Sök i Ratio Lex

Memorial, med förslag till de flesta afdélningarne afl det nya reglementet för Riks gälds-kontor et samt med yttrande öfver tre inom Andra Kammaren väckta motioner angående ifrågasatta ändringar i Riksgälds-kontorets reglemente.

1875-05-18 · 55 sidor, varav 54 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 54 av 55 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1875:87, Memorial, med förslag till de flesta afdélningarne afl det nya reglementet för Riks gälds-kontor et samt med yttrande öfver tre inom Andra Kammaren väckta motioner angående ifrågasatta ändringar i Riksgälds-kontorets reglemente.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 87.

1

N:o 87.

Ank. till Riksd. Kansli den 18 Maj 187S, kl. 8 e. m.

Memorial, med förslag till de flesta afdélningarne afl det nya reglementet

för Riks gälds-kontor et samt med yttrande öfver tre inom Andra

Kammaren väckta motioner angående ifrågasatta ändringar i

Riksgälds-kontorets reglemente.

(R. A.)

Stats-Utskottet får härmed till Riksdagens pröfning och godkännande öfverlemna

förslag till nytt reglemente för Riksgälds-kontoret, med undantag endast

af de fem paragrafer, som motsvara §§ 5, 6, 20, 35 och 37 i 1874 års reglemente

och i afseende på hvilka Riksdagen ännu ej fattat sådana beslut, att deras innehåll

kan bestämmas.

I sammanhang med uppgörande af berörde förslag har Utskottet tagit under

öfvervägande tre inom Andra Kammaren väckta och till Stats-Utskottet remitterade

motioner, afseende ändringar i reglementet, af Herr J. Rundbäck (N:o 161),

Herr A. Gumcelius (Nio 44) och Herr W. Walldén (N:o 125).

Herr Rundbäck har i sin motion, angående öfverflyttande till Statskontoret

af åtskilliga Riksgälds-kontorets fordringar, hemställt, huruvida icke, i likhet med

hvad år 1873 beslöts i afseende å Riksgälds-kontorets fordringar i följd af meddelade

lån dels för de med åtskilliga landshöfdingebeställningar förenade ackord

och dels till vattenaftappningar för beredande af odlingsföretag, jemväl Riksgäldskontorets

fordringar för de från detta verk lemnade

byggnadslån,

tomtregleringslån,

lån till Karlskrona stads pastorat,

lån till allmänna barnhuset i Stockholm,

lån till Aluarps landtbruksinstitut,

lån för hamn- och brobyggnader samt åars upprensning,

lån för kanal- och slussanläggningar och

lån för jernvägsbyggnader

Bih. till Riksd. Prof. 1875. 4 Sami. 1 Afd. 42 Käft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Stats-Utskottets Memorial N:o 87.

borde vid innevarande års slut öfverflyttas till Statskontoret, samt de till utgående

efter nämnda tid beviljade dylika lån anvisas på samma verk.

Enahanda förslag väcktes vid 1873 års riksdag, men blef, med bifall till

Stats-Utskottets hemställan i Betänkandet N:o 69 mom. 2, afslaget af Riksdagen,

som ansåg berörda lån fortfarande böra af Riksgälds-kontoret förvaltas. Den vida

öfvervägande delen af deras belopp hade nemligen utgått af medel, som blifvit

af Riksgälds-kontoret för Statens räkning upplånade och det vore derför icke olämpligt,

att räntor och kapitala!betalningar å dessa lån inginge till det verk, som

hade att ombestyra liqviderandet af Statens gäld.

Fullmäktige i Riksgälds-kontoret, hvilkas yttrande Utskottet begärt i afseende

derå huruvida och i hvad mån bifall till förslaget skulle kunna inverka på regleringen

af förvaltningsbestyren och tjenstegöromålen i Riksgälds-kontoret samt på

antalet af i detta Kontor behöflige tjensteman, hafva anfört, att göromålen i

Kontoret blifvit i den nya Instruktionen efter deras beskaffenhet och natur reglerade,

så att, enligt Fullmäktiges åsigt, någon inverkan på regleringen eller minskning

i tjenstemännens antal icke kunde ega rum i följd af den föreslagna öfverflyttningen.

De tjensteman inom Riksgälds-kontoret, hvilka med ifrågavarande lån

hade befattning, kunde Kontoret nemligen i allt fall ej undvara. Öfverflyttningen

skulle således ej kunna föranleda minskning i antalet af Riksgälds-kontorets tjensteman,

hvaremot’ det ej kunde anses lika säkert, att Kongl. Statskontoret utan

ökning i sina;>arbetskrafter skulle kunna befattningen med samma lån öfvertaga.

Utskottet, som finner den föreslagna öfverflyttningen ej medföra någon fördel,

men väl kunna föranleda den ökade kostnad för staten, som af en ytterligare

förstärkning af Statskontorets arbetskrafter komme att blifva en följd,

hemställer alltså,

Do att Herr Rundbäcks ifrågavarande motion ej må till någon

Riksdagens åtgärd föranleda.

Herr Gumoélius åter har i sin motion, angående förändrade bestämmelser i

fråga om Fullmäktiges i Riksgälds-kontoret tjenstgöring, med påpekande af Fullmäktiges

mångtalighet i förhållande till det nuvarande antalet af Kontorets tjensteman,

ansett obehöfligt att mera än tre Fullmäktige året om i Kontoret tjenstgjorde.

Af dessa tre, hvilka borde hafva skyldighet att bo i Stockholm, kunde

en deputerad med fördel tjenstgöra såsom verkställande direktör, öfva daglig

tillsyn i Riksgälds-kontoret, besörja löpande ärenden, utan uppskof låta verkställa

oomtvisteliga utbetalningar o, s. v., hvarvid (såsom i Allmänna hypoteksbanken)

hans åtgöranden torde böra antecknas i dagbok eller å daglista, som skulle vid

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 87.

3

nästföljande sammanträde inför Fullmäktiges protokoll företes. Vid sådant sammanträde,

som borde ega rum vid vissa, förut bestämda tider, och deremellan då

ordföranden eller verkställande deputerad dertill funne anledning, skulle större

och tvistiga frågor inför protokollet föredragas; och skulle till sådan öfverläggning

ordföranden, den verkställande och en tredje fullmäktig, som kunde vara på en

gång vice ordförande och vice verkställande, sammankomma. Öfriga fyra Fullmäktige,

af hvilka gerna någon borde vara Stockholmsbo, kunde då lugnt i sina

hem afvakta den måhända en eller två gånger under årets lopp anländande kallelsen

att infinna sig till tjenstgöring för att deltaga i beslut om låns uppläggande

eller annan sådan vigtig frågas behandling, vid hvilken alla de 7 Fullmäktige ansåges

böra inkallas. Dessa 4 tillfälligt i tjenstgöring inträdande Fullmäktige borde

icke erhålla årsarvode. Vore de icke bosatte i Stockholm, skulle de åtnjuta reseersättning

såsom riksdagsmän med tillägg af skäligt dagtraktamente under färd

till och från hufvudstaden, hvartill för dem alla 4, utan hänsyn till hemvist, borde

komma traktamente under förrättningsdagarne.

På grund häraf har motionären hemställt, att Riksdagen, vid granskning af

Riksgäldskontors-reglementets senare afdelningar, måtte taga i öfvervägande lämpligheten

af ändrade bestämmelser rörande Fullmäktiges verksamhet i sådan syftning,

att endast ett tretal Fullmäktige, bland hvilka en vore ordförande och en

verkställande, skulle året igenom tjenstgöra i Riksgälds-kontoret, men de öfrige

fyra Fullmäktige endast undantagsvis, i och för särdeles vigtiga frågors afgörande,

inkallas i tjenstgöring.

Äfven öfver denna motion hafva Fullmäktige afgifvit infordradt yttrande

och deri till eu början anmärkt att Riksdags-ordningens föreskrift i § 71, att Fullmäktige

”skola vara sju”, antagligen haft det syfte och medfört den fördel, att

de till Riksgälds-kontorets förvaltning hörande, af olika natur varande frågor kunnat

hos Fullmäktige, den beslutande myndigheten, erhålla en mångsidig pröfning. Denna

fördel skulle enligt det nu väckta förslaget komma endast särdeles vigtiga frågor

till del.

Vidare mötte svårigheten att bestämma, hvilka frågor borde anses såsom

särdeles vigtiga, ett ämne, hvarom naturligtvis de mest skiljaktiga uppfattningar

kunde råda, helst en fråga, som i och för sig ej syntes särdeles vigtig, ofta kunde

genom sina följder, genom det samband, hvari den stode eller komme att stå till

andra, derefter uppkommande frågor, blifva af ganska stor vigt. Bedömandet

häraf skulle enligt förslaget komma att bero på en minoritet bland Fullmäktige,

hvilken minoritet likväl, äfven om dess uppfattning måhända vore oriktig, skulle

i strid mot föreskriftens mening komma att utöfva beslutanderätten.

