksdabeslut
öfverensstämmande förslag, tillstyrker Utskottet,
att Riksdagen må såsom dyrtidstillägg för år 1876 på
extra stat anvisa:
a) åt provincialläkarne 44,400 kronor;
b) åt laboratorn och amanuensen vid Farmaceutiska institutet
380 kronor;
c) åt den vid undervisningsanstalterna för barnmorskor anstälda
personal 1,620 kronor; och
d) åt lär änne och kamer er ar en vid Veterinärinstitutet i Stockholm
4,800 kronor.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.
37
59:o. För beredande af dyrtidstillägg i enlighet med de af förra
Riksdagen godkända grunder åt intendenterne och konservatorn vid naturhistoriska
riksmuseum samt föreståndaren och amanuensen vid meteorologiska
anstalten har Kongl. Maj:t för år 1876 äskat ett belopp af 5,800
kronor.
I sammanhang med denna nådiga framställning har Utskottet till
behandling förehaft en af Herr C. J. Rossander inom Andra Kammaren
väckt motion (N:o 82), deri föreslagits, att Riksdagen måtte till förhöjande
af lönerna för de sex intendenterne vid riksmuseum samt för
föreståndaren för den meteorologiska anstalten bevilja så stort anslag,
att deras löner blefve lika med dem, som Riksdagen komme att bestämma
för professorerne vid universiteten; att amanuensen vid den meteorologiska
anstalten måtte undfå lika lön med adjunkterne vid universiteten,
samt riksmusei konservator i fast lön erhålla 3,000 kronor.
På sätt af bilagde tabell Lutt, A. inhemtas, åtnjuta två af intendenterne
4,000 kronor hvardera, och de fyra öfrige hvardera 3,500 kronor
samt föreståndaren för meteorologiska anstalten 3,000 kronor. Oaktadt
Utskottet icke kunnat motionärens förslag i allo understödja, har
Utskottet likväl, då intendenterne och föreståndaren för meteorologiska
anstalten onekligen böra vara likstälde med professorerne vid universiteten
och Carolinska inediko-kirurgiska institutet, ansett billigheten
fordra, att jemväl för dem uppföres någon löneförbättring utöfver det till
20 procent å nu varande lönen beräknade dyrtidstillägget, och Utskottet
har ansett sig i sådant hänseende böra föreslå enahanda belopp af 600
kronor, som, enligt Utskottets här ofvan gjorda hemställan, i allmänhet
skulle bemälde professorer i form af tjenstgöringspenningar tillkomma.
Utskottet hemställer alltså:
a) att såsom dyrtidstillägg åt intendenterne och konservatorn
vid naturhistoriska riksmuseum samt föreståndaren
och amanuensen vid meteorologiska anstalten må
för år 1876 anvisas ett extra anslag af 5,800 kronor;
och
b) att Riksdagen må på extra stat för år 1876 anvisa ett
belopp af 4,200 kronor, att utgå med 600 kronor åt
hvar och en af intendenterne vid naturhistoriska riksmuseum
samt föreståndaren för meteorologiska anstalten
under benämning tjenstgöringspenningar, hvilka vid
tjenstledighet böra åt vikarien afstås i de fall, Kongl
Maj:t kan finna godt bestämma.
Angående
anslag till
löneförbättring
för
Vetenskapsakademienspersonal.
38
Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 10.
Angående
anslag för
Vetenskapsakademiens
observatorium.
60:o. Enligt hvad i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7 b, pag. 82—84)
är meddelad t, hade Vetenskapsakademien hos Kongl. Maj:t anmält, att
dess astronomiska observatorium i afseende på sin anordning icke längre
motsvarade de fordringar, som man i anseende till den astronomiska
vetenskapens framsteg i senare tider kunde och borde ställa på en sådan
anstalt.
Enligt den af akademien framstälda plan, för hvilken i berörda
statsrådsprotokoll närmare redogöres, voro de nödvändigaste behofven
för ordnandet af dess observatorium följande:
för anskaffande och uppställning af ett eqvatorial
instrument
med tillbehör.............................................. kronor 20,200: —
för anskaffande af ett transportabelt passageinstrument
för longitudsbestämningar ................................ » 3,100: —
för anordningar i den nu varande observatoriibyggnaden,
för inrymmandet och uppställandet af förenämnda
eqvatorialinstrument under rörligt torntak » 9,700: —
för en tillbyggnad å norra sidan af den nu varande
byggnaden ...................................................... » 33,436: —
Summa kronor 66,436: —
Akademien, som länge insett behofvet att afhjelpa de sålunda anmärkta
bristerna, hade sedan längre tid tillbaka för ändamålet årligen
afsatt ett penningebelopp af sina egna tillgångar. Den fond, som sålunda
samlats, uppginge dock icke till mer än omkring hälften af nyss anförda
slutsumma, och någon utsigt att kunna ytterligare föröka nämnda fond
förefunnes icke, då akademiens inkomster numera helt och hållet toges i
anspråk för betäckande af de ökade årliga utgifterna. Vid sådant förhållande,
och då Stockholms observatorium icke längre borde lemnas i
sitt ofullständiga skick, har Kongl. Maj:t nu gjort framställning om beviljande
af ett extra anslag af 33,000 kronor såsom bidrag till observatoriets
ordnande, nemligen dels fou anskaffande och uppställning af förrberörda
eqvatorialinstrument med tillbehör och dels för de erforderliga
anordningarne i den no varande observatoriibyggnaden, mot skyldighet
för akademien att sjelf bekosta den för observatoriet nödiga tillbyggnaden,
hvarför kostnaden beräknats till 33,436 kronor.
I betraktande af hvad sålunda och i öfrigt förekommit, har ett ändamålsenligt
ordnande af Vetenskaps-akademiens observatorium synts
Utskottet vara af behofvet synnerligen påkalladt, och Utskottet tillstyrker
derföre,
Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 10.
39
att Riksdagen må till bidrag vid ordnandet af Vetenskaps-akademiens
astronomiska observatorium anvisa
för år 1876 ett extra anslag af 33,000 kronor.
61:o. Som de extra anslag, hvilka vid nästlidna riksdag blifvit för
ändamål, tillhörande Vitterhets-, Historie- och Antiqvitets-akademiens
verksamhet, anvisade, fortfarande voro till lika belopp behöftiga, har
Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att äfven för år 1876 bevilja enahanda
anslag, nemligen; till arvoden åt vetenskapligt bildade biträden vid ordnandet
och vården af statens under Vitterhets-, Historie- och Antiqvitetsakademiens
inseende stälda samlingar samt till aflöning åt vaktbetjening
vid samlingarnes offentliga förevisning 4,000 kronor; till undersökning
och beskrifning af fäderneslandets fornlemningar in. m. 5,000 kronor;
samt till utgifvande af planschverk öfver fornsaker och andra märkvärdiga
föremål i statens historiska museum och öfver svenska sigill från
medeltiden 2,000 kronor.
Utskottet tillstyrker,
att ofvan uppräknade extra anslag, tillhopa 11,000
kronor, må på extra stat för år 1876 af Riksdagen
beviljas.
62:o. Då de dyrtidstillägg, Ivongl. Maj:t för nedan närande embetsoch
tjensteman äskat, uppgå till enahanda belopp, som vid förra riksdagen
blifvit samme ernbets- oeh tjensteman för innevarande år tillagda,
får, i enlighet med hvad Kongl. Maj:t föreslagit och under hänvisande
till bilagde tabell Ditt. A, Utskottet tillstyrka,
att Riksdagen må såsom dyrtidstillägg för år 1876 på
extra stat anvisa:
a) åt riksantiqvarien och amanuenserne vid Vitterhets-, Historie-
och Antiqvitets-akademien 1,500 kronor;
b) åt lärare och tjenstemän vid Akademien för de fria
konsterna 4,500 kronor; och
c) åt lärare och tjenstemän vid Musikaliska akademien
3,940 kronor.
63:o. Till höjande af det Musikaliska akademien beviljade hyresanslag
har Kongl. Maj:t föreslagit anvisande af 675 kronor; och då, enligt
hvad statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7 b, pag. 85) gifver vid handen,
hyran för den af akademien begagnade lokal blifvit med berörda belopp
förhöjd samt, i anseende till mellankominen fråga om gatureglering, akade
-
mi ngående
anslag till
Vitterhets-,
Historie- och
Antiqvitetsakademien.
Angående
dyrtidstillägg
åt Vitterhets-,
Historie- och
Antiqvitetsakademien,
Akademien
för de fria
konsterna och
Musikaliska
akademien.
Angående
förhöjdt
hyresanslag
för Musikaliska
akademien.
40
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.
Angående
fyllande af
eu i Riksmuseets
expensmedelsandag
uppkommen
brist.
Angående
anslag till
inköp af en
mineraliesamling.
Angående
anslag till
hospitalsbyggnader.
raiens nya byggnad icke hinner till år 1876 fullbordas, tillstyrker Utskottet,
att till höjande af Musikaliska akademiens hyresanslag
ett extra anslag af 675 kronor må för år 1876 af Riksdagen
anvisas.
64:o. Under 31:sta punkten här ofvan har Utskottet tillstyrkt, att
det för detta museum afsedda expensmedelsanslag måtte för år 1876
höjas med 2,720 kronor. Enligt hvad det der åberopade statsrådsprotokoll
gifver vid handen, har det nu varande anslaget från och med år 1871
varit otillräckligt, så att den uppkomna bristen nu uppgår till ett belopp
af 3,400 kronor; och får, i öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts derom
nu framstälda förslag, Utskottet hemställa,
att Riksdagen må, till betäckande af den i naturhistoriska
riksmuseets expensmedelsanslag uppkomna
brist, anvisa för år 1876 ett extra anslag af 3,400
kronor.
65:o. Till inköp af en mineraliesamling för naturhistoriska riksmuseets
räkning har Kongl. Maj:t äskat ett belopp af 3,416 kronor.
Med hänvisande till de i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7 b, pag. 86)
lemnade upplysningar i afseende å de föremål, för hvilkas införlifvande
med riksmusei samlingar berörda anslagsbelopp är afsedt, tillstyrker Utskottet,
att det till inköp af en mineraliesamling för naturhistoriska
riksmusei räkning äskade belopp, 3,416 kronor,
må på extra stat för år 1876 af Riksdagen anvisas.
66:o. I anledning af Kongl. Maj:ts nådiga framställning om beviljande
af medel till anläggning af nya och utvidgning af redan befintliga
hospital, anvisade nästlidet års Riksdag för år 1874 ett belopp af
200,000 kronor samt för år 1875 ett extra anslag af 700,000 kronor;
och har Kongl. Maj:t nu föreslagit Riksdagen att till enahanda ändamål
för år 1876 anvisa ett belopp af 700,000 kronor med rättighet att för
ett följande års arbeten använda hvad som å anslaget kan vid utgången
af år 1876 finnas besparad t.
I statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7 b, pag. 86—90) redogöres för den
i afseende på ifrågavarande byggnadsarbeten för den närmaste framtiden
uppgjorda plan, och inhemtas deraf, att 1876 års anslag är afsedt att,
jemte hvad af anslaget för innevarande år ännu finnes odisponeradt, användas
-
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.
41
vändas till fortsättande af hospitalsbyggnaden i Lund, till fortsättning af
byggnadsarbeten vid Hernösands hospital samt till uppförande af ett nytt
hospitalshus jemte cellbyggnad vid Upsala hospital.
Utskottet tillstyrker,
att Riksdagen må till hospitalsbyggnader anvisa för
år 1876 till Kongl. Maj:ts disposition ett extra anslag
af 700,000 kronor, med Kongl. Maj:t lemnad rätt att
för ett följande års arbeten använda hvad som å anslaget
kan vid utgången af år 1876 finnas besparadt.
67:o. Till allmänna hospitalsfondens förstärkande har Kongl. Maj:t
äskat ett extra anslag af 200,000 kronor, att under år 1876 i mån af behof
utgå.
Jemte erinran att för innevarande år enahanda belopp till detta
ändamål utgår, tillstyrker Utskottet,
att Riksdagen må till allmänna hospitalsfondens förstärkande
anvisa för år 1876 ett extra anslag af 200,000
kronor att i mån af behof utgå.
