Sök i Ratio Lex

Stats-Utskottets Utlåtande ]V:o 61

1875-04-20 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1875:61, Stats-Utskottets Utlåtande ]V:o 61

Dokumentets text

s. 9 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande ]V:o 61.

9

ISzo 61.

Ant. till Eiksd. Kansli den 20 April 1875, kl. 2 e. in.

Utlutande, i anledning af väckt motion om pension för Prof essoren

A. J. Ångströms enka Augusta Ångström, född

Bedoire. (l:Bta U. A.).

Herr C. F. Bergstedt har uti _en inom Första Kammaren väckt, till

Stats-Utskottets behandling’ remitterad motion (N:o 10) föreslagit, att

Riksdagen ville åt enkefru Augusta Ångström, född Bedoire^å’allmänna

in dragnings staten bevilja 750 kronor årligen, att åtnjutas i hennes

återstående lifstid så länge hon förblefve i enkestånd.

»1° Juni månad förlidet år)), yttrar motionären, »afled, ännu i sin

mannaålders fulla kraft, en man, som utan öfverdrift kan sägas hafva

genom lärda forskningar gjort det svenska namnet eu ovansklig heder,

Professoren i fysik vid Upsala universitet Anders Johan Ångström.

Redan hans förtjenster såsom akademisk lärare voro af den framstående

art, att de ensamma skulle hafva beredt honom anspråk på en

varaktig hågkomst, i det att han genom införandet af fysiska laborat/ioner

väsendtligt förbättrade undervisningen i de exakta vetenskaperna

och derigenom bidrog att hos den studerande ungdomen väcka ett

lifligare intresse för dessa läroämnen. Men derutöfver har han genom

sina omfattande undersökningar i de flesta delar af fysiken, särdeles

den nya gren deraf, som medelst ljusets sönderdelning söker utforska

beståndsdelarne i aflägsna verldskroppar, uppnått eu berömmelse, som

sträcker sig vida utöfver fäderneslandets gränser och i hela den lärda

verlden tillvunnit honom det aktningsfullaste erkännande. Jag skall

icke belasta denna framställning med ett uppräknande af Ångströms

talrika såväl på modersmålet som på främmande språk utgifna skrifter;

Bill. till Ritsa. Prof. 1875. 4 Sami. 1 Afd. 29 Höft. 2

opaginerad Kontrollera mot PDF

IQ Stats-Utskottets Utlåtande N:o 61.

jjjg inskränker mig ätt här nämns, hsns sists stors sibete, Reclici chcs

sur le spectre solaire, som med sin präktiga atlas tillsvidare utgör ett

hufvudverk för alla dem, som sysselsätta sig med spektralanalytiska

undersökningar, och hans redan 1853 till Svenska Vetenskaps-akade

mien inlemnade »Optiska Undersökning arv, hvari han, förr än någon annan

fysiker, uppstälde den lag, som väsendtligen ligger till grund för spektralanalysen.

Då Ångström tre år senare upptogs till ledamot af det

berömda lärda engelska samfundet Royal Society, yttrade dess dåvarande

president General Sabine i den sedvanliga adressen, att det främmande

språket och det långa afståndet alltför länge hållit samfundet i okunnighet

om denna afhandlings tillvaro, men att man efter tagen kännedom

derom icke kunde undgå att erkänna dess författare såsom spektralanalysens

fader. Utom den Svenska Vetenskaps-akademien och

Kongl. Vetenskaps-societeten i Upsala, Indika Ångström såsom ledamot

tillhörde allt sedan 1850 och 1851, samt det nyss nämnda engelska

samfundet, hade Berlins och Köpenhamns Vetenskaps-akademier hedrat

honom med ledamotskap, och mot slutet af sin lefnad åtnjöt han den

för andra än fransmän ganska sällsynta utmärkelsen att blifva kallad

till korresponderande ledamot af Franska Institutet. Af de nyss om

förmälda svenska institutionerna hade lian flera gånger mottagit hederspris

och penningebelöningar, och han är den ende svensk, åt hvilken

Royal Society tilldelat utmärkelsen af den stora Rumfordska guldmedaljen.

„

Redan vid 29 års ålder befordrades Ångström till^ en ordinarie

befattning, nemligen den med eu adjunktur i Filosofiska fakulteten förenade

astronomie observatorssysslan, hvilken han innehade i hela femton

år till 1858, då han fick tillträda professionen i fysik, _ som han

flera år förut såsom vikarie hade upprätthållit. Men lönen vid adjunkturen

var den tiden så ringa — knappast öfver 800 R:dr — att det

måste väcka förvåning, huru en man, som saknade all enskild förmögenhet,

kunde utöfva en så omfattande vetenskaplig verksamhet samt

derutöfver företaga utländska resor, till en del på egen bekostnad.

