Utlåtande, angående föreslagna statsbidrag till vägars anläggning och förbättring, brooch hamnbyggnader samt vattenkommunikationer äfvensom sjösänkningar och andra v attenaftappning sföretaq.
1875-02-22 · 16 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 14 av 16 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1875:16, Utlåtande, angående föreslagna statsbidrag till vägars anläggning och förbättring, brooch hamnbyggnader samt vattenkommunikationer äfvensom sjösänkningar och andra v attenaftappning sföretaq.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.
N:o 16.
Ank. till Riksd. Kansli den 22 Febr. 1875, kl. 2 e. m.
Utlåtande, angående föreslagna statsbidrag till vägars anläggning och
förbättring, bro- och hamnbyggnader samt vattenkommunikationer
äfvensom sjösänkningar och andra v attenaftappning sföretaq.
(Ii. A.)
I sammanhang med afgifvet förslag till reglering af utgifterna under riksstatens
sjette hufvudtitel har Kongl. Maj:t i sin nådiga proposition om statsverkets
tillstånd och behof, hos Riksdagen gjort framställningar om de anslag, Indika
Kongl. Maj:t ansett böra beviljas för utförande af väganläggningar och vägförbättiingår,
bro- och hamnbyggnader samt vattenkornmuninationer äfvensom sjösänkningar och
andra vattenaftappningsföretag; och får Stats-Utskottet nu meddela yttrande ej mindre
öfver dessa Kongl. Maj:ts nådiga framställningar, än ock öfver de motioner, som vid
innevarande riksdag blifvit väckta rörande medels beviljande för dylika arbeten.
1. Väganläggningar och vägförbättringar.
1:6.
För anläggning af nya samt förbättring eller omläggning af backiga eller
eljest mindre goda vägar har Kongl. Maj:t uti ofvanberörda nådiga proposition
föreslagit, att Riksdagen måtte lör år 187G anslå och ställa till Kongl. Maj:ts
Bill. till Riksd. Prof. 1876. 4 Sami 1 Åfd. 13 Höft. 1
2
Utats-Utskottets Utlåtande N:o it>.
förfogande samma belopp som för år 187 5 anvisats och af Kong!. Maj:t till fullo
disponerats eller 200,UUU kronor.
I sammanhang härmed har Utskottet till behandling förehaft en inom Andra
Kammaren af Herr C. Treffenberg in. fl. ledamöter från de tre nordligaste samt
Wermlands, Kopparbergs och Kronobergs län väckt och till Utskottet remitterad motion
(N:o 129), deruti, med föranledande af till Kongl. Maj:t från Konungens Befallningshafvande
i de tre nordligaste länen inkomna underdåniga framställningar,
motionärerne hemställt om ifrågavarande anslags förhöjning till 400,000 kronor.
Öfver berörda framställningar har Kongl. Väg- och vattenbyggnads-sfyrelsen
afgifvit infordrade utlåtanden, Indika blifvit af Kongl. Civil-departementet till Utskottet
öfverlemnade och deruti Styrelsen, med förmälan, att det vore svårt för Konungens
Befallningshafvande i ett län att bedöma huru stor summa som för en viss tid komme
att till vägarbeten inom hela landet erfordras, tillika anfört, att erfarenheten under den
förflutna tiden visat, hurusom från en del län, hvarinom undersökningar för vägplaners
upprättande fortskyndats, sedermera på en gång inkommit en mängd framställningar
om statsbidrag till arbetens verkställande, utan att menigheter, såsom vederbort,
på förhand förklarat sig vilja deltaga i och till viss mån bekosta de nödiga
utgifterna eller ikläda sig det blifvande framtida underhållet af de nya väglinierna.
Vid sådant förhållande hade naturligtvis betydlig tidsutdrägt uppstått, innan ärendena,
som till orterna måst återsändas, hunnit blifva fullt förberedda för att kunna Kongl.
Maj:ts nådiga pröfning till afgörande underställas. Härigenom hade hos Styrelsen
tidtals förekommit samlingar af planer, hvilka icke af befintliga medel kunnat hugnas
med statsbidrag annorlunda än småningom. Stundom, ja ofta, inträffade i följd häraf,
att planer, som fått hvila i åtskilliga år, innan de i tekniskt och formelt hänseende
bragts i vederbörligt skick, hunnit blifva så till vida otillförlitliga, att beräknade kostnaderna
med skäl kunnat anses för låga. I sådant fall erfordrade förslagen omarbetning,
på det att de menigheter, som skulle verkställa arbetena, ej måtte missledas
att åtaga sig utförandet emot lägre pris än hvad i verkligheten sedermera påfordrades.
Om Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i de nordliga länen skulle hafva fullt
förberedda planer upprättade till vägarbeten, som menigheter åstundade utföra, eller
möjligen blifvit ådömda att verkställa för den händelse att statsunderstöd dertill i
viss mån komme att nådigst beviljas, så borde dissa planer med protokoll till Kongl.
Maj:ts nådiga pröfning insändas med uppgifter om huru stora statsbidrag som erfordrades
för dylika förelag inom de särskilda länen. Först dymedelst blefve det möjligt
att bedöma och afgöra, huruvida de vägbyggnader, hvilka uti i fråga varande
län åsyftades, vore af beskaffenhet att kunna tilldelas understöd från den allmänna
vägbyggnadsfonden, eller om det ej vore l.ödigt att (ill liiksdagen gjordes framställningar
angående beviljande utaf särskilda understödsbelopp till de särskilda väganlägg*
ningarne.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 16.
