Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion angående upprättande af hushållningsplan för de privilegierade stockfångstskogarne.

1875-04-09 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1875:54, Utlåtande, i anledning af väckt motion angående upprättande af hushållningsplan för de privilegierade stockfångstskogarne.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 54.

1

N~:o 54.

Ank. till Riksd. Kansli den 9 April 1875, kl. 3 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckt motion angående upprättande af hushållningsplan

för de privilegierade stockfångstskogarne.

(2:dra U. A.)

Uti en inom Riksdagens Andra Kammare väckt motion (N:o 37) har Herr

Fr. Malmberg föreslagit, att Riksdagen måtte besluta: l:o) en skrifvelse till Kongl.

Maj:t, att lian måtte förordna, det alla egare till privilegierade stockfångstskogar

måtte, åläggas att, inom viss tid, upprätta en af Skogsstyrelsen godkänd hushållningsplan,

och 2:o) efter Skogsstyrelsens till Kongl. Maj:t gjorda framställning,

disponera och försälja för statens räkning de trävaror, som öfver stockfångstprivilegierna

kunna finnas; samt 3:o) af statsmedel godtgöra, der förhållandet i andra

punkten inträder, privilegii-innehafvarne den kostnad desse nedlagt i indelning,

uppskattning och hushållningsplans upprättande öfver det till dem öfverlåtna skogsområdet.

I det af norrländska Skogskomitén den 21 December 1870 afgifna betänkande

angående skogsförhållandena i Norrland är en kort framställning lemnad

rörande de privilegierade stockfångstskogarnes uppkomst och de åtgärder, som

från lagstiftningens sida blifvit med afseende å dessa skogar vidtagna, och StåtsUtskottet

tillåter sig att derur meddela följande utdrag.

Ett bland de sätt, hvarpå Kronans skogar i Norrland blifvit disponerade

och hvarigenom grund blifvit lagd för en stor del af de oafvittrade skogarnes

afhändande från Kronan, är det att tid efter annan tillstånd till viss årlig stockfångst

från berörde skogar meddelats åtskilliga sågverk inom de fyra nordligaste

länen. Uti äldre tider, äfven sedan i öfrige delar af riket skogens produkter

börjat tillvinna sig mera allmänt erkändt värde, så att åtgärder mot skogsförödelse

Bih. till Riksd, Prof. 1875. 4 Sami. 1 Afd. 26 Käft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 54.

funnos erforderliga, var afverkningen för sågverksrörelsen i Norrland fullkomligt

fri. Betraktad såsom medel för befordrande af landets befolkande ansågs den

böra befrämjas. Ur sådan synpunkt blefvo ock i 1647 års skogsordning, hvarigenom

det förbjöds att å Kronans skogar hugga sågtimmer, från detta förbud uttryckligen

undantagna Norrland, Dalarne och Vermland, “som med skog öfverflöda

och hvarest det saklöst kunde göras“, ett medgifvande, som jemväl i 1664

års skogsordning fick rum. Men sedan, i den män bruks- och bergverksrörelsen

tilltagit, behofvet af skogstillgång för denna näringsgren ökats, började den, på

sätt nyss nämndt är, lemnade tillåtelsen till oinskränkt afverkning, derför någon

afgift till Kronan ditintills synes icke hafva utgått eller varit stadgad, ådraga sig

uppmärksamhet från statens sida. I underdånig skrifvelse, den 11 Oktober 1738

förklarade nemligen Rikets Ständer, att, enär det försports, hurusom skogarne på

åtskilliga ställen genom öfverflödigt sågande alltför mycket medtogos och utöddes,

det vore angeläget, att de tillåtne och utan särskilda privilegier inrättade sågverk

och qvarnar efter landets behof och skogarnes tillstånd blefvo af landshöfdingarne

under vederbörande kollegiers inseende inskränkte till något visst qvantum årligen

