Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående föreslagna statsbidrag till vägars anläggning och förbättring, brooch hamnbyggnader samt vattenkommunikationer äfvensom sjösänkningar och andra v attenaftappning sföretaq.

1875-02-22 · 16 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 14 av 16 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1875:16, Utlåtande, angående föreslagna statsbidrag till vägars anläggning och förbättring, brooch hamnbyggnader samt vattenkommunikationer äfvensom sjösänkningar och andra v attenaftappning sföretaq.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

N:o 16.

Ank. till Riksd. Kansli den 22 Febr. 1875, kl. 2 e. m.

Utlåtande, angående föreslagna statsbidrag till vägars anläggning och

förbättring, bro- och hamnbyggnader samt vattenkommunikationer

äfvensom sjösänkningar och andra v attenaftappning sföretaq.

(Ii. A.)

I sammanhang med afgifvet förslag till reglering af utgifterna under riksstatens

sjette hufvudtitel har Kongl. Maj:t i sin nådiga proposition om statsverkets

tillstånd och behof, hos Riksdagen gjort framställningar om de anslag, Indika

Kongl. Maj:t ansett böra beviljas för utförande af väganläggningar och vägförbättiingår,

bro- och hamnbyggnader samt vattenkornmuninationer äfvensom sjösänkningar och

andra vattenaftappningsföretag; och får Stats-Utskottet nu meddela yttrande ej mindre

öfver dessa Kongl. Maj:ts nådiga framställningar, än ock öfver de motioner, som vid

innevarande riksdag blifvit väckta rörande medels beviljande för dylika arbeten.

1. Väganläggningar och vägförbättringar.

1:6.

För anläggning af nya samt förbättring eller omläggning af backiga eller

eljest mindre goda vägar har Kongl. Maj:t uti ofvanberörda nådiga proposition

föreslagit, att Riksdagen måtte lör år 187G anslå och ställa till Kongl. Maj:ts

Bill. till Riksd. Prof. 1876. 4 Sami 1 Åfd. 13 Höft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Utats-Utskottets Utlåtande N:o it>.

förfogande samma belopp som för år 187 5 anvisats och af Kong!. Maj:t till fullo

disponerats eller 200,UUU kronor.

I sammanhang härmed har Utskottet till behandling förehaft en inom Andra

Kammaren af Herr C. Treffenberg in. fl. ledamöter från de tre nordligaste samt

Wermlands, Kopparbergs och Kronobergs län väckt och till Utskottet remitterad motion

(N:o 129), deruti, med föranledande af till Kongl. Maj:t från Konungens Befallningshafvande

i de tre nordligaste länen inkomna underdåniga framställningar,

motionärerne hemställt om ifrågavarande anslags förhöjning till 400,000 kronor.

Öfver berörda framställningar har Kongl. Väg- och vattenbyggnads-sfyrelsen

afgifvit infordrade utlåtanden, Indika blifvit af Kongl. Civil-departementet till Utskottet

öfverlemnade och deruti Styrelsen, med förmälan, att det vore svårt för Konungens

Befallningshafvande i ett län att bedöma huru stor summa som för en viss tid komme

att till vägarbeten inom hela landet erfordras, tillika anfört, att erfarenheten under den

förflutna tiden visat, hurusom från en del län, hvarinom undersökningar för vägplaners

upprättande fortskyndats, sedermera på en gång inkommit en mängd framställningar

om statsbidrag till arbetens verkställande, utan att menigheter, såsom vederbort,

på förhand förklarat sig vilja deltaga i och till viss mån bekosta de nödiga

utgifterna eller ikläda sig det blifvande framtida underhållet af de nya väglinierna.

Vid sådant förhållande hade naturligtvis betydlig tidsutdrägt uppstått, innan ärendena,

som till orterna måst återsändas, hunnit blifva fullt förberedda för att kunna Kongl.

Maj:ts nådiga pröfning till afgörande underställas. Härigenom hade hos Styrelsen

tidtals förekommit samlingar af planer, hvilka icke af befintliga medel kunnat hugnas

med statsbidrag annorlunda än småningom. Stundom, ja ofta, inträffade i följd häraf,

att planer, som fått hvila i åtskilliga år, innan de i tekniskt och formelt hänseende

bragts i vederbörligt skick, hunnit blifva så till vida otillförlitliga, att beräknade kostnaderna

med skäl kunnat anses för låga. I sådant fall erfordrade förslagen omarbetning,

på det att de menigheter, som skulle verkställa arbetena, ej måtte missledas

att åtaga sig utförandet emot lägre pris än hvad i verkligheten sedermera påfordrades.

Om Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i de nordliga länen skulle hafva fullt

förberedda planer upprättade till vägarbeten, som menigheter åstundade utföra, eller

möjligen blifvit ådömda att verkställa för den händelse att statsunderstöd dertill i

viss mån komme att nådigst beviljas, så borde dissa planer med protokoll till Kongl.

Maj:ts nådiga pröfning insändas med uppgifter om huru stora statsbidrag som erfordrades

för dylika förelag inom de särskilda länen. Först dymedelst blefve det möjligt

att bedöma och afgöra, huruvida de vägbyggnader, hvilka uti i fråga varande

län åsyftades, vore af beskaffenhet att kunna tilldelas understöd från den allmänna

vägbyggnadsfonden, eller om det ej vore l.ödigt att (ill liiksdagen gjordes framställningar

angående beviljande utaf särskilda understödsbelopp till de särskilda väganlägg*

ningarne.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 16.