3
På dessa grunder, och enär ett afslag å de underdåniga framställningarne ej
ledde till värre påföljd än att, om planer och fullständiga uppgörelser rörande ifrågasatta
företag inkomme och hunne granskas till år 187 6, uppskof med deras påbörjande
måste göras till år 1 877 eller tilldess Riksdagen, i händelse giltiga skäl dertill
skulle förefinna?, höi le väghysrgnadsfondens årliga belopp ansåg sig Styrelsen icke
kunna i underdånighet f rnni ■< tv UOlui: g
Med afseende å hvad Kong!. Väg och vatienbygguads-styrelsen sålunda anfört
anser sig Utskottet sakna skäl tillstyrka ifrågavarande anslags förhöjning utöfver
hvad Kongl. Maj:t i enlighet med Väg- och vattenbyggnads-styrelsens, Utskottet delgifna
generalförslag, begärt och hemställer,
att Riksdagen, med afslag å ofvan omförmälda motion och bifall
till hvad Kongl. Maj:t föreslagit, måtte till bidrag för cinläggning
af nya samt förbättring eller omläggning af backiga
eller eljest mindre goda vägar till Kongl. Majits disposition
för år 1 87 6 anvisa tvåhundratusen kronor.
Öfver ett i samma motion väckt förslag att till undersökningar och expenser
för allmänna arbeten måtte för år 1876 anvisas 50,000 kronor har Utskottet i sitt
memorial N:o 8 meddelat yttrande.
2:o.
Vid 1 870 års riksdag blef för anläggning af väg mellan Lycksele och Wilhelmina
kyrkobyar i We st erbottens län, hvilket arbete enligt i nåder gillad plan
beräknats kosta 160,095 R:dr, beviljadt ett understöd af 10 6,700 R:dr, deraf anvisats
att utgå under åren 1871 —1 87 5 tillhopa 85,000; och har Kongl. Maj:t
nu föreslagit, att till arbetets fortsättande under år 1 876 måtte anvisas tolftusen
kronor.
Utskottet hemställer,
att hvad Kongl. Maj:t sålunda föreslagit må af Riksdagen
bifallas.
3:o.
För anläggning af väg från Skröfvens by i Gellivara socken till gränsen
mot Öfver Kalix socken i Norrbottens län bär 187 2 års Riksdag beviljat statsbidrag
till belopp af 28,670 R:dr, hvaraf till utgående under åren 1873—1875 anvisats
tillsammans 20,6 70 kronor.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statt-Ut ekottets Utlåtande H:o 16.
1 enlighet med Kongl. Maj:ts förslag hemställer Utskottet,
att till nämnda väganläggning måtte för år 1876 anvisas af
statsbidraget återstående 8,000 kronor, under vilkor att en fjerdedel
deraf, eller 2,000 kronor, förblifver i Kongl. Statskontoret
innestående till dess hela väganläggningen blifvit fullbordad och
kunnat af Väg- och vattenbyggnads-styrelsen efter afsyning godkännas.
4:o.
För anläggning af ny väg mellan Junosuando by i Pajala socken och
Wittangi kyrkoby i Julckasjärvi socken af Norrbottens län beviljade 187 4 års
Riksdag ett anslag af 49,440 kronor, deraf till utgående under år 1875 anvisades
18,4 40 kronor eller det belopp, som beräknats åtgå för anläggning af vägdelen från
Junosuando till gränsen mot Jukkasjärvi lappmark och vidare till Junosuando masugnsby;
och har Kongl. Maj:t, i enlighet med Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes
samt Väg- och vattenbyggnads-styrelsens hemställan, föreslagit, att i ytterligare afräkning
å nämnda anslag må för år 1876 anvisas femtontusen kronor.
Utskottet hemställer,
att hvad Kongl. Maj:t sålunda föreslagit mä af Riksdagen
bifallas.
5:o.
För fortsatt bedrifvande af väganläggningen mellan Norsjö och Mald kyrkobyar
i Westerbottens län, hvartill Riksdagen år 1872 beviljat ett anslag af 50,000
R:dr, deraf till utgående under åren 1873 — 1875 anvisats 40,000 R:dr, har Kongl.
Maj:t föreslagit, och hemställer Utskottet,
att Riksdagen måtte för 1876 anvisa återstående tio tusen
kronor, med vilkor dervid, att ett belopp af 3,000 kronor skall
förblifva i Kongl. Statskontoret innestående, att lyftas först sedan
Väg- och vattenbyggnads-styrelsen förklarat väganläggningen
på grund af verkstad afsyning vara enligt faststäld plan fullbordad.
(5:o.
Utaf det för väganläggning mellan Asele och Dorothea kyrkoby i Wester
-
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 16.
5
bottens län vid 1872 års riksdag beviljade anslag af 40,600 R:dr, hvaraf till utgående
under åren 1 873 — 1875 anvisats 35,600 kronor, har Kongl. Maj:t föreslagit,
att för år 1 876 måtte anvisas återstående 5,000 kronor.
Utskottet hemställer,
att, med bifall härtill, Riksdagen måtte till utgående under
år 1876 anvisa återstoden af det beviljade bidraget, femtusen
kronor, under vilkor, på sätt Kongl. Maj:t tillika föreslagit, att
2,000 kronor deraf ej få lyftas, förr än Väg- och vattenbvggnads-styrelsen
på grund af behörig afsyning förklarat arbetet
vara jemlikt plan fulländadt.
• 7 :o.
För anläggning af vinterväg från Jti elev it'' vid sjön Uornavans vestra st) and
till Riksgränsen i riktning mot Saltenfjord samt uppförande af fjällstugor och
stattar vid Siidva, Ärra) ilek och Mirkinis, beviljades vid 1 87 3 års riksdag ett anslag
af 34 650 it:dr, deraf till utgående under 1 874 anvisades 0.500 H:dr, eller
det" belopp, som beräknades åtgå för vägens iordningställande från Jäckvik till Arrack
och uppförande af fjällstugan vid Sädva, och till utgående år 1 87 5, för fulländande
af fjällstuga vid Arrajokk ocli väg derifrån till Mirkinis samt påbörjande af
fjällstuga vid Mirkinis och af vägen derifrån till norska gränsen, 14,200 kronor.