68:o. I enlighet med Kongl. Maj:ts derom gjorda nådiga framställningar
får Utskottet, under åberopande af de skäl, som i statsrådsprotokollet
(Bil. N:o 7 b, pag. 91—94) äro till stöd för desamma anförda,
tillstyrka,
att Riksdagen må för år 1876 på extra stat anvisa:
a) till understöd för den i Sköfde inrättade vårdanstalt
- för sinnesslöa barn 5,000 kronor, mot vilkor att fyra
obemedlade sinnesslöa barn der afgiftsfritt åtnjuta vård
och undervisning;
b) till understöd för den i Stockholm af föreningen för
sinnesslöa barns vård inrättade vårdanstalt 5,000 kronor,
under vilkor att minst tjugo elever och bland dem
sex afgiftsfritt vid anstalten vårdas och undervisas; och
c) till understöd åt det i Jerfsö socken i Helsingland inrättade
sjukhem för spetälska 7,500 kronor, mot vilkor
ej mindre att 4,000 kronor dessutom för ifrågavarande
ändamål af landstinget anvisas för samma år, än ock
att spetälske sjuke må äfven från andra län än Gefleborgs
till vård å anstalten mottagas.
Bill. till Bikscl. Prof. 1875. 4 Samt. 1 Afä. 8 Raft. 6
Angående
anslag till
hospitalsfonden.
Angående
anslag till
vårdanstalter
för sinnesslöa
barn samt till
ett sjukhem
för spetälska.
42 Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.
Angående 69:o. Med bifall till Kongl. Maj:ts nådiga framställning beviljade
Tndersöh sist församlade Riksdag åt Filosofie Doktorn Hjalmar Stolpe för hvartdera
ningar d af åren 1874 och 1875 ett extra anslag af 4,500 kronor, deraf 2,500
JijoMn. kronor till bestridande af omkostnaderna för fortsättandet af de naturhistoriska
och arkeologiska undersökningar, hvilka han under de tre föregående
åren anstalt på Björkön i Mälaren, samt 2,000 kronor såsom årsarvode
åt Stolpe för hans befattning med berörda undersökningsarbeten,
mot skyldighet för honom att till statens vederbörande museer aflemna
de fyndföremål, som kunde blifva insamlade. Sedan Stolpe nu hos
Kongl. Maj:t anhållit, att, då det dels för jordégarne, hvilka skulle upplåta
den för undersökningarne erforderliga'' mark, hvarigenom jordbrukets
jemna gång väsendtligen rubbades, dels för att kunna vid arbetet fästa
samme arbetare, hvilka under de föregående åren inöfvats, och af hvilka
flertalet ej vore på Björkön bofast, dels ock, för det planmessiga anordnandet
i allmänhet af en undersökning af denna omfattning, vore af
största vigt, att dess fortgång betryggades för någon tid, och en sådan
undersökningsperiod ej kunde med fördel bestämmas till mindre än tre
år, han måtte, för vidare fullföljande af omförmälda undersökningar, för
hvart och ett af åren 1876, 1877 och 1878 komma i åtnjutande af ett
anslag till belopp af 5,000 kronor, deraf såsom förut 2,500 kronor att
emot redovisning användas till bestridande af kostnaderna för arrendering
af jordlotter och för undersökningsarbetena å så väl den s. k. svarta
jorden som de kringliggande graffälten äfvensom för de möjligen anträffade
fyndens hithörande och vederbörliga ordnande, samt 2,500 kronor
såsom årligt arvode för hans arbete icke blott vid undersökningarne på
ön, utan äfven vid ordnandet och beskrifvandet af de insamlade föremålen,
så har Kongl. Maj:t, efter det Vetenskaps-akademien, med vitsordande
af det synnerligen tillfredsställande sätt, hvarpå Stolpe utfört
sina. förra undersökningar, samt rikhaltigheten af de dervid hopbragta
samlingar af natur- och konstföremål, den gjorda ansökningen till nådigt
bifall förordat, _ nu _ föreslagit Riksdagen att till fortsättande af de påbörjade
naturhistoriska och arkeologiska undersökningarne på Björkön
under åren 1876, 1877 och 1878 bevilja 15,000 kronor, hvaraf 5,000
kronor skulle anvisas att under år 1876 utgå med 2,500 kronor till bestridande
af kostnaderna för undersökningsarbetet samt 2,500 kronor
såsom arsarvode åt Doktor Stolpe, mot skyldighet för honom att till
statens vederbörande museer aflemna anträffade fynd.
Då de ifrågavarande forskningarne äro för den fosterländska kulturhistorien
af stor vigt, får, med hänseende till hvad i ärendet förekommit,
Utskottet tillstyrka,
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 10,
43
att Riksdagen må till fortsättande af de påbörjade
naturhistoriska och arkeologiska undersökningarne på
Björkön under åren 1876, 1877 och 1878 bevilja 15,000
kronor samt deraf på extra stat för år 1876 anvisa
ett belopp af 5,000 kronor till den af Kongl. Maj:t
föreslagna fördelning.
70:o. Enär för tillsyn och vård af den i nationalmuseum inrymda Anfen^l
och under musei-intendentens inseende stälda Lifrustkammaren erfordra- j^/JZtkamdes,
likasom under innevarande och flera föregående år, äfven för år maren.
1876 ett anslag af 600 kronor, har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att
för samma ändamål anvisa nämnda belopp, att jemväl år 1876 såsom
extra anslag utbetalas; tillstyrkande Utskottet,
att för vård och tillsyn af lifrustkammarens samlingar
må för år 1876 anvisas ett extra anslag af 600 kronor.
71:o. Under åberopande af de skäl, som i statsrådsprotokollet Angående
(Bil. N;o 7 b, pag. 96 och 97) finnas anförda till stöd för Kongl. Maj:ts sZ?sZfoL
förslag om inlösen af 300 exemplar af svenska fomskriftsällskapets hand- skriftsäiiskalingar,
om beviljande af understöd åt f. d. Kongl. Bibliotekarien J. E.
Rydqvist för fortsatt utgifvande af »Svenska språkets lagar» och om Hen Rydqvist
anslag till e. o Professorn C. G. Malmström för fortsättande af arbetet ochfteu°0''r^ro''
»Sveriges politiska historia från Konung Carl XII:s död till statshvälfnin- Malmström.
gen^ 1772», får i enlighet med samma förslag Utskottet tillstyrka,
att för år 1876 följande extra anslag må af Riksdagen
anvisas, nemligen:
a) till inlösen af 300 exemplar af svenska fornskriftsällskapets
handlingar 1,050 kronor;
b) till fortsatt utgifvande af arbetet »Svenska språkets
lagar» 1,500 kronor; och
c) till e. o. Professorn C. G. Malmström för fortsättande
af ett historiskt arbete 2,500 kronor.
72:o. Uppå enskild motionärs derom gjorda framställning anvisade sist
församlade Riksdag för år 1875 ett extra anslag af 5,000 kronor, att ef- Skandinaviskter
Kongl. Maj:ts bepröfvande användas till förvarande och förökande af etnografiska
den utaf Filosofie Doktorn A. Hazelius bildade »Skandinavisk-etnografi- sammfenska
samlingen». Uti statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7 b, pag. 98) är nu
meddeladt, hurusom Vetenskaps-akademien till Kongl. Maj:t öfverlemnat
en af bemälde Hazelius gjord underdånig ansökning, det Kongl. Maj:t
/
44
Stats-UtsJcottets Utlåtande N;o 10.
måtte täckas hos Riksdagen göra nådig framställning om anvisande för år
1876 af ett anslag å 7,500 kronor till omförmälda samling, af hvilket anslag
omkring 6,000 kronor beräknats vara erforderliga till hyra för nödiga
lokaler, samt återstoden, eller 1,500 kronor, skulle användas såsom
bidrag till bestridandet af andra utgifter för samlingens vård; och hade
akademien för egen del i ämnet anfört: att det obestridligen vore en
riktig och fosterländsk tanke att rädda från förstörelse och bringa till
samman så mycket som möjligt af hvad från förgångna tider kunde
återstå af föremål, utmärkande svensk sed och slöjdkonst, för att i dem,
ordnade efter landskap och nejder, framställa vissa folkets egendomligheter;
att Hazelius, som med kraft och ihärdighet fullföljt denna tanke,
lyckats att för det vackra ändamålet intressera personer af alla samhällsklasser
och från alla delar af landet, så att genom ständigt inkommande
bidrag samlingen växt till betydlig storlek; men att, då en dylik samling
först genom en ordnad uppställning och lätt tillgänglighet kunde uppfylla
sitt ändamål, dertill fordrades rymliga lokaler och talrika arbetsbiträden,
hvilkas bekostande toge i anspråk rikare penningemedel än som
kunde beredas genom frivilliga bidrag och måttliga inträdesafgifter; hvarföre,
och då det bidrag af allmänna medel, som nu begärdes, visserligen
icke skulle vara mer än tillräckligt att tillsammans med andra påräknade
inkomster fylla de för samlingens förvarande och förökande förekommande
behof, äfven om den största sparsamhet vid densammas anordnande iakttoges,
akademien icke tvekade att till den gjorda ansökningen tillstyrka
nådigt bifall; och har Kongl Maj:t föreslagit Riksdagen att för år 1876
anvisa ett extra anslag af 7,500 kronor, att användas såsom bidrag till
bestridande af kostnaderna för berörda samlings förvarande och vårdande.
Pa grund af hvad sålunda förekommit, och då Riksdagen redan genom
anvisande af understöd för den ifrågavarande samlingen erkänt dess
betydelse för den fosterländska bildningen, tillstyrker Utskottet,
att Riksdagen må till förvarande och vårdande af den
utaf Doktor A. Hazelius bildade Skandinavisk-etnografiska
samlingen anvisa för år 1876 ett extra anslag
af 7,500 kronor.
Angående
anslag till
fyllnad i penningelöner
vid Vp sala
universitet,
73:o. I enlighet med Kongl. Maj:ts derom gjorda nådiga framställning
och under åberopande af hvad under punkten 2 här ofvan är vordet
anfördt, tillstyrker Utskottet,
att till fyllnad i åtskilliga embets- och tjenstemäns vid
Upsala universitet penrfingelöner må för innevarande år
anvisas ett belopp af 7,304 kronor 60 öre.
Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 10.
45
74:o. Vid 1865—1866 årens riksdag beviljade Rikets Ständer såsom
bidrag till utvidgande af elementarläroverksbyggnaden i Christianstad,
hvarför kostnaden beräknats till 76,959 kronor 27 öre, dels ett anslag af
20,000 kronor och dels ett låneunderstöd af 20,000 kronor samt anvisade
utaf dessa summor på Riksgäldskontoret för år 1867 såsom anslag 10,000
kronor och såsom lån 10,000 kronor, emot vilkor att, sedan detta lån,
hvarför borde aflemnas en sådan förbindelse, som af fullmäktige i nämnda
kontor antoges, under fem års tid fått utan ränta innestå, fem procent
å detsammas ursprungliga belopp skulle före slutet af hvarje år till Riksgäldskontoret
inbetalas, af hvilken inbetalning beräknades fyra procent
årlig ränta för det oguldna lånekapitalet, samt det Överskjutande beloppet
komrne att såsom kapitalafbetalning å lånesumman afgå, intill dess
denna blifvit till fullo gulden, allt under förutsättning att Christianstads
läns landsting till byggnadsföretaget i dess helhet bidroge med 20,000
kronor, samt att staden Christianstad tillsköte hvad utöfver de sålunda
till 60,000 kronor beräknade bidragen för ändamålet erfordrades. Sedan
nu stadsfullmäktige hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhållit om utbekommande
af återstoden utaf förenäinnda statsbidrag och dervid, enligt
hvad statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7 b, pag. 76) gifver vid handen, företett
handlingar, som utvisade, bland annat, att landstinget för ändamålet beviljat
20,000 kronor, att stadsfullmäktige dertill anslagit 7,666 kronor
67 öre och att bemälde fullmäktige iklädt staden förbindelse att ansvara
för anskaffande af det belopp, som utöfver de af Rikets Ständer beviljade
anslag och lån samt öfriga befintliga tillgångar kunde erfordras för uppförande
af elementarläroverkshus och gymnastikbyggnad enligt af Kongl.
Maj:t faststäld plan, så har Kongl. Maj:t nu föreslagit Riksdagen att
anvisa återstående hälften af ifrågavarande vid 1865—1866 årens riksdag
beviljade anslag och lån samt sålunda medgifva, att ett anslag till belopp
af 10,000 kronor och ett lån till enahanda belopp finge under innevarande
år för läroverksbyggnaden i Christianstad utgå, mot vilkor att
stadsfullmäktige för lånets förräntande och återbetalande stälde sådan
förbindelse, som förut stadgats.
Då det af Rikets Ständer stadgade vilkor för utbetalning af ifrågavarande
statsbidrag synes vara behörigen fullgjordt, får Utskottet — som
ansett att, enär det ifrågavarande lånet tillhör sådana försträckningar,
som ännu pläga anvisas på Riksgäldskontoret, i hvars räkenskaper jemväl
det redan utbetalda lånebeloppet balanseras, äfven den lånesumma, hvarom
nu är fråga, bör från nämnda kontor utbetalas — tillstyrka,
att Riksdagen må till utgående under innevarande år
anvisa återstoden af det vid 1865—1866 årens riksdag
Angående
utbetalning
af beviljadt
statsbidrag
till läroverks■
hus i Christianstad.
