Memorial, med förslag till de flesta afdélningarne afl det nya reglementet för Riks gälds-kontor et samt med yttrande öfver tre inom Andra Kammaren väckta motioner angående ifrågasatta ändringar i Riksgälds-kontorets reglemente.
1875-05-18 · 55 sidor, varav 54 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 54 av 55 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1875:87, Memorial, med förslag till de flesta afdélningarne afl det nya reglementet för Riks gälds-kontor et samt med yttrande öfver tre inom Andra Kammaren väckta motioner angående ifrågasatta ändringar i Riksgälds-kontorets reglemente.
Dokumentets text
Stats-Utskottets Memorial N:o 87.
1
N:o 87.
Ank. till Riksd. Kansli den 18 Maj 187S, kl. 8 e. m.
Memorial, med förslag till de flesta afdélningarne afl det nya reglementet
för Riks gälds-kontor et samt med yttrande öfver tre inom Andra
Kammaren väckta motioner angående ifrågasatta ändringar i
Riksgälds-kontorets reglemente.
(R. A.)
Stats-Utskottet får härmed till Riksdagens pröfning och godkännande öfverlemna
förslag till nytt reglemente för Riksgälds-kontoret, med undantag endast
af de fem paragrafer, som motsvara §§ 5, 6, 20, 35 och 37 i 1874 års reglemente
och i afseende på hvilka Riksdagen ännu ej fattat sådana beslut, att deras innehåll
kan bestämmas.
I sammanhang med uppgörande af berörde förslag har Utskottet tagit under
öfvervägande tre inom Andra Kammaren väckta och till Stats-Utskottet remitterade
motioner, afseende ändringar i reglementet, af Herr J. Rundbäck (N:o 161),
Herr A. Gumcelius (Nio 44) och Herr W. Walldén (N:o 125).
Herr Rundbäck har i sin motion, angående öfverflyttande till Statskontoret
af åtskilliga Riksgälds-kontorets fordringar, hemställt, huruvida icke, i likhet med
hvad år 1873 beslöts i afseende å Riksgälds-kontorets fordringar i följd af meddelade
lån dels för de med åtskilliga landshöfdingebeställningar förenade ackord
och dels till vattenaftappningar för beredande af odlingsföretag, jemväl Riksgäldskontorets
fordringar för de från detta verk lemnade
byggnadslån,
tomtregleringslån,
lån till Karlskrona stads pastorat,
lån till allmänna barnhuset i Stockholm,
lån till Aluarps landtbruksinstitut,
lån för hamn- och brobyggnader samt åars upprensning,
lån för kanal- och slussanläggningar och
lån för jernvägsbyggnader
Bih. till Riksd. Prof. 1875. 4 Sami. 1 Afd. 42 Käft.
1
2
Stats-Utskottets Memorial N:o 87.
borde vid innevarande års slut öfverflyttas till Statskontoret, samt de till utgående
efter nämnda tid beviljade dylika lån anvisas på samma verk.
Enahanda förslag väcktes vid 1873 års riksdag, men blef, med bifall till
Stats-Utskottets hemställan i Betänkandet N:o 69 mom. 2, afslaget af Riksdagen,
som ansåg berörda lån fortfarande böra af Riksgälds-kontoret förvaltas. Den vida
öfvervägande delen af deras belopp hade nemligen utgått af medel, som blifvit
af Riksgälds-kontoret för Statens räkning upplånade och det vore derför icke olämpligt,
att räntor och kapitala!betalningar å dessa lån inginge till det verk, som
hade att ombestyra liqviderandet af Statens gäld.
Fullmäktige i Riksgälds-kontoret, hvilkas yttrande Utskottet begärt i afseende
derå huruvida och i hvad mån bifall till förslaget skulle kunna inverka på regleringen
af förvaltningsbestyren och tjenstegöromålen i Riksgälds-kontoret samt på
antalet af i detta Kontor behöflige tjensteman, hafva anfört, att göromålen i
Kontoret blifvit i den nya Instruktionen efter deras beskaffenhet och natur reglerade,
så att, enligt Fullmäktiges åsigt, någon inverkan på regleringen eller minskning
i tjenstemännens antal icke kunde ega rum i följd af den föreslagna öfverflyttningen.
De tjensteman inom Riksgälds-kontoret, hvilka med ifrågavarande lån
hade befattning, kunde Kontoret nemligen i allt fall ej undvara. Öfverflyttningen
skulle således ej kunna föranleda minskning i antalet af Riksgälds-kontorets tjensteman,
hvaremot’ det ej kunde anses lika säkert, att Kongl. Statskontoret utan
ökning i sina;>arbetskrafter skulle kunna befattningen med samma lån öfvertaga.
Utskottet, som finner den föreslagna öfverflyttningen ej medföra någon fördel,
men väl kunna föranleda den ökade kostnad för staten, som af en ytterligare
förstärkning af Statskontorets arbetskrafter komme att blifva en följd,
hemställer alltså,
Do att Herr Rundbäcks ifrågavarande motion ej må till någon
Riksdagens åtgärd föranleda.
Herr Gumoélius åter har i sin motion, angående förändrade bestämmelser i
fråga om Fullmäktiges i Riksgälds-kontoret tjenstgöring, med påpekande af Fullmäktiges
mångtalighet i förhållande till det nuvarande antalet af Kontorets tjensteman,
ansett obehöfligt att mera än tre Fullmäktige året om i Kontoret tjenstgjorde.
Af dessa tre, hvilka borde hafva skyldighet att bo i Stockholm, kunde
en deputerad med fördel tjenstgöra såsom verkställande direktör, öfva daglig
tillsyn i Riksgälds-kontoret, besörja löpande ärenden, utan uppskof låta verkställa
oomtvisteliga utbetalningar o, s. v., hvarvid (såsom i Allmänna hypoteksbanken)
hans åtgöranden torde böra antecknas i dagbok eller å daglista, som skulle vid
Stats-Utskottets Memorial N:o 87.
3
nästföljande sammanträde inför Fullmäktiges protokoll företes. Vid sådant sammanträde,
som borde ega rum vid vissa, förut bestämda tider, och deremellan då
ordföranden eller verkställande deputerad dertill funne anledning, skulle större
och tvistiga frågor inför protokollet föredragas; och skulle till sådan öfverläggning
ordföranden, den verkställande och en tredje fullmäktig, som kunde vara på en
gång vice ordförande och vice verkställande, sammankomma. Öfriga fyra Fullmäktige,
af hvilka gerna någon borde vara Stockholmsbo, kunde då lugnt i sina
hem afvakta den måhända en eller två gånger under årets lopp anländande kallelsen
att infinna sig till tjenstgöring för att deltaga i beslut om låns uppläggande
eller annan sådan vigtig frågas behandling, vid hvilken alla de 7 Fullmäktige ansåges
böra inkallas. Dessa 4 tillfälligt i tjenstgöring inträdande Fullmäktige borde
icke erhålla årsarvode. Vore de icke bosatte i Stockholm, skulle de åtnjuta reseersättning
såsom riksdagsmän med tillägg af skäligt dagtraktamente under färd
till och från hufvudstaden, hvartill för dem alla 4, utan hänsyn till hemvist, borde
komma traktamente under förrättningsdagarne.
På grund häraf har motionären hemställt, att Riksdagen, vid granskning af
Riksgäldskontors-reglementets senare afdelningar, måtte taga i öfvervägande lämpligheten
af ändrade bestämmelser rörande Fullmäktiges verksamhet i sådan syftning,
att endast ett tretal Fullmäktige, bland hvilka en vore ordförande och en
verkställande, skulle året igenom tjenstgöra i Riksgälds-kontoret, men de öfrige
fyra Fullmäktige endast undantagsvis, i och för särdeles vigtiga frågors afgörande,
inkallas i tjenstgöring.
Äfven öfver denna motion hafva Fullmäktige afgifvit infordradt yttrande
och deri till eu början anmärkt att Riksdags-ordningens föreskrift i § 71, att Fullmäktige
”skola vara sju”, antagligen haft det syfte och medfört den fördel, att
de till Riksgälds-kontorets förvaltning hörande, af olika natur varande frågor kunnat
hos Fullmäktige, den beslutande myndigheten, erhålla en mångsidig pröfning. Denna
fördel skulle enligt det nu väckta förslaget komma endast särdeles vigtiga frågor
till del.
Vidare mötte svårigheten att bestämma, hvilka frågor borde anses såsom
särdeles vigtiga, ett ämne, hvarom naturligtvis de mest skiljaktiga uppfattningar
kunde råda, helst en fråga, som i och för sig ej syntes särdeles vigtig, ofta kunde
genom sina följder, genom det samband, hvari den stode eller komme att stå till
andra, derefter uppkommande frågor, blifva af ganska stor vigt. Bedömandet
häraf skulle enligt förslaget komma att bero på en minoritet bland Fullmäktige,
hvilken minoritet likväl, äfven om dess uppfattning måhända vore oriktig, skulle
i strid mot föreskriftens mening komma att utöfva beslutanderätten.
Såsom exempel på ärenden, för hvilkas handläggning alla sju Fullmäktige
ansåges böra inkallas, nämnde motionären frågor om låns uppläggande. Den egendomliga
och ömtåliga naturen af dylika frågor sträfvade dock emot ett sådant
4
Stats-TJtskottets Memorial N:o 87.
sätt för deras behandling, som det af motionären föreslagna. De kunde nemligen,
som bekant, uppkomma och utvecklas på de mest olika sätt. Tillfälle till en
gynnsam låneaffär kunde än yppa sig mycket hastigt, men måste ock lika hastigt,
ofta inom eu tid, som räknades i timmar, begagnas, och det blefve då ej möjligt
att, till exempel för pröfning af ett medelst telegraf och med begäran om
telegrafsvar ankommet anbud, inkalla i landsorten boende Fullmäktige. Än åter
erfordrade en dylik affär eu långvarig förberedande underhandling. Tidpunkten,
när denna uppnått det stadium att ett resultat syntes förestå och skäl förefinnas
att inkalla de fyra Fullmäktige, torde alltid blifva svår att bestämma, hvarförutan
den grannlagenhet, hvarmed en dylik underhandling enligt sakens natur måste
föras, i väsendtlig mån försvårades genom en så i ögonen fallande åtgärd som
de fyra Fullmäktiges inkallande. När dessa inträda, vore de helt och hållet beroende
af de uppgifter, som de af de tre erhålla och måste ikläda sig ett betydligt
ansvar utan att hafva varit i tillfälle att sjeljve sätta sig in i alla de omständigheter,
som på frågans afgörande kunde utöfva inflytande.
Det skulle jemväl medföra en ej ringa olägenhet, att den eller de, som
med de tre ständiga ledamöterne öppnade en financiel underhandling, ej kunde
hafva den ringaste säkerhet för att de åsigter, som af dessa under underhandlingen
godkändes, vid beslutet blefve gällande.
Äfven vid eu omedelbar obligationsförsäljning, som ofta kunde under en
längre tid fortgå, vore det nödigt, att samtlige Fullmäktige när som helst kunde
genast sammanträda. Anledning att förändra ett försäljningspris uppstode ofta
hastigt, utan att på förhand hafva kunnat förutses, och måste genast iakttagas.
Då de fyra Fullmäktige komme att inkallas för en obligationsförsäljning
eller för deltagande i eller afsilande af eu låneoperation, kunde det således ej
vid deras afresa från hemorten med någon säkerhet beräknas, huru länge de
komme att nödgas här uppehålla sig, så mycket mindre som ofta afvecklingen af
en låneoperation, med dervid uppkommande frågor om kurser med mera, kunde
påkalla deras närvaro lika väl som sjelfva beslutet om lånets upptagande. Vid
sådant förhållande och då de tre ständiga ledamöterne måste åtaga sig en ökad
ansvarighet, på samma gång deras ställning, såsom i alla de vigtiga frågorna utgörande
en minoritet, komme att i sjelfva verket försvagas, skulle enligt Fullmäktiges
tanke antalet af skicklige och samvetsgranna personer, som ville åtaga sig
ett sådant uppdrag, vare sig såsom ständiga eller tillfälliga ledamöter, ej genom
förslagets antagande ökas, utan snarare minskas.
Fullmäktige hafva vidare erinrat, att de fördelar, Fullmäktiges nuvarande
arbetsordning medförde, skulle genom förslagets antagande till ej ringa del förloras,
utan att,’ såvidt Fullmäktige kunde inse, några motsvarande förmåner skulle
beredas; att förslaget ginge i en riktning, motsatt den, man på senare tiden
allt mera börjat eftersträfva eller att så litet som möjligt använda suppleanter
Stats-Utslcottets Memorial N:o 87.
5
eller medgifva endast tillfälligt deltagande i ett verks eller bolags styrelse; att
det ansvar, som vore med Fullmäktiges uppdrag förenadt, syntes tillräckligt stort
att, utan inskränkning, lämpligen böra på flere än tre personer fördelas; samt att
en af motionären omförmäld sats: “färre händer, full sysselsättning", tvifvelsutan
riktig i fråga om tjenstemän, ej torde vara lika tillämplig i fråga om ett uppdrag,
sådant som Fullmäktiges, der ej göromålens mängd, utan deras och ansvarets
beskaffenhet måste vara den bestämmande synpunkten.
Om Fullmäktiges antal anses vara för stort, torde en minskning härutinnan
böra åstadkommas endast genom eu grundlagsförändring, men icke på det nu
föreslagna sättet, ty enligt Fullmäktiges åsigt läge mindre vigt på deras antal,
än derpå att de alla ständigt i styrelsen deltoge.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt hafva Fullmäktige afstyrkt bifall
till motionen.
Utskottet, som delar de af Fullmäktige sålunda uttalade åsigter, finner ett
bestämdt hinder mot bifall till motionen möta i det utaf Fullmäktige omförmälda
grundlagsbud, hvars ovilkorliga föreskrift, att Riksgälds-kontorets medel och tillhörigheter
skola af sju Fullmäktige förvaltas, komme att genom förslagets antagande
i sjelfva verket trädas för nära.
Utskottet hemställer fördenskull,
2:o att Herr Gumselii ifrågavarande motion ej må till någon
Riksdagens åtgärd föranleda.
Herr Walldén omförmäler i sin motion, i afseende å tryckningen af Kamrarnes
protokoll med dertill hörande bihang, att medan Fullmäktige i Riksgäldskontoret
vid hvarje riksdag fått sig ålagdt att upprätta kontrakt angående verkställigheten
af bihangets tryckning, har det deremot varit de af Riksdagen, jernlikt
§ 80 Riksdagsordningen, utsedde så kallade Kansli-deputerade förbehållet att
gå i författning om afslutande af dylika kontrakt angående sjelfva protokollen.
