Sök i Ratio Lex

Betänkande, angående uppläggande af ett fonderadt statslån till belopp, utgörande eller motsvarande femtio millioner kronor.

1875-05-10 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1875:83, Betänkande, angående uppläggande af ett fonderadt statslån till belopp, utgörande eller motsvarande femtio millioner kronor.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Betänkande N:o 83.

1

N:o 83.

Ank. till lliksd. Kansli den 10 Maj 1875, kl. 3 e. in.

Betänkande, angående uppläggande af ett fonderadt statslån till

belopp, utgörande eller motsvarande femtio millioner

kronor.

(K. A.)

Ehuru statsregleringen ännu ej kunnat afslutas, har dock, i afseende

å de statsutgifter, hviska kunna och böra med upplåga medel betäckas.

Riksdagen redan fattat beslut, i följd af hvilka Stats-Utskottet kunnat taga

under öfvervägande lämpligaste sättet för den statens upplåning, som nu kan ifrågakomma.

Utskottet har härvid i främsta rummet låtit sig angeläget vara att

iakttaga den grundsats, som ofta blifvit af Riksdagen uttalad, eller att upplåning

mot obligationer, stälda på längre tids amortering, icke må ega rum

för andra än produktiva ändamål eller för jernvägsbyggnader, af hvilka gagnet

tillfaller den kommande tiden lika mycket som den närvarande.

I detta afseende förekommer till en början, att sistlidne års Riksdag,

på sätt Stats-Utskottets af Riksdagen gillade Memorial N:o 99 utvisar, bestämde

den summa, som i följd af den då verkstälda statsreglering skulle

genom upplåning anskaffas, till 14,000,000 Kronor, hvaraf det sednast upplagda

eller 1872 års statslån ej lemnade tillgång til! mera än 5,796,400 Kronor.

Beträffande återstoden eller 8,203,600 Kronor, fann Riksdagen, uppå i nämnda

memorial anförda skäl, frågan om sättet att upplåna berörda för år 1875 erforderliga

summa kunna och böra till denna riksdag uppskjutas, för att komma

under pröfning i sammanhang med då möjligen förekommande frågor om ytterit.

till Riksd. Brok 1875. 4 Sami. 1 Afd, 33 Raft, 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

9

Stats-Utskottets Betänkande N:o 83.

ligare upplåning för jernvägsbyggnadernas fortsättande. Utskottet har sålunda

nu att för Riksdagen framlägga förslag om lämpligaste sättet för erhållande af

nämnda summa, om hvars anskaffande genom upplåning Riksdagen redan

fattat beslut, eller.........................Kr. 8,203,600: —

Af de vid 1871 års riksdag anvisade låneunderstöd

till enskilda jernvägsanläggningar återstå vidare att under

sednare hälften af år 1875 och år 1876 utbetala . . . 3,000,000: —

Innevarande års Riksdag bar, med bifall till Statsutskottets

Utlåtanden N:o 8 mom. 28 och N:o 30, för år

1876 anvisat, för tillökande af statsbanornas rullande materiel

och till fortsättande af statens jernvägsbyggnader,

sammanlagdt........................... 12,000,000: —

Då således de medel, som böra genom upplåning

anskaffas, uppgå till så stora belopp, att ett nytt lån

behöfver för deras anskaffande uppläggas, men det ej

kan vara med ett omsorgsfullt bevarande af statens kredit

förenligt att ofta upplägga nya lån å mindre belopp,

anser Utskottet det lån, om hvars uppläggande nu måste

blifva fråga, böra omfatta ett så stort belopp, att dermed

kunna betäckas äfven de utgifter för jernvägsanläggningar,

hvilkas bestridande under den närmaste framtiden

är ett redan af Riksdagen erkändt behof. Enligt den plan

för fullföljande af statens jernvägsbyggnader under tiden

till och med år 1880, som vid 1874 års riksmöte af Kongl.

Maj:t framlades och af Riksdagen gillades, skulle under

hvarje af åren 1877—1880 till jernvägsbyggnader användas

sex millioner Kronor eller tillhopa.............. 24,000,000: —

hvilket belopp Utskottet alltså anser böra inbegripas uti

det nu ifrågavarande lånet, som alltså kommer att uppgå

till............................Summa Kr. 47,208,600: —

Med tillägg af vid obligationernas försäljning möjligen uppkommande

rabatt anser Utskottet förty det nya lånet böra bestämmas till ett nominelt belopp,

utgörande eller i Svenskt mynt motsvarande femtio millioner Kronor.