Såsom exempel på ärenden, för hvilkas handläggning alla sju Fullmäktige

ansåges böra inkallas, nämnde motionären frågor om låns uppläggande. Den egendomliga

och ömtåliga naturen af dylika frågor sträfvade dock emot ett sådant

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats-TJtskottets Memorial N:o 87.

sätt för deras behandling, som det af motionären föreslagna. De kunde nemligen,

som bekant, uppkomma och utvecklas på de mest olika sätt. Tillfälle till en

gynnsam låneaffär kunde än yppa sig mycket hastigt, men måste ock lika hastigt,

ofta inom eu tid, som räknades i timmar, begagnas, och det blefve då ej möjligt

att, till exempel för pröfning af ett medelst telegraf och med begäran om

telegrafsvar ankommet anbud, inkalla i landsorten boende Fullmäktige. Än åter

erfordrade en dylik affär eu långvarig förberedande underhandling. Tidpunkten,

när denna uppnått det stadium att ett resultat syntes förestå och skäl förefinnas

att inkalla de fyra Fullmäktige, torde alltid blifva svår att bestämma, hvarförutan

den grannlagenhet, hvarmed en dylik underhandling enligt sakens natur måste

föras, i väsendtlig mån försvårades genom en så i ögonen fallande åtgärd som

de fyra Fullmäktiges inkallande. När dessa inträda, vore de helt och hållet beroende

af de uppgifter, som de af de tre erhålla och måste ikläda sig ett betydligt

ansvar utan att hafva varit i tillfälle att sjeljve sätta sig in i alla de omständigheter,

som på frågans afgörande kunde utöfva inflytande.

Det skulle jemväl medföra en ej ringa olägenhet, att den eller de, som

med de tre ständiga ledamöterne öppnade en financiel underhandling, ej kunde

hafva den ringaste säkerhet för att de åsigter, som af dessa under underhandlingen

godkändes, vid beslutet blefve gällande.

Äfven vid eu omedelbar obligationsförsäljning, som ofta kunde under en

längre tid fortgå, vore det nödigt, att samtlige Fullmäktige när som helst kunde

genast sammanträda. Anledning att förändra ett försäljningspris uppstode ofta

hastigt, utan att på förhand hafva kunnat förutses, och måste genast iakttagas.

Då de fyra Fullmäktige komme att inkallas för en obligationsförsäljning

eller för deltagande i eller afsilande af eu låneoperation, kunde det således ej

vid deras afresa från hemorten med någon säkerhet beräknas, huru länge de

komme att nödgas här uppehålla sig, så mycket mindre som ofta afvecklingen af

en låneoperation, med dervid uppkommande frågor om kurser med mera, kunde

påkalla deras närvaro lika väl som sjelfva beslutet om lånets upptagande. Vid

sådant förhållande och då de tre ständiga ledamöterne måste åtaga sig en ökad

ansvarighet, på samma gång deras ställning, såsom i alla de vigtiga frågorna utgörande

en minoritet, komme att i sjelfva verket försvagas, skulle enligt Fullmäktiges

tanke antalet af skicklige och samvetsgranna personer, som ville åtaga sig

ett sådant uppdrag, vare sig såsom ständiga eller tillfälliga ledamöter, ej genom

förslagets antagande ökas, utan snarare minskas.

Fullmäktige hafva vidare erinrat, att de fördelar, Fullmäktiges nuvarande

arbetsordning medförde, skulle genom förslagets antagande till ej ringa del förloras,

utan att,’ såvidt Fullmäktige kunde inse, några motsvarande förmåner skulle

beredas; att förslaget ginge i en riktning, motsatt den, man på senare tiden

allt mera börjat eftersträfva eller att så litet som möjligt använda suppleanter

s. 5 Kontrollera mot PDF

Stats-Utslcottets Memorial N:o 87.

5

eller medgifva endast tillfälligt deltagande i ett verks eller bolags styrelse; att

det ansvar, som vore med Fullmäktiges uppdrag förenadt, syntes tillräckligt stort

att, utan inskränkning, lämpligen böra på flere än tre personer fördelas; samt att

en af motionären omförmäld sats: “färre händer, full sysselsättning", tvifvelsutan

riktig i fråga om tjenstemän, ej torde vara lika tillämplig i fråga om ett uppdrag,

sådant som Fullmäktiges, der ej göromålens mängd, utan deras och ansvarets

beskaffenhet måste vara den bestämmande synpunkten.

Om Fullmäktiges antal anses vara för stort, torde en minskning härutinnan

böra åstadkommas endast genom eu grundlagsförändring, men icke på det nu

föreslagna sättet, ty enligt Fullmäktiges åsigt läge mindre vigt på deras antal,

än derpå att de alla ständigt i styrelsen deltoge.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt hafva Fullmäktige afstyrkt bifall

till motionen.

Utskottet, som delar de af Fullmäktige sålunda uttalade åsigter, finner ett

bestämdt hinder mot bifall till motionen möta i det utaf Fullmäktige omförmälda

grundlagsbud, hvars ovilkorliga föreskrift, att Riksgälds-kontorets medel och tillhörigheter

skola af sju Fullmäktige förvaltas, komme att genom förslagets antagande

i sjelfva verket trädas för nära.

Utskottet hemställer fördenskull,

2:o att Herr Gumselii ifrågavarande motion ej må till någon

Riksdagens åtgärd föranleda.

Herr Walldén omförmäler i sin motion, i afseende å tryckningen af Kamrarnes

protokoll med dertill hörande bihang, att medan Fullmäktige i Riksgäldskontoret

vid hvarje riksdag fått sig ålagdt att upprätta kontrakt angående verkställigheten

af bihangets tryckning, har det deremot varit de af Riksdagen, jernlikt

§ 80 Riksdagsordningen, utsedde så kallade Kansli-deputerade förbehållet att

gå i författning om afslutande af dylika kontrakt angående sjelfva protokollen.

Att denna delning af samma sak på två olika myndigheter icke kan vara

lämplig, har motionären ansett ligga för öppen dag. Fullmäktige i Riksgäldskontor,

som fungera hela året om, kunde således i god tid före riksdags början

under den del af året, då boktryckerierna här i hufvudstaden vore jemförelsevis

minst öfverhopade med arbete, vidtaga nödiga anordningar och ingå i aftal om

bihangets tryckning. Kansli-deputerade deremot, som tillsättas först efter riksdagens

början och hvilkas myndighet upphör med riksdagens afslutande, måste under

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stats-Utskottets Memorial N:o 87.

huru ogynsamma förhållanden som helst, till hvarje pris och på vilkor, som ofta nog

af boktryckarne dikteras, afsluta öfverenskommelse om protokollstryckningen; hvartill

komme att genom det nu följda sättet att gå till väga äfven möjligheten att ordna

tryckningen af Riksdagens protokoll och bihanget dertill på ett fullt planmässigt

och ändamålsenligt sätt förminskades.

På dessa skäl har motionären, som, sjelf Kansli-deputerad, derigenom varit

i tillfälle att vinna erfarenhet om lämpligheten eller olämpligheten af det hittills

använda sättet för anordningen af ifrågavarande tryckningsarbete, hemställt, att

i blifvande reglemente för Riksgälds-kontoret måtte uti samma paragraf, som

kommer att innehålla föreskrift röranda bihangstryckningen, jemväl införas enahanda

föreskrift i fråga om tryckningen af Kamrarnes protokoll.

Utskottet anser den af Herr Walidén föreslagna anordningen ej vara förenad

med någon olägenhet eller i afseende på verkställigheten möta någon svårighet,

hvaremot den utan tvifvel skulle bidraga att undanrödja de af honom omförmälda

olägenheter. Utskottet får derför hemställa,

3:o att, med bifall till Herr Walldéns motion, åt Fullmäktige

i Riksgälds-kontoret må uppdragas, att före nästkommande

riksdags början, på enahanda sätt som om tryckningen

af bihanget till Riksdagens protokoll redan brukat föreskrifvas,

upprätta kontrakt angående verkställigheten af

tryckning jemväl af sjelfva protokollen.