Sedan Konungens Befallningshafvande i Norrbottens län, som har sig i nåder
uppdraget att ombesörja, det de för dessa anläggningar nödiga arbeten varda enligt
faststäld plan utförda, i underdånig skrifvelse den 19 Oktober 1874 meddelat redogörelse
för arbetenas fortgång och, på det desamma måtte kunna under år 1 876 af
-
slutas, hemstält om
gjort förslag, och h
anvisande af återstoden af statsbidraget, har Kongl. Maj:t derom
c-mställer Utskottet,
att, med bifall härtill, Riksdagen måtte till utgående år 187 6
anvisa af nämnda anslag återstående tio tusen niohundrafemtio
kronor.
B. Bro- och hamnbyggnader samt ratte nho m mu n i ha -
tioner.
8:o.
För understödjande af mindre hamn- och brobyggnader samt upprensning
af dar och farleder har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att för år 1 87 6 anvisa
30,000 kronor.
6
Stats-Uts/coltets Utlåtande N:o 16.
Det belopp, som till berörda ändamål vanligen anslagits, har utgjort 20.000
kronor årligen, men höjdes år 1874, af särskild anledning och för understödjande åt
ett betydligare rensningsföretag, till 40,000 kronor.
Då hvarken i Kong!. Maj:ts proposition eller i Kong!. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
till Kong!. Maj:t afgifna generalförslag ens uppgifvits någon anledning
att för år 187 6 höja arslaget öfver det vanliga årliga beloppet, hemställer UlskAt.t,
som inhemtat, att af det för år 1 875 beviljade anslag å 40,000 kronor till ofvan
omförmälda betydligare rensningsföretag disponerats 27,000 kronor, men till öfriga
arbeten endast sammanlagdt 10,800 kronor,
att Kongl. Maj:ts berörda förslag måtte endast på det sätt
bifallas, att för understödjande af mindre hamn- och brobyggnader
samt upprensning af åar och farleder anvisas ett belopp
af tjugutusen kronor.
9:o.
Vid 187S års riksdag beviljades för åstadkommande af ny farled från Uddevalla
stads hamn till Kattegat genom Ujörnsund och Malösund ett anslag motsvarande
hälften af den beräknade kostnadssumman, eller 123.793 R:dr 50 öre,
hvaraf 25,000 R:dr anvisades att utgå under år 1 874 och 50,000 kronor under
år 1 875. Då enligt hvad styrelsen för allmänna Väg- och vattenbyggnader hos
Kongl. Maj:t tillkännagifvit, stadsfullmäktige i Uddevalla icke upplyst, huruvida och
i hvad mån företaget kommer att år 1 875 fortskyndas, har Kongl. Maj:t ansett sig
sakna skäl att hos Riksdagen föreslå anvisande till lyftning under är 1876 af större
belopp utaf statsbidraget än 25,000 kronor.
Utskottet hemställer,
att, med bifall till Kongl. Majrts förslag, af nämnda anslag
måtte för år 1876 anvisas tjugufemtusen kronor.
10:o.
För anbringande af en bro öfver Åtra-ån vid Vessige inom Hallands län
och anläggning af nödiga anfartsvägar till samma bro, i öfverensstämmelse med
derför af Majoren A. Remmer senast upprättad plan, har Kongl. Maj:t föreslagit
beviljande af ett mot hälften af den beräknade kostnaden svarande anslagsbelopp af
25,000 kronor, att utgå under år 1 876.
Enligt hvad protokollet öfver civilärenden den 9 sistlidne Januari (Bil. N:o 5
d. till Kongl. Maj:ts nådiga proposition N:o 1, sid. 134—1 37) innehåller, ålade
&''täta-Utskottets Utlåtande N:o i ti.
7
Konungens Befallningshafvande i Hallands län redan den 23 December 1862 samtlige
brobyggnadsskyldige egare och innehafvare af hemman inom Årstads och Fa gräs
härad icke allenast att, i den åt chefen för södra väg- och vattenbyggnadsdistriktet,
Majoren m. m. A. Remmer föreslagna linie och i öfverensstämmelse med den af honom
uppgjorda plan, uppföra en jernbro öfver Ätra-ån vid Vessige på landfästen och
pelaie af sten, utan ock att anlägga för ändamålet nödiga anfartsvägar, äfvensom att
för framtiden underhålla bron och vägarne. Klagan fördes häröfver kos Kammarkollegium,
som genom utslag den 18 Februari 1864 faststälde berörda beslut i
så måtto, att nämnda härads brobyggnadsskyldige invånare förklarades böra, på sätt
Konungens Befallningshafvande föreskrilvit, uppföra omförmälda bro och anlägga för
ändamålet erforderliga anfartsvägar samt deltaga i framtida underhållet åt bron och
vägarne, så vida statsbidrag, motsvarande hällten af den utaf Majoren Remmer till
65,000 R:dr beräknade kostnadssumman, kunde varda för arbetets utförande dem beviljadt.
