Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under Riksstat ens Åttonde Hufvudtitel.

1875-04-09 · 82 sidor, varav 73 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 73 av 82 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1875:10, Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under Riksstat ens Åttonde Hufvudtitel.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Stals-Utskottets Utlåtande N:o 10.

1

N:o 10.

Ank. till RikBcl. Kansli den 9 April 1875, kl. 3 e. in.

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under Riksstat ens

Åttonde Hufvudtitel.

(2:dra U. A.)

Vid Åttonde Hufvudtiteln, omfattande anslagen till Ecklesiastikdepartementet,

hafva vid innevarande riksmöte ifrågakomma de förändringar,

hvilka här nedan otnförmälas.

Kleresistaten.

l:o. I öfverensstämmelse med vederbörande embetsmyndigheters

derom afgifna förslag har Kongl. Maj:t föreslagit:

att till prostetunna åt kontraktsprosten i Oppunda Vestra kontrakt

för östra Vingåkers församling måtte anvisas 12 kronor 85 öre;

att prostetunna åt kontraktsprosten i Kåkinds kontrakt för Hjo

församling måtte anslås med 15 kronor 81 öre;

att såsom prostetunna för Södra Finnskoga församling måtte beviljas

åt kontraktsprosten i Elfdals kontrakt 14 kronor 86 öre; och

att det anslag af kronotiondespanmål, 214 kubikfot 2 kannor, hälften

råg och hälften korn, motsvarande ett förslagsvärde af 449 kronor 82

öre, som utgått såsom lönebidrag till kyrkoherden i St.yrsö pastorat,

måtte ur riksstaten uteslutas.

Då de ifrågavarande prostetunnorna äro beräknade i enlighet med

de i sådant hänseende antagna grunder samt Kongl. Maj:t vid fastst.älBih.

till RiJcsd. Prof. 1875. 4 Sand. 1 Afd. 8 Hä/t. 1

Angående

andag till

prostetunnor

samt indragning

af

kronotiondeanslag.

opaginerad Kontrollera mot PDF

a

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

Angående

fyllnad i

äldre penningelöner

vid Upsala

universitet.

Angående

anslag till

nya lärarebefattningar

vid universiteten.

lande af lönereglering för kyrkoherden i Styrsö församlings pastorat förordnat

om indragning af ofvan omförmälda spanmålsbelopp, tillstyrker

Utskottet,

att, med bifall till hvad Kongl. Maj:t i förevarande

hänseenden föreslagit, anslaget till kleresistaten må höjas

med ett saminanräknadt penningebelopp af 43 kronor

52 öre, men deremot i kolumnen för oindelt spanmål

minskas med 214 kubikfot 2 kannor, motsvarande 449

kronor 82 öre.

Universiteten,

2:o. Med bifall till Kongl. Maj:ts derom framstälda förslag medgaf

Riksdagen år 1873, att ett vid 1856—1858 års riksmöte på Upsala universitets

stat uppfördt förslagsanslag å 30,000 riksdaler, »för upprätthållande

till visst belopp af sådana åt lärare och tjensteman anslagna

löner, i hvilka spanmål ingår», finge utbytas mot ett fast anslag å 43,323

riksdaler 79 öre, dervid i öfverensstämmelse med anslagets benämning

endast behofvet af fyllnad i spanmålslönerna legat till grund för beräkningen

af det erforderliga beloppet. Numera har emellertid blifvit upplyst, att

från förenämnda förslagsanslag tillförene jemväl utgått hvad som erfordrats

till fyllande af vissa äldre penningelöner till de vid 1856—1858 års reglering

faststälda belopp; och då således, efter förslagsanslagets indragning,

tillgång för sistberörda ändamål icke vidare förefinnes, har Kong!. Maj:t

föreslagit, att det till fyllnad i åtskillige embets- och tjenstemäns vid

Upsala universitet penningelöner erforderliga belopp, 7,304 kronor 60 öre,

måtte af Riksdagen anvisas.

Med hänvisande till den fullständiga utredning af förevarande anslagsfråga,

som i statsrådsprotokollet (bil. N:o 7 a) finnes meddelad, får

Utskottet, enär de ifrågavarande penningelöntagarnes rätt till den dem

tillagda förhöjda aflöning är ostridig, tillstyrka,

att, med bifall till denna nådiga framställning, anslaget

till universiteten må med 7,304 kronor 60 öre

förhöjas.

*

3:o. Vidare har Kongl. Maj:t föreslagit:

att för inrättande af en profession i teologi vid universitetet i Upsala

måtte beviljas anslag till en professorslön med 4,500 kronor;

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

3

att för inrättande af en adjunktur i experimentet patologi och patologisk

anatomi vid universitetet i Upsala måtte anslås en adjunktslöri å

2,500 kronor;

att lön till en adjunkt i experimentet fysiologi och medicinsk fysik

vid samma universitet måtte med 2,500 kronor beviljas;

att för inrättande af en ny profession i juridik vid universitetet i

Upsala måtte anvisas lön till en professor med 4,500 kronor; och

att för inrättande af en ny profession i juridik vid universitetet i

Lund måtte anslås en professorslön med likaledes 4,500 kronor.

De skäl, som i statsrådsprotokollet (bil. N:o 7 b, pag. 18—28) finnas

till stöd för dessa nådiga framställningar anförda, hafva väl synts Utskottet

ådagalägga behofvet af lärarekrafternas förstärkning i de särskilda

vetenskapsgrenar, för hvilka de föreslagna lärareplatserna äro afsedda;

men Utskottet har af annan anledning funnit betänkligt att nu tillstyrka

uppförande på fast stat af berörda lärareplatser. De af Kongl. Maj:t förordnade

komiterade för uppgörande af förslag till ändring i de akademiska

statuterna och dermed sammanhängande föreskrifter hafva numera till

Kongl. Maj:t inkommit med sitt underdåniga betänkande i ämnet, och i

detta betänkande med dervid fogade reservationer förekomma så väl i

afseende på den akademiska undervisningen som i fråga om akademiska

lärdomsgrader och fakultetsexamina åtskilliga tänkvärda förslag, hvilka

vid en blifvande pröfning sannolikt komma att föranleda ganska väsentliga

förändringar i universitetens nuvarande anordning, särdeles med hänseende

till lärareplatsernas antal och beskaffenhet. Vid sådant förhållande

har det förefallit Utskottet mest lämpligt, om Riksdagen, utan att ingå

i närmare pröfning, huruvida de lärareplatser, för hvilkas tillsättande

Kongl. Maj:t nu äskat anslag, må vara af beskaffenhet att böra framför

andra tillgodoses, ville till Kongl. Maj:ts disposition ställa erforderliga

medel för lärarekrafternas förstärkande, der sådant finnes vara af behof

påkalladt; hemställande alltså Utskottet,

att Kongl. Maj:ts nådiga framställning om anvisande af

tillhopa 18,500 kronor såsom förhöjning i universitetens

anslag för inrättande af vissa angifna lärareplatser må

på det sätt af Riksdagen bifallas, att ett extra anslag

å nämnda belopp, 18,500 kronor, för år 1876 anvisas,

att enligt Kong). Maj:ts nådiga disposition användas till

förstärkning af lärarekrafterna vid universiteten, i den

mån sådant finnes för undervisningen och examina behöflig!.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

Angående

anslag för

åtskilliga

materiela

iekof vid

universiteten

m. m.

4:o. I anledning af vederbörandes derom gjorda underdåniga framställningar

har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att anvisa åt universitetet

i Upsala förhöjning i anslaget till institutionen för allmän och åkerbrukskemi

med 550 kronor samt åt universitetet i Lund förhöjning i de särskilda

anslagen till astronomiska institutionen med 400 kronor, kemiska

institutionen med 500 kronor, patalogiskt anatomiska institutionen med

600 kronor och zoologiska institutionen med 200 kronor.

I sammanhang med denna nådiga framställning har Utskottet till

pröfning förehaft särskilda inom Riksdagens Första Kammare väckta

motioner, deri föreslagits af Herr B. L. Bydin (motion N:o 30), att ett

anslag för en gång af 2,500 kronor måtte beviljas att utgå helst under

innevarande år till inköp af mikroskop med tillbehör för den patologiska

institutionen vid Upsala universitet, samt af Herr S. Ribbing (motion

N:o 40), att Riksdagen måtte bevilja 600 kronor årligen såsom tillökning

i arfvodet åt amanuensen i normal anatomi vid samma universitet, att i

universitetets stat uppföras.

Genom hvad i statsrådsprotokollet (Bil N:o 7 b., pag. 28—30) är

vordet anfördt rörande de särskilda af Kongl. Maj:t äskade anslagsförhöjningarne

torde kunna anses fullt ådagalagdt, att dessa förhöjningar

äro för de ifrågavarande institutionerna väl behöfliga.

Beträffande frågan om särskilt anslag till inköp af mikroskop är

af motionären anfördt, att genom Kongl. Maj:ts den 13 November nästlidna

år utfärdade stadga för de medicinska examina bland annat förordnats,

att den, som vill undergå medicine kandidat-examen skall förut hafva

genomgått praktiska öfningar å det patologiskt anatomiska laboratoriet

och jemväl aflägga särskilda praktiska prof i mikroskopisk undersökning

så väl för medicine kandidat- som för medicine licentiat-examen; att antalet

medicine studerande vid Upsala universitet för närvarande utgjorde

154, utaf hvilka 130 ännu ej börjat de ofvan nämnda obligatoriska öfningarne,

hvilka till allra största delen måste ske med mikroskopets tillhjelp;

att, då institutionen endast genom enskild donation nyligen fått

sitt fjerde mikroskop, behofvet af ytterligare 8 å 12 dylika instrument

vore oafvisligt, under det institutionens anslag, 800 kronor årligen, endast

räckte till bestridande af de nödvändigaste årliga utgifter.

På grund af hvad sålunda förekommit och då förrberörda examensstadga

utfärdats efter den tid, inom hvilken universitetet borde hos Kongl.

Maj:t anmäla sina behof af anslag, så att i detta förhållande är att finna

anledningen, hvarför denna fråga icke varit föremål för Kongl. Maj:ts nådiga

pröfning, har Utskottet icke tvekat att i hufvudsak motionärens förslag

understödja.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

5

Vidkommande åter förslaget om förhöjning med 600 kronor årligen

åt amanuensen i normal anatomi vid Upsala universitet, inheintas af

motionen, att bemälde tjensteman för närvarande åtnjuter ett arvode af

350 kronor jemte ett boställsrum och två famnar ved, hvilken aflöning

motionären, som till 50 kronor beräknat värdet af berörda naturaförmåner,

ansett böra med det föreslagna beloppet höjas för att motsvara det

belopp af 1,000 kronor, som nu af Kong]. Maj:t begärts för Carolinska

medico-kirurgiska institutet. Men då, enligt Utskottets uppfattning,

grundsatsen af likställighet mellan de medicinska fakulteterna vid likets

universitet samt Carolinska institutet icke nödvändigtvis bör medföra, att

hvarje särskild befattning vid dessa läroanstalter må med precist enahanda

belopp aflönas, har Utskottet, utan att ingå i pröfning i hvad mån motionärens

uppskattning af de ifrågavarande naturaförmånerna kan med

nu gällande prisförhållanden vara förenlig, funnit sig sakna allt skäl att

berörda förslag understödja.

Utskottet hemställer alltså:

a) att den af Kongl. Maj:t äskade förhöjning i anslaget

till institutionen för allmän och åkerbrukskemi vid

Upsala universitet må på det sätt af Riksdagen beviljas,

att ett extra anslag af 550 kronor för år 1876 till

nämnda ändamål anvisas;

b) att Kongl. Maj:ts nådiga framställning om förhöjning i

anslagen för åtskilliga materiel behof vid Lunds universitet

må på det sätt af Riksdagen bifallas, att summan

af de begärda anslagstillökningarne, 1,700 kronor,

på extra stat för år 1876 till Kongl. Maj:ts disposition

anvisas;

c) att ett extra anslag af 2,500 kronor för år 1876 till

Kong]. Maj:ts disposition anvisas för inköp af mikroskop

till den patologiskt anatomiska institutionen vid

Upsala universitet; och

d) att Herr S. Ribbings ofvanberörda motion icke må af

Riksdagen bifallas.

Carolinska mediko-kirurgiska institutet.

5:o. Till arvode åt eu amanuens vid institutets anstalt för normal

anatomi har Kongl. Maj:t äskat ett årligt belopp af 1,000 kronor.

Enligt hvad statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7 b, pag. 31 och 32) gif
-

Angående

andag till

arvode åt en

amanuens i

anatomi.

opaginerad Kontrollera mot PDF

G

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

Angående

anslag för fysiologiska

anstalten.

Angående

anslag för inrättande

af

''professioner i

helsovårdslära
-

ver vid handen, hafva så val tillförene som under nuvarande ledighet väsentliga

svårigheter mött att få adjunkturen i anatomi besatt med någon

dertill lagligen kompetent person, så länge prosektorsbefattningen vore

dermed förenad, och då dymedelst samt genom hvad i öfrigt är vordet

till stöd för den nådiga framställningen anfördt behofvet af en amanuens

vid den anatomiska anstalten synts ådagalagdt, tillstyrker Utskottet,

att Kongl. Maj:ts nådiga framställning om årligt arfvode

åt en amanuens vid Carolinska mediko-kirurgiska institutets

anstalt för normal anatomi må på det sätt af

Riksdagen bifallas, att det äskade beloppet, 1,000 kronor,

för år 1876 till Kongl. Maj;ts disposition på extra

stat anvisas.

6:o. För institutets fysiologiska anstalt har Kong]. Maj:t föreslagit

anvisande dels af 400 kronor till'' aflöning åt en amanuens och 500 kronor

till aflöning åt en vaktmästare, dels 1,500 kronor till anstaltens underhåll

och drift; och då de ifrågavarande utgifternas nödvändighet är

af institutets lärarekollegium vitsordad, tillstyrker Utskottet,

att Kongl. Maj:ts nådiga framställning om anvisande

af medel för Carolinska mediko-kirurgiska institutets

fysiologiska anstalt må på det sätt af Riksdagen bifallas,

att ett belopp af 2,400 kronor för år 1876 till

Kongl. Maj:ts disposition på extra stat anvisas.

7:o. Uti en inom Riksdagens Andra Kammare väckt motion (N:o

11), hvilken blifvit till Utskottets förberedande behandling remitterad,

har Herr C. J. Rossander af anförda skäl föreslagit, att Riksdagen till

inrättande af en profession med undervisriingsskyldighet i helsovårdslära

samt rätts- och statsmedicin vid hvardera af universiteten i Upsala och

Lund, samt till förändring af den e. o. professionen i rätts- och statsmedicin

vid Carolinska institutet i Stockholm till ordinarie profession med

undervisningsskyldighet jemväl i helsovårdslära, måtte bevilja så stort

anslag, att desse professorer erhölle samma löneförmåner, som Riksdagen

komme att bestämma för öfrige professorer vid sagda läroverk; men enär,

enligt Utskottets åsigt, anslagsfrågor af denna beskaffenhet, om än de behof,

hvilkas tillgodoseende är i fråga, må synas förtjenta af uppmärksamhet,

icke böra till afgörande hos Riksdagen förekomma innan de varit föremål

för vederbörande auktoriteters utredning och Kongl. Maj:ts nådiga pröfning,

hemställer Utskottet,

att omförmälda motion icke må till någon Riksdagens

åtgärd föranleda.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ståls-Utskottets Utlåtande N:o 10.

Elementar-läroverken.

8:o. Sedan Riksdagen i underdånig skrifvelse den 16 Maj 1874

angående regleringen af utgifterna under riksstatens åttonde hufvudtitel

anmält, att Riksdagen till löneförbättring enligt de af Kongl. Maj:t föreslagna

grunder åt lärarne vid statens elementarläroverk samt vid pedagogierna

anvisat de af Kongl. Maj:t för nämnda ändamål äskade belopp,

dock att lärare, som enligt dittills gällande stat vore berättigad till ersättning

för indelt lön, icke finge tillträda den för honom beräknade löneförhöjning,

med mindre han sin rätt till nämnda ersättning frånträdde,

samt Riksdagen med anledning häraf anhållit, att Kongl. Maj:t täcktes till

innevarande Riksdag göra framställning om uppförande dels å elementarläroverkens

stat, dels å anslaget till pedagogier och folkskolor af ett bestämdt

anslagsbelopp i stället för de nuvarande, förslagsvis beräknade ersättningarna.

för indelta rånte- och tiondeanslag, i den mån dessa anslag

icke vidare vore på särskilda lärare, eller eljest, disponerade, har Kongl.

Maj:t uti en den 12 sistlidne Februari till Riksdagen aflåten nådig proposition

(N:o 26) föreslagit Riksdagen:

att i staten för år 1876 och framgent från lönerna för samtlige de

vid elementarläroverk och pedagogier anstälde lärare, som åtnjuta ersättning

för indelta ränte- eller tiondeanslag, och åt hvilka löneförbättring

under vilkor, att samma ersättning frånträdes och att lärarne åtnöjas med

det belopp i penningar, hvartill ersättningen är i stat upptagen och beräknad,

blifvit af Riksdagen beviljad, berörda ersättning måtte uteslutas,

samt nya löner för alla dessa lärare uppföras till det belopp Riksdagen

med nämnda vilkor medgifvit;

att de lärare, hvilka på nämnda vilkor ej ingått eller på grund af

andra förhållanden icke äro berättigade till löneförbättring, inåtte, så länge

de sin rätt till ifrågavarande slags ersättningar ej frånträda eller öfriga

omförmälda undantagsförhållanden fortfara, af den å stat uppförda nya

lönen, så vidt den dertill förslår, åtnjuta sina aflöningsförmåner enligt hittills

gällande grunder och med rättighet att uppbära den deri möjligen

erforderliga fyllnad å allmänna indragningsstaten;

att före detta Lektorn vid Gefle förutvarande gymnasium J. O.

Forssén måtte förklaras berättigad att under sin återstående lifstid uppbära

tre fjerdedelar af den lön han innehaft, 150 kronor i kontant och

150 tunnor spanmål, med 112 kronor 50 öre samt ersättning för 708

kubikfot 75 kubiktum spanmål å allmänna indragningsstaten, men derifrån

Angående

uppförande

af ett bestämdt

periningeanslag

i

stället för de

förslagsvis

beräknade ersättningorna

för indelt

ränta och

tionde.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 10.

uteslutas den aflöningsfyllnad, 825 kronor, som till hans efterträdare frän

nämnda stat nu utgår;

att, i händelse af bifall till hvad sålunda blifvit föreslaget, det bestämda

penningebeloppet under anslaget till elementarläroverken måtte

höjas med 212,427 kronor 85 öre, emot det att den under samma anslag

förslagsvis upptagna indelta ränta och ersättning för indragna räntor minskas

med 4,045 kronor 69 öre samt hela det belopp af 208,382 kronor

16 öre utgå, hvilket derå uppförts för indelt; tionde och ersättning för

indragna tiondeanslag, äfvensom att penningebeloppet under anslaget till

pedagogier och folkskolor ökas med 3,470 kronor 46 öre, men att från

ersättningen för indelt tionde och indragna tiondeanslag under samma

anslag uteslutes en motsvarande summa, eller 3,470 kronor 46 öre. .

Med hänvisande till den närmare utredning af ärendet, som i det

den nådiga propositionen bilagda statsrådsprotokoll finnes meddelad, tillstyrker

Utskottet,

att hvad Kongl Maj:t i förevarande nådiga proposition

föreslagit må vinna Riksdagens bifall.

Angående 9:o. För bestridande af utgifterna för lärares vid elementarläro
eiementar-

yerkeri uppflyttning i högre lönegrad har Kongl. Maj:t äskat ett belopp

flyttning i af 40,000 kronor, att å elementarläroverkens stat uppföras.

M9reradne'' Enligt hvad statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7 b, pag. 33) gifver vid

3Ta ’ handen, är detta belopp beräknadt i öfverensstämmelse med de för lärares

uppflyttning i högre lönegrad faststälda grunder, och Utskottet tillstyrker

alltså,

att Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställning må

på det sätt af Riksdagen bifallas, att för lärares vid

elementarläroverken uppflyttning i högre lönegrad ett

extra anslag af 40,000 kronor må för år 1876 till Kongl.

Maj:ts disposition anvisas.

Angående 10:o. Med hänseende till nödvändigheten att höja beloppen af

förhöjning i för extra och vikarierande lärare faststälda arfvoden, har Kongl.

elTaoch Maj:t äskat tillökning dels i anslaget till arfvoden åt extra lärare med

Varierande gg^jQQ kronor och dels i anslaget till vikarier och oförutsedda behof med

arare. kronor; och då behofvet af förhöjning i berörda anslag synts Ut
skottet

fullt ådagalagdt genom hvad rörande dessa frågor finnes i statsrådsprotokollet
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskotiels Utlåtande N:o 10.

9

rådsprotokollet (Bil. N:o 7 b, pag. 34 och 35) anfördt, tillstyrker

Utskottet,

att Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställning må

på det sätt af Riksdagen bifallas, att på extra stat för

år 1876 anvisas:

a) till arvoden åt extra lärare ett belopp af 30,000 kronor;

och

b) till vikarier och oförutsedda behof 15,000 kronor.

ll:o. Till arvoden åt bibliotekarier vid rikets högre elementarläroverk

är för närvarande anvisadt ett statsanslag å 4,000 kronor, hvartill

ytterligare kommer afkomst af donationer och andra enskilda medel till

ett belopp af 324 kronor 50 öre. Dessa tillgångar äro, enligt hvad statsrådsprotokollet

(Bil. N:o 7 b, pag. 35) gifver vid handen, efter bibliotekens

olika storlek fördelade på 31 läroverk på det sätt, att vid tio läroverk

bibliotekarien har i arvode 50 kronor, vid sex 75 kronor, vid nio

100—200 kronor, vid ett 230, ett 250, ett 300, två 350, och ett 527

kronor. Då dessa arvoden, af hvilka de högsta utginge till bibliotekarierne

vid de stora stifts- och läroverksbiblioteken i Linköping, Skara,

Göteborg, Vexiö, Streriguäs och Vesterås, i allmänhet vore allt för knappa

för att kunna anses motsvara den tidspillan och det arbete, som vården

af ett bibliotek kräfde, har Kongl. Maj:t nu föreslagit, att ifrågavarande

anslag måtte med 4,000 kronor förhöjas.

Denna jemförelsevis betydliga anslagsförhöjning har emellertid Utskottet

ansett sig icke böra till bifall förorda. Vården om ett läroverksbibliotek

lärer icke kunna upptaga en persons hela tid, utan torde detta

bestyr i allmänhet vara uppdraget åt någon af läroverkets lärare, hvilka

redan från innevarande års början undfått ej oväsentlig förhöjning i aflöningen.

Utskottet tillstyrker derföre,

att Kongl. Maj:ts nådiga framställning om förhöjning i

anslaget till arvoden åt bibliotekarier vid de högre

elementarläroverken icke må af Riksdagen bifallas.

12:o. För utvidgning af elementarläroverken i Söderhamn, Vadstena

och Sköfde från tre- till femklassiga har Kongl. Maj:t äskat anvisande

af 5,600 kronor till hvartdera eller tillhopa 16,800 kronor, med hvilket

belopp alltså anslaget till elementarläroverken skulle från och med år

1876 ökas.

Uti underdånig skrifvelse den 16 Maj 1874 anhöll Riksdagen, det

Kongl. Maj:t täcktes, efter vederbörandes hörande, taga i nådigt öfverBih.

till RiJcscl. Prof. 1875. 4 Sami. 1 Afd. 8 Häft. 2

Angående

anslaget till

Bibliotekarier

vid de

högre elementarläroverken■
-

Angående

anslag till

utvidgning af

elementarläroverk.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

vägande, huruvida icke ett inskränktare antal elementarläroverk, afsedda

för undervisning endast på den klassiska luden, kunde vara tillräckligt

för landets behof samt till eu kommande Riksdag aflåta det förslag i

ämnet hvartill förhållandena kunde föranleda; och enär således frågan om

elementarläroverkens mest ändamålsenliga anordning snart torde i hela

dess omfattning blifva föremål för statsmakternas pröfning, har det synts

Utskottet olämpligt att nu vidtaga partiela förändringar i afseende på

omfånget af undervisningen vid de redan befintliga läroverken, och Utskottet

föranlåtes derföre hemställa,

att hvad Kong!. Maj:t i förevarande hänseende föreföreslagit

icke må vinna Riksdagens bifall.