Att denna delning af samma sak på två olika myndigheter icke kan vara
lämplig, har motionären ansett ligga för öppen dag. Fullmäktige i Riksgäldskontor,
som fungera hela året om, kunde således i god tid före riksdags början
under den del af året, då boktryckerierna här i hufvudstaden vore jemförelsevis
minst öfverhopade med arbete, vidtaga nödiga anordningar och ingå i aftal om
bihangets tryckning. Kansli-deputerade deremot, som tillsättas först efter riksdagens
början och hvilkas myndighet upphör med riksdagens afslutande, måste under
6
Stats-Utskottets Memorial N:o 87.
huru ogynsamma förhållanden som helst, till hvarje pris och på vilkor, som ofta nog
af boktryckarne dikteras, afsluta öfverenskommelse om protokollstryckningen; hvartill
komme att genom det nu följda sättet att gå till väga äfven möjligheten att ordna
tryckningen af Riksdagens protokoll och bihanget dertill på ett fullt planmässigt
och ändamålsenligt sätt förminskades.
På dessa skäl har motionären, som, sjelf Kansli-deputerad, derigenom varit
i tillfälle att vinna erfarenhet om lämpligheten eller olämpligheten af det hittills
använda sättet för anordningen af ifrågavarande tryckningsarbete, hemställt, att
i blifvande reglemente för Riksgälds-kontoret måtte uti samma paragraf, som
kommer att innehålla föreskrift röranda bihangstryckningen, jemväl införas enahanda
föreskrift i fråga om tryckningen af Kamrarnes protokoll.
Utskottet anser den af Herr Walidén föreslagna anordningen ej vara förenad
med någon olägenhet eller i afseende på verkställigheten möta någon svårighet,
hvaremot den utan tvifvel skulle bidraga att undanrödja de af honom omförmälda
olägenheter. Utskottet får derför hemställa,
3:o att, med bifall till Herr Walldéns motion, åt Fullmäktige
i Riksgälds-kontoret må uppdragas, att före nästkommande
riksdags början, på enahanda sätt som om tryckningen
af bihanget till Riksdagens protokoll redan brukat föreskrifvas,
upprätta kontrakt angående verkställigheten af
tryckning jemväl af sjelfva protokollen.
Under förutsättning, att Riksdagen bifaller hvad Utskottet här ofvan hemstält,
har Utskottet i det öfverlemnade reglementsförslaget lemnat § 3, som beröres
af Herr Rundbäcks motion, samt §§ 53—57, hvilka Herr Gumselii motion afser,
utan förändring i den af motionärerna föreslagna riktning; hvaremot Utskottet i
§ 67 föreslagit den förändring, som skulle följa af bifall till Herr Walldéns motion
och Utskottets här ofvan, under mom. 3:o, gjorda hemställan.
Utskottet får härefter redogöra för de clelar, i hvilka Utskottets reglementsförslag
skiljer sig från det af 1874 års Riksdag beslutade reglementet, och i afseende
hvarå Utskottet fått från Fullmäktige i Riksgälds-kontoret mottaga förslag.
I §§ 2, 17, 23, 24, 50, 61, 64, 68, 74, 75, 76, 82,83, 85 och 88 af reglementsförslaget,
motsvarande §§ 2, 17, 23, 24, 50, 63, 62, 70, 77, 78, 79, 86, 87, 89 och
92 i 1874 års reglemente, har Utskottet iakttagit de förändringar, hvilka blifvit en
följd af kommissariatets upphäfvande och Riksdagens bifall till Utskottets memorial
Stats-Utskottets Memorial N:o 87.
7
N:o 80, angående reglering af förvaltningsbestyren och tjenstegöromålen inom
Riksgälds-kontoret; hvarjemte samma reglering och beslut föranledt dertill, att det
i § 50 af 1874 års reglemente anvisade anslag af 6,000 R:dr till arvoden för bestyr
med statsskulden ej längre behöft tagas i anspråk, utan bestämmelsen derom
blifvit ur förslaget utesluten, äfvensom att innehållet af §§ 60, 61, 76 och 83 af
1874 års reglemente utgått ur det nu föreslagna.
Vidare har i § 4 iakttagits den rättelse, som följer deraf, att oguldna återstoden
af det deri omförmälda anslag numera ej utgör mera än 3,000,000 kronor.
I § 18 har iakttagits den med bifall till Stats-Utskottets memorial N:o 48
af Riksdagen beslutade förhöjning till 2,000 kronor af anslaget till Riksdagens
bibliotek.
Uti § 33 har den ändring egt rum, att beloppet af de från undsättningsfonden
från 1867 års början till den 27 Mars 1868 utgifna lån, förut upptaget till
818,368 R:dr 69 öre, nu i enlighet med en af Kongl. Statskontoret i skrifvelse
till Fullmäktige i Riksgälds-kontoret den 26 November 1874 gjord rättelse upptagits
till 813,934 kronor 98 öre.
I § 34 har iakttagits Riksdagens beslut om bankovisten för år 1874.
I § 38 har iakttagits den ändring i afseende å räntan i Riksgäldskontorets
kreditiv i Riksbanken, som följer af Banko-Utskottets af Riksdagen
bifallna memorial N:o 16.
I §§ 41 och 42 förekomma några i enlighet med den nya Instruktionen
ändrade data, så att den 15 Juni, 15 Augusti och loppet af Juli utbytts mot den
1 Maj, den 1 Juli och loppet af Juni.
§ 62 innehåller den ändring, som följt deraf, att den i § 64 af 1874 års
reglemente föreskrifna värdering numera blifvit verkstäld.
Likaså hafva ur § 66 uteslutits de bestämmelser af § 68 i 1874 års reglemente,
angående tryckningen af Bondeståndets protokoll och Konstitutions-Utskottets
handlingar vid 1809—1810 års riksdag, som numera blifvit iakttagna och förty
ej längre påkalla någon verkställighet.
I § 80, som motsvarar § 84 af 1874 års reglemente, hafva, i enlighet med
Fullmäktiges förslag, föreskrifvits något minskade kompetensvilkor för antagande
till tjensteman vid Riksgälds-kontoret, utom för tjenstebefattningarne vid Fullmäktiges
kansli samt ombudsmannssysslan, i afseende å hvilka förut gällande bestämmelser
bibehållits.
Reglementsförslaget åtföljes af den, med bifall till Utskottets memorial N:o
80, för tiden till 1876 års lagtima riksdags slut af Riksdagen faststälda aflöningsstat
för Riksgälds-kontorets tjenstemän och vaktbeljening samt indragningstat och
pensionsstat, äfvensom af enahanda uppgifter om beloppet och beskaffenheten af
Riksgäldskontorets skulder och fordringar vid sistlidet års slut, som finnas bifogade
de förut utfärdade reglementen.
8
Stats-Utskottets Memorial N:o 87.
Med hänvisning i öfrigt till de särskilda reglementsparagrafernas innehåll,
hemställer Utskottet,
4:o att det nu uppgjorda reglementsförslaget måtte af Riksdagen
godkännas.
Stockholm den 18 Maj 1875.
På Stats-Utskottets vägnar:
Arvid Fr:son Posse.
Reservationer:
af Herr J. Rundbäck, som yrkat bifall till sin ofvan omförmälda motion;
af Herr C. A. Larsson, som yrkat bifall till så väl Herr Rundbäcks nämnda
som Herr Gumselii ofvanberörda motioner.
Stats-Utskottets Memorial N:o 87.
9
Förslag
till
Reglemente för Riksgälds-kontoret.
§ i.
Riksgälds-kontoret har till föremål:
a) att ombesörja liqviden af Svenska Statens skuld, för hvilken Riksdagen,
enligt 66 § Regeringsformen, ansvarar;
b) att verkställa alla de utbetalningar, som af Rikets Ständer eller Riksdagen
blifvit å detta verk anvisade;
c) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar och inkomster
samt hålla Riksdagen uppkommande öfverskott och behållningar till hända;
d) att, i saknad af annan tillgång för bestridande af beviljade och å Riksgälds-kontoret
anvisade utgifter, upplåna dertill oundgängligen erforderliga medel; och
e) att utföra alla uppdrag och åligganden, som Riksgälds-kontoret för öfrigt
af Rikets Ständer eller Riksdagen erhållit.
Angående Riksgälds-kontorets skulder.
§ 2.
De af Riksgälds-kontoret för upptagna lån utfärdade och förut icke inlösta
eller eljest, jemlikt behörig föreskrift, ur räkenskaperna affärda obligationer, äfvensom
de obligationer, hvilka hädanefter varda af detta verk utgifna, böra, så till
kapital som upplupna räntor, enligt desammas ordalydelse infrias.
Bill. till Riksd. Prof. 1875. 4 Sami. 1 Afd. 42 Raft.
2
10
Stats-Utskottets Memorial N:o 87.
Der preskriptionstid i afseende på någon särskild del af Riksgälds-kontorets
skulder icke blifvit stadgad, komina skulderna, intilldess annorlunda förordnas, att i
vederbörlig ordning liqvideras, utan afseende å den tid, inom hvilken fordringar
hos enskilde eller hos Kongl. Maj:t och Kronan skola nu eller framdeles göras
gällande.
Härförutan har Riksdagen medgifvit:
a) att till innehafvaren ställd obligation må, då derom hos Fullmäktige göres
framställning, på viss namngifven person öfverlåtas, för att endast i dennes hand
vara gällande; samt, derest egaren sedermera det önskar, ånyo kunna göras gällande
i hvarje innehafvares hand, allt under de vilkor i afseende på behöriga anteckningar
å sjelfva obligationen samt i Kontorets räkenskaper, som Fullmäktige ega föreskrifva;
b) att Fullmäktige må, när sådant icke för Riksgälds-kontoret medför olägenhet,
kunna medgifva omedelbar inlösen i Riksgälds-kontoret af förfallna obligationer och
räntekuponer, fastän desamma enligt obligationernas lydelse och stadgandena i lånekontrakten
böra å deruti angifna utrikes orter infrias; för hvilket ändamål Fullmäktige
må träffa erforderliga överenskommelser med de låneöfvertagare, som kontraktsenligt
skola ombesörja denna inlösen; samt
c) att, då s. k. riksgälds-sedlar i Riksgälds-kontoret till inlösen företes, Fullmäktige
ega att, derest sedlarne befinnas riktiga, låta desamma med Riksgäldskontorets
medel infria.
I afseende på Riksgälds-kontorets skulder, om hvilkas belopp och beskaffenhet
Kontorets räkenskaper och handlingar lemna fullständig upplysning, och hvilka
finnas summariskt uppgifna uti bil. A. vid detta reglemente, böra i öfrigt de föreskrifter,
som äro intagna uti de vid föregående riksdagar för Riksgälds-kontoret utfärdade
reglementen, i de delar samma föreskrifter ännu icke blifvit fullgjorda, fortfarande
tjena till efterrättelse.
Angående Riksgälds-kontorets fordringar för de af dess medel
utbetalda eller godtgjorda lån.
§ 3.
Beträffande Riksgälds-kontorets fordringar för meddelade lån, om hvilkas belopp
Kontorets böcker och räkenskaper lemna fullständig upplysning, och å hvilka
11
Stats- Utskottets Memorial N:o 87.
eu förteckning jemväl finnes detta reglemente bifogad (bil. B.), skola de förbindelser,
å hvilka fordringarne sig grunda, jemte föreskrifterna uti äldre reglementen
i tillämpliga delar fortfarande tjena till efterrättelse, med iakttagande deraf, att Riksdagen
i afseende på lånen för anläggning af jernväg från Kärr graf van inom Norbergs
bergslag till sjön Åmänningen medgift, dels att, derest jernvägen omlägges
med 4,83 fots spårvidd i enlighet med derom af Norbergs jeruvägs nya aktiebolag
antaget förslag, bolaget ändock må på förut stadgade betalningsvilkor bibehålla de
lör jernvägsanläggningen beviljade försträckningar, emot vilkor:
1:°) kostnadsförslag och arbetsplan för nya jernvägsanläggningen fastställas
af Kongl. Maj:t;
2:o) att jernvägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader och materiel
skall utgöra underpant för ifrågavarande, af staten lemnade försträckningar;
3:o) att Kongl. Maj:t skall insätta eu ledamot i bolagets styrelse och utse
eu revisor att deltaga uti granskningen af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt
att arvode till sålunda utsedd styrelseledamot och revisor skall bekostas af bolaget:
4:o) att bolaget skall underkastas alla de vilkor och kontroller, som af Kongl 1
Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga; samt
5:°) att i ifrigt de vid beviljandet af ifrågavarande försträckningar meddelade
bestämmelser skola fortfarande i tillämpliga delar lända till efterrättelse;
dels ock att statens panträtt i de delar af gamla jernvägen, som efter omlägguingen
icke komma att i nya jernbanan ingå, må upphöra, äfvensom att den
uti nuvarande jernvägen med tillhörigheter fastställda inteckning må, sedan jernvägen
blifvit efter omläggningen afsynad och godkänd, förfalla.
Dessutom har Riksdagen år 1870 förklarat, det Dalslands kanalaktiebolag
icke har skyldighet att för år 1868 erlägga kapitalafbetalning å det för segelleds
öppnande ifrån Hattefura till Stora Lee vid 1862—1863 års riksdag beviljade och
från Riksgälds-kontoret utgifna lån å 800,000 kronor.
Angående Riksgälds-kontoret åliggande utbetalningar.
l o. Återstående utgifter till följd af extra statsregleringarne vid
föregående riksdagar.
§ 4.
Utaf det till låneunderstöd för enskilda jernvägar af Riksdagen år 1871
beviljade och till Kongl. Maj:ts disposition ställda extra anslag af tio millioner
12
Stats-Utskottets Memorial N:o 87.
kronor, att utgå med två millioner kronor under hvartdera af åren 1872, 1873,
1874, 1875 och 1876, hafva hittills blifvit utbetalda tillhopa 7,000,000 kronor,
motsvarande anslagsbeloppet för åren 1872—1874 samt första hälften af år 1875,
och bör återstoden, tre millioner kronor, i föreskrifven ordning från Riksgäldskontoret
utbetalas för anläggning af jernväg från Ludvika i Störa Kopparbergs län
till Kihls station å nordvestra stambanan i Wermlands län, till hvilket företag
Kongl. Maj it anvisat ett lånebelopp af 5,000,000 kronor, deraf 2,000,000 kronor
blifvit lyftade.