46
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.
Angående
reseanslag
för Doktor A.
Hazelius.
Angående
anslag åt
Rektorn E. L.
Borgström.
beviljade bidrag till uppförande af läroverkshus i Christianstad
med 10,000 kronor såsom anslag och 10,000
kronor såsom lån; skolande lånebeloppet på förut stadgade
vilkor från Riksgäldskontoret utbetalas.
75:o. Till reseanslag åt Filosofie Doktorn A. Hazelius har Kongl.
Maj:t äskat för innevarande år ett belopp af 2,000 kronor, hvilket anslag,
enligt hvad statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7 b, pag. 98 och 99) gifver vid
handen, är afsedt att sätta Doktor Hazelius i tillfälle att i Sverige, Norge
och Danmark, för den i punkten 72:o här ofvan omförmälda etnografiska
samlingen, uppsöka minnen och leinningar af förgångna tiders odling i
norden, äfvensom att, derest omständigheterna kunde medgifva, besöka
några likartade museer i utlandet för vinnande af kännedom om deras
anordning.
För den ifrågavarande samlingens förvarande och vårdande har
Utskottet tillstyrkt anvisande af medel till ej obetydligt belopp, men det
nu ifrågavarande anslagsbehofvet har synts Utskottet icke vara af beskaffenhet
att böra medelst statsanslag tillgodoses, hvadan Utskottet hemställer,
att det till reseanslag åt Doktor Hazelius äskade belopp
icke må af Riksdagen beviljas.
76:o. Uti en inom Andra Kammaren väckt motion (N:o 111) har
Herr P. Olsson föreslagit, att Riksdagen måtte bevilja ett anslag af 500
kronor, att utgå till Rektorn vid Engelholms läroverk Doktor E. L. Borgström,
som till följd af sistlidne Riksdags bestämmelser ej kommit i åtnjutande
af något dyrtidstillägg.
Vid sistlidne riksdag beviljades löneförbättring för år 1874 med
500 kronor åt dels hvar och en af de vid elementarläroverken anstälde
rektorer, lektorer, adjunkter och kolleger, Indika uppbure i lön 3,000 kronor
och derunder, dels ock hvar och en af de vid pedagogierna anstälde
lärare, hvars aflöning icke öfverstege 2,500 kronor. I följd häraf har
Borgström, som är rektor vid Engelholms tvåklassiga pedagogi och hvars
lön uppgår till 3,000 kronor, icke för nämnda år erhållit någon löneförbättring;
och då Rektor Borgström är den ende vid pedagogierna anstälde
lärare, hvars lön öfverstiger 2,500 kronor, samt hans rektorsbefattning
i allo motsvarar dylika befattningar vid de hittills varande tvåklassiga
elementarläroverken, synes billigheten fordra, att icke Borgström
går i mistning af den tillfälliga löneförbättring, soin hans vederlikar
tillkommit.
Stats-Utshoitets Utlåtande N:o 10.
47
Utskottet tillstyrker alltså,
att Riksdagen må till Kong!. Maj:ts disposition anvisa
för innevarande år ett belopp af 500 kronor, att användas
till ersättning åt Rektorn vid Engelholrns tvåklassiga
pedagogi E. L. Borgström för den tillfälliga
löneförbättring för år 1874, hvaraf han hittills gått i
mistning.
Stockholm den 9 April 1875.
På Stats-Utskottets vägnar:
ARVID FR;SON POSSE.
Reservationer:
af Grefve L. af Ugglas: »Inom Utskottet har jag yrkat, att, der
tillökning i hittills utgående ordinarie anslag visat sig för framtid behöflig
och af Utskottet blifvit erkänd, äfven denna af Utskottet förordade
tillökning skulle å ordinarie stat uppföras, och får jag i öfverensstämmelse
härmed hos Riksdagen yrka, att de på extra stat stälda anslagen
uti punkten 4, litt. a och b; punkten 9; punkten 10, litt. a; punkten
18 och punkten 32 må på ordinäre stat uppföras.
vid 3:dje punkten (angående anslag för nya lärarebefattningar vid
universiteten):
af Herr L. M. Nordenfelt, hvilken yrkade, att Utskottets hemställan
skulle erhålla följande lydelse:
»att Kongl. Maj:ts nådiga framställning om anvisande
af tillhopa 18,500 kronor såsom förhöjning i universi
-
48 Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.
tetens anslag för inrättande af vissa angifna lärareplatser
må på det sätt af Riksdagen bifallas att 18,500
kronor på ordinarie stat anvisas, att enligt Kongl. Maj:ts
nådiga disposition användas till förstärkning af lärarekrafterna
vid universiteten, i den mån sådant finnes
för undervisningen och examina behöflig!.; dock med
skyldighet för de med detta anslag aflönade lärare att
underkasta sig flyttning till annat universitet om eller
när sådan flyttning af Kongl. Maj:t bestämmes.»
af Herrar Carl Ifvar sson, P. O. Hörnfeldt, Jan Andersson, P. Olsson
och Carl Anders Larsson.
vid 12:te punkten (angående anslag till utvidgning af elementarläroverk):
af
Herr Grefve L. af Ugglas: »Då den underdåniga skrifvelse, N:o
39, pag. 10—12, som af Utskottet åberopas, endast afser frågan uti hvilket
förhållande till hvarandra fullständiga läroverk, särskild! för den klassiska
och särskildt för den reala linien, böra ordnas — till följd hvarutaf
samma Riksdag, som aflät denna skrifvelse, fann sig oförhindrad att tillstyrka
bifall till Kongl. Maj:ts förslag rörande uppflyttning af Piteå skola
till femklassigt läroverk -— får jag, på skäl, som uti statsrådsprotokollet
Bil. 7 b, sid. 36—38 äro anförda, yrka bifall till hvad Kongl. Maj:t föreslagit,
att de uti Söderhamn, Vadstena och Sköfde varande treklassiga
läroverk må till femklassiga utvidgas.»
af Herrar E. af Klint, F. Brusewitz, R. Montgomery Cederhielm, L.
M. Nordenfelt och P. Olsson, hvilka yrkade bifall till Kongl. Maj:ts i ämnet
gjorda framställning.
af Herr Grefve A. Mörner, hvilken ansåg Kongl. Maj:ts förslag böra
endast på det sätt bifallas, att för unvidgning af läroverken i Söderhamn
och Sköfde ett extra anslag af 11,200 kronor för år 1876 anvisades.
af Herr Grefve G. Sparre, som ville på det sätt bifalla Kongl. Maj:ts
nådiga förslag, att de äskade anslagsbeloppen, tillhopa 16,800 kronor, på
extra stat för år 1876 anvisades till Kongl. Maj:ts disposition.
af Herr Carl Anders Larsson: »Det är särdeles betecknande att
Utskottet samtidigt bifaller nya förhöjda anslag till universiteten och
de högre elementarläroverken, bland annat till extra lärare vid de senare,
och afslår de jemförelsevis obetydliga anslag, som Kongl. Maj:t äskat
till utvidgande af tre lägre elementarläroverk till femklassiga. Allmänna
tänkesättet är temligen ense derom, att de treklassiga läroverken
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.
40
ken icke på långt när motsvara de deremot utgående kostnader, utan äro
nästan bortkastade penningar.
Det skäl Utskottet åberopat för 12:te punkten skulle i än högre
grad kunnat användas för afstyrkande af 3:dje punkten, deruti upplyses,
att förordnade komiterade uppgjort åtskilliga »tänkvärda förslag» till
ändring i de »akademiska statuterna»; men bär vann Kongl. Maj:ts nådiga
proposition bifall, hvarigenom sannades ordspråket »den der mycket
häfver, honom skall mer gifvet varda».
Utan att ega lokalkännedom vid de tvänne öfriga platserna, der anslag
äskats, vill jag dock om förhållandet i den ort jag närmare känner
åberopa närlagda ansökan med dertill hörande bilagor, hvilka ingått till
Kongl. Maj:t från Wadstena samhälle; och som jag förmodar lika talande
skäl blifvit från Sköfde och Söderhamn företedda, vågar jag vördsamt
föreslå,
att Riksdagen täcktes bifalla Kongl. Maj:ts nådiga proposition,
och förty anslå 16,800 kronor, för upphöjning till
till femklassiga af elementarläroverken i Söderhamn,
Wadstena och Sköfde.
Afskrift.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Wadstena stadsfullmäktige anhålla i djupaste underdånighet, att
Eders Kong]. Maj:t täcktes till 1875 års Riksdag aflåta nådig proposition
om anslag för härvarande treklassiga elementarläroverks utvidgning till
femklassigt.
Wadstena stad, belägen i eu bördig och folkrik trakt, har mil
till närmast belägna högre elementarläroverk i Linköping, samt finnes i
de ls 8 mil närbelägna grannsamhällena, Skeninge stad och Motala köping,
icke något elementarläroverk, hvarjemte det förhållande är för handen,
att emellan Linköping och Skara i öster och vester samt emellan Örebro
och Jönköping i norr och söder något femklassigt läroverk icke finnes.
Fördelen att under uppfostringstiden kunna hafva sina barn å en ej allt
för aflägsen ort är naturligtvis stor, och billigheten synes fordra, att den
ena rikt befolkade landsorten icke mindre än den andra må komma i
åtnjutande häraf. Inrättas här ett femklassigt läroverk, är det alldeles
gifvet, att antalet af lärjungar i de första klasserna jemväl blir talrikare
än nu är förhållandet, emedan föräldrar företrädesvis anförtro barnen åt
ett läroverk, der de under längre tid kunna inhemta tillräckligt kunskapsBih.
till Biksd. Prof. 1875. 4 Sami. 1 Afd. 8 Raft. 7
50
Stats- Ulskotteis Utlåtande N:ö 10.
mitt vare sig för inträde i de praktiska yrkena eller fortsättning af studier
vid ett högre elementarläroverk.
Under sista vårterminen voro vid härvarande elementarläroverk 40
lärjungar, och katalogen öfver Linköpings högre elementarläroverk för
samma termin utvisar, att i de fem första klasserna derstädes omkring
50 lärjungar äro från Wadstena och dess omnejd. Att de fleste af dessa
50 lärjungar skulle besökt Wadstena elementarläroverk, är otvifvelaktigt,
om detsamma varit femklassigt; och skulle alltså öfverbefolkningen vid
Linköpings högre elementarläroverks lägre klasser hafva minskats med
detta antal, hvilket vore en vinst till fromma för lärjungarne på samma
gång som en besparing för statsverket, emedan ett mindre antal lärare
vid Linköpings elementarläroverk möjligen kunde erfordras; och vilja vi
särskilt framhålla, att hvarje lärjunge vid elementarläroverket i Wadstena
nu kostar staten omkring tvåhundra trettiofem kronor årligen, men komme
att kosta blott omkring etthundra sextiofem kronor, om läroverket vore
femklassigt med åttatio lärjungar.
Vi hafva tänkt oss såsom ett önskningsmål för hvarje elementarläroverk,
att undervisningen kunde åtminstone blifva så omfattande, att
det i allmänhet öfvervägande antal lärjungar, hvilka icke äro i tillfälle
eller ämna att till akademisk bildning fortsätta sina studier, hunnit inhemta
ett kunskapsmått, någorlunda tillräckligt ej mindre för det enklare
praktiska lifvet än äfven för att vinna inträde i de tekniska skolorna.
Detta mål kan icke ernås i de treklassiga läroverken med sina ettåriga
kurser, hvarifrån gossen vid tretton års ålder utgår utan erforderligt
kunskapsmått; och häruti se vi ett kraftigt skål för det önskvärda uti
framgången af ifrågavarande sak.
För frågans ytterligare utredning bifoga vi i underdånighet utlåtanden
från stiftets eforus, Herr Biskopen m. in. E. G. Bring, Wadstena
elementarläroverks inspektor, Herr Kontraktsprosten m. m. W. Lidberg och
läroverkets rektor, Herr Doktor C. J. Dehlin, hvilka alla framhållit behofvet
af Wadstena treklassiga elementarläroverks utvidgning till femklassigt.
Stadsfullmäktige framhärda med djupaste vördnad,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter
(Samtliga underskrifter.)
Wadstena den 21 Oktober 1874.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.
51
Afskrift.
På begäran af Herrar Stadsfullmäktige i Wadsténa får jag härmed
förklara, att jag på de grunder, som innehållas i den skrifvelse, hvarmed
stadsfullmäktige nu ämna att till Kongl. Maj:t i underdånighet ingå, och
hvilka af läroverkets inspektor och rektor blifvit ytterligare utvecklade,
fortfarande anser Wadsténa elementarläroverks förvandling till femklassigt
vara högeligen önskvärd. Linköping den 19 Oktober 1874.