Angående 13:o. Då således Utskottet icke kunnat biträda Kongl. Maj;ts för
ntvidgningraf

slag om utvidgning af elementarläroverk, har Utskottet ännu mindre

elementar- kunnat till bifall förorda en inom Riksdagens Andra Kammare väckt

lar°Åmåi. ‘ motion i enahanda syfte, utan hemställer,

att Herr A. W. Westerdals i motion N:o 15 gjorda förslag

om beviljandeo af anslag till ett femklassigt elementarläroverk

i Amål icke må af Riksdagen bifallas.

wmia^ru 14:o. Till resestipendier åt lärare i lefvande språk vid elementar
Telestipen-

läroverken har Kongl. Maj:t föreslagit, att ett belopp af 6,000 kronor

dier åt lärare måtte på elementarläroverkens stat uppföras.

lspråkde Sedan undervisningen i franska, tyska och engelska språken vid

rikets elementarläroverk småningom erhållit ökad vigt, måste jemväl allt

större anspråk ställas på lärarne i dessa ämnen, och då nöjaktig färdighet

och säkerhet i ett språks praktiska användning svårligen lärer kunna

uppnås utan tillfälle till någon tids vistelse i det land, der språket talas,

samt i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7 b, pag. 39) är upplyst, att ansökningar

af elementarlärare om understöd för att i utlandet idka språkstudier

ej sällan blifvit afslagna i anseende till brist på medel för detta

ändamål, tillstyrker Utskottet,

att Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställning må

på det sätt af Riksdagen bifallas, att till resestipendier

åt lärare i främmande lefvande språk vid elementarläroverken

till Kongl. Maj:ts disposition för år 1876

anvisas ett extra anslag af 6,000 kronor.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

11

15:o. Herr A. Törnfelt har uti eu inom Andra Kammaren väckt Angående

'' r . , . .. ajlonmgen

motion (N:o 4) föreslagit, att elementarläroverkens ötningsiärare i musik för lärame i

och teckning måtte beviljas lika löneförmåner, som gymnastiklärare åt- m^sefni°n°gh

njuta; men då lärarne såväl i musik och sång som i teckning hafva

mindre antal undervisningstimmar än gymnastiklärare samt dessutom vid

de två sistförfluten riksdagarne erhållit ganska betydlig förbättring i sina

aflöningsförmåner, hemställer Utskottet,

att Herr A. Törnfelts förevarande motion må af Riksdagen

lemnas utan afseende.

16:o. Uti en inom Andra Kammaren väckt motion (N:o 75) har Angående

Herr A. J. Lyth af anförda skäl föreslagit, att Riksdagen måtte ställa uiflmUiL

till Kongl. Maj:ts förfogande ett förslagsanslag af 12,000 kronor att, efter

Kongl. Maj:ts pröfning och under de närmare bestämmelser, Kongl. Maj:t a,over"

kan finna för godt att fastställa, användas till bekostande af friplatser åt

obemedlade lärjungar vid de enskilda, af minst 5 klasser bestående elementarläroverk,

som vilja sådana emottaga, med rättighet för Kongl.

Maj:t att bestämma ett visst, t. ex. efter lärjungeantalet proportioneradt,

maximum af sådana frielevsplatser, samt med rättighet för läroverket sjelft

att inom detta maximum årligen bestämma antalet; börande läroverket

för hvarje sådan elev utfå en ersättning, som med högst en tredjedel

understiger medelkostnaden för hvarje lärjunge vid statens läroverk.

Vid sistlidna riksdag väcktes jemväl af enskild motionär förslag om

anvisande af statsbidrag åt enskilda elementarläroverk på enahanda grunder

och under hufvudsakligen samma vilkor, som nu blifvit ifrågastälda;

men detta förslag blef af dåvarande Stats-Utskott i afgifvet utlåtande

(N:o 20 b mom. 4) afstyrkt och lyckades ej heller vinna någondera Kammarens

godkännande. Utskottet, som i allo delar de åsigter, som då

gjorde sig gällande, tillåter sig nu endast åberopa omförmälda utlåtande

och hemställer,

att Herr A. J. Lyths ifrågavarande motion må af Riksdagen

lemnas utan afseende.

17:o. På

tillförene i flera

Pedagogier.

sätt Kongl. Maj:t nu föreslagit och i enlighet med hvad Angående

likartade fall skett, tillstyrker Utskottet, åt^loitga

att å anslaget till pedagogier och folkskolor må upp- vid Nora peföras

ett belopp af 39 kronor, såsom ersättning åt kolle
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 10.

n

gan vid Nora stads pedagogi för ett från stadskassan

hittills utgående, numera indraget bidrag till hans

aflöning.

Folkundervisningen.

Angående 18:0. Då enligt en i Ecklesiastik-departementets byrå för folk
läraresupp-

skoleärenden gjord beräkning å de lönebelopp, som för hvarje å stat

flyttning i uppförd lärarebefattning vid folkskolelärare-seminarierna bör år 1876 utgå,

/l°9grad.ne'' ett belopp af 2,000 kronor erfordras för vederbörande lärares uppflyttning

i den lönegrad, hvartill de äro berättigade, får Utskottet, i hufvudsaklig

öfverensstämmelse med hvad Kongl. Maj:t föreslagit, tillstyrka,

att till lärares vid seminarierna uppflyttning i högre

lönegrad enligt gällande grunder må till Kongl. Maj:ts

disposition för år 1876 anvisas ett extra anslag af

2,000 kronor.

Angående 19:o. För arvoden åt extra lärare samt åtskilliga materiela behof

extra9Värare har Kongl. Maj:t äskat förhöjning i anslaget till folkskolelärare-seminam.

m. vid rierna med 20,000 kronor; och då hvad i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7

seminarierna. pa g. 41) finnes rörande denna fråga anfördt synts Utskottet ådagalägga,

att den föreslagna anslagsförhöjningen är väl behöflig, tillstyrker

Utskottet,

att Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställning må

på det sätt af Riksdagen bifallas, att till arvoden åt

extra lärare samt åtskilliga materiela behof vid seminarierna

ett extra anslag af 20,000 kronor för år 1876

till Kongl. Maj:ts disposition anvisas.

Angående 20:o. Uti en inom Andra Kammaren af Herr A. W. Wigardt väckt

"för folkskola moti°n (N:o 67) är föreslaget, att Riksdagen måtte besluta, det anslaget

inspektionen, för folkskoleinspektionen höjes med 50 procent för beredande af förbättrade

aflöningsvilkor åt folkskoleinspektörerne i riket, och att dem

måtte tillkomma rese- och traktamentsersättning efter den klass i resereglementet,

som är bestämd för kyrkoherdar.

Anslaget till arvoden och resekostnadsersättning åt folkskoleinspektörer

höjdes vid förra riksdagen med 25 procent, och ännu torde ej

tillförlitligen kunna bedömas, huruvida ytterligare förhöjning må vara af

behof påkallad; hemställande derföre Utskottet,

s. 13 Kontrollera mot PDF

Stats-Utslcottets Utlåtande N:o 10.

13

att Herr A. W. Wigardts förevarande motion icke må

till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

21 io. I anslaget till undervisningsmateriel m. m. för folkskolor har Angående

Kongl. Maj:t äskat förhöjning med 5,000 kronor; och då, enligt hvad a^dfrvisstatsrådsprotokollet

(Bil. N:o 7 b, pag. 42) gifver vid handel), den all- ningsmateriel

männa prisstegringen föranledt ökning i kostnaderna för materielens an- foif^koior.

skaffande, samt det är af vigt att tillfälle fortfarande beredes skolstyrelserna

att till nedsatt pris erhålla undervisningsmateriel för sina folkskolor,

tillstyrker Utskottet,

att Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställning må

på det sätt af Riksdagen bifallas, att till undervisningsmateriel

m. in. för folkskolorna må på extra stat för

år 1876 anvisas till Kongl. Maj:ts disposition ett belopp

af 5,000 kronor.

22:o. Herr J. Fahlén har uti eu inom Andra Kammaren väckt Angående

motion (N:o 100) föreslagit, att Riksdagen — med förbehåll att till kompetensvilkoren

för anställning som lärare vid högre folkskola blefve till folkskolor.

hvad förut funnes stadgadt tillagd den bestämmelsen, att eu sådan skulle

hafva blifvit väl vitsordad i den praktiska öfningskurs vid folkskolelärareseminariet,

som för folkskolelärare i allmänhet vore föreskrifven måtte

bevilja den tillökning till understöd åt högre folkskolor, att detta med

hittills gällande bestämmelser rörande motsvarande åligganden för vederbörande

kommun eller kommuner måtte för hvarje skola få höjas till

1,200 kronor i stället för hittills stadgade 1,000 kronor som maximum.

Genom Rikets Ständers skrifvelse den 2 Mars 1858 är medgifvet,

att högre folkskola, försedd med lärare, hvilken för studier, idkade vid

universitetet, vore väl vitsordad, skulle erhålla understöd till högst dubbla

beloppet af hvad i distriktet samrnanskötes, dock för hvarje skola ej öfvers^

utande 1,000 kronor.

Det af motionären föreslagna tillägg till kompetensvilkoren för

anställning såsom lärare vid högre folkskola torde kunna anses betryggande

i afseende på lärarnes undervisningsskicklighet och, då den ifrågasatta

anslagstillökningen synts Utskottet med billighet öfverensstämmande,

får Utskottet, jemte anmälan att de ifrågavarande skolornas antal numera

utgör 11, för hvilka alltså, efter beräkning af 1,200 kronor för hvarje,

skulle erfordras ett anslag af 13,200 kronor, tillstyrka,

a) att statsbidraget för hvarje högre folkskola må, med

bibehållande af nu gällande bestämmelser i afseende

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Stats-Utslcottets Utlåtande N:o 10.

Angående aflöningen

för

lärare vid

folkskolor och

småskolor.

på tillskott från distriktet, utgå med högst 1,200 kronor

och för sådant ändamål anslaget till högre folkskolor

ökas från 11,000 kronor till 13,200 kronor; samt

b) att .vid anmälan af detta beslut Riksdagen må i underdånighet

anhålla, att för anställning såsom lärare vid

högre folkskola må hädanefter fordras, jemte förut föreskrifna

vilkor, att den sökande med godt vitsord genomgått

den praktiska öfningskursen vid folkskolelärareseminarierna.

23:o. I afseende å frågor, som beröra förslagsanslaget till »lönetillskott

åt lärare vid folkskolor och småskolor» är uti särskilda inom

Kamrarne väckta motioner föreslaget:

af Herr J. Jansson (motion inom Första Kammaren N:o 8) dels

att 1 § af Kongl. folkskolestadgan den 18 Juni 1842 måtte på det

sätt ändras, att hvarje stadsförsamling och hvarje socken på landet förpligtas

att upprätta och underhålla ett mot folkmängden svarande antal

folkskolor, och dels att bidragen till folkskolelärarnes aflönande måtte

höjas till belopp, som motsvarade lärarnes kontanta lön, för så vidt denna

icke öfverstege 600 kronor;

af Herr J. Jonasson i Gullaboås (motion inom Andra Kammaren

N:o 68), att Riksdagen ville för sin del besluta, det samtlige folkskolelärarnes

aflöning skulle utbetalas af statsmedlen utom stadgadt husrum,

vedbrand, kofoder och planteringsland, som fortfarande betalades af vederbörande

kommuner;

af Herr August Pettersson i Hasselstad (motion inom Andra Kammaren

N:o 70), att Riksdagen behagade bevilja så stort anslag, att alla

så väl lärare vid fast folkskola som småskola måtte erhålla hela sin kontanta

lön af staten, då kommunerna skulle tillförbindas skyldigheten att

bestå deras in natura tillkommande löneförmåner, hvilka för hvarje lärare

vid fast skola uppginge till cirka 200 kronor, förutom åliggandet att

bestå skollokaler och materiel;

af Herr A. J. Lyth (motion inom Andra Kammaren N:o 140), att Riksdagen

täcktes ställa till Kongl. Maj:ts förfogande ett årligt förslagsanslag

af 100,000 kronor utöfver det belopp, som nu vore anslaget, att användas

såsom bidrag från statens sida till höjande af lärares och lärarinnors

vid småskola löningsvilkor på så sätt, att hvarje skoldistrikt, som ville

öka årslönen för lärare eller lärarinna vid småskola från 200 till 300 kronor,

matte ega rätt att af statsmedel erhålla hälften eller 50 kronor för

s. 15 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

15

hvarje sådan lönetillökning utöfver hvad det förut erhållit, med vilkor,

att distriktet sjeIft tillsköte en lika stor summa; och

af Herr Äke Andersson (motion inom Andra kammaren Nto 148),

att det anslag, som nu utgår i kontant lön från staten till lärare och

lärarinnor vid folkskolor, måtte från hälften till två tredjedelar förhöjas

och under förut stadgade vilkor utgå.

Hvad först beträffar förslagen derom, att kostnaderna för folkskolelärarnes

aflöning skulle helt och hållet eller åtminstone i vidare mån

än hittills varit fallet öfverflyttas på staten, får Utskottet i minnet återkalla,

hurusom yrkanden i detta syfte vid flera föregående riksdagar varit

framstälda, men af dåvarande Statsutskott blifvit afstyrkta och ej heller

hos någondera Kammaren lyckats tillvinna sig understöd. Man har vid

pröfningen af dessa frågor städse fasthållit den grundsats, att folkskolan

i främsta rummet är en kommunens angelägenhet och att statens mellankomst

i afseende på kostnaderna för folkundervisningen bör, förutom

omsorgen om lärarebildningen, endast afse att understödja församlingarne

vid ordnandet af deras folkskoleväsende; och då Utskottet är öfvertygadt

om riktigheten af denna grundsats, har Utskottet ej heller kunnat understödja

de nu väckta förslag, som åsyfta rubbning af det stadgade förhållandet

mellan statens och kommunens bidrag.

Vid sistlidna riksdag höjdes minimilönen för lärare och lärarinnor

vid småskolor samt biträdande lärare och lärarinnor vid folkskolor från

150 kronor till 200 kronor. Enär emellertid äfven sistnämmda belopp

icke kan anses under nuvarande förhållanden utgöra en skälig ersättning för

det mödosamma arbete, som af desse lärare fordras, har Utskottet ej

tvekat att till bifall förorda förslaget om beredande af tillgång för ytterligare

förhöjning i småskolelärarnes aflöning, dervid dock denna synts

för närvarande lämpligen böra stanna vid 250 kronor; och har Utskottet

ansett billigheten fordra, att enahanda förmån tillkomme de vid folkskolorna

biträdande lärare och lärarinnor; och då, enligt en Utskottet

meddelad uppgift för 1873, de sistnämndes antal då utgjort 681 och

småskolelärarnes 4,143, eller tillhopa 4,824, skulle alltså eu anslagsförhöjning

af omkring 120,000 kronor för ändamålet erfordras; hemställande

alltså Utskottet,

a) att till höjande af aflöningen för lärare och lärarinnor

vid småskolor samt biträdande lärare och lärarinnor vid

folkskolor på sådant sätt, att hvarje skoldistrikt, som

vill öka årslönen för dylik lärare eller lärarinna från

200 till 250 kronor, må ega rätt att af statsmedel

erhålla hälften eller 25 kronor för hvarje sådan löne
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

tillökning utöfver hvad det förut erhållit, med vilkor

att distriktet tillskjuter en lika stor summa, anslaget

till »lönetillskott åt lärare vid folkskolor och småskolor»

må med 120,000 kronor förhöjas;

b) att Herr J. Janssons motion, N:o 8, icke må af Riksdagen

bifallas;

c) att Herr J. Jonassons motion, N:o 68, icke må af

Riksdagen bifallas;

d) att Herr August Petterssons motion, N:o 70, icke må

af Riksdagen bifallas; och

e) att Herr Ake Anderssons motion, N:o 148, icke må

af Riksdagen bifallas.

Angående 24:o. Vidare bär uti en inom Andra Kammaren väckt motion

andag för (N;o 81) Herr J. G. Granlund föreslagit, att Riksdagen måtte från och

inritningUvå med år 1876 till Ivongl. Maj:ts disposition ställa ett förslagsanslag af

rikets folk- 25,000 kronor för att, på sätt Kongl. Maj:t lämpligast funne, befordra

skolor. undervisningen i ritning vid rikets folkskolor.

Enligt hvad motionären jemväl erinrat, meddelas numera vid folkskolelärareseminarierna

undervisning i teckning, och längre torde statens

omvårdnad om detta läroämne icke böra utsträckas, helst anställandet

af särskilde ritlärare otvifvelaktigt skulle föranleda så betydliga kostnader,

att de ingalunda kunde motsvaras af resultaten utaf desse lärares verksamhet.

Utskottet hemställer alltså,

att Herr J. G. Granlunds förevarande motion icke må

vinna Riksdagens bifall.

Sundhetskollegium med medicinalstaten.

Angående 25:o. Vid sistlidna riksdag föreslog Kongl. Maj:t, att lön för en rättske
andag

för en, mist måtte å Sundhetskollegii stat uppföras med 4,500 kronor, men

rättskemist. ks(jagen? som ansåg erfarenheten ännu ej hafva ådagalagt behofvet att

för de rättskemiska undersökningarne inrätta en ordinarie tjenstebefattning,

anvisade för 1875 endast ett extra anslag å 3,000 kronor till

bekostande af dylika undersökningar. Kongl. Maj:t har nu förnyat sitt

nyss omförmälda förslag, men då, enligt Utskottets åsigt, frågans ställning

icke sedan sista riksdagen undergått någon förändring, hemställer Utskottet,

att Kongl. Maj:ts .nådiga förslag om uppförande af lön

för en rättskemist må endast på det sätt af Riksdagen

bifallas

s. 17 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

17

bifallas, att till bekostande af rättskemiska undersökningar

må för år 1876 på extra stat anvisas ett belopp

af 3,000 kronor.

26:o. Sedan, på sätt i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7 b, pag. 46) Angående

är meddeladt, Sundhetskollegium hos Kongl. Makt gjort hemställan anslag för

om aflåtande till Riksdagen af nådig proposition om ett anslag å 1,500 ; tandidkarekronor

årligen, att af kollegium disponeras till aflöning åt en kompetent ttonsten.

tandläkare, hvilken egde att vid af honom underhållen poliklinik meddela

undervisning i tandsjukdomarnes igenkänningstecken och behandling

samt i de till yrket hörande praktiska och tekniska delar, har, med

åberopande af hvad Sundhetskollegium sålunda anfört och då genom

bifall till dess förslag skulle vinnas ej blott kostnadsfri undervisning i

tandläkarekonstens praktiska delar, än äfven kostnadsfri vård för medellösa

patienter, Kongl. Maj:t nu till Riksdagen gjort framställning om

uppförande på ordinarie stat af ett anslag å 1,500 kronor för det af

kollegium uppgifna ändamål.

Denna nådiga framställning har Utskottet icke kunnat till bifall

förorda. Dels har nemligen hos Utskottet tvekan yppat sig, huru vida

det behof, som skulle medelst det ifrågavarande anslaget tillgodoses, må

kunna anses beröra ett statsändamål, dels har det synts Utskottet påtagligt,

att det nu föreslagna beloppet snart skulle visa sig för ändamålet

otillräckligt och kräfva betydlig förhöjning. Utskottet hemställer alltså,

att hvad Kongl. Maj:t i förevarande hänseende föreslagit

icke må vinna Riksdagens bifall.

27:o. 1 öfverensstämmelse med de grunder, enligt hvilka Riksdagen Angående

år 1874 beviljat löneförhöjning åt vaktbetjeningen vid de med Farma
u

u '' CD * u CD * tfbXTlCJ ät Vditt""

ceutiska institutet jemförliga inrättningar, får Utskottet tillstyrka, måstaren vid

att, med bifall till Kong]. Maj:ts derom gjorda nådiga framställning,

Riksdagen må, för beredande af tillgång för till- '' tutet.

ökning i aflöningen för vaktmästaren vid Farmaceutiska

institutet, med 150 kronor förhöja det för nämnda institut

uppförda anslag.

28:o. Vid reglering af utgifterna under riksstatens fjerde hufvud- Angående

titel har Riksdagen å samma hufvudtitel uppfört ett särskildt anslag till a£l''rTde^

»pensioner och stipendier åt Fältläkarecorpsen»; och får alltså, i enlighet sionärl/oeh

med hvad Kongl. Maj:t föreslagit, Utskottet tillstyrka, stjmtmaeri

att det för närvarande under åttonde hufvudtitelns an- cmpsen afling

för »Sundhetskollegium med medicinalstaten» upp- »edda <mBih.

till Biksd. Prof. 1875. é Samt. 1 Afd. 8 Häft. 3 *a9Sbe °Pi>’

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

förda belopp, 9,650 kronor, för pensionärer och stipendiater

i Fältläkarecorpsen må från detta anslag afföras.

V eterinärunder visningen.

Angående 29:o. Beträffande Kongl. Maj:ts nådiga framställningar dels om

anslag /de gkadt anslag för veterinärväsendets ordnande och dels om beviljande af

väsendets om- medel för nya byggnader åt vetermännstitutet i Stockholm, kommer

nande m. m. Utskottet framdeles att afgifva särskildt utlåtande, hvilket Utskottet här

endast skolat

anmäla.

Y etenskaps-akademien.

30:o. För bekostande af planscher till akademiens skrifter har

Angående Kongl. Maja äskat ett ärligt reservationsanslag å 6,000 kronor.

■piansehertiii Utskottet, som funnit behofvet af detta anslag ådagalagdt genom

Vetenskap*- hvad till stöd för framställningen är i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7 b,

altsliäfter.S k9''»'' 48 och 49) anfördt, får alltså, under åberopande deraf, tillstyrka,

att Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställning må

på det sätt af Riksdagen bifallas, att ett extra anslag

af 6,000 kronor för år 1876 anvisas till bekostande af

planscher till Yetenskaps-akademiens skrifter.

Angående 31:o. Vid 1862—1863 årens riksdag beviljades, till bestridande af

Omslag et1 till kostnaderna dels för vidsträcktare tillsyn, renhållning in. in., som blefve

Riksmusei en följd af riksniuseibyggnadens då skedda utvidgning, dels för aflöning

expenser. (]en talrikare betjening, som komme att erfordras för uppsigten vid

samlingarnes offentliga förevisning, dels ock för brännmaterial samt gasoch

vattenförbrukning, ett belopp af 4,750 riksdaler årligen, hvilket under

benämningen expensmeclel uppfördes under Vetenskaps-akademiens

anslag; och har Kongl. Maj:t nu i detta belopp föreslagit förhöjning med

2,720 kronor.

Med hänvisning till den i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7 b, pag.

54 och 55) lemnade utredning angående behofvet af denna anslagsförhöjning,

tillstyrker Utskottet,

att till expensmedel för naturhistoriska riksmuseum

må på extra stat för år 1876 anvisas ett belopp af

2,720 kronor.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 10.

19

Vitterhets-, Historie- och Antiqvitetsakademien»

32:o. Kong]. Maj:t har föreslagit, att följande å akademiens ordinarie

stat uppförda anslag måtte höjas, nemligen anslaget till samlingarne

och deras ökande med 1,000 kronor och anslaget till biblioteket med

750 kronor; och Utskottet får, med hänseende till hvad uti statsrådsprotokollet

(Bil. N:o 7 b, pag. 50—52) finnes rörande dessa anslagsförhöjningar

anfördt, hemställa,

att Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställning må

på det sätt af Riksdagen bifallas, att till ofvan angifna

ändamål anvisas till Kongl. Maj:ts disposition för år

1876 ett extra anslag å 1,750 kronor.

Musikaliska akademien.

33:o. Till reseunderstöd åt lofvande tonkonstnärer samt till honorarier

åt inhemske tonsättare för arbeten af högre konstvärde har Kongl.

Magt äskat ett årligt reservationsanslag af 6,000 kronor.

Ännu år 1863 utgick Musikaliska akademiens ordinarie an lag med

18,000 riksdaler, men har sedermera blifvit höjdt. till 30,300 kronor,

hvarförutan för nästlidet och innevarande år anvisats ett sammanlagdt

belopp af 190,000 kronor till en ny byggnad för nämnda akademi. Staten

har alltså med ganska frikostig hand tillgodosett behofvet af en högre

undervisningsanstalt för den musikaliska bildningens främjande; men dermed

bör jemväl, enligt Utskottets uppfattning, statens pligt att bereda

tillfälle till utvecklande af musikaliska anlag, der sådana förefinnas,

kunna anses uppfyld. Att den derutöfver skulle bidraga vare sig med

resestipendier för dem, som önska i främmande land egna sig åt musikens

studium, eller genom inköp af inhemske tonsättares arbeten, hvilka pröfvas

vara af högre konstvärde men ej lyckats finna förläggare, har icke synts

Utskottet lämpligt eller af behof påkalladt; hvadan Utskottet hemställer,

att Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställning icke

må vinna Riksdagens bifall.

Resestipendier samt läroböckers och lärda verks utgifvande.

34:o. Uti en inom Första Kammaren väckt motion (N:o 29) har

Herr 77. L. Rydin af anförda skäl föreslagit, att å ordinarie stat måtte

uppföras ett anslag af 3,000 kronor till resestipendium för idkande af

rätts- och statsvetenskapliga studier i utlandet, att hvarje år utdelas tur
-

Angående

förhöjning i

anslaget till

Akademiens

samlingar och

bibliotek.