I anledning af häröfver anförda besvär fann Kongl. Maj:t under den 10
November 1865 skäligt att i Kammarkollegii utslag göra den ändring, att, derest
inom ett är efter det Kongl. Maj:ts nådiga beslut blifvit genom Konungens Befullningshafvandes
försorg offentligen kungjordt, de brobyggnadsskyldige i Årstads och
Faurås härad för gemensam räkning till allmänt begagnande tillöst sig en under skriftvexlingen
hos Kammarkollegium häradsboarne till inlösen erbjuden, vid Räfvigefors
uppförd bro med tillstötande väganlägguingar och till allmänt underhåll öfvertag^
så\äl vägarne som bron, samt dessutom sådan åtgärd vidtagits, att färjeinrättningeu
vid Vessige, pa sätt häradsrätten tillstyrkt, kunde efter rörelsens behof från begge
sidor af ån oafbrutet begagnas, all skyldighet till brobyggnad vid Vessige komme
att förfalla; men att, derest vederbörande försummade att inom den föreskrift^ tiden
fullgöra hvad sålunda stadgadt blifvit, Kammarkollegii utslag bordo tjena till efterrättelse;
och har detta nådiga beslut blifvit i förenämnda begge härads kyrkor den 10
Juni 1866 kungjordt.
Då emellertid häradsboarne underlåtit att inom föreskrifven tid inlösa bron vid
Räfvigefors och vidtaga erforderliga åtgärder för färjeinrättningens vid Vessige ordnande,
samt eu af dem gjord underdånig ansökning om rätt till expropriation af jord
för uppförande af byggnader för nvssberörda färjeinrättning samt om förlängd tid för
fullgörandet af de dem, för vinnande af befrielse för byggandet af bron vid Vessige
enligt ofvan berörda nådiga beslut den 10 November 1865 åliggande skyldigheter
blifut under den 31 Juli 1867 af Kongl. Maj:t afslagen, läto häradsboarne, Indika
således borde gå i författning om byggande af bro vid Vessige i öfverensstämmelse,
med Kammarkollegii omförmälda utslag, genom Majoren Remmer år 1873 uppgöra
nytt betänkande med dertill hörande, å en summa af 50,000 kronor slutande kostnadsförslag
för sagda brobyggnad; och hafva sedermera fyra vid kommunalstämmor
med Vessige och Alfshögs församlingar utsedde komiterade för ifrågavarande brobyggnad,
Qti en till Kong!. Maj:t stöld, af Konungens Befallningshafvande i länet
8
Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 16.
insänd och af sistnämnda betänkande jemte kostnadsförslag med tillhörande karta och
ritningar åtföljd skrift i underdånighet anhållit, att Kongl. Maj:t måtte bereda de
brobyggnadsskyldige till merberörda brobyggnads utförande ett anslag utan återbetalningsskyldighet
af 25,000 kronor, motsvarande hälften af den utaf Majoren Remmer
för ifrågavarande arbete senast beräknade kostnad.
För egen del har Konungens Befallningshafvande vitsordat, att den ifrågasatta
bro- och väganläggningen, hvilken skulle sammanknyta landsvägen emellan Sjönevads
och Ljungby gästgifvaregårdar, redan nu af vigt, blefve af ännu större betydelse
för rörelsen i orten sedan Halmstad—Jönköpings jernväg fullbordats; på grund hvaraf
Konungens Befallningshafvande tillstyrkt bifall till ansökningen; och har jemväl Vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen i infordradt utlåtande hos Kongl. Maj:t gjort hemställan
om aflåtande till Riksdagen af proposition om statsunderstöd till. brobyggnaden med
25,000 kronor.
Åt'' Majoren Remmers år 1870 afgifna betänkande har Utskottet inhemtat,
att, af brist på erforderliga medel till utförande af det år 1862 uppgjorda, till en
kostnad af 65,000 R:dr beräknade förslaget, frågan legat nere till år 1871, då
Remmer händelsevis för eu af de mest intresserade framhållit möjligheten att, med
begagnande af nyare konstruktioner, bygga en långt billigare jernbro än den iörut
projekterade.
Kongl. Maj:ts ofvan omförmälda den 10 November 1865 gifna. resolution
innehåller, bland annat, att synerätten i betänkande den 19 September 1 862 yttrat,
att, ehuru det icke kunde förbises att förbindelse emellan Årstade och Faurås härader
medelst broanläggning öfver Ätra-ån, med afseende å den retning, trafiken tagit, vore
af större nytta vid färjstaden i Vessige än annorstädes vid samma å, från Falkenberg
till Gunnarp räknadt, likväl och då den nytta, som sålunda vore att vinna, måste,
för att anses innebära eu trängande nödvändighet, vara för orten mera allmän och
stå i ett någorlunda jern förligt förhållande till kostnaden för målets ernående samt
icke af andra omständigheter göras umbärlig, i hvilket sistnämnda fall vore att anmärka,
dels att fördelen af broanläggning vid färjstaden nästan uteslutande skulle tillkomma
de till brolinien närmast belägna socknarne och i synnerhet de i Vessige by befintliga
qvarnverk jemte de hemman i Faurås härad, hvilka der förmalde sin spanmål,
dels ock att förbindelse mellan stränderna redan egde rum, såväl genom färja,
som till följd af den på senare tid utaf enskilde personer inrättade, men till allmänt
begagnande mot afgift upplåtna bro inom mindre än f mil från färjstaden; för den
skull och med hufvudsakligt afseende på de förändrade förhållanden, som inträffat genom
brobyggnaden vid Räfvigefors, funne synerätten brobyggnad i Vessige, om än
af nytta dock icke vidare oundgängligen nödig, hvarför synerätten hemställde att
frågan derom måtte förfalla samt att Kongl. Maj:t just med afseende å de af synerätten
anförda skal. och enär den ifrågasatta brobyggnaden blifvit endast af två socio
-
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 16.
9
nar förordad, men af öfriga 23 socknar inom ifrågavarande två härad bestridd, beslutat
medgifva ofvanomförnfelda ändring i Kong!. Kammar-kollegii utslag.