Under förutsättning, att Riksdagen bifaller hvad Utskottet här ofvan hemstält,

har Utskottet i det öfverlemnade reglementsförslaget lemnat § 3, som beröres

af Herr Rundbäcks motion, samt §§ 53—57, hvilka Herr Gumselii motion afser,

utan förändring i den af motionärerna föreslagna riktning; hvaremot Utskottet i

§ 67 föreslagit den förändring, som skulle följa af bifall till Herr Walldéns motion

och Utskottets här ofvan, under mom. 3:o, gjorda hemställan.

Utskottet får härefter redogöra för de clelar, i hvilka Utskottets reglementsförslag

skiljer sig från det af 1874 års Riksdag beslutade reglementet, och i afseende

hvarå Utskottet fått från Fullmäktige i Riksgälds-kontoret mottaga förslag.

I §§ 2, 17, 23, 24, 50, 61, 64, 68, 74, 75, 76, 82,83, 85 och 88 af reglementsförslaget,

motsvarande §§ 2, 17, 23, 24, 50, 63, 62, 70, 77, 78, 79, 86, 87, 89 och

92 i 1874 års reglemente, har Utskottet iakttagit de förändringar, hvilka blifvit en

följd af kommissariatets upphäfvande och Riksdagens bifall till Utskottets memorial

s. 7 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 87.

7

N:o 80, angående reglering af förvaltningsbestyren och tjenstegöromålen inom

Riksgälds-kontoret; hvarjemte samma reglering och beslut föranledt dertill, att det

i § 50 af 1874 års reglemente anvisade anslag af 6,000 R:dr till arvoden för bestyr

med statsskulden ej längre behöft tagas i anspråk, utan bestämmelsen derom

blifvit ur förslaget utesluten, äfvensom att innehållet af §§ 60, 61, 76 och 83 af

1874 års reglemente utgått ur det nu föreslagna.

Vidare har i § 4 iakttagits den rättelse, som följer deraf, att oguldna återstoden

af det deri omförmälda anslag numera ej utgör mera än 3,000,000 kronor.

I § 18 har iakttagits den med bifall till Stats-Utskottets memorial N:o 48

af Riksdagen beslutade förhöjning till 2,000 kronor af anslaget till Riksdagens

bibliotek.

Uti § 33 har den ändring egt rum, att beloppet af de från undsättningsfonden

från 1867 års början till den 27 Mars 1868 utgifna lån, förut upptaget till

818,368 R:dr 69 öre, nu i enlighet med en af Kongl. Statskontoret i skrifvelse

till Fullmäktige i Riksgälds-kontoret den 26 November 1874 gjord rättelse upptagits

till 813,934 kronor 98 öre.

I § 34 har iakttagits Riksdagens beslut om bankovisten för år 1874.

I § 38 har iakttagits den ändring i afseende å räntan i Riksgäldskontorets

kreditiv i Riksbanken, som följer af Banko-Utskottets af Riksdagen

bifallna memorial N:o 16.

I §§ 41 och 42 förekomma några i enlighet med den nya Instruktionen

ändrade data, så att den 15 Juni, 15 Augusti och loppet af Juli utbytts mot den

1 Maj, den 1 Juli och loppet af Juni.

§ 62 innehåller den ändring, som följt deraf, att den i § 64 af 1874 års

reglemente föreskrifna värdering numera blifvit verkstäld.

Likaså hafva ur § 66 uteslutits de bestämmelser af § 68 i 1874 års reglemente,

angående tryckningen af Bondeståndets protokoll och Konstitutions-Utskottets

handlingar vid 1809—1810 års riksdag, som numera blifvit iakttagna och förty

ej längre påkalla någon verkställighet.

I § 80, som motsvarar § 84 af 1874 års reglemente, hafva, i enlighet med

Fullmäktiges förslag, föreskrifvits något minskade kompetensvilkor för antagande

till tjensteman vid Riksgälds-kontoret, utom för tjenstebefattningarne vid Fullmäktiges

kansli samt ombudsmannssysslan, i afseende å hvilka förut gällande bestämmelser

bibehållits.

Reglementsförslaget åtföljes af den, med bifall till Utskottets memorial N:o

80, för tiden till 1876 års lagtima riksdags slut af Riksdagen faststälda aflöningsstat

för Riksgälds-kontorets tjenstemän och vaktbeljening samt indragningstat och

pensionsstat, äfvensom af enahanda uppgifter om beloppet och beskaffenheten af

Riksgäldskontorets skulder och fordringar vid sistlidet års slut, som finnas bifogade

de förut utfärdade reglementen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Stats-Utskottets Memorial N:o 87.

Med hänvisning i öfrigt till de särskilda reglementsparagrafernas innehåll,

hemställer Utskottet,

4:o att det nu uppgjorda reglementsförslaget måtte af Riksdagen

godkännas.

Stockholm den 18 Maj 1875.

På Stats-Utskottets vägnar:

Arvid Fr:son Posse.

Reservationer:

af Herr J. Rundbäck, som yrkat bifall till sin ofvan omförmälda motion;

af Herr C. A. Larsson, som yrkat bifall till så väl Herr Rundbäcks nämnda

som Herr Gumselii ofvanberörda motioner.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 87.

9

Förslag

till

Reglemente för Riksgälds-kontoret.

§ i.

Riksgälds-kontoret har till föremål:

a) att ombesörja liqviden af Svenska Statens skuld, för hvilken Riksdagen,

enligt 66 § Regeringsformen, ansvarar;

b) att verkställa alla de utbetalningar, som af Rikets Ständer eller Riksdagen

blifvit å detta verk anvisade;

c) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar och inkomster

samt hålla Riksdagen uppkommande öfverskott och behållningar till hända;

d) att, i saknad af annan tillgång för bestridande af beviljade och å Riksgälds-kontoret

anvisade utgifter, upplåna dertill oundgängligen erforderliga medel; och

e) att utföra alla uppdrag och åligganden, som Riksgälds-kontoret för öfrigt

af Rikets Ständer eller Riksdagen erhållit.

Angående Riksgälds-kontorets skulder.

§ 2.

De af Riksgälds-kontoret för upptagna lån utfärdade och förut icke inlösta

eller eljest, jemlikt behörig föreskrift, ur räkenskaperna affärda obligationer, äfvensom

de obligationer, hvilka hädanefter varda af detta verk utgifna, böra, så till

kapital som upplupna räntor, enligt desammas ordalydelse infrias.

Bill. till Riksd. Prof. 1875. 4 Sami. 1 Afd. 42 Raft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Stats-Utskottets Memorial N:o 87.

Der preskriptionstid i afseende på någon särskild del af Riksgälds-kontorets

skulder icke blifvit stadgad, komina skulderna, intilldess annorlunda förordnas, att i

vederbörlig ordning liqvideras, utan afseende å den tid, inom hvilken fordringar

hos enskilde eller hos Kongl. Maj:t och Kronan skola nu eller framdeles göras

gällande.

Härförutan har Riksdagen medgifvit:

a) att till innehafvaren ställd obligation må, då derom hos Fullmäktige göres

framställning, på viss namngifven person öfverlåtas, för att endast i dennes hand

vara gällande; samt, derest egaren sedermera det önskar, ånyo kunna göras gällande

i hvarje innehafvares hand, allt under de vilkor i afseende på behöriga anteckningar

å sjelfva obligationen samt i Kontorets räkenskaper, som Fullmäktige ega föreskrifva;

b) att Fullmäktige må, när sådant icke för Riksgälds-kontoret medför olägenhet,

kunna medgifva omedelbar inlösen i Riksgälds-kontoret af förfallna obligationer och

räntekuponer, fastän desamma enligt obligationernas lydelse och stadgandena i lånekontrakten

böra å deruti angifna utrikes orter infrias; för hvilket ändamål Fullmäktige

må träffa erforderliga överenskommelser med de låneöfvertagare, som kontraktsenligt

skola ombesörja denna inlösen; samt

c) att, då s. k. riksgälds-sedlar i Riksgälds-kontoret till inlösen företes, Fullmäktige

ega att, derest sedlarne befinnas riktiga, låta desamma med Riksgäldskontorets

medel infria.

I afseende på Riksgälds-kontorets skulder, om hvilkas belopp och beskaffenhet

Kontorets räkenskaper och handlingar lemna fullständig upplysning, och hvilka

finnas summariskt uppgifna uti bil. A. vid detta reglemente, böra i öfrigt de föreskrifter,

som äro intagna uti de vid föregående riksdagar för Riksgälds-kontoret utfärdade

reglementen, i de delar samma föreskrifter ännu icke blifvit fullgjorda, fortfarande

tjena till efterrättelse.

Angående Riksgälds-kontorets fordringar för de af dess medel

utbetalda eller godtgjorda lån.

§ 3.