Angående

reseunderstöd

m ■ in.

åt tonkonstnärer.

Angående

anslag till

resestipendium

för

rätts- och

statsvetenskapliga

studier.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Stats-UtsJeottets Utlåtande N:o 10.

Angående

ofriga ordinarie

anslag.

vis två gånger af Upsala och en gång af Lunds juridiska fakultet åt sökande,

som, efter det han aflagt föreskrifven fakultets- eller embetsexamen

inför juridisk fakultet vid någotdera universitetet, genom en till fakulteten

ingifven skrifven afhandling öfver af densamma förut kungjordt ämne

eller ock genom katederprof i sjelfvaldt ämne inom rätts- och statsvetenskapens

område, styrkt sig kunna med framgång sådana studier idka.

Vid 1840 års riksdag beviljade Rikets Ständer ett anslag af 10,000

riksdaler banko, att årligen utgå såsom understöd för resor i vetenskapligt

ändamål samt till läroböckers och lärda verks utgifvande, och detta

belopp, med tillägg af 400 riksdaler samma mynt, som förut varit under

bundhetskollegii stat upptagna till reseunderstöd för unga läkare, blef å

riksstaten såsom reservationsanslag uppfördt. Detta anslag, hvilket sedermera

blifvit förhöj dt, vid 1862—1863 årens riksdag till 20,000 riksdaler

och vid 1872 års riksdag till 24,000 riksdaler riksmynt, disponeras sålunda,

att deraf årligen utgå två resestipendier, ett å 1,800 kronor och

ett å 1,200 kronor åt läkare samt dylika stipendier för två vetenskapsidkare

vid hvardera universitetet, hvarjemte återstoden af anslaget användes

till reseunderstöd åt andra vetenskapsmän eller bidrag till vetenskapliga

arbeten.

Då således det behof, för hvilket motionären påkallat Riksdagens

uppmärksamhet, synts Utskottet redan vara nöjaktigt tillgodosedt, tillstyrker

Utskottet,

att Herr Rydins förevarande motion icke må till någon

Riksdagens åtgärd föranleda.

35:o. I afseende å de under denna hufvudtitel uppförda ordinarie

anslag, i afseende å hvilka förändring icke blifvit här ofvan ifrågasatt,

tillstyrker Utskottet,

att, i den mån icke framdeles under denna riksdag

meddelade beslut deri göra ändring, nämnda anslag må,

på sätt bilagda tabell Ditt. B närmare utvisar, uppföras

till enahanda belopp, som i nu gällande riksstat äro

upptagna; dock att för jemnande af hufvudtitelns slutsumma

anslaget till skrifmaterialier och expenser, ved

in. m. måtte få med erforderligt belopp ökas eller

minskas.

För beredande af dyrtidstillägg åt de under Ecklesiastik-departementet

hörande embets- och tjensteman har Kongl. Maj:t, jemlikt en i

s. 21 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 10.

21

statsrådsprotokollet meddelad utredning rörande härför erforderliga förhöjningar

i de särskilda aflöningsstaterna, föreslagit Riksdagen att på

extra stat för år 1876 anvisa ett sammanlagdt belopp af 174,507 kronor.

Angående de för de olika institutionerna afsedda, uti nämnda slutsumma

ingående anslagsbelopp, får Utskottet i sammanhang med öfriga

till den extra statsregleringen under åttonde hufvudtiteln hänförliga frågor

meddela yttrande, dervid följande den ordning, hvari anslagen i

riksstaten förekomma.

36:o. I öfverensstämmelse med hvad Kongl. Maj:t föreslagit, tillstyrkor

Utskottet,

att Riksdagen måtte för fortsatt tillämpning af den för

Ecklesiastik-departementets expedition faststälda nya

lönestat för år 1876 anvisa ett extra anslag af 11,500

kronor.

37:o. Vid den nya organisationen af departementets expedition

hafva två kanslister, såsom öfvertalige, ej kunnat uppföras till åtnjutande

af löner på den nya staten, hvadan Kongl. Maj:t förordnat, att desse

tjenstemäns aflöning skall, med det i 1874 års stat faststälda belopp af

1,800 kronor för dem hvar, under år 1875 utgå af det för nämnda år

till departements-chefens förfogande stälda anslag till amanuenser, skrifbiträden

in. in., 10,000 kronor. Då emellertid desse tjensteman, hvilka

fortfarande fullgöra åligganden jemförliga med dem, som tillhört kanslistbefattningen,

synts billigtvis böra komma i åtnjutande af det dyrtidstillägg

af tjugu procent å lönens belopp, som tillagts öfrige tjensteman med lika

lönevilkor, har Kongl. Maj:t nu föreslagit Riksdagen, att det för lönetilläggets

utgörande erforderliga belopp, 720 kronor, måtte för åren 1875

och 1876 få utgå af allmänna besparingarne å riksstatens åttonde hufvudtitel;

hemställande Utskottet,

att hvad Kongl. Maj:t i förevarande hänseende föreslagit

må vinna Riksdagens bifall.

38:o. För tillfällig förstärkning af arbetskrafterna inom byråerna

för undervisningsärenden anvisade sist församlade Riksdag för år 1875 ett

extra anslag af 5,000 kronor, att användas för bearbetning af undervisningsstatistiken.

Utaf detta anslag är, enligt hvad statsrådsprotokollet

(Bil. N:o 7 b, pag. 58) gifver vid handen, ett belopp af 4,200 kronor

tillagdt den tjensteman, som förrättar det hufvudsakliga statistiska arbetet,

Angående

anslag för

fortsatt

tillämpning

af Ecklesiastik-departementets

aflöning

sst åt.

Angående

dyrtidstillägg

för två öfvertalige

kanslister.

Angående

anslag för

statistiska arbeten

inom

Ecklesiastik

departementet,

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

och återstoden användes såsom arvoden för de biträden, han för de inkommande

uppgifternas bearbetande behöfver anlita. Enär behofvet af

sådant biträde ökas, då arbetet med statistikens offentliggörande begynner,

har Kongl. Maj:t nu föreslagit, att till utförande af statistiska arbeten

inom departementets byråer för undervisningsärenden ett belopp af 6,000

kronor måtte för år 1876 anvisas; och tillstyrker Utskottet,

att det i förevarande hänseende äskade extra anslag,

6,000 kronor, må för år 1876 af Riksdagen anvisas.

Angående 39:o. I öfverensstämmelse med förra Riksdagens beslut och på sätt

fö^Mksaril K°ngd- Maj:t nu föreslagit, tillstyrker Utskottet,

att Riksdagen må på extra stat för år 1876 anvisa såsom

dyrtidstillägg åt embets- och tjensteman.

a) i Riksarkivet 3,520 kronor;

b) i Kongl. biblioteket 2,720 kronor; och

c) i Nationalmuseum 1,100 kronor.

Angående 40:o. Vid nästlidet års riksdag begärde Kongl. Maj:t för år 1875

fö^domiufu s^som dyrtidstillägg åt domkapitlens tjensteman ett belopp af 5,574 kroiens°tjemte-

nor, motsvarande 30 procent å beloppet af samtliga från statsverket utmm.

gående kontanta bidrag till desse tjensteman aflöning, men Riksdagen

beviljade för ändamålet endast två tredjedelar af förenämnda anslagsbelopp,

eller 3,716 kronor.

Då emellertid aflöningen till konsistorienotarier och amanuenser

endast till ringa belopp utgår af statsmedel, och lönetillägg ansetts böra

beräknas endast å detta belopp, har, enligt hvad i statsrådsprotokollet

(Bil. N:o 7 b, pag. 59) är meddeladt, den af Riksdagen vidtagna nedsättning

i dyrtidstillägget varit för desse tjensteman i hög grad känbar; och

enär deras hufvudsakliga embetsverksamhet är egnad åt det allmännas

tjenst samt de icke borde blifva lidande derpå, att en del af deras löneinkomster

till lindring för statsverket härflöto från andra källor, har Kongl.

Maj:t nu föreslagit, att dyrtidstillägget för desse tjensteman måtte för

år 1876 höjas med 1,858 kronor eller till 5,574 kronor.

Då Riksdagen nästlidet år, vid pröfning af Kongl. Maj:ts förslag

om dyrtidstillägg åt ifrågavarande tjensteman med 30 procent af deras

utaf statsmedel utgående aflöning, funnit godt bevilja sådant lönetillägg

till nedsatt belopp, beräknadt till endast 20 procent af nämnda aflöning,

vet, Kongl.

Biblioteket

och Nationalmuseum,

''

s. 23 Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 10.

23

har på grund häraf, och enär några förändrade förhållanden sedermera

icke tillkommit, Utskottet ansett sig icke kunna den nu gjorda nådiga

framställningen om förhöjning i dyrtidstillägget understödja, utan hemställer,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må endast

på det sätt af Riksdagen bifallas, att såsom dyrtidstillägg

för domkapitlens tjensteman anvisas till Kongl.

Maj:ts disposition för år 1876 ett extra anslag af 3,716

kronor.

41 :o. Till kapellbyggnad i Pajala församling samt inköp af boställe

åt kapellpredikanten har Kongl. Maj:t äskat anvisande af ett extra anslag

å 20,000 kronor.

Utaf den i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7 b, pag. 66—69) meddelade

utredning i förevarande ämne inhemtas, att förslag blifvit framståldt

och af vederbörande embetsmyndigheter och kommuner understödt

om bildande af en kapellförsamling med egen kyrka i nordvestra delen

af Pajala socken i Norrbottens län; att till det ifrågasatta kapellaget

skulle utom Tärendö by, der kyrkan borde uppföras, förläggas sju andra

vid Kalix och Tärendö elfvar på ett afstånd från Tärendö by af l1^ till

3 mil belägna byar, hvarigenom kapellet skulle komma att bestå af 58

hemmansdelar om 365|96 mantal samt 40 oskattlagda nybyggen med en

befolkning af 821 personer, utaf hvilka åtskilliga hade ända till 8 mil

till Pajala kyrka; att de blifvande kapellboarne förbundit sig att med visstbelopp

''för hvarje hemmansdel bidraga till kapellpredikantens aflöning,

men i följd af sin medellöshet icke förmådde lemna något bidrag till

uppbyggande af kyrka, anläggning af begrafningsplats och inköp af boställe

åt kapellpredikanten, samt att kyrkobyggnaden beräknats till 12,000

kronor och bostället till 8,000 kronor.

Då för afhjelpande af det sålunda anmälda behofvet af religionsvård

för dessa trakters i så många hänseenden vanlottade inbyggare

saknas andra tillgångar än dem Riksdagen kan finnas villig att, på sätt

i flera likartade fall tillförene egt rum, för ändamålet anslå, tillstyrker

Utskottet,

att det till kapellbyggnad i Pajala församling samt

inköp af boställe åt kapellpredikanten äskade belopp,

20,000 kronor, må på extra stat för år 1876 af Riksdagen

anvisas.

Angående

anslag till

hapelliyggnad

i Pajalc

församling

m. m.

s. 24 Kontrollera mot PDF

Angående

anslag för

beredande

af religionsvård

åt den

vid större

arbetsföretag

anstälda

personal.

24 Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

42:o. Uppå underdånig framställning af Rikets vid 1856—1858 års

riksdag församlade Ständer derom, att Kongl. Maj:t täcktes meddela lämpliga

föreskrifter för beredande af religions- och sedlighetsvård åt den personal,

som användes vid sådana arbeten af större omfattning inom riket,

hvilka utfördes antingen af staten eller af enskilda bolag med bidrag af

statsmedel, utfärdade Kongl. Maj:t nådig förordning i ämnet den 12

Februari 1858. Denna förordning innehåller, bland annat, att om, med

hänsyn till kyrkas och församlings presterskaps aflägsenhet, den inom

samma trakt samlade arbetarepersonals talrikhet eller andra förhållanden,

arbetschefen eller styrelsen flnner särskildt föranstaltande behöflig!, för

gudstjensts hållande å arbetsstationerna, tillfälles beredande till nattvardsgång

för arbetarne m. in., och derom icke antingen genom kontraktsprosten

eller omedelbart med vederbörande församlings presterskap

öfverenskommelse kan träffas, skall på arbetschefens eller styrelsens förslag

vederbörande konsistorium efter omständigheterna antingen genom

förordnande anställa särskild predikant vid den arbetsstation, för hvilken

sådan af arbetschefen eller styrelsen äskas, eller ock förordna någon

inom orten redan anstäld prestman att, jemte sin innehafvande befattning,

detta uppdrag besörja; och skall den kostnad, som för beredande

af presterlig vård åt arbetarne kan erfordras, ersättas af de till arbetsföretaget

anslagna medel. Dessa stadgan den, som åsyftade endast de af

staten eller af enskilda bolag med bidrag af statsmedel utförda arbeten,

föranleddes af de då nyligen i större omfattning påbörjade jernvägsanläggningarne.

Man ansåg den tiden, att utan statens medverkan knappast

några bolag för dylika eller med dem jemförliga större arbetsföretag

skulle kunna komma till stånd. Förhållandena hafva i detta hänseende

numera så väsentligen förändrats, att det hädanefter torde blifva undantag

snarare än regel, att enskilda arbetsföretag äfven af större omfattning

utföras med bidrag af statsmedel. På grund häraf och af i öfrigt (se

statrådsprotokollet Bil. N:o 7 b., pag. 70 och 71) anförda skäl, har Kongl.

Maj:t. nu af Riksdagen äskat för år 1876 ett extra anslag af 10,000

kronor, att i de fall, då de för ändamålet nödiga medel icke enligt meddelade

föreskrifter böra från annat håll utgå, användas för beredande

af religionsvård åt arbetare, som utom sin hemort sysselsättas vid arbetsföretag

inom riket af större omfattning.

Utskottet har emellertid förestält sig, att religionsvård för de

vid dylika arbeten sysselsatte arbetare bör kunna nöjaktigt anordnas,

utan att något särskildt statsanslag derför behöfver anvisas. Det lärer

nemligen icke möta något hinder för Kongl. Maj:t att vid beviljande af

koncessioner

s. 25 Kontrollera mot PDF

I

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 10.

25

koncessioner å dylika arbetsföretag, äfven då de utan understöd af statsmedel

bedrifvas, förpligta vederbörande byggnadsbolag att vidkännas de

kostnader, som till anordnande af religions- och sedlighetsvård för de

vid företagen anstälde arbetare kunna finnas behöfiiga.

Utskottet hemställer alltså,

att Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställning icke

må vinna Riksdagens bifall.

43:o. För beredande af religionsvärd, på sätt i statsrådsprotokollet Angående

(Bil. N:o 7 b., pag. 72—74) vore bestämdt, åt svenske sjömän i utländ- rdfionsvård

ska hamnar samt åt andra derstädes sig uppehållande landsmän har åt svenske

Kongl. Maj:t för år 1876 äskat ett belopp af 8,000 kronor. ‘Ondska*''

De i berörda statsrådsprotokoll meddelade uppgifter hafva synts hamnar.

Utskottet ådagalägga, att staten icke kan undandraga sig att på vissa

utländska platser, der svenske sjömän eller andra svenske arbetare till

större antal uppehålla sig, bereda dem tillfälle att höra en svensk pre
dikan

och i öfrigt kunna anlita en prestman, som tillhör samma bekännelse

och talar samma språk som de sjelfva.

Utskottet tillstyrker alltså,

att det af Kongl. Maj:t i förevarande hänseende äskade

belopp, 8,000 kronor, må på extra stat för år 1876 af

Riksdagen anvisas.

44:o. Såsom dyrtidstillägg åt professorer, adjunkter med flere Angående

tjensteman vid universiteten har Kongl. Maj:t äskat anvisande af ett sam- ^fäffrättj0

manlagdt belopp af 69,223 kronor. Detta belopp, hvari ingår dyrtidstill-/morer, aflägg

med 3,700 kronor å lönerna för de nya lärareplatser, hvilkas in-iunkterm.fl.

rättande såsom fasta beställningar Utskottet här ofvan afstyrkt, är beräk- vid^mtoersinadt

i enlighet med de af förra Riksdagen antagna grunder, eller så, att tetenicke

någon i lönetillägg undfinge mer än 20 procent af lönen, beräknad

för professorer till 4,500 kronor, för adjunkter till 2,000 och 2,500 kronor

samt för öfrige tjensteman till det i staten upptagna belopp.

I sammanhang härmed har Utskottet till behandling förehaft en

inom Första Kammaren af Herr H. L. Rydin väckt motion (N:o 31),

deri framhållits, hurusom — efter det lärarne vid folkskolorna, vid elementarläroverken

och seminarierna genom statsanslag fått löneförbättringar

faststälda, och således universitetet vore det enda af de allmänna

undervisningsanstalterna, som ej kommit i åtnjutande af denna förmån —

billigheten syntes fordra, att eu förbättrad ekonomisk ställning äfven blefve

dess lärare och tjensteman tillförsäkrad. Jemte redogörande för de af

Bih. till Biksd. Prof. 1875. 4 Sami. 1 A/d. 8 Hä/t. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Stats-Utskott ds Utlåtande N:o 10.

vederbörande konsistorier och kanslersembete till Kong!. Maj:t gjorda

framställningar i detta ämne, har motionären bland annat anfört, att professorslönen

billigtvis ej borde sättas lägre än till 6,000 kronor och således,

då normallönen utgör 4,500 kronor, lönetillskottet bestämmas till

1,500 kronor, hvilket belopp borde beräknas såsom tjenstgöringspenningar,

deraf afdrag skulle ske till hela beloppet om tjenstledighet åtnjötes för

helt år, och i öfrigt i förhållande till tiden för tjenstledighet, då den ej

åtnjötes under ferier eller kortare tid än en månad eller till följd af sjukdom,

som ej öfverskrede tre månader, i hvilka fall afdrag ej borde ske;

att adjunktslönerna borde bestämmas till 3,000 kronor, med ett tillägg

af 500 kronor såsom tjenstgöringspenningar åt 8 särskildt uppräknade

adjunkter vid Upsala och 7 vid Lunds universitet, hvilka hade eu mera

sjelfständig lärareverksamhet; att af adjunkterne vid Upsala universitet

de 9 till tjensteår äldste borde erhålla en tillökning af 500 kronor såsom

tjenstgöringspenningar och af de vid Lunds universitet till löneförhöjning

ifrågakommande adjunkter de 7 äldste erhålla samma tillskott

såsom tjenstgöringspenningar, hvarjemte läraren i psykiatri vid Upsala

universitet borde erhålla 300 kronor; samt att jemväl öfrige tjensteman vid

universiteten äfvensom Upsala universitets vaktbetjening vore i behof af

löneförbättring till särskildt angifna belopp, i afseende hvarå Utskottet

till undvikande af vidlyftighet nödgas hänvisa till motionen; och har

motionären, efter det han sålunda framlagt ett detaljeradt förslag till

förbättrad aflöning för universiteten, föreslagit,

att det i Kongl. Majrts proposition om statsverkets tillstånd och behof föreslagna

dyrtidstillägg för nästkommande år, till ett belopp af 69,223 kronor,

måtte uppföras på ordinarie stat och förökas med det belopp, som erfordras för

att universitetens lärare och tjensteman måtte erhålla de af motionären föreslagna

lönetillskott, hvarvid en viss del skulle beräknas såsom tjenstgöringspenningar,

af hvilka afdrag borde ega rum vid åtnjuten tjenstledighet;

samt att, derest Kongl. Maj:ts förslag till inrättande af nya professorsoch

adjunktsplatser af Riksdagen bifölles, lönerna måtte sättas för professor

till 6,000 kronor, hvaraf 1,500 kronor beräknades såsom tjenstgöringspenningar,

och för adjunkt till 3,000 kronor;

att till förhöjning af arvoden för de vid universitetens institutioner

anstälde amanuenser måtte beviljas årligt anslag, för Upsala universitet

3,030 kronor och för Lunds universitet 1,350 kronor; och

att till löneförhöjning åt Upsala universitets vaktbetjening måtte

beviljas ett årligt anslag af 2,237 kronor 50 öre.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

27

Otvifvelaktigt skulle det för universitetens utveckling och framåtskridande

vara af stor vigt om deras aflöningsförhållanden kunde varda på

fast stat ordnade och dervid lönerna bestämda till sådana belopp,_ att,

genom öppnande af utsigt till en någorlunda betryggad ställning, universiteten

sattes i tillfälle att vid sig fästa framstående förmågor, hvilka eljest

tvingas att vända sig till banor, som i ekonomiskt afseende äro mera

fördelaktiga. Att på enskild motionärs förslag vidtaga en så omfattande

definitiv lönereglering har likväl Utskottet ansett sig icke kunna tillstyrka,

utan har under för handen varande förhållanden och då, enligt hvad i

punkten 3:o här ofvan är vordet antydt, fråga är å bane om förändrad

reglering af lärarebeställningarne vid universiteten, Riksdagens åtgärd

synts Utskottet för närvarande böra inskränkas dertill att, med bibehållande

af den för innevarande år beviljade löneförbättring, i öfrigt endast

tillgodose vetenskapens främste målsmän, professorerne samt de med dem

likstälde bibliotekarier och räntmästare. I afseende å deras aflöning har

den af motionären uppstälda jemförelse med ledamöterne i rikets kollegier

synts Utskottet ingalunda obillig, och då Riksdagen för de sistnämnde

medgifvit dyrtidstillägg, hvarigenom deras aflöning uppgår till 6,(300 kronor,

torde enahanda belopp böra professorerne och deras vederlikar tillkomma.

Det af Kongl. Magt till dyrtidstillägg för universiteten begärda

anslag, 69,223 kronor, hvilket, under förutsättning af bifall till Utskottets

under punkten 3:o här ofvan frainstälda förslag i afseende å de af Kongl.

Magt ifrågasatta nya lärareplatserna vid universiteten, torde böra med

3,700 kronor nedsättas till 65,523 kronor, är, på sätt ofvan är nämndt,

beräknadt efter den i allmänhet antagna grunden af 20 procent af nu

varande lön och således i fråga om professorerne och med dem likstälde

tjensteinännen, hvilkas normallön utgör 4,500 kronor, afsedt att höja aflöningen

till 5,400 kronor. En förhöjning till 6,000 kronor skulle alltså

i allmänhet kräfva ett tillskott af 600 kronor för hvarje; men dels har

den åtskillige professorer tillkommande boställsförmån, hvilken i staterna

beräknas till endast 300 kronor, synts böra till 600 kronor uppskattas,

dels förekomma åtskilliga andra ojemnheter i aflöningen, hvilka på förevarande

fråga inverka. Utskottet har derföre icke kunnat uppgöra något

detalj erad t förslag i afseende å tjenstgöringspenningarnes belopp, utan

torde de medel, som erfordras för höjande till 6,000 kronor af afiöningen

för professorer, bibliotekarier och räntmästare, böra för år 1876

ställas till Kongl. Maj:ts disposition. Enligt hos Utskottet gjorda beräkningar

skulle ett belopp af omkring 30,000 kronor vara för ändamålet

tillräckligt; Och får, på grund af hvad sålunda förekommit, Utskottet

tillstyrka:

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Stats-Utskottets Utlåtande N--o 10.

Angående

löneförbättring

för

Carolinska

institutet»

personal.

a) att Riksdagen må för år 1876 till Kongl. Maj:ts disposition

anvisa ett extra anslag af 65,523 kronor, att

enligt de af Kongl. Maj:t och Riksdagen för innevarande

ar godkända bestämmelser användas till dyrtidstillägg

åt universitetens lärare och tjensteman; och

b) att Riksdagen jemväl må på extra stat för år 1876 anvisa

till Kong]. Maj:ts disposition ett förslagsanslag af

30,000 kronor, att enligt ofvan angifna grunder under

benämning tjenstgöringspenningar, hvilka vid tjenstledighet

böra till vikarier afstås i de fall Kong]. Maj:t

kan finna skäligt närmare bestämma, användas för att

till ett belopp af 6,000 kronor höja aflöningen för de

vid universiteten anstälde professorer, hvilkas inkomster

af tjensten icke redan uppgå till detta belopp, äfvensom

för bibliotekarierne och räntmästarne.

45:o. För Carolinska mediko-kirurgiska institutet har Kongl. Maj:t

beräknat såsom dyrtidstillägg för år 1876 ett sammanräknadt belopp af

12,280 kronor, eller samma belopp, som af nästlidet års Riksdag; för år

1875 beviljades.