Med afseende härå och då det häradsboarne sålunda medgifna, men af dem
icke begagnade tillstånd att ifrån utförande af ifrågavarande brobyggnad med Vessige
befrias, om de i stället inlöste bron vid Räfvigefors, synes utvisa, att denna senare
bro kan för trafiken vara tillfredsställande; då frågan ända från 1862 fått ligga nere
och endast af en händelse''återupptagits; dä häradsboarne, hvilkas bidrag till brobyggnaden
enligt senaste planen skulle belöpa sig till 25,000 kronor, genom Kongl. Kammarkollegii
utslag ansetts kunna lagligen tillförbindas att med hälften af 65,000 R:dr
eller 32,500 kronor dertill bidraga, vid hvilket förhållande skäl ej synes för staten
förefinnas att, medelst det begärda anslagets beviljande, till 25,000 kronor minska
liäradsboarnes utgift för omförmälda, dem ålagda brobyggnadsskyldighets fullgörande;
och då någon förbindelse medelst landsväg mellan den föreslagna bron och station
vid Halmstad—Jönköpings jernväg ej förefinnes utan betydlig omväg för att från jernvägen
komma till brou, samt vid detta förhållande brons af Konungens Befallningshafvande
omförmälda betydelse för rörelsen i orten, sedan Ilalmstad-Jönköpings jernväg
blifvit fullbordad, för närvarande ej synes förtjena afseende, anser Utskottet sig
icke kunna tillstyrka det begärda anslagets beviljande, utan hemställer,
att Kongl. Maj:ts ifrågavarande nådiga framställning icke
för det närvarande må af Riksdagen bifallas.
1 l:o.
Uti en genom Konungens Befallningshafvande i Malmöhus län till Kongl.
Maj:t insänd skrift hafva stadsfullmäktige i Trelleborg i underdånighet anhållit, att
Kongl. Maj:t täcktes för fullbordande af hamnbyggnaden derstädes bereda staden
dels ett anslag utan återbetalningsskyldighet af 200,000 Rdr, dels ock ett lån till
samma belopp, anförande härvid stadsfullmäktige bland annat: att hamnbyggnaden,
som år 1862 påbörjats af ett enskildt bolag, år 1868, efter det bolaget derä nedlagt
180,000 Rdr, öfvertagits af staden, som ytterligare å densamma användt betydliga
kostnader, så att anläggningen hittills medtagit en kostnad af 349,206 Rdr;
att rörelsen i staden och i-hamnen, der nu 12 ä 13 fots djupgående fartyg kunde
inlöpa, under tiden betydligt vuxit, likasom stadens och hamnens inkomster, af Indika
de förra, som år 1868 utgjort 17,463 Rdr 64 öro, år 187 3 uppgått till 24,455
Rdr 50 öre, och hamnens inkomster, hvilka år 1862 bestigit sig till 731 Rdr 21
öre, år 1873 ökats ända till 18,819 Rdr 8 öre, samt stadens tolagsersättning från
9 49 Rdr 36 öre, som den år 1867 utgjorde, stigit år 187 3 till 2,025 Rdr 32
löre; att år 1873 värdet å den fasta egendom i staden, för hvilken bevillning erlagts,
utgjort 1,019,360 Rdr och, sammanräknade beloppet af beskattningsbar
Bill. till Biksd. Prof. 1876. 4 Sami. 1 Afd. 13 Höft. 2
10
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 16.
inkomst 270,296 Pull''; att, medan hamnen vid 1873 års utgång häftade i en skuld
af 169,000 Rdr, ställd att amorteras på återstående 39 år, staden, oaktadt densamma
under de senare åren utgifvit omkring 70,000 Rdr för uppförande af
rådhus, elementarläroverkshus ocli folkskolebyggnad, m. in. samt omläggning af torg
och gator utom andra förbättringar, likväl icke åsamkat sig större skuld än 6,o00
Rdr, oberäknad! det belopp af 100,000 Rdr, för hvilket staden tecknat aktier i
jernvägen Lund—Trelleborg; att emellertid, ju mera det redan utförda hamnbyggnadsarbetet
bidragit, och jernvägen, sedan den fulländats, väntades bidiaga till stadens
ytterligare förkofran och framåtskridande, det måste vara af ökad vigt, att hamnanläggningen
blefve fortsatt och fullbordad^ men att staden icke mäktade åstadkommit
den ° betydliga utgift af 424,000 Rdr, hvartill kostnaden härför skulle uppgå enligt
ett af Distriktschefen, Majoren m. m. A. Remmer nppgjordt, ansökningen bilagdt och
af ritningar åtföljdt förslag, samt att vid sådant förhållande, och då Trelleborg, ensam
bland de skånska städerna, icke tillförene sökt eller erhållit något undeistöd af
allmänna medel till ändamål af nu ifrågavarande art, stadsfullmäktige vågat, på sätt
som skett, anhålla om Kongl. Maj;ts medverkan till vinnande af det behöfliga understödet
för hamnbyggnadens fullbordande;
och har ej mindre stadens magistrat än ock Konungens befallningshafvande
beledsagat ansökningen med sitt förord.
Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader, i ämnet hörd, har dervid
hufvudsakligen anfört: att anläggningen torde kunna, åtminstone för det närvarande,
anses öfverflödigt stort tilltagen i förhållande till stadens och dess rörelses omfång,
samt att styrelsen ansåge, det högst 100,000 kronor såsom anslag och 100,000
kronor såsom lån borde, derest Ivongl. Maj:t skulle pröfva skäligt göra nådig framställning
i ärendet till Riksdagen, äskas att till fullbordandet af ifrågavarande hamnbyggnad
utgå, under de vilkor Riksdagen kunde finna lämpliga.