Beträffande Riksgälds-kontorets fordringar för meddelade lån, om hvilkas belopp

Kontorets böcker och räkenskaper lemna fullständig upplysning, och å hvilka

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Stats- Utskottets Memorial N:o 87.

eu förteckning jemväl finnes detta reglemente bifogad (bil. B.), skola de förbindelser,

å hvilka fordringarne sig grunda, jemte föreskrifterna uti äldre reglementen

i tillämpliga delar fortfarande tjena till efterrättelse, med iakttagande deraf, att Riksdagen

i afseende på lånen för anläggning af jernväg från Kärr graf van inom Norbergs

bergslag till sjön Åmänningen medgift, dels att, derest jernvägen omlägges

med 4,83 fots spårvidd i enlighet med derom af Norbergs jeruvägs nya aktiebolag

antaget förslag, bolaget ändock må på förut stadgade betalningsvilkor bibehålla de

lör jernvägsanläggningen beviljade försträckningar, emot vilkor:

1:°) kostnadsförslag och arbetsplan för nya jernvägsanläggningen fastställas

af Kongl. Maj:t;

2:o) att jernvägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader och materiel

skall utgöra underpant för ifrågavarande, af staten lemnade försträckningar;

3:o) att Kongl. Maj:t skall insätta eu ledamot i bolagets styrelse och utse

eu revisor att deltaga uti granskningen af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt

att arvode till sålunda utsedd styrelseledamot och revisor skall bekostas af bolaget:

4:o) att bolaget skall underkastas alla de vilkor och kontroller, som af Kongl 1

Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga; samt

5:°) att i ifrigt de vid beviljandet af ifrågavarande försträckningar meddelade

bestämmelser skola fortfarande i tillämpliga delar lända till efterrättelse;

dels ock att statens panträtt i de delar af gamla jernvägen, som efter omlägguingen

icke komma att i nya jernbanan ingå, må upphöra, äfvensom att den

uti nuvarande jernvägen med tillhörigheter fastställda inteckning må, sedan jernvägen

blifvit efter omläggningen afsynad och godkänd, förfalla.

Dessutom har Riksdagen år 1870 förklarat, det Dalslands kanalaktiebolag

icke har skyldighet att för år 1868 erlägga kapitalafbetalning å det för segelleds

öppnande ifrån Hattefura till Stora Lee vid 1862—1863 års riksdag beviljade och

från Riksgälds-kontoret utgifna lån å 800,000 kronor.

Angående Riksgälds-kontoret åliggande utbetalningar.

l o. Återstående utgifter till följd af extra statsregleringarne vid

föregående riksdagar.

§ 4.

Utaf det till låneunderstöd för enskilda jernvägar af Riksdagen år 1871

beviljade och till Kongl. Maj:ts disposition ställda extra anslag af tio millioner

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Stats-Utskottets Memorial N:o 87.

kronor, att utgå med två millioner kronor under hvartdera af åren 1872, 1873,

1874, 1875 och 1876, hafva hittills blifvit utbetalda tillhopa 7,000,000 kronor,

motsvarande anslagsbeloppet för åren 1872—1874 samt första hälften af år 1875,

och bör återstoden, tre millioner kronor, i föreskrifven ordning från Riksgäldskontoret

utbetalas för anläggning af jernväg från Ludvika i Störa Kopparbergs län

till Kihls station å nordvestra stambanan i Wermlands län, till hvilket företag

Kongl. Maj it anvisat ett lånebelopp af 5,000,000 kronor, deraf 2,000,000 kronor

blifvit lyftade.

För erhållande och utbekommande af låneunderstöd utaf ofvan uppgifna anslagssumma,

10,000,000 kronor, har Riksdagen stadgat följande vilkor och bestämmelser:

1 :o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kongl. Maj:t, som ock

närmare bestämmer de ställen, hvilka jernväg skall beröra;

2:o) att låneunderstödet må utgöra högst två tredjedelar af anläggningskostnaden

efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets fortgång,

på sätt och å tider, Kongl. Maj:t bestämmer;

3:o) att i afseende på ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att annuiteten beräknas till sex procent å ursprungliga försträckningsbeloppet,

af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fem för hundra å oguldet

kapitalbelopp och återstoden utgör afbetalning derå;

b) att räntefiihet må beviljas för högst tre år, dock icke utöfver ett år från

den dag, då, enligt Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig

och för trafik öppnad;

c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter sistnämnda dag;

4:o) att jernvägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader och materiel

skall utgöra underpant för den af staten lemnade försträckning;

5:o) att Kongl. Maj:t skall insätta en ledamot i direktionen för hvarje jernvägsbolag,

sotn undfått låneunderstöd, och utse en revisor att deltaga uti granskningen

af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt att arvode till sålunda utsedd

direktör och revisor skall bekostas af bolaget;

6:o) att hvarje jernvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, i öfrigt skall

underkastas alla de vilkor och kontroller, som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga

och nödiga; samt

7:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kongl. Maj:t så

pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse af den

för jernvägsanläggningen erforderliga, Kronan tillhöriga mark, som står under dess

omedelbara disposition, hvaremot, när fråga är om boställsjord eller annan åt

enskild person med åborätt eller annorledes upplåten kronojord, ersättning derför

af bolaget bör lernnas i enlighet med gällande expropriationslag, dels ock

kostnadsfritt begagna sådana å Kronans egor belägna kalk- och stenbrott, som

kunna vara disponibla.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 87.

13

3:o. Statsfyllnadssumman jemte öfriga med statsregleringen gemenskap

egande utgifter.

§ 7.

I händelse Statsverkets inkomster för något år icke skulle uppgå till det

sammanlagda belopp, kvartill dessa inkomster i Riksstaten beräknats, bör Kongl.

Statskontoret af Riksgälds-kontorot erhålla godtgörelse för den brist, som härigenom,

enligt rikshufvudboken, uppkommer i de för statsutgifternas bestridande

anvisade tillgångar. Skulle under löpande året visa sig, att Statskontorets inkomster

äro otillräckliga för bestridande af dess utgifter, åligger det Riksgäldskontoret

att, sedan Kongl. Maj:t, uppå Statskontorets underdåniga anmälan, pröfvat

behofvet, för dess fyllande tillhandahålla Statskontoret det belopp, Kongl. Maj:t

för sådant ändamål finner för godt bestämma; dock med förbindelse för Statskontoret

att, så snart dess tillgångar det medgifva, återgälda hvad Riksgälds-kontoret

sålunda förskjutit.

§ 8.

Derest någon af de vid statsregleringarne för åren 1873, 1874, 1875 och

1876 i egenskap af förslagsanslag beviljade och såsom sådana i Riksstaten för

samma år uppförda utgiftssummor skulle under ett eller annat år befinnas otillräcklig

för dermed afsedda ändamål, åligger det Riksgälds-kontoret att bristen

efter årets slut Kongl. Statskontoret ersätta; hvaremot de besparingar, som kunna

å dessa anslag uppkomma, böra för hvarje år till Riksgälds-kontoret aflemnas;

ankommande på Kongl. Statskontoret att antingen i den enligt nedanstående §

29 för samma år upprättade öfverskottsliqvid upptaga bristerna i omförmälda anslag,

eller ock, på grund af uppgjord och vederbörligen granskad särskild liqvid,

rörande de till eu eller flera hufvudtitlar hörande förslagsanslags brister och besparingar,

från Riksgälds-kontoret reqvirera det ersättningsbelopp, som enligt denna

liqvid Kongl. Statskontoret tillkommer; dock bör, innan sådan reqvisition sker,

Riksgälds-kontoret hafva i stadgad ordning erhållit godtgörelse för alla å enahanda

anslag under nästföregångna år uppkomna besparingar.

§ 9-

Som, enligt de under 1850—1851 samt 1853—1854 års riksdagar fattade

beslut i fråga om beskattningsväsendets förenkling, innehafvare af indelta anslag

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Stats-Utskottets Memorial N:o 87.

utaf hemmansrautor och kronotionde skola, för upphörande af såväl deras dittills

åtnjutna optionsrätt, att dessa anslag in natura utfordra, som rättigheten att, då

för räntorna och tionde lösen med penningar eger rum, af räntegifvarne uppbära

forsellön, hållas skadeslöse på det sätt, att de af statsverket årligen erhålla ersättning

med samma belopp, hvarmed forsellönen förut författningsenligt tillgodonjutits;

så bör Riksgälds-kontoret, vid de årliga liqviderna med Kongl. Statskontoret

godtgöra sistnämnda verk det belopp, som enligt afslutad rikshufvudbok är af

detsamma till sådan ersättning förskottsvis utgifvet.

§ 10.