E. G. Bring,
Ephorus.
Afskrift.
På begäran af stadsfullmäktige i Wadsténa får undertecknad,_ inspektor
öfver Wadsténa treklassiga elementarläroverk, vördsamt afgifva
följande yttrande öfver det mig meddelade förslaget att söka vinna statsmakternas
bifall för nämnda läroverks utvidgning till femklassigt.
Den af staden Wadsténa i detta hänseende uttalade önskan anser
jag delas af den kringliggande orten och af halfva länet, samt höra delas
af hela länet, såsom nedanför skall närmare utvecklas. Ehuru jag blott
under de tvänne sista åren innehaft uppdraget af närmare tillsyn öfver
Wadsténa läroverk, har jag under de 18 år, jag varit bosatt i orten,
haft tillfälle bemärka de olägenheter, som uppstått för ungdomens studier
derigenom, att Wadsténa läroverk, som fordom hade att erbjuda en sexårig
lärokurs och årligen dimitterade flere lärjungar till då varande gymnasium
i Linköping förutom dem, som temligen utbildade och mognade
utgingo till diverse yrken, på senare tid blifvit inskränkt till en treårig
kurs.0 Det är icke lätt att fatta, hvad ändamål afsetts med ett sådant
läroverk, då det föreskrifvits, att detta skall vara ordnadt alldeles pa
samma sätt, som de tre nedersta klasserna af ett fullständigt elementarläroverk,
så att man i det förra ej får lära hvarken mer eller mindre
eller något annat än i sistnämnda klasser. Vid det fullständiga läroverket
är naturligtvis meningen, att lärjungarne i de tre nedersta klasserna skola
lägga grunden för de studier, som fortsättas och utvecklas i de följande
högre klasserna. Men att lägga en grund, på hvilken sedermera ingen
byggnad uppföres eller kan uppföras, emedan arbetet slutar, när grunden
är lagd, hvad är meningen dermed? Det står visserligen öppet för de
lärjungar, som önska fortsätta studierna, att begifva sig till ett fullständigt
elementarläroverk. Men då synas å andra sidan icke synnerligen kraftiga
52
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.
skäl förefinnas för upprättandet af en sådan blott förberedande läroanstalt,
hvilken är temligen dyr för staten och likväl gagnar ganska få lärjungar.
Ty, såsom stadsfullmäktige anmärkt, de fleste skicka hellre sina barn
genast till det fullständiga läroverket, då de hafva för afsigt att låta dem
genomgå en längre studiekurs, än de underkasta dem svårigheterna af
ett ombyte, innan de hunnit något längre fram på den föresätta banan.
Derföre torde få anses obestridligt, att ett treklassigt läroverk icke medför
en nytta, som motsvarar dess kostnad för det i ett sådant läroverk ringa
antal lärjungar, hvilka önska beträda studievägen. Månne det då så
mycket mera gagnar dem, som endast eftersträfva ett något fullständigare
mått af allmän medborgerlig bildning, än folkskolan mäktar meddela?
Deras antal är i Wadstena och troligtvis i alla dylika läroverk det öfvervägande.
Månne läroverket är ordnadt så, att det förnämligast motsvarar
desses behof? Långt derifrån! Det är inorganiseradt i det stora
systemet för rikets samtliga elementarläroverk och afser en stor studieplan
så väl för realister som humanister, och lemnar derföre de förstnämnde
— icke hvad de snart behöfva vid sitt inträde i det medborgerliga
lifvet — utan hvad de skulle behöfva, om de fortsatte sina skolstudier
vidare, hvilket de dock icke ämna eller kunna. Det treklassiga läroverket
nödgar dem att saga: schola, non vitae discimus! Fordom ansågs
det likväl såsom pedagogisk vishet att anföra satsen i omvänd ordning.
Under sådana förhållanden behöfver man icke fråga, om Wadstena
läroverk har mänga lärjungar. Sådana strömma icke till ett läroverk,
hvilket hvarken motsvarar det ena eller andra behofvet. Sedan den nya
organisationen inträdde, har antalet af lärjungar varit litet, i det närmaste
oförändradt. Och det är min öfvertygelse, att så länge läroverket
är treklassigt, kommer lärjungarnes antal föga att ökas, i ty att allmänhetens
sunda förstånd låter icke förvilla sig af några konstgjorda centralisationssystemer.
Att läroverket icke alldeles saknat lärjungar, beror derpå,
att de närmast boende begagna hvad som erbjudes, då intet närmare
och bättre är till hands, och emedan skolan, sådan hon är ordnad, genom
sorgfälligt uppfyllande af sina åligganden gjort sig värdig det förtroende,
hon i sitt slag möjligen kan vinna.
Det är möjligt, att vid frågan om Wadstena läroverks utvidgning
mycket afseende fästes på lärjungarnes antal under senaste och nästföregående
år, samt att ingen utvidgning anses behöflig, då skolan under
denna tid icke haft öfver 40 lärjungar. Vore lärjungeantalet den enda
eller förnämsta faktorn vid denna frågas bedömande och afgörande, då
vore hon i sanning otidigt väckt och förtjente intet afseende. Ty man
behöfver icke vara synnerligen hemmastadd med skolförhållanden för att
Stats-UtsJeottets Utlåtande N:o 10.
53
veta, det 40 lärjungar mycket väl kunna undervisas af 3 lärare, ja af 2,
och i nödfall till och med af 1. Men det redan anförda har förnämligast
haft till syftemål att ådagalägga, det frågan icke bör afgöras ur denna
synpunkt. _
De 3:ne klasserna kunde ganska väl innesluta 70 a 80 lärjungar
med afseende på de befintliga lärarekrafterna, men så många lärjungar
får aldrig en dylik skola just till följd af redan anförda skäl. Derföre
synes mig frågan böra bedömas — icke efter nu varande, lärjungars
antal — utan förnämligast enligt två andra synpunkter, nemligen ortens
behof af ett större läroverk samt billigheten och rättvisan af detta behofs
tillfredsställande.
Hvad angår ortens behof af ett större läroverk, torde en blick på
länets karta jemte någon kännedom om dess statistiska förhållanden i
öfrigt nogsamt och tillräckligt bekräfta det. Den vestra hälften af Östergötland
eger endast Wadstena treklassiga läroverk, då deremot den östra
eger icke allenast ett treklassigt (Söderköping), utan derjemte 2:ne fullständiga
elementarläroverk (Linköping och Norrköping). Månne då den
största delen af länets folkmängd är bosatt i den östra delen? Visserligen
lägger den folkrika staden Norrköping en tung vigt i den östra vågskålen,
men afser man landsbygden, torde det få skäligen betvillas, att den
östra delen är tätare bebyggd och mera befolkad än den vestra.. Jag är
visserligen icke i tillfälle att med statistisk noggrannhet uppgifva folkmängden
på ömse sidor om en midtellinie, dragen genom länet från norr
till söder, men vågar dock påstå, utan fruktan att förnärma sanningen,
att folkmängden — åtminstone landsbygdens i vestra hälften icke är
mindre utan snarare större än i den östra, enär den förstnämnda till
betydlig del utgöres af bördig slättbygd med en tätt boende befolkning.
Och äfven om detta påstående icke skulle befinnas fullt exakt, så lider
dock intet tvifvel, att den i vestra bygden boende del af länets befolkning
är så betydlig, att dess ungdoms undervisningsbehof icke kan vara
tillgodosedt med ett enda treklassigt elementarläroverk..
Dermed torde äfven billigheten och rättvisan af ifrågavarande önskan
vara väsendtligen ådagalagd. Kostnaden af elementarläroverkens
underhåll träffar lika alla samhällets skattdragande medlemmar; och då
dessa inom Wadstena-orten icke utgöra ett fåtal, utan en ganska ansenlig
del af länets befolkning, så lärer väl icke deras önskan att hafva motsvarande
nytta af sina uppoffringar kunna anses obillig.. Då orten visar
sig både vilja och kunna göra icke ringa framsteg uti industrielt hänseende,
hvilka lända hela samhället till gagn, tyckes det, att samhället också
54
Stats-UtsTcottets Utlåtande N:o 10.
å sin sida borde finna skäligt att göra någon uppoffring till fromma för
ortens andliga bildning.
En fördelning af länets studerande ungdom skulle dessutom vara
en välgerning för denna ungdom i gemen. Då intet läroverk, motsvarande
de flestes behof, finnes längre vesterut än i Linköping inom länet,
så strömmar största delen af den studerande ungdomen dit, och detta
läroverk blifver så öfverbefolkadt, att nästan hvarje klass måste delas i
2 parallela afdeluingar och många extra lärare anställas. Olägenheterna
deraf äro ofta öfverklagade och ganska befogadt. Hade deremot vestra
Östergötland ett läroverk så ordnadt, att det motsvarade den större allmänhetens
behof, så skulle otvifvelaktigt en ej obetydlig del af den nu
i Linköping studerande ungdomen draga sig till detta. Det skulle icke
blott begagnas af dem, som bodde nära detta läroverk; utan äfven skulle
många, som hade lika nära eller ännu närmare till Linköping, föredraga
att sända sina söner till det mindre läroverket, der disciplinen bör kunna
lättare, upprätthållas och undervisningen vara mera intensiv; hvarjemte
den billigare lefnadskostnaden i en mindre stad, belägen i eu fruktbar
ort,, utan tvifvel skulle bidraga till detta val. I alla händelser måste
åtminstone de lärjungar, som ämna genomgå hela elementarläroverket,
först i Wadstena och sedan i Linköping, minska antalet på det senare
stället, om de .finge tillbringa 5 år i Wadstena i stället för 3. Den ifrågavarande
utvidgningen af Wadstena läroverk skulle således gagna icke
allenast vestra delen af länet, utan hela länet medelbarligen. Olägenheterna
af ett för stort antal lärjungar afhjelpas bättre genom att fördela
dem på flera läroverk än genom anskaffande af flere lärare vid det
öfverbefolkade.
Det nyss antydda förhållandet synes gifva vid handen, att uppoffringen
å statens sida för Wadstena läroverks utvidgning till femklassigt
torde blifva ringa nog, i händelse derigenom flera extra lärare vid
det fullständiga elementarläroverket i Linköping kunna undvaras. Denna
omständighet torde äfven i någon mån kunna anföras såsom ett bevekande
skål till bifall å stadens och ortens önskan, öfriga skäl tala
emellertid nog kraftigt derför, äfven om kostnaden skulle blifva något
större, än nyssnämnda förhållande synes antyda.
Skulle stadens och ortens önskan att erhålla ett femklassigt läroverk
i Wadstena vinna bifall, så vore äfven önskligt, att detta läroverks
ordnande skedde med något fästadt afseende på allmänhetens behof och
icke endast på ett system för hela rikets elementarundervisning, enligt
hvilket system hvarje läroverk, som icke är fullständigt, ej får vara något
annat än en mindre eller större början till eller så till sägandes en af
-
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.
55
klippt bit af ett fullständigt elementarläroverk. Man har hört talas om,
att skolan skulle ordnas så, att hon på hvarje sitt stadium lemnade något
i sitt slag afslutadt och fulländadt. Huruvida detta han åstadkommas,
vågar jag ej bedöma, men besväras af vissa tvifvelsmål i afseende derpå.
Men så mycket synes mig icke vara omöjligt, att t. ex. en femklassig
skola med dess hela omfattning kunde lemna något i sitt slag afslutadt
och fulländadt, utan att hon derföre lade något hinder i vägen för de
lärjungar, som ville fortsätta vidare, att med framgång idka studier vid
ett högre läroverk. Men för att befordra det förstnämnda ändamålet får
ej skolans verksamhet alldeles klafbindas genom minutiöst reglementerande,
utan det måste lemnas henne någon frihet att gagna sina lärjungar
på det sätt, som är för dem närmast behöfligt. Ett strängt skolsystem,
flera klasser igenom, medför gerna den verkan, att lärjungens
ögon blifva förhållna i afseende på många saker, som ligga klart äfven
för gemene mans ögon, ty han får aldrig se annat än små bitar — den
ena efter den andra — och om han har tålamod och håller ut, kommer
han nog dermed in i vetenskapens förgård, kanske slutligen i dess tempel.
Mången åstundar dock icke detta och har ej tillfälle dermed, utan
vill veta någonting strax — låt vara att det icke blir så vetenskapligt —- på det han må något kunna reda sig med de ting, som i verlden äro.