För erhållande och utbekommande af låneunderstöd utaf ofvan uppgifna anslagssumma,
10,000,000 kronor, har Riksdagen stadgat följande vilkor och bestämmelser:
1 :o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kongl. Maj:t, som ock
närmare bestämmer de ställen, hvilka jernväg skall beröra;
2:o) att låneunderstödet må utgöra högst två tredjedelar af anläggningskostnaden
efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets fortgång,
på sätt och å tider, Kongl. Maj:t bestämmer;
3:o) att i afseende på ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:
a) att annuiteten beräknas till sex procent å ursprungliga försträckningsbeloppet,
af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fem för hundra å oguldet
kapitalbelopp och återstoden utgör afbetalning derå;
b) att räntefiihet må beviljas för högst tre år, dock icke utöfver ett år från
den dag, då, enligt Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig
och för trafik öppnad;
c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter sistnämnda dag;
4:o) att jernvägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader och materiel
skall utgöra underpant för den af staten lemnade försträckning;
5:o) att Kongl. Maj:t skall insätta en ledamot i direktionen för hvarje jernvägsbolag,
sotn undfått låneunderstöd, och utse en revisor att deltaga uti granskningen
af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt att arvode till sålunda utsedd
direktör och revisor skall bekostas af bolaget;
6:o) att hvarje jernvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, i öfrigt skall
underkastas alla de vilkor och kontroller, som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga
och nödiga; samt
7:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kongl. Maj:t så
pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse af den
för jernvägsanläggningen erforderliga, Kronan tillhöriga mark, som står under dess
omedelbara disposition, hvaremot, när fråga är om boställsjord eller annan åt
enskild person med åborätt eller annorledes upplåten kronojord, ersättning derför
af bolaget bör lernnas i enlighet med gällande expropriationslag, dels ock
kostnadsfritt begagna sådana å Kronans egor belägna kalk- och stenbrott, som
kunna vara disponibla.
Stats-Utskottets Memorial N:o 87.
13
3:o. Statsfyllnadssumman jemte öfriga med statsregleringen gemenskap
egande utgifter.
§ 7.
I händelse Statsverkets inkomster för något år icke skulle uppgå till det
sammanlagda belopp, kvartill dessa inkomster i Riksstaten beräknats, bör Kongl.
Statskontoret af Riksgälds-kontorot erhålla godtgörelse för den brist, som härigenom,
enligt rikshufvudboken, uppkommer i de för statsutgifternas bestridande
anvisade tillgångar. Skulle under löpande året visa sig, att Statskontorets inkomster
äro otillräckliga för bestridande af dess utgifter, åligger det Riksgäldskontoret
att, sedan Kongl. Maj:t, uppå Statskontorets underdåniga anmälan, pröfvat
behofvet, för dess fyllande tillhandahålla Statskontoret det belopp, Kongl. Maj:t
för sådant ändamål finner för godt bestämma; dock med förbindelse för Statskontoret
att, så snart dess tillgångar det medgifva, återgälda hvad Riksgälds-kontoret
sålunda förskjutit.
§ 8.
Derest någon af de vid statsregleringarne för åren 1873, 1874, 1875 och
1876 i egenskap af förslagsanslag beviljade och såsom sådana i Riksstaten för
samma år uppförda utgiftssummor skulle under ett eller annat år befinnas otillräcklig
för dermed afsedda ändamål, åligger det Riksgälds-kontoret att bristen
efter årets slut Kongl. Statskontoret ersätta; hvaremot de besparingar, som kunna
å dessa anslag uppkomma, böra för hvarje år till Riksgälds-kontoret aflemnas;
ankommande på Kongl. Statskontoret att antingen i den enligt nedanstående §
29 för samma år upprättade öfverskottsliqvid upptaga bristerna i omförmälda anslag,
eller ock, på grund af uppgjord och vederbörligen granskad särskild liqvid,
rörande de till eu eller flera hufvudtitlar hörande förslagsanslags brister och besparingar,
från Riksgälds-kontoret reqvirera det ersättningsbelopp, som enligt denna
liqvid Kongl. Statskontoret tillkommer; dock bör, innan sådan reqvisition sker,
Riksgälds-kontoret hafva i stadgad ordning erhållit godtgörelse för alla å enahanda
anslag under nästföregångna år uppkomna besparingar.
§ 9-
Som, enligt de under 1850—1851 samt 1853—1854 års riksdagar fattade
beslut i fråga om beskattningsväsendets förenkling, innehafvare af indelta anslag
14
Stats-Utskottets Memorial N:o 87.
utaf hemmansrautor och kronotionde skola, för upphörande af såväl deras dittills
åtnjutna optionsrätt, att dessa anslag in natura utfordra, som rättigheten att, då
för räntorna och tionde lösen med penningar eger rum, af räntegifvarne uppbära
forsellön, hållas skadeslöse på det sätt, att de af statsverket årligen erhålla ersättning
med samma belopp, hvarmed forsellönen förut författningsenligt tillgodonjutits;
så bör Riksgälds-kontoret, vid de årliga liqviderna med Kongl. Statskontoret
godtgöra sistnämnda verk det belopp, som enligt afslutad rikshufvudbok är af
detsamma till sådan ersättning förskottsvis utgifvet.
§ 10.
Till följd af Rikets Ständers under riksdagen åren 1850 och 1851 vidtagna
beslut, att de under namn af be gr afn ing s hj élps- eller nådårsbesparing tillförene
föreskrift^ innehållningar å embets- och tjenstemäns löner borde upphöra,
men förut gällande föreskrifter i fråga om utbetalningar till aflidne embetsoch
tjenstemäns sterbhus af de löne-innehållningar, hvilka såsom dylik besparing
blifvit vederbörligen iakttagna, likväl komma att fortfarande tjena till efterrättelse,
— böra de utgifter, som i sådant hänseende under hvart och ett år blifvit utaf
Statsverkets medel förskjutna, ersättas af Riksgälds-kontoret genom de gjorda utbetalningarnes
upptagande i den för samma år föreskrifna och på rikshufvudboken
grundade liqviden mellan Stats- och Riksgälds-kontoren.
§ 11.
Uti ofvan omförmälda årliga liqvid böra jemväl till ersättning af Riksgäldskontoret
upptagas sådana kostnader, som kunna uppkomma och af statsmedlen
blifvit förskottsvis bestridda för de vid båtsnianshållet indelta rotarnes sammanförande
inom lämpliga distrikter, enligt Rikets Ständers derom hos Kong]. Maj:t
under 1850—1351 års riksdag gjorda anhållan.
4:o. På Riksgälds-kontoret anvisade kreditiver.
§ 12.
Till följd af stadgandet i Regeringsformens 63 § har Riksdagen anslagit
och till utbetalning från Riksgälds-kontoret anvisat, en kreditiv simma af tre
Stats-Utskottets Memorial N:o 87.
15
millioner kronor, för att vid infallande krig af Konungen lyftas, sedan han StåtsRådet
in pleno hört och Riksdagen sammankallat. Riksdagens å denna summa
utfärdade förseglade anordning får ej förr brytas eller summan af Fullmäktige
utbetalas, än sedan riksdagskallelsen blifvit i hufvudstadens kyrkor vederbörligen
kungjord.
§ 13.
Den kreditivsumma, som, enligt ofvan åberopade grundlagsstadgande, bör
å Riksgälds-kontoret anvisas, för att, på sätt detsamma innehåller, under tiden
mellan innevarande och nästkommande riksdag vara tillgänglig, då Konungen till
rikets försvar eller andra högst vigtiga och angelägna ändamål, sedan hela StatsRådets
tankar deröfver blifvit inhemtade, finner den vara oundgängligen nödig,
har Riksdagen fastställt till en million femhundra tusen kronor.
§ 14.
För bestridande af ifrågakommande utbetalningar utaf de genom nästföregående
paragrafer å Riksgälds-kontoret anvisade kreditiver böra detta verks härtill
disponibla tillgångar begagnas, och, i fall dessa icke äro tillräckliga, de derutöfver
erforderliga medlen af Riksgälds-kontoret upplånas mot Kontorets obligationer,
ställda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången
uppsägning; egande Fullmäktige att, med hänsigt till de vid upplåningen sig
företeende omständigheter och förhållanden, bestämma räntevilkoren samt fastställa
betalningsterminerna för dessa obligationer; dock får obligationernas förfallotid
icke utsättas senare än fem år efter deras utgifningsdag.
§ 15.
Till bestridande af sådana Telegrafverkets oförutsedda utgifter, som för uppfyllande
af traktatsenliga förbindelser kunna erfordras, har Riksdagen medgifvit,
att Kong], Maj:t må ega att, i händelse verkets egna medel dertill icke lemna
tillgång, i Riksgälds-kontoret utbekomma förskott till belopp af högst etthundrafemtiotusen
kronor.
16
Stats-Utskottets Memorial N:o 87.
5:o. Från Riksgälds-kontoret utgående riksdags- och revisions-kostnader,
aflöningar, förvaltningsutgifter m. m.
§ 16-
Alla på Riksdags beslut grundade utgifter för riksdag skostnader skola, intilldess
annorlunda af Riksdagen förordnas, utgå af Riksgälds-kontorets medel och,
under behörigt iakttagande af samma genom Riksdagens Stats-Utskott Fullmäktige
till efterrättelse härvid meddelade beslut, omedelbart från detta verk till vederbörande
utbetalas, hvarförutan sådaua af Riksdag föranledda utgifter, som i anseende
till deras föremål eller beskaffenhet dels redan blifvit, dels framdeles varda
af Kongl. Maj:t godkända och å Kongl. Statskontoret anvisade, må, efter erhållna
reqvisitioner och anställd granskning af derför aflemnade verifikationshandlingar,
Kongl. Statskontoret af Riksgälds-kontoret godtgöras.
§ 17.
Kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten, för vederbörligt
underhåll så väl af den för Riksgälds-kontoret anvisade, som af de för Riksdagens
sammankomster, afsedda fasta egendomar, äfvensom för de uti samma egendomar
befintliga inventariers underhåll och komplettering, skola utaf Riksgälds-kontorets
medel bestridas, i likhet med andra till så kallade kontors expenser vanligen hänförda
utgifter.
Aflöniugen för husdrängen vid Riksdagens hus skall, räknadt från den 1
sistlidne November, intill tiden för nästa års riksdags slut utgå med lika belopp,
som i den härvid fogade aflöningsstat finnes för de öfriga vaktmästarne upptaget,
och såsom kostnad för Riksdagens hus i räkenskaperna uppdebiteras och
utbetalas.
§ 18.
För komplettering och utvidgande af Riksdagens inom riksdagshuset befintliga
bibliotek samt dermed förenade utgifter kommer, räknadt från innevarande
års början, ett årligt anslag af tvåtusen kronor att utgå; och har Riksdagen medgifvit,
att bibliotekets föreståndare må bebo tvänne till biblioteket angränsande
rum samt till desamma erhålla nödig vedbrand.
De
Stats-Utskottets Memorial N:o 87.
17
De uti hvardera Kammarens kanslilokal uppställda samlingar af riksdagstrycket
jemte de mest nödiga författnings- och lagsamlingar stå mellan riksdagarne
under biblioteksföreståndarens vård, och böra dessa samlingar, hvaröfver fullständiga
förteckningar skola föras, i mån af behof kompletteras och utvidgas.
I öfrigt skola de rörande Riksdagens arkiv och bibliotek af Riksdagen år
1867 fastställda och genom Stats-Utskottets skrifvelse den 9 Maj samma år
Fullmäktige meddelade stadganden fortfarande tjena till efterrättelse.
§ 19-
Halfva beloppet af de traktamenten och resekostnads-ersättningar, som tillkomma
Riksdagens Revisorer, skall, enligt behörigen granskade och godkända räkningar,
af Riksgälds-kontorets medel godtgöras; börande jemväl de arvoden,- Revisorerne
bestämma dels för de i och för Statsverkets revision hos dem anställde
sekreterare, kameral- och kanslibiträden samt vaktbetjente, dels för den i och för
Riksgälds-verkets revision antagna kansli- och vaktbetjening, utbetalas från Riksgälds-kontoret,
hvarifrån jemväl utgår den godtgörelse, som af Kongl. Maj:t i nåder
bestämmes för den ledamot af Statskontoret, hvilken haft nådigt förordnande att
Revisorerne med upplysningar tillhandagå. Likaledes må Revisorerne på Riksgäldskontoret
anvisa ersättning ej mindre för inköp af papper, skrifmaterialier och andra
dylika utgifter för revisionens behof samt för annonser rörande Revisorernes
sammanträden, än ock för de kostnader, som kunna föranledas af sådana under
revisionstiden verkställda resor, som Revisorerne vid sammankomst in pleno ansett
nödvändiga.
Kostnaderna för tryckningen, häftning en och utdelningen af Revisorernes
berättelser angående granskningen af Stats- och Riksgälds-verkens samt de under
Kongl. Kommers-kollegium ställda fonders förvaltning, äfvensom af de förklaringar,
som i anledning deraf kunna varda afgifna, böra äfven af Riksgälds-kontorets medel
bestridas.
§ 21.
Till kostnader för Justitie-ombudsmannens embetsresor bör Riksgälds-kontoret,
uppå hans reqvisition och emot derför inom hvarje års utgång afgifvande redogörelse,
förskottsvis utbetala eu summa af två tusen kronor.
För upphandlingen af skrifmaterialier och för andra expenser vid Justitieombudsmannens
och Tryckfrihels-komiténs expedition bör ett årligt belopp af femBih.
till Riksd. Prof. 1875■ 4 Sami. 1 Afd. 42 Käft. 3
18 Stats-Utskottets Memorial N:o 87.
hundra kronor, emot behörig redogörelse, förskottsvis af Riksgälds-kontorets medel
utanordnas.
Tryckningen och häftningen af Justitie-onibudsmannens embetsberättelser jemte
dertill hörande bilagor böra verkställas och papperet för dessa handlingars tryckning
anskaffas genom Fullmäktiges försorg; dock skall den härvid erforderliga korrekturläsningen
besörjas på sätt förut skett; börande samtliga trycknings- och häftningskostnaderna
för ifrågavarande berättelser och bilagor omedelbart utaf Riksgäldskontoret
godtgöras, utan afdrag å de till expenser för sagda expedition beviljade
anslag; hvaremot de medel, hvilka inflyta genom samma berättelsers försäljning i
bokhandeln, skola af Justitie-ombudsmannen, som härom eger foga anstalt, inför
Fullmäktige särskildt redovisas.
§ 22.
Såsom arvode åtnjuter Fullmäktiges Ordförande tre tusen tvåhundra kronor,
samt hvar och en af de öfrige Fullmäktige ett tusen sexhundra kronor årligen;
hvarförutom Fullmäktig, som ej är i Stockholm bosatt, eger att för en resa
årligen till och från hemorten uppbära kostnadsersättning, beräknad efter samma
grunder, som gälla för beräknandet af resekostnadsersättningen åt Andra Kammarens
ledamöter.
§ 23.