Om i betraktande tages statsregleringen i dess helhet, för så vidt den

ännu kan bedömas, uppkommer visserligen ett något mindre belopp att genom

upplåning anskaffa än det ofvan angifna.

De dels redan beviljade, dels på gemensam omröstning ännu beroende

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Betänkande N:o 83. 3

anslag till statsutgifter uppgå nemligen, anslagen till jernvägsanläggningar inberäknade,

i rundt tal till.................. Kr. 82,650,000: —

Då statsverkets inkomster, såsom de i Stats-Utskottets

af Riksdagen bifallna Utlåtande N:o 2 beräknats, uppgå endast

till.......................••••''••_67,507,000: —

uppkommer således en brist af................Kr. 15,143,000: :—

hvartill bör läggas Riksgäldskontorets, enligt Fullmäktiges

till Utskottet afgifna förslagsberäkning, vid 1876 års slut

uppkommande brist.............. 5,869,769: 62.

efter afdrag af de i samma beräkning ej upptagna

öfverskott å statsverkets inkomster för

åren 1873 och 1874, hvilka enligt Kong!. Maj:ts

Nådiga proposition angående statsverkets tillstånd

och behof ytterligare lära vara att förvänta

.................... . . ■ 4,640,OX): — 1,229,769: 62.

Då härtill lägges ofvan uppgiga för åren 1877—1880

till jernvägsanläggningar beräknade belopp.......... 24,000,000: —

uppkommer en summa af endast ...............Kr. 40,372,769: 62.

som med............-................ 6,830,830: 38.

understiger den ofvan beräknade af............. Kr. 47,203,600: —

Utskottet har ansett detta förhållande så mycket mindre böra lända till

minskning af det nominela belopp, hvartill enligt ofvan först gjorda beräk nin

lånet bör uppläggas, som det är möjligt att, om till följd af uppkomna elle

uppkommande besparingar och öfverskott hela lånet ej behöfver för ofvan angifna

ändamål försäljas, använda återstoden deraf till konvertering eller hastigare

amortering af mindre fördelaktiga äldre lån, så vida Riksdagen finner skäligt

derom förordna.

Beträffande den räntefot, hvarmed de nya obligationerna böra förskrifvas,

får Utskottet till en början erinra derom att det vid upptagande af de

aldra flesta svenska statslånen varit uppdraget åt Fullmäktige i Riksgäldskontor

att bestämma räntefoten. Samma förfarande torde ock nu böra iakttagas,

så att Fullmäktige lemnas tillfälle att i detta hänseende kunna gå blifvande

låneöfvertagares önskningar till mötes, helst derigenom lånets billigare upptagande

torde kunna befrämjas. Ett maximum, hvaröfver räntan i intet hänseende

får sättas, är alltså allt hvad i detta afseende kan vara nödigt bestämma,

och anser Utskottet det derför vara nog att om den ränta, som i de nya

obligationerna skall förskrifvas, endast meddela den föreskrift att densamma ej

må öfverstiga fyra och en half procent.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats-Utskottets Betänkande N:o 83.

Likaledes är Utskottet af den mening att åt Fullmäktige bör öfverlåtas

rätt att bestämma sättet, huru och tiden, inom hvilken lånet bör vara amorteradt.

Då det med afseende å den vida högre räntefot, som här i landet mot

i andra länder med rikare penningtillgång är rådande, lärer vara att befara

att eu ovilkorlig föreskrift om lånets upptagande inom landet skulle kunna

högst betydligt fördyra detsamma, anser Utskottet någon föreskrift härom ej

kunna meddelas, och det är vid sådant förhållande ej heller möjligt att bestämma

i hvilket myntslag obligationerna skola utfärdas, utan torde afgörandet häraf

efter förekommande omständigheter böra lemnas åt Fullmäktige. Eu sådan

bestämmelse är desto öfverflödigare som det, äfven om obligationerna komma

att i utländskt mynt förskrifvas, alltid är möjligt att, såsom tillförene plägat

ske, förse dem äfven med svensk text, äfvensom att utsätta deras jemte kupongernas

belopp evalveradt efter bestämd kurs i svenskt mynt, hvarigenom

deras spridning inom landet samt mottagande i uppbörden, på sätt med 1870

och 1872 års obligationer och kuponger egt rum, skulle befrämjas.