3

På dessa grunder, och enär ett afslag å de underdåniga framställningarne ej

ledde till värre påföljd än att, om planer och fullständiga uppgörelser rörande ifrågasatta

företag inkomme och hunne granskas till år 187 6, uppskof med deras påbörjande

måste göras till år 1 877 eller tilldess Riksdagen, i händelse giltiga skäl dertill

skulle förefinna?, höi le väghysrgnadsfondens årliga belopp ansåg sig Styrelsen icke

kunna i underdånighet f rnni ■< tv UOlui: g

Med afseende å hvad Kong!. Väg och vatienbygguads-styrelsen sålunda anfört

anser sig Utskottet sakna skäl tillstyrka ifrågavarande anslags förhöjning utöfver

hvad Kongl. Maj:t i enlighet med Väg- och vattenbyggnads-styrelsens, Utskottet delgifna

generalförslag, begärt och hemställer,

att Riksdagen, med afslag å ofvan omförmälda motion och bifall

till hvad Kongl. Maj:t föreslagit, måtte till bidrag för cinläggning

af nya samt förbättring eller omläggning af backiga

eller eljest mindre goda vägar till Kongl. Majits disposition

för år 1 87 6 anvisa tvåhundratusen kronor.

Öfver ett i samma motion väckt förslag att till undersökningar och expenser

för allmänna arbeten måtte för år 1876 anvisas 50,000 kronor har Utskottet i sitt

memorial N:o 8 meddelat yttrande.

2:o.

Vid 1 870 års riksdag blef för anläggning af väg mellan Lycksele och Wilhelmina

kyrkobyar i We st erbottens län, hvilket arbete enligt i nåder gillad plan

beräknats kosta 160,095 R:dr, beviljadt ett understöd af 10 6,700 R:dr, deraf anvisats

att utgå under åren 1871 —1 87 5 tillhopa 85,000; och har Kongl. Maj:t

nu föreslagit, att till arbetets fortsättande under år 1 876 måtte anvisas tolftusen

kronor.

Utskottet hemställer,

att hvad Kongl. Maj:t sålunda föreslagit må af Riksdagen

bifallas.

3:o.

För anläggning af väg från Skröfvens by i Gellivara socken till gränsen

mot Öfver Kalix socken i Norrbottens län bär 187 2 års Riksdag beviljat statsbidrag

till belopp af 28,670 R:dr, hvaraf till utgående under åren 1873—1875 anvisats

tillsammans 20,6 70 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statt-Ut ekottets Utlåtande H:o 16.

1 enlighet med Kongl. Maj:ts förslag hemställer Utskottet,

att till nämnda väganläggning måtte för år 1876 anvisas af

statsbidraget återstående 8,000 kronor, under vilkor att en fjerdedel

deraf, eller 2,000 kronor, förblifver i Kongl. Statskontoret

innestående till dess hela väganläggningen blifvit fullbordad och

kunnat af Väg- och vattenbyggnads-styrelsen efter afsyning godkännas.

4:o.

För anläggning af ny väg mellan Junosuando by i Pajala socken och

Wittangi kyrkoby i Julckasjärvi socken af Norrbottens län beviljade 187 4 års

Riksdag ett anslag af 49,440 kronor, deraf till utgående under år 1875 anvisades

18,4 40 kronor eller det belopp, som beräknats åtgå för anläggning af vägdelen från

Junosuando till gränsen mot Jukkasjärvi lappmark och vidare till Junosuando masugnsby;

och har Kongl. Maj:t, i enlighet med Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes

samt Väg- och vattenbyggnads-styrelsens hemställan, föreslagit, att i ytterligare afräkning

å nämnda anslag må för år 1876 anvisas femtontusen kronor.

Utskottet hemställer,

att hvad Kongl. Maj:t sålunda föreslagit mä af Riksdagen

bifallas.

5:o.

För fortsatt bedrifvande af väganläggningen mellan Norsjö och Mald kyrkobyar

i Westerbottens län, hvartill Riksdagen år 1872 beviljat ett anslag af 50,000

R:dr, deraf till utgående under åren 1873 — 1875 anvisats 40,000 R:dr, har Kongl.

Maj:t föreslagit, och hemställer Utskottet,

att Riksdagen måtte för 1876 anvisa återstående tio tusen

kronor, med vilkor dervid, att ett belopp af 3,000 kronor skall

förblifva i Kongl. Statskontoret innestående, att lyftas först sedan

Väg- och vattenbyggnads-styrelsen förklarat väganläggningen

på grund af verkstad afsyning vara enligt faststäld plan fullbordad.

(5:o.

Utaf det för väganläggning mellan Asele och Dorothea kyrkoby i Wester
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 16.

5

bottens län vid 1872 års riksdag beviljade anslag af 40,600 R:dr, hvaraf till utgående

under åren 1 873 — 1875 anvisats 35,600 kronor, har Kongl. Maj:t föreslagit,

att för år 1 876 måtte anvisas återstående 5,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att, med bifall härtill, Riksdagen måtte till utgående under

år 1876 anvisa återstoden af det beviljade bidraget, femtusen

kronor, under vilkor, på sätt Kongl. Maj:t tillika föreslagit, att

2,000 kronor deraf ej få lyftas, förr än Väg- och vattenbvggnads-styrelsen

på grund af behörig afsyning förklarat arbetet

vara jemlikt plan fulländadt.

• 7 :o.

För anläggning af vinterväg från Jti elev it'' vid sjön Uornavans vestra st) and

till Riksgränsen i riktning mot Saltenfjord samt uppförande af fjällstugor och

stattar vid Siidva, Ärra) ilek och Mirkinis, beviljades vid 1 87 3 års riksdag ett anslag

af 34 650 it:dr, deraf till utgående under 1 874 anvisades 0.500 H:dr, eller

det" belopp, som beräknades åtgå för vägens iordningställande från Jäckvik till Arrack

och uppförande af fjällstugan vid Sädva, och till utgående år 1 87 5, för fulländande

af fjällstuga vid Arrajokk ocli väg derifrån till Mirkinis samt påbörjande af

fjällstuga vid Mirkinis och af vägen derifrån till norska gränsen, 14,200 kronor.