Aflöningen för Riksgälds-kontorets tjenstemannapersonal och vaktbetjening
utgår enligt den af Riksdagen för nämnda verk fastställda aflöningsstat, hvilken
icke får öfverskridas; varande nedanstående vilkor och förbehåll stadgade för tillgodonjutande
af den för bemälda tjenstemannapersonal och vaktbetjening, under
föregående riksdagar, beviljade löneförhöjning:
l:o. Innehafvare af de ökade lönerna inom Riksgälds-kontoret äro underkastade
den vidstäcktare tjenstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden,
som antingen vid en blifvande förändrad organisation af detta verk eller eljest kan
varda i allmänhet stadgad; och böra de fullmakter, som för Riksgälds-kontorets
tjenstemän utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet att åtaga sig
de nya eller förändrade göromål, hvilka kunna dem åläggas;
2:o. Sådana uppdrag och bestyr, som, till följd af Rikets Ständers eller
Riksdagens förfoganden, böra af tjenstemännen vid Riksgäls-kontoret förrättas,
skola, oaktadt särskilda arvoden för enahanda uppdrag och göromål tillförene utgått,
hädanefter inbegripas under vederbörandes bestämda tjensteåligganden; hvadan
alltså den framtida vedergällningen för sagda uppdrag och bestyr kommer att innefattas
i den aflöning, gällande stat upptager;
Stats- Utskottets Memorial N:o 87,
19
3:o. De å aflöningsstaten upptagna tjenstgöringspenningar och arvoden
skola åtfölja utöfvandet af sjelfva tjenstebefattningarne; dock med rättighet för
Fullmäktige att medgifva den tjensteman eller vaktbetjent, som af sjukdom hindras
från bestridande af sin tjenst, att uppbära de för samma tjenst anvisade
tj enstgöringspenningar;
4:o. Tjensteman vid Riksgälds-kontoret får icke annan tjenstebefattning
utom Riksgälds-kontoret mottaga. Den, som till tjensteman vid Riksgälds-kontoret
förordnas eller utnämnes, vare skyldig att annorstädes innehafvande tjenstebefattning
genast frånträda.
Tjensteman, som till följd af förut gällande stadganden innehar tjenst
utom Riksgälds-kontoret, må dock densamma bibehålla, så länge den icke är för
tjenstgöringen i Riksgälds-kontoret hinderlig.
§ 24.
Till belöning för extra arbeten och till uppmuntran för extra or dinar ier,
som ådagalagt synnerlig flit och skicklighet, ega Fullmäktige att använda fyra
tusen kronor åidigen ; dock får hvad häraf under årets lopp icke behöft utgifvas,
under ett påföljande år ej för samma ändamål användas. För öfrigt ega Fullmäktige
icke att tilldela betjeningen vid Riksgälds-kontoret hvarken ljuspenningar
eller andra arvoden, än de i aflöningsstaterna och detta reglemente särskildt bestämda
eller medgifna.
§ 25.
Såsom begrafningshjelp eller understöd för sterbhusen efter aflidne obemedlade
tjenstemän och vaktbetjente vid Riksgälds-kontoret och f. d. General-assistanskontoret,
ega Fullmäktige att, under loppet af hvarje år, disponera en summa
af högst tvåhundratjugufem kronor.
§ 26.
Derest Enke- och Pupillkassans vid Riksgälds-kontoret afslutade och vederbörligen
granskade räkenskaper för tiden till och med det år, då nästa riksdag
slutar, skulle visa, att kassans inkomster under året understigit de utbetalningar,
som derunder kassan ålegat, må den sålunda uppkomna bristen, inom ett belopp
af högst två tusen tvåhundrafemtio kronor för året, af Riksgälds-kontorets medel
20
Stats-UtsJcottets Memorial N:o 87.
godtgöras, under förbehåll likväl, att hvad utaf denna anslagssumma för ett år
ej behöft användas icke får för ett annat af kassan tillgodonjutas, och under vilkor
att delegarnes bidrag under tiden utgå utan förändring af deras uti det för
kassan nu gällande reglemente bestämda belopp, samt att pensionerna för enkor
och barn efter embets- och tjensteman samt vaktbetjente vid Riksgälds-kontoret
icke få höjas utöfver en femtedel af den ordinarie lön, hvilken den aflidne delegaren
senast vid detta verk innehaft, och för tjenstemäns samt vaktbetjentes vid
f. d. General-assistans-kontoret efterlemnade enkor och barn icke utöfver en fjerdedel
af det lönebelopp, efter hvilket den för sistnämnda Kontors tjenstemannapersonal
stadgade årliga afgift till samma kassa blifvit beräknad och vederbörligen
inbetald.
Angående Riksgälds-kontorets inkomster och öfriga tillgångar,
utom lånefordringarne.
§ 27.
De till Riksgälds-kontoret hörande och dit anslagna medel må icke, under
någon förevändning eller med hvad vilkor som helst, derifrån ryckas eller användas
till andra behof än dem Riksdagen bestämt. Allt förordnande, som deremot
strider, vare kraftlöst (68 § Regeringsformen). Och må, vid liqviderande af
Riksgälds-kontorets fordringar, ackord, utan Riksdagens särskilda samtycke, icke
medgifvas.
§ 28.
Riksgälds-kontoret eger att emottaga de medel, hvilka kunna inflyta vid
försäljning af Kronan tillhöriga hus i städerna; hvarifrån dock undantagas auktionsmedlen
för sådana hus; som äro inköpta för Kongl. Flottans i Carlskrona
behof eller för allmänna magasins-inrättningens räkning, så vida ej dessa medel
blifvit af Rikets Ständer eller Riksdagen för särskildt ändamål anvisade.
Stats-Utskottets Memorial N:o 87.
§ 29.
21
Från Kongl. Statskontoret bör Riksgälds-kontoret erhålla dels redan uppkomna,
men ännu icke aflemnade, dels hädanefter uppkommande ''öfverskott å
Statsverkets inkomster, äfvensom behållna och till framtida behof icke reserverade
besparingar å detta verks utgifter, så framt icke dessa öfverskott och besparingar
blifvit af Riksdagen annorlunda disponerade; börande, sedan rikshufvudboken
för år 1873 och hvarje påföljande år blifvit afslutad, en derpå grundad liqvid
emellan Stats- och Riksgälds-kontoren uppgöras öfver de sistnämnda verk tillkommande
öfverskottsmedel.
§ 30.
Vid början af hvarje år eger Riksgälds-kontoret att från Kongl. Statskontoret
mottaga den derstädes befintliga behållning utaf de depositionsmedel, som
från Landtränterierna och Öfverståthållare-embetets kansli blifvit till Kongl. Statskontoret
levererade; hvaremot det åligger Riksgälds-kontoret att, uppå skeende
reqvisitioner, tillhandahålla Kongl. Statskontoret hvad tilläfventyrs kan erfordras
för verkställigheten af de restitutioner utaf sagda medel, hvilka redan blifvit
eller framdeles varda i behörig ordning beviljade.
§ 31.
Sedan ett särskildt anslag för skogsväsendet vid 1869 års riksdag blifvit
på riksstaten under sjunde hufvudtiteln uppfördt, bör, enligt Riksdagens i sammanhang
dermed fattade beslut, återstoden utaf sko g splantering skassans behållning
från Kongl. Statskontoret till Riksgälds-kontoret öfverlemnas.
Likaså bör Riksgälds-kontoret från Kongl. Statskontoret erhålla den ännu
icke aflemnade behållningen af fonden för boställsskogarnes indelning till regelbunden
hushållning.
§ 32.
I öfverensstämmelse med Riksdagens beslut i fråga om begagnandet af de för
undsättningar vid missväxter eller felslagna skördar afsedda medel, intilldess desamma
behöfva för sagda ändamål användas, skola dessa medel, till den del de icke äro
för anvisade utbetalningar erforderliga, öfverlemna till Riksgälds-kontoret; hvar
-
22
Stats- Utskottets Memorial N:o 87.
emot det åligger Riksgälds-kontoret att sådana mottagna medel, så vidt de icke
erfordrats för godtgörande af det för undsättningar efter 1868 års missväxt utaf
mindre kreditivet lyftade belopp, enligt Kongl. Maj:ts föreskrift Kongl. Statskontoret
uppå dess reqvisitioner tillhandahålla.
§ 33.
Jemte det Riksdagen medgifvit, att allt hvad som återbetalas å de undsättningslån,
som från 1867 års början till den 27 Mars 1868 blifvit meddelade dels
af undsättningsfonden, dels å lyftade medel å mindre kreditivet, må till undsättningsfonden
ingå, intilldess den på sådant sätt influtna summan uppgår till ett
sammanräknadt belopp, motsvarande de från undsättningsfonden från 1867 års
början till samma dag utgifna lån, eller 813,934 kronor 98 öre, har Riksdagen beslutat,
att allt hvad som å samma lån derutöfver inflyter bör af Statskontoret till Riksgäldskontoret
inlevereras såsom afbetalning å de utaf mindre kreditivet lyftade
medel.
§ 34.
Utaf Riksbankens under 1873 upplupna vinst har Riksdagen till Riksgäldskontoret
för statens allmänna behof anvisat fem hundra tusen kronor, att under
år 1875 från Riksbanken utbetalas, på tider som Bankofullmäktige ega bestämma.
Utaf Riksbankens under år 1874 upplupna vinst har Riksdagen till Riksgäldskontor!
för statens allmänna behof anvisat en million tvåhundrafemtiotusen
kronor, att under år 1876, på den tid, Bankofullmäktige bestämma, utbetalas.
§ 36.
Då obligationer och räntekuponer för de af Riksgälds-kontoret upptagna
lån icke varda inom den för deras inlösande bestämda preskriptionstid hos Riksgäldskontor!
företedda, skola de medel, hvilka för infriandet af sådana obligationer
och räntekuponer innestå hos de för lånen afsätta liqvidations- och amortissementsfonder,
öfverföras till Riksgälds-kontorets allmänna kassa, för att till
fyllande af Kontorets öfriga behof kunna användas.
Stats-Utskottets Memorial N:o 87.
§ 38.
23
För bestridande af Riksgälds-kontoret åliggande utbetalningar eger detta
verk att begagna ett kreditiv i Riksbanken till belopp af högst en million femhundratusen
kronor; börande i afseende på kreditivets begagnande de uti bankoreglementet
derom meddelade föreskrifter lända till efterrättelse.
§ 39.
Derest sådant för verkställigheten af Riksgälds-kontoret åliggande utbetalningar
finnes nödvändigt, ega Fullmäktige att anskaffa dertill erforderliga medel
genom upplåning mot Riksgälds-kontorets skuldförbindelser eller begagnandet af
krediter, allt på vilkor som Fullmäktige ega bestämma. I afseende på upplåning
emot tryckta eller graverade obligationer lemnar Riksdagen särskilda föreskrifter.
§ 40.
De medel, som inflyta å den s. k. statslånefondens utestående fordringar,
skola, efter afdrag af nödiga förvaltningsutgifter, till Riksgälds-kontoret aflemnas.
Angående uppbörden och redovisningen af de till Riksgälds
kontoret
ingående medel.
§ 41.
Öfver Riksgälds-kontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster
och utgifter, deruti jemväl inberäknade de för jernvägsbyggnaderna upplånta och
dels såsom anslag, dels såsom lån, utgifna medel, uppgöres och afslutas för hvarje
år en fullständig hufvudbok; hvarförutan fortfarande bör föras en särskild räkenskap
öfver de fonderade statslånens likvidations- och amortissementsfonder. Hufvudboken
skall dock summariskt redovisa äfven dessa fonders ställning vid årets
24
Stats-Utskottets Memorial N:o 87.
början och slut samt den förändring desamma under årets lopp undergått. Så
väl hufvudboken som den särskilda redovisningen för liqvidations- och amortissementsfonderna
skola inom den 1 Maj året näst efter det, hvilket dessa räkenskaper
omfatta, vara afslutade och renskrifna samt före den 1 derpåföljande Juli
behörigen granskade.
Riksgälds-kontorets hufvudböcker böra vid lämpliga tider hållas Kongl.
Statskontoret till hända, på det att den Riksgälds-kontoret tillkommande förvaltning
af allmänna medel jemväl må kunna i rikshufvudboken intagas.
§ 42.
Under loppet af Juni månad hvarje år böra, till upplysning för allmänheten
om Riksgälds-kontorets ställning, särskilda, efter det dermed afsedda ändamål
lämpade utdrag af detta verks räkenskaper för det näst föregående året genom
trycket offentliggöras och jemte allmänna tidningarne utdelas.
§ 43.
I April månad hvarje år upprättas uti Riksgälds-kontoret liqvid med Statsverket
för det sistförfluten året. Af denna liqvid meddelas Kongl. Statskontoret
tvänne exemplar, hvaraf det ena, derå Fullmäktige tecknat sitt godkännande, bör
derstädes qvarstanna, samt det andra, sedan det blifvit försedt med anteckning
om liqvidens godkännande af Kongl. Statskontoret, bör till Riksgälds-kontoret
återställas, för att såsom verifikation dess hufvudbok biläggas.
Angående Styrelsen öfver Riksgälds-kontoret.
§ 44.
Förvaltningen af Riksgälds-kontoret, dess medel och tillhörigheter är utaf
Riksdagen uppdragen åt sju Fullmäktige, hvilka vid lagtima riksdag utses i den
ordning 71 § Riksdagsordningen stadgar.
Vid
Stats-Utskottets Memorial N:o 87.
25
Vid Fullmäktiges sammankomster föres ordet af den, som af Riksdagen
blifvit dertill utsedd; tillkommande Fullmäktige att sjelfva bland sig välja en vice
Ordförande att föra ordet, när hinder för Ordföranden inträffar.
§ 45.
Uppkommer ledighet bland Fullmäktige, inträder suppleant enligt af Riksdagen
bestämd ordning.
§ 46.
År Styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt hvad
här nedan föreskrifves, eger Fullmäktiges Ordförande att inkalla erforderligt antal
suppleanter.
§ 47.
Fullmäktige äro förbundne att vid Riksgälds-kontorets förvaltning ställa sig
till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än äfven detta reglemente samt öfriga
rörande Riksgälds-kontoret gällande föreskrifter; börande Fullmäktige doldt och
förtegadt hålla hvad vid Kontorets förvaltning förefaller, som tyst vara hör.
§ 48.
Blir Fullmäktig ledamot af Stats-Rådet eller kommer i den författning, att
han, jemlikt något af mom. a, b, c, d och e uti 26 § Riksdags-ordningen, icke
må såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frånträda fullmäktig s-befattningen
och suppleant inträda i hans ställe.
§ 49.
Jemte noggrant iakttagande af hvad i afseende på förvaltningen af Riksgäldskontoret
och dit anslagna medel är stadgadt, åligger Fullmäktige att omsorgsfullt
vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån samt för öfrigt
Bih. till Riksd. Prof. 1875. 4 Samt. 1 Afd. 42 Häft. 4
26
Stats-Utskottets Memorial N:o 87.
vidtaga alla på Fullmäktige ankommande åtgärder i och för verkställigheten af
de i sådant afseende meddelade beslut samt Fullmäktige gifna uppdrag.
§ 50.