Uti förr berörda, inom Första Kammaren väckta motion (jSho 31)

har Herr H. L. Hydin, som ansett aflöningen för lärarebefattningarne vid

Carolinska institutet höra bestämmas till samma belopp, som lönerna för

motsvarande lärarebeställningar vid universiteten, på i öfrigt angifna

grunder föreslagit:

att det i Kongl. Maj:ts proposition föreslagna dyrtidstillägg för

Carolinska institutet, 12,280 kronor, måtte uppföras på ordinarie stat

och förökas med det belopp, som erfordrades, för att dess lärare och

tjensteman måtte erhålla de af motionären föreslagna lönetillskott, hvaraf

en viss del borde beräknas såsom tjenstgöringspenningar;

att till förhöjning af arvoden för institutets amanuenser måtte beviljas

ett årligt anslag af 2,100 kronor; och

att till löneförhöjning åt två af institutets vaktmästare måtte beviljas

ett årligt anslag af 200 kronor.

Af enahanda skäl, som i näst föregående punkt finnas af Utskottet

anförda,. och. då lärarne vid Carolinska mediko-kirurgiska institutet äro

med universitetslärarne fullkomligt likstälde, har Utskottet äfven i afseende

på de först nämnde funnit någon löneförhöjning utöfver dyrtidstillägget

för närvarande icke böra utom för professorerne ifrågakomma,

och har Utskottet ansett samma belopp af 600 kronor, som under

s. 29 Kontrollera mot PDF

Stats-UtsJcottets Tillåtande N:o 10.

29

benämning tjenstgöringspenningar skulle enligt Utskottets förslag tillkomma

de professorer vid universiteten, som åtnjuta normallön, jemväl böra Carolinska

institutets professorer i enahanda form tilläggas, dock att de två

professorer, som åtnjuta bostadsförmån, hvilken i deras aflöning är beräknad

blott till 300 kronor, må, då nämnda förmån bör till minst 600

kronor uppskattas, såsom tjenstgöringspenningar erhålla endast 300 kronor

; Och får alltså Utskottet tillstyrka:

a) att såsom dyrtidstillägg åt lärarne samt bibliotekarien

och sekreteraren vid Carolinska mediko-kirurgiska institutet

må för år 1876 anvisas ett extra anslag af

12,280 kronor; och

b) att Riksdagen jemväl må på extra stat för år 1876

anvisa till Kongl. Maj:ts disposition ett belopp af 4,200

kronor, att under benämning af tjenstgöringspenningar,

hvilka vid tjenstledighet böra till vikarien afstås i de

fall, Kongl. Maj:t kan finna skäligt närmare bestämma,

utgå med 300 kronor till hvarje af de två professorer,

som åtnjuta boställsförmån, samt med 600 kronor till

hvar och en af de öfrige professorerne.

46:o. Uti en inom Riksdagens Första Kammare väckt motion

(N:o 15) har Herr M. Hallenborg föreslagit, att Riksdagen måtte bevilja

ett anslag af 158,000 kronor, för att i enlighet med uppgjorda ritningar

och förslag åstadkomma uppförandet af en flygel till den byggnad i Upsala,

der biblioteket förvaras, samt anskaffandet af en uppvärmningsapparat för

hela bibliotekslokalen.

Enligt hvad åtskilliga vid motionen fogade handlingar utvisa, är

frågan om behofvet, af ökaclt utrymme för biblioteket i Upsala på Kongl.

Maj:ts nådiga pröfning beroende, och under ärendets utredning hafva af

vederbörande myndigheter till behofvets afhjelpande blifvit framstälda

flora olika förslag, hvilkas större eller mindre ändamålsenlighet det icke

torde tillkomma Riksdagen att i första hand bedöma. Vid sådant förhållande

hemställer Utskottet,

att Herr M. Hallenborgs förevarande motion icke må

till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

47:o. Till reparation af biblioteksbyggnad en vid Lunds universitet

har Kongl. Maj:t äskat ett anslag af 5,000 kronor.

Utaf statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7 b, pag. 30) inhemtas, att ifråga
-

Angående

anslag för

beredande af

Blindt utrymme

för biblioteket

i Upsala.

Angående

anslag till

reparation

af biblioteksbygnaden

i

Lund.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 10.

Angående

anslag till

materiel f ör

Carolinska

Institutets

fysiologiska

anstalt.

Angående

anslag för

element avlärares

praktiska

utbildning.

Angående

anslag till

högre skolor

för qvinlig

ungdom.

varande reparation redan år 1870 befunnits nödig, men mast af brist på medel

uppskjutas; och då vidare uppskof otvifvelaktigt skulle verka menligt på

byggnadens bestånd, tillstyrker Utskottet,

att det till reparation af biblioteksbyggnaden vid Lunds

universitet äskade belopp, 5,000 kronor, må af Riksdagen

på extra stat för år 1876 anvisas.

48:o. . Kongl. Maj:t har till inköp af materiel för Carolinska medikokirurgiska

institutets fysiologiska anstalt äskat ett extra anslag af 1,500

kronor; och då, enligt hvad statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7 b, pag. 33)

gifven vid handen, den ifrågavarande materielen, utgörande bord, stolar,

skåp och verktyg, utaf institutets lärarekollegium vitsordats vara för anstalten

behöflig, tillstyrker Utskottet,

att till inköp af materiel för ifrågavarande fysiologiska

anstalt må för år 1876 anvisas ett extra anslag af 1,500

kronor.

49:o. I anledning af Kongl. Maj:ts nådiga proposition till sistlidna

års riksdag angående anslag till inrättande af en pedagogisk undervisningsanstalt

för elementarlärare, anvisade Riksdagen, som på anförda skäl

förklarade sig icke kunna till nämnda framställning lemna bifall, till

Kongl. Maj:ts disposition för år 1875 ett belopp å extra stat af 15,000

kronor för praktisk utbildning af blifvande elementarlärare i hufvudsaklig

öfverensstämmelse med särskilde komiterades den 23 Juli 1872 derom

afgifna underdåniga förslag. Då anslag för elementarlärares praktiska

utbildning fortfarande vore behöflig!, men ännu ingen erfarenhet förelåge,

S0I1\ kunde gifva anledning att ifrågasätta ett annat belopp än det, som

för år 1875 blifvit bestämdt, har Kongl. Maj:t nu föreslagit, att för nämnda

ändamål måtte ställas till Kongl. Maj:ts disposition jemväl för år 1876 å

extra stat en summa af 15,000 kronor.

På grund af hvad sålunda förekommit, tillstyrker Utskottet,

att Riksdagen må det till praktisk utbildning af blifvande

elementarlärare äskade belopp, 15,000 kronor, för

år 1876 på extra stat anvisa.

50:o. Uti nådig proposition föreslog Kongl. Maj:t sistlidna års

Riksdag beviljandet af ett förslagsanslag å 50,000 kronor, att ställas till

Kongl. Maj:ts disposition för att användas till understöd åt af kommuner

upprättade elementarskolor för flickor under vissa vilkor och bestämmelser,

men denna nådiga framställning bifölls af Riksdagen endast på det

s. 31 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:ö 10.

31

sätt, att för år 1875 på extra stat anvisades 30,000 kronor att användas

till understöd, med högst 3,000 kronor till hvarje, åt sådana högre skolor

för qvinlig ungdom, hvilka efter vederbörandes hörande pröfvades vara

deraf i behof, under vilkor att elevernas årsafgifter icke bestämdes till

högre belopp än 50 kronor, att frielever till det antal, som af Kongl.

Maj:t bestämdes, vid skolan antoges, att årlig berättelse afgåfves öfver

skolans verksamhet, samt att skolan skulle vara underkastad den kontroll

och de vilkor i öfrigt, som Kongl. Maj:t kunde finna godt bestämma.

Enligt hvad nu är i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7 b, pag. 77 och

78). meddeladt, har Kongl. Maj:t detta Riksdagens beslut godkänt och

derjemte förordnat, att skola, som undfår del af nämnda anslag, skall

vara skyldig lemna kostnadsfri undervisning åt en elev för hvarje till

300 kronor uppgående belopp af det läroverket beviljade understödet;

och har Kongl. Maj:t nu — då det vore af vigt att medel för berörda

ändamål jemväl för år 1876 funnes att tillgå till minst samma belopp,

som för år 1875, emedan i annat fall de skolor, som innevarande år

komma i åtnjutande af understöd samt, i förhoppning att fortfarande

erhålla sådant, ordnat sin verksamhet, möjligen derom skulle gå miste —

till Riksdagen gjort framställning om beviljande äfven för år 1876 af ett

extra anslag å 30,000 kronor, att af Kong). Maj:t disponeras till understöd

åt högre skolor för qvinlig ungdom under samma vilkor för understöds

åtnjutande, som vid beviljandet af innevarande års anslag blifvit bestämda.

I sammanhang med denna nådiga framställning har Utskottet till

pröfning förehaft tvänne inom Andra Kammaren väckta, till Utskottets

behandling remitterade motioner (N:is 123 och 127), deri yrkats:

af Herr O. Thorell: att Riksdagen ville besluta, att bestämmelsen,

att icke högre afgift än 50 kronor får uppbäras af betalande elev, måtte

upphäfvas, och i dess ställe bestämmas, att till hvarje fullständigt elementarläroverk

för qvinlig ungdom betalas af staten 150 kronor för

hvarje sådan elev, som genom bevis från kyrkoherde och kommunalnämnd

på landet samt kyrkoherde och ordningsman i stad styrker sin oförmögenhet

att sjelf betala sin undervisning, dock så att den summa, staten betalar

till hvarje sådant läroverk, icke får öfverstiga 3,000 kronor;

och af Herr A. W. Stad,ff: att Riksdagen måtte antingen och helst

upphäfva bestämmelsen om viss lärjungeafgift för läroverk för qvinnor,

som må åtnjuta statsunderstöd, eller ock fastställa en med billighetens

fordringar och nu varande förhållanden öfverensstämmande ny högsta

lärjungeafgift.

.Någon tillförlitlig erfarenhet har ännu ej kunnat vinnas rörande

verkningarne af de vid sistlidne riksdag meddelade bestämmelser i af
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 10.

Angående

anslag till

byggnad för

Folkskolelärares

emir

narium i

Carlstad.

seende å vilkoren för statsbidragets åtnjutande, men emellertid hafva,

enligt hvad Utskottet inhemtat, ej mindre än nio läroverk redan hos

Kongl. Maj:t anmält sig till erhållande af understöd utaf ifrågavarande

anslag samt sex af dessa jemväl erhållit sådant understöd. Utskottet har

derföre ej kunnat understödja motionärernes förslag att redan nu i dessa

vilkor göra ändring, hvaremot det för innevarande år anvisade belopp

synts Utskottet böra, på sätt så väl Kongl. Maj:t som motionärerne föreslagit,

jemväl för år 1876 ställas till Kongl. Maj:ts disposition; hemställande

alltså Utskottet,

att till understöd åt högre skolor för qvinlig ungdom

under -de vilkor för understödets åtnjutande, som vid

beviljande af anslag under innevarande år för samma

ändamål blifvit bestämda, ett extra anslag af 30,000

kronor må för år 1876 af Riksdagen anvisas.

51:o. På grund af hvad domkapitlet i Carlstad uti underdåniga

skrivelser (se statsrådsprotokollet Bil. X:o 7 b, pag. 78 och 79) anfört

rörande behofvet af eu egen lokal för folkskolelärare seminarium derstädes,

och då den för ifrågavarande läroanstalt för närvarande mot ett årligt

hyresbelopp af 2,100 kronor förhyrda lokal ingalunda vore af den beskaffenhet

att undervisningen derstädes kunde på ett ändamålsenligt sätt

ordnas och handläggas, har Kongl. Maj:t nu gjort nådig framställning

om beviljande å extra stat för år 1876 af det för omförmälda behofs

tillgodoseende erforderliga belopp, 51,700 kronor, deraf 49,200 kronor

utgjorde den beräknade kostnaden för de nödiga byggnadernas uppförande

och återstående 2,500 kronor vore afsedda såsom lösen för af staden

Carlstad erbjuden tomt till läroverksbyggnaden.

Angelägenheten för folkskolelärareseminarium i Carlstad att erhålla

egen lokal har synts Utskottet vara af de i statsrådsprotokollet åberopade

omständigheter till fullo ådagalagd, och Utskottet har derföre icke tvekat

att tillstyrka beviljandet af nödiga medel för uppförande af en för ändamålet

lämplig läroverksbyggnad. Deremot har Utskottet, i betraktande

deraf att, vid uppförandet af dylik byggnad i Hernösand, staden utan

lösen upplåtit erforderlig tomtplats, samt Göteborgs stad nu äfven kostnadsfritt

upplåtit tomt till enahanda byggnad, ansett billigt att jemväl

staden Carlstad utan ersättning upplåter den erforderliga byggnadsplats^!,

särdeles som staden tillskyndas en ej ringa förmån genom den med folkskolelärareseminarium

förenade öfningsskola, der stadens skolbarn åtnjuta

undervisning utan någon kostnad för staden. Vidare har Utskottet förestält
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

33

stält sig, att hela den beräknade kostnadssurnman ej torde nödvändigt

behöfva’utgå under år 1876, utan att med någon del deraf skulle kunna

anstå till år 1877.

Utskottet hemställer alltså,

att Kongl. Maj:ts nådiga framställning om anslag till

uppförande af byggnad för folkskolelärareseminarium i

Carlstad må på det sätt af Riksdagen bifallas, att ett

belopp af 49,200 kronor för ändamålet beviljas samt

deraf anvisas 40,000 kronor att för år 1876 på extra

stat utgå, allt under vilkor, att staden Carlstad kostnadsfritt

upplåter nödig tomt för ifrågavarande läroverksbyggnad.

52:o. Sedan domkapitlet i Göteborg hos Kongl. Maj:t gjort underdånig

framställning om behofvet af egen lokal för Folkskolelärareseminarium

derstädes samt dervid, under anmälan att Göteborgs stad åt

seminarium kostnadsfritt under vissa vilkor upplåtit tre tunnland af stadens

jord till byggnadsplats för lärohus och till planteringsland, anhållit

dels om bemyndigande att för seminarii räkning mottaga berörda plats

under de vid upplåtelsen fästade vilkor, dels ock att Kongl. Maj:t täcktes

vidtaga nödiga åtgärder för medels anskaffande till uppbyggande derå af

lärohus för seminarium och till bekostande af de utgifter, som för platsens

bringande i vederbörligt skick i öfrigt kunde ifrågakomma, har

Kongl. Maj:t nu föreslagit Riksdagen att till uppförande af byggnad för

folkskolelärareseminarium i Göteborg å extra stat för år 1876 anvisa det

för en sådan byggnad, inberäknadt uppvärmningsapparat och uthus, beräknade

belopp af 77,200 kronor.

I betraktande af hvad i statsråds-protokollet (Bil. N:o 7 b, pag. 79

och 80) finnes till stöd för denna nådiga framställning anfördt, har anskaffandet

af en egen lokal äfven för Göteborgs seminarium synts vara

synnerligen önskvärdt, och, enligt hvad Utskottet inhemtat, lärer detta

läroverk redan vara uppsagdt till afflyttning den 1 April 1877 från dess

nu förhyrda lokal, så att något vidare uppskof icke lämpligen kan ega

rum; dock hav Utskottet förestält sig, att hela den beräknade kostnadssumman

icke kan nödvändigtvis vara under år 1876 behöflig, utan torde

med någon del deraf kunna till år 1877 anstå. Vidare har, vid granskning

af de utaf Göteborgs stad för kostnadsfritt upplåtande af tomt uppstäda

vilkor, Utskottet funnit ett af dessa vara af beskaffenhet att kunna

i en framtid blifva för statsverket betungande. Staden skulle nemligen

Bill. till Riksd. Pro t. 1875. 4 Sami. 1 Afd. 8 luft. 5

Angående

anslag till

byggnad för

Folkskolalärareseminarium

i

Göteborg.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Stats-Utskottets Utlåtande N:ö 10.

Angående

understöd åt

medellösaförsamlingar

till

folkskolelärares

aflöning.

Afgående

anslag f ör

utarbetande

af geografiska

kartor.

enligt detta vilkor, »ej hafva skyldighet att vidkännas någon belysningskostnad

för området, och, i händelse gasledning framdeles skulle komma

att förbi området utsträckas, skulle seminarium betala gaskomsumtionen

i de lyktor, som å området angränsande gata eller väg komme att anbringas».

Detta vilkor synes icke böra från statens sida godkännas, utan

torde vid anslagets beviljande böra fästas det vilkor, att Göteborgs stad

vid tomtens upplåtande frikallar seminarium från skyldighet att bekosta

lyshållning vid de tomten angränsande gator eller vägar.

Utskottet hemställer alltså,

att Kongl. Maj:ts nådiga framställning om anslag till

uppförande af byggnad för folkskolelärareseminarium i

Göteborg må på det sätt af Riksdagen bifallas, att ett

belopp af 77,200 kronor för ändamålet beviljas samt

deraf anvisas 50,000 kronor att för år 1876 på extra

stat utgå, allt under vilkor, att Göteborgs stad vid

upplåtande af den åt läroverket erbjudna tomt frikallar

seminarium från skyldighet att bekosta lyshållningen

vid de tomten angränsande gator eller vägar.

53:o. Vid flera föregående riksdagar har, i enlighet med Kongl.

Maj:ts derom gjorda framställningar, ett anslag af 20,000 kronor beviljats

till understöd åt sådana församlingar, hvilka i följd af medellöshet ej

kunna till erforderligt belopp bekosta aflöning åt sina folkskolelärare.

De senare årens stegrade fordringar på folkundervisningen hafva medfört

ökade kostnader för församlingarne, hvarför ock för hvarje år hela det

beviljade beloppet utdelats. Vid den senast verkstälda fördelningen af

detta anslag har, enligt hvad statsråds-protokollet (Bil. N:o 7 b, pag. 81)

gifver vid handen, understöd beviljats åt 411 församlingar. Någon minskning

i behofvet af dylikt understöd är för den närmaste framtiden icke

att. emotse, och Utskottet får derföre, i öfverensstämmelse med Kongl.

Maj:ts derom gjorda nådiga framställning, tillstyrka,

att till understöd åt sådana församlingar, som ej förmå

till erforderligt belopp bekosta aflöning åt sina folkskolelärare,

må för år 1876 anvisas ett extra anslag

af 20,000 kronor.

54:o. Till utarbetande af landskaps- och länskartor hufvudsakligen

för folkskolornas behof anvisades vid riksdagen år 1874, enligt Kong].

Maj:ts derom gjorda framställning, ett extra anslag för år 1875 af 1,500

kronor. Jemte redogörande för detta kartearbetes fortgång, har Kongl.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

35

Maj:t nu begärt, att till enahanda ändamål måtte för år 1876 på extra

stat anvisas ett belopp af 1,500 kronor; och tillstyrker Utskottet,

att till utarbetande af geografiska kartor för undervisningens

behof ett extra anslag af 1,500 kronor må

för år 1876 anvisas.

55:o. År 1874 anvisade Riksdagen, i hufvudsaklig öfverensstäm- *lZ?uu

melse med hvad jemväl nästföregående år skett, till Kongl. Maj:ts dispo- fomsgskoior.

sition å extra stat ett förslagsanslag af 10,000 kronor, att under innevarande

år användas till understöd för sådana i verksamhet varande folkhögskolor

i riket, som visat sig gagneliga och af Kongl. Maj:t pröfvades

vara i behof af dylikt understöd, under vilkor att landsting, kommuner

eller enskilde, hvar för sig eller gemensamt, bidroge med ett belopp, som,

inberäknad t elevafgifter, sammanlagdt motsvarade minst dubbla summan

af statsbidraget, hvilket sistnämnda dock ej finge öfverstiga 2,000 kronor

årligen för hvarje skola, samt att berättelse öfver skolans verksamhet årligen

skulle af dess styrelse så väl till Kong]. Maj:t som till vederbörande

landsting ingifvas.

Sistlidna år hafva, enligt hvad i stadsråds-protokollet (Bil. JN:o i

b, pag. 82) är meddeladt, understöd med ett sammanlagdt belopp af

13,056 kronor beviljats till sådana skolor, vid hvilka, enligt styrelsernas

uppgifter, tillsammans 390 lärjungar under läsåret 1873—1874 åtnjutit

undervisning; och har Kongl. Maj:t nu föreslagit Riksdagen att till detta

ändamål för näst kommande år anvisa ett förslagsanslag å extra stat af

13,000 kronor, att utgå under omförmälda vilkor.

Uti en inom Andra Kammaren väckt motion (N:o 118) har Herr

Ola Bosson Olsson föreslagit, att statsbidraget till hvarje folkhögskola

skulle få utgöra ett lika belopp mot det, hvartill enskilda bidrag, Oberäknad

elevafgiften, uppgå, dock högst 2,000 kronor, och att Riksdagen

måtte för detta ändamål till Kongl. Maj:ts disposition ställa ett extra

förslagsanslag af 20,000 kronor.

Då den allmänna prisstegringen måste äfven på.omkostnaderna för

folkhögskolorna visa sina verkningar, har Utskottet icke tvekat att till

bifall förorda motionärens förslag, helst dymedelst statens bidrag till

dessa skolor komme att beräknas i närmare öfverensstämmelse med de

grunder, efter hvilka folkundervisningen i allmänhet af staten understöd
ies.

Utskottet hemställer alltså,

att Riksdagen må för år 1876 till Kongl. Maj:ts disposition

anvisa ett förslagsanslag af 20,000 kronor,

att användas till understöd för sådana i verksamhet

varande folkhögskolor, som visat sig gagneliga och af

opaginerad Kontrollera mot PDF

3(5

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

Kongl. Maj:t pröfvas vara i behof af dylikt understöd,

under vilkor att landsting, kommuner eller enskilde,

hvar för sig eller gemensamt, dertill lemna bidrag,

som, inberäknadt elevafgifter, sammanlagdt uppgå till

minst enahanda belopp, som statsbidraget, hvilket sistnämnda

dock ej må öfverstiga 2,000 kronor för hvarje

skola, samt att berättelse öfver skolans verksamhet

årligen af dess styrelse så väl till Kongl. Maj:t som

till vederbörande landsting ingifves.

o+An%.. sätt Konöl. Maj:t nu föreslagit och i öfverensstämmelse

för Gymnast^ mecl förra Riksdagens beslut, tillstyrker Utskottet,

dyrtidstillägg åt lärarepersonalen och sekreteraren

vid Gymnastiska centralinstitutet må för år 1876

på extra stat anvisas ett belopp af 3,910 kronor.

Angående 57:o. Såsom dyrtidstillägg åt Sundhet skolleqii tjenstepersonal har

lussi Kongl Maj:t »stat ett belopp af 9,240 kronor.

kollegium. Häri ingår äfven för ordföranden i Sundhetskollegium, hvilkens lön

utgör 8,000 kronor, beräknadt dyrtidstillägg 1,000 kronor, hvilket belopp,

i öfverensstämmelse med Riksdagens i likartade frågor förut fattade beslut,

ej torde höra beviljas. Likaledes torde, under förutsättning af Riksdagens

bifall till hvad Utskottet här ofvan angående rättskeinistbefattningen

föreslagit, det för denne beräknade dyrtidstillägg, 900 kronor, böra

uteslutas. På sätt bilagde tabell Litt. A. närmare utvisar, kommer dymedelst

det till dyrtidstillägg för Sundhetskollegium erforderliga anslag

att uppgå till 7,340 kronor; hemställande alltså Utskottet,

att såsom dyrtidstillägg åt Sundhetskollegii å bilagde

tabell Litt. A upptagne ernbets- och tjensteman må för

år 1876 anvisas ett extra anslag af 7,340 kronor.

Angående

dyrtidstillägg

för Provincialläkarne,

Farmaceutisia

institutet,

undervisningsanstalter

för

barnmorskor

och Veterinärinstitutet

i

Stockholm.

gens

58:o. I enlighet med Kongl. Maj:ts nu gjorda, med förra Riksdabeslut

öfverensstämmande förslag, tillstyrker Utskottet,

att Riksdagen må såsom dyrtidstillägg för år 1876 på

extra stat anvisa:

a) åt provincialläkarne 44,400 kronor;

b) åt laboratorn och amanuensen vid Farmaceutiska institutet

380 kronor;

c) åt den vid undervisningsanstalterna för barnmorskor anstälda

personal 1,620 kronor; och

d) åt lär änne och kamer er ar en vid Veterinärinstitutet i Stockholm

4,800 kronor.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

37

59:o. För beredande af dyrtidstillägg i enlighet med de af förra

Riksdagen godkända grunder åt intendenterne och konservatorn vid naturhistoriska

riksmuseum samt föreståndaren och amanuensen vid meteorologiska

anstalten har Kongl. Maj:t för år 1876 äskat ett belopp af 5,800

kronor.

I sammanhang med denna nådiga framställning har Utskottet till

behandling förehaft en af Herr C. J. Rossander inom Andra Kammaren

väckt motion (N:o 82), deri föreslagits, att Riksdagen måtte till förhöjande

af lönerna för de sex intendenterne vid riksmuseum samt för

föreståndaren för den meteorologiska anstalten bevilja så stort anslag,

att deras löner blefve lika med dem, som Riksdagen komme att bestämma

för professorerne vid universiteten; att amanuensen vid den meteorologiska

anstalten måtte undfå lika lön med adjunkterne vid universiteten,

samt riksmusei konservator i fast lön erhålla 3,000 kronor.