I betraktande af hvad sålunda förekommit, och då det utan tvifvel vore åt
vigt, äfven ur det allmännas synpunkt, att hamnanläggningen vid Trelleborg, på hvilken
redan betydliga kostnader nedlagts, blefve fullbordad, helst hamnen, den enda af
någon betydenhet på kuststräckan mellan Ystad och Malmö, sällan tillfröse och sålunda
kunde under hvarje årstid anlöpas, har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att till fullbordande
af hamnanläggningen vid Trelleborg, i enlighet med ett af chefen i södra
väg- och vattenbyggnads-distriktet Majoren Remmer uppgjordt förslag, bevilja ett anslag
utan återbetalningsskyldighet af 150,000 kronor, att utgå med en femtedel årligen
under 5 år, samt derå afräkningsvis för år 1876 a extra stat anvisa 30,000 kionor.
Utskottet, som till fullo erkänner Trelleborgs sträfsamma framåtgående under
den korta tid, det åtnjutit stadsprivilegier, samt nyttan af den ifrågavarande hamnanläggningens
fullbordande, anser visserligen arbetsföretagets utförande böra af staten
understödjas; men då staden bör kunna genom egen upplåning anskaffa en betydligare
del af de erforderliga medlen, vid hvilket förhållande skäl ej synes förefinnas för staten
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 16.
11
att medelst försträckning understödja företaget, och ifrågavarande hamnanläggnings
utförande ej heller synes vara för det allmänna af den vigt, att beviljande af anslag
utan återbetalningsskyldighet till högre belopp än Kongl. väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
föreslagit eller 100,000 kronor kan af Utskottet tillstyrkas, hemställer
Utskottet,
att Kongl. Maj:ts ifrågavarande framställning må på det sätt
bifallas, att till fullbordande af hamnanläggningen vid Trelleborg
i enlighet med Majoren Remmers ofvanberörda förslag må anvisas
ett anslag utan återbetalningsskyldighet af etthundra tusen kronor,
att utbetalas med en femtedel eller 20,000 kronor under hvartdera
af åren 1876—1880, under vilkor att Trelleborgs stad
förbinder sig att, utan vidare anspråk på bidrag af allmänna
medel, inom utgången af sistnämnda år hafva fullbordat arbetet
enligt af Kongl. Maj:t fastställd plan och derefter ständigt underhålla
hamnen i sådant skick, att den kan för trafiken begagnas.
C. Sjösänkningar och andra vattena/tappningstörctag.
12:o.
Uti ofvannämnda nådiga proposition har Kongl. Maj:t föreslagit, att till understödjande
medelst anslag utan återbetalningsskyldighet af sådana myrutdikningar
och vattenaftappningar, som företrädesvis afse att minska, frostländigheten, måtte
anvisas samma belopp som under de senare riksdagarne för enahanda ändamål beviljats
eller åttatiotusen kronor.
I sammanhang med nämnda förslag har Utskottet förehaft en inom Andra
kammaren af Herr C. Johansson väckt motion {J[s. 26), i hvilken Herr C. E. Hjelm
instämt och deruti hemställes, att ifrågavarande anslag måtte höjas till 150,000 kronor.
Kongl. väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i sitt generalförslag upplyst,
att en mängd i styrelsens arkiv förvarade planer rörande ifrågasatta utdikningar, ehuru
upprättade blott för omkring sex till åtta år sedan, numera, åtminstone hvad kostnadsberäkningarne
vidkomme, måste omarbetas för att kunna gillas, innan arbetsföretagen
kunde med bidrag från statens medel genom jordegarnes försorg verkställas; på grund
hvaraf cell med afseende å arbetsprisernas stegring styrelsen ansett sig ej ega giltig
anledning hemställa om höjning af fonderna för aftappningars understödjande.
Då härtill kommer, att, på sätt Utskottet inhemtat, af det till enahanda ändamål
för år 1875 beviljade anslag Kongl. Maj:t disponerat endast 60,550 kronor,
12
Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 16.
saknar Utskottet skäl tillstyrka den af Herr Johansson föreslagna förhöjning och
hemställer,
att, med bifall till Kongl. Maj:ts förslag, till understödjande
af sädana myrutdikningar och vattenaftappningar, som företrädjsvis
afse att minska frostländigheten, må för år 1876 bevilas
ett anslag utan återbetalningsskyldighet af åttatiotusen kronor.
13:o.
Till befrämjande medelst lån af utdikningar och aftappningar af sänka,
trakter och sjöar till beredande af odling sföretag bär Kongl. Maj:t äskat enahanda
belopp, som af sistlidna årens Riksdagar beviljades, eller 100,000 kronor; och hemställer
Utskottet,
att Riksdagen måtte till Kongl. Maj:ts disposition för år 187 6
anvisa etthundratusen kronor, att utgå såsom lån till befrämjande
af utdikningar och aftappningar af sänka trakter och
sjöar till beredande eif odlingsföretag.
14:o.
Såsom bidrag till upprensning af Olands-äns Hedra lopp från Valde qvarn
till Kalriga fjerden af Östersjön har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att, till
utgående under år 1876, anvisa ett försträckningsbelopp af 99,000 kionoi, att, pa
sätt i afseende å det vid 186 3 års riksdag beviljade lån för upprensning af åns öfre
del blifvit bestämdt och under de vilkor i öfrig! Riksdagen kunde föreskrifva, åter
betalas
medelst erläggande, efter fem års förlopp från slutet af det år, inom hvilket
lånemedlen utbekommits, af sex procent årligen utaf försträckningens hela belopp, af
hvilken annuitet ränta efter fyra procent beräknas å ogulden hufvudstol och återstoden
utgör afbetalning å densamma.
Till upprensning af Olandsån och dess sidogrenar inom Stockholms och Upsala
län beviljades vid 1862—1863 års riksdag ett låneunderstöd af 137,500 riksdaler,
motsvarande i rundt tal hela kostnaden för inlösen af vattenverk och hälften af öfiiga
kostnader.