Det vore lyckligt, om staten vid de lägre elementarläroverkens ordnande
ville fästa något mera afseende på sist nämnda förhållande, än hittills
synes hafva skett. Jag tror icke, att det skulle skada dem, som komrne
att fortsätta studierna vid ett högre läroverk, under det de, som stannade
vid den kortare kursen, skulle hafva en bestämd vinst af ett undervisningssätt,
som icke aflägsnade dem från, utan närmade dem till det praktiska
lifvets förhållanden.
A Wadstenaortens och hela vestra Östergötlands vägnar vågar jag
derföre vördsamt och ödmjukeligen anhålla hos alla, som i denna fråga
hafva beslutande rätt, att ett femklassigt läroverk måtte blifva i Wadstena
inrättadt, samt så ordnadt, att det motsvarar behofvet såväl för
dem, som önska sedermera fortsätta studierna vid ett fullständigt elementarläroverk,
som för dem, hvilka önska erhålla allmän medborgerlig
bildning för det praktiska lifvet.
Hof den Oktober 1874.
W. Lidberg.
t. f. inspector för Wadstena läroverk,
kontraktsprost och kyrkoherde, L. N. O.
56
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.
Afskrift.
Till Ordföranden för Stadsfullmäktige i Wadstena.
Af stadsfullmäktige uppmanad att, efter inhemtad kännedom om en
till Kongl. Maj:t stäld underdånig ansökning om att till Riksdagen 1875
aflåta nådig proposition om härvarande 3-klassiga elementarläroverks utvidgning
till 5-klassigt, afgifva utlåtande om de i nämnda underdåniga
ansökning framstälda skäl, hvarpå stadsfullmäktige grunda — såsom det
synes — berättigade anspråk på att Wadstena kommun måtte blifva föremål
för statens omvårdnad i afseende på elementarläroverkets utvidgande,
får jag, under anslutning till hvad stadsfullmäktige i saken anfört, för
min ringa del endast påpeka ett och annat förhållande, som möjligen
kan vara egnadt att i någon mån gifva ökad styrka åt de skäl, som i
ofvannämnda ansökning framhållas.
Redan den omständigheten, att den bördiga, folkrika trakt, som
utgör vestra delen af Östergötland, ej eger mer än ett enda elementarläroverk,
det 3-klassiga i Wadstena, under det att östra delen af samma
län blifvit jemförelsevis mera lyckligt lottad, då den eger 2:ne på båda
linierna fullständiga högre elementarläroverk jemte ett 3-klassigt, talar
tillräckligt för billigheten och rättvisan i den af Wadstena stadsfullmäktige
framstälda önskan om härvarande elementarläroverks utvidgande.
Men ifrågavarande önskan är icke blott grundad på billighet; den
är i den allmänt medborgerliga bildningens välförstådda intresse med
tvingande nödvändighet framkallad.
Erfarenheten har nemligen tillräckligt ådagalagt, hurusom ynglingar,
hvilkas knappa ekonomiska vilkor eller andra omständigheter ej
tillåta dem att fortsätta sina studier vid ett högre elementarläroverk,
måste, äfven om de eljest äro lifvade af lust till ett fortsatt lärande, vid
13 å 14 års ålder utgå från det 3-klassiga läroverket, utan att ännu
hafva hunnit inhemta och smälta det förråd af kunskaper, som skulle
meddelas för användning i det praktiska lifvet, och, alltför unga för att
kunna vinna anställning, under väntan derpå tillbringa ett å två år i
hemmen, utan den ordnade sysselsättning och den helsosamma disciplin,
som skolan har att erbjuda. De betänkliga följderna af detta förhållande
har man inom detta samhälle ej kunnat undgå att iakttaga och beklaga.
Genom det 3-klassiga elementarläroverkets utvidgande till 5-klassigt
vunnes således påtagligen den fördel, att de, som från 5:te klassen
utträdde i det praktiska lifvet, vore förberedda för detta, i det de hade
genomgått
Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 10.
57
genomgått en jemförelsevis fullständig kurs, vunnit mera vana vid arbete,
sträng ordning och tukt samt uppnått konfirmationsåldern, eller den
åldersgräns, före hvilken ej gerna någon gosse erhåller stadig anställning.
Skulle nu emellertid någon af den omständigheten, att Wadstena
elementarläroverk för närvarande endast eger 41 lärjungar, vilja sluta
till obehöfligheten af detta läroverks utvidgande till 5-klassigt, så torde
en blick på förhållandena under de år (1864—1868), då skolan genom
en särskild anordning och för att tillmötesgå en allmänt uttalad önskan,
arbetade på 4 afdelningar eller klasser, vara tillräcklig för att ådagalägga
oriktigheten af en sådan slutledning. Det visar sig nemligen då,
att lärjungarnes antal ifrån 30 å 40 inom kort ökades till 60 och derutöfver,
och det oaktadt lärarekrafternas ringa antal ej medgaf nödig fullständighet
vid lärokursernas meddelande. Vid sådant förhållande och då hvarken Skeninge
eller Motala ega andra läroverk än folkskolor, synes man i likhet med
stadsfullmäktige i Wadstena kunna med en till visshet gränsande sannolikhet
våga påstå, att, om härvarande elementarläroverk utvidgades, dess
lärjungars antal skulle betydligt ökas, under det att öfverbefolkningen
uti de lägre klasserna vid Linköpings högre elementarläroverk i samma
mån minskades. Lifligt öfvertygad om frågans stora vigt och betydelse
ej blott för Wadstena kommun utan äfven för den omgifvande folkrika
landsbygden, kan jag ej annat än önska densamma all möjlig framgång.
Wadstena i Oktober 1874.
C. J. Delin.
Rektor.
Likheten med hufvudskrifterna bestyrker,
ex otficio
A. V. Bergström,
Sekreterare hos stadsfullmäktige i Wadstena. “
vid 16:de punkten (ang. statsbidrag till enskilda elementarläroverk)
af Herrar P. O. Hörnfeldt och Jöns Rundbäck, som yrkade bifall till Herr
A. J. Lyths i ämnet väckta motion.
vid 23:dje punkten mom. b, c, d och e (angående förhöjning i statens
bidrag till folkskoleväsendet):
af Herr Jöns Rundbäck: »Inför en upplyst riksförsamling behöfver man
visst icke orda om vigten af allmän bildning eller nyttan af kunskaper
Bih. till Biksd. Prof. 1875. 4 Sami. 1 A/d. 8 Häft. 8
58
Stats■ Utskottets Utlåtande N:o 16.
och insigter, och allraminst torde detta göras behof inför Svenska Riksdagen,
hvilken, särdeles på seiiare tiden, visat en så varm och allvarlig
håg att befrämja och höja den allmänna folkupplysningen. Den devis,
som Konung och Riksdag gemensamt uttalat, att ingenting så förmår att
stärka och höja kärleken till frihet och fosterland som allmän upplysning,
vitsordar hur högt statsmakterna tänka om denna stora folkets sak. Säkert
är ock, att det folk, som står i begrepp att åtaga sig en stor och
allmän värnepligt, måste, om denna skall blifva sann och tillfredsställande,
såsom grund för densamma lägga en sann och allmän folkbildning; ty
så har Tysklands, kanske verld eris, störste nu lefvande strateg sagt i
tyska riksförsamlingen, att uti Tysklands senaste ärorika strider och
segrar har tyska folkskolan en väsendtlig del. År folkskolans uppgift
så stor, dess mål så högt, då bör ingenting underlåtas som kan befrämja
dess ändamålsenliga utveckling. Den vackra utveckling hvartill svenska
folkskolan visat sig mäktig, förutsätter jemväl än vidare framåtskridande,
om endast de hinder, som härför förefinnas, undanrödjas. Bland sådana
hinder och tvifvelsutan det största anser jag vara en stor del kommuners
oförmåga att anskaffa nödiga medel för ett ändamålsenligt ordnande
af sitt skolväsende. Detta hinder bör undanrödjas. I betraktande häraf
och då folkskolans ändamål jemväl är ett vigtigt statsändamål, så anser
jag, att staten till folkskolan bör mera än hitintills — om än ej på långt
när så mycket som till andra skolor — lemna bidrag på det alla kommuner
— ingen lucka får finnas i dessa leder — må kunna, som sig bör
ordna sitt skolväsende.
Det bidrag staten nu lemnar, hälften af folkskolelärarens ordinarie
lön, är för ringa för det dermed afsedda ändamålet och står icke i ett
riktigt förhållande till kommunernas uppoffringar och folkskolans betydelse.
Billigtvis kunde man alltså fordra, att hela skollärarens ordinarie
lön borde af staten kommunen tillhandahållas; men då detta steg på en
gång uttaget kan synas mången för djerft, torde man böra låta sig nöja
med, om den redan erkända hälftenprincipen i fråga om statens bidrag
till såväl folk- som småskolan göres till en sanning, hvilket i det närmaste
kan ske dymedelst, att statens bidrag bestämmes till två tredjedelar
af skollärarens ordinarie lön. Som genast skall visas, blifver i alla fall
en församlings bidrag till en folkskola mera än statens. Låtom oss nemligen
antaga, att ett ändamålsenligt skolhus med tillbehör endast kostar
i medeltal 6000 kronor. Församlingens årliga bidrag till en folkskola,
räntan å byggnadskapitalet beräknad efter 5 procent ställer sig då som
följer:
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.
59
5 procent å byggnadskapitalet, 6,000 kronor..........
Underhållskostnad, 1 procent af byggnadskapitalet
Afgäld för tomt och ett jordstycke ...........................
Inköp af skolmateriel .......................................................
Värdet af ett kofoder
Vedbrand.............................................................................
1|9 af skolärarens ordinarie lön ...................................
300.
60.
20.
20.
100.
100.
300.
900.
Då nu statens årliga bidrag endast utgör 300 kronor, så motsvarar
det blott 1|8:del af kommunens, som man ser, lågt beräknade omkostnader.
Skulle man emellertid icke uti kommunens omkostnader vilja inberäkna
byggnadskapitalet, såsom utgående på en gång och är alltså öfvergående,
så återstår i alla fall en årlig utgift för kommunen för hvarje folkskola
af 600 kronor, motsvarande % af hela kostnaden. Detta missförhållande
bör åtminstone rättas derhän, att statens bidrag hädanefter förhöjes till
400 kronor för hvarje skola. Gillar Riksdagen ett dylikt förslag, så är
gifvet, att förslagsanslaget »Lönetillskott åt lärare vid folkskolor och småskolor»
måste höjas icke blott med hvad Utskottet föreslagit till småskolan
utan jemväl för folkskolan med ett belopp motsvarande dessa skolors
antal, som utgjorde, enligt Kongl. Maj:ts senaste berättelse om hvad i
riket och dess styrelse sig tilldragit, 3,732 stycken, och således med
373,200 kronor.
Mången torde kanske tycka, att denna summa är stor; men ändamålet
är ock stort. Det är dessutom att märka, att samma belopp,
ehuru på annat sätt, i alla fall utbetalas; men genom den af mig föreslagna
anordningen skulle summan helt visst åstadkomma mera gagn och
åstadkomma mera jemnhet kommunerna emellan.
Om någon skulle i likhet med Utskottet vilja påstå, att folkundervisningen
ensamt bör vara en kommunal angelägenhet, så vederlägges
detta ej blott af hvad ofvan blifvit sagdt, utan jemväl af det erkännande
och den ställning Riksdagen redan intagit till undervisningsfrågan. Jemför
man dessutom, utan att dermed afse något klander, statens bidrag,
beräknade till emellan 1 och 200 kronor, utom andra förmåner, för hvarje
lärjunge vid våra elementarläroverk, med de bidrag staten lemnar såsom
understöd åt hvarje lärjunge vid våra folk- och småskolor, så få de senare
försvinnande litet; ty enligt förut åberopade berättelse om hvad i
riket och dess styrelse sig tilldragit, utgjorde statens bidrag till folkundervisningen
år 1873:
60
Stats- Utskottets Utlåtande Nto 10.
Lönetillskott åt lärare och lärarinnor ...... 1,158,639: 70
Bidrag till medellösa församlingar ............ 2o''oOO: —
" = 1,178,639: 70.