På sätt af bilagde tabell Lutt, A. inhemtas, åtnjuta två af intendenterne

4,000 kronor hvardera, och de fyra öfrige hvardera 3,500 kronor

samt föreståndaren för meteorologiska anstalten 3,000 kronor. Oaktadt

Utskottet icke kunnat motionärens förslag i allo understödja, har

Utskottet likväl, då intendenterne och föreståndaren för meteorologiska

anstalten onekligen böra vara likstälde med professorerne vid universiteten

och Carolinska inediko-kirurgiska institutet, ansett billigheten

fordra, att jemväl för dem uppföres någon löneförbättring utöfver det till

20 procent å nu varande lönen beräknade dyrtidstillägget, och Utskottet

har ansett sig i sådant hänseende böra föreslå enahanda belopp af 600

kronor, som, enligt Utskottets här ofvan gjorda hemställan, i allmänhet

skulle bemälde professorer i form af tjenstgöringspenningar tillkomma.

Utskottet hemställer alltså:

a) att såsom dyrtidstillägg åt intendenterne och konservatorn

vid naturhistoriska riksmuseum samt föreståndaren

och amanuensen vid meteorologiska anstalten må

för år 1876 anvisas ett extra anslag af 5,800 kronor;

och

b) att Riksdagen må på extra stat för år 1876 anvisa ett

belopp af 4,200 kronor, att utgå med 600 kronor åt

hvar och en af intendenterne vid naturhistoriska riksmuseum

samt föreståndaren för meteorologiska anstalten

under benämning tjenstgöringspenningar, hvilka vid

tjenstledighet böra åt vikarien afstås i de fall, Kongl

Maj:t kan finna godt bestämma.

Angående

anslag till

löneförbättring

för

Vetenskapsakademienspersonal.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 10.

Angående

anslag för

Vetenskapsakademiens

observatorium.

60:o. Enligt hvad i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7 b, pag. 82—84)

är meddelad t, hade Vetenskapsakademien hos Kongl. Maj:t anmält, att

dess astronomiska observatorium i afseende på sin anordning icke längre

motsvarade de fordringar, som man i anseende till den astronomiska

vetenskapens framsteg i senare tider kunde och borde ställa på en sådan

anstalt.

Enligt den af akademien framstälda plan, för hvilken i berörda

statsrådsprotokoll närmare redogöres, voro de nödvändigaste behofven

för ordnandet af dess observatorium följande:

för anskaffande och uppställning af ett eqvatorial
instrument

med tillbehör.............................................. kronor 20,200: —

för anskaffande af ett transportabelt passageinstrument

för longitudsbestämningar ................................ » 3,100: —

för anordningar i den nu varande observatoriibyggnaden,

för inrymmandet och uppställandet af förenämnda

eqvatorialinstrument under rörligt torntak » 9,700: —

för en tillbyggnad å norra sidan af den nu varande

byggnaden ...................................................... » 33,436: —

Summa kronor 66,436: —

Akademien, som länge insett behofvet att afhjelpa de sålunda anmärkta

bristerna, hade sedan längre tid tillbaka för ändamålet årligen

afsatt ett penningebelopp af sina egna tillgångar. Den fond, som sålunda

samlats, uppginge dock icke till mer än omkring hälften af nyss anförda

slutsumma, och någon utsigt att kunna ytterligare föröka nämnda fond

förefunnes icke, då akademiens inkomster numera helt och hållet toges i

anspråk för betäckande af de ökade årliga utgifterna. Vid sådant förhållande,

och då Stockholms observatorium icke längre borde lemnas i

sitt ofullständiga skick, har Kongl. Maj:t nu gjort framställning om beviljande

af ett extra anslag af 33,000 kronor såsom bidrag till observatoriets

ordnande, nemligen dels fou anskaffande och uppställning af förrberörda

eqvatorialinstrument med tillbehör och dels för de erforderliga

anordningarne i den no varande observatoriibyggnaden, mot skyldighet

för akademien att sjelf bekosta den för observatoriet nödiga tillbyggnaden,

hvarför kostnaden beräknats till 33,436 kronor.

I betraktande af hvad sålunda och i öfrigt förekommit, har ett ändamålsenligt

ordnande af Vetenskaps-akademiens observatorium synts

Utskottet vara af behofvet synnerligen påkalladt, och Utskottet tillstyrker

derföre,

s. 39 Kontrollera mot PDF

Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 10.

39

att Riksdagen må till bidrag vid ordnandet af Vetenskaps-akademiens

astronomiska observatorium anvisa

för år 1876 ett extra anslag af 33,000 kronor.

61:o. Som de extra anslag, hvilka vid nästlidna riksdag blifvit för

ändamål, tillhörande Vitterhets-, Historie- och Antiqvitets-akademiens

verksamhet, anvisade, fortfarande voro till lika belopp behöftiga, har

Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att äfven för år 1876 bevilja enahanda

anslag, nemligen; till arvoden åt vetenskapligt bildade biträden vid ordnandet

och vården af statens under Vitterhets-, Historie- och Antiqvitetsakademiens

inseende stälda samlingar samt till aflöning åt vaktbetjening

vid samlingarnes offentliga förevisning 4,000 kronor; till undersökning

och beskrifning af fäderneslandets fornlemningar in. m. 5,000 kronor;

samt till utgifvande af planschverk öfver fornsaker och andra märkvärdiga

föremål i statens historiska museum och öfver svenska sigill från

medeltiden 2,000 kronor.

Utskottet tillstyrker,

att ofvan uppräknade extra anslag, tillhopa 11,000

kronor, må på extra stat för år 1876 af Riksdagen

beviljas.

62:o. Då de dyrtidstillägg, Ivongl. Maj:t för nedan närande embetsoch

tjensteman äskat, uppgå till enahanda belopp, som vid förra riksdagen

blifvit samme ernbets- oeh tjensteman för innevarande år tillagda,

får, i enlighet med hvad Kongl. Maj:t föreslagit och under hänvisande

till bilagde tabell Ditt. A, Utskottet tillstyrka,

att Riksdagen må såsom dyrtidstillägg för år 1876 på

extra stat anvisa:

a) åt riksantiqvarien och amanuenserne vid Vitterhets-, Historie-

och Antiqvitets-akademien 1,500 kronor;

b) åt lärare och tjenstemän vid Akademien för de fria

konsterna 4,500 kronor; och

c) åt lärare och tjenstemän vid Musikaliska akademien

3,940 kronor.

63:o. Till höjande af det Musikaliska akademien beviljade hyresanslag

har Kongl. Maj:t föreslagit anvisande af 675 kronor; och då, enligt

hvad statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7 b, pag. 85) gifver vid handen,

hyran för den af akademien begagnade lokal blifvit med berörda belopp

förhöjd samt, i anseende till mellankominen fråga om gatureglering, akade
-

mi ngående

anslag till

Vitterhets-,

Historie- och

Antiqvitetsakademien.

Angående

dyrtidstillägg

åt Vitterhets-,

Historie- och

Antiqvitetsakademien,

Akademien

för de fria

konsterna och

Musikaliska

akademien.

Angående

förhöjdt

hyresanslag

för Musikaliska

akademien.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

Angående

fyllande af

eu i Riksmuseets

expensmedelsandag

uppkommen

brist.

Angående

anslag till

inköp af en

mineraliesamling.

Angående

anslag till

hospitalsbyggnader.

raiens nya byggnad icke hinner till år 1876 fullbordas, tillstyrker Utskottet,

att till höjande af Musikaliska akademiens hyresanslag

ett extra anslag af 675 kronor må för år 1876 af Riksdagen

anvisas.

64:o. Under 31:sta punkten här ofvan har Utskottet tillstyrkt, att

det för detta museum afsedda expensmedelsanslag måtte för år 1876

höjas med 2,720 kronor. Enligt hvad det der åberopade statsrådsprotokoll

gifver vid handen, har det nu varande anslaget från och med år 1871

varit otillräckligt, så att den uppkomna bristen nu uppgår till ett belopp

af 3,400 kronor; och får, i öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts derom

nu framstälda förslag, Utskottet hemställa,

att Riksdagen må, till betäckande af den i naturhistoriska

riksmuseets expensmedelsanslag uppkomna

brist, anvisa för år 1876 ett extra anslag af 3,400

kronor.

65:o. Till inköp af en mineraliesamling för naturhistoriska riksmuseets

räkning har Kongl. Maj:t äskat ett belopp af 3,416 kronor.

Med hänvisande till de i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7 b, pag. 86)

lemnade upplysningar i afseende å de föremål, för hvilkas införlifvande

med riksmusei samlingar berörda anslagsbelopp är afsedt, tillstyrker Utskottet,

att det till inköp af en mineraliesamling för naturhistoriska

riksmusei räkning äskade belopp, 3,416 kronor,

må på extra stat för år 1876 af Riksdagen anvisas.

66:o. I anledning af Kongl. Maj:ts nådiga framställning om beviljande

af medel till anläggning af nya och utvidgning af redan befintliga

hospital, anvisade nästlidet års Riksdag för år 1874 ett belopp af

200,000 kronor samt för år 1875 ett extra anslag af 700,000 kronor;

och har Kongl. Maj:t nu föreslagit Riksdagen att till enahanda ändamål

för år 1876 anvisa ett belopp af 700,000 kronor med rättighet att för

ett följande års arbeten använda hvad som å anslaget kan vid utgången

af år 1876 finnas besparad t.

I statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7 b, pag. 86—90) redogöres för den

i afseende på ifrågavarande byggnadsarbeten för den närmaste framtiden

uppgjorda plan, och inhemtas deraf, att 1876 års anslag är afsedt att,

jemte hvad af anslaget för innevarande år ännu finnes odisponeradt, användas
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

41

vändas till fortsättande af hospitalsbyggnaden i Lund, till fortsättning af

byggnadsarbeten vid Hernösands hospital samt till uppförande af ett nytt

hospitalshus jemte cellbyggnad vid Upsala hospital.

Utskottet tillstyrker,

att Riksdagen må till hospitalsbyggnader anvisa för

år 1876 till Kongl. Maj:ts disposition ett extra anslag

af 700,000 kronor, med Kongl. Maj:t lemnad rätt att

för ett följande års arbeten använda hvad som å anslaget

kan vid utgången af år 1876 finnas besparadt.

67:o. Till allmänna hospitalsfondens förstärkande har Kongl. Maj:t

äskat ett extra anslag af 200,000 kronor, att under år 1876 i mån af behof

utgå.

Jemte erinran att för innevarande år enahanda belopp till detta

ändamål utgår, tillstyrker Utskottet,

att Riksdagen må till allmänna hospitalsfondens förstärkande

anvisa för år 1876 ett extra anslag af 200,000

kronor att i mån af behof utgå.

68:o. I enlighet med Kongl. Maj:ts derom gjorda nådiga framställningar

får Utskottet, under åberopande af de skäl, som i statsrådsprotokollet

(Bil. N:o 7 b, pag. 91—94) äro till stöd för desamma anförda,

tillstyrka,

att Riksdagen må för år 1876 på extra stat anvisa:

a) till understöd för den i Sköfde inrättade vårdanstalt

- för sinnesslöa barn 5,000 kronor, mot vilkor att fyra

obemedlade sinnesslöa barn der afgiftsfritt åtnjuta vård

och undervisning;

b) till understöd för den i Stockholm af föreningen för

sinnesslöa barns vård inrättade vårdanstalt 5,000 kronor,

under vilkor att minst tjugo elever och bland dem

sex afgiftsfritt vid anstalten vårdas och undervisas; och

c) till understöd åt det i Jerfsö socken i Helsingland inrättade

sjukhem för spetälska 7,500 kronor, mot vilkor

ej mindre att 4,000 kronor dessutom för ifrågavarande

ändamål af landstinget anvisas för samma år, än ock

att spetälske sjuke må äfven från andra län än Gefleborgs

till vård å anstalten mottagas.

Bill. till Bikscl. Prof. 1875. 4 Samt. 1 Afä. 8 Raft. 6

Angående

anslag till

hospitalsfonden.

Angående

anslag till

vårdanstalter

för sinnesslöa

barn samt till

ett sjukhem

för spetälska.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42 Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

Angående 69:o. Med bifall till Kongl. Maj:ts nådiga framställning beviljade

Tndersöh sist församlade Riksdag åt Filosofie Doktorn Hjalmar Stolpe för hvartdera

ningar d af åren 1874 och 1875 ett extra anslag af 4,500 kronor, deraf 2,500

JijoMn. kronor till bestridande af omkostnaderna för fortsättandet af de naturhistoriska

och arkeologiska undersökningar, hvilka han under de tre föregående

åren anstalt på Björkön i Mälaren, samt 2,000 kronor såsom årsarvode

åt Stolpe för hans befattning med berörda undersökningsarbeten,

mot skyldighet för honom att till statens vederbörande museer aflemna

de fyndföremål, som kunde blifva insamlade. Sedan Stolpe nu hos

Kongl. Maj:t anhållit, att, då det dels för jordégarne, hvilka skulle upplåta

den för undersökningarne erforderliga'' mark, hvarigenom jordbrukets

jemna gång väsendtligen rubbades, dels för att kunna vid arbetet fästa

samme arbetare, hvilka under de föregående åren inöfvats, och af hvilka

flertalet ej vore på Björkön bofast, dels ock, för det planmessiga anordnandet

i allmänhet af en undersökning af denna omfattning, vore af

största vigt, att dess fortgång betryggades för någon tid, och en sådan

undersökningsperiod ej kunde med fördel bestämmas till mindre än tre

år, han måtte, för vidare fullföljande af omförmälda undersökningar, för

hvart och ett af åren 1876, 1877 och 1878 komma i åtnjutande af ett

anslag till belopp af 5,000 kronor, deraf såsom förut 2,500 kronor att

emot redovisning användas till bestridande af kostnaderna för arrendering

af jordlotter och för undersökningsarbetena å så väl den s. k. svarta

jorden som de kringliggande graffälten äfvensom för de möjligen anträffade

fyndens hithörande och vederbörliga ordnande, samt 2,500 kronor

såsom årligt arvode för hans arbete icke blott vid undersökningarne på

ön, utan äfven vid ordnandet och beskrifvandet af de insamlade föremålen,

så har Kongl. Maj:t, efter det Vetenskaps-akademien, med vitsordande

af det synnerligen tillfredsställande sätt, hvarpå Stolpe utfört

sina. förra undersökningar, samt rikhaltigheten af de dervid hopbragta

samlingar af natur- och konstföremål, den gjorda ansökningen till nådigt

bifall förordat, _ nu _ föreslagit Riksdagen att till fortsättande af de påbörjade

naturhistoriska och arkeologiska undersökningarne på Björkön

under åren 1876, 1877 och 1878 bevilja 15,000 kronor, hvaraf 5,000

kronor skulle anvisas att under år 1876 utgå med 2,500 kronor till bestridande

af kostnaderna för undersökningsarbetet samt 2,500 kronor

såsom arsarvode åt Doktor Stolpe, mot skyldighet för honom att till

statens vederbörande museer aflemna anträffade fynd.

Då de ifrågavarande forskningarne äro för den fosterländska kulturhistorien

af stor vigt, får, med hänseende till hvad i ärendet förekommit,

Utskottet tillstyrka,

s. 43 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 10,

43

att Riksdagen må till fortsättande af de påbörjade

naturhistoriska och arkeologiska undersökningarne på

Björkön under åren 1876, 1877 och 1878 bevilja 15,000

kronor samt deraf på extra stat för år 1876 anvisa

ett belopp af 5,000 kronor till den af Kongl. Maj:t

föreslagna fördelning.

70:o. Enär för tillsyn och vård af den i nationalmuseum inrymda Anfen^l

och under musei-intendentens inseende stälda Lifrustkammaren erfordra- j^/JZtkamdes,

likasom under innevarande och flera föregående år, äfven för år maren.

1876 ett anslag af 600 kronor, har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att

för samma ändamål anvisa nämnda belopp, att jemväl år 1876 såsom

extra anslag utbetalas; tillstyrkande Utskottet,

att för vård och tillsyn af lifrustkammarens samlingar

må för år 1876 anvisas ett extra anslag af 600 kronor.

71:o. Under åberopande af de skäl, som i statsrådsprotokollet Angående

(Bil. N;o 7 b, pag. 96 och 97) finnas anförda till stöd för Kongl. Maj:ts sZ?sZfoL

förslag om inlösen af 300 exemplar af svenska fomskriftsällskapets hand- skriftsäiiskalingar,

om beviljande af understöd åt f. d. Kongl. Bibliotekarien J. E.

Rydqvist för fortsatt utgifvande af »Svenska språkets lagar» och om Hen Rydqvist

anslag till e. o Professorn C. G. Malmström för fortsättande af arbetet ochfteu°0''r^ro''

»Sveriges politiska historia från Konung Carl XII:s död till statshvälfnin- Malmström.

gen^ 1772», får i enlighet med samma förslag Utskottet tillstyrka,

att för år 1876 följande extra anslag må af Riksdagen

anvisas, nemligen:

a) till inlösen af 300 exemplar af svenska fornskriftsällskapets

handlingar 1,050 kronor;

b) till fortsatt utgifvande af arbetet »Svenska språkets

lagar» 1,500 kronor; och

c) till e. o. Professorn C. G. Malmström för fortsättande

af ett historiskt arbete 2,500 kronor.

72:o. Uppå enskild motionärs derom gjorda framställning anvisade sist

församlade Riksdag för år 1875 ett extra anslag af 5,000 kronor, att ef- Skandinaviskter

Kongl. Maj:ts bepröfvande användas till förvarande och förökande af etnografiska

den utaf Filosofie Doktorn A. Hazelius bildade »Skandinavisk-etnografi- sammfenska

samlingen». Uti statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7 b, pag. 98) är nu

meddeladt, hurusom Vetenskaps-akademien till Kongl. Maj:t öfverlemnat

en af bemälde Hazelius gjord underdånig ansökning, det Kongl. Maj:t

/

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Stats-UtsJcottets Utlåtande N;o 10.

måtte täckas hos Riksdagen göra nådig framställning om anvisande för år

1876 af ett anslag å 7,500 kronor till omförmälda samling, af hvilket anslag

omkring 6,000 kronor beräknats vara erforderliga till hyra för nödiga

lokaler, samt återstoden, eller 1,500 kronor, skulle användas såsom

bidrag till bestridandet af andra utgifter för samlingens vård; och hade

akademien för egen del i ämnet anfört: att det obestridligen vore en

riktig och fosterländsk tanke att rädda från förstörelse och bringa till

samman så mycket som möjligt af hvad från förgångna tider kunde

återstå af föremål, utmärkande svensk sed och slöjdkonst, för att i dem,

ordnade efter landskap och nejder, framställa vissa folkets egendomligheter;

att Hazelius, som med kraft och ihärdighet fullföljt denna tanke,

lyckats att för det vackra ändamålet intressera personer af alla samhällsklasser

och från alla delar af landet, så att genom ständigt inkommande

bidrag samlingen växt till betydlig storlek; men att, då en dylik samling

först genom en ordnad uppställning och lätt tillgänglighet kunde uppfylla

sitt ändamål, dertill fordrades rymliga lokaler och talrika arbetsbiträden,

hvilkas bekostande toge i anspråk rikare penningemedel än som

kunde beredas genom frivilliga bidrag och måttliga inträdesafgifter; hvarföre,

och då det bidrag af allmänna medel, som nu begärdes, visserligen

icke skulle vara mer än tillräckligt att tillsammans med andra påräknade

inkomster fylla de för samlingens förvarande och förökande förekommande

behof, äfven om den största sparsamhet vid densammas anordnande iakttoges,

akademien icke tvekade att till den gjorda ansökningen tillstyrka

nådigt bifall; och har Kongl Maj:t föreslagit Riksdagen att för år 1876

anvisa ett extra anslag af 7,500 kronor, att användas såsom bidrag till

bestridande af kostnaderna för berörda samlings förvarande och vårdande.

Pa grund af hvad sålunda förekommit, och då Riksdagen redan genom

anvisande af understöd för den ifrågavarande samlingen erkänt dess

betydelse för den fosterländska bildningen, tillstyrker Utskottet,

att Riksdagen må till förvarande och vårdande af den

utaf Doktor A. Hazelius bildade Skandinavisk-etnografiska

samlingen anvisa för år 1876 ett extra anslag

af 7,500 kronor.

Angående

anslag till

fyllnad i penningelöner

vid Vp sala

universitet,

73:o. I enlighet med Kongl. Maj:ts derom gjorda nådiga framställning

och under åberopande af hvad under punkten 2 här ofvan är vordet

anfördt, tillstyrker Utskottet,

att till fyllnad i åtskilliga embets- och tjenstemäns vid

Upsala universitet penrfingelöner må för innevarande år

anvisas ett belopp af 7,304 kronor 60 öre.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 10.

45

74:o. Vid 1865—1866 årens riksdag beviljade Rikets Ständer såsom

bidrag till utvidgande af elementarläroverksbyggnaden i Christianstad,

hvarför kostnaden beräknats till 76,959 kronor 27 öre, dels ett anslag af

20,000 kronor och dels ett låneunderstöd af 20,000 kronor samt anvisade

utaf dessa summor på Riksgäldskontoret för år 1867 såsom anslag 10,000

kronor och såsom lån 10,000 kronor, emot vilkor att, sedan detta lån,

hvarför borde aflemnas en sådan förbindelse, som af fullmäktige i nämnda

kontor antoges, under fem års tid fått utan ränta innestå, fem procent

å detsammas ursprungliga belopp skulle före slutet af hvarje år till Riksgäldskontoret

inbetalas, af hvilken inbetalning beräknades fyra procent

årlig ränta för det oguldna lånekapitalet, samt det Överskjutande beloppet

komrne att såsom kapitalafbetalning å lånesumman afgå, intill dess

denna blifvit till fullo gulden, allt under förutsättning att Christianstads

läns landsting till byggnadsföretaget i dess helhet bidroge med 20,000

kronor, samt att staden Christianstad tillsköte hvad utöfver de sålunda

till 60,000 kronor beräknade bidragen för ändamålet erfordrades. Sedan

nu stadsfullmäktige hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhållit om utbekommande

af återstoden utaf förenäinnda statsbidrag och dervid, enligt

hvad statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7 b, pag. 76) gifver vid handen, företett

handlingar, som utvisade, bland annat, att landstinget för ändamålet beviljat

20,000 kronor, att stadsfullmäktige dertill anslagit 7,666 kronor

67 öre och att bemälde fullmäktige iklädt staden förbindelse att ansvara

för anskaffande af det belopp, som utöfver de af Rikets Ständer beviljade

anslag och lån samt öfriga befintliga tillgångar kunde erfordras för uppförande

af elementarläroverkshus och gymnastikbyggnad enligt af Kongl.

Maj:t faststäld plan, så har Kongl. Maj:t nu föreslagit Riksdagen att

anvisa återstående hälften af ifrågavarande vid 1865—1866 årens riksdag

beviljade anslag och lån samt sålunda medgifva, att ett anslag till belopp

af 10,000 kronor och ett lån till enahanda belopp finge under innevarande

år för läroverksbyggnaden i Christianstad utgå, mot vilkor att

stadsfullmäktige för lånets förräntande och återbetalande stälde sådan

förbindelse, som förut stadgats.

Då det af Rikets Ständer stadgade vilkor för utbetalning af ifrågavarande

statsbidrag synes vara behörigen fullgjordt, får Utskottet — som

ansett att, enär det ifrågavarande lånet tillhör sådana försträckningar,

som ännu pläga anvisas på Riksgäldskontoret, i hvars räkenskaper jemväl

det redan utbetalda lånebeloppet balanseras, äfven den lånesumma, hvarom

nu är fråga, bör från nämnda kontor utbetalas — tillstyrka,

att Riksdagen må till utgående under innevarande år

anvisa återstoden af det vid 1865—1866 årens riksdag

Angående

utbetalning

af beviljadt

statsbidrag

till läroverks■

hus i Christianstad.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

Angående

reseanslag

för Doktor A.

Hazelius.

Angående

anslag åt

Rektorn E. L.

Borgström.

beviljade bidrag till uppförande af läroverkshus i Christianstad

med 10,000 kronor såsom anslag och 10,000

kronor såsom lån; skolande lånebeloppet på förut stadgade

vilkor från Riksgäldskontoret utbetalas.

75:o. Till reseanslag åt Filosofie Doktorn A. Hazelius har Kongl.