Fullmäktige utse inom sig två Deputerade, hvilka väljas vid slutet af hvarje
qvartal; och verkställas berörda val, dervid förut varande Deputerade kanna omväljas,
på sätt sista punkten af § 59 innehåller.
En af dessa Deputerade utöfvar närmaste tillsyn öfver det sätt, hvarpå
tjenstemännen fullgöra sina åligganden, och tillser, att Fullmäktiges beslut varda
i behörig tid och ordning verkställda. Han eger att under tiden mellan Fullmäktiges
sammanträden meddela nödiga föreskrifter samt att för sjukdoms- eller
annat laga förfall eller för enskilda angelägenheters besörjande bevilja tjenstemännen,
äfvensom vaktbetjente, tjenstledighet under högst fjorton dagar, äfvensom
meddela föreskrift om tjenstens uppehållande intill Fullmäktiges nästa ordinarie
sammanträde. Han utöfvar jemväl beträffande vården af Kontorets värdepapper
det uppdrag, Instruktionen i sådant afseende innehåller.
I öfrigt skola Deputerade ombesörja lånemedels indragning, verkställa de
för Riksgälds-kontorets räkning erforderliga utländska liqvider, anordna medel till
vissa af Fullmäktige beslutade eller eljest ovilkorligen bestämda utbetalningar
med mera, allt i öfverensstämmelse med de beslut och föreskrifter, som Fullmäktige
meddela; egande Deputerade att sig emellan närmare fördela dessa dem
gemensamt tillhörande göromål. Vid hvarje sammankomst böra Deputerade redogöra
för sina åtgärder under den efter Fullmäktiges nästföregående sammankomst
förflutna tid.
I förhållande till beskaffenheten och omfånget af ofvan omförmälda och
de öfriga uppdrag och göromål, som varda af Fullmäktige åt Deputerade uppdragna,
ega Fullmäktige för Deputerade bestämma lämpliga arvoden.
Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes behöfligt för lånetransaktioner,
utse ombud för bedrifvande af dervid erforderliga underhandlingar.
§ 51.
Befallningar, som af någon annan än Riksdagen meddelas angående användandet
af Riksgälds-kontorets tillgångar eller f örvaltandet af samma verk, få icke
af Fullmäktige åtlydas och efterkommas; varande Fullmäktige, för sina åtgärder i
denna egenskap, Riksdagen eller dess Stats-Utskott och Revisorer allena redo skyldige,
samt kunna icke för sitt förhållande till ansvar ställas, utan i laga ordning
Stats-Utskottets Memorial N:o 87.
27
och till följd af Riksdagens eller dess Revisorers beslut, eller, mellan riksdagar
och revisioner, genom Justitie-ombudsmannen.
§ 52.
Till ledning vid pröfningen och afgörandet af förekommande ärenden, för
hvilkas behandling antingen icke några, eller mindre tillämpliga och bestämda
föreskrifter blifvit meddelade, ega Fullmäktige att af Bevisorerne begära råd och
yttranden.
Angående Fullmäktiges sammankomster.
§ 53.
Fullmäktige sammanträda en gång i hvarje vecka å tid, som af dem bestämmes.
Derjemte böra, då ärendenas beskaffenhet och oafbrutna gång sådant
fordra, särskilda sammankomster hållas å tid, som Ordföranden bestämmer. Vid
hvarje sammankomst skall protokoll föras.
§ 54.
Med undantag af de enligt § 50 åt vissa Deputerade uppdragna bestyr och
åligganden böra alla Fullmäktiges behandling tillhörande mål inför Fullmäktige,
vid deras sammankomster, föredragas och få endast der afgöras.
§ 55.
Åstundar Fullmäktig att under längre eller kortare tid från staden afresa,
bör han sådant förut vid sammankomst eller hos Ordföranden anmäla samt då
tillika uppgifva tiden för sin frånvaro.
§ 56.
Är Fullmäktig, som icke, på sätt i näst ofvanstående paragraf föreskrifves,
till erhållande af ledighet sig anmält, genom opasslighet eller enskilda angelägen
-
28 Stats-Utskottets Memorial N:o 87.
heter hindrad att sammankomst bevista, bör ban sitt förfall hvarje gång tillkännagifva.
57.
Vid sammankomst skola minst fem Fullmäktige vara tillstädes; dock må
ärenden, som ej tåla uppskof, afgöras af allenast fyra Fullmäktige, derest de äro
om besluten ense. Frågor om låns upptagande, de i Regeringsformen omförmälda
kreditivers utbetalning eller andra ärenden af mera allmän vigt få icke afgöras,
ej heller tjenster tillsättas eller pensioner beviljas, så vida icke minst fem Fullmäktige
äro närvarande.
§ 58.
Fullmäktige vare ej tillåtet att företaga någon öfverläggning i närvaro af
Konungens ombud, i fall det, utan att af Fullmäktige derom vara anmodadt, skulle
vid deras sammankomst sig infinna.
§ 59.
Yppas under Fullmäktiges öfverläggningar skiljaktighet i meningarne, böra
samtlige närvarande Fullmäktige till protokollet afgifva sina röster, bvilka per
capita beräknas. Derest flera skiljaktiga meningar yttras, böra de sinsemellan
närmast öfverensstämmande, så vidt möjligt är, sammanjemkas. Då ett lika antal
röster utfaller för hvardera meningen, är Ordförandens röst afgörande. Den vid
sammankomst närvarande Fullmäktig, som sin röst ej särskildt afgifver, eller, efter
börjad öfverläggning om ett föredraget ämne, sig aflägsnat, anses hafva det då
fattade beslutet biträdt.
Sluten omröstning må endast företagas jvid val till sådana befattningar,
dertill någon bland Fullmäktige kan utses.
§ 60.
Öfver Fullmäktiges beslut i mål, som röra Riksgälds-kontorets tjenstemän
eller andra enskilde personer, eger den eller de, på hvilkas rätt och bästa dessa
beslut kunna inverka, att hos Revisorerne eller Stats-Utskottet anföra besvär; der
-
Stats-Utskottets Memorial N:o 87.
29
vid klaganden dock, så vida besvären skola till pröfning upptagas, bör inom tretio
dagar efter bevisligen erhållen del af det meddelade beslutet sitt missnöje deremot
hos Fullmäktige skriftligen anmäla; hvarjemte det, vid enahanda äfventyr, åligger
honom att senast en månad före Revisorernes näst förestående sammankomst eller
Riksdagens början, derest revision derförinnan icke inträffar, sina besvär ingifva
till Fullmäktige, af hvilka desamma, jemte utlåtande deröfver, till Revisorerne eller
Stats-Utskottet öfverlemnas.
jBesvär öfver Fullmäktiges nyss före eller under Riksdagens eller Revisorernes
sammanvaro i dylika mål meddelade beslut böra inom fjorton dagar efter delfåendet,
den dagen likväl oräknad, omedelbarligen af vederbörande till StatsUtskottet
eller Revisorerne inlemnas.
Angående Fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och
uppdrag.
§ 61.
Fullmäktige skola vid början af hvarje år granska Lånekommissariens och
Kassörens anteckningsböcker jemte Ombudsmannens diarium för det nästföregångna
året samt genomgå och inventera de under Lånekommissariens, Kassörens och Kamererarens
vård befintliga låne- och säkerhets- med flera handlingar.
§ 62.
En gång hvarje år böra Fullmäktige anställa besigtning å det till lokal för
Riksgälds-kontoret anvisade hus samt detta verks inventarier. Likaledes bör besigtning
årligen af Fullmäktige anställas å Riksdagens hus, hvilket jemväl står under
deras vård och inseende.
Dessutom har Riksdagen uppdragit åt Fullmäktige att låta tillse, det icke
allenast värde å de inom Riksdagens hus befintliga möbler och andra inventarier
finnes uti inventarieförteckningen upptaget, utan ock att inköpspris på de möbler
och inventarier, som hädanefter anskaffas, uti inventarieförteckningen utsattes, jemte
tiden, då inköpet egt rum, äfvensom att, vid skeende kasseringar af obrukbara eller
30
Stats-Utskottets Memorial N:o 87.
obehöfliga inventarier, desamma varda utur inventarieförteckningen afförda, med anteckning
af det pris, hvartill desamma vid möjligen skeende försäljning blifvit
föryttrade.
§ 63.
Under de tider, då Riksdagen icke är församlad, må lediga rum och lägenheter
inom Riksdagens hus af Fullmäktige hyresfritt upplåtas för tillfälligt begagnande
ej allenast af de komitéer och revisioner, som kunna varda af Kongl. Maj:t
sammankallade och för hvilkas sammanträden erforderliga lokaler inom Kronans
hus här i hufvudstaden icke finnas att tillgå, utan äfven af allmänna embetsmyndigheter,
som antingen af särskild anledning icke kunna för någon tid begagna åt
dem anvisade embetsrum eller också sakna egen lokal; egande Fullmäktige vid
hvarje sådan upplåtelse föreskrifva de vilkor, som Fullmäktige för de upplåtna
rummens samt möblernas och inventariernas noggranna och omsorgsfulla vårdande
finna nödvändiga. Dylik upplåtelse bör alltid upphöra så tidigt före Riksdagens
sammankomst, att rummen och inventarierna derförinnan kunna vara försatta i
ordnadt och fullständigt skick samt, om så erfordras, reparerade.
§ 64.
Då Revisorerne öfver Stats-, Banko- och Riksgäldsverken sammanträda,
skola Fullmäktige till dem afgifva berättelse om Riksgälds-kontorets ställning och
förvaltning under den tid, som Revisorernes granskning kommer att omfatta.
Dessutom skola Fullmäktige vid nästa riksdags början till Riksdagen afgifva
och till Stats-Utskottet aflemna berättelse för hela den tid, som förflutit sedan Fullmäktiges
berättelse till nuvarande Riksdag afgafs.
§ 65.
Efter hvarje revisions slut skola Fullmäktige, på sätt de för Revisorerne
utfärdade instruktioner innehålla, föranstalta om tryckning och utdelning med allmänna
tidningarne af Revisorernes angående Stats- och Riksgäldsverken afgifna
och Fullmäktige tillställda berättelser jemte dertill hörande förklaringar, hvilka handlingar
äfven genom Fullmäktiges försorg böra till näst derefter sammanträdande
Revisorer och Riksdag öfverlemnas.
Stats-Utskottets Memorial N:o 87.
31
§ 66.
Jemte det 1873 års Riksdag besluta uppdraga åt Fullmäktige att genom
lämplig person på Riksgälds-kontorets bekostnad låta ombesörja tryckning af Bondeståndets
protokoll vid 1809—1810 års riksdag, har dervid till iakttagande föreskrifvits:
a)
att från protokollen skola uteslutas Konstitutions-Utskottets betänkanden
och utlåtanden m. m. och deremot blott hänvisas till det ställe i KonstitutionsUtskottets
tryckta handlingar, der betänkandet m. m. förekommer;
b) att protokollen förses med register;
c) att tryckningen skall verkställas i samma format, som de öfriga Riksståndens
protokoll vid ofvannämnda riksdag, samt med sådan stilsort, som mest
närmar sig den i öfriga protokoll vid samma riksdag använda; samt
d) att originalhaudlingarne icke må till boktryckaren utlemnas, utan bör
manuskriptet i mån af tryckningens fortgång utskrifvas, hvaremot vid korrekturläsningen
originalhandlingarne böra begagnas.
§ 67.
Före nästkommande riksdags början böra Fullmäktige:
a) föranstalta om upphandling af det för tryckningen af Riksdagens protokoll
med dertill hörande bihang under samma riksdag erforderliga papper och,
med behörigt iakttagande af de i sådant afseende meddelade föreskrifter, låta
upprätta kontrakt angående verkställigheten af såväl protokollens som bihangets
tryckning;
b) upprätta kontrakt om tillhandahållande, under riksdagens lopp, af de
skrifmaterialier och öfriga effetter, som för Riksdagens behof kunna erfordras;
c) låta komplettera och iståndsätta inventariepersedlarne i Riksdagens hus.
Vid verkställigheten häraf iakttages, att anbud, genom kungörelser i allmänna
tidningarne, infordras af dem, som kunna vara hugade att tillhandahålla
och leverera berörda effekter eller besörja omförmälda trycknings- med flera
arbeten.
För öfrigt ega Fullmäktige att utse någon bland Riksgälds-kontorets tjensteman,
som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda och efter
vederbörliga reqvisitioner utlemna de upphandlade effekterna samt ombesörja de
under riksdagens fortgång ifrågakommande ytterligare uppköp, äfvensom erforderliga
reparationer å inventariepersedlarne, utan ock vid hvarje kalenderårs
slut upprätta och afgifva fullständig redovisning för alla dessa af honom mottagna
effekter.
32
Stats- Utskottets Memorial N:o 87.
§ 68.
Med afseende på de förändrade förhållanden, som måste blifva en följd af
Riksdagens beslut om öfverflyttning till Statskontoret af en del utaf de Riksgäldskontorets
tjensteman nu åliggande göromål samt den deraf påkallade reglering af
förvaltningsbestyren och tjenstegöromålen inom sistnämnda Kontor, hade 1874 års
Riksdag beslutit, dels att Fullmäktige skulle låta utarbeta och derefter granska
samt, sådant detsamma af Fullmäktige gillades, underställa 1875 års Riksdags pröfning
och fastställelse förslag till reglering af förvaltningsbestyren och tjenstegöromålen
inom Riksgälds-kontoret jemte aflöningsstat för dervarande tjenstemannapersonal,
dels att intill dess Riksdagens beslut i anledning af berörda förslag meddelades,
de tjänster vid Riksgälds-kontoret, som dessförinnan blefve lediga, endast
finge genom konstitutorial tills vidare återbesättas.
Sedan Fullmäktige i anledning häraf till denna Riksdag öfverlemnat förslag
till Instruktion och Tjenstgöringsordning för tjenstemännen och vaktbetjeningen vid
Riksgälds-kontoret äfvensom aflöningsstat, har Riksdagen, med bibehållande af ofvanberörda
föreskrift derom att, intill dess Riksdagens beslut i anledning af berörda
förslag meddelas, lediga fenster endast må genom konstitutorial tills vidare återbesättas,
åt Fullmäktige uppdragit att i afseende å regleringen af tjenstegöromålen
inom Riksgälds-kontoret, med begagnande af den erfarenhet, en fortsatt tillämpning
af den utaf dem öfverlemnade och, jemlikt utaf 1874 års Riksdag särskilt
lemnadt bemyndigande, från den 1 November 1874 tillämpade Instruktionen kan
gifva vid handen, till nästa års lagtima Riksdag inkomma med förnyad framställning;
hvaremellertid Fullmäktige må ega att fortfarande intill tiden för samma
riksdags slut tillämpa den vid detta reglemente fogade aflöningsstat.
§ 69.