Till följd af Rikets Ständers under riksdagen åren 1850 och 1851 vidtagna

beslut, att de under namn af be gr afn ing s hj élps- eller nådårsbesparing tillförene

föreskrift^ innehållningar å embets- och tjenstemäns löner borde upphöra,

men förut gällande föreskrifter i fråga om utbetalningar till aflidne embetsoch

tjenstemäns sterbhus af de löne-innehållningar, hvilka såsom dylik besparing

blifvit vederbörligen iakttagna, likväl komma att fortfarande tjena till efterrättelse,

— böra de utgifter, som i sådant hänseende under hvart och ett år blifvit utaf

Statsverkets medel förskjutna, ersättas af Riksgälds-kontoret genom de gjorda utbetalningarnes

upptagande i den för samma år föreskrifna och på rikshufvudboken

grundade liqviden mellan Stats- och Riksgälds-kontoren.

§ 11.

Uti ofvan omförmälda årliga liqvid böra jemväl till ersättning af Riksgäldskontoret

upptagas sådana kostnader, som kunna uppkomma och af statsmedlen

blifvit förskottsvis bestridda för de vid båtsnianshållet indelta rotarnes sammanförande

inom lämpliga distrikter, enligt Rikets Ständers derom hos Kong]. Maj:t

under 1850—1351 års riksdag gjorda anhållan.

4:o. På Riksgälds-kontoret anvisade kreditiver.

§ 12.

Till följd af stadgandet i Regeringsformens 63 § har Riksdagen anslagit

och till utbetalning från Riksgälds-kontoret anvisat, en kreditiv simma af tre

s. 15 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 87.

15

millioner kronor, för att vid infallande krig af Konungen lyftas, sedan han StåtsRådet

in pleno hört och Riksdagen sammankallat. Riksdagens å denna summa

utfärdade förseglade anordning får ej förr brytas eller summan af Fullmäktige

utbetalas, än sedan riksdagskallelsen blifvit i hufvudstadens kyrkor vederbörligen

kungjord.

§ 13.

Den kreditivsumma, som, enligt ofvan åberopade grundlagsstadgande, bör

å Riksgälds-kontoret anvisas, för att, på sätt detsamma innehåller, under tiden

mellan innevarande och nästkommande riksdag vara tillgänglig, då Konungen till

rikets försvar eller andra högst vigtiga och angelägna ändamål, sedan hela StatsRådets

tankar deröfver blifvit inhemtade, finner den vara oundgängligen nödig,

har Riksdagen fastställt till en million femhundra tusen kronor.

§ 14.

För bestridande af ifrågakommande utbetalningar utaf de genom nästföregående

paragrafer å Riksgälds-kontoret anvisade kreditiver böra detta verks härtill

disponibla tillgångar begagnas, och, i fall dessa icke äro tillräckliga, de derutöfver

erforderliga medlen af Riksgälds-kontoret upplånas mot Kontorets obligationer,

ställda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången

uppsägning; egande Fullmäktige att, med hänsigt till de vid upplåningen sig

företeende omständigheter och förhållanden, bestämma räntevilkoren samt fastställa

betalningsterminerna för dessa obligationer; dock får obligationernas förfallotid

icke utsättas senare än fem år efter deras utgifningsdag.

§ 15.

Till bestridande af sådana Telegrafverkets oförutsedda utgifter, som för uppfyllande

af traktatsenliga förbindelser kunna erfordras, har Riksdagen medgifvit,

att Kong], Maj:t må ega att, i händelse verkets egna medel dertill icke lemna

tillgång, i Riksgälds-kontoret utbekomma förskott till belopp af högst etthundrafemtiotusen

kronor.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Stats-Utskottets Memorial N:o 87.

5:o. Från Riksgälds-kontoret utgående riksdags- och revisions-kostnader,

aflöningar, förvaltningsutgifter m. m.

§ 16-

Alla på Riksdags beslut grundade utgifter för riksdag skostnader skola, intilldess

annorlunda af Riksdagen förordnas, utgå af Riksgälds-kontorets medel och,

under behörigt iakttagande af samma genom Riksdagens Stats-Utskott Fullmäktige

till efterrättelse härvid meddelade beslut, omedelbart från detta verk till vederbörande

utbetalas, hvarförutan sådaua af Riksdag föranledda utgifter, som i anseende

till deras föremål eller beskaffenhet dels redan blifvit, dels framdeles varda

af Kongl. Maj:t godkända och å Kongl. Statskontoret anvisade, må, efter erhållna

reqvisitioner och anställd granskning af derför aflemnade verifikationshandlingar,

Kongl. Statskontoret af Riksgälds-kontoret godtgöras.

§ 17.

Kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten, för vederbörligt

underhåll så väl af den för Riksgälds-kontoret anvisade, som af de för Riksdagens

sammankomster, afsedda fasta egendomar, äfvensom för de uti samma egendomar

befintliga inventariers underhåll och komplettering, skola utaf Riksgälds-kontorets

medel bestridas, i likhet med andra till så kallade kontors expenser vanligen hänförda

utgifter.

Aflöniugen för husdrängen vid Riksdagens hus skall, räknadt från den 1

sistlidne November, intill tiden för nästa års riksdags slut utgå med lika belopp,

som i den härvid fogade aflöningsstat finnes för de öfriga vaktmästarne upptaget,

och såsom kostnad för Riksdagens hus i räkenskaperna uppdebiteras och

utbetalas.

§ 18.

För komplettering och utvidgande af Riksdagens inom riksdagshuset befintliga

bibliotek samt dermed förenade utgifter kommer, räknadt från innevarande

års början, ett årligt anslag af tvåtusen kronor att utgå; och har Riksdagen medgifvit,

att bibliotekets föreståndare må bebo tvänne till biblioteket angränsande

rum samt till desamma erhålla nödig vedbrand.

De

s. 17 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 87.

17

De uti hvardera Kammarens kanslilokal uppställda samlingar af riksdagstrycket

jemte de mest nödiga författnings- och lagsamlingar stå mellan riksdagarne

under biblioteksföreståndarens vård, och böra dessa samlingar, hvaröfver fullständiga

förteckningar skola föras, i mån af behof kompletteras och utvidgas.

I öfrigt skola de rörande Riksdagens arkiv och bibliotek af Riksdagen år

1867 fastställda och genom Stats-Utskottets skrifvelse den 9 Maj samma år

Fullmäktige meddelade stadganden fortfarande tjena till efterrättelse.

§ 19-

Halfva beloppet af de traktamenten och resekostnads-ersättningar, som tillkomma

Riksdagens Revisorer, skall, enligt behörigen granskade och godkända räkningar,

af Riksgälds-kontorets medel godtgöras; börande jemväl de arvoden,- Revisorerne

bestämma dels för de i och för Statsverkets revision hos dem anställde

sekreterare, kameral- och kanslibiträden samt vaktbetjente, dels för den i och för

Riksgälds-verkets revision antagna kansli- och vaktbetjening, utbetalas från Riksgälds-kontoret,

hvarifrån jemväl utgår den godtgörelse, som af Kongl. Maj:t i nåder

bestämmes för den ledamot af Statskontoret, hvilken haft nådigt förordnande att

Revisorerne med upplysningar tillhandagå. Likaledes må Revisorerne på Riksgäldskontoret

anvisa ersättning ej mindre för inköp af papper, skrifmaterialier och andra

dylika utgifter för revisionens behof samt för annonser rörande Revisorernes

sammanträden, än ock för de kostnader, som kunna föranledas af sådana under

revisionstiden verkställda resor, som Revisorerne vid sammankomst in pleno ansett

nödvändiga.

Kostnaderna för tryckningen, häftning en och utdelningen af Revisorernes

berättelser angående granskningen af Stats- och Riksgälds-verkens samt de under

Kongl. Kommers-kollegium ställda fonders förvaltning, äfvensom af de förklaringar,

som i anledning deraf kunna varda afgifna, böra äfven af Riksgälds-kontorets medel

bestridas.

§ 21.

Till kostnader för Justitie-ombudsmannens embetsresor bör Riksgälds-kontoret,

uppå hans reqvisition och emot derför inom hvarje års utgång afgifvande redogörelse,

förskottsvis utbetala eu summa af två tusen kronor.

För upphandlingen af skrifmaterialier och för andra expenser vid Justitieombudsmannens

och Tryckfrihels-komiténs expedition bör ett årligt belopp af femBih.

till Riksd. Prof. 1875■ 4 Sami. 1 Afd. 42 Käft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Stats-Utskottets Memorial N:o 87.

hundra kronor, emot behörig redogörelse, förskottsvis af Riksgälds-kontorets medel

utanordnas.