Om från denna summa afdrages 10,000 kronor såsom utgående
ti högre folkskolor, lemnar återstoden till hvarje folk- och småskola,
tillsammans, Stockholm inberäknad, 8,139 stycken, 143 kronor 59 öre
och till hvarje lärjunge som i dessa anstalter undervisas, tillhopa 607,676
s yc en, ett e opp af 1 krona 92 öre. Med dessa siffror för ögonen,
och om man derjemte eftersinnar de olägenheter som ofta förefinnas
inom landskommunerna för att rätt kunna ordna sitt skolväsende, samt
de höga kommunalskatter, flerestädes uppgående till 10 ä 12 gånger
bevillning*^, för att ej tala om de än högre bidrag som utgöras efter
hemmantalet; sa tvekar jag icke att på så sätt understödja motionärer
nas
törsfag i detta ämne, att jag vördsamt hemställer, det Riksdagen
matte besluta, °
att till aflöning af hvarje examinerad, vid folkskola
antagen lärare eller lärarinna, som i årlig lön, beräknad
efter stadgade grunder, åtnjuter utom husrum,
vedbrand och kofoder minst 500 kronor, samt meddelar
undervisning i skolan minst åtta månader af året, skoldistriktet
må ega att af statsmedel bekomma ett årligt
bidrag motsvarande hälften af den lön läraren eller
lärarinnan, förutom husrum, vedbrand och kofoder åtnjuter,
hvilket bidrag dock icke må öfverstiga 400 kronor;
och att anslaget till »lönetillskott åt lärare vid
folkskolor och småskolor må med 373,200 kronor förhöjas.
»
/ z. Häruti instämde Herrar Jan Andersson, Ola Bosson Olsson och
Johan Bnk Johansson.
vid 33:djepunkten (ang. reseunderstöd m. m. åt tonkonstnärer):
af Herr Jons Rundbäck, hvilken yrkade, att Kongl. Maj:ts nådiga proposition
matte på. det sätt bifallas, att till stipendier åt behöfvande och
skicklige elever vid Kong], musikaliska akademien samt till honorarier
åt inhemsk*: tonsättare för arbeten af högre konstvärde måtte beviljas
ett reservationsanslag af 6,000 kronor.
vid 44:de punkten mom. b och 45:te punkten mom. b (ang. löneförbättring
för professorerne vid universiteten samt Karolinska mediko
-
Stats-Utshottets Utlåtande N:o 10.
61
kirurgiska institutet) af Herrar Lisa Olof Larsson, Carl Ifvarsson, P. 0.
Hörnfeldt, Jan Andersson, P. Olsson och Carl Anders Larsson.
vid 50:de punkten (angående anslag till högre skolor för qvinlig
ungdom):
af Herr L. M. Nordenfelt, hvilken yrkade, att Herr A. W.
Staaffs motion, N:o 127, måtte på det sätt bifallas att för år 1876 må på
extra stat anvisas 30,000 kronor att användas till understöd med högst
3,000 kronor till hvarje, åt sådana högre skolor för qvinlig ungdom,
hvilka efter vederbörandes hörande pröfvades vara deraf i behof, under
vilkor att elevernas årsafgifter icke bestämdes till högre belopp än 100
kronor, att frielever till det antal, som af Kongl. Maj:t bestämdes, vid
skolan antoges, att årlig berättelse afgåfves öfver skolans verksamhet,
samt att skolan skulle vara underkastad den kontroll och de vilkor i
öfrig!, som Kongl. Maj:t kunde finna godt bestämma; och såsom skäl
för denna framställning anförde, att endast 12,400 kronor af de anslagna
30,000 kronorna blifvit af Kongl. Maj:t utanordnade, och att med en
årsafgift för hvarje lärjunge af högst 50 kronor endast undantagsvis
goda skolor torde kunna åstadkommas.
vid 59:de punkten mom. b (angående löneförbättring för Vetenskapsakademiens
intendenter):
af Herrar Carl Ifvarsson, P. O. Hörnfeldt, Jan Andersson, P. Olsson
och Carl Anders Larsson.
På begäran antecknas, att Herr Carl Ifvarsson icke hos Utskottet
deltagit i behandlingen af 16—32 punkterna, samt att Herr Friherre
J. Stjernblad icke närvarit vid afgörande! af 56—76 punkterna här ofvan.
62
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10,
Litt. A,
Förteckning öfver de af Stats-Utskottet föreslagna dyrtidstillägg
under Åttonde kufvudtiteln för år 1876.
Riksarkivet.
Nuvarande
aflöning.
Dyrtids-
tillägg.
Summa.
Riksarkivarien ...........................
5,000
_
1,000
_
6,000
__
1 aktuarie ..............................
3,500
—
700
—
4,200
—
1 dito .............................
3,500
—
700
—
4,200
—
1 förste amanuens ......................
1,800
—
360
—
2,160
—
1 dito ........................
1,800
—
360
—
2,160
—
1 andre amanuens ........................
1,000
—
200
—
1,200
—
1 dito ...........................
1,000
—
200
—
1,200
—
S:gr
—
3,520
—
—
Kong! Biblioteket.
Bibliotekarien ..................
5,000
__
1,000
_
6,000
_
Vice bibliotekarien .................
3,500
—
700
—
4,200
—
1 förste amanuens ........................
1,800
—
360
_
2,160
—
1 dito ........................
1.800
—
360
—
2,160
—
1 andre amanuens .......................
1,500
—
300
—
1,800
—
S:gr
—
—
2,720
—
—
Nationalmuseum.
Intendenten.............................
2,500
_
500
__
3,000
_
1 amanuens.............................
1,500
—
300
—
1,800
—
1 dito ..............................
1,500
—
300
—
1,800
—
S:gr
—
1,100
_
—
Domkapitlens expeditioner.
Löneförbättringar åt konsistorienotarier och konsistorie- amanuenser...........................
18,580
3,716
22,296
Universiteten.
Löneförbättringar åt professorer, adjunkter m. fl. tjen- steman vid universiteten ..................
_
65,523
—
_
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.
63
......-.......•'' ..........—
Nuvarande
Dyrtids-
aflöning.
tillägg.
Karolinska mediko-kirurgiska institutet.
1 professor ..............................
4,500
900
5,400
2 dito ..............................
9,000
1.800
10,800
1 dito ..............................
4,200
840
—
5,040
1 dito ..............................
4,200
840
5,040
1 dito ..............................
4.000
800
—
4,800
—
2 dito .............................
8,000
1,600
—
9,600
—
1 extra ordinarie professor ............ ......
2,500
500
3,000
—
3 dito ..................
7,500
—
1.500
9,000
—
1 adjunkt ..............................
2,500
—
500
—
3,000
—
3 dito ..............................
7,500
—
1,500
—
9,000
—
1 dito ...........................
2.000
—
400
—
2,400
—
2 dito ..............................
4,000
-
800
—
4,800
—
Bibliotekarien ock sekreteraren m. m.............
1,500
—
300
—
1,800
—
S:grj -
—
12,2ö0j—
■-
—
Gymnastiska centralinstitutet.
1 öfverlärare ..............................
4,000
—
800
—
4,800
—
1 dito ..............................
4,000
r—
800
—
4,800
—
1 dito ..............................
3,000
—
600
—
3,600
—
1 lärare .................................
2,200
—
440
—
2,640
—
1 dito ................................
2,000
—
400
—
2,400
—
1 dito .................................
1,800
—
360
—
2,160
—
1 lärarinna ..............................
1,000
—
200
—
1.200
—
1 dito ............ ..................
800
—
160
—
960
—
1 sekreterare........’ .....................
750
—
150
—
900
—
S:gr
—
—
3,910
-
—
Sundhetskollegium.
1 medicinalråd ...........................
5,000
—
1,000
_
6,000
—
1 dito ..........................
5.000
—
1,000
_
6,000
—
1 dito ...........................
4,500
—
900
—
5,400
—
1 dito ...........................
4,500
—
900
—
5,400
—
1 sekreterare ...........................
3,500
—
700
—
4.200
—
1 kamererare ...........................
3.500
—
700
4,200
—
1 ombudsman och fiskal ....................
3,000
—
600
—
3,600
—
1 aktuarie och registrator .................
2.500
—
500
3,000
1 notarie ..............................
2,200
—
440
—
2,640
1 kanslist ..............................
1,000
—
200
1,200
2 dito .................................
2,000
—
400
—
2,400
S:gr
7,340
_
—
64
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.
Provincialläkarne.
1 provincialläkare
26 dito
1 dito
in dito
Nuvarande
aflöning.
2,000
52,000
1,500
166,500
S:gr|
Farmaceutiska institutet.
1 laborator
1 amanuens
S:gr
Undervisningsanstalter för barnmorskor.
Stockholms undervisningsanstalt:
1 adjunkt ..................
1 biträdande lärare ............
1 förestån derska...............
1 instruktions-barnmorska.........
Barnmorskeläraren ............
Göteborgs undervisningsanstalt:
1 barnmorskelärare ............
1 förest&nderska...............
1 biträdande lärare ............
Veterinärinstitutet i Stockholm.
1 professor ......
1 dito ......
1 dito ......
1 dito ......
1 lektor .........
1 adjunkt .....
1 instruktionssmed
1 kamererare
S:gr
S:gr
Dyrtids
tillägg.
Summa.
400
10,400
300
33.300
1,500
400,
300
1,000
250
600
3,000
1,500
450
1,000
44,400
300
80
380
60
200
50
120
600
300
90
200
2,400
62,400
1,800
199,800
1,800
480
360
1,200
300
720
3,600
1,800
540
1,200
—1_
1,620
1-
—
4,500
900
5,400
4,500
—
900
—
5,400
_
4,000
—
800
—
4.800
_
4,000
—
800
—
4,800
_
3,000
—
600
—
3,600
_ .
1,500
—
300
—
1,800
_
1,500
—
300:
—
1.800
_
1,000
—
200
—
1,200
—
1
—
4,800|
—
- 1
Stats-Vtskotlets Ullålande N:o 10.
65
Nuvarande
Dyrtids
Summa.
Vetenskapsakademien och naturhistoriska
aflöning.
tillägg.
riksmuseum.
1 intendent ..............................
4,000
_
800
_
4,800
—
1 dito .................. ............
4,000
—
800
—
4,800
—
1 dito ..............................
3,500
—
700
—
4,200
__
3 dito ..............................
10,500
—
2,100
—
12,600
—
1 konservator ...........................
2,500
—
500
—
3,000
—
1 föreståndare för meteorologiska anstalten.........
3,000
—
600
—
3,600
—
1 amanuens vid dito .........
1,500,
—
300
—
1,800
—
S:gr
——
—
5,800
—
—
—
Vitterhets-, Historie- och Antiqvitets- akademien.
Riksantiqvarien ...........................
5,000
—
1.000
—
6,000
_
1 amanuens..............................
1,500
—
300
—
1,800
—
1 dito ............................
1,000
—
200
—
1,200
-
S:gr
—
1,500
—
—
Akademien för de fria konsterna.
1 sekreterare ..........................
800
—
160
_
960
1 amanuens..............................
400
—
80
—
480
1 skattmästare ...........................
300
—
60
—
360
—
Akademiens läroverk:
1 direktör .................
1,100
_
220
_
1.320
1 professor å den manliga avdelningen............
1,450
—
290
—
1,740
1 dito dito ...........
1,450
—
290
_
1.740
1 dito dito ..........
1,100
—
220
_
1,320
2 dito dito ............
2,200
—
440
_
2,640
1 dito dito ............
800
160
__
960
1 dito dito ............
600
—
120
—
720
1 lärare å den manliga afdelningen ...........
700
—
140
—
840
2 dito dito .......
1,400
—
280
1.680
—
1 dito dito ............
600
—
120
—
720
—
1 dito dito ............
600
—
120
—
720
—
1 dito dito ..... ......
500
—
100
—
600
—
1 dito dito ............
1,600
—
320
1,920
—
1 dito dito ............
1,60C
320
—
1,920
1 dito dito ... .........
1,100
_
220
1,320
—
Arvode för föreläsningar i konstens historia och litte-
ratur .............................
600
—
120
1 —
720
—
Transport
i-
3,780
i-
—
| —
Bill. till Biksä. Fröt. 1875. 4 Sami. 1 Åfd. 8 Haft. 9
opaginerad Kontrollera mot PDF
00
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.
1
professor å
den qvinliga afdelningen
1
dito
dito
1
dito
dito
1
dito
dito
1
dito
dito
1
dito
dito
1
lärare å den qvinliga afdelningen
1
dito
dito
Musikaliska akademien.
1 sekreterare ..................
1 kamererare.....................
1 bibliotekarie .................
Konservatorium: Inspektor .........
1 lärare ............
1 dito ............
1 dito ...........
3 dito
1 dito ............
3 dito ............
1 dito ............
1 dito ...........
1 dito ............
Nuvarande
Dyrtids-
aflöning.
tillägg.
ransport
---
3,780
___
650
—
130
—
780
—
650
—
130
—
780
—
500
—
100
—
600
500
—
100
—
600
—
400
—
80
—
480
—
300
—
60
-
360
—
300
—
60
_
360
—
300
—
60
—
360
—
S:gr
—
—
4,500j—
~~
1,000
200
1,200
1,000
—
200
—
1,200
-
400
—
80
—
480
1,000
—
200
—
1,200
2,000
—
400
—
2,400
—
2,000
—
400
—
2,400
—
1.500
—
300
—
1,800
—
4,500
—
900
—
5,400
—
1,200
—
240
—
1,440
—
3,600
720
—
4,320
—
600
—
120
—
720
—
600
—
120
—
720
—
300
—
60
—
360
—
S:gr
- |—
3,940
—
;
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.