Sedan Konungens Befallningshafvande i Norrbottens län, som har sig i nåder

uppdraget att ombesörja, det de för dessa anläggningar nödiga arbeten varda enligt

faststäld plan utförda, i underdånig skrifvelse den 19 Oktober 1874 meddelat redogörelse

för arbetenas fortgång och, på det desamma måtte kunna under år 1 876 af
-

slutas, hemstält om

gjort förslag, och h

anvisande af återstoden af statsbidraget, har Kongl. Maj:t derom

c-mställer Utskottet,

att, med bifall härtill, Riksdagen måtte till utgående år 187 6

anvisa af nämnda anslag återstående tio tusen niohundrafemtio

kronor.

B. Bro- och hamnbyggnader samt ratte nho m mu n i ha -

tioner.

8:o.

För understödjande af mindre hamn- och brobyggnader samt upprensning

af dar och farleder har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att för år 1 87 6 anvisa

30,000 kronor.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stats-Uts/coltets Utlåtande N:o 16.

Det belopp, som till berörda ändamål vanligen anslagits, har utgjort 20.000

kronor årligen, men höjdes år 1874, af särskild anledning och för understödjande åt

ett betydligare rensningsföretag, till 40,000 kronor.

Då hvarken i Kong!. Maj:ts proposition eller i Kong!. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

till Kong!. Maj:t afgifna generalförslag ens uppgifvits någon anledning

att för år 187 6 höja arslaget öfver det vanliga årliga beloppet, hemställer UlskAt.t,

som inhemtat, att af det för år 1 875 beviljade anslag å 40,000 kronor till ofvan

omförmälda betydligare rensningsföretag disponerats 27,000 kronor, men till öfriga

arbeten endast sammanlagdt 10,800 kronor,

att Kongl. Maj:ts berörda förslag måtte endast på det sätt

bifallas, att för understödjande af mindre hamn- och brobyggnader

samt upprensning af åar och farleder anvisas ett belopp

af tjugutusen kronor.

9:o.

Vid 187S års riksdag beviljades för åstadkommande af ny farled från Uddevalla

stads hamn till Kattegat genom Ujörnsund och Malösund ett anslag motsvarande

hälften af den beräknade kostnadssumman, eller 123.793 R:dr 50 öre,

hvaraf 25,000 R:dr anvisades att utgå under år 1 874 och 50,000 kronor under

år 1 875. Då enligt hvad styrelsen för allmänna Väg- och vattenbyggnader hos

Kongl. Maj:t tillkännagifvit, stadsfullmäktige i Uddevalla icke upplyst, huruvida och

i hvad mån företaget kommer att år 1 875 fortskyndas, har Kongl. Maj:t ansett sig

sakna skäl att hos Riksdagen föreslå anvisande till lyftning under är 1876 af större

belopp utaf statsbidraget än 25,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att, med bifall till Kongl. Majrts förslag, af nämnda anslag

måtte för år 1876 anvisas tjugufemtusen kronor.

10:o.

För anbringande af en bro öfver Åtra-ån vid Vessige inom Hallands län

och anläggning af nödiga anfartsvägar till samma bro, i öfverensstämmelse med

derför af Majoren A. Remmer senast upprättad plan, har Kongl. Maj:t föreslagit

beviljande af ett mot hälften af den beräknade kostnaden svarande anslagsbelopp af

25,000 kronor, att utgå under år 1 876.

Enligt hvad protokollet öfver civilärenden den 9 sistlidne Januari (Bil. N:o 5

d. till Kongl. Maj:ts nådiga proposition N:o 1, sid. 134—1 37) innehåller, ålade

s. 7 Kontrollera mot PDF

&''täta-Utskottets Utlåtande N:o i ti.

7

Konungens Befallningshafvande i Hallands län redan den 23 December 1862 samtlige

brobyggnadsskyldige egare och innehafvare af hemman inom Årstads och Fa gräs

härad icke allenast att, i den åt chefen för södra väg- och vattenbyggnadsdistriktet,

Majoren m. m. A. Remmer föreslagna linie och i öfverensstämmelse med den af honom

uppgjorda plan, uppföra en jernbro öfver Ätra-ån vid Vessige på landfästen och

pelaie af sten, utan ock att anlägga för ändamålet nödiga anfartsvägar, äfvensom att

för framtiden underhålla bron och vägarne. Klagan fördes häröfver kos Kammarkollegium,

som genom utslag den 18 Februari 1864 faststälde berörda beslut i

så måtto, att nämnda härads brobyggnadsskyldige invånare förklarades böra, på sätt

Konungens Befallningshafvande föreskrilvit, uppföra omförmälda bro och anlägga för

ändamålet erforderliga anfartsvägar samt deltaga i framtida underhållet åt bron och

vägarne, så vida statsbidrag, motsvarande hällten af den utaf Majoren Remmer till

65,000 R:dr beräknade kostnadssumman, kunde varda för arbetets utförande dem beviljadt.

I anledning af häröfver anförda besvär fann Kongl. Maj:t under den 10

November 1865 skäligt att i Kammarkollegii utslag göra den ändring, att, derest

inom ett är efter det Kongl. Maj:ts nådiga beslut blifvit genom Konungens Befullningshafvandes

försorg offentligen kungjordt, de brobyggnadsskyldige i Årstads och

Faurås härad för gemensam räkning till allmänt begagnande tillöst sig en under skriftvexlingen

hos Kammarkollegium häradsboarne till inlösen erbjuden, vid Räfvigefors

uppförd bro med tillstötande väganlägguingar och till allmänt underhåll öfvertag^

så\äl vägarne som bron, samt dessutom sådan åtgärd vidtagits, att färjeinrättningeu

vid Vessige, pa sätt häradsrätten tillstyrkt, kunde efter rörelsens behof från begge

sidor af ån oafbrutet begagnas, all skyldighet till brobyggnad vid Vessige komme

att förfalla; men att, derest vederbörande försummade att inom den föreskrift^ tiden

fullgöra hvad sålunda stadgadt blifvit, Kammarkollegii utslag bordo tjena till efterrättelse;

och har detta nådiga beslut blifvit i förenämnda begge härads kyrkor den 10

Juni 1866 kungjordt.