Tryckningen och häftningen af Justitie-onibudsmannens embetsberättelser jemte

dertill hörande bilagor böra verkställas och papperet för dessa handlingars tryckning

anskaffas genom Fullmäktiges försorg; dock skall den härvid erforderliga korrekturläsningen

besörjas på sätt förut skett; börande samtliga trycknings- och häftningskostnaderna

för ifrågavarande berättelser och bilagor omedelbart utaf Riksgäldskontoret

godtgöras, utan afdrag å de till expenser för sagda expedition beviljade

anslag; hvaremot de medel, hvilka inflyta genom samma berättelsers försäljning i

bokhandeln, skola af Justitie-ombudsmannen, som härom eger foga anstalt, inför

Fullmäktige särskildt redovisas.

§ 22.

Såsom arvode åtnjuter Fullmäktiges Ordförande tre tusen tvåhundra kronor,

samt hvar och en af de öfrige Fullmäktige ett tusen sexhundra kronor årligen;

hvarförutom Fullmäktig, som ej är i Stockholm bosatt, eger att för en resa

årligen till och från hemorten uppbära kostnadsersättning, beräknad efter samma

grunder, som gälla för beräknandet af resekostnadsersättningen åt Andra Kammarens

ledamöter.

§ 23.

Aflöningen för Riksgälds-kontorets tjenstemannapersonal och vaktbetjening

utgår enligt den af Riksdagen för nämnda verk fastställda aflöningsstat, hvilken

icke får öfverskridas; varande nedanstående vilkor och förbehåll stadgade för tillgodonjutande

af den för bemälda tjenstemannapersonal och vaktbetjening, under

föregående riksdagar, beviljade löneförhöjning:

l:o. Innehafvare af de ökade lönerna inom Riksgälds-kontoret äro underkastade

den vidstäcktare tjenstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden,

som antingen vid en blifvande förändrad organisation af detta verk eller eljest kan

varda i allmänhet stadgad; och böra de fullmakter, som för Riksgälds-kontorets

tjenstemän utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet att åtaga sig

de nya eller förändrade göromål, hvilka kunna dem åläggas;

2:o. Sådana uppdrag och bestyr, som, till följd af Rikets Ständers eller

Riksdagens förfoganden, böra af tjenstemännen vid Riksgäls-kontoret förrättas,

skola, oaktadt särskilda arvoden för enahanda uppdrag och göromål tillförene utgått,

hädanefter inbegripas under vederbörandes bestämda tjensteåligganden; hvadan

alltså den framtida vedergällningen för sagda uppdrag och bestyr kommer att innefattas

i den aflöning, gällande stat upptager;

s. 19 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Memorial N:o 87,

19

3:o. De å aflöningsstaten upptagna tjenstgöringspenningar och arvoden

skola åtfölja utöfvandet af sjelfva tjenstebefattningarne; dock med rättighet för

Fullmäktige att medgifva den tjensteman eller vaktbetjent, som af sjukdom hindras

från bestridande af sin tjenst, att uppbära de för samma tjenst anvisade

tj enstgöringspenningar;

4:o. Tjensteman vid Riksgälds-kontoret får icke annan tjenstebefattning

utom Riksgälds-kontoret mottaga. Den, som till tjensteman vid Riksgälds-kontoret

förordnas eller utnämnes, vare skyldig att annorstädes innehafvande tjenstebefattning

genast frånträda.

Tjensteman, som till följd af förut gällande stadganden innehar tjenst

utom Riksgälds-kontoret, må dock densamma bibehålla, så länge den icke är för

tjenstgöringen i Riksgälds-kontoret hinderlig.

§ 24.

Till belöning för extra arbeten och till uppmuntran för extra or dinar ier,

som ådagalagt synnerlig flit och skicklighet, ega Fullmäktige att använda fyra

tusen kronor åidigen ; dock får hvad häraf under årets lopp icke behöft utgifvas,

under ett påföljande år ej för samma ändamål användas. För öfrigt ega Fullmäktige

icke att tilldela betjeningen vid Riksgälds-kontoret hvarken ljuspenningar

eller andra arvoden, än de i aflöningsstaterna och detta reglemente särskildt bestämda

eller medgifna.

§ 25.

Såsom begrafningshjelp eller understöd för sterbhusen efter aflidne obemedlade

tjenstemän och vaktbetjente vid Riksgälds-kontoret och f. d. General-assistanskontoret,

ega Fullmäktige att, under loppet af hvarje år, disponera en summa

af högst tvåhundratjugufem kronor.

§ 26.

Derest Enke- och Pupillkassans vid Riksgälds-kontoret afslutade och vederbörligen

granskade räkenskaper för tiden till och med det år, då nästa riksdag

slutar, skulle visa, att kassans inkomster under året understigit de utbetalningar,

som derunder kassan ålegat, må den sålunda uppkomna bristen, inom ett belopp

af högst två tusen tvåhundrafemtio kronor för året, af Riksgälds-kontorets medel

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Stats-UtsJcottets Memorial N:o 87.

godtgöras, under förbehåll likväl, att hvad utaf denna anslagssumma för ett år

ej behöft användas icke får för ett annat af kassan tillgodonjutas, och under vilkor

att delegarnes bidrag under tiden utgå utan förändring af deras uti det för

kassan nu gällande reglemente bestämda belopp, samt att pensionerna för enkor

och barn efter embets- och tjensteman samt vaktbetjente vid Riksgälds-kontoret

icke få höjas utöfver en femtedel af den ordinarie lön, hvilken den aflidne delegaren

senast vid detta verk innehaft, och för tjenstemäns samt vaktbetjentes vid

f. d. General-assistans-kontoret efterlemnade enkor och barn icke utöfver en fjerdedel

af det lönebelopp, efter hvilket den för sistnämnda Kontors tjenstemannapersonal

stadgade årliga afgift till samma kassa blifvit beräknad och vederbörligen

inbetald.

Angående Riksgälds-kontorets inkomster och öfriga tillgångar,

utom lånefordringarne.

§ 27.

De till Riksgälds-kontoret hörande och dit anslagna medel må icke, under

någon förevändning eller med hvad vilkor som helst, derifrån ryckas eller användas

till andra behof än dem Riksdagen bestämt. Allt förordnande, som deremot

strider, vare kraftlöst (68 § Regeringsformen). Och må, vid liqviderande af

Riksgälds-kontorets fordringar, ackord, utan Riksdagens särskilda samtycke, icke

medgifvas.

§ 28.

Riksgälds-kontoret eger att emottaga de medel, hvilka kunna inflyta vid

försäljning af Kronan tillhöriga hus i städerna; hvarifrån dock undantagas auktionsmedlen

för sådana hus; som äro inköpta för Kongl. Flottans i Carlskrona

behof eller för allmänna magasins-inrättningens räkning, så vida ej dessa medel

blifvit af Rikets Ständer eller Riksdagen för särskildt ändamål anvisade.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 87.

§ 29.

21

Från Kongl. Statskontoret bör Riksgälds-kontoret erhålla dels redan uppkomna,

men ännu icke aflemnade, dels hädanefter uppkommande ''öfverskott å

Statsverkets inkomster, äfvensom behållna och till framtida behof icke reserverade

besparingar å detta verks utgifter, så framt icke dessa öfverskott och besparingar

blifvit af Riksdagen annorlunda disponerade; börande, sedan rikshufvudboken

för år 1873 och hvarje påföljande år blifvit afslutad, en derpå grundad liqvid

emellan Stats- och Riksgälds-kontoren uppgöras öfver de sistnämnda verk tillkommande

öfverskottsmedel.

§ 30.

Vid början af hvarje år eger Riksgälds-kontoret att från Kongl. Statskontoret

mottaga den derstädes befintliga behållning utaf de depositionsmedel, som

från Landtränterierna och Öfverståthållare-embetets kansli blifvit till Kongl. Statskontoret

levererade; hvaremot det åligger Riksgälds-kontoret att, uppå skeende

reqvisitioner, tillhandahålla Kongl. Statskontoret hvad tilläfventyrs kan erfordras

för verkställigheten af de restitutioner utaf sagda medel, hvilka redan blifvit

eller framdeles varda i behörig ordning beviljade.

§ 31.

Sedan ett särskildt anslag för skogsväsendet vid 1869 års riksdag blifvit

på riksstaten under sjunde hufvudtiteln uppfördt, bör, enligt Riksdagens i sammanhang

dermed fattade beslut, återstoden utaf sko g splantering skassans behållning

från Kongl. Statskontoret till Riksgälds-kontoret öfverlemnas.