Sedan detta arbete, som omfattade den öfre delen af Olands å eller sträckan
från sjön Ginningen till Välde qvarn, blifvit under 1864 års höst pabörjadt, visade
sig snart, att den nedre delen af ån från \ alde qvarn till Östersjön skulle utan upp
rensning
blifva otillräcklig att afföra det genom den öfre delens uppresning ökade
vattentilloppet, och således den intill åns nedra lopp gränsande mark komma att genom
Stats-Utslcottets Utlåtande N:o 16.
13
fullbordande af ett företag, hvartill statsbidrag lemnats, lida ökadt men af vattenöfversvämning.
Jordegarne kring nedre delen af ån hafva derför låtit verkställa undersökningar
samt antagit en för rcnsningsarbetet uppgjord plan, enligt hvilken kostnaden
derför skulle uppgå till 17 9,840 kronor: hvarefter en för ändamålet utsedd arbetsdirektion
i en genom Konungens befallningshafvande i btockholms lån till Kongl.
Maj:t insänd och förordad samt af ritningar och kostnadsförslag åtföljd skrift anfört,
bland annat, att den mark, som af sänkningen af Olandsåns nedra lopp skulle draga
nytta och derföre, enligt öfverenskommelse emellan intressenterna, borde i kostnaderna
deltaga, blifvit uppmätt och kartlagd samt funnits till jordarealen uppgå till 26,443,71
qvadratref, och vid gradering och förvandling till jord af första grad uppskattats till
8,191,12 ’ qvadratref, samt att, då större delen af samma mark tillhörde smärre
hemmansdelar och årensningen sålunda svårligen kunde komma till stånd utan låneunderstöd
på billiga vilkor af statsmedel, direktionen i underdånighet anhölle att
jemte fastställande af den utaf intressenterna antagna plan för arbetets utförande,
Kongl. Maj:t måtte till Riksdagen aflåta nådig proposition om anvisande för ändamålet
af ett låneunderstöd utaf allmänna medel till anahanda belopp i förhållande till
kostnadssumman och på liknande vilkor i afseende å ränta och amortering, som de af
Rikets Ständer år 1863 för upprensning af Olandsåns öfra del beviljade, eller hälften
af den beräknade kostnaden för arbetet, utgörande 79,920 kronor, med tillägg af
hela kostnaden för inlösen af en qvarn, 20,000 kronor, eller tillsammans 99,920 kronor.
Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader, i ämnet hörd, har, enär
ifrågavarande företag, som i alla afseenden vore fullständigt utredt, syntes särdeles
förtjent af uppmärksamhet, och enär största delen af den vattensjuka intork, om
hvilken här vore fråga, tillhörde egare af smärre hemmansdelar, hemstält, att ett till
99,000 kronor jemnadt lånebidrag måtte af Kongl. Maj:t hos Riksdagen äskas för
aftappningens verkställande.
Utskottet anser sig ega så mycket mera skäl att tillstyrka beviljande af statsbidrag
till det begärda beloppet, som de olägenheter af vattenöfversvämning, hvilka
jordegarne kring Olandsåns nedre del alltjemt varit underkastade, i icke ringa grad
ökats° genom den med statsbidrag verkstälda upprensningen i åns öfre del och deraf
vållade hastigare aflopp af vattnet derifrån.
Beträffande åter de af Kongl. Maj:t föreslagna vilkores, får Utskottet upplysa,
att det vid 1862—1863 års riksdag till upprensning af Olandsåns^öfre del
lemnade lån beviljats mot vilkor att efter fem års förlopp från slutet af det år hvarunder
lånet utbekommits, skulle betalas åtta procent å hela den lyftade lånesumman,
hvaraf ränta skulle godtgöras efter fem för hundra å oguldna beloppet och det öfriga
utgöra afbetalning derå. Att vid sådant förhållande för det nu begärda lånet
bestämma en annuitet af endast sex procent, deraf fyra procent ränta och återstoden
kapitalafbetalning, har synts Utskottet så mycket mindre lämpligt och behöflig!, som
sådant skulle utgöra en afvikelse från de hittills gällande allmänna vilkoren i afgående
14
Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 16.
å dylika statsbidrag, hvartill något skäl ej ens uppgifvits, och intressenterna sjelfva i
sin ansökning ej ifrågasatt en lägre annuitet än den för förra lånet bestämda.
Utskottet far derför hemställa, att Kongl. Maj:ts förslag
måtte på det sätt af Riksdagen bifallas, att såsom bidrag till
upprensning af Olandsåns nedre lopp från Välde qvarn till Kalriga
fjerden af Östersjön må anvisas, till utgående under år
1876, ett försträckningsbelopp af nittioniotusen kronor att återbetalas
medelst erläggande, efter fem års förlopp från slutet af
det år, inom hvilket lånemedlen utbekommits, af åtta procent
årligen utaf försträckningens hela belopp, af hvilken annuitet
ränta efter fem procent beräknas å ogulden hufvudstol och återstoden
utgör afbetalning å densamma.
15:o.
Beträffande slutligen såväl vilkoren för erhållande och åtnjutande af statsbidrag
till allmänna arheten som kontrollen å arbetenas utförande, enligt fastställda
planer, hemställer Utskottet:
att, på sätt Kongl. Maj:t föreslagit, nu gällande allmänna
vilkor och föreskrifter i afseende å de statsbidrag, som blifvit
anvisade för väganläggningar och vägförbättringar, brobyggnader,
hamnanläggningar, vattenkommunikationer samt sjösänkningar och
andra vattenaftappningsföretag, Indika föreskrifter och vilkor innefattas
i Riksdagens underdåniga skrivelser den 23 Maj
187 3 (n:o 68) och den 23 April 1874 (n:o 27, mom. 11),
fortfarande skola blifva gällande.
Stockholm den 22 Februari 1875.
På Stats-Utskottets vägnar:
Arv. Fr. Posse.