Då emellertid häradsboarne underlåtit att inom föreskrifven tid inlösa bron vid

Räfvigefors och vidtaga erforderliga åtgärder för färjeinrättningens vid Vessige ordnande,

samt eu af dem gjord underdånig ansökning om rätt till expropriation af jord

för uppförande af byggnader för nvssberörda färjeinrättning samt om förlängd tid för

fullgörandet af de dem, för vinnande af befrielse för byggandet af bron vid Vessige

enligt ofvan berörda nådiga beslut den 10 November 1865 åliggande skyldigheter

blifut under den 31 Juli 1867 af Kongl. Maj:t afslagen, läto häradsboarne, Indika

således borde gå i författning om byggande af bro vid Vessige i öfverensstämmelse,

med Kammarkollegii omförmälda utslag, genom Majoren Remmer år 1873 uppgöra

nytt betänkande med dertill hörande, å en summa af 50,000 kronor slutande kostnadsförslag

för sagda brobyggnad; och hafva sedermera fyra vid kommunalstämmor

med Vessige och Alfshögs församlingar utsedde komiterade för ifrågavarande brobyggnad,

Qti en till Kong!. Maj:t stöld, af Konungens Befallningshafvande i länet

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 16.

insänd och af sistnämnda betänkande jemte kostnadsförslag med tillhörande karta och

ritningar åtföljd skrift i underdånighet anhållit, att Kongl. Maj:t måtte bereda de

brobyggnadsskyldige till merberörda brobyggnads utförande ett anslag utan återbetalningsskyldighet

af 25,000 kronor, motsvarande hälften af den utaf Majoren Remmer

för ifrågavarande arbete senast beräknade kostnad.

För egen del har Konungens Befallningshafvande vitsordat, att den ifrågasatta

bro- och väganläggningen, hvilken skulle sammanknyta landsvägen emellan Sjönevads

och Ljungby gästgifvaregårdar, redan nu af vigt, blefve af ännu större betydelse

för rörelsen i orten sedan Halmstad—Jönköpings jernväg fullbordats; på grund hvaraf

Konungens Befallningshafvande tillstyrkt bifall till ansökningen; och har jemväl Vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen i infordradt utlåtande hos Kongl. Maj:t gjort hemställan

om aflåtande till Riksdagen af proposition om statsunderstöd till. brobyggnaden med

25,000 kronor.

Åt'' Majoren Remmers år 1870 afgifna betänkande har Utskottet inhemtat,

att, af brist på erforderliga medel till utförande af det år 1862 uppgjorda, till en

kostnad af 65,000 R:dr beräknade förslaget, frågan legat nere till år 1871, då

Remmer händelsevis för eu af de mest intresserade framhållit möjligheten att, med

begagnande af nyare konstruktioner, bygga en långt billigare jernbro än den iörut

projekterade.

Kongl. Maj:ts ofvan omförmälda den 10 November 1865 gifna. resolution

innehåller, bland annat, att synerätten i betänkande den 19 September 1 862 yttrat,

att, ehuru det icke kunde förbises att förbindelse emellan Årstade och Faurås härader

medelst broanläggning öfver Ätra-ån, med afseende å den retning, trafiken tagit, vore

af större nytta vid färjstaden i Vessige än annorstädes vid samma å, från Falkenberg

till Gunnarp räknadt, likväl och då den nytta, som sålunda vore att vinna, måste,

för att anses innebära eu trängande nödvändighet, vara för orten mera allmän och

stå i ett någorlunda jern förligt förhållande till kostnaden för målets ernående samt

icke af andra omständigheter göras umbärlig, i hvilket sistnämnda fall vore att anmärka,

dels att fördelen af broanläggning vid färjstaden nästan uteslutande skulle tillkomma

de till brolinien närmast belägna socknarne och i synnerhet de i Vessige by befintliga

qvarnverk jemte de hemman i Faurås härad, hvilka der förmalde sin spanmål,

dels ock att förbindelse mellan stränderna redan egde rum, såväl genom färja,

som till följd af den på senare tid utaf enskilde personer inrättade, men till allmänt

begagnande mot afgift upplåtna bro inom mindre än f mil från färjstaden; för den

skull och med hufvudsakligt afseende på de förändrade förhållanden, som inträffat genom

brobyggnaden vid Räfvigefors, funne synerätten brobyggnad i Vessige, om än

af nytta dock icke vidare oundgängligen nödig, hvarför synerätten hemställde att

frågan derom måtte förfalla samt att Kongl. Maj:t just med afseende å de af synerätten

anförda skal. och enär den ifrågasatta brobyggnaden blifvit endast af två socio
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 16.

9

nar förordad, men af öfriga 23 socknar inom ifrågavarande två härad bestridd, beslutat

medgifva ofvanomförnfelda ändring i Kong!. Kammar-kollegii utslag.