Likaså bör Riksgälds-kontoret från Kongl. Statskontoret erhålla den ännu

icke aflemnade behållningen af fonden för boställsskogarnes indelning till regelbunden

hushållning.

§ 32.

I öfverensstämmelse med Riksdagens beslut i fråga om begagnandet af de för

undsättningar vid missväxter eller felslagna skördar afsedda medel, intilldess desamma

behöfva för sagda ändamål användas, skola dessa medel, till den del de icke äro

för anvisade utbetalningar erforderliga, öfverlemna till Riksgälds-kontoret; hvar
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Stats- Utskottets Memorial N:o 87.

emot det åligger Riksgälds-kontoret att sådana mottagna medel, så vidt de icke

erfordrats för godtgörande af det för undsättningar efter 1868 års missväxt utaf

mindre kreditivet lyftade belopp, enligt Kongl. Maj:ts föreskrift Kongl. Statskontoret

uppå dess reqvisitioner tillhandahålla.

§ 33.

Jemte det Riksdagen medgifvit, att allt hvad som återbetalas å de undsättningslån,

som från 1867 års början till den 27 Mars 1868 blifvit meddelade dels

af undsättningsfonden, dels å lyftade medel å mindre kreditivet, må till undsättningsfonden

ingå, intilldess den på sådant sätt influtna summan uppgår till ett

sammanräknadt belopp, motsvarande de från undsättningsfonden från 1867 års

början till samma dag utgifna lån, eller 813,934 kronor 98 öre, har Riksdagen beslutat,

att allt hvad som å samma lån derutöfver inflyter bör af Statskontoret till Riksgäldskontoret

inlevereras såsom afbetalning å de utaf mindre kreditivet lyftade

medel.

§ 34.

Utaf Riksbankens under 1873 upplupna vinst har Riksdagen till Riksgäldskontoret

för statens allmänna behof anvisat fem hundra tusen kronor, att under

år 1875 från Riksbanken utbetalas, på tider som Bankofullmäktige ega bestämma.

Utaf Riksbankens under år 1874 upplupna vinst har Riksdagen till Riksgäldskontor!

för statens allmänna behof anvisat en million tvåhundrafemtiotusen

kronor, att under år 1876, på den tid, Bankofullmäktige bestämma, utbetalas.

§ 36.

Då obligationer och räntekuponer för de af Riksgälds-kontoret upptagna

lån icke varda inom den för deras inlösande bestämda preskriptionstid hos Riksgäldskontor!

företedda, skola de medel, hvilka för infriandet af sådana obligationer

och räntekuponer innestå hos de för lånen afsätta liqvidations- och amortissementsfonder,

öfverföras till Riksgälds-kontorets allmänna kassa, för att till

fyllande af Kontorets öfriga behof kunna användas.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 87.

§ 38.

23

För bestridande af Riksgälds-kontoret åliggande utbetalningar eger detta

verk att begagna ett kreditiv i Riksbanken till belopp af högst en million femhundratusen

kronor; börande i afseende på kreditivets begagnande de uti bankoreglementet

derom meddelade föreskrifter lända till efterrättelse.

§ 39.

Derest sådant för verkställigheten af Riksgälds-kontoret åliggande utbetalningar

finnes nödvändigt, ega Fullmäktige att anskaffa dertill erforderliga medel

genom upplåning mot Riksgälds-kontorets skuldförbindelser eller begagnandet af

krediter, allt på vilkor som Fullmäktige ega bestämma. I afseende på upplåning

emot tryckta eller graverade obligationer lemnar Riksdagen särskilda föreskrifter.

§ 40.

De medel, som inflyta å den s. k. statslånefondens utestående fordringar,

skola, efter afdrag af nödiga förvaltningsutgifter, till Riksgälds-kontoret aflemnas.

Angående uppbörden och redovisningen af de till Riksgälds
kontoret

ingående medel.

§ 41.

Öfver Riksgälds-kontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster

och utgifter, deruti jemväl inberäknade de för jernvägsbyggnaderna upplånta och

dels såsom anslag, dels såsom lån, utgifna medel, uppgöres och afslutas för hvarje

år en fullständig hufvudbok; hvarförutan fortfarande bör föras en särskild räkenskap

öfver de fonderade statslånens likvidations- och amortissementsfonder. Hufvudboken

skall dock summariskt redovisa äfven dessa fonders ställning vid årets

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Stats-Utskottets Memorial N:o 87.

början och slut samt den förändring desamma under årets lopp undergått. Så

väl hufvudboken som den särskilda redovisningen för liqvidations- och amortissementsfonderna

skola inom den 1 Maj året näst efter det, hvilket dessa räkenskaper

omfatta, vara afslutade och renskrifna samt före den 1 derpåföljande Juli

behörigen granskade.

Riksgälds-kontorets hufvudböcker böra vid lämpliga tider hållas Kongl.

Statskontoret till hända, på det att den Riksgälds-kontoret tillkommande förvaltning

af allmänna medel jemväl må kunna i rikshufvudboken intagas.

§ 42.

Under loppet af Juni månad hvarje år böra, till upplysning för allmänheten

om Riksgälds-kontorets ställning, särskilda, efter det dermed afsedda ändamål

lämpade utdrag af detta verks räkenskaper för det näst föregående året genom

trycket offentliggöras och jemte allmänna tidningarne utdelas.

§ 43.

I April månad hvarje år upprättas uti Riksgälds-kontoret liqvid med Statsverket

för det sistförfluten året. Af denna liqvid meddelas Kongl. Statskontoret

tvänne exemplar, hvaraf det ena, derå Fullmäktige tecknat sitt godkännande, bör

derstädes qvarstanna, samt det andra, sedan det blifvit försedt med anteckning

om liqvidens godkännande af Kongl. Statskontoret, bör till Riksgälds-kontoret

återställas, för att såsom verifikation dess hufvudbok biläggas.

Angående Styrelsen öfver Riksgälds-kontoret.

§ 44.

Förvaltningen af Riksgälds-kontoret, dess medel och tillhörigheter är utaf

Riksdagen uppdragen åt sju Fullmäktige, hvilka vid lagtima riksdag utses i den

ordning 71 § Riksdagsordningen stadgar.

Vid

s. 25 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 87.

25

Vid Fullmäktiges sammankomster föres ordet af den, som af Riksdagen

blifvit dertill utsedd; tillkommande Fullmäktige att sjelfva bland sig välja en vice

Ordförande att föra ordet, när hinder för Ordföranden inträffar.

§ 45.

Uppkommer ledighet bland Fullmäktige, inträder suppleant enligt af Riksdagen

bestämd ordning.

§ 46.

År Styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt hvad

här nedan föreskrifves, eger Fullmäktiges Ordförande att inkalla erforderligt antal

suppleanter.

§ 47.

Fullmäktige äro förbundne att vid Riksgälds-kontorets förvaltning ställa sig

till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än äfven detta reglemente samt öfriga

rörande Riksgälds-kontoret gällande föreskrifter; börande Fullmäktige doldt och

förtegadt hålla hvad vid Kontorets förvaltning förefaller, som tyst vara hör.

§ 48.

Blir Fullmäktig ledamot af Stats-Rådet eller kommer i den författning, att

han, jemlikt något af mom. a, b, c, d och e uti 26 § Riksdags-ordningen, icke

må såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frånträda fullmäktig s-befattningen

och suppleant inträda i hans ställe.

§ 49.

Jemte noggrant iakttagande af hvad i afseende på förvaltningen af Riksgäldskontoret

och dit anslagna medel är stadgadt, åligger Fullmäktige att omsorgsfullt

vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån samt för öfrigt

Bih. till Riksd. Prof. 1875. 4 Samt. 1 Afd. 42 Häft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Stats-Utskottets Memorial N:o 87.

vidtaga alla på Fullmäktige ankommande åtgärder i och för verkställigheten af

de i sådant afseende meddelade beslut samt Fullmäktige gifna uppdrag.

§ 50.

Fullmäktige utse inom sig två Deputerade, hvilka väljas vid slutet af hvarje

qvartal; och verkställas berörda val, dervid förut varande Deputerade kanna omväljas,

på sätt sista punkten af § 59 innehåller.

En af dessa Deputerade utöfvar närmaste tillsyn öfver det sätt, hvarpå

tjenstemännen fullgöra sina åligganden, och tillser, att Fullmäktiges beslut varda

i behörig tid och ordning verkställda. Han eger att under tiden mellan Fullmäktiges

sammanträden meddela nödiga föreskrifter samt att för sjukdoms- eller

annat laga förfall eller för enskilda angelägenheters besörjande bevilja tjenstemännen,

äfvensom vaktbetjente, tjenstledighet under högst fjorton dagar, äfvensom

meddela föreskrift om tjenstens uppehållande intill Fullmäktiges nästa ordinarie

sammanträde. Han utöfvar jemväl beträffande vården af Kontorets värdepapper

det uppdrag, Instruktionen i sådant afseende innehåller.