äfvensom till skälig afgift till Kronan taxerade. Långt ifrån likväl att Rikets

Ständer med denna skrifvelse afsågo att hämma trävarurörelsens utbildande, innehöll

den fasthellre tillika åtskilliga framställningar, de der gingo bestämdt ut på

att uppmuntra och vidare utbilda samma näringsgren. Och blef hvad Rikets

Ständer hemstält af Kongl. Maj:t gilladt och genom nådigt Bref den 23 Februari

1739 Kammar- och Kommerse-kollegierna samt vederbörande landshöfdingar till

efterrättelse och behörigt iakttagande anbefaldt. Från detta Kongl. Bref härleder

sig grunden för de åt sågverken i Norrland utfärdade privilegier på stockfångst

från Kronans skogar. Uti dessa privilegier, meddelade i början af Kammaroch

Kommerse-kollegierna gemensamt och sedermera ensamt af Kammar-kollegium,

hafva sågverken, efter syn på stället och pröfning af kronoskogarnes tillstånd,

fått såsom årlig stockfångst derifrån sig anslaget visst antal sågtimmer,

vanligen emot bestämd afgäld till Kronan under namn af stubböresafgift samt

med förbehåll i allmänhet å Kronans sida, att växande timmerskog icke finge i

närheten af byar och gårdar uthuggas eller nybyggesanläggningar å de upplåtna

skogstrakterna förhindras, der tillfälle dertill funnes. Stubböresafgifterna, afsedda

att beräknas efter skogens beskaffenhet och den större eller mindre svårighet,

som med framforslingen var förenad, äro följaktligen icke för alla sågverk lika,

utan utgå, enligt somliga privilegier, med; endast en eller två skillingar, enligt

andra åter med ända till sex skillingar banko för hvarje träd. Äfven finnas privilegier

på stockfångst meddelade, utan att hvarken vid privilegiernas beviljande

eller sedermera stubböresafgift blifvit faststäld.

Vid 1818 års riksdag hade emellertid Rikets Ständer fästat uppmärksamhet

å nödvändigheten af eu bättre hushållning med Kronans skogar; och efter det

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 54.

3

med anledning häraf fråga blifvit hos Kammar-kollegium väckt, huruvida det

hädanefter som tillförene finge lemnas tillstånd till nya sågverksanläggningar med

rättighet till viss årlig stockfångst för alltid från uppgifna kronoskogstrakter, har

Kongl. Maj:t genom nådigt Bref den 3 Juni 1820 förordnat, att, intilldess Kongl.

Maj:t fattat nådigt beslut angående kronoskogarnes framtida användande, något

tillstånd till stockfångst från desamma icke finge meddelas; hvilket förbud medelst

Kongl. Brefvet den 2 Maj 1826 förklarades skola fortfara, intilldess afvittringen i

länen blifvit afslutad och till följd deraf annorlunda i ämnet kunde varda föreskrifvet;

dock att, der ansökningar om upplåtelse till stockfångst från Kronans

skogar blifvit ingifna och undersökningar försiggått före den 30 Juni 1820, så

beskaffade mål fingo efter dåvarande föreskrifter i ämnet granskas och afgöras

Men då det ansågs både i allmänt och enskildt afseende vara af vigt, att, likasom

förut för Jemtland skett, förordnande meddelades, huru vid afvittringen i

Vester-Norrlands, Vesterbottens och Norrbottens län borde med de åt sågverk

derstädes upplåtna skogstrakter förhållas, så att dessa sågverks framtida bestånd

försäkrades genom orubblig besittning af nödig skogsmark för verkens drift och

för sågverksegarne uppkomme ett dittills saknadt intresse att noga vårda samma

skogsmark och derå införa en för skogens bestånd ändamålsenlig hushållning,

blef tillika genom förberörda Kongl. Bref af den 2 Maj 1826 stadgadt, att ifrågavarande

sågverk skulle af de till dem upplåtna skogstrakter, och om dessa genom

derå tid efter annan upplåtna nybyggen blifvit eller genom anslag af mark

till fyllnad för dessa eller oafvittrade äldre hemman vid afvittringen kunde blifva

förminskade, af annan befintlig odisponerad Kronans mark till ersättning derför

undfå så stort område till hemman under vanlig besittningsrätt indelt och skattlagdt,

att, med sk,ogens framtida bestånd, sågverken alltid måtte derifrån kunna

erhålla det antal träd, som, efter sågverkens privilegier, till utverkning beviljade