Med afseende härå och då det häradsboarne sålunda medgifna, men af dem

icke begagnade tillstånd att ifrån utförande af ifrågavarande brobyggnad med Vessige

befrias, om de i stället inlöste bron vid Räfvigefors, synes utvisa, att denna senare

bro kan för trafiken vara tillfredsställande; då frågan ända från 1862 fått ligga nere

och endast af en händelse''återupptagits; dä häradsboarne, hvilkas bidrag till brobyggnaden

enligt senaste planen skulle belöpa sig till 25,000 kronor, genom Kongl. Kammarkollegii

utslag ansetts kunna lagligen tillförbindas att med hälften af 65,000 R:dr

eller 32,500 kronor dertill bidraga, vid hvilket förhållande skäl ej synes för staten

förefinnas att, medelst det begärda anslagets beviljande, till 25,000 kronor minska

liäradsboarnes utgift för omförmälda, dem ålagda brobyggnadsskyldighets fullgörande;

och då någon förbindelse medelst landsväg mellan den föreslagna bron och station

vid Halmstad—Jönköpings jernväg ej förefinnes utan betydlig omväg för att från jernvägen

komma till brou, samt vid detta förhållande brons af Konungens Befallningshafvande

omförmälda betydelse för rörelsen i orten, sedan Ilalmstad-Jönköpings jernväg

blifvit fullbordad, för närvarande ej synes förtjena afseende, anser Utskottet sig

icke kunna tillstyrka det begärda anslagets beviljande, utan hemställer,

att Kongl. Maj:ts ifrågavarande nådiga framställning icke

för det närvarande må af Riksdagen bifallas.

1 l:o.

Uti en genom Konungens Befallningshafvande i Malmöhus län till Kongl.

Maj:t insänd skrift hafva stadsfullmäktige i Trelleborg i underdånighet anhållit, att

Kongl. Maj:t täcktes för fullbordande af hamnbyggnaden derstädes bereda staden

dels ett anslag utan återbetalningsskyldighet af 200,000 Rdr, dels ock ett lån till

samma belopp, anförande härvid stadsfullmäktige bland annat: att hamnbyggnaden,

som år 1862 påbörjats af ett enskildt bolag, år 1868, efter det bolaget derä nedlagt

180,000 Rdr, öfvertagits af staden, som ytterligare å densamma användt betydliga

kostnader, så att anläggningen hittills medtagit en kostnad af 349,206 Rdr;

att rörelsen i staden och i-hamnen, der nu 12 ä 13 fots djupgående fartyg kunde

inlöpa, under tiden betydligt vuxit, likasom stadens och hamnens inkomster, af Indika

de förra, som år 1868 utgjort 17,463 Rdr 64 öro, år 187 3 uppgått till 24,455

Rdr 50 öre, och hamnens inkomster, hvilka år 1862 bestigit sig till 731 Rdr 21

öre, år 1873 ökats ända till 18,819 Rdr 8 öre, samt stadens tolagsersättning från

9 49 Rdr 36 öre, som den år 1867 utgjorde, stigit år 187 3 till 2,025 Rdr 32

löre; att år 1873 värdet å den fasta egendom i staden, för hvilken bevillning erlagts,

utgjort 1,019,360 Rdr och, sammanräknade beloppet af beskattningsbar

Bill. till Biksd. Prof. 1876. 4 Sami. 1 Afd. 13 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 16.

inkomst 270,296 Pull''; att, medan hamnen vid 1873 års utgång häftade i en skuld

af 169,000 Rdr, ställd att amorteras på återstående 39 år, staden, oaktadt densamma

under de senare åren utgifvit omkring 70,000 Rdr för uppförande af

rådhus, elementarläroverkshus ocli folkskolebyggnad, m. in. samt omläggning af torg

och gator utom andra förbättringar, likväl icke åsamkat sig större skuld än 6,o00

Rdr, oberäknad! det belopp af 100,000 Rdr, för hvilket staden tecknat aktier i

jernvägen Lund—Trelleborg; att emellertid, ju mera det redan utförda hamnbyggnadsarbetet

bidragit, och jernvägen, sedan den fulländats, väntades bidiaga till stadens

ytterligare förkofran och framåtskridande, det måste vara af ökad vigt, att hamnanläggningen

blefve fortsatt och fullbordad^ men att staden icke mäktade åstadkommit

den ° betydliga utgift af 424,000 Rdr, hvartill kostnaden härför skulle uppgå enligt

ett af Distriktschefen, Majoren m. m. A. Remmer nppgjordt, ansökningen bilagdt och

af ritningar åtföljdt förslag, samt att vid sådant förhållande, och då Trelleborg, ensam

bland de skånska städerna, icke tillförene sökt eller erhållit något undeistöd af

allmänna medel till ändamål af nu ifrågavarande art, stadsfullmäktige vågat, på sätt

som skett, anhålla om Kongl. Maj;ts medverkan till vinnande af det behöfliga understödet

för hamnbyggnadens fullbordande;

och har ej mindre stadens magistrat än ock Konungens befallningshafvande

beledsagat ansökningen med sitt förord.

Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader, i ämnet hörd, har dervid

hufvudsakligen anfört: att anläggningen torde kunna, åtminstone för det närvarande,

anses öfverflödigt stort tilltagen i förhållande till stadens och dess rörelses omfång,

samt att styrelsen ansåge, det högst 100,000 kronor såsom anslag och 100,000

kronor såsom lån borde, derest Ivongl. Maj:t skulle pröfva skäligt göra nådig framställning

i ärendet till Riksdagen, äskas att till fullbordandet af ifrågavarande hamnbyggnad

utgå, under de vilkor Riksdagen kunde finna lämpliga.

I betraktande af hvad sålunda förekommit, och då det utan tvifvel vore åt

vigt, äfven ur det allmännas synpunkt, att hamnanläggningen vid Trelleborg, på hvilken

redan betydliga kostnader nedlagts, blefve fullbordad, helst hamnen, den enda af

någon betydenhet på kuststräckan mellan Ystad och Malmö, sällan tillfröse och sålunda

kunde under hvarje årstid anlöpas, har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att till fullbordande

af hamnanläggningen vid Trelleborg, i enlighet med ett af chefen i södra

väg- och vattenbyggnads-distriktet Majoren Remmer uppgjordt förslag, bevilja ett anslag

utan återbetalningsskyldighet af 150,000 kronor, att utgå med en femtedel årligen

under 5 år, samt derå afräkningsvis för år 1876 a extra stat anvisa 30,000 kionor.

