Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt förslag angående medgifvande af a skatteköp srätt till sådana kronohemman, som blifvit från'' kungsgård eller annan Kronans egendom lagligen afskrida.

1875-03-27 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1875:44, Utlåtande, i anledning af väckt förslag angående medgifvande af a skatteköp srätt till sådana kronohemman, som blifvit från'' kungsgård eller annan Kronans egendom lagligen afskrida.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 44.

1

jst.o 14.

Ank. till Riksd. Kansli den 27 Mars 1875). kl. 12 midd.

Utlåtande, i anledning af väckt förslag angående medgifvande

af a skatteköp srätt till sådana kronohemman, som blifvit

från'' kungsgård eller annan Kronans egendom lagligen

afskrida.

(I- A.)

Uti. en inom Andra Kammaren väckt, till Stats-Utskottets behandla

hänvisad, motion (N:o 60) har Herr J. Andersson från Östergötlands

lån föreslagit, att Riksdagen skulle förklara sig medgifva, att äfven sådana

kronohemman, som förut varit någon kungsgård eller annan Kronans

egendom underlydande, men blifvit i laglig ordning derifrån skilda

ma, kunna försäljas till skatte under samma vilkor, som uti 1848 års

Kongl. kungörelse, rörande ämnet, äro för vanliga kronohemman bestämda.

Då motionären såsom anledning till sitt förslag uppgifvit de åtgärder,

som skulle egt rum med afseende å sökt rätt till skatteköp af vissa

mom Brunneby socken, Bobergs härad och Östergötlands län belägna

torr under f. d. kungsgården, numera indragna öfverstelöjtnantsbost.ället

Kungs Norrby lydande hemman, har Utskottet förskaffat sig de handlingar,

som ifrågavarande hemman röra, och af dem inhemtat:

atf’ !VngL ,MaJ:ts Befallningshafvande genom särskilda åren

17b-, och 1766 fälda utslag medgifva boställsinnehafvaren fri disposition

öfver dessa hemman, men derå sittande åboar öfver utslagen klagat,

Kongl. Maj:t i Dref den 8 November 1771 förklarat, att enär brukarne

a hemmanen vore för Kronans åboar och ej för indelningshafvarens landBih.

till Riksd. Brok 1875. 4 Sami. 1 Afd. 22 Haft.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 44,

bönder att anse, och de ej allenast sjelfve en längre tid hemmanen orubbadt

innehaft utan ock deras förfäder före dem hemmanen försvarligt

och väl häfdat, det förhållande, att de ej till förvärfvande af laglig åbooch

besittningsrätt derå sökt och erhållit immission, ej vore någon så

betydande omständighet, att de derföre kunde från hemmanen bortköras,

alltså blefve Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes utslag upphäfna;

att sedermera och efter det genom Kongl. brefvet den 21 Mars

1791 förordnats, det bostället Kungs Norrby skulle vid dåvarande innehafvares

afgång till Kronan indragas, åboarne sökt att få köpa hemmanen

till skatte, å hvilken ansökan Kongl. Maj:t den 28 Augusti 1792

meddelat det slutliga besked, att som bostället komme att återtaga sin

egenskap af kungsgård och Kongl. Maj:t till vinnande af större inkomst

för Kronan af kungsgården vid det tillfället torde anse oundgängligt, att

de derunder lydande hemman varda återförda till deras förra rå- och

rörs-skyldigheter, kunde Kongl. Maj:t ej till det sökta skatteköpet lemna

bifall;

att derefter den hemmanen åliggande dagsverksskyldighet till Kungs

Norrby blifvit genom ett Kongl. bref den 27 Maj 1799 bestämd och delvis

fortfarit till midfastan 1871, då den i följd af särskildt gilna beslut

helt och hållet upphörde;

att efter sistnämnda tid en del af åboarne åter sökt att få till

skatte köpa sina innebafda hemman, men att denna ansökan blifvit af

Kongl. Maj:ts Befallningshafvande under åberopande af § 77 Regeringsformen

samt riksdagsbesluten af den 2 Maj 1810 § 13 och den 12 November

samma år § 8 afslagen, och att de besvär, som mot Kongl. Majrts

Befallningshafvandes beslut anförts, blifvit af Kongl. Kammar-kollegium

ogillade, dervid utom de af Kong!. Maj:ts Befallningshafvande för afslaget

anförda grunder jemväl åberopats ofvan omförmålda Kongl. beslut

af den 8 November 1771 och den 23 Augusti 1792, samt att Karnmarkollegii

utslag blifvit af Kongl. Maj:t genom resolution den 8 Maj 1874

faststäldt.

I ändamål att visa, det hemmanen i andra afseenden betraktats

lika med rena kronohemman, som under stadgad åborätt besittas, har

motionären tillhandahållit Utskottet tvänne handlingar rörande ett af dem,

nemligen *|4 mantal Pattviken, hvilka handlingar utvisa, den ena att Kongl.

Maj:ts Befallningshafvande i Östergötlands län den 20 Maj 1854 med stöd

af Kammar-kollegii kungörelse den 29 Februari 1808 till åbo å hemmanet

antagit Carl Nilsson i Westanå, och den andra att Kongl. Maj:t i

dom den 9 Oktober 1873, under åberopande af Kongl. kungörelsen den

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 44.

3

8 Maj 1863, ålagt Carl Nilsson att till sysslomannen i hans under konkurs

varande bo afträda besittningsrätten till samma hemman.

Ehuru, hvad nu omförmälda hemman angår, frågan om deras försäljning

till skatte blifvit genom myndigheters beslut afgjord och dessa

beslut ej kunna blifva föremål för Riksdagens öfverläggning, torde sådant

dock, efter Utskottets förmenande, ej utgöra hinder för upptagande

till behandling af motionärens förslag, helst detsamma angår äfven andra

hemman, de der förr varit under kungsgårdar eller andra Kronans egendomar

lydande, men sedermera blifvit derifrån i alla afseenden skilda

och till deras nuvarande innehafvare under stadgad åborätt upplåtna;

och enär, derest dessa hemman för andra fall än i fråga om skatteköp

kunna såsom rena kronohemman anses, den inskränkning i afseende å

beviljande af sådana köp, hvartill det i § 77 Regeringsformen införda

stadgande om Riksdagens samtycke för deras afyttrande föranleder, kan

genom ett Riksdagens till sådan försäljning lemnade medgifvande undanrödjas,

torde i detta hänseende hinder ej möta för bifall till motionärens

förslag. Det vill ock synas Utskottet, som skulle ett slikt medgifvande

ej för staten orsaka någon förlust, snarare tvärtom; men då en vidare

utredning af frågan i denna del dock torde för dess tillförlitliga bedömande

vara erforderlig, samt då en sådan utredning naturligen ej kunnat

inom Utskottet åstadkommas, har Utskottet funnit sig böra hemställa,

att Riksdagen måtte i skrifvelse anhålla, det Kongl.

Magt täcktes, efter det frågan vunnit behörig utredning,

för Riksdagen framlägga förslag till sådana bestämmelser,

som möjliggöra försäljning i vanlig ordning till

skatte af sådana under stadgad åborätt upplåtna hemman,

som förr varit under kungs- eller kungsladugårdar

lydande, men blifvit derifrån helt och hållet skilda.

Stockholm den 27 Mars 1875.

På Stats-Utskottets vägnar:

ARVID FR:SON POSSE.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.