blifvit; och bestämdes genom Kongl. Brefvet den 18 Juli 1827 de grunder, efter

hvilka de sålunda i stället för stockfångsträttigheter sågverken tilldelade skogar

borde till hemman indelas och skattläggas. Sedermera har Kongl. Maj:t, i anledning

af gjorda underdåniga framställningar, och då ändamålet med de sedan

längre tid fortgående åtgärderna för de norra orternas bättre bebyggande ansåges

ej kunna vinnas, med mindre vilkoren för de ifrågavarande skogsmarkernas

öfverlemnande åt enskilda under besittningsrätt jemkades till närmarej ofverensstämmelse

med dervarande naturförhållanden, i nådigt Bref till Kammar-kollegium

den 29 Maj 1852 funnit skäligt att, med upphäfvande af Kongl. Brefven den 2 Maj

1826 och den 18 Juli 1827, till iakttagande uti Vester-Norrlands, Vesterbottens

och Norrbottens län förordna hufvudsakligen följande: att det genom Kongl.

Brefvet den 3 Juni 1820 stadgade förbudet mot tillstånds meddelande, såsom

förut skett, till viss årlig stockfångst från Kronans skogar för sågverk uti nämnda

län skulle fortfara och sådana upplåtelser af Kronans skogar följaktligen tillsvidare

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 54.

icke beviljas; att sågverken i berörda län skulle af dem för stockfångst redan

upplatna skogstrakter undfå sa stort område antingen till hemman under vanlig

besittningsrätt indelt och skattlagdt eller mot skogsränta sig öfverlåtet, att, med

skogens framtida bestånd, sågverket kunde derifrån erhålla det antal träd, som,

efter sågverkets privilegier, beviljade blifvit; att, ehuruväl afvittringsstadgan i allmänhet

skulle tjena till efterrättelse vid hemmansindelningeu äfven på de skogstrakter,

hvilka varit sågverksegare till stockfångst upplåtna, finge likväl, der marken

vore af särdeles dålig beskaffenhet, skogsväxten mer än vanligt trög och ringa

tillfällen till verkställande af odlingar derå, tunnlandtalet för hemmanen ökas till och

med till 3,000 tunnland på helt mantal och inom Luleå lappmark till och med till

4,000 tunnland, samt frihetsår, dock icke öfver femton, dessa hemman tilldelas; att,

då vid afvittringen någon del af den till stockfångst upplåtna mark till nya hemman

eller kronotorp indelades, sagverksegaren skulle af den återstående öfverloppsmarken

undfå så stor del som befunnes erforderlig för att betrygga sågverket vid tillgodonjutandet

af den detsamma tillförsäkrade årliga stockfångst; att den åt sågverken sålunda

upplåtna skogsmark icke skulle till hemman indelas eller till hemmantal skattläggas, utan

borde i öfverensstämmelse med Kongl. Brefvet den 29 November 1796, efter afräkning

af impedimenter, beläggas med skogsränta, på sätt Kongl. Förordningen den 28 Juni

1/75 och Kongl. Brefvet den 5 December 1780 för skattläggningars verkställande

i Savolax och Karelen föreskrefvo; att, om de dittills åt sågverken upplåtna skogstrakter,

genom derå tid efter annan anlagda nybyggen eller genom anslag af mark

till fyllnad för dessa eller oafvittrade äldre hemman, vid afvittringen blifvit eller

kunde blifva förminskade, sågverksegare dä skulle af annan befintlig odisponerad

Kronans mark, såvidt tillgång funnes, derför undfå ersättning, vare sig uti till hemman

indelt och skattlagdt eller uti mot skogsränta öfverlåtet område till så stor

rymd, som erfordrades för att sågverket, med skogens framtida bestånd, alltid kunde

finna tillgång på det antal träd, som, efter sågverkets privilegier, till utverkning

beviljade blifvit; att, i händelse det under sågverket upplåtna skogsområdet, sedan

derå befintliga odlingsmarker, äfvensom den skogsmark, hvilken för deruppå blifvande

hemmans och lägenheters bebyggande samt dessas husbehof af skog kunde

erfordras, blifvit afräknade, icke skulle lemna tillgång för afhemtande af det antal

träd, som sågverket till utverkning beviljade blifvit, sågverket från Kronans närmast