Utskottet, som till fullo erkänner Trelleborgs sträfsamma framåtgående under

den korta tid, det åtnjutit stadsprivilegier, samt nyttan af den ifrågavarande hamnanläggningens

fullbordande, anser visserligen arbetsföretagets utförande böra af staten

understödjas; men då staden bör kunna genom egen upplåning anskaffa en betydligare

del af de erforderliga medlen, vid hvilket förhållande skäl ej synes förefinnas för staten

s. 11 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 16.

11

att medelst försträckning understödja företaget, och ifrågavarande hamnanläggnings

utförande ej heller synes vara för det allmänna af den vigt, att beviljande af anslag

utan återbetalningsskyldighet till högre belopp än Kongl. väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

föreslagit eller 100,000 kronor kan af Utskottet tillstyrkas, hemställer

Utskottet,

att Kongl. Maj:ts ifrågavarande framställning må på det sätt

bifallas, att till fullbordande af hamnanläggningen vid Trelleborg

i enlighet med Majoren Remmers ofvanberörda förslag må anvisas

ett anslag utan återbetalningsskyldighet af etthundra tusen kronor,

att utbetalas med en femtedel eller 20,000 kronor under hvartdera

af åren 1876—1880, under vilkor att Trelleborgs stad

förbinder sig att, utan vidare anspråk på bidrag af allmänna

medel, inom utgången af sistnämnda år hafva fullbordat arbetet

enligt af Kongl. Maj:t fastställd plan och derefter ständigt underhålla

hamnen i sådant skick, att den kan för trafiken begagnas.

C. Sjösänkningar och andra vattena/tappningstörctag.

12:o.

Uti ofvannämnda nådiga proposition har Kongl. Maj:t föreslagit, att till understödjande

medelst anslag utan återbetalningsskyldighet af sådana myrutdikningar

och vattenaftappningar, som företrädesvis afse att minska, frostländigheten, måtte

anvisas samma belopp som under de senare riksdagarne för enahanda ändamål beviljats

eller åttatiotusen kronor.

I sammanhang med nämnda förslag har Utskottet förehaft en inom Andra

kammaren af Herr C. Johansson väckt motion {J[s. 26), i hvilken Herr C. E. Hjelm

instämt och deruti hemställes, att ifrågavarande anslag måtte höjas till 150,000 kronor.

Kongl. väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i sitt generalförslag upplyst,

att en mängd i styrelsens arkiv förvarade planer rörande ifrågasatta utdikningar, ehuru

upprättade blott för omkring sex till åtta år sedan, numera, åtminstone hvad kostnadsberäkningarne

vidkomme, måste omarbetas för att kunna gillas, innan arbetsföretagen

kunde med bidrag från statens medel genom jordegarnes försorg verkställas; på grund

hvaraf cell med afseende å arbetsprisernas stegring styrelsen ansett sig ej ega giltig

anledning hemställa om höjning af fonderna för aftappningars understödjande.

Då härtill kommer, att, på sätt Utskottet inhemtat, af det till enahanda ändamål

för år 1875 beviljade anslag Kongl. Maj:t disponerat endast 60,550 kronor,

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 16.

saknar Utskottet skäl tillstyrka den af Herr Johansson föreslagna förhöjning och

hemställer,

att, med bifall till Kongl. Maj:ts förslag, till understödjande

af sädana myrutdikningar och vattenaftappningar, som företrädjsvis

afse att minska frostländigheten, må för år 1876 bevilas

ett anslag utan återbetalningsskyldighet af åttatiotusen kronor.

13:o.

Till befrämjande medelst lån af utdikningar och aftappningar af sänka,

trakter och sjöar till beredande af odling sföretag bär Kongl. Maj:t äskat enahanda

belopp, som af sistlidna årens Riksdagar beviljades, eller 100,000 kronor; och hemställer

Utskottet,

att Riksdagen måtte till Kongl. Maj:ts disposition för år 187 6

anvisa etthundratusen kronor, att utgå såsom lån till befrämjande

af utdikningar och aftappningar af sänka trakter och

sjöar till beredande eif odlingsföretag.

14:o.

Såsom bidrag till upprensning af Olands-äns Hedra lopp från Valde qvarn

till Kalriga fjerden af Östersjön har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att, till

utgående under år 1876, anvisa ett försträckningsbelopp af 99,000 kionoi, att, pa

sätt i afseende å det vid 186 3 års riksdag beviljade lån för upprensning af åns öfre

del blifvit bestämdt och under de vilkor i öfrig! Riksdagen kunde föreskrifva, åter
betalas

medelst erläggande, efter fem års förlopp från slutet af det år, inom hvilket

lånemedlen utbekommits, af sex procent årligen utaf försträckningens hela belopp, af

hvilken annuitet ränta efter fyra procent beräknas å ogulden hufvudstol och återstoden

utgör afbetalning å densamma.

Till upprensning af Olandsån och dess sidogrenar inom Stockholms och Upsala

län beviljades vid 1862—1863 års riksdag ett låneunderstöd af 137,500 riksdaler,

motsvarande i rundt tal hela kostnaden för inlösen af vattenverk och hälften af öfiiga

kostnader.