Maj:t äskat för innevarande år ett belopp af 2,000 kronor, hvilket anslag,

enligt hvad statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7 b, pag. 98 och 99) gifver vid

handen, är afsedt att sätta Doktor Hazelius i tillfälle att i Sverige, Norge

och Danmark, för den i punkten 72:o här ofvan omförmälda etnografiska

samlingen, uppsöka minnen och leinningar af förgångna tiders odling i

norden, äfvensom att, derest omständigheterna kunde medgifva, besöka

några likartade museer i utlandet för vinnande af kännedom om deras

anordning.

För den ifrågavarande samlingens förvarande och vårdande har

Utskottet tillstyrkt anvisande af medel till ej obetydligt belopp, men det

nu ifrågavarande anslagsbehofvet har synts Utskottet icke vara af beskaffenhet

att böra medelst statsanslag tillgodoses, hvadan Utskottet hemställer,

att det till reseanslag åt Doktor Hazelius äskade belopp

icke må af Riksdagen beviljas.

76:o. Uti en inom Andra Kammaren väckt motion (N:o 111) har

Herr P. Olsson föreslagit, att Riksdagen måtte bevilja ett anslag af 500

kronor, att utgå till Rektorn vid Engelholms läroverk Doktor E. L. Borgström,

som till följd af sistlidne Riksdags bestämmelser ej kommit i åtnjutande

af något dyrtidstillägg.

Vid sistlidne riksdag beviljades löneförbättring för år 1874 med

500 kronor åt dels hvar och en af de vid elementarläroverken anstälde

rektorer, lektorer, adjunkter och kolleger, Indika uppbure i lön 3,000 kronor

och derunder, dels ock hvar och en af de vid pedagogierna anstälde

lärare, hvars aflöning icke öfverstege 2,500 kronor. I följd häraf har

Borgström, som är rektor vid Engelholms tvåklassiga pedagogi och hvars

lön uppgår till 3,000 kronor, icke för nämnda år erhållit någon löneförbättring;

och då Rektor Borgström är den ende vid pedagogierna anstälde

lärare, hvars lön öfverstiger 2,500 kronor, samt hans rektorsbefattning

i allo motsvarar dylika befattningar vid de hittills varande tvåklassiga

elementarläroverken, synes billigheten fordra, att icke Borgström

går i mistning af den tillfälliga löneförbättring, soin hans vederlikar

tillkommit.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Stats-Utshoitets Utlåtande N:o 10.

47

Utskottet tillstyrker alltså,

att Riksdagen må till Kong!. Maj:ts disposition anvisa

för innevarande år ett belopp af 500 kronor, att användas

till ersättning åt Rektorn vid Engelholrns tvåklassiga

pedagogi E. L. Borgström för den tillfälliga

löneförbättring för år 1874, hvaraf han hittills gått i

mistning.

Stockholm den 9 April 1875.

På Stats-Utskottets vägnar:

ARVID FR;SON POSSE.

Reservationer:

af Grefve L. af Ugglas: »Inom Utskottet har jag yrkat, att, der

tillökning i hittills utgående ordinarie anslag visat sig för framtid behöflig

och af Utskottet blifvit erkänd, äfven denna af Utskottet förordade

tillökning skulle å ordinarie stat uppföras, och får jag i öfverensstämmelse

härmed hos Riksdagen yrka, att de på extra stat stälda anslagen

uti punkten 4, litt. a och b; punkten 9; punkten 10, litt. a; punkten

18 och punkten 32 må på ordinäre stat uppföras.

vid 3:dje punkten (angående anslag för nya lärarebefattningar vid

universiteten):

af Herr L. M. Nordenfelt, hvilken yrkade, att Utskottets hemställan

skulle erhålla följande lydelse:

»att Kongl. Maj:ts nådiga framställning om anvisande

af tillhopa 18,500 kronor såsom förhöjning i universi
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48 Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

tetens anslag för inrättande af vissa angifna lärareplatser

må på det sätt af Riksdagen bifallas att 18,500

kronor på ordinarie stat anvisas, att enligt Kongl. Maj:ts

nådiga disposition användas till förstärkning af lärarekrafterna

vid universiteten, i den mån sådant finnes

för undervisningen och examina behöflig!.; dock med

skyldighet för de med detta anslag aflönade lärare att

underkasta sig flyttning till annat universitet om eller

när sådan flyttning af Kongl. Maj:t bestämmes.»

af Herrar Carl Ifvar sson, P. O. Hörnfeldt, Jan Andersson, P. Olsson

och Carl Anders Larsson.

vid 12:te punkten (angående anslag till utvidgning af elementarläroverk):
af

Herr Grefve L. af Ugglas: »Då den underdåniga skrifvelse, N:o

39, pag. 10—12, som af Utskottet åberopas, endast afser frågan uti hvilket

förhållande till hvarandra fullständiga läroverk, särskild! för den klassiska

och särskildt för den reala linien, böra ordnas — till följd hvarutaf

samma Riksdag, som aflät denna skrifvelse, fann sig oförhindrad att tillstyrka

bifall till Kongl. Maj:ts förslag rörande uppflyttning af Piteå skola

till femklassigt läroverk -— får jag, på skäl, som uti statsrådsprotokollet

Bil. 7 b, sid. 36—38 äro anförda, yrka bifall till hvad Kongl. Maj:t föreslagit,

att de uti Söderhamn, Vadstena och Sköfde varande treklassiga

läroverk må till femklassiga utvidgas.»

af Herrar E. af Klint, F. Brusewitz, R. Montgomery Cederhielm, L.

M. Nordenfelt och P. Olsson, hvilka yrkade bifall till Kongl. Maj:ts i ämnet

gjorda framställning.

af Herr Grefve A. Mörner, hvilken ansåg Kongl. Maj:ts förslag böra

endast på det sätt bifallas, att för unvidgning af läroverken i Söderhamn

och Sköfde ett extra anslag af 11,200 kronor för år 1876 anvisades.

af Herr Grefve G. Sparre, som ville på det sätt bifalla Kongl. Maj:ts

nådiga förslag, att de äskade anslagsbeloppen, tillhopa 16,800 kronor, på

extra stat för år 1876 anvisades till Kongl. Maj:ts disposition.

af Herr Carl Anders Larsson: »Det är särdeles betecknande att

Utskottet samtidigt bifaller nya förhöjda anslag till universiteten och

de högre elementarläroverken, bland annat till extra lärare vid de senare,

och afslår de jemförelsevis obetydliga anslag, som Kongl. Maj:t äskat

till utvidgande af tre lägre elementarläroverk till femklassiga. Allmänna

tänkesättet är temligen ense derom, att de treklassiga läroverken
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

40

ken icke på långt när motsvara de deremot utgående kostnader, utan äro

nästan bortkastade penningar.

Det skäl Utskottet åberopat för 12:te punkten skulle i än högre

grad kunnat användas för afstyrkande af 3:dje punkten, deruti upplyses,

att förordnade komiterade uppgjort åtskilliga »tänkvärda förslag» till

ändring i de »akademiska statuterna»; men bär vann Kongl. Maj:ts nådiga

proposition bifall, hvarigenom sannades ordspråket »den der mycket

häfver, honom skall mer gifvet varda».

Utan att ega lokalkännedom vid de tvänne öfriga platserna, der anslag

äskats, vill jag dock om förhållandet i den ort jag närmare känner

åberopa närlagda ansökan med dertill hörande bilagor, hvilka ingått till

Kongl. Maj:t från Wadstena samhälle; och som jag förmodar lika talande

skäl blifvit från Sköfde och Söderhamn företedda, vågar jag vördsamt

föreslå,

att Riksdagen täcktes bifalla Kongl. Maj:ts nådiga proposition,

och förty anslå 16,800 kronor, för upphöjning till

till femklassiga af elementarläroverken i Söderhamn,

Wadstena och Sköfde.

Afskrift.

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

Wadstena stadsfullmäktige anhålla i djupaste underdånighet, att

Eders Kong]. Maj:t täcktes till 1875 års Riksdag aflåta nådig proposition

om anslag för härvarande treklassiga elementarläroverks utvidgning till

femklassigt.

Wadstena stad, belägen i eu bördig och folkrik trakt, har mil

till närmast belägna högre elementarläroverk i Linköping, samt finnes i

de ls 8 mil närbelägna grannsamhällena, Skeninge stad och Motala köping,

icke något elementarläroverk, hvarjemte det förhållande är för handen,

att emellan Linköping och Skara i öster och vester samt emellan Örebro

och Jönköping i norr och söder något femklassigt läroverk icke finnes.

Fördelen att under uppfostringstiden kunna hafva sina barn å en ej allt

för aflägsen ort är naturligtvis stor, och billigheten synes fordra, att den

ena rikt befolkade landsorten icke mindre än den andra må komma i

åtnjutande häraf. Inrättas här ett femklassigt läroverk, är det alldeles

gifvet, att antalet af lärjungar i de första klasserna jemväl blir talrikare

än nu är förhållandet, emedan föräldrar företrädesvis anförtro barnen åt

ett läroverk, der de under längre tid kunna inhemta tillräckligt kunskapsBih.

till Biksd. Prof. 1875. 4 Sami. 1 Afd. 8 Raft. 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Stats- Ulskotteis Utlåtande N:ö 10.

mitt vare sig för inträde i de praktiska yrkena eller fortsättning af studier

vid ett högre elementarläroverk.

Under sista vårterminen voro vid härvarande elementarläroverk 40

lärjungar, och katalogen öfver Linköpings högre elementarläroverk för

samma termin utvisar, att i de fem första klasserna derstädes omkring

50 lärjungar äro från Wadstena och dess omnejd. Att de fleste af dessa

50 lärjungar skulle besökt Wadstena elementarläroverk, är otvifvelaktigt,

om detsamma varit femklassigt; och skulle alltså öfverbefolkningen vid

Linköpings högre elementarläroverks lägre klasser hafva minskats med

detta antal, hvilket vore en vinst till fromma för lärjungarne på samma

gång som en besparing för statsverket, emedan ett mindre antal lärare

vid Linköpings elementarläroverk möjligen kunde erfordras; och vilja vi

särskilt framhålla, att hvarje lärjunge vid elementarläroverket i Wadstena

nu kostar staten omkring tvåhundra trettiofem kronor årligen, men komme

att kosta blott omkring etthundra sextiofem kronor, om läroverket vore

femklassigt med åttatio lärjungar.

Vi hafva tänkt oss såsom ett önskningsmål för hvarje elementarläroverk,

att undervisningen kunde åtminstone blifva så omfattande, att

det i allmänhet öfvervägande antal lärjungar, hvilka icke äro i tillfälle

eller ämna att till akademisk bildning fortsätta sina studier, hunnit inhemta

ett kunskapsmått, någorlunda tillräckligt ej mindre för det enklare

praktiska lifvet än äfven för att vinna inträde i de tekniska skolorna.

Detta mål kan icke ernås i de treklassiga läroverken med sina ettåriga

kurser, hvarifrån gossen vid tretton års ålder utgår utan erforderligt

kunskapsmått; och häruti se vi ett kraftigt skål för det önskvärda uti

framgången af ifrågavarande sak.

För frågans ytterligare utredning bifoga vi i underdånighet utlåtanden

från stiftets eforus, Herr Biskopen m. in. E. G. Bring, Wadstena

elementarläroverks inspektor, Herr Kontraktsprosten m. m. W. Lidberg och

läroverkets rektor, Herr Doktor C. J. Dehlin, hvilka alla framhållit behofvet

af Wadstena treklassiga elementarläroverks utvidgning till femklassigt.

Stadsfullmäktige framhärda med djupaste vördnad,

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

Eders Kongl. Maj:ts

underdånigste, tropligtigste

tjenare och undersåter

(Samtliga underskrifter.)

Wadstena den 21 Oktober 1874.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

51

Afskrift.

På begäran af Herrar Stadsfullmäktige i Wadsténa får jag härmed

förklara, att jag på de grunder, som innehållas i den skrifvelse, hvarmed

stadsfullmäktige nu ämna att till Kongl. Maj:t i underdånighet ingå, och

hvilka af läroverkets inspektor och rektor blifvit ytterligare utvecklade,

fortfarande anser Wadsténa elementarläroverks förvandling till femklassigt

vara högeligen önskvärd. Linköping den 19 Oktober 1874.

E. G. Bring,

Ephorus.

Afskrift.

På begäran af stadsfullmäktige i Wadsténa får undertecknad,_ inspektor

öfver Wadsténa treklassiga elementarläroverk, vördsamt afgifva

följande yttrande öfver det mig meddelade förslaget att söka vinna statsmakternas

bifall för nämnda läroverks utvidgning till femklassigt.

Den af staden Wadsténa i detta hänseende uttalade önskan anser

jag delas af den kringliggande orten och af halfva länet, samt höra delas

af hela länet, såsom nedanför skall närmare utvecklas. Ehuru jag blott

under de tvänne sista åren innehaft uppdraget af närmare tillsyn öfver

Wadsténa läroverk, har jag under de 18 år, jag varit bosatt i orten,

haft tillfälle bemärka de olägenheter, som uppstått för ungdomens studier

derigenom, att Wadsténa läroverk, som fordom hade att erbjuda en sexårig

lärokurs och årligen dimitterade flere lärjungar till då varande gymnasium

i Linköping förutom dem, som temligen utbildade och mognade

utgingo till diverse yrken, på senare tid blifvit inskränkt till en treårig

kurs.0 Det är icke lätt att fatta, hvad ändamål afsetts med ett sådant

läroverk, då det föreskrifvits, att detta skall vara ordnadt alldeles pa

samma sätt, som de tre nedersta klasserna af ett fullständigt elementarläroverk,

så att man i det förra ej får lära hvarken mer eller mindre

eller något annat än i sistnämnda klasser. Vid det fullständiga läroverket

är naturligtvis meningen, att lärjungarne i de tre nedersta klasserna skola

lägga grunden för de studier, som fortsättas och utvecklas i de följande

högre klasserna. Men att lägga en grund, på hvilken sedermera ingen

byggnad uppföres eller kan uppföras, emedan arbetet slutar, när grunden

är lagd, hvad är meningen dermed? Det står visserligen öppet för de

lärjungar, som önska fortsätta studierna, att begifva sig till ett fullständigt

elementarläroverk. Men då synas å andra sidan icke synnerligen kraftiga

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

skäl förefinnas för upprättandet af en sådan blott förberedande läroanstalt,

hvilken är temligen dyr för staten och likväl gagnar ganska få lärjungar.

Ty, såsom stadsfullmäktige anmärkt, de fleste skicka hellre sina barn

genast till det fullständiga läroverket, då de hafva för afsigt att låta dem

genomgå en längre studiekurs, än de underkasta dem svårigheterna af

ett ombyte, innan de hunnit något längre fram på den föresätta banan.

Derföre torde få anses obestridligt, att ett treklassigt läroverk icke medför

en nytta, som motsvarar dess kostnad för det i ett sådant läroverk ringa

antal lärjungar, hvilka önska beträda studievägen. Månne det då så

mycket mera gagnar dem, som endast eftersträfva ett något fullständigare

mått af allmän medborgerlig bildning, än folkskolan mäktar meddela?

Deras antal är i Wadstena och troligtvis i alla dylika läroverk det öfvervägande.

Månne läroverket är ordnadt så, att det förnämligast motsvarar

desses behof? Långt derifrån! Det är inorganiseradt i det stora

systemet för rikets samtliga elementarläroverk och afser en stor studieplan

så väl för realister som humanister, och lemnar derföre de förstnämnde

— icke hvad de snart behöfva vid sitt inträde i det medborgerliga

lifvet — utan hvad de skulle behöfva, om de fortsatte sina skolstudier

vidare, hvilket de dock icke ämna eller kunna. Det treklassiga läroverket

nödgar dem att saga: schola, non vitae discimus! Fordom ansågs

det likväl såsom pedagogisk vishet att anföra satsen i omvänd ordning.

Under sådana förhållanden behöfver man icke fråga, om Wadstena

läroverk har mänga lärjungar. Sådana strömma icke till ett läroverk,

hvilket hvarken motsvarar det ena eller andra behofvet. Sedan den nya

organisationen inträdde, har antalet af lärjungar varit litet, i det närmaste

oförändradt. Och det är min öfvertygelse, att så länge läroverket

är treklassigt, kommer lärjungarnes antal föga att ökas, i ty att allmänhetens

sunda förstånd låter icke förvilla sig af några konstgjorda centralisationssystemer.

Att läroverket icke alldeles saknat lärjungar, beror derpå,

att de närmast boende begagna hvad som erbjudes, då intet närmare

och bättre är till hands, och emedan skolan, sådan hon är ordnad, genom

sorgfälligt uppfyllande af sina åligganden gjort sig värdig det förtroende,

hon i sitt slag möjligen kan vinna.

Det är möjligt, att vid frågan om Wadstena läroverks utvidgning

mycket afseende fästes på lärjungarnes antal under senaste och nästföregående

år, samt att ingen utvidgning anses behöflig, då skolan under

denna tid icke haft öfver 40 lärjungar. Vore lärjungeantalet den enda

eller förnämsta faktorn vid denna frågas bedömande och afgörande, då

vore hon i sanning otidigt väckt och förtjente intet afseende. Ty man

behöfver icke vara synnerligen hemmastadd med skolförhållanden för att

s. 53 Kontrollera mot PDF

Stats-UtsJeottets Utlåtande N:o 10.

53

veta, det 40 lärjungar mycket väl kunna undervisas af 3 lärare, ja af 2,

och i nödfall till och med af 1. Men det redan anförda har förnämligast

haft till syftemål att ådagalägga, det frågan icke bör afgöras ur denna

synpunkt. _

De 3:ne klasserna kunde ganska väl innesluta 70 a 80 lärjungar

med afseende på de befintliga lärarekrafterna, men så många lärjungar

får aldrig en dylik skola just till följd af redan anförda skäl. Derföre

synes mig frågan böra bedömas — icke efter nu varande, lärjungars

antal — utan förnämligast enligt två andra synpunkter, nemligen ortens

behof af ett större läroverk samt billigheten och rättvisan af detta behofs

tillfredsställande.

Hvad angår ortens behof af ett större läroverk, torde en blick på

länets karta jemte någon kännedom om dess statistiska förhållanden i

öfrigt nogsamt och tillräckligt bekräfta det. Den vestra hälften af Östergötland

eger endast Wadstena treklassiga läroverk, då deremot den östra

eger icke allenast ett treklassigt (Söderköping), utan derjemte 2:ne fullständiga

elementarläroverk (Linköping och Norrköping). Månne då den

största delen af länets folkmängd är bosatt i den östra delen? Visserligen

lägger den folkrika staden Norrköping en tung vigt i den östra vågskålen,

men afser man landsbygden, torde det få skäligen betvillas, att den

östra delen är tätare bebyggd och mera befolkad än den vestra.. Jag är

visserligen icke i tillfälle att med statistisk noggrannhet uppgifva folkmängden

på ömse sidor om en midtellinie, dragen genom länet från norr

till söder, men vågar dock påstå, utan fruktan att förnärma sanningen,

att folkmängden — åtminstone landsbygdens i vestra hälften icke är

mindre utan snarare större än i den östra, enär den förstnämnda till

betydlig del utgöres af bördig slättbygd med en tätt boende befolkning.

Och äfven om detta påstående icke skulle befinnas fullt exakt, så lider

dock intet tvifvel, att den i vestra bygden boende del af länets befolkning

är så betydlig, att dess ungdoms undervisningsbehof icke kan vara

tillgodosedt med ett enda treklassigt elementarläroverk..

Dermed torde äfven billigheten och rättvisan af ifrågavarande önskan

vara väsendtligen ådagalagd. Kostnaden af elementarläroverkens

underhåll träffar lika alla samhällets skattdragande medlemmar; och då

dessa inom Wadstena-orten icke utgöra ett fåtal, utan en ganska ansenlig

del af länets befolkning, så lärer väl icke deras önskan att hafva motsvarande

nytta af sina uppoffringar kunna anses obillig.. Då orten visar

sig både vilja och kunna göra icke ringa framsteg uti industrielt hänseende,

hvilka lända hela samhället till gagn, tyckes det, att samhället också

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Stats-UtsTcottets Utlåtande N:o 10.

å sin sida borde finna skäligt att göra någon uppoffring till fromma för

ortens andliga bildning.

En fördelning af länets studerande ungdom skulle dessutom vara

en välgerning för denna ungdom i gemen. Då intet läroverk, motsvarande

de flestes behof, finnes längre vesterut än i Linköping inom länet,

så strömmar största delen af den studerande ungdomen dit, och detta

läroverk blifver så öfverbefolkadt, att nästan hvarje klass måste delas i

2 parallela afdeluingar och många extra lärare anställas. Olägenheterna

deraf äro ofta öfverklagade och ganska befogadt. Hade deremot vestra

Östergötland ett läroverk så ordnadt, att det motsvarade den större allmänhetens

behof, så skulle otvifvelaktigt en ej obetydlig del af den nu

i Linköping studerande ungdomen draga sig till detta. Det skulle icke

blott begagnas af dem, som bodde nära detta läroverk; utan äfven skulle

många, som hade lika nära eller ännu närmare till Linköping, föredraga

att sända sina söner till det mindre läroverket, der disciplinen bör kunna

lättare, upprätthållas och undervisningen vara mera intensiv; hvarjemte

den billigare lefnadskostnaden i en mindre stad, belägen i eu fruktbar

ort,, utan tvifvel skulle bidraga till detta val. I alla händelser måste

åtminstone de lärjungar, som ämna genomgå hela elementarläroverket,

först i Wadstena och sedan i Linköping, minska antalet på det senare

stället, om de .finge tillbringa 5 år i Wadstena i stället för 3. Den ifrågavarande

utvidgningen af Wadstena läroverk skulle således gagna icke

allenast vestra delen af länet, utan hela länet medelbarligen. Olägenheterna

af ett för stort antal lärjungar afhjelpas bättre genom att fördela

dem på flera läroverk än genom anskaffande af flere lärare vid det

öfverbefolkade.

Det nyss antydda förhållandet synes gifva vid handen, att uppoffringen

å statens sida för Wadstena läroverks utvidgning till femklassigt

torde blifva ringa nog, i händelse derigenom flera extra lärare vid

det fullständiga elementarläroverket i Linköping kunna undvaras. Denna

omständighet torde äfven i någon mån kunna anföras såsom ett bevekande

skål till bifall å stadens och ortens önskan, öfriga skäl tala

emellertid nog kraftigt derför, äfven om kostnaden skulle blifva något

större, än nyssnämnda förhållande synes antyda.

Skulle stadens och ortens önskan att erhålla ett femklassigt läroverk

i Wadstena vinna bifall, så vore äfven önskligt, att detta läroverks

ordnande skedde med något fästadt afseende på allmänhetens behof och

icke endast på ett system för hela rikets elementarundervisning, enligt

hvilket system hvarje läroverk, som icke är fullständigt, ej får vara något

annat än en mindre eller större början till eller så till sägandes en af
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

55

klippt bit af ett fullständigt elementarläroverk. Man har hört talas om,

att skolan skulle ordnas så, att hon på hvarje sitt stadium lemnade något

i sitt slag afslutadt och fulländadt. Huruvida detta han åstadkommas,

vågar jag ej bedöma, men besväras af vissa tvifvelsmål i afseende derpå.

Men så mycket synes mig icke vara omöjligt, att t. ex. en femklassig

skola med dess hela omfattning kunde lemna något i sitt slag afslutadt

och fulländadt, utan att hon derföre lade något hinder i vägen för de

lärjungar, som ville fortsätta vidare, att med framgång idka studier vid

ett högre läroverk. Men för att befordra det förstnämnda ändamålet får

ej skolans verksamhet alldeles klafbindas genom minutiöst reglementerande,

utan det måste lemnas henne någon frihet att gagna sina lärjungar

på det sätt, som är för dem närmast behöfligt. Ett strängt skolsystem,

flera klasser igenom, medför gerna den verkan, att lärjungens

ögon blifva förhållna i afseende på många saker, som ligga klart äfven

för gemene mans ögon, ty han får aldrig se annat än små bitar — den

ena efter den andra — och om han har tålamod och håller ut, kommer

han nog dermed in i vetenskapens förgård, kanske slutligen i dess tempel.

Mången åstundar dock icke detta och har ej tillfälle dermed, utan

vill veta någonting strax — låt vara att det icke blir så vetenskapligt —- på det han må något kunna reda sig med de ting, som i verlden äro.

Det vore lyckligt, om staten vid de lägre elementarläroverkens ordnande

ville fästa något mera afseende på sist nämnda förhållande, än hittills

synes hafva skett. Jag tror icke, att det skulle skada dem, som komrne

att fortsätta studierna vid ett högre läroverk, under det de, som stannade

vid den kortare kursen, skulle hafva en bestämd vinst af ett undervisningssätt,

som icke aflägsnade dem från, utan närmade dem till det praktiska

lifvets förhållanden.