belägna odisponerade mark, såvidt tillgång dertill funnes, skulle erhålla nödigt

fyllnadsanslag af skog emot skogsräntas utgörande; att, om deremot skogen inom

det åt sågverk upplåtna område befunnes så betydlig, att derifrån, med skogens

bestånd, kunde erhållas större antal träd årligen, än hvartill sågverket vore berättigadt,

sågverksegare icke finge behålla mer skogsmark, vare sig af den dess hemman

åtföljande eller af den med skogsränta belagda, än som motsvarade sågverkets,

enligt privilegierna, tillerkända stockfångst; att vid all beräkning af skogsmark,

som ansloges till sågverken under hvad namn som helst, noggrann undersökning af

s. 5 Kontrollera mot PDF

Stats-lits kottets Utlåtande N:o 54.

5

markens beskaffenhet och skogens växtlighet skulle verkställas till utrönande af den

utverkning, hvilken, med skogens fortfarande bestånd, framgent årligen kunde derå

ega rum; att sagverksegare, hvilken från åt sågverket emot skogsränta anslaget

skogsområde egde att årligen hugga och afhemta det, enligt nästföregående punkt,

beräknade antal till sågtimmer tjenliga träd af minst tio tum i lillända!!, icke finge

något derutöfver afverka, såvida ej i framtiden utröntes, att genom omsorgsfull vård

och ordnad hushållning skogen så förökats, att den, med sitt fulla bestånd, medgåfve

årlig fällning af ett större antal träd, och tillstånd till högre utverkning erhållits;

att vederbörande embetsmyndigheter egde öfver skogshushållningen på de åt sågverken

emot skogsränta upplåtna marker utöfva den tillsyn, som funnes nödig för

erhållande af visshet derom, att denna hushållning öfverensstämde med hvad i sådant

hänseende vore eller framdeles kunde blifva stadgadt; att .den emot skogsränta

öfverlåtna mark, som i stället för förut egande stockfångst undfinges till ett sågverk,

skulle allt framgent oskiljaktigt åtfölja samma sågverk, hvilket borde ansvara för

skogsräntans behöriga utgörande; samt att, derest i framtiden sågverk skulle nedläggas,

den sågverksegaren mot skogsränta tilldelade marken borde till Kronans disposition

återfalla. Dessa stadganden äro ännu gällande med undantag likväl af

töreskrilten, det Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, i den händelse stockfångstområde

funnes kunna lemna tillgång till fällande af ett större antal träd, än som vid områdets

utbrytning beräknats, skulle ega meddela tillstånd till högre utverkning, hvilken

föreskrift är genom Kong], Maj:ts nådiga skrifvelse till Kammar-kollegium den

21 December 1865 förändrad derhän, att det numera beror af Kongl. Maj:ts egen

pröfning, att, sedan Skogsstyrelsen yttrat sig öfver skogens förmåga att tåla en

högre afverkning, bestämma på livilka vilkor en sådan förökad stockfångst må kunna

medgifvas, äfvensom att fastställa eu deremot svarande förhöjning i afgifterna till

Kronan ; hvarjemte och då åtgärder ansåges böra vidtagas för en skyndsammare verkställighet

af den utbrytning, som genom Kongl. Brefvet den 29 Maj 18Ö2 blifvit

föreskrilven, men tillämpningen af samma brefs föreskrifter försenats hufvudsakligen

derigenom, att inga medel funnits anslagna för bekostande af utbrytningsförrättningarne,

hvilka derföre måst anstå, tilldess att antingen sågverksegarne låtit verkställa

dem på egen bekostnad eller trakten blifvit föremål för allmän afvittring, i

sammanhang hvarmed utbrytningen kunnat på allmän bekostnad försiggå, Kongl.

Magt anbefallt Dess Befallningshafvande i Vesterbottens och Norrbottens län att

föranstalta om en skyndsam tillämpning af nämnda brefs föreskrifter å de inom

dessa län belägna privilegierade sågverk, såvidt sådant utan förnärmande af annans

rätt kunde ske, samt tillika förordnat, att deraf föranledda kostnader skulle, der

utbrytningen skedde utan sammanhang med allmänna afvittringen, af skogsplanteringskassan

gäldas.