Sedan detta arbete, som omfattade den öfre delen af Olands å eller sträckan

från sjön Ginningen till Välde qvarn, blifvit under 1864 års höst pabörjadt, visade

sig snart, att den nedre delen af ån från \ alde qvarn till Östersjön skulle utan upp
rensning

blifva otillräcklig att afföra det genom den öfre delens uppresning ökade

vattentilloppet, och således den intill åns nedra lopp gränsande mark komma att genom

s. 13 Kontrollera mot PDF

Stats-Utslcottets Utlåtande N:o 16.

13

fullbordande af ett företag, hvartill statsbidrag lemnats, lida ökadt men af vattenöfversvämning.

Jordegarne kring nedre delen af ån hafva derför låtit verkställa undersökningar

samt antagit en för rcnsningsarbetet uppgjord plan, enligt hvilken kostnaden

derför skulle uppgå till 17 9,840 kronor: hvarefter en för ändamålet utsedd arbetsdirektion

i en genom Konungens befallningshafvande i btockholms lån till Kongl.

Maj:t insänd och förordad samt af ritningar och kostnadsförslag åtföljd skrift anfört,

bland annat, att den mark, som af sänkningen af Olandsåns nedra lopp skulle draga

nytta och derföre, enligt öfverenskommelse emellan intressenterna, borde i kostnaderna

deltaga, blifvit uppmätt och kartlagd samt funnits till jordarealen uppgå till 26,443,71

qvadratref, och vid gradering och förvandling till jord af första grad uppskattats till

8,191,12 ’ qvadratref, samt att, då större delen af samma mark tillhörde smärre

hemmansdelar och årensningen sålunda svårligen kunde komma till stånd utan låneunderstöd

på billiga vilkor af statsmedel, direktionen i underdånighet anhölle att

jemte fastställande af den utaf intressenterna antagna plan för arbetets utförande,

Kongl. Maj:t måtte till Riksdagen aflåta nådig proposition om anvisande för ändamålet

af ett låneunderstöd utaf allmänna medel till anahanda belopp i förhållande till

kostnadssumman och på liknande vilkor i afseende å ränta och amortering, som de af

Rikets Ständer år 1863 för upprensning af Olandsåns öfra del beviljade, eller hälften

af den beräknade kostnaden för arbetet, utgörande 79,920 kronor, med tillägg af

hela kostnaden för inlösen af en qvarn, 20,000 kronor, eller tillsammans 99,920 kronor.

Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader, i ämnet hörd, har, enär

ifrågavarande företag, som i alla afseenden vore fullständigt utredt, syntes särdeles

förtjent af uppmärksamhet, och enär största delen af den vattensjuka intork, om

hvilken här vore fråga, tillhörde egare af smärre hemmansdelar, hemstält, att ett till

99,000 kronor jemnadt lånebidrag måtte af Kongl. Maj:t hos Riksdagen äskas för

aftappningens verkställande.

Utskottet anser sig ega så mycket mera skäl att tillstyrka beviljande af statsbidrag

till det begärda beloppet, som de olägenheter af vattenöfversvämning, hvilka

jordegarne kring Olandsåns nedre del alltjemt varit underkastade, i icke ringa grad

ökats° genom den med statsbidrag verkstälda upprensningen i åns öfre del och deraf

vållade hastigare aflopp af vattnet derifrån.

Beträffande åter de af Kongl. Maj:t föreslagna vilkores, får Utskottet upplysa,

att det vid 1862—1863 års riksdag till upprensning af Olandsåns^öfre del

lemnade lån beviljats mot vilkor att efter fem års förlopp från slutet af det år hvarunder

lånet utbekommits, skulle betalas åtta procent å hela den lyftade lånesumman,

hvaraf ränta skulle godtgöras efter fem för hundra å oguldna beloppet och det öfriga

utgöra afbetalning derå. Att vid sådant förhållande för det nu begärda lånet

bestämma en annuitet af endast sex procent, deraf fyra procent ränta och återstoden

kapitalafbetalning, har synts Utskottet så mycket mindre lämpligt och behöflig!, som

sådant skulle utgöra en afvikelse från de hittills gällande allmänna vilkoren i afgående

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 16.

å dylika statsbidrag, hvartill något skäl ej ens uppgifvits, och intressenterna sjelfva i

sin ansökning ej ifrågasatt en lägre annuitet än den för förra lånet bestämda.

Utskottet far derför hemställa, att Kongl. Maj:ts förslag

måtte på det sätt af Riksdagen bifallas, att såsom bidrag till

upprensning af Olandsåns nedre lopp från Välde qvarn till Kalriga

fjerden af Östersjön må anvisas, till utgående under år

1876, ett försträckningsbelopp af nittioniotusen kronor att återbetalas

medelst erläggande, efter fem års förlopp från slutet af

det år, inom hvilket lånemedlen utbekommits, af åtta procent

årligen utaf försträckningens hela belopp, af hvilken annuitet

ränta efter fem procent beräknas å ogulden hufvudstol och återstoden

utgör afbetalning å densamma.

15:o.

Beträffande slutligen såväl vilkoren för erhållande och åtnjutande af statsbidrag

till allmänna arheten som kontrollen å arbetenas utförande, enligt fastställda

planer, hemställer Utskottet:

att, på sätt Kongl. Maj:t föreslagit, nu gällande allmänna

vilkor och föreskrifter i afseende å de statsbidrag, som blifvit

anvisade för väganläggningar och vägförbättringar, brobyggnader,

hamnanläggningar, vattenkommunikationer samt sjösänkningar och

andra vattenaftappningsföretag, Indika föreskrifter och vilkor innefattas

i Riksdagens underdåniga skrivelser den 23 Maj

187 3 (n:o 68) och den 23 April 1874 (n:o 27, mom. 11),

fortfarande skola blifva gällande.

Stockholm den 22 Februari 1875.

På Stats-Utskottets vägnar:

Arv. Fr. Posse.

