Sök i Ratio Lex

Memorial, i anledning af erhållen åt erremiss af Stats-Utskottets utlåtande N:o 34 angående vackt förslag att i skrifvelse till Kong!. Mag it avhålla om ändring af Kong!, kungörelserna dm 17 Juli 1841 och den 7 Augusti 1863 rörande sättet för utarrendering af kronans fastigheter.

4 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1875:59, Memorial, i anledning af erhållen åt erremiss af Stats-Utskottets utlåtande N:o 34 angående vackt förslag att i skrifvelse till Kong!. Mag it avhålla om ändring af Kong!, kungörelserna dm 17 Juli 1841 och den 7 Augusti 1863 rörande sättet för utarrendering af kronans fastigheter.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Memorial N:o 59.

N o 39

Ank. till Riksd. Kansli den 20 April 1875, kl. 12 raidd.

Memorial, i anledning af erhållen åt erremiss af Stats-Utskottets

utlåtande N:o 34 angående vackt förslag att i skrifvelse

till Kong!. Mag it avhålla om ändring af Kong!, kungörelserna

dm 17 Juli 1841 och den 7 Augusti 1863

rörande sättet för utarrendering af kronans fastigheter.

(I. A.)

1 berörda utlåtande hade Utskottet hemstält, att Riksdagen måtte i

skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla om meddelande af sådana förändrade

föreskrifter rörande sättet för utarrendering af kronans egendomar, att

l:o) all optionsrätt till dessa egendomar må, så snart sådant lagligen

ske kan, upphöra;

’2:o) all sådan utarrendering bör försiggå å öppen auktion till den

mestbjudande, och

3:o) det belopp, hvarunder egendom ej må å första auktion utlemnas,

varder antingen med ledning af egendomens taxeringsvärde eller på annat

lämpligt sätt bestämdt.

Sedan detta ärende blifvit af båda Kamrarne till Utskottet återförvisadt,

får Utskottet, efter att hafva underkastat detsamma ytterligare behandling,

nu framlägga nytt förslag i ämnet.

Under de öfverläggningar, som föregått Kamrarnes beslut om återremiss,

hafva ej allenast de fleste talare, som i ämnet uppträda särskilt

Bill. till Riksd. Prat. 1875. 4 Sami. 1 Afl. 28 Halt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 59.

yttrat sig i fråga om optionsrättens afskaffande, utan jemväl några af dem

framhållit, att denna fråga borde, med hänsyn till för handen varande förhållanden,

oförtöfvadt och utan sammanhang med öfriga ämnet rörande komma

till afgörande. I likhet med sist omförmälde talare är jemväl Utskottet åt

den mening, att bestämmelserna rörande optionsrätten kunna och böra utan

uppskof ändras, äfven om man af en eller annan anledning skulle finna sig

ej kunna för närvarande vidtaga åtgärder till vinnande af ny lagstiftning i

(ifrigt rörande ifrågavarande arrenden. Då nemligen ett betydligt antal

egendomar, eller, såsom eu talare, Herr Thyselius, i Första ivammaren upplyst,

ej mindre än 56 häradshöfdinge- och öfver 2,300 militise-boställen,

dertill böra läggas de landtstats-boställen, som för närvarande af tjensteman

innehafvas, och sannolikt äfven omkring 400 nummer till hospitaler anslagna

och under Seraphimer-ordensgillets förvaltning stälda, men till indragning

under statsverket ifrågasatta fastigheter, hvarigenom summan uppgår till

närmare 3,000 egendomar, komma att inom kort till statsverket indragas

och för dess räkning utlegas, skulle, derest nuvarande bestämmelser om optionsrätt

då qvarstode oförändrade och alltså blefve iakttagna, derigenom

möjligheten att i afseende å dessa egendomar tillämpa andra grundsatser än

dem, hvarpå ifrågavarande bestämmelser äro byggda, blifva till en alltför

aflägsen framtid undanskjuten.

Hvad sjelfva frågan beträffar, hafva jemväl de fleste talare visat sibylla

den af Utskottet uttalade åsigt, att med optionsrätten, såsom den hos

oss tillämpas, stora olägenheter äro förenade, och att den förty bör, i den

mån sådant lagligen kan ega rum, upphöra. Att här ytterligare anföra

några skäl för denna åsigt skulle efter Utskottets mening vara öfverflödigt,

sedan ofvannämnde'' talare under öfverläggningarne inom Första Kammaren

med exempel visat, att denna rätt jemte det sätt, hvarpå arrendenas maximibelopp

blifvit bestämda, otvifvelaktigt tillskyndat staten en ej ringa förlust.