Rörande omfånget af de privilegierade stockfångstskogarne är i ofvanberörda

komitebetänkande meddeladt, att ifrågavarande skogar, då deri inbegripes icke alle
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 54.

nast den mark, som genom laga kraft egande beslut redan blifvit till sågverk i ersättning

för beviljad stockfångst anslagen, utan ock skogsområden, som synas vara

för sådant ändamål ytterligare erforderliga, kunna antagas innehålla:

i skogbärande mark 2,525,234 qvadratref eller 450,934 tunnland och

i grundmassa 1,236,889,208 kubikfot;

samt nu lemna årlig afkastning till belopp:

i mogna eller dugliga träd af 79,970 stycken eller 2,399,100 kubikfot

och i annat virke af........... 7,160,526 „

eller tillhopa............. 9,559,626 kubikfot.

Af de 44 sågverk, till hvilka dessa 79,970 träd utgå, äro 16 belägna i Norrbottens

län, 23 i Vesterbottens samt återstående 5 i Vester-Norrlands län; och utgjorde

den afgift, som för samma stockfångst i stubbören eller skogsränta till statsverket

erlades, tillhopa 7,833 riksdaler 74 öre, eller i medeltal omkring 9,8 öre för

hvarje träd, allt på sätt närmare inhemtades af en komiténs betänkande under

Litt. L. bifogad tablå, der omförmälda jemte andra förhållanden rörande hvarje

sågverk för sig finnas fullständigt upptagna, och till hvilka Utskottet torde få

hänvisa.

I framtiden skulle, efter komiténs beräkning, de privilegierade stockfångstskogare,

om de blefvo försatte i fullt bevuxet skick samt egnade ändamålsenlig

skötsel och vård, kunna lemna årlig afkastning till belopp:

i mogna eller dugliga träd af 133,029 stycken eller 3,990,870 kubikfot

och i annat virke af........., . 8,151,355 „

eller tillhopa............. 12,142,225 kubikfot.

Frågan om införandet af ordentlig, efter vetenskapliga grunder ordnad hushållningsplan

för hvarje mot skogsränta utbrutet stockfångstområde utgjorde föremål

jemväl för nästlidet års Riksdags uppmärksamhet. I en den 20 Mars 1874 till

Riksdagen aflåten nådig proposition, angående åtskilliga skogsväsendet rörande frågor

föreslog Kong]. Maj:t bland annat, att i afseende på förvaltningen af utbrutna

stockfångstskogar måtte stadgas: att Skogsstyrelsen skulle draga försorg derom, att

för hvarje mot skogsränta utbrutet stockfångstområde efter vetenskapliga grunder

upprättades en ordentlig hushållningsplan, som af Skogsstyrelsen skulle fastställas;

att tillsynen öfver planens behöriga efterföljd skulle uppdragas åt vederbörande skogstjensteman,

hvilken också fortfarande egde verkställa all utsyning och utstämpling

å det utbrutna området; att, derest områdets innehafvare underkastade sig att betala

kostnaderna såväl för planens upprättande som för de förvaltningsåtgärder,

hvilka af dess tillämpning blefvo en följd, han utan någon annan afgift utöfver den

vid områdets utbrytning bestämda skogsräntan, än den i allmänhet föreskrifna utsyningskostnaden,

skulle ega full och fri dispositionsrätt öfver områdets hela skogsafkastning;

och att, om deremot områdets innehafvare icke ville betala kostnaden

s. 7 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 54.

7

för planen och deraf föranledda förvaltningsåtgärder, han utöfver det vid utbrytningen

beräknade, honom enligt privilegierna tillkommande trädantalet ej finge erhålla

annan öfverskottsafkastning än den, hvartill af honom redan före hushållningsplanens

fastställande vidtagna åtgärder till skogsväxtens befrämjande kunde pröfvas

hafva gifvit anledning, och denna endast på de vilkor och mot den förhöjning i

afgiften, Kongl. Maj:t kunde finna godt bestämma, men all annan öfverskottsafkastning

af området för Kronans räkning försäljas. Detta Kongl. Maj:ts föislag vann

emellertid icke Riksdagens bifall, enär det med förslaget afsedda ändamål — upprättande