Som, enligt de af Kongl. Maj:t för Strömsholms nya kanalbolag den 27
Mars 1863 fastställda regler, kanaldirektionens förvaltning och kanalverkets räkenskaper
skola hvartannat år granskas utaf två revisorer, af hvilka den me bör
utses af Fullmäktige i Riksgälds-kontoret, så skola Fullmäktige för hvarje revision
välja en person att uti berörda revisionsförrättning deltaga. Jemväl skola
Fullmäktige, i enlighet med de af Kongl. Maj:t för Dalslands kanal-aktiebolag
den 7 April 1865 och för Kinda kanal-aktiebolag den 21 Oktober 1864 i nåder
fastställda bolagsordningar, årligen utse en revisor att granska hvartdera af dessa
bolags förvaltning och räkenskaper.
Stats-Utskottets Memorial N:o 87.
33
§ 70.
Då de bolag, som för jernväg sanläggning ars utförande från Riksgäldskontoret
utbekommit beviljade låneunderstöd, uti sina med Kongl. Maj:t och
Kronan afslutade kontrakt medgifvit staten att genom ombud, som Kongl. Maj:t
utser, deltaga i de årliga revisionerna af bolagens förvaltning och räkenskaper,
samt berättelserna om dessa revisioner skola till Kongl. Civil-departementét insändas,
böra Fullmäktige efter erhållen del af dessa berättelser taga under öfvervägande,
huruvida några åtgärder erfordras för bevarande af Riksgälds-kontorets
rätt och säkerhet för de utgifna lånens fortsatta liqviderande.
§ 71.
Uti Allmänna Hypoteksbankens styrelse bör en ledamot, som skall vara vice
ordförande, utses af Fullmäktige i Riksgälds-kontoret. Likaså utses af Fullmäktige
till deltagande i den årliga revisionen af Hypoteksbankens förvaltning och
räkenskaper en revisor, som vid revisionen förer ordet. Dessutom böra Fullmäktige
utse ett ombud vid den allmänna ordinarie sammankomst, som mellan Hypoteksbankens
delegare skall ega rum hvarje år efter afslutad revision.
§ 72.
Gemensamt med Fullmäktige i Riksbanken skola Riksgälds-kontorets Fullmäktige
:
a) afgifva sitt underdåniga yttrande och råd till Kongl. Maj:t, i fråga om
den ort, der Riksdag bör samlas, i de fall, då fiendens framträngande eller pest
eller andra lika vigtiga hinder göra riksdags hållande i hufvudstaden omöjligt
eller för Riksdagens frihet och säkerhet vådligt (50 § Regeringsformen);
b) efter stadgade grunder uppgöra och utfärda ny Bevillningsförordning,
i den händelse att vid riksdags slut bevillningens hela belopp är bestämdt, men
Kamrarne icke hunnit om fördelningen deraf blifva ense (109 § Regeringsformen);
c) uti Justitie-ombudsmans-embetet genast insätta den man, som blifvit utsedd
till efterträdare åt Justitie-ombudsmannen, i fall denne mellan riksdagarne
afsäger sig det erhållna förtroendet eller med döden afgår, äfvensom utvälja annan
behörig man i stället för Justitie-ombudsmannens utsedde efterträdare, derest han
äfven mellan riksdagarne afsäger sig förtroendet, eller i Justitie-ombudsmansembetet
insättes, eller med döden afgår (98 § Regeringsformen);
Bill. till Riksd. Prot. 1875. 4 Samt. 1 Afd. 42 Häft. 5
34
Stats-Utskottets Memorial N:o 87.
d) för framtida uppsigten och kontrollen öfver Göta kanals vidmakthållande
utse och välja ej mindre en person för att såsom ledamot å Bankens
och Riksgälds-kontorets vägnar inträda i direktionen öfver nämnda kanal, än ock
ett ombud att å samma verks vägnar deltaga i revisionerna af kanalens räkenskaper;
skolande valet till ledamot i direktionen förnyas hvarje år, och till ombud
vid revisionerna före desammas början; dock må förut härtill utsedde personer
kunna återväljas.
Vid Fullmäktiges i Banken och Riksgälds-kontoret gemensamma sammanträden
böra, så vidt beslut skall kunna fattas, fem af Fullmäktige i hvardera
verket vara tillstädes.
§ 73.
Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter granskas af Justitie-statsministern
eller den person, Konungen i hans ställe förordnat, skola tre bland
Fullmäktige i Riksgälds-kontoret vara tillstädes.
Angående betjeningen vid Riksgälds-kontoret.
§ 74.
De å Riksgälds-kontorets aflöningsstat uppförda tjenstemän äro följande:
en sekreterare och ombudsman;
eu lånekommissarie;
en kassör;
eu kammererare;
eu revisor;
en bokhållare;
eu kanslist; samt
två kammarskrifvare.
Stats-Utskottets Memorial N:o 87.
§ 75.
35
Vaktbetjeningen utgöres af:
en förste vaktmästare; och
tre vaktmästare.
§ 76.
I afseende på samtlige här ofvan uppgifne tjenstemäns samt vakt!)etjentes
göromål och öfriga åligganden, kommer den af Fullmäktige, under den 20 Oktober
1874 beslutade instruktion och tjenstgöring sordning att tjena till efterrättelse,
under Fullmäktige likväl förbehållen rätt att tills vidare, rörande den vid Riksgäldskontoret
anställda tjenstemannapersonals och vaktbetjenings tjensteåligganden,
meddela de ytterligare eller förändrade föreskrifter, som för ärendenas vederbörliga
handläggning samt fullgörande af de uppdrag och göromål, Riksgäldskontoret
fått sig ålagda, kunna anses erforderliga. \
Angående lediga tjensters bestridande och tillsättande.
§ 77.
Tjensteman, som efter anslag och ansökning erhåller konstitutorial på ledigblifven
tjenstebefattning inom Riksgälds-kontoret, intill dess beslut om tjenstens
indragning eller återbesättande genom fullmakt blifvit fattadt, må ega att under
tiden uppbära de med tjensten förenade löneförmåner.
Den ordinarie tjensteman eller vaktmästare, som förordnas att, i ansende till
sjukdoms- eller annat laga förfall eller vid inträffad ledighet, under anlagstiden
förrätta annan tjenst, än den han sjelf mnehar, är, med undantag af de i §§ 76
och 86 förutsatta fall, i allmänhet icke berättigad att derför erhålla särskild aflöning;
dock ankommer på Fullmäktige att tillerkänna innehafvaren deraf ett efter
omständigheterna lämpadt arvode, uppgående till högst halfva beloppet afskilnaden
mellan hans förut åtnjutande aflöning och löneförmånerna för den tjenst han
blifvit förordnad att bestrida.
36
Stats-Utskottets Memorial N:o 78.
Extra-ordinarie tjensteman, som vid dylikt tillfälle, på grund af vederbörligt
förordnande, förrättat ordinarie tjenstebefattning åtnjuter under tid, denna
tjenstgöring fortfar, den för lägsta tjenstegraden bestämda lön. Vid enahanda
förhållande tillgodonjuter jemväl extra ordinarie vaktmästare, hvilken bestridt vaktmästare-göromål,
samma aflöning, som för den förrättade sysslan är i staten anslagen.
Vid inträffad ledighet af sådan tjenst, som bör återbesättas, skall, efter afdrag
af hvad för tjenstens bestridande måst utbetalas, den lönebesparing, hvilken
uppkommer, intill dess, efter ansökningstidens förlopp, någon i nedan stadgad ordning
blifvit förordnad att förrätta samma tjenst, tillfalla Enke- och Pupillkassan
vid Riksgälds-kontoret; kommande nämnda kassas rätt till dylik lönebesparing att
upphöra, så snart konstitutorial å tjensten blifvit af Fullmäktige utfärdadt.
§ 78.
Då tjensteman eller vaktmästare för enskilda angelägenheters besörjande erhållit
tjenstledighet, bör han sjelf vidkännas kostnaden för tjenstens förrättande under
den tid tjenstledigheten fortfar.
§ 79.
Innan ledig tjenst af Fullmäktige genom konstitutorial tills vidare återbesättes,
skall sådant jemte de med samma tjenst förenade löneförmåner äfvensom tiden,
inom hvilken sökande ega att sig anmäla, tillkännagifvas medelst anslag på vanliga
ställen inom Riksgälds-kontoret. Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton
dagar från anslagets utfärdande; dock beror af Fullmäktige att utsätta ny ansökningstid,
derest, inom den först bestämda tiden, någon till tjenstens erhållande
fullt skicklig och lämplig sökande sig icke anmält.
§ 80.
För att kunna antagas till tjensteman vid Riksgälds-kontoret fordras att
hafva undergått godkänd afgångs-examen från högre elementarläroverk; dock böra
de tjenstemän, som anställas vid Fullmäktiges Kansli, hafva aflagt den akademiska
examen, som fordras för att vinna inträde i Konungens Kansli eller i rättegångsverken
; äfvensom den, hvilken befordras till ombudsmannasysslan, bör hafva
Stats-Utskottets Memorial N:o 87. 37
fullgjort hvad författningarne föreskrifva i afseende på dem, som i domarevärf
må begagnas.
§ 81.
Vid lediga tjensters tillsättande konstitueras bland kompetente sökande den,
som Fullmäktige, med afseende å verkets fördel samt vigten och ansvarigheten
af de särskilda befattningarne, finna till den lediga tjeDsten mest skicklig och
passande.
Angående behandlingen af frågor rörande tjensteförsurn
melser
m. m.
82.
Om någon Riksgälds-kontorets tjensteman vid mindre förseelser i tjensten ej
låtit sig rätta af vederbörandes tillsägelser och varningar eller blifvit beträdd
med vårdslöshet eller försummelse i sin tjenstgöring, eller ock i allmänna lefverne!
ådagalagt ett mindre värdigt uppförande, bör han inför Fullmäktige tillrättavisas
och varnas. I händelse den, som på detta sätt undergått första varningsgraden,
ej deraf låter sig rätta, ega Fullmäktige att, med afseende å förekommande omständigheter,
på längre eller kortare tid suspendera honom från dess innehafvande
tjenst, med förlust af hela eller halfva lönen, hvilken under tiden må till ersättning
för tjenstens förrättande användas.
§ 83.
Derest tjensteman, hvilken förut blifvit för tjensteförsummelse eller annat
förhållande suspenderad, ånyo gör sig skyldig till dylik förseelse, ankommer på
Fullmäktige att, efter förseelsens beskaffenhet, antingen ytterligare suspendera
38
Stats-Utskottets Memorial N:o 87.
honom eller helt och hållet skilja honom från dess vid detta verk innehafvande
tjenst och lön. Likaledes beror på Fullmäktiges särskilda pröfning, huruvida
tjensteman, som blifvit bysatt eller varit nödsakad till borgenärer afträda sin egendom,
må vidare bibehålla och utöfva sin beställning.
§ 84.
Tjensteman, som begått ärerörigt brott eller annan förseelse, i eller utom
tjensten, af den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet eller anseende fordrar
hans entledigande, har derigenom gjort sig förlustig sin innehafvande tjenst.
§ 85.
Om någon af vaktbetjeningen i sin tjenst varit försumlig, eller under tjenstgöring
af starka drycker öfverlastad, eller eljest på ett tadelvärdt sätt sig förhållit,
må han, efter sig företeende omständigheter, antingen af Fullmäktiges
Deputerad erhålla föreställning eller genast hos Fullmäktige anmälas till suspension
eller entledigande.
§ 86.
Innan tjensteman eller vaktmästare varder suspenderad eller skild från
tjensten, bör hans skriftliga förklaring öfver hvad emot honom förekommit infordras.
Fullmäktiges beslut, hvarigenom tjensteman suspenderas eller för alltid
skiljes från tjensten, bör, jemte hänvisning för besvärs anförande, honom skriftligen
meddelas. Tjenst, som, till följd af sådant beslut, blir ledig, får, derest den afsatte
tjenstemannen inom föreskrifven tid anmält sig ämna samma beslut öfverklaga,
icke återbesättas förr, än besvären blifvit af Stats-Utskottet eller Revisorerne
afgjorda, eller den bestämda tiden för besvärens fullföljande försutits; kommande
dock den, som emellertid förordnas till tjenstens bestridande, att de med densamma
förenade löneförmåner åtnjuta.
§ 87.
Extraordinarie tjensteman, eller extra vaktmästare, som utan erhållen tillåtelse
eller anmäldt laga förfall från tjenstgöring uteblifvit under trenne efter
Stats-Utskottets Memorial N:o 87.
39
hvarandra följande månader, eller vid flera tillfällen undandragit sig att lemna
äskadt biträde der han blifvit anställd, anses hafva förverkat sin rätt att i Riksgälds-kontoret
vidare tjenstgöra. Den extra-ordinarie tjensteman eller extra vaktmästare,
som under honom uppdi-agen tjenstgöring sig försumligt eller felaktigt
förhållit och efter att, på sätt i § 86 stadgas, blifvit varnad, sig icke rättat, bör
förklaras vara från Riksgälds-kontoret skild. För öfrigt anses den extra-ordinarie
tjensteman eller vaktmästare, som begått ärerörigt brott eller annan förbrytelse af
svårare beskaffenhet, vara från verket utesluten.
Angående pensioneringen af Riksgälds-kontorets betjening.
§ 88.
Pensionerna för tjenstemännen samt vaktbetj eningen vid Riksgälds-kontoret bestämmas
efter desses, vid afskedstagande^ innehafvande löner.
§ 89.
Tjensteman eller vaktmästare, som uppnått sjuttio års ålder, eller under
femtio år varit i allmän tjenst, är vid afskedstagandet berättigad att erhålla en
hela lönen motsvarande pension. Samma pension kan jemväl tillerkännas den
tjensteman eller vaktmästare, som fyllt sextiofem år och i allmän tjenst tillbragt
fyratio år, såvida behörigen styrkt är, att han befinner sig i ett sjukligt eller försvagadt
tillstånd.
§ 90.
Den tjensteman eller vaktmästare, som, efter att hafva uppnått en ålder af
sextio år, anhåller om afsked, må, derest han varit i allmän tjenst omkring fyratio
år, komma i åtnjutande af pension till ett belopp, som motsvarar trefjerdedelar
utaf hans senast innehafda lön. Innan tjensteman eller vaktmästare uppnått sextio
lefnads- och omkring fyratio tjensteår kan, endast i händelse af bevislig oförmåga
40
Stats- Utskottets Memorial N:o 87.
till vidare tjenstgöring, pension vid afskedstagandet honom tilldelas. I sådant fall
lämpas densamma efter tjensteåren ensamt, på det sätt att för hvarje dylikt år,
som brister i nyssnämnda antal, afdrages en fyrationdedel från ett trefjerdedelar
af lönen motsvarande pensionsbelopp. Men för den, som fyllt fyratio tjensteår och
sextio lefnadsår, ökas deremot detta pensionsbelopp med en fyrationdedel af lönen
för hvarje öfverskjutande tjensteår, eller med eu sextiondedel af lönen för hvarje
lefnadsår, om ett sådant beräkningssätt finnes för afskedssökanden mera förmånligt.