Han har nemligen ådagalagt, att vid de till 242 stycken uppgående arrenden,

som från början af år 187U till slutet af sistlidne Februari manad meddelats

och vid Indika optionsrätt egt rum, denna rätt blifvit i 206 fall begagnad;

att vid auktioner å de öfriga 36 i nio fall bekommits maximibeloppet

och i åtta fäll derutöfver städja, vexlande mellan 50 och 2,000 kronor, och

att alltså endast i nitton fall maximibeloppen ej erhållits, men att i afseende

å dem anledningar ej saknats till det antagande, att eu eller annan

arrendator, med kännedom derom, att ingen skulle med honom konkurrera,

underlåtit att begagna optionsrätten och derigenom lyckats nedtvinga arrendet.

Med kännedom om dessa förhållanden fann talaren ett upphäfvande af optionsrätten

vara med hänsyn till statens fördel mycket ändamålsenligt.

Under sådana omständigheter och då ett nu fattadt beslut om optionsrättens

upphäfvande naturligen ej kan i något hänseende verka till rubbning

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Memorial N:o 59.

3

iii* deras rätt, som för närvarande hafva en slik förmån genom gällande afhandliugar

sig medgifven, utan desse måste, intilldess nya afhandlingar upprättas,

oförkränkt vid deras en gång förvärfvade rättighet bibehållas, vill det

synas Utskottet, som borde den föreslagna förändringen ej möta hinder, likasom

det ock torde vara klart att, derest man finner sig böra i afseende å

sådana egendomar, som för närvarande äro under optionsrätt upplåtna, för

framtiden afskaffa denna rätt, man ej kan medgifva dess tillämpande i någon

form å sådana, som hädanefter första gången skola utlegas. Ett sådant

beslut stode ock i fullkomlig öfverensstämmelse med Riksdagens sistlidet år

på grund af en Kong! Maj:t proposition fattade beslut rörande de till statsverket

indragna landtstatsboställen.

I afseende å öfriga ämnet rörande frågor vill af öfverläggningarne framgå,

som skulle Kamrarnes återförvisningsbeslut vara föranledt af en önskan

ej mindre att erhålla en vidlyftigare utredning af dem, hvari Utskottet sig

yttrat, än äfven att få åtskilliga andra i sammanhang dermed pröfvade och

afgjorda. I sistberörda hänseende har dels vigten af en förordning, hvarigenom

allmänna bestämmelser för brukandet af kronans utarrenderade egendomar

skulle föreskrifvas, bl it vit framhållen, dels ock papekats att, da antalet

af de genom Kammarkollegii försorg utarrenderade egendomarne komma

att, med anledning af ofvan omnämnda förhållanden, ökas från 897 till omkring

4,000, de dessa egendomar rörande mål ej kunna komma att, såsom

nu vore fallet, handläggas af en ledamot inom verket, utan finge man vara

betänkt på antingen en utvidgning af nämnda kollegium eller, hvilket törhända

vore lämpligare, dessa ärendens skiljande derifrån och öfverlemnande

till en särskild styrelse. Med anledning häraf har föreslagits, att Riksdagen

skulle hos Kongl. Maj:t anhålla om eu fullständig utredning af ämnet

och framläggande af förslag till lagstiftning i detsamma.

Med anledning af hvad sålunda förekommit och på grund af hvad

här ofvan är angående optionsrätten anfördt, hemställer Utskottet,

1 :o) att Riksdagen måtte besluta:

a) att i afseende å sådana kronans egendomar, som

hädanefter första gången för statsverkets räkning utarrenderas,

hvarken någon optionsrätt må, derest den ej finnes

vara genom särskilt aftal nuvarande innehafvare lagligen

tillförsäkrad, ega ruin, eller bestämmelse om framtida sådan

meddelas; och

h) att ej heller vid förnyad utarrendering af kronans

öfriga egendomar, någon bestämmelse om optionsrätt må

i de nya arrendeafhandlingar^ upptagas;

och torde Riksdagen, derest förestående vinnner bifall,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

StaU-UtskotteU Memorial N:o 59.

vid anmälan af detta beslut anhålla, det Kong!. Maj:t

täcktes utfärda föreskrifter i berörda hänseenden; samt

■2:o) att Riksdagen jemväl måtte uti skrifvelse anhålla, att

Kongl. Maj:t behagade, efter föregående utredning, låta

upprätta och för Riksdagen framlägga förslag till de förändrade

bestämmelser med afseende på utarrendering och

förvaltning af statens egendomar, som af förhållandena

påkallas.

I

»Stockholm den 20 /Ypril 1875.

På Utskottets vägnar:

AKVII) l''R:NON POSSK.

STOCKHOLM, ISAAC MAROUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG-, 1875.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.