A Wadstenaortens och hela vestra Östergötlands vägnar vågar jag

derföre vördsamt och ödmjukeligen anhålla hos alla, som i denna fråga

hafva beslutande rätt, att ett femklassigt läroverk måtte blifva i Wadstena

inrättadt, samt så ordnadt, att det motsvarar behofvet såväl för

dem, som önska sedermera fortsätta studierna vid ett fullständigt elementarläroverk,

som för dem, hvilka önska erhålla allmän medborgerlig

bildning för det praktiska lifvet.

Hof den Oktober 1874.

W. Lidberg.

t. f. inspector för Wadstena läroverk,

kontraktsprost och kyrkoherde, L. N. O.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

Afskrift.

Till Ordföranden för Stadsfullmäktige i Wadstena.

Af stadsfullmäktige uppmanad att, efter inhemtad kännedom om en

till Kongl. Maj:t stäld underdånig ansökning om att till Riksdagen 1875

aflåta nådig proposition om härvarande 3-klassiga elementarläroverks utvidgning

till 5-klassigt, afgifva utlåtande om de i nämnda underdåniga

ansökning framstälda skäl, hvarpå stadsfullmäktige grunda — såsom det

synes — berättigade anspråk på att Wadstena kommun måtte blifva föremål

för statens omvårdnad i afseende på elementarläroverkets utvidgande,

får jag, under anslutning till hvad stadsfullmäktige i saken anfört, för

min ringa del endast påpeka ett och annat förhållande, som möjligen

kan vara egnadt att i någon mån gifva ökad styrka åt de skäl, som i

ofvannämnda ansökning framhållas.

Redan den omständigheten, att den bördiga, folkrika trakt, som

utgör vestra delen af Östergötland, ej eger mer än ett enda elementarläroverk,

det 3-klassiga i Wadstena, under det att östra delen af samma

län blifvit jemförelsevis mera lyckligt lottad, då den eger 2:ne på båda

linierna fullständiga högre elementarläroverk jemte ett 3-klassigt, talar

tillräckligt för billigheten och rättvisan i den af Wadstena stadsfullmäktige

framstälda önskan om härvarande elementarläroverks utvidgande.

Men ifrågavarande önskan är icke blott grundad på billighet; den

är i den allmänt medborgerliga bildningens välförstådda intresse med

tvingande nödvändighet framkallad.

Erfarenheten har nemligen tillräckligt ådagalagt, hurusom ynglingar,

hvilkas knappa ekonomiska vilkor eller andra omständigheter ej

tillåta dem att fortsätta sina studier vid ett högre elementarläroverk,

måste, äfven om de eljest äro lifvade af lust till ett fortsatt lärande, vid

13 å 14 års ålder utgå från det 3-klassiga läroverket, utan att ännu

hafva hunnit inhemta och smälta det förråd af kunskaper, som skulle

meddelas för användning i det praktiska lifvet, och, alltför unga för att

kunna vinna anställning, under väntan derpå tillbringa ett å två år i

hemmen, utan den ordnade sysselsättning och den helsosamma disciplin,

som skolan har att erbjuda. De betänkliga följderna af detta förhållande

har man inom detta samhälle ej kunnat undgå att iakttaga och beklaga.

Genom det 3-klassiga elementarläroverkets utvidgande till 5-klassigt

vunnes således påtagligen den fördel, att de, som från 5:te klassen

utträdde i det praktiska lifvet, vore förberedda för detta, i det de hade

genomgått

s. 57 Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 10.

57

genomgått en jemförelsevis fullständig kurs, vunnit mera vana vid arbete,

sträng ordning och tukt samt uppnått konfirmationsåldern, eller den

åldersgräns, före hvilken ej gerna någon gosse erhåller stadig anställning.

Skulle nu emellertid någon af den omständigheten, att Wadstena

elementarläroverk för närvarande endast eger 41 lärjungar, vilja sluta

till obehöfligheten af detta läroverks utvidgande till 5-klassigt, så torde

en blick på förhållandena under de år (1864—1868), då skolan genom

en särskild anordning och för att tillmötesgå en allmänt uttalad önskan,

arbetade på 4 afdelningar eller klasser, vara tillräcklig för att ådagalägga

oriktigheten af en sådan slutledning. Det visar sig nemligen då,

att lärjungarnes antal ifrån 30 å 40 inom kort ökades till 60 och derutöfver,

och det oaktadt lärarekrafternas ringa antal ej medgaf nödig fullständighet

vid lärokursernas meddelande. Vid sådant förhållande och då hvarken Skeninge

eller Motala ega andra läroverk än folkskolor, synes man i likhet med

stadsfullmäktige i Wadstena kunna med en till visshet gränsande sannolikhet

våga påstå, att, om härvarande elementarläroverk utvidgades, dess

lärjungars antal skulle betydligt ökas, under det att öfverbefolkningen

uti de lägre klasserna vid Linköpings högre elementarläroverk i samma

mån minskades. Lifligt öfvertygad om frågans stora vigt och betydelse

ej blott för Wadstena kommun utan äfven för den omgifvande folkrika

landsbygden, kan jag ej annat än önska densamma all möjlig framgång.

Wadstena i Oktober 1874.

C. J. Delin.

Rektor.

Likheten med hufvudskrifterna bestyrker,

ex otficio

A. V. Bergström,

Sekreterare hos stadsfullmäktige i Wadstena. “

vid 16:de punkten (ang. statsbidrag till enskilda elementarläroverk)

af Herrar P. O. Hörnfeldt och Jöns Rundbäck, som yrkade bifall till Herr

A. J. Lyths i ämnet väckta motion.

vid 23:dje punkten mom. b, c, d och e (angående förhöjning i statens

bidrag till folkskoleväsendet):

af Herr Jöns Rundbäck: »Inför en upplyst riksförsamling behöfver man

visst icke orda om vigten af allmän bildning eller nyttan af kunskaper

Bih. till Biksd. Prof. 1875. 4 Sami. 1 A/d. 8 Häft. 8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Stats■ Utskottets Utlåtande N:o 16.

och insigter, och allraminst torde detta göras behof inför Svenska Riksdagen,

hvilken, särdeles på seiiare tiden, visat en så varm och allvarlig

håg att befrämja och höja den allmänna folkupplysningen. Den devis,

som Konung och Riksdag gemensamt uttalat, att ingenting så förmår att

stärka och höja kärleken till frihet och fosterland som allmän upplysning,

vitsordar hur högt statsmakterna tänka om denna stora folkets sak. Säkert

är ock, att det folk, som står i begrepp att åtaga sig en stor och

allmän värnepligt, måste, om denna skall blifva sann och tillfredsställande,

såsom grund för densamma lägga en sann och allmän folkbildning; ty

så har Tysklands, kanske verld eris, störste nu lefvande strateg sagt i

tyska riksförsamlingen, att uti Tysklands senaste ärorika strider och

segrar har tyska folkskolan en väsendtlig del. År folkskolans uppgift

så stor, dess mål så högt, då bör ingenting underlåtas som kan befrämja

dess ändamålsenliga utveckling. Den vackra utveckling hvartill svenska

folkskolan visat sig mäktig, förutsätter jemväl än vidare framåtskridande,

om endast de hinder, som härför förefinnas, undanrödjas. Bland sådana

hinder och tvifvelsutan det största anser jag vara en stor del kommuners

oförmåga att anskaffa nödiga medel för ett ändamålsenligt ordnande

af sitt skolväsende. Detta hinder bör undanrödjas. I betraktande häraf

och då folkskolans ändamål jemväl är ett vigtigt statsändamål, så anser

jag, att staten till folkskolan bör mera än hitintills — om än ej på långt

när så mycket som till andra skolor — lemna bidrag på det alla kommuner

— ingen lucka får finnas i dessa leder — må kunna, som sig bör

ordna sitt skolväsende.

Det bidrag staten nu lemnar, hälften af folkskolelärarens ordinarie

lön, är för ringa för det dermed afsedda ändamålet och står icke i ett

riktigt förhållande till kommunernas uppoffringar och folkskolans betydelse.

Billigtvis kunde man alltså fordra, att hela skollärarens ordinarie

lön borde af staten kommunen tillhandahållas; men då detta steg på en

gång uttaget kan synas mången för djerft, torde man böra låta sig nöja

med, om den redan erkända hälftenprincipen i fråga om statens bidrag

till såväl folk- som småskolan göres till en sanning, hvilket i det närmaste

kan ske dymedelst, att statens bidrag bestämmes till två tredjedelar

af skollärarens ordinarie lön. Som genast skall visas, blifver i alla fall

en församlings bidrag till en folkskola mera än statens. Låtom oss nemligen

antaga, att ett ändamålsenligt skolhus med tillbehör endast kostar

i medeltal 6000 kronor. Församlingens årliga bidrag till en folkskola,

räntan å byggnadskapitalet beräknad efter 5 procent ställer sig då som

följer:

s. 59 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

59

5 procent å byggnadskapitalet, 6,000 kronor..........

Underhållskostnad, 1 procent af byggnadskapitalet

Afgäld för tomt och ett jordstycke ...........................

Inköp af skolmateriel .......................................................

Värdet af ett kofoder

Vedbrand.............................................................................

1|9 af skolärarens ordinarie lön ...................................

300.

60.

20.

20.

100.

100.

300.

900.

Då nu statens årliga bidrag endast utgör 300 kronor, så motsvarar

det blott 1|8:del af kommunens, som man ser, lågt beräknade omkostnader.

Skulle man emellertid icke uti kommunens omkostnader vilja inberäkna

byggnadskapitalet, såsom utgående på en gång och är alltså öfvergående,

så återstår i alla fall en årlig utgift för kommunen för hvarje folkskola

af 600 kronor, motsvarande % af hela kostnaden. Detta missförhållande

bör åtminstone rättas derhän, att statens bidrag hädanefter förhöjes till

400 kronor för hvarje skola. Gillar Riksdagen ett dylikt förslag, så är

gifvet, att förslagsanslaget »Lönetillskott åt lärare vid folkskolor och småskolor»

måste höjas icke blott med hvad Utskottet föreslagit till småskolan

utan jemväl för folkskolan med ett belopp motsvarande dessa skolors

antal, som utgjorde, enligt Kongl. Maj:ts senaste berättelse om hvad i

riket och dess styrelse sig tilldragit, 3,732 stycken, och således med

373,200 kronor.

Mången torde kanske tycka, att denna summa är stor; men ändamålet

är ock stort. Det är dessutom att märka, att samma belopp,

ehuru på annat sätt, i alla fall utbetalas; men genom den af mig föreslagna

anordningen skulle summan helt visst åstadkomma mera gagn och

åstadkomma mera jemnhet kommunerna emellan.

Om någon skulle i likhet med Utskottet vilja påstå, att folkundervisningen

ensamt bör vara en kommunal angelägenhet, så vederlägges

detta ej blott af hvad ofvan blifvit sagdt, utan jemväl af det erkännande

och den ställning Riksdagen redan intagit till undervisningsfrågan. Jemför

man dessutom, utan att dermed afse något klander, statens bidrag,

beräknade till emellan 1 och 200 kronor, utom andra förmåner, för hvarje

lärjunge vid våra elementarläroverk, med de bidrag staten lemnar såsom

understöd åt hvarje lärjunge vid våra folk- och småskolor, så få de senare

försvinnande litet; ty enligt förut åberopade berättelse om hvad i

riket och dess styrelse sig tilldragit, utgjorde statens bidrag till folkundervisningen

år 1873:

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Stats- Utskottets Utlåtande Nto 10.

Lönetillskott åt lärare och lärarinnor ...... 1,158,639: 70

Bidrag till medellösa församlingar ............ 2o''oOO: —

" = 1,178,639: 70.

Om från denna summa afdrages 10,000 kronor såsom utgående

ti högre folkskolor, lemnar återstoden till hvarje folk- och småskola,

tillsammans, Stockholm inberäknad, 8,139 stycken, 143 kronor 59 öre

och till hvarje lärjunge som i dessa anstalter undervisas, tillhopa 607,676

s yc en, ett e opp af 1 krona 92 öre. Med dessa siffror för ögonen,

och om man derjemte eftersinnar de olägenheter som ofta förefinnas

inom landskommunerna för att rätt kunna ordna sitt skolväsende, samt

de höga kommunalskatter, flerestädes uppgående till 10 ä 12 gånger

bevillning*^, för att ej tala om de än högre bidrag som utgöras efter

hemmantalet; sa tvekar jag icke att på så sätt understödja motionärer
nas

törsfag i detta ämne, att jag vördsamt hemställer, det Riksdagen

matte besluta, °

att till aflöning af hvarje examinerad, vid folkskola

antagen lärare eller lärarinna, som i årlig lön, beräknad

efter stadgade grunder, åtnjuter utom husrum,

vedbrand och kofoder minst 500 kronor, samt meddelar

undervisning i skolan minst åtta månader af året, skoldistriktet

må ega att af statsmedel bekomma ett årligt

bidrag motsvarande hälften af den lön läraren eller

lärarinnan, förutom husrum, vedbrand och kofoder åtnjuter,

hvilket bidrag dock icke må öfverstiga 400 kronor;

och att anslaget till »lönetillskott åt lärare vid

folkskolor och småskolor må med 373,200 kronor förhöjas.

»

/ z. Häruti instämde Herrar Jan Andersson, Ola Bosson Olsson och

Johan Bnk Johansson.

vid 33:djepunkten (ang. reseunderstöd m. m. åt tonkonstnärer):

af Herr Jons Rundbäck, hvilken yrkade, att Kongl. Maj:ts nådiga proposition

matte på. det sätt bifallas, att till stipendier åt behöfvande och

skicklige elever vid Kong], musikaliska akademien samt till honorarier

åt inhemsk*: tonsättare för arbeten af högre konstvärde måtte beviljas

ett reservationsanslag af 6,000 kronor.

vid 44:de punkten mom. b och 45:te punkten mom. b (ang. löneförbättring

för professorerne vid universiteten samt Karolinska mediko
-

s. 61 Kontrollera mot PDF

Stats-Utshottets Utlåtande N:o 10.

61

kirurgiska institutet) af Herrar Lisa Olof Larsson, Carl Ifvarsson, P. 0.

Hörnfeldt, Jan Andersson, P. Olsson och Carl Anders Larsson.

vid 50:de punkten (angående anslag till högre skolor för qvinlig

ungdom):

af Herr L. M. Nordenfelt, hvilken yrkade, att Herr A. W.

Staaffs motion, N:o 127, måtte på det sätt bifallas att för år 1876 må på

extra stat anvisas 30,000 kronor att användas till understöd med högst

3,000 kronor till hvarje, åt sådana högre skolor för qvinlig ungdom,

hvilka efter vederbörandes hörande pröfvades vara deraf i behof, under

vilkor att elevernas årsafgifter icke bestämdes till högre belopp än 100

kronor, att frielever till det antal, som af Kongl. Maj:t bestämdes, vid

skolan antoges, att årlig berättelse afgåfves öfver skolans verksamhet,

samt att skolan skulle vara underkastad den kontroll och de vilkor i

öfrig!, som Kongl. Maj:t kunde finna godt bestämma; och såsom skäl

för denna framställning anförde, att endast 12,400 kronor af de anslagna

30,000 kronorna blifvit af Kongl. Maj:t utanordnade, och att med en

årsafgift för hvarje lärjunge af högst 50 kronor endast undantagsvis

goda skolor torde kunna åstadkommas.

vid 59:de punkten mom. b (angående löneförbättring för Vetenskapsakademiens

intendenter):

af Herrar Carl Ifvarsson, P. O. Hörnfeldt, Jan Andersson, P. Olsson

och Carl Anders Larsson.

På begäran antecknas, att Herr Carl Ifvarsson icke hos Utskottet

deltagit i behandlingen af 16—32 punkterna, samt att Herr Friherre

J. Stjernblad icke närvarit vid afgörande! af 56—76 punkterna här ofvan.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10,

Litt. A,

Förteckning öfver de af Stats-Utskottet föreslagna dyrtidstillägg

under Åttonde kufvudtiteln för år 1876.

Riksarkivet.

Nuvarande

aflöning.

Dyrtids-

tillägg.

Summa.

Riksarkivarien ...........................

5,000

_

1,000

_

6,000

__

1 aktuarie ..............................

3,500

—

700

—

4,200

—

1 dito .............................

3,500

—

700

—

4,200

—

1 förste amanuens ......................

1,800

—

360

—

2,160

—

1 dito ........................

1,800

—

360

—

2,160

—

1 andre amanuens ........................

1,000

—

200

—

1,200

—

1 dito ...........................

1,000

—

200

—

1,200

—

S:gr

—

3,520

—

—

Kong! Biblioteket.

Bibliotekarien ..................

5,000

__

1,000

_

6,000

_

Vice bibliotekarien .................

3,500

—

700

—

4,200

—

1 förste amanuens ........................

1,800

—

360

_

2,160

—

1 dito ........................

1.800

—

360

—

2,160

—

1 andre amanuens .......................

1,500

—

300

—

1,800

—

S:gr

—

—

2,720

—

—

Nationalmuseum.

Intendenten.............................

2,500

_

500

__

3,000

_

1 amanuens.............................

1,500

—

300

—

1,800

—

1 dito ..............................

1,500

—

300

—

1,800

—

S:gr

—

1,100

_

—

Domkapitlens expeditioner.

Löneförbättringar åt konsistorienotarier och konsistorie- amanuenser...........................

18,580

3,716

22,296

Universiteten.

Löneförbättringar åt professorer, adjunkter m. fl. tjen- steman vid universiteten ..................

_

65,523

—

_

s. 63 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

63

......-.......•'' ..........—

Nuvarande

Dyrtids-

aflöning.

tillägg.

Karolinska mediko-kirurgiska institutet.

1 professor ..............................

4,500

900

5,400

2 dito ..............................

9,000

1.800

10,800

1 dito ..............................

4,200

840

—

5,040

1 dito ..............................

4,200

840

5,040

1 dito ..............................

4.000

800

—

4,800

—

2 dito .............................

8,000

1,600

—

9,600

—

1 extra ordinarie professor ............ ......

2,500

500

3,000

—

3 dito ..................

7,500

—

1.500

9,000

—

1 adjunkt ..............................

2,500

—

500

—

3,000

—

3 dito ..............................

7,500

—

1,500

—

9,000

—

1 dito ...........................

2.000

—

400

—

2,400

—

2 dito ..............................

4,000

-

800

—

4,800

—

Bibliotekarien ock sekreteraren m. m.............

1,500

—

300

—

1,800

—

S:grj -

—

12,2ö0j—

■-

—

Gymnastiska centralinstitutet.

1 öfverlärare ..............................

4,000

—

800

—

4,800

—

1 dito ..............................

4,000

r—

800

—

4,800

—

1 dito ..............................

3,000

—

600

—

3,600

—

1 lärare .................................

2,200

—

440

—

2,640

—

1 dito ................................

2,000

—

400

—

2,400

—

1 dito .................................

1,800

—

360

—

2,160

—

1 lärarinna ..............................

1,000

—

200

—

1.200

—

1 dito ............ ..................

800

—

160

—

960

—

1 sekreterare........’ .....................

750

—

150

—

900

—

S:gr

—

—

3,910

-

—

Sundhetskollegium.

1 medicinalråd ...........................

5,000

—

1,000

_

6,000

—

1 dito ..........................

5.000

—

1,000

_

6,000

—

1 dito ...........................

4,500

—

900

—

5,400

—

1 dito ...........................

4,500

—

900

—

5,400

—

1 sekreterare ...........................

3,500

—

700

—

4.200

—

1 kamererare ...........................

3.500

—

700

4,200

—

1 ombudsman och fiskal ....................

3,000

—

600

—

3,600

—

1 aktuarie och registrator .................

2.500

—

500

3,000

1 notarie ..............................

2,200

—

440

—

2,640

1 kanslist ..............................

1,000

—

200

1,200

2 dito .................................

2,000

—

400

—

2,400

S:gr

7,340

_

—

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

Provincialläkarne.

1 provincialläkare

26 dito

1 dito

in dito

Nuvarande

aflöning.

2,000

52,000

1,500

166,500

S:gr|

Farmaceutiska institutet.

1 laborator

1 amanuens

S:gr

Undervisningsanstalter för barnmorskor.

Stockholms undervisningsanstalt:

1 adjunkt ..................

1 biträdande lärare ............

1 förestån derska...............

1 instruktions-barnmorska.........

Barnmorskeläraren ............

Göteborgs undervisningsanstalt:

1 barnmorskelärare ............

1 förest&nderska...............

1 biträdande lärare ............

Veterinärinstitutet i Stockholm.

1 professor ......

1 dito ......

1 dito ......

1 dito ......

1 lektor .........

1 adjunkt .....

1 instruktionssmed

1 kamererare

S:gr

S:gr

Dyrtids
tillägg.

Summa.

400

10,400

300

33.300

1,500

400,

300

1,000

250

600

3,000

1,500

450

1,000

44,400

300

80

380

60

200

50

120

600

300

90

200

2,400

62,400

1,800

199,800

1,800

480

360

1,200

300

720

3,600

1,800

540

1,200

—1_

1,620

1-

—

4,500

900

5,400

4,500

—

900

—

5,400

_

4,000

—

800

—

4.800

_

4,000

—

800

—

4,800

_

3,000

—

600

—

3,600

_ .

1,500

—

300

—

1,800

_

1,500

—

300:

—

1.800

_

1,000

—

200

—

1,200

—

1

—

4,800|

—

- 1

s. 65 Kontrollera mot PDF

Stats-Vtskotlets Ullålande N:o 10.

65

Nuvarande

Dyrtids

Summa.

Vetenskapsakademien och naturhistoriska

aflöning.

tillägg.

riksmuseum.

1 intendent ..............................

4,000

_

800

_

4,800

—

1 dito .................. ............

4,000

—

800

—

4,800

—

1 dito ..............................

3,500

—

700

—

4,200

__

3 dito ..............................

10,500

—

2,100

—

12,600

—

1 konservator ...........................

2,500

—

500

—

3,000

—

1 föreståndare för meteorologiska anstalten.........

3,000

—

600

—

3,600

—

1 amanuens vid dito .........

1,500,

—

300

—

1,800

—

S:gr

——

—

5,800

—

—

—

Vitterhets-, Historie- och Antiqvitets- akademien.

Riksantiqvarien ...........................

5,000

—

1.000

—

6,000

_

1 amanuens..............................

1,500

—

300

—

1,800

—

1 dito ............................

1,000

—

200

—

1,200

-

S:gr

—

1,500

—

—

Akademien för de fria konsterna.

1 sekreterare ..........................

800

—

160

_

960

1 amanuens..............................

400

—

80

—

480

1 skattmästare ...........................

300

—

60

—

360

—

Akademiens läroverk:

1 direktör .................

1,100

_

220

_

1.320

1 professor å den manliga avdelningen............

1,450

—

290

—

1,740

1 dito dito ...........

1,450

—

290

_

1.740

1 dito dito ..........

1,100

—

220

_

1,320

2 dito dito ............

2,200

—

440

_

2,640

1 dito dito ............

800

160

__

960

1 dito dito ............

600

—

120

—

720

1 lärare å den manliga afdelningen ...........

700

—

140

—

840

2 dito dito .......

1,400

—

280

1.680

—

1 dito dito ............

600

—

120

—

720

—

1 dito dito ............

600

—

120

—

720

—

1 dito dito ..... ......

500

—

100

—

600

—

1 dito dito ............

1,600

—

320

1,920

—

1 dito dito ............

1,60C

320

—

1,920

1 dito dito ... .........

1,100

_

220

1,320

—

Arvode för föreläsningar i konstens historia och litte-

ratur .............................

600

—

120

1 —

720

—

Transport

i-

3,780

i-

—

| —

Bill. till Biksä. Fröt. 1875. 4 Sami. 1 Åfd. 8 Haft. 9

opaginerad Kontrollera mot PDF

00

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

1

professor å

den qvinliga afdelningen

1

dito

dito

1

dito

dito

1

dito

dito

1

dito

dito

1

dito

dito

1

lärare å den qvinliga afdelningen

1

dito

dito

Musikaliska akademien.

1 sekreterare ..................

1 kamererare.....................

1 bibliotekarie .................

Konservatorium: Inspektor .........

1 lärare ............

1 dito ............

1 dito ...........

3 dito

1 dito ............

3 dito ............

1 dito ............

1 dito ...........

1 dito ............

Nuvarande

Dyrtids-

aflöning.

tillägg.

ransport

---

3,780

___

650

—

130

—

780

—

650

—

130

—

780

—

500

—

100

—

600

500

—

100

—

600

—

400

—

80

—

480

—

300

—

60

-

360

—

300

—

60

_

360

—

300

—

60

—

360

—

S:gr

—

—

4,500j—

~~

1,000

200

1,200

1,000

—

200

—

1,200

-

400

—

80

—

480

1,000

—

200

—

1,200

2,000

—

400

—

2,400

—

2,000

—

400

—

2,400

—

1.500

—

300

—

1,800

—

4,500

—

900

—

5,400

—

1,200

—

240

—

1,440

—

3,600

720

—

4,320

—

600

—

120

—

720

—

600

—

120

—

720

—

300

—

60

—

360

—

S:gr

- |—

3,940

—

;

s. 68 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

68

Tp:t

Riks-statens Åttonde

1875 års Riks-stat anslår:

Penningar.