§ 91.
Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes oundgängligen
nödigt, kunna Fullmäktige på pensionsstat förflytta tjensteman, som af ohjelpligt
sjukdomstillstånd eller afgjord oförmögenhet är förhindrad att vidare gagna verket,
oaktadt han sig ej om afsked anmält. I sådant fall ega Fullmäktige att, efter omständigheterna,
antingen tillägga tjenstemannen hela lönen i pension, ehvad de föreskrifna
lefnads- och tjensteåren äro uppnådda eller icke, eller ock tillämpa de grunder
för pensions bestämmande, som i nästföregående § äro fastställda.
Derest åter vaktmästare förr, än han uppnått den för pensions erhållande
bestämda lefnadsålder och tjenstetid, skulle, genom sjuklighet eller af annan orsak,
blifva oförmögen att sina tjensteskyldigheter vidare fullgöra, ega Fullmäktige att,
efter noggrann pröfning af de i hvarje fall förekommande omständigheter och förhållanden,
vid hans afskedande tilldela honom en årlig pension, uppgående till högst
två tredjedelar af lönen.
§ 92.
Några tillförene meddelade och mot det nu utfärdade reglementet stridande
stadganden, angående Riksgälds-kontorets förvaltning och dermed gemenskap egande
ämnen, få icke vidare åberopas och tillämpas.
Bil. A.
Stats-VtsJcottets Memorial N:o 87.
41
Bil. A.
Riksgälds-kontorets vid 1874 års slut utbalanserade kapitalskulder.
0(R
qq ''
Tiden, då
Återstående kapitalskuld den 31
g £
<x>
3 Oi
förbindelserna
blifvit
utfärdade.
Räntefot.
December 1874.
0> £0°
Fonderad skuld.
Icke fonderad skuld.
3
Obligationer för 1855 års
statslån till jernvägsan- läggningars bekostande
eller understödjande, pri- mitivt 281,900 R:dr Ii:mt
1855 d. 30 6
3 *|2 och 4 %
Runt 179,900
4
Dito för 1858 års jern vägs-
lån, 8,190,500 Thlr Pr. Cd
1858 d. 1!3
n %
Thlr 6,311,900
_
_..
5
Dito för 18G0 Ars jern vägs-
lån:
a) mot obligationer, ställ-
da på utlottning, å
8,000,000 Thlr Pr. Cd
1800 d. 1|5
4’j2 °/o
Thlr 6,388,500
b) mot premie-obligatio-
ner å 2,400,000 Thlr
Pr. Cd, bokförda till
fem sjettedelar deraf
eller 2,000,000 Thlr . .
1860 d. !|5
Thlr 1,256,250
6
Dito för 1864 års jernvägs-
/
lån å 2,223,000 £ St.,
hvaraf dock blifvit för- yttrade obligationer för
endast 555,700 £. St. *)
1864 d. 15|4
4;|2 °/o
£ St. 518,900
7
Dito för 1866 års jernvägs-
lån å 9,932,300 Thlr Pr.
Cd.............
1866 d. 2L
5 7o
Thlr 9,698,500
*) De öfriga obligationerna å tillhopa 1,667,300 £ St. äro, enligt Riksdagens beslut, uppbrända; dock
kommer årliga utlottningen att fortfarande omfatta hela det i amorteringsplanen upptagna obligationsantalet.
Bill. till Iliksd. Prof. 1875. 4 Sami. 1 Afd. 42 Häft. 6
| i 1866 års
reglemente.
42
Stats-Utskottets Memorial N:o 87.
13
14
15
Tiden, då
Återstående kapitalskuld den 31
förbindelserna
blifvit
Räntefot.
December 1874.
utfärdade.
Fonderad skuld.
Icke fonderad skuld.
-{
16
17
18
19
Obligationer för 1861 års
statslån, 3,000,000 Rclr
R:mt............
Dito, Indika i anseende till
sin ordalydelse icke kunna
uppsägas, eller de!
s. k. gamla lånet
Dito, utfärdade såsom grundfond
för Allmänna Hypoteksbanken,
bokförda
inom linien med Runt
8,000,000 R:dr .....
Ännu icke till inlösen före
tedda Trollhätte slussvei''ks
lottsedlar å tillhopa
5.000 Daler Silfvermynt,
bokförda inom linien med
R:mt 1.250 R:dr, jemte
upplupen ränta Runt
2,286: 88 ..........
Årliga anslaget till H. M.
Konungen 300,000 R:dr
(icke kapitaliseradt) . .
Ränta å H. Iv. H. Hertigens
af Södermanland, sedermera
Konung Carl XIII:s
hemgiftskapital, bokfördt
inom linien med Runt
150.000 R:dr .......
Innestående fond för Göta
kanals
Dito för
dito .
1861 d.
30!
1798 d.
1811 d.
30
j!2
1861 d.
1750 d.
1815 d.
ii
1778
5 °/o
41 o °/o
6 7 u
R:mt 2,485,300
Runt 10,125
underhållande . .
1833 d. 31!12
5 7u
—--
—
R:mt
140,889
Södertelje kanals
—
5 °/o
—
Runt
45,000
Stats-Utskottets Memorial N:o 87.
43
20
21
25
29
90
3 S
CD
t3
e+-
<S>
77
78
Fond för Hjelmare kanals
och slussverks underhållande
(utgör blott ett
depositum af fordrings
handlingar)
........
Dito för Strömsholms kanals
dito (d:o) ..........
Brudgåfvovinster (kapitalskulden
afskrifven) . . . .
Uti f. d. Ridderstolpeska
huset intecknad skuld till
Stockholms Borgerskaps
enkhus ...........
Obligationer för 1868 års
jernvägslån, £ Sterling
1,150,000 ..........
Post-assuransfonden (ingår
bland Riksgälds-kontorets
öfriga tillgångar, men
med den förbindelse som
§ 77 i 1869 års reglemente
innehåller).........
Lots- och Fyr-inrättningens
reservfond.........
Tiden, då
förbindelserna
blifvit
utfärdade.
Räntefot.
1868 d.
n 7 o
Öl
lo
Återståendo kapitalskuld den 31
December 1874.
Fonderad skuld.
£ St. 1,130,400
Icke fonderad skuld.
R:mt 17,400
Runt 100,000
44
Stats-Utskottets Memorial N:o 87.
Återstående kapitalskuld den 31
December 1874.
Tiden, då
förbindelserna
blifvit
utfärdade.
Räntefot.
Fonderad skuld.
Icke fonderad skuld.
85 Obligationer för 1869 års inhemska
jernvägslån, R:mt
1869 d. 30j,
Obligationer för 1870 års
slut blifvit utlemnade
obligationer å tillhopa
1870 d.
Obligationer för 1872 års
jernvägslån å 24.000,000
slut blifvit utlemnade
obligationer å tillhopa
1872 d.
Stats- Utskottets Memorial N:o 87.
45
Bil. B.
Riksgälds-kontorets vid 1874 års slut utbalanserade kapitalfordringar för de af dess
medel utbetalda eller godtgjorda län.
§ i 1866 års
reglemente.
Tiden, då lånet
utbetalts.
Annuitet.
Bäntefot.
Ursprungliga
beloppet.
Kapitalåterstod
vid 1874 års
slut.
Lån till:
34
Upsala akademis biblioteks-
(18241
byggnad ..........
2 % 1
jemte >
ränta. )
3 °/0
75,000
8,979
63
36
Uppförande af ett nytt läro-
|1825J
hus för elementarlärover- ket i Jönköping......
1861
C 0/
0 lo
4 %
120,000
106,330
55
37>
Uppförande af byggnader
för elementarläroverket i
Halmstad..........
■
1866
»
25,000
24,217
95
»
Uppförande af byggnader för
läroverket i Calmar . . .
1866
»
»
40,000
—
38,723
65
Uppförande af byggnader för
Umeå läroverk......
1864
»
25,000
_
23,639
29
»
Uppförande af byggnader för
läroverket i Falun . . . .
1864
y>
40,000
—
37,812
88
Uppförande af byggnader för
läroverket i Sala.....
1865
»
12,000
_
11,336
49
39
Uppbyggande af ny kyrka i
2 °/« 1
jemte >
ränta. J
Christinehamn......
(18491
3 °/o
37,500
_
20,330
33
40
Lidköpings stad, förnykyr-
|1854j
kas uppbyggande .....
1851
6 °/o
4 °/o
24,000
_
6,487
95
41
Knäreds församling i Hal-
lands län, för kyrkobygg- nad .............
1852
»
y>
24,000
10,148
14
Markaryds församling i Kro-
nobergs län, för kyrko- byggnad ..........
1854
10,000
4,908
53
''
Transport
—
—
—
—
—
292,915
39
46
Stats-Utskottets Memorial N:o 87.
§ i 1866 års
reglemente.
Tiden, då lånet
utbetalts.
Annuitet.
Räntefot.
Ursprungliga
beloppet.
Kapitalåterstod
vid 1874 års
slut.
Transport
—
—
—
—
—
292,915
39
42
Wallentuna församling i
Stockholms län, för kyrko- byggnad ..........
1859
6 °/o
4 %
20,000
15,189
22
43
Reparation af Linköpings
domkyrka.........
1850
»
»
30,000
_
6,267
22
y>
Reparation af Wexiö dom- kyrka ............
1852
»
»
30,000
_
9,404
53
»
Reparation af Skara dom- kyrka ............
1858
>;>
»
25,000
_
15,844
24
»
Reparation af Westerns dom- kyrka.......... . .
1858
»
»
22,500
15,114
74
Reparation af Westerås dom- kyrka ............
1860
_
28,000
_
28,000
45
Allmänna barnhusinrättnin- gen i Stockholm.....
1851
6 °/0
4 %
75,000
_
36,030
4
49
Staden Wexiös återuppbyg- gande efter 1843 års elds- våda ............
1843
3 o.4 %
360,000
58,040
11
50
Staden Åmål, byggnadslån.
1846
4 %
45,000
—
11,732
75
52
Återuppbyggande af den år
1847 nedbrunna del af
staden Christianstad . . .
1848 — 1850
»
»
150,000
40,117
98
53
Återuppbyggande af den år
1849 nedbrunna del af
staden Lidköping .....
1852
»
»
63,666
25,845
16
54
»
Återuppbyggande af staden
Örebro ...........
Återuppbyggande af staden
Jönköping.........
| 1854 1
\ 1855 J
1855
6 %
»
4 °/o
»
375.000
100.000
—
237,852
59,952
96
82
55
Återuppbyggande af staden
Eksjö............
1857
6 o. 7 °/0
4 o.4l°/0
200,000
—
131,137
35
Transport
—-
—
—
—
—
983,444
51
Stats-Utskottets Memorial N:o 87.
47
§ i 1866 års
reglemente.
Tiden, då lånet
utbetalts.
Annuitet.
Räntefot.
Ursprungliga
beloppet.
Kapitalåterstod
vid 1874 års
slut.
Transport
—
—
—
—
—
983,444
51
57
Staden Lidköping, för ny
tomtreglering.......
1854
6 %
4 °/0
20,000
—
10,570
45
»
Staden Örebro, för ny tomt-
reglering:..........
»
»
»
37,500
_
21,142
92
»
Staden Jönköping, för ny
tomtreglering.......
1855
»
»
15,000
—
7,865
99
»
Staden Eksjö, för ny tomt-
reglering..........
1857
»
30,000
—
20,035
1
58
Staden Malmö, till kasern-
( 2 % |
och stallbyggnader . . . .
1813-1815
< jemte >
»
32,000
—
7,055
42
60
Staden Ystad, för hamn-
uppmuddring.......
1857
6 °/0
4 %
60,000
_
34,037
72
61
Staden Warberg, för hamn-
anläggning.........
1844
5 °/o
3 °lo
30,000
—
8,135
44
»
Staden Warberg, för hamn-
anläggning.........
1849
6 %
4 °/0
22,500
—
3,780
80
62
Hamnbyggnad vid Cimbris-
hamn............
1843
K Öl
0 It)
3 %
37,500
—
20,058
54
63
Staden Christianstad, för
hamnanläggning vid Åhus
1848
»
»
30,000
—
14,023
87
63
Återstående hamnarbeten
vid Åhus samt Hernesta
kanals fullbordande m. m.
1855
6 °/0
4 °/0
30,000
_
13,388
4
67
Staden Westerås, för utvid-
gande och förbättring af
stadens hamn.......
1849
30,000
5,080
86
Uppmuddring af hamnen
och segelrännan vid Chri- stinehamn.........
185a
»
36,000
—
6,108
15
Anläggning af hamn vid
30
Wadstena.........
1850
»
48,000
—
10,804
Transport
—
j _
I
— j —
1,165,532
02
48
Stats-TJtskottets Memorial N:o 87.
§ i 1866 års
reglemente.
Tiden, då lånet
utbetalts.
Annuitet.
Räntefot.
Ursprungliga
beloppet.
Kapitalåterstod
vid 1874 års
slut.
Transport
—
—
—
—
—
1,165,532
02
68
Fullbordande af lianinbygg-
naden vid Wadstena. . .
1855
6 °/0
4 °/0
15,000
—
6,710
29
Arboga-åns uppmuddring. .
1855
»
15,000
—
6,689
20
»
Upprensning och fördjup-
ning af Köpings å . . . .
1855
»
»
20,000
—
8,883
57
69
Anläggning af en hamnbas-
sin invid Carlstad samt en
kanal derifrån till Kanike- näset vid Wenern.....
1859
100,000
59,945
12
»
Hamnbyggnad vid Falken-
berg............
1859
47,000
28,179
75
»
Fullbordande af hamnai’be-
fena vid Strömstad . . . .
1858
2>
15,000
—
8,551
30
70
Hamnbyggnaden vid Färje-
staden i Thorslunda soc- ken på Oland.......
1858
12,850
7,243
38
71
Byggande af hamn vid sta-
den Grenna... .....
1861
»
37,500
—
25,040
71
»
Förbättring och utvidgning
åt Helsingborgs hamn . .
1862
»
230,000
—
161,114
—
Hamnbyggnad vid staden
Åmål............
1861
»
»
8,000
5,705
24
»
Fortsättning af hamn- och
kaualanläggningen vid
Carlstad..........
1861
»
70,000
46,719
32
i»
Uppmuddring af segelleden
mellan Piteå och lastage- platsen Löfholmen samt
anläggning af eu lastbryg- ga vid nämnda stad . . .
1861
»
26,000
—
17,344
29
Transport
-
—
—
—
1,547,658 19
Stats-Utskottets Memorial N:o 87.
49
Tiden, då lånet
utbetalts.