Utnämnd till professor, använde han i ännu högre grad sina enskilda

tillgångar, för att genom upprepade besök i främmande länder främja

den vetenskap, som låg honom närmast_ om hjertat.»

Beträffande den ekonomiska ställningen i Professoren Ångströms

sterbhus har Utskottet utaf införskaffade handlingar inhemta!, att Ångström

aflidit den 21 Juni 1874 och såsom sterbhusdelegare efterlemna!

sin förrbemälda enka, 54 år gammal, samt en gift dotter och en omyndig

son; att bouppteckningen utvisade en behållning af 23,231 kronor

s. 11 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 61.

11

64 öre, deri inberäknadt lösöreboets värde och några osäkra fordringar;

samt att enkan vid universitetet åtnjuter pensioner till sammanräknadt

belopp af omkring 730 kronor.

Utskottet har i dess den 19 nästlidne Mars afgifna utlåtande, angående

regleringen af utgifterna under Riksstatens nionde hufvudtitel,

uttalat den åsigt, att pensioner för i statens tjenst anstälde personer

samt deras enkor och barn i allmänhet icke borde annorledes än uppå

Kongl. Maj:ts, efter behörig utredning gjorda, nådiga framställning af

Riksdagen beviljas; och denna åsigt har, vid Riksdagens behandling

af berörda utlåtande, vunnit godkännande. Här föreligger emellertid

ett undantagsfall, der Utskottet icke tvekat att frånträda tillämpningen

af nämnda åsigt. Dels har nemligen all erforderlig utredning i ärendet

blifvit åvägabragt, dels har i flera föregående fall representationen,

uppå enskilde motionärers förslag, anslagit pensioner åt enkorna efter

framstående män, hvilkas i lifstiden ådagalagda verksamhet till fäderneslandets

gagn synts förtjent af ett dylikt erkännande. Så hafva,

utan att Kongl. Maj:t derom gjort framställning, pensioner beviljats

exempelvis vid 1847—1848 års riksdag åt Professoren E. G. Geijers

enka med 1,800 R:dr och åt enkan efter Professoren Friherre J. J. Berzelius

med 3,000 R:dr samt vid 1858—1859 års riksdag åt Biskopen

C. A. Agardhs enka med 2,000 R:dr, allt riksmynt. Vid sådant förhållande

och då Professoren Anders Johan Ångström genom vetenskapliga

forskningar och upptäckter, hvilka vunnit uppmärksamhet och

erkännande öfver hela den bildade verlden, hedrat det svenska namnet,

har det synts Utskottet endast vara en naturlig gärd af erkänsla för

den aflidnes förtjenster, om hans obemedlade enka genom något anslag

af statsmedel betryggas mot försakelser och näringsbekymmer;

hemställande alltså Utskottet,

att Riksdagen må för Professoren Anders Johan Ångströms

enka Augusta Ångström, född Bedoire, på

allmänna indragningsstaten uppföra en årlig pension

af 750 kronor, att utgå från och med månaden näst

efter den, då hennes bemälde man afled, och så länge

hon i enkestånd förblifver.

Stockholm den 20 April 1875.

På Stats-Utskottets vägnar:

ARVID FR:SON POSSE.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Stats-Utskotlets Utlåtande N:o 61.

Reserv åt lön:

af Herr Grefve L. af Ugglas: »Stats-Utskottet har, på grund af enskild

motion, tillstyrkt att årlig pension må tilldelas Herr Professor

A. J. Ångströms efterlemnade enka. Utskottet har funnit att här förelåg

ett undantagsförhållande, enär medelst denna pension ett erkännande

skulle gifvas åt en vetenskapsman, som högt frejdat det svenska namnets

anseende. Jag har villigt häruti instämt. Men då med denna

pension ett nationalerkännande afses, kan jag icke anse staten värdigt

att sätta densamma till ett belopp, som föga öfverstiger hvad såsom

vanligt fattigunderstöd gifves. Uti Utskottets betänkande omnämnas

de pensioner, som af förflutna Riksdagar anslagits åt enkor efter utmärkta

vetenskapsmän, och denna Riksdag har sjelf för få dagar sedan

för enkefru Nordström bestämt en pension af 2,000 kronor. Vid sådant

förhållande — och utan att tillåta mig någon jemförande granskning

— tror jag att nu ifrågavarande pension icke bör kunna lägre

sättas. På grund häraf, och då enkefru Nordström, förutom den pension

på indragningsstat, som nyligen af Riksdagen henne beviljats,

utur Civilstatens pensionsinrättning har en pension af 533 kronor,

hvaremot enkefru Ångström från Universitetet åtnjuter pension af 730

kronor, får jag vördsamt föreslå,

att Riksdagen behagade till enkefru Augusta Ångström

anslå en årlig pension af 1,800 kronor att från

och med den 1 Januari 1876 utgå.»

Herr C. Ekman har begärt få antecknadt, att han hos Utskottet

icke deltagit i behandlingen af förevarande ärende.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.