af ordentlig hushållningsplan, på vetenskapliga grunder, för hvarje mot

skogsränta utbrutet stockfångstområde — om än i och för sig önskvärdt, likväl icke

syntes Riksdagen vara för det allmänna af den vigt, att för ändamålets vinnande

borde vidtagas andra åtgärder, än sådana, hvarigenom fördelar kunde beredas för

såväl Kronan som sågverksegarne, samt enligt Kongl. Maj:ts förslag tördelarne påtagligen

skulle stanna på sågverksegarnes sida och Kronan deremot komma att vidkännas

olägenheterna.

Att, på sätt motionären föreslagit, innehafvarne af de privilegierade stockfångstskogarne

skulle ovilkorligen åläggas att på egen bekostnad inom viss tid låta

upprätta af Skogsstyrelsen godkänd hushållningsplan, har synts Utskottet betänkligt,

då något sådant vilkor icke blifvit föreskrifvet vid privilegiernas medgifvande; men

deremot har Utskottet — med hänsyn dertill att ett eller annat sågverk möjligen

kan genom verkets nedläggande, förflyttning eller på annat sätt hafva förverkat sina

privilegier samt att från åtskilliga i ersättning för privilegierad stockfångst utbrutna

områden lärer kunna, efter indelning af skogen, beräknas såsom årlig afkastning

ett vida större antal sågtimmerträd, än det, hvartill sågverksegaren har laglig rätt

_ ansett statens intresse fordra att en utredning rörande ifrågavarande privilegier

verkställes och att, der dessa befinnas ostridiga, åtgärder vidtagas för träffande af

aftal med privilegii-innehafvarne om afstående från privilegierna emot det vederlag,

som efter verkstäld undersökning kan pröfvas skäligt, samt att, derest sådan öfverenskommelse

ej kan åvägabringas, staten låter på egen bekostnad upprätta eu ordentlig

hushållningsplan för hvarje mot skogsränta utbrutet stockfångstområde, öfvertager

förvaltningen af ifrågavarande skogar samt drager försorg derom, att hvarje privilegiiinnehafvare

blott bekommer det antal träd, som i privilegierna blifvit bestämdt,

men att hvad derutöfver kan, med skogens bestånd, afverkas tillfaller staten.

På grund af hvad sålunda förekommit, hemställer Utskottet,

att Riksdagen måtte i underdånig skrifvelse anhålla, det Kongl.

Maj:t täcktes föranstalta om en utredning, huruvida icke ett

eller annat sågverk möjligen förverkat sina privilegier å stockfångst

från Kronans skogar, samt i de fall, der privilegierna

befinnas ostridiga, vidtaga åtgärder för träffande af aftal med

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 55.

privilegii-innehafvarne angående afstående från privilegierna mot

skäligt vederlag, ock, derest sådant aftal ej kan åvägabringas,

låta på statens bekostnad upprätta ordentlig busbållningsplan

för hvarje mot skogsränta utbrutet stockfångstområde; hvarefter

åt Skogsstyrelsen torde böra öfverlemnas vården af berörda

skogar, med åliggande för Skogsstyrelsen att tillhandahålla privilegii-innehafvaren

det i privilegierna bestämda antal träd,

men för statens räkning försälja hvad derutöfver kan, med

skogens framtida bestånd, afverkas.

Stockholm den 9 April 1875.

På Stats-Utskottets vägnar:

Arvid Fr:son Posse.

N:o 55.

Ank, till Riksd. Kansli den 9 April 1875, kl. 3 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckta motioner om ordnande af landtpolisen m. m.

(2:dra U. A.)

Uti särskilda inom Riksdagen väckta motioner är föreslaget,

af Friherre D. von Schulzenheim (N:o 2 inom Andra Kammaren)

l:o att Riksdagan måtte för sin del besluta ett skyndsamt inrättande af en

på fjerdingsmanna-institutionen grundad talrikare och mera användbar landtpolis,

samt åtaga sig de deraf följande prestationer;

2:o

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1875:50 Skrifvelse, angående väckt fråga om vidtagande af åtgärder i afseende å de privilegierade stockfångstskogarne. a1 i texten