Förslagsanslag.

Summa.

Indelt ränta

och ersättning

för indragna

räntor.

Indelt

tionde och

ersättning

för indragna

tionde- anslag.

Oindelt spanmål.

| Värde för-

**“■ )tSS“

öre kubik!

Kronor. ö. |

17,000''

54,750

21,340

28,150

36,300

15,054

Kronor.

6,510-

io,ooo|—I

189,104106

06 130,110

11

Kronor.

315,42546

Kbft.

3,249

Kronor.

6,823

a.!

95

130,110)11

"315,425|46| 3,249, 5)

Kronor.

17,000

54,750

21,340

28,150

36,300

467,413

58

6,510

10,000

6,823:95)

641,463)58)

Ecklesiastik
Departementschefen.

....................

Departementets expedition.........

Riksarkivet.................................

Kong!. Biblioteket .....................

Nationalmuseum (deraf 9,000 kroKleresistaten

Penningar:

Nuvarande anslag...............

Tillkommer: Prostetunnor

kontraktsprosten i Oppvestra

kontrakt för Östra

åkers församling .........

dito i Kåkinds kontrakt för

Hjo församling ............

dito i Elfdals kontrakt för

Södra Finnskoga församling

........................

Indelt ränta och ersättning

Oförändradt enligt 1875 års

Indelt tionde och ersättning

anslag:

Oförändradt enligt 1875 års

Oindelt spanmål:

Nuvarande anslag...............

Af går: Indraget lönetillskott

för kyrkoherden i Styrsö

pastorat ...........................

S:gr

Särskilda förslagsanslag för kle
Biskopens

på Gotland lön.....

Åt 13 konsistorii-notarier å

Domkapitlens expeditioner, Re
-

s. 69 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10,

69

Hufvudtitel.

Förslag till blifvande Riks-stat:

Förslagga

n b 1 a g.

Penningar.

Indelt ränta

Indelt

tionde och

Oindelt spamnål.

Summa.

departementet.

och ersättning

för indragna

räntor.

ersättning

för indragna

tionde- anslag

Mått.

Värde för- slagsvis å 2

kronor 10

öre knbikf.

Kronor.

17,000

54,750

21,340

28,150

36,300

ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

ö.

K lift.

kr.

Kronor

Ö.

Kronor.

17,000

54,750

21,340

28,150

36,300

Ö.

nor reservationsanslag)..............

Z

—

—

—■

—

—

—

........... 15,054:06.

åt

anda

Ving- la: 85.

15:81.

14: 86. 43; 52. 15<097. 58

för indragna räntor:

riksstat.................... 130.1 JO: 11.

för indragna tionde-

riksstat................... 315,425:46.

Mått. Värde.

3,249: 5. 6,823:95.

|

214: 2. 449: 82.

3,035: 3. 6,374:13.

15,097

58

130,110

ii

315,425

46

3,035

3

6,374

13

467,007

28

resiet:

............................... 3,000: —

270 kronor, högst... 3,510: —

6,510

6,510

servationsanslag..........................

10,000

—

—

—

--

—

—

—

10,000

—

Transport

189,147

58

130,110 11

315,425

46

3,035

3

6,374

13

641,057

28

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Stats-UtsTcoltets Utlåtande N:o 10.

Tp:t

1875 års Riks stat anslår:

Penningar.

Kronor.

189,104

22,700

312,611

34,000!

i'' örslagsanslai

Indelt ränta

Indelt

tionde och

Oindelt spanmål.

och ersättning

för indragna

räntor.

ersättning

för indragna

tionde- anslag.

Mått.

Värde för- slagsvis å 2

kronor 10

öre kubik!.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kbft.

kr.

Kronor.

Ö.

130,110

11

315,425

46

3,249

5

6,823

95;

82,363

36

112,381

71

80

2

168

to 1

79,850)—j

2,059,746)44)

8,913

96

208,382

16

Tp:t| 2,698,0U|78| 221,387)43) 636,189)33; 3,329

Summa.

Kronor.

641,46358.

22,700 -jLappmarks ecklesiastikverk, Fö/•- 507,524 77 (Universiteten:

Penningar:

Nuvarande beloppet............

Tillkommer: Fyllnad i åtembets-

och tjenstemäns

sala universitet penningeIndelt

ränta och ersättning

dragna räntor:

Oförändradt enligt 1875 års

Indelt tionde och ersättning för

Oförändradt enligt 1875 års

Oindelt spanmål, såsom i 1875

79}850 _ Karolinska mediko-kirurgiska

2 277042 56 Elementarläroverken, Beserva’

’ Penningar:

Nuvarande beloppet...........

Tillkommer: Förhöjning, motrande

här nedan afförda

ningar för indragna ränte
tiondeanslag.

...................

Indelt ränta och ersättning

dragna räntor:

Nuvarande beloppet...........

Afgå)- och utbytes motkon
penningeanslag

...............

Indelt tionde och ersättning

anslag:

Nuvarande anslagsbeloppet

öre utbytes mot kontant

34,000)—Seminarium för bildande aflära
-

7) 6,992(37) 3,562,580)91

s. 71 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o It).

71

Förslag- till blifvande Riks-stat:

Transport

slagsanslag ................................

............ 312,611: 28.

skilliga

vidUp
löner.

.. 7,304: 60. 319,915: 88.

för in
riksstat

................ 82,363: 36.

indragna tiondeanslag:

riksstat ................ 112,381: 71.

års riksstat..................... 168: 42.

institutet......................................

tionsanslag:

......... 2,059,746: 44.

sva
ersätt
och
.

........ 212,427: 85. 2,272,174: 29.

för in
.

....... 8,913:96.

tant

........ 4,045:69. 4,868:27.

för indragna tionde
208,

382 kronor 16

penningeanslag ...........................

rumor ..........................................

Transport

Förslagsanslag.

Penningar.

Indelt ränta

och ersättning

för indragna

räntor.

Indelt

tionde och I

ersättning j

för indragna

tiondeanslag.

\

Oindelt spannmål.

I Värde förM&tt.

[slagsvis ä 2

kronor 10 I

j öre kubikf.''

Summa.

Kronor.

189,147

22,700

58

319,915

79,850

88

2,272,174

34,000

29

Kronor.

130,11011!

Kronor. ö. Koff. kr. Kronor, ö.

315,425

46

82,363

4,868

27

2,917,787 75| 217,341)74

112,381

427,807

71

3,035

6,374

80

168142

17| 3,115| 5| 6,542

55

Kronor.

641,057

22,700

28

514,829 37

79,850

2,277,042

34,000

3,569,479

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Stats - Utskottets Utlåtande N:o 10.

Tp:t

1875 års Riks-stat anslår:

Penningar.

Förslagsanslag.

Indelt ränta

och ersättning

för indragna

räntor.

Indelt

tionde och

ersättning

för indragna

tionde- anslag.

Oindelt spanmål.

Mått

Värde för- slagsvis å 2

kronor 10

öre knbikf.

Kronor.

2,698,011

60,609

Tp:t

1,696,650

4,455,271|63

Kronor.

221,387

4,219

43

Kronor. ö.

636,189

7,990

ICbft.

3,329

448

Kronor.

6,992

942

Summa.

225,606|43| 644,179|41| 3,778| 6| 7,935j06

Kronor.

3,562,580

73,761

1,696,650

Pedagogier och folkskolor:

Penningar:

Nuvarande belopp...............

Tillkommer:

Ersättning för ett till kollevid

Nora pedagogi hittills

ende bidrag från stadens

kassa .............................

Förhöjning, motsvarande

nedan afbörda ersättningför

indragna tiondeansl

Indelt ränta och ersättning för

räntor:

Oförändradt enligt 1875 års

Indelt tionde och ersättning

anslag:

Nuvarande belopp...............

Af går och utbytes mot kon
ningeanslag

....................

Oindelt spanmål:

Oförändradt enligt 1875 års

Folkundervisningen:

Seminarier för folkskolelärares

Stipendier för seminarii-elever

Artvoden och resekostnadser
inspektörer

.........................

Undervisningsmateriel m. m.

Understöd för högre folkskolor:

Nuvarande belopp...............

Tillkommer förhöjning........

eller ett gemensamt Beserva
-

5,332,992|53

s. 73 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

73

Transport

(»,609: 85.

gan

ntgä
39:
-

,470:46. 3,509:46. 64,119:31.

indragna

riksstat....................

för indragna tionde
-

tant pen
riksstat.

..

bildande

7,990:08.

3,470; 46.

4,219: —

4,519:62.

942: 69.

sättning åt folkskole
-

för folkskolorna .

.............. 11,000:

............... 2,200:-

173,650: —

55,000: —

65,000: —

10,000: —

13,200: —

tionsanslag ............ 316,850: —

Transport 316,850:-

Förslag till blifvande Riksstat:

Penningar.

Kronor.

2,917,787

64,119

Förslagsanslag.

Indelt ränta

och ersättning

för indragna

räntor.

31

2,981,907

06

Kronor.

217,341

4,219

Indelt

tionde och

ersättning

för indragna

tiondeanslag.

221,560j74

Kronor.

74 427,807 17

4,519

432,326

Oindelt spanmål.

Mått.

62

Kbft. kr.

3,115

79

448

Värde förslagsvis

å 2

kronor 10

öre kubikf.

Kronor, o

3,5641 4

6,542

55

942169

7,485

Summa.

Kronor.

3,569,479

73,800

62

Bill, till Riksd. Prof. 1875. d Sami. 1 A/d. 8 Håft.

24| 3,643,279183

10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Stats- Utskottets Utlåtande N:o It).

Tp:t

Tp:t

1875 års Riks-stat anslår:

Förslagsanslag.

Penningar.

Indelt ränta

och ersättning

för indragna

räntor.

Kronor.

4,455,271 63

29,400

322,400

22,441

8,250

39,400

7,500

75.000

3,000

8,250

22,260

17,050

48.000

30,550

51,850

5,140,622

63

Kronor.

225,606

43

Indelt

tionde och

ersättning

för indragna

tiondeanslag.

Oindelt spanmål.

Mått.

Kronor.

644,179

41

4,103

82

Kbft. kr.

3,778

Värde förslagsvis

å 2

kronor 10

öre kubikf.

Summa.

Kronor, ö.

7,935

06

Kronor.

5,332,992

29,400

322,400

53

26,544

8,250

39,400

7,500

75.000

3,000

8,250

22,260

17,050

48.000

30,550

51,850

82

Till befrämjande af folkunderrikets

nordliga trakter bo
slagsanslag.

........................

Lönetillskott åt lärare vid folkFörslagsanslag:
Nuvarande

belopp...............

Tillkommer förhöjning.........

Gymnastiska centralinstitutet ...

Sundhetskollegium med medici
Nuvarande

anslag..................

Tillkommer: För beredande •

bättring åt vaktmästaren vid

ceutiska institutet ...............

Af går: Nuvarande anslag till

pendiater ifältläkarecorpsen

Barnmorskeundervisningen och

Ortopediska institutet ...............

Veterinärundervisningen............

Rörande detta anslag kommer

yttrande och uppföres detbelopp.

Vaccinationens befrämjande......

Farsoters och smittosamma sjuk
Svenska

Läkare-sällskapet.........

Svenska Akademien ..................

Vetenskaps-akademien..............

Vitterhets-, Historie- och AntiAkademien

för de fria konsterna:

Till aflöning m. m...................

Till utrikes resestipendier, Re
Musikaliska

Akademien ............

Naturhistoriska Riksmuseum......

225,606j43| 648,283|23| 3,778| 6| 7,935|06| 6,022,447|35

s. 75 Kontrollera mot PDF

Stats-Ut skottets Utlåtande N:o 10.

75

Transport 316,850:

visningen bland de i

satta finnar, För
-

skolor och småskolor,

12,000: ■

. 1,370,000: —

120,000:— 1,490,000: ■

nalstaten:

............ 322,400;-

löneför
farma
.

........... 150:- 322,550: -

pensionärer och sti.

............................... 9,650: -

barnbördshusen .........................

Utskottet att framdeles meddela

samma emellertid till oförändradt

domars botande, Förslagsanslag

qvitets-akademien....................

................................ 40,000: — |

servationsanslag...... 8,000: —

Förslagsanslag.

Penningar.

lndelt ränta

lndelt

tionde och

Oindelt spaninål.

och ersättning

ersättning

Värde för-

för indragna

för indragna

Mått.

slagsvis å 2

räntor.

tionde-

kronor 10

anslag.

öre kubikf.

Förslag till blifvande Riks-stat:

Summa.

Kronor.

2,981,907

06

Transport

1,818,850

29,400

312,900

22,441

8,250

39,400

7,500

75,000

3,000

8,250

22,260

17,050

48,000

30,550

51,850

5,476,608j06

Kronor.

221,560

74

221,560

74

Kronor.

432,326

79

4,103

82

436,430161

Kbft.

3,564

Kronor.

7,48524

3,5641 4| 7,485

Kronor.

3,643,279

1,818,850

29,400

312,900 - 26,544 82

8,250 - 39,400 -

7,500

75,000

3,000

8,250

22,260

17,050

48,000;-

30,550-

51,850-

24j 6,142,084|65

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

1875 års Riksstat anslår:

Forsla

g s an s 1 a g.

Penningar.

Indelt ränta

Indelt

tionde och

Oindelt spanmål.

Summa.

och ersättning

ersättning

Värde för-

för indragna

för indragna

Mått.

slagsvis å 2

räntor.

tionde-

"kronor

10

anslag.

öre kubik!

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö .

Kronor.

Ö.

Kbft.

kr.

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

5,140,622

63

225,606

43

648,283

23

3,778

6

7,935

06

6,022,447

35

121,000

—

—

—

—

—

121,000

—

Undervisnings-anstalter för döf-

Allmänna institutet...........

Till understöd och uppmun-

fostringsanstalter för medel-

9,141

25

158

29

236

46

—

—

9,536

—

Fattigvården i Stockholm och

35,000

—

—

—

—

—

—

--

—

35,000

—

Fattigvården i allmänhet, För-

25.500

—

—

—

—

—

—

—

25,500

—

Serafimer-lasarettets underhåll ..

7,804

33

18,856

27

89,587

68

70

9

148

89

116,397

17

Hospitalers och lasaretters un-

28,750

—

—

—

42,930

09

—

—

71,680

09

Stora barnhuset i Stockholm ...

2,750

—

—

—

—

—

2,750

—

Frimurare-barnhuset .......

—

—

25,672

71

—-

—

25,672

71

Barnhusen i landsorterna .........

6,721

04

14,080

59

284,401

95

988

8

2,076

48

307,280

06

Kyrkors underhåll .....................

24,000

—

—

—

—

—

—

24,000

—

Resestipendier samt läroböckers

1,500

servationsanslag .....................

—

—

—

—

—

1,500

—

Rese- och traktamentspenningar

45,136

62

—

—

—

—

—

45,136

62

Skrifmaterialier och expenser,

Nuvarande belopp ..................

Tillkommer: För jemnande af

15,000

--

—

—

—

—

—

—

15,000

-

Extra utgifter, Reserv ationsan-

5,462,925

87

258,701

58

1,091,112)12

4,838

3

10,160)43

6,822,900

_

s. 77 Kontrollera mot PDF

Stats-UtsTcottets Utlåtande N:ö 10.

77

stumma och blinda:

Transport

81,000: —

tran åt mindre upplösa

döfstumma barn 40,000:

landsorterna...........................

slagsanslag .............................

derhän .....................................

och lärda verks utgifvande, Re
För

slag sanslag ....................

ved m. m., Förslagsanslag:

................................ 45,136:62.

hulvudtitelns summa _62: 70.

slag ......................................

Summa

Förslag till blifvande Riks-stat:

Penningar.

Förslagsanslag.

Summa.

Indelt ränta

och ersättning

för indragna

räntor.

Indelt

tionde och

ersättning

för indragna

tionde- anslag.

Oindelt spanmål.

| Värde för-

Mått lslaSsvis ä 2

i kronor 10

1 öre kubikf.

Kronor.

Ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

Kbft.

kr.

Kronor.

ö.

Kronor.

ö.

5,476,608

06

221,560

74

436,430

61

3,564

4

7,485

24

6,142,084

65

121,000

121,000

9,111

25

158

29

236

46

—

—

9,536

—

35,000

_

—

—

—

—

35,000

—

25,500

_

__

_

—

—

—

—

25,500

—

7,804

33

18,856

27

89,587

68

70

9

148

89

116,397

17

28,750

_

_,_

_

42,930

09

—

—

—

71,680

09

2,750

__

__

_

—

—

—

*

—

2,750

—

_

_

25,672

71

—

—

25,672

71

6,721

04

14,080

59

284’40l

95

988

8

2,076

48

307,280

06

24,000

__

—

24,000

—

1,500

—

—

—

—

—

1,500

—

45,199

32

45,199

32

15,000

—

—

—

—

—

—

—

15,000

—

5,798,974

| 254,655

89

879,259 50

4,624 1

9,710|61

| 6,942,600

—

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 10.

IÄtt. C.

Extra ordinarie anslag under Riksstatens Åttonde kufvudtitel.

För år 1876.

Ecklesiastik-Departementet.

Dyrtidstillägg- för:

Riksarkivet ............................................................

Kongl. Biblioteket .............................................

Nationalmuseum.................................................

Domkapitlens expeditioner ...............................

Universiteten.........................................................

Karolinska Mediko-kirurgiska institutet.......

Gymnastiska Central-institutet.................................

Sundhetskollegium med Provincialläkarestaten

och Farmaceutiska institutet..........................

Undervisningsanstalterna för barnmorskor

Veterinärinstitutet i Stockholm

Vetenskapsakademien och naturhistoriska riksmuseum

.................................................................

Vitterhets-, Historie- och Antiqvitetsakademien

Akademien för de fria konsterna..........................

Musikaliska akademien.................

3,520

2,720

1,100

3,716

65,523

12,280

3,910

52,120

1,620

4.800

5.800

1.500

4.500

3,940

~ 167,049:

Ecklesiastik-departementets expedition:

För tillämpning af expeditionens nyaaflöningsstat 11,500:

Till statistiska arbeten inom byråerna för un
-

dervisningsärenden

6,000: —

17,500:

Transport 184,549:

s. 79 Kontrollera mot PDF

Stats-TJtskottets Utlåtande N:o 10.

79

Transport

Lappmarks ecklesiastikverk:

Till en kapellbyggnad inom Pajala församling samt inköp

af boställe åt kapellpredikanten..........................................

Universiteten:

Till förstärkning af lärarekrafterna vid universiteten.

.......................................................................

Förböjning af anslaget till institutionen för allmän

och åkerbrukskemi vid Upsala universitet

..............................................................

Dito af anslagen för åtskilliga materiela behof

vid Lunds universitet ......................................

För inköp af mikroskop till den patologiskt

anatomiska institutionen vid Upsala universitet

.................................................................

Till reparation af biblioteksbyggnad^! vid Lunds

universitet...............................................................

Tjenstgöringspenningar för professorer samt

bibliotekarier och räntmästare vid universiteten,

förslacjsanslag .......................................

18,500: —

550: —

1,700: —

2,500: —

5,000: —

30,000: —

Karolinska mediko-kirurgiska institutet:

Arvode åt en amanuens vid institutets anstalt

för normal anatomi........................................... 1,000: —

För institutets fysiologiska“anstalt ....................... 2’,400: —

Till inköp af materiel för samma anstalt............ 1,500: —

Tjenstgöringspenningar för institutets professorer 4,200: —

Elementarläroverken:

För lärares uppflyttning i högre lönegrad ........ 40,000: —

Till arvoden åt extra lärare.................................. 30,000: —

» vikarier och oförutsedda behof....................... 15,000: —

» resestipendier åt lärare i främmande lefvande

språk ....................................................... 6,000: —

» praktisk utbildning af blifvande elementar
lärare.

...................................................................... 15,000: —

Transport

184,549: —

20,000: —

58,250: —

9,100: —

106,000: —

377,899: —

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

Transport

Elementarskolor för flickor:

Understöd åt högre skolor för qvinlig ungdom ..................

Folkundervisningen:

Till lärares vid folkskolelärareseminarierna uppflyttning

i högre lönegrad .............................. 2,000: —

» arvoden åt extra lärare samt åtskilliga

materiela behof vid folkskolelärareseminarierna

.................................................................. 20,000: —

» undervisningsmateriel m. m. för folkskolorna

...................................................................... 5,000: —

» uppförande af byggnad för folkskolelärareseminarium

i Carlstad ................................... 40,000: —

» dito af dito för dito i Göteborg .................. 50,000: —

» understöd för sådana församlingar, som

icke förmå till erforderligt belopp bekosta

aflöning åt sina folkskolelärare ..................... 20,000: —

)> utarbetande af geografiska kartor för undervisningens

behof............................................. 1,500: —

Understöd åt folkhögskolor, förslagsanslag......... 20,000: —

Sundhetskollegium:

För bekostande af rättskemiska undersökningar.....................

Vetenskapsakademien:

Till bekostande af planscher till akademiens

skrifter..................................................................... 6,000: —

» expensmedel för naturhistoriska riksmuseum 2,720: —

» ordnande af akademiens astronomiska observatorium.

.......................................................... 33,000: —

Vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien:

Förhöjning af akademiens å ordinarie stat uppförda

anslag till samlingarne och deras

förökande.......................................... 1,000: —

Transport 1,000: —

377,899: - 30,000: —

158,500: —

3,000: —

41,720: —

611,119: —

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

Till biblioteket.....................Tran8p0,;‘ 1’®^| ~

” ,fråf ^ vetenskapligt bildade litetta

vid ordnandet och vården af statens under

akadermens inseende stälda samlingar samt

till aflöning af vaktbetjening...........

undersökning och beskrifning af fäderneslandets

rornlernningar rn. m..

» utgifvande af planschverk öfver"fornsaker

i statens historiska museum m. ro.

1,750:

4,000:

5,000:

2,000:

Musikaliska akademien:

Förhöjning af akademiens hyresanslag

Naturhistoriska riksmuseum:

Ti" deSåg6 “f “ briS‘ 1 mU8Mts «?«««•

» inköp af en mineraliesamling..........................

-fjenstgöri liggpenningar åt intendenterne"'' och

föreståndare!, för meteorologiska anstalten 4,200:

Hospitalsvården:

Till hospitalsbyggnader................. 700 onn
»

allmänna hospitalsfondens förstärkande....... 200000-''

* Undf;fÖfd för 1 Sköra* inrättade värd- ’

anstalt för smnesslöa barn r, nnn

» dito för er, i Stockholm af föreningen för ''

» dito''It det T ?rd in?“ad ^ ™«t 5,000: ■

• 1 . ,,t dct. i Jerfso socken i Helsingland

inrattade sjukhem för spetälska........ 7j500: .

Diverse anslag:

För beredande af religionsvård åt svenska sjöman

i utländska hamnar

611,119:

Bill. till med. Prof. 1875. 4 Sand, lläft.

8,000:

8,000:

12,750.

675:

11,016:

917,500:

1,553,060:

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Stals-Utskottets Utlåtande N:o 10.

Transport

Till fortsättande af de naturhistoriska och

arkeologiska undersökningarne på Björkön

För tillsyn och vård af lifrustkammarens samlingar

.............................................................

Till inlösen af 300 exemplar af svenska fornskriftsällskapets

handlingar

» fortsatt utgifvande af arbetet »Svenska

språkets lagar»............................

» e. o. Professoren C. G. Malmström för

fortsättande af ett historiskt arbete............

» förvarande och vård af den utaf Doktor A.

Hazelius bildade skandinavisk-etnografiska

samlingen ...........................................................

8,000: — 1,553,060: —

5,000: —

600: —

FP, flin O DIV

1,050: —

1,500: —

2.500: —

Zz-5Q0: ~ 26,150: —

Summa 1,579,210: —-

För år 1875

Till fyllnad i åtskilliga embets- och tjenstemäns

vid Upsala universitet penningelöner

» uppförande af läroverkshus i Christianstad:

anslag............................................ 10,000: —

lån, att utgå från Riksgäldskontoret.

...................................... 10,000: —

» Rektoren vid Engelholms pedagogi E. L.

Borgström, i ersättning för dyrtidstillägg

under år 1874 ........................._...............

7,304: 60.

20,000: —

500: —

27,804: 60.

Stockholm, Associations-Boktryckeriet 1875.

opaginerad Kontrollera mot PDF

tf

I» Si 11 e 1 s e

i Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10:

Sid. 60 råd. 16 nedifrån står: motsvarande hälften

läs: motsvarande tvä tredjedelar

Bill. till Riksd. Prof. 1875. 4 Sami. 1 Åfd.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.