Reservationer:
vid t:sta punkten (angående anslaget till anläggning af nya samt förbättring eller
omläggning af backiga eller eljest mindre göda vägar) af Herr P. O. Jlömfeldt,
som yttrat;
Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 16.
15
»Då det anslag af 200,000 kronor, som af Kongl. Maj:t äskats såsom
bidrag för anläggning af nya samt omläggning eller förbättring af eljest mindre goda
vägar, synes mig vara allt för otillräckligt för att, under nu varande förhållanden,
kunna ^tillfredsställa de billiga anspråk på lättade vägkommunikationer, som öfverallt
landet framställas, så och då Utskottets afstyrkande af Herr Landshöfding Treffenbergs
m. fl. motion, synes vara fotad på ett af Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
afgifvet utlåtande med anledning af från Konungens befallningshafvande i de tre
nordligaste länen under sistlidet år till Kongl. Maj:t inkomna underdåniga framställningar
i syfte att genom Kongl. Maj:ts medverkan få förstberörda anslag förhöjdt,
så anser jag mig så mycket mindre böra dela denna Utskottets uppfattning, som
efter min tanke Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen alldeles icke underkänt behöfligheten
af ett förhöjdt anslag, men deremot uttalat tvifvel om lämpligaste formen för
dylika anslags beviljande. Under sådana förhallanden och då ifrågavarande anslag
kommer hela landet till godo samt således icke bör eller ens kan betraktas såsom
något ort-intresse, så tillåter jag mig föreslå:
att Riksdagen måtte för år 187 6, såsom bidrag för anläggning
af nya samt omläggning eller förbättring af backiga
eller eljest mindre goda vägar, ställa till Kongl. Maj:ts disposition
ett belopp af 400,000 kronor;
vid S:de ''punkten (angående anslaget för understödjande af mindre hamnoch
brobyggnader samt upprensning af åar och farleder) af Herr L. M. Nordenfelt,
som yrkat bifall till Kongl. Maj:ts proposition ;
vid 10:de punkten (angående anslaget till bro öfver Ätra-an) af Herrar
L. M. Nordenfeldt och Carl Ifvarsson, hvilka yrkat bifall till Kongl. Maj:ts
proposition.
vid U:te punkten (angående anslaget för fullbordande af hamanläggningen
vid Trelleborg) af Herr .7. Rundbäck, som yrkat, att Riksdagen måtte bevilja Trelleborgs
stad såsom bidrag till fullbordande af hamnanläggningen vid Trelleborg ett
lån af 150,000 kronor att återbetalas på det sätt att, sedan medlen fått under tre
år utan ränta innehafvas, af staden årligen erlägges en annuitet af sex procent,
deraf ränta efter fyra procent beräknas å ogulden hufvudstol och återstoden utgör afbetalning
å densamma, samt åtnjutes på de vilkor i öfrigt, som i afseende å dylika
lån finnas stadgade.
Herr Friherre J. E. Stjernblad har låtit anteckna, att han icke deltagit i
slutliga handläggningen inom Utskottet af de i detta utlåtande behandlade frågor.
16
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 16.
Sammandrag af de uti Stats-Utskottets utlåtande n:o 16 tillstyrkta statsbidrag för
väganläggningar och vägförbättringar, bro- och hamnbyggnader samt
vattenaftappningsföretag.
A. T äg anlag g ning ar och vägförbätt
ringar.
Till fond för anläggning af nya samt förbättring
eller omläggning af backiga eller eljest mindre
goda vägar............................................................
För väganläggning mellan Lycksele och Wilhelmina
kyrkobyar i Westerbottens län ........
-För anläggning af väg från Skruf oen inom Gellivara
socken och Norrbottens län till Ofverkalix
sockengräns ........................................................
För anläggning af väg mellan Junosuando by i
Pajala socken och Wittangi kyrkoby i Jukkas
järvi
socken af Norrbottens län ........................
För väganläggning mellan Norsjö och Mala kyrkobyar
i Westerbottens län ....................................
För väganläggning mellan Asele och Dorothea
kyrkoby i Westerbottens län ...........................
För. anläggning af vinterväg från Jäckvik vid sjön
Hornavans vestra strand till Riksgränsen
riktning mot Saltenfjord samt uppförande af
fjellstugor och stallar vid Sädva, Arrajokk och
Mirkinis ...............................................................
B. Bro- och hamnbyggnader.
Till fond för understödjande af mindre hamn- och
brobyggnader^samt upprensning af åar och far
leder ......................................................................
För åstadkommande af ny farled från Uddevalla
stads hamn till Kattegat genom Björnsund
och Malösund .......................................................
För fullbordande af hamnanläggningen vid Trelleborg
100,000 kronor, deraf till utgående
år ISIG anvisats ................................................
C. Sjösänkningar och andra vattenaftappningsföretag.
Till fond [för [myrutdikningar nch vattenaftappningar
till förminskande af froslländigheten
Till fond för understödjande af utdikningar och
aftappningar af sänka trakter och sjöar till
beredande af odlingsföretag ................................
För upprensning af Olands-åns nedre lopp från
Veldegvarn till Kalriga fjärden af Östersjön
Anslag
20 1,000
12,000
8,000
15.000
10.000
5,000
10,950
I;ål
20,000
25.000
20.000|
80.000
Summa
anslag
Summa
lån.
__— 260,950
100,000
99,00
Summa
anslag och
lån.
65,000
80,000
199,000
260,950
65,000
279,000
Summa Kronor---|—|-----1
| 405,950.1 | 199,0001 j 604,950]
Aktiebolaget FORSETE, 1875.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1875:8 Skrifvelse, angående beviljade statsbidrag tillvägars anläggning, bro och hamnbyggnader samt vatten kommunikationer äfvensom sjösänkningar och andra v attenafta s. 16 i texten