Reservationer:

vid t:sta punkten (angående anslaget till anläggning af nya samt förbättring eller

omläggning af backiga eller eljest mindre göda vägar) af Herr P. O. Jlömfeldt,

som yttrat;

s. 15 Kontrollera mot PDF

Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 16.

15

»Då det anslag af 200,000 kronor, som af Kongl. Maj:t äskats såsom

bidrag för anläggning af nya samt omläggning eller förbättring af eljest mindre goda

vägar, synes mig vara allt för otillräckligt för att, under nu varande förhållanden,

kunna ^tillfredsställa de billiga anspråk på lättade vägkommunikationer, som öfverallt

landet framställas, så och då Utskottets afstyrkande af Herr Landshöfding Treffenbergs

m. fl. motion, synes vara fotad på ett af Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

afgifvet utlåtande med anledning af från Konungens befallningshafvande i de tre

nordligaste länen under sistlidet år till Kongl. Maj:t inkomna underdåniga framställningar

i syfte att genom Kongl. Maj:ts medverkan få förstberörda anslag förhöjdt,

så anser jag mig så mycket mindre böra dela denna Utskottets uppfattning, som

efter min tanke Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen alldeles icke underkänt behöfligheten

af ett förhöjdt anslag, men deremot uttalat tvifvel om lämpligaste formen för

dylika anslags beviljande. Under sådana förhallanden och då ifrågavarande anslag

kommer hela landet till godo samt således icke bör eller ens kan betraktas såsom

något ort-intresse, så tillåter jag mig föreslå:

att Riksdagen måtte för år 187 6, såsom bidrag för anläggning

af nya samt omläggning eller förbättring af backiga

eller eljest mindre goda vägar, ställa till Kongl. Maj:ts disposition

ett belopp af 400,000 kronor;

vid S:de ''punkten (angående anslaget för understödjande af mindre hamnoch

brobyggnader samt upprensning af åar och farleder) af Herr L. M. Nordenfelt,

som yrkat bifall till Kongl. Maj:ts proposition ;

vid 10:de punkten (angående anslaget till bro öfver Ätra-an) af Herrar

L. M. Nordenfeldt och Carl Ifvarsson, hvilka yrkat bifall till Kongl. Maj:ts

proposition.

vid U:te punkten (angående anslaget för fullbordande af hamanläggningen

vid Trelleborg) af Herr .7. Rundbäck, som yrkat, att Riksdagen måtte bevilja Trelleborgs

stad såsom bidrag till fullbordande af hamnanläggningen vid Trelleborg ett

lån af 150,000 kronor att återbetalas på det sätt att, sedan medlen fått under tre

år utan ränta innehafvas, af staden årligen erlägges en annuitet af sex procent,

deraf ränta efter fyra procent beräknas å ogulden hufvudstol och återstoden utgör afbetalning

å densamma, samt åtnjutes på de vilkor i öfrigt, som i afseende å dylika

lån finnas stadgade.

Herr Friherre J. E. Stjernblad har låtit anteckna, att han icke deltagit i

slutliga handläggningen inom Utskottet af de i detta utlåtande behandlade frågor.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 16.

Sammandrag af de uti Stats-Utskottets utlåtande n:o 16 tillstyrkta statsbidrag för

väganläggningar och vägförbättringar, bro- och hamnbyggnader samt

vattenaftappningsföretag.

A. T äg anlag g ning ar och vägförbätt

ringar.

Till fond för anläggning af nya samt förbättring

eller omläggning af backiga eller eljest mindre

goda vägar............................................................

För väganläggning mellan Lycksele och Wilhelmina

kyrkobyar i Westerbottens län ........

-För anläggning af väg från Skruf oen inom Gellivara

socken och Norrbottens län till Ofverkalix

sockengräns ........................................................

För anläggning af väg mellan Junosuando by i

Pajala socken och Wittangi kyrkoby i Jukkas
järvi

socken af Norrbottens län ........................

För väganläggning mellan Norsjö och Mala kyrkobyar

i Westerbottens län ....................................

För väganläggning mellan Asele och Dorothea

kyrkoby i Westerbottens län ...........................

För. anläggning af vinterväg från Jäckvik vid sjön

Hornavans vestra strand till Riksgränsen

riktning mot Saltenfjord samt uppförande af

fjellstugor och stallar vid Sädva, Arrajokk och

Mirkinis ...............................................................

B. Bro- och hamnbyggnader.

Till fond för understödjande af mindre hamn- och

brobyggnader^samt upprensning af åar och far

leder ......................................................................

För åstadkommande af ny farled från Uddevalla

stads hamn till Kattegat genom Björnsund

och Malösund .......................................................

För fullbordande af hamnanläggningen vid Trelleborg

100,000 kronor, deraf till utgående

år ISIG anvisats ................................................

C. Sjösänkningar och andra vattenaftappningsföretag.

Till fond [för [myrutdikningar nch vattenaftappningar

till förminskande af froslländigheten

Till fond för understödjande af utdikningar och

aftappningar af sänka trakter och sjöar till

beredande af odlingsföretag ................................

För upprensning af Olands-åns nedre lopp från

Veldegvarn till Kalriga fjärden af Östersjön

Anslag

20 1,000

12,000

8,000

15.000

10.000

5,000

10,950

I;ål

20,000

25.000

20.000|

80.000

Summa

anslag

Summa

lån.

__— 260,950

100,000

99,00

Summa

anslag och

lån.

65,000

80,000

199,000

260,950

65,000

279,000

Summa Kronor---|—|-----1

| 405,950.1 | 199,0001 j 604,950]

Aktiebolaget FORSETE, 1875.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1875:8 Skrifvelse, angående beviljade statsbidrag tillvägars anläggning, bro och hamnbyggnader samt vatten kommunikationer äfvensom sjösänkningar och andra v attenafta s. 16 i texten