Annuitet.
Räntefot.
Ursprungliga
beloppet.
Kapitalåterstod
vid 1874 års
slut.
—
—
—
—
1,547,658
19
1861
6
0/
/o
4 °/0
10,000
6,995
8
1856
l
»
»
150,000
73,064
41
1849
»
»
100,000
—
16,985
23
1854
»
»
150,000
—
60,657
22
J 1852
\ 1853
5
Öl
lo
4 °/0
150,000
—
117,381
61
| 1855
1856
3
Öl
lo
2 °/0
150,000
—
117,497
53
} 1856
\ 1857
5
01
lo
3 °lo
200,000
—
119,706
75
1858
6
°l
lo
4 °/„
200,000
—
113,443
97
1855—1859
4
°l
lo
2 °/0
2,400,000
—
1,659,731
63
| 1858
\ 1859
5
°l
lo
4 °/0
370,000
—
295,889
71
1858—1860
»
»
500,000
—
408,535
94
1862, 1863
»
»
1,377,055
24
1,229,741
93
—
j
—
—
5,767,289
20
C3 05
55
71
72
73
74
75
7G
77
78
79
Transport
Rottne-åns upprensning och
fullbordande af den påbörjade
jetéebyggnaden
vid inloppet till nämnda å
Slussanläggningar i Clara eli
vid Dejefors och Forshaga
inom Nedra Ulleruds och
Grafva socknar i Wermland
Anläggning af jernväg mellan
Christinehamn o. Sjöändan
Anläggning af jernväg mellan
Nora och Ervalla . .
Anläggning af jernväg från
Kärrgrufvan inom N orbergs
bergslag till sjön
Åmänningen........
Fullbordande af samma jernväg
.............
Anläggning af jernvägen
Wessman—Barken . . . .
Fullbordande af sistnämnda
jernväg...........
Anläggning af jernväg mellan
städerna Falun och Gefle
Anläggning af jernväg mellan
Hudiksvall och sjöarne
Dellen...........
Anläggning af jernväg från
Söderhamn till sjön Bergviken
m. m.........
Anläggning af jernväg mellan
Borås och Herrljunga
Transport
Bill. till RiJcsd. Prof. 1875. '' 4 Sami 1 Afä. 42 Häft
50
Stats-Utskottets Memorial N:o 87.
zon
cr^
o" ^
3 co
<t>
3 Ci
C6 pa
5
Tiden, då lånet
utbetalts.
Annuitet.
Räntefot.
Ursprungliga
beloppet.
Kapitalåterstod
vid .1874 års
slut.
Transport
—
—
—
—
—
5,767,289
20
80
Anläggning af jernväg från
Eslöfs station på Södra
stambanan till Ystad . .
1864 — 1866
t-, <7
o lo
4 %
2,450,000
2,258,335
45
»
Anläggning af jernväg mel-
lan Helsingborg och Arup
1864,1865
»
»
1,100,000
—
1,024,652
54
»
Anläggning af jernväg mel-
lan Landskrona och Eslöfs
station på Södra stamba-
nan.............
1864 — 1866
»
»
1,200,000
—
1,103,301
83
»
Anläggning af jernväg mel-
lan Christianstad och Hess-
leholms station på Södra
stambanan.........
1864,1865
»
»
720,000
650,552
50
»
Anläggning af jernväg mel-
lan Wexiö och Alfvestads
station på Södra stambanan
1864
»
»
434,000
__
391,593
19
81
Anläggning af jernväg från
hamnen vid Köping till Ut- tersberg med grenbana till
siön Lillsvan.......
j 1864 \
7 %
500,000
353,551
6
82
Anläggning af jernväg från
\ 1865 |
Herrljunga öfver Weners- borg till Uddevalla. . . .
1865 — 1867
r. °/
/o
»
3,240,000
_
3,063,244
22|
88
Uppförande af en jernbro
öfver Svartån å landsvägen
emellan Linköping och
Bergs gästgifvaregård . .
1852
6 ö/
v lo
20,000
6,589
42
84
Brobyggnad öfverDalelfveni
närheten af Gustafs kyrka
Anläggning af 2:ne flottbroar
1853
»
»
6,000
--
2,675
98
i närheten af Thorsångs
Transport
—
—
- “
14,621,785
39!
Stats-Utskottets Memorial N:o 87.
51
§ i 1866 års
reglemente.
Tiden, då lånet
utbetalts.
Annuitet.
Räntefot.
Ursprungliga
beloppet.
Kapitalåterstod
vid 1874 års
slut.
Transport
—
—
—
—
—
14,621,785
39
kyrka, den ena öfver Dal- elfven och den andra Öfver
Lillelfven.........
1859
6 °/„
4 7o
10,000
6,668
11
85
Ny bro öfver Helge å vid
Christianstad.......
1858
»
y>
100,000
_
56,377
86
86
Brobyggnad öfver Ume eif
invid staden Umeå . . . .
1861
»
» *
55,000
—
36,714
36
»
Brobyggnad öfver Ume eif
invid staden Umeå . . . .
1864
8 %
5 °/„
20,000
—
12,443
89
90
Uppförande af byggnad åt
Farmaceutiska institutet.
1862
5 °/0
4 °/o
50,000
—
42,486
39
91
Uppförande af byggnader å
häradshöfdingebostället
Mälby i Vester Fernebo
socken af Vesteråslän . .
1864
»
7,000
3,500
92
Grundförbättringar å Al-
nn.rps egendom......
1864
io %
_
30,000
—
12,000
—
93
Segelleds öppnande från
Hattefura vid Venern till
sjön Stora Lee......
1865, 1867
5 7o
8 7o
800,000
—
745,558
74
94]1)
118}
Utsträckning af Kinda båt-
143J
led medelstkanalisering af
Stångån från sjön Rengen
till Linköpings hamn .
1865 — 1870
»
»
437,500
410,454
62
142
Staden Carlstad, för reglering
af torg, gator och tomter
1867
6 "/o
4 °/o
50,000
—
45,753
54
Transport
—
—
—
—
—
15,993,742
90
1) Se vidare § 134 mom. 14 i 1863 års Reglemente.
§ 11 mom. 9 i 1867 » »
§ 33 mom. 9 och § 41 mom. 11 i 1868 års Reglemente.
§ 24 mom. 11 och § 31 mom. 5 i 1869 » »
52
Stats-Utskottets Memorial N:o 87.
1
CD M.
crq
1866 års
lemente.
Tiden, då lånet
inbetalts.
Annuitet.
Räntefot.
Ursprungliga
beloppet.
Kapitalåterstod
vid 1874 års
slut.
Transport
—
—
—-
—
—
15,993,742
90
143 «
Kanal- och slussanläggning
1482)
mellan sjöarne Östra och
Vestra Silen på Dalsland
1868, 1869
6 %
4 7o
51,200
44,607
35
Uppförande af ny byggnad
1483)
åt Upsala elem.-läroverk
1867,1868
5 %
»
140,000
_
137,903
74
Uppförande af ny byggnad
för Carlstads högre ele- mentarläroverk ......
1868
40,000
40,000
1484)
Uppförande af ny byggnad
1485J
åt Venersborgs elemen- tarläroverk ........
1867, 1868
»
»
40,000
39,199
37
Utvidgande af elementar-
läroverksbyggnadeni Chri- stianstad..........
1873
10,000
10,000
148
Uppförande af ny byggnad åt
1486)
Vesterviks elem.-läroverk
Förändring och tillbyggnad
1867,1868
»
»
20,000
—
19,691
80
af elementar-läroverks- byggnaden i Skara . . .
1868, 1869
»
40,000
—
39,806
66
§ i 1868 års
reglemente.
471)
Reparation af domkyrkan i
Carlstad..........
1869
6 %
23,500
20,954
33
i
Transport
—
—
—
—
—
16,345,906
15
1) Jfi''- § 11 mola. 8 i 1867 års samt § 24 mom. 10 i 1869 års Reglemente
2) Jfr § 16 mom. 1 i 1867 års Reglemente.
3) ,Jfr § 16 mom. 2 i 1867 års Reglemente.
4) Jfr § 16 i 1867 års Reglemente.
5) Jfr § 11 mom. 8 i 1873 års Reglemente.
6) Jfr § 27 i 1869 års Reglemente.
7) Jfr § 26 i 1869 års Reglemente.
Stats-Utskottets Memorial N:o 87.
53
V7)
i 1872 års
eglemente.
Tiden, då lånet
utbetalts.
Annuitet.
Räntefot.
Ursprungliga
beloppet.
Kapitalåterstod
vid 1874 års
slut.
Transport
—
—
—
16,345,906
15
32
Staden Strengnäs, för ny
tomtreglering.......
1872
6 °/0
4 °/o
30,000
—
30,000
—
26
Jern vägsanläggning mellan
städerna Carlskrona och
Yexiö...........
(1872 |
1873 >
1874
»
5 "/o
2,600,000
2,600,000
26
Jernvägsanläggning mellan
j 1872 1
\ 1873 |
26
Krvlbo och Norberg . . .
Jernvägsanläggning från
»
»
406,000
406,000
Sundsvall till Torpsham-
j 1872 |
mar.............
J 1873 \
»
»
1,494,000
—
1,494,000
—
26
Jernvägsanläggning från Up-
\ 1874 |
sala till Gefle.......
1873
»
»
500,000
—
500,000
—
26
Jernvägsanläggning från
Ludvika till Kihl.....
1874
»
»
1,000,000
—
1,000,000
—
Summa
—
—
—
—
—
22,375,906
15
54
Stats-Utskottets Memorial N:o 87.
Aflöuingsstat för Riksgäldskonforets Tjensteman och Yaktbetjeuing för
tiden intill slutet af 1876 års lagtima Sikdag.
Lön.
Tjenstgörings-
penningar.
Särskilda
arvoden.
Summa.
Fn Sekreterare, som tillika är ombuds- man ..................
4,400
-*)
600
5,000
Fn Lånekommissarie.........
4,400
—
1,000
—
600
—
6.000
_
En Kassör..............
4,400
—
1,000
—
600
—
6,000
___
Fn Kamererare ........
4,000
—
1,000
—
600
__
5.600
_
Fn Revisor..........
2,500
—
800
—
—
___
3.300
_
En Bokhållare........... .
2,000
—
800
—
—
_
2,800
_
Fn Kanslist...............
1,500
—
600
—
300
—
2,400
_
En Kammarskrifvare . ........
1,500
—
600
—
_
_
2,100
_
En Kammarskrifvare..........
1,500
—
600
—
—
_
2,100
__
En Förste Vaktmästare........
700
—
100
—
_
_
800
__
Fn Vaktmästare.............
600
—
100
—
_
_
700
__
Fn Vaktmästare.............
600
—
100
—
_
_
700
_
En Vaktmästare.............
600
—
100
—•
—
—
700
—
Summa Kronor
28,700
—
6,800
—
2,700
—
38,200
—
Tillägg. För Revisorn, Bokhållaren, Kanslisten och Kammarskrifvarno kan,
då de icke innehafva annan tjenstebefattning, lönen efter fem års tjenstgöring
inom graden förhöjas med...............Kr. 500: _
samt för^Revisorn och Bokhållaren, efter tio års tjenstgöring inom
graden, med ytterligare . ............. 500: —
För vaktbetjeningen kan aflöningen efter fem års ordinarie
tjenst och derunderKådagalagdt välförhållande höjas, lönen med . „ 100: —
och tjenstgöringspengarne med................ 100: —
— * v/ ....... 77 ----
Vaktbetj eningen åtnjuter fri bostad med nödig eldbrand. Skulle denna
förmån |.af fri bostad och, för vaktbjeningen, vedbrand, komma att för sekreteraren
eller vaktbetj eningen eller någon af dem upphöra, äro de berättigade att
i stället såsom tjenstgöringspenningar uppbära, sekreteraren 1,000 kronor och
vaktmästarne 200 kronor hvar.
Vid tillämpningen af denna allöningsstat iakttages derjemte" följande:
l:o Under semestertid åtnjuta tjenstemännen lön och tjenstgöringspenningar, men
icke särskilda arvoden, hvilka utgå till de tjenstförrättande.
2:o I öfrigt åtfölja ;jde i ordinarie staten upptagna tjenstgöringspenningar äfven/''
som särskilda i samma stat upptagna arvoden utöfvandet af sjelfva tjenste
-
*) Sekreteraren åtnjuter fri bostad.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Stats-Utskottets Memorial N:o 87.
befattningen och få alltså icke åtnjutas under tjenstledighet; dock må
Fullmäktige kunna medgifva den tjensteman eller vaktbetjent, som af sjukdom
hindras från bestridande af sin tjenst, att uppbära de för samma tjenst
anvisade tjenstgöringspenningar.
3:o För bestridande af tjenstgöringen under semester ega Fullmäktige att anvisa
till extra ordinarie tjenstemän arvoden, beräknade efter 1,000 kronor för år.
4:o Innehafvarne af lön, enligt förestående stat, äro underkastade den vidsträcktare
tjenstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden, som kan varda
stadgad; och böra de fullmakter eller konstitutorial, som för Riksgälds-kontorets
tjenstemän utfärdas, innefatta förbehåll om deras skyldighet att åtaga sig de
nya eller förändrade göromål, som kunna dem åläggas.“
Indraguingsstat vid Riksgälds-koutoret.
Kommissarien Oscar Arehn...............
4,400
Notarien och Registratorn Daniel Magnus Sandahl......
3,000
—
Notarien August Neyber................
3,000
—
Kanslisten Nils Didrik Sillén..............
1,500
—
Kontorsskrifvaren Adolf Wilhelm Sandsjö..........
1,500
—
Kammardrängen Per Fredrik Rydqvist...........
575
—
Summa kronor
13,975
—
Pensionsstat vid Riksgälds-koutoret.
Förre Kamereraren Herman Theodor Benckert........
4,000
Förre Registratorn och Arkivarien Claes Otto Vougt......
1,417
50
Förre Ombudsmannen Leontius Hallman..........
1,500
—
Aflidne Sekreteraren i Riksgälds-kontoret Carl Gustaf Stuarts enka,
Alaria Lovisa Stuart, född Koschell..........
SOO
—
Aflidne Krigsrådet S. G. Ehrenstams och hans jemväl aflidna enka
Charlotta Gripenst jer nas dotter Hedvig Aurora Ehrenstam . .
250
—
Aflidne t. f. Kommissarien vid Riksgälds-kontorets kreditsedelverk,
Öfverkrigskommissarien Fr. Lindstedts oförsöjda dotter Siri
Aurora Lindstedt.................
225
—
Aflidne Notarien Fr. Bergmans ogifta dotter........
225
—
Summa kronor
8,417
50
Anmärkning. Ofvanstående pensioner indragas vid innehafvarens frånfälle och
äfven dessförinnan, så vida de för pensionernas utgående stadgade
vilkor upphöra.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.