68
Tp:t
Riks-statens Åttonde
1875 års Riks-stat anslår:
Penningar.
Förslagsanslag.
Summa.
Indelt ränta
och ersättning
för indragna
räntor.
Indelt
tionde och
ersättning
för indragna
tionde- anslag.
Oindelt spanmål.
| Värde för-
**“■ )tSS“
öre kubik!
Kronor. ö. |
17,000''
54,750
21,340
28,150
36,300
15,054
Kronor.
6,510-
io,ooo|—I
189,104106
06 130,110
11
Kronor.
315,42546
Kbft.
3,249
Kronor.
6,823
a.!
95
130,110)11
"315,425|46| 3,249, 5)
Kronor.
17,000
54,750
21,340
28,150
36,300
467,413
58
6,510
10,000
6,823:95)
641,463)58)
Ecklesiastik
Departementschefen.
....................
Departementets expedition.........
Riksarkivet.................................
Kong!. Biblioteket .....................
Nationalmuseum (deraf 9,000 kroKleresistaten
Penningar:
Nuvarande anslag...............
Tillkommer: Prostetunnor
kontraktsprosten i Oppvestra
kontrakt för Östra
åkers församling .........
dito i Kåkinds kontrakt för
Hjo församling ............
dito i Elfdals kontrakt för
Södra Finnskoga församling
........................
Indelt ränta och ersättning
Oförändradt enligt 1875 års
Indelt tionde och ersättning
anslag:
Oförändradt enligt 1875 års
Oindelt spanmål:
Nuvarande anslag...............
Af går: Indraget lönetillskott
för kyrkoherden i Styrsö
pastorat ...........................
S:gr
Särskilda förslagsanslag för kle
Biskopens
på Gotland lön.....
Åt 13 konsistorii-notarier å
Domkapitlens expeditioner, Re
-
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10,
69
Hufvudtitel.
Förslag till blifvande Riks-stat:
Förslagga
n b 1 a g.
Penningar.
Indelt ränta
Indelt
tionde och
Oindelt spamnål.
Summa.
departementet.
och ersättning
för indragna
räntor.
ersättning
för indragna
tionde- anslag
Mått.
Värde för- slagsvis å 2
kronor 10
öre knbikf.
Kronor.
17,000
54,750
21,340
28,150
36,300
ö.
Kronor.
Ö.
Kronor.
ö.
K lift.
kr.
Kronor
Ö.
Kronor.
17,000
54,750
21,340
28,150
36,300
Ö.
nor reservationsanslag)..............
Z
—
—
—■
—
—
—
........... 15,054:06.
åt
anda
Ving- la: 85.
15:81.
14: 86. 43; 52. 15<097. 58
för indragna räntor:
riksstat.................... 130.1 JO: 11.
för indragna tionde-
riksstat................... 315,425:46.
Mått. Värde.
3,249: 5. 6,823:95.
|
214: 2. 449: 82.
3,035: 3. 6,374:13.
15,097
58
130,110
ii
315,425
46
3,035
3
6,374
13
467,007
28
resiet:
............................... 3,000: —
270 kronor, högst... 3,510: —
6,510
6,510
servationsanslag..........................
10,000
—
—
—
--
—
—
—
10,000
—
Transport
189,147
58
130,110 11
315,425
46
3,035
3
6,374
13
641,057
28
70
Stats-UtsTcoltets Utlåtande N:o 10.
Tp:t
1875 års Riks stat anslår:
Penningar.
Kronor.
189,104
22,700
312,611
34,000!
i'' örslagsanslai
Indelt ränta
Indelt
tionde och
Oindelt spanmål.
och ersättning
för indragna
räntor.
ersättning
för indragna
tionde- anslag.
Mått.
Värde för- slagsvis å 2
kronor 10
öre kubik!.
Kronor.
Ö.
Kronor.
Ö.
Kbft.
kr.
Kronor.
Ö.
130,110
11
315,425
46
3,249
5
6,823
95;
82,363
36
112,381
71
80
2
168
to 1
79,850)—j
2,059,746)44)
8,913
96
208,382
16
Tp:t| 2,698,0U|78| 221,387)43) 636,189)33; 3,329
Summa.
Kronor.
641,46358.
22,700 -jLappmarks ecklesiastikverk, Fö/•- 507,524 77 (Universiteten:
Penningar:
Nuvarande beloppet............
Tillkommer: Fyllnad i åtembets-
och tjenstemäns
sala universitet penningeIndelt
ränta och ersättning
dragna räntor:
Oförändradt enligt 1875 års
Indelt tionde och ersättning för
Oförändradt enligt 1875 års
Oindelt spanmål, såsom i 1875
79}850 _ Karolinska mediko-kirurgiska
2 277042 56 Elementarläroverken, Beserva’
’ Penningar:
Nuvarande beloppet...........
Tillkommer: Förhöjning, motrande
här nedan afförda
ningar för indragna ränte
tiondeanslag.
...................
Indelt ränta och ersättning
dragna räntor:
Nuvarande beloppet...........
Afgå)- och utbytes motkon
penningeanslag
...............
Indelt tionde och ersättning
anslag:
Nuvarande anslagsbeloppet
öre utbytes mot kontant
34,000)—Seminarium för bildande aflära
-
7) 6,992(37) 3,562,580)91
Stats-Utskottets Utlåtande N:o It).
71
Förslag- till blifvande Riks-stat:
Transport
slagsanslag ................................
............ 312,611: 28.
skilliga
vidUp
löner.
.. 7,304: 60. 319,915: 88.
för in
riksstat
................ 82,363: 36.
indragna tiondeanslag:
riksstat ................ 112,381: 71.
års riksstat..................... 168: 42.
institutet......................................
tionsanslag:
......... 2,059,746: 44.
sva
ersätt
och
.
........ 212,427: 85. 2,272,174: 29.
för in
.
....... 8,913:96.
tant
........ 4,045:69. 4,868:27.
för indragna tionde
208,
382 kronor 16
penningeanslag ...........................
rumor ..........................................
Transport
Förslagsanslag.
Penningar.
Indelt ränta
och ersättning
för indragna
räntor.
Indelt
tionde och I
ersättning j
för indragna
tiondeanslag.
\
Oindelt spannmål.
I Värde förM&tt.
[slagsvis ä 2
kronor 10 I
j öre kubikf.''
Summa.
Kronor.
189,147
22,700
58
319,915
79,850
88
2,272,174
34,000
29
Kronor.
130,11011!
Kronor. ö. Koff. kr. Kronor, ö.
315,425
46
82,363
4,868
27
2,917,787 75| 217,341)74
112,381
427,807
71
3,035
6,374
80
168142
17| 3,115| 5| 6,542
55
Kronor.
641,057
22,700
28
514,829 37
79,850
2,277,042
34,000
3,569,479
72
Stats - Utskottets Utlåtande N:o 10.
Tp:t
1875 års Riks-stat anslår:
Penningar.
Förslagsanslag.
Indelt ränta
och ersättning
för indragna
räntor.
Indelt
tionde och
ersättning
för indragna
tionde- anslag.
Oindelt spanmål.
Mått
Värde för- slagsvis å 2
kronor 10
öre knbikf.
Kronor.
2,698,011
60,609
Tp:t
1,696,650
4,455,271|63
Kronor.
221,387
4,219
43
Kronor. ö.
636,189
7,990
ICbft.
3,329
448
Kronor.
6,992
942
Summa.
225,606|43| 644,179|41| 3,778| 6| 7,935j06
Kronor.
3,562,580
73,761
1,696,650
Pedagogier och folkskolor:
Penningar:
Nuvarande belopp...............
Tillkommer:
Ersättning för ett till kollevid
Nora pedagogi hittills
ende bidrag från stadens
kassa .............................
Förhöjning, motsvarande
nedan afbörda ersättningför
indragna tiondeansl
Indelt ränta och ersättning för
räntor:
Oförändradt enligt 1875 års
Indelt tionde och ersättning
anslag:
Nuvarande belopp...............
Af går och utbytes mot kon
ningeanslag
....................
Oindelt spanmål:
Oförändradt enligt 1875 års
Folkundervisningen:
Seminarier för folkskolelärares
Stipendier för seminarii-elever
Artvoden och resekostnadser
inspektörer
.........................
Undervisningsmateriel m. m.
Understöd för högre folkskolor:
Nuvarande belopp...............
Tillkommer förhöjning........
eller ett gemensamt Beserva
-
5,332,992|53
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.
73
Transport
(»,609: 85.
gan
ntgä
39:
-
,470:46. 3,509:46. 64,119:31.
indragna
riksstat....................
för indragna tionde
-
tant pen
riksstat.
..
bildande
7,990:08.
3,470; 46.
4,219: —
4,519:62.
942: 69.
sättning åt folkskole
-
för folkskolorna .
.............. 11,000:
............... 2,200:-
173,650: —
55,000: —
65,000: —
10,000: —
13,200: —
tionsanslag ............ 316,850: —
Transport 316,850:-
Förslag till blifvande Riksstat:
Penningar.
Kronor.
2,917,787
64,119
Förslagsanslag.
Indelt ränta
och ersättning
för indragna
räntor.
31
2,981,907
06
Kronor.
217,341
4,219
Indelt
tionde och
ersättning
för indragna
tiondeanslag.
221,560j74
Kronor.
74 427,807 17
4,519
432,326
Oindelt spanmål.
Mått.
62
Kbft. kr.
3,115
79
448
Värde förslagsvis
å 2
kronor 10
öre kubikf.
Kronor, o
3,5641 4
6,542
55
942169
7,485
Summa.
Kronor.
3,569,479
73,800
62
Bill, till Riksd. Prof. 1875. d Sami. 1 A/d. 8 Håft.
24| 3,643,279183
10
74
Stats- Utskottets Utlåtande N:o It).
Tp:t
Tp:t
1875 års Riks-stat anslår:
Förslagsanslag.
Penningar.
Indelt ränta
och ersättning
för indragna
räntor.
Kronor.
4,455,271 63
29,400
322,400
22,441
8,250
39,400
7,500
75.000
3,000
8,250
22,260
17,050
48.000
30,550
51,850
5,140,622
63
Kronor.
225,606
43
Indelt
tionde och
ersättning
för indragna
tiondeanslag.
Oindelt spanmål.
Mått.
Kronor.
644,179
41
4,103
82
Kbft. kr.
3,778
Värde förslagsvis
å 2
kronor 10
öre kubikf.
Summa.
Kronor, ö.
7,935
06
Kronor.
5,332,992
29,400
322,400
53
26,544
8,250
39,400
7,500
75.000
3,000
8,250
22,260
17,050
48.000
30,550
51,850
82
Till befrämjande af folkunderrikets
nordliga trakter bo
slagsanslag.
........................
Lönetillskott åt lärare vid folkFörslagsanslag:
Nuvarande
belopp...............
Tillkommer förhöjning.........
Gymnastiska centralinstitutet ...
Sundhetskollegium med medici
Nuvarande
anslag..................
Tillkommer: För beredande •
bättring åt vaktmästaren vid
ceutiska institutet ...............
Af går: Nuvarande anslag till
pendiater ifältläkarecorpsen
Barnmorskeundervisningen och
Ortopediska institutet ...............
Veterinärundervisningen............
Rörande detta anslag kommer
yttrande och uppföres detbelopp.
Vaccinationens befrämjande......
Farsoters och smittosamma sjuk
Svenska
Läkare-sällskapet.........
Svenska Akademien ..................
Vetenskaps-akademien..............
Vitterhets-, Historie- och AntiAkademien
för de fria konsterna:
Till aflöning m. m...................
Till utrikes resestipendier, Re
Musikaliska
Akademien ............
Naturhistoriska Riksmuseum......
225,606j43| 648,283|23| 3,778| 6| 7,935|06| 6,022,447|35
Stats-Ut skottets Utlåtande N:o 10.
75
Transport 316,850:
visningen bland de i
satta finnar, För
-
skolor och småskolor,
12,000: ■
. 1,370,000: —
120,000:— 1,490,000: ■
nalstaten:
............ 322,400;-
löneför
farma
.
........... 150:- 322,550: -
pensionärer och sti.
............................... 9,650: -
barnbördshusen .........................
Utskottet att framdeles meddela
samma emellertid till oförändradt
domars botande, Förslagsanslag
qvitets-akademien....................
................................ 40,000: — |
servationsanslag...... 8,000: —
Förslagsanslag.