Det belopp, som till följd af denna och sistlidue års Riksdags statsreglering

behöfver till jernvägsanläggningar upplånas, motsvaras af statsverkets och

Riksgäldskontorets här ofvan uppgifne brist å sammanlagdt Kr. 16,372,769: 62.

oberäknad! det belopp, som i Fullmäktiges ofvan förmälda

förslagsberäkning antagits komma att, till följd af Riksdagens

dem förut lemnade uppdrag, genom försäljning af återstoden

utaf 1872 års fyra procents obligationer upplånas,

elier................................ 4,313,700: —

Summa Kr. 20,686,469: 62.

hvaraf dock någon del ej torde komma att behöfvas förr än efter nästa lagtima

Riksdags slut.

Det belopp, som Fullmäktige böra bemyndigas att inom 1876 års Riksdags

slut upplåna, torde alltså kunna bestämmas till högst tjugu millioner

kronor: och då det är möjligt att återstoden af 1872 års fyra procent lån måhända

ej lämpligen eller med fördel kan försäljas jemte eller efter uppläggande

af ett nytt lån, torde åt Fullmäktige böra medgifvas rätt att afgöra, huruvida

samma upplåning bör verkställas uteslutande med de nya obligationerna

eller till någon del äfven med återstoden af 1872 års obligationer.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får Utskottet hemställa, att

Riksdagen måtte fatta följande beslut:

l:o. Riksdagen uppdrager åt Fullmäktige i Riksgäldskontoret

att, till bestridande åt redan beviljade anslag till

jernvägsbyggnader, äfvensom för att bereda tillgång för

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Stats-Utskottets Betänkande N:o 83.

blifvande anslag till jernvägsbyggnader, mot fonderade

statsobligationer ofördröjligen upplägga ett lån å ett nonnnelt

belopp, utgörande eller i Svenskt mynt motsvarande

femtio millioner kronor; egande Fullmäktige att icke allenast

bestämma det myntslag, hvari, och den nominela ränta

dock ej öfver fyra och en half procent, hvarmed obligationerna

skola förskrifvas, äfvensom deras valörer och försäljningspris,

jemte sättet, huru och tiden, inom hvilken de skola

amorteras, utan äfven i öfrigt vid upplåningen tillvägagå

på det sätt de finna lämpligast och med det allmännas fördel

mest öfverensstämmande.

2:o. Genom försäljning af en del utaf de i förestående

punkt omförmälda, äfvensom, der så lämpligt pröfvas,

återstoden af 1872 års obligationer ega Fullmäktige

att intill 1876 års lagtima riksdags slut upplåna ett belopp

af högst tjugu millioner kronor; kommande någon försäljning

af 1870 års fem procent obligationer icke att ega

tum förr än Riksdagen om sådan försäljning förordnar

3;o. Penningar, som genom försäljning af de i mom.

1:0 omförmälda obligationer inflyta, må icke användas förandra

än de i samma moment angifna ändamål.

4:o. Till ränteliqvider och amortering för det mot

samma obligationer upptagna län anvisas ett årligt anslag,

motsvarande det belopp, som hvarje år erfordras för sagda

liqviders och amorterings verkställande; börande detta anslag,

till dess hela skulden blifvit i stadgad ordning betald, årligen

utaf Riksgäldskontorets medel afsättas.

5.o. De uti nästföregående moment omförmälda räuteoch

ainorteringsanslag skola ingå till eu särskilt redovisad

liqvidations och amortissementsfond, hvars Behållning skall för

de,t med dessa medel afsedda ändamål oförryckt tillhandahållas

och användas, så att ränteliqviderna vid derför bestämda

terminer varda ovilkorligen fullgjorda och skuldens

betalning i föreskrifven ordning verkställd; och skola de till

liqvidations- och amortissementsfonden influtna medel, så

vidt ske kan och denna fond åliggande liqvider medgifva,

städse på säkert och ändamålsenligt sätt göras fruktbärande.

6:o. De beslut och stadgande^ som af Riksdagen

meddelas rörande ifrågavarande upplåning, skola understälBih.

till Riksd. Prat. 1875. 4 Sami. 1 Afd. 39 Raft. 2

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stats-Utskottets Betänkande N:o <S‘3.

las Kong! Maj:ts Nådiga fastställelse, med underdånig anhållan

att Kongl. Maja täcktes å lånet meddela sin garanti.

Slutligen hemställer Utskottet.

7:o. att Utskottet måtte få sig uppdraget att om

Riksdagens beslut i anledning af nu gjorda framställning

lemna Fullmäktige i Riksgäldskontor^ behörig underrättelse.

Stockholm den 10 Maj 1875.

På Stats-Utskottets vägnar:

Arvid Fr. Posse.

Stockholm, Bergström & Lindroth, 1875.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.