Penningar.
lndelt ränta
lndelt
tionde och
Oindelt spaninål.
och ersättning
ersättning
Värde för-
för indragna
för indragna
Mått.
slagsvis å 2
räntor.
tionde-
kronor 10
anslag.
öre kubikf.
Förslag till blifvande Riks-stat:
Summa.
Kronor.
2,981,907
06
Transport
1,818,850
29,400
312,900
22,441
8,250
39,400
7,500
75,000
3,000
8,250
22,260
17,050
48,000
30,550
51,850
5,476,608j06
Kronor.
221,560
74
221,560
74
Kronor.
432,326
79
4,103
82
436,430161
Kbft.
3,564
Kronor.
7,48524
3,5641 4| 7,485
Kronor.
3,643,279
1,818,850
29,400
312,900 - 26,544 82
8,250 - 39,400 -
7,500
75,000
3,000
8,250
22,260
17,050
48,000;-
30,550-
51,850-
24j 6,142,084|65
76
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.
1875 års Riksstat anslår:
Forsla
g s an s 1 a g.
Penningar.
Indelt ränta
Indelt
tionde och
Oindelt spanmål.
Summa.
och ersättning
ersättning
Värde för-
för indragna
för indragna
Mått.
slagsvis å 2
räntor.
tionde-
"kronor
10
anslag.
öre kubik!
Kronor.
Ö.
Kronor.
Ö .
Kronor.
Ö.
Kbft.
kr.
Kronor.
ö.
Kronor.
Ö.
5,140,622
63
225,606
43
648,283
23
3,778
6
7,935
06
6,022,447
35
121,000
—
—
—
—
—
121,000
—
Undervisnings-anstalter för döf-
Allmänna institutet...........
Till understöd och uppmun-
fostringsanstalter för medel-
9,141
25
158
29
236
46
—
—
9,536
—
Fattigvården i Stockholm och
35,000
—
—
—
—
—
—
--
—
35,000
—
Fattigvården i allmänhet, För-
25.500
—
—
—
—
—
—
—
25,500
—
Serafimer-lasarettets underhåll ..
7,804
33
18,856
27
89,587
68
70
9
148
89
116,397
17
Hospitalers och lasaretters un-
28,750
—
—
—
42,930
09
—
—
71,680
09
Stora barnhuset i Stockholm ...
2,750
—
—
—
—
—
2,750
—
Frimurare-barnhuset .......
—
—
25,672
71
—-
—
25,672
71
Barnhusen i landsorterna .........
6,721
04
14,080
59
284,401
95
988
8
2,076
48
307,280
06
Kyrkors underhåll .....................
24,000
—
—
—
—
—
—
24,000
—
Resestipendier samt läroböckers
1,500
servationsanslag .....................
—
—
—
—
—
1,500
—
Rese- och traktamentspenningar
45,136
62
—
—
—
—
—
45,136
62
Skrifmaterialier och expenser,
Nuvarande belopp ..................
Tillkommer: För jemnande af
15,000
--
—
—
—
—
—
—
15,000
-
Extra utgifter, Reserv ationsan-
5,462,925
87
258,701
58
1,091,112)12
4,838
3
10,160)43
6,822,900
_
Stats-UtsTcottets Utlåtande N:ö 10.
77
stumma och blinda:
Transport
81,000: —
tran åt mindre upplösa
döfstumma barn 40,000:
landsorterna...........................
slagsanslag .............................
derhän .....................................
och lärda verks utgifvande, Re
För
slag sanslag ....................
ved m. m., Förslagsanslag:
................................ 45,136:62.
hulvudtitelns summa _62: 70.
slag ......................................
Summa
Förslag till blifvande Riks-stat:
Penningar.
Förslagsanslag.
Summa.
Indelt ränta
och ersättning
för indragna
räntor.
Indelt
tionde och
ersättning
för indragna
tionde- anslag.
Oindelt spanmål.
| Värde för-
Mått lslaSsvis ä 2
i kronor 10
1 öre kubikf.
Kronor.
Ö.
Kronor.
ö.
Kronor.
Ö.
Kbft.
kr.
Kronor.
ö.
Kronor.
ö.
5,476,608
06
221,560
74
436,430
61
3,564
4
7,485
24
6,142,084
65
121,000
121,000
9,111
25
158
29
236
46
—
—
9,536
—
35,000
_
—
—
—
—
35,000
—
25,500
_
__
_
—
—
—
—
25,500
—
7,804
33
18,856
27
89,587
68
70
9
148
89
116,397
17
28,750
_
_,_
_
42,930
09
—
—
—
71,680
09
2,750
__
__
_
—
—
—
*
—
2,750
—
_
_
25,672
71
—
—
25,672
71
6,721
04
14,080
59
284’40l
95
988
8
2,076
48
307,280
06
24,000
__
—
24,000
—
1,500
—
—
—
—
—
1,500
—
45,199
32
45,199
32
15,000
—
—
—
—
—
—
—
15,000
—
5,798,974
| 254,655
89
879,259 50
4,624 1
9,710|61
| 6,942,600
—
78
Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 10.
IÄtt. C.
Extra ordinarie anslag under Riksstatens Åttonde kufvudtitel.
För år 1876.
Ecklesiastik-Departementet.
Dyrtidstillägg- för:
Riksarkivet ............................................................
Kongl. Biblioteket .............................................
Nationalmuseum.................................................
Domkapitlens expeditioner ...............................
Universiteten.........................................................
Karolinska Mediko-kirurgiska institutet.......
Gymnastiska Central-institutet.................................
Sundhetskollegium med Provincialläkarestaten
och Farmaceutiska institutet..........................
Undervisningsanstalterna för barnmorskor
Veterinärinstitutet i Stockholm
Vetenskapsakademien och naturhistoriska riksmuseum
.................................................................
Vitterhets-, Historie- och Antiqvitetsakademien
Akademien för de fria konsterna..........................
Musikaliska akademien.................
3,520
2,720
1,100
3,716
65,523
12,280
3,910
52,120
1,620
4.800
5.800
1.500
4.500
3,940
~ 167,049:
Ecklesiastik-departementets expedition:
För tillämpning af expeditionens nyaaflöningsstat 11,500:
Till statistiska arbeten inom byråerna för un
-
dervisningsärenden
6,000: —
17,500:
Transport 184,549:
Stats-TJtskottets Utlåtande N:o 10.
79
Transport
Lappmarks ecklesiastikverk:
Till en kapellbyggnad inom Pajala församling samt inköp
af boställe åt kapellpredikanten..........................................
Universiteten:
Till förstärkning af lärarekrafterna vid universiteten.
.......................................................................
Förböjning af anslaget till institutionen för allmän
och åkerbrukskemi vid Upsala universitet
..............................................................
Dito af anslagen för åtskilliga materiela behof
vid Lunds universitet ......................................
För inköp af mikroskop till den patologiskt
anatomiska institutionen vid Upsala universitet
.................................................................
Till reparation af biblioteksbyggnad^! vid Lunds
universitet...............................................................
Tjenstgöringspenningar för professorer samt
bibliotekarier och räntmästare vid universiteten,
förslacjsanslag .......................................
18,500: —
550: —
1,700: —
2,500: —
5,000: —
30,000: —
Karolinska mediko-kirurgiska institutet:
Arvode åt en amanuens vid institutets anstalt
för normal anatomi........................................... 1,000: —
För institutets fysiologiska“anstalt ....................... 2’,400: —
Till inköp af materiel för samma anstalt............ 1,500: —
Tjenstgöringspenningar för institutets professorer 4,200: —
Elementarläroverken:
För lärares uppflyttning i högre lönegrad ........ 40,000: —
Till arvoden åt extra lärare.................................. 30,000: —
» vikarier och oförutsedda behof....................... 15,000: —
» resestipendier åt lärare i främmande lefvande
språk ....................................................... 6,000: —
» praktisk utbildning af blifvande elementar
lärare.
...................................................................... 15,000: —
Transport
184,549: —
20,000: —
58,250: —
9,100: —
106,000: —
377,899: —
80
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.
Transport
Elementarskolor för flickor:
Understöd åt högre skolor för qvinlig ungdom ..................
Folkundervisningen:
Till lärares vid folkskolelärareseminarierna uppflyttning
i högre lönegrad .............................. 2,000: —
» arvoden åt extra lärare samt åtskilliga
materiela behof vid folkskolelärareseminarierna
.................................................................. 20,000: —
» undervisningsmateriel m. m. för folkskolorna
...................................................................... 5,000: —
» uppförande af byggnad för folkskolelärareseminarium
i Carlstad ................................... 40,000: —
» dito af dito för dito i Göteborg .................. 50,000: —
» understöd för sådana församlingar, som
icke förmå till erforderligt belopp bekosta
aflöning åt sina folkskolelärare ..................... 20,000: —
)> utarbetande af geografiska kartor för undervisningens
behof............................................. 1,500: —
Understöd åt folkhögskolor, förslagsanslag......... 20,000: —
Sundhetskollegium:
För bekostande af rättskemiska undersökningar.....................
Vetenskapsakademien:
Till bekostande af planscher till akademiens
skrifter..................................................................... 6,000: —
» expensmedel för naturhistoriska riksmuseum 2,720: —
» ordnande af akademiens astronomiska observatorium.
.......................................................... 33,000: —
Vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien:
Förhöjning af akademiens å ordinarie stat uppförda
anslag till samlingarne och deras
förökande.......................................... 1,000: —
Transport 1,000: —
377,899: - 30,000: —
158,500: —
3,000: —
41,720: —
611,119: —
opaginerad Kontrollera mot PDF
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.
Till biblioteket.....................Tran8p0,;‘ 1’®^| ~
” ,fråf ^ vetenskapligt bildade litetta
vid ordnandet och vården af statens under
akadermens inseende stälda samlingar samt
till aflöning af vaktbetjening...........
undersökning och beskrifning af fäderneslandets
rornlernningar rn. m..
» utgifvande af planschverk öfver"fornsaker
i statens historiska museum m. ro.
1,750:
4,000:
5,000:
2,000:
Musikaliska akademien:
Förhöjning af akademiens hyresanslag
Naturhistoriska riksmuseum:
Ti" deSåg6 “f “ briS‘ 1 mU8Mts «?«««•
» inköp af en mineraliesamling..........................
-fjenstgöri liggpenningar åt intendenterne"'' och
föreståndare!, för meteorologiska anstalten 4,200:
Hospitalsvården:
Till hospitalsbyggnader................. 700 onn
»
allmänna hospitalsfondens förstärkande....... 200000-''
* Undf;fÖfd för 1 Sköra* inrättade värd- ’
anstalt för smnesslöa barn r, nnn
» dito för er, i Stockholm af föreningen för ''
» dito''It det T ?rd in?“ad ^ ™«t 5,000: ■
• 1 . ,,t dct. i Jerfso socken i Helsingland
inrattade sjukhem för spetälska........ 7j500: .
Diverse anslag:
För beredande af religionsvård åt svenska sjöman
i utländska hamnar
611,119:
Bill. till med. Prof. 1875. 4 Sand, lläft.
8,000:
8,000:
12,750.
675:
11,016:
917,500:
1,553,060:
82
Stals-Utskottets Utlåtande N:o 10.
Transport
Till fortsättande af de naturhistoriska och
arkeologiska undersökningarne på Björkön
För tillsyn och vård af lifrustkammarens samlingar
.............................................................
Till inlösen af 300 exemplar af svenska fornskriftsällskapets
handlingar
» fortsatt utgifvande af arbetet »Svenska
språkets lagar»............................
» e. o. Professoren C. G. Malmström för
fortsättande af ett historiskt arbete............
» förvarande och vård af den utaf Doktor A.
Hazelius bildade skandinavisk-etnografiska
samlingen ...........................................................
8,000: — 1,553,060: —
5,000: —
600: —
FP, flin O DIV
1,050: —
1,500: —
2.500: —
Zz-5Q0: ~ 26,150: —
Summa 1,579,210: —-
För år 1875
Till fyllnad i åtskilliga embets- och tjenstemäns
vid Upsala universitet penningelöner
» uppförande af läroverkshus i Christianstad:
anslag............................................ 10,000: —
lån, att utgå från Riksgäldskontoret.
...................................... 10,000: —
» Rektoren vid Engelholms pedagogi E. L.
Borgström, i ersättning för dyrtidstillägg
under år 1874 ........................._...............
7,304: 60.
20,000: —
500: —
27,804: 60.
Stockholm, Associations-Boktryckeriet 1875.
opaginerad Kontrollera mot PDF
tf
I» Si 11 e 1 s e
i Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10:
Sid. 60 råd. 16 nedifrån står: motsvarande hälften
läs: motsvarande tvä tredjedelar
Bill. till Riksd. Prof. 1875. 4 Sami. 1 Åfd.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.