I öfrigt skola Deputerade ombesörja lånemedels indragning, verkställa de

för Riksgälds-kontorets räkning erforderliga utländska liqvider, anordna medel till

vissa af Fullmäktige beslutade eller eljest ovilkorligen bestämda utbetalningar

med mera, allt i öfverensstämmelse med de beslut och föreskrifter, som Fullmäktige

meddela; egande Deputerade att sig emellan närmare fördela dessa dem

gemensamt tillhörande göromål. Vid hvarje sammankomst böra Deputerade redogöra

för sina åtgärder under den efter Fullmäktiges nästföregående sammankomst

förflutna tid.

I förhållande till beskaffenheten och omfånget af ofvan omförmälda och

de öfriga uppdrag och göromål, som varda af Fullmäktige åt Deputerade uppdragna,

ega Fullmäktige för Deputerade bestämma lämpliga arvoden.

Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes behöfligt för lånetransaktioner,

utse ombud för bedrifvande af dervid erforderliga underhandlingar.

§ 51.

Befallningar, som af någon annan än Riksdagen meddelas angående användandet

af Riksgälds-kontorets tillgångar eller f örvaltandet af samma verk, få icke

af Fullmäktige åtlydas och efterkommas; varande Fullmäktige, för sina åtgärder i

denna egenskap, Riksdagen eller dess Stats-Utskott och Revisorer allena redo skyldige,

samt kunna icke för sitt förhållande till ansvar ställas, utan i laga ordning

s. 27 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 87.

27

och till följd af Riksdagens eller dess Revisorers beslut, eller, mellan riksdagar

och revisioner, genom Justitie-ombudsmannen.

§ 52.

Till ledning vid pröfningen och afgörandet af förekommande ärenden, för

hvilkas behandling antingen icke några, eller mindre tillämpliga och bestämda

föreskrifter blifvit meddelade, ega Fullmäktige att af Bevisorerne begära råd och

yttranden.

Angående Fullmäktiges sammankomster.

§ 53.

Fullmäktige sammanträda en gång i hvarje vecka å tid, som af dem bestämmes.

Derjemte böra, då ärendenas beskaffenhet och oafbrutna gång sådant

fordra, särskilda sammankomster hållas å tid, som Ordföranden bestämmer. Vid

hvarje sammankomst skall protokoll föras.

§ 54.

Med undantag af de enligt § 50 åt vissa Deputerade uppdragna bestyr och

åligganden böra alla Fullmäktiges behandling tillhörande mål inför Fullmäktige,

vid deras sammankomster, föredragas och få endast der afgöras.

§ 55.

Åstundar Fullmäktig att under längre eller kortare tid från staden afresa,

bör han sådant förut vid sammankomst eller hos Ordföranden anmäla samt då

tillika uppgifva tiden för sin frånvaro.

§ 56.

Är Fullmäktig, som icke, på sätt i näst ofvanstående paragraf föreskrifves,

till erhållande af ledighet sig anmält, genom opasslighet eller enskilda angelägen
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Stats-Utskottets Memorial N:o 87.

heter hindrad att sammankomst bevista, bör ban sitt förfall hvarje gång tillkännagifva.

57.

Vid sammankomst skola minst fem Fullmäktige vara tillstädes; dock må

ärenden, som ej tåla uppskof, afgöras af allenast fyra Fullmäktige, derest de äro

om besluten ense. Frågor om låns upptagande, de i Regeringsformen omförmälda

kreditivers utbetalning eller andra ärenden af mera allmän vigt få icke afgöras,

ej heller tjenster tillsättas eller pensioner beviljas, så vida icke minst fem Fullmäktige

äro närvarande.

§ 58.

Fullmäktige vare ej tillåtet att företaga någon öfverläggning i närvaro af

Konungens ombud, i fall det, utan att af Fullmäktige derom vara anmodadt, skulle

vid deras sammankomst sig infinna.

§ 59.

Yppas under Fullmäktiges öfverläggningar skiljaktighet i meningarne, böra

samtlige närvarande Fullmäktige till protokollet afgifva sina röster, bvilka per

capita beräknas. Derest flera skiljaktiga meningar yttras, böra de sinsemellan

närmast öfverensstämmande, så vidt möjligt är, sammanjemkas. Då ett lika antal

röster utfaller för hvardera meningen, är Ordförandens röst afgörande. Den vid

sammankomst närvarande Fullmäktig, som sin röst ej särskildt afgifver, eller, efter

börjad öfverläggning om ett föredraget ämne, sig aflägsnat, anses hafva det då

fattade beslutet biträdt.

Sluten omröstning må endast företagas jvid val till sådana befattningar,

dertill någon bland Fullmäktige kan utses.

§ 60.

Öfver Fullmäktiges beslut i mål, som röra Riksgälds-kontorets tjenstemän

eller andra enskilde personer, eger den eller de, på hvilkas rätt och bästa dessa

beslut kunna inverka, att hos Revisorerne eller Stats-Utskottet anföra besvär; der
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 87.

29

vid klaganden dock, så vida besvären skola till pröfning upptagas, bör inom tretio

dagar efter bevisligen erhållen del af det meddelade beslutet sitt missnöje deremot

hos Fullmäktige skriftligen anmäla; hvarjemte det, vid enahanda äfventyr, åligger

honom att senast en månad före Revisorernes näst förestående sammankomst eller

Riksdagens början, derest revision derförinnan icke inträffar, sina besvär ingifva

till Fullmäktige, af hvilka desamma, jemte utlåtande deröfver, till Revisorerne eller

Stats-Utskottet öfverlemnas.

jBesvär öfver Fullmäktiges nyss före eller under Riksdagens eller Revisorernes

sammanvaro i dylika mål meddelade beslut böra inom fjorton dagar efter delfåendet,

den dagen likväl oräknad, omedelbarligen af vederbörande till StatsUtskottet

eller Revisorerne inlemnas.

Angående Fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och

uppdrag.

§ 61.

Fullmäktige skola vid början af hvarje år granska Lånekommissariens och

Kassörens anteckningsböcker jemte Ombudsmannens diarium för det nästföregångna

året samt genomgå och inventera de under Lånekommissariens, Kassörens och Kamererarens

vård befintliga låne- och säkerhets- med flera handlingar.

§ 62.

En gång hvarje år böra Fullmäktige anställa besigtning å det till lokal för

Riksgälds-kontoret anvisade hus samt detta verks inventarier. Likaledes bör besigtning

årligen af Fullmäktige anställas å Riksdagens hus, hvilket jemväl står under

deras vård och inseende.

Dessutom har Riksdagen uppdragit åt Fullmäktige att låta tillse, det icke

allenast värde å de inom Riksdagens hus befintliga möbler och andra inventarier

finnes uti inventarieförteckningen upptaget, utan ock att inköpspris på de möbler

och inventarier, som hädanefter anskaffas, uti inventarieförteckningen utsattes, jemte

tiden, då inköpet egt rum, äfvensom att, vid skeende kasseringar af obrukbara eller

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Stats-Utskottets Memorial N:o 87.

obehöfliga inventarier, desamma varda utur inventarieförteckningen afförda, med anteckning

af det pris, hvartill desamma vid möjligen skeende försäljning blifvit

föryttrade.

§ 63.

Under de tider, då Riksdagen icke är församlad, må lediga rum och lägenheter

inom Riksdagens hus af Fullmäktige hyresfritt upplåtas för tillfälligt begagnande

ej allenast af de komitéer och revisioner, som kunna varda af Kongl. Maj:t

sammankallade och för hvilkas sammanträden erforderliga lokaler inom Kronans

hus här i hufvudstaden icke finnas att tillgå, utan äfven af allmänna embetsmyndigheter,

som antingen af särskild anledning icke kunna för någon tid begagna åt

dem anvisade embetsrum eller också sakna egen lokal; egande Fullmäktige vid

hvarje sådan upplåtelse föreskrifva de vilkor, som Fullmäktige för de upplåtna

rummens samt möblernas och inventariernas noggranna och omsorgsfulla vårdande

finna nödvändiga. Dylik upplåtelse bör alltid upphöra så tidigt före Riksdagens

sammankomst, att rummen och inventarierna derförinnan kunna vara försatta i

ordnadt och fullständigt skick samt, om så erfordras, reparerade.

§ 64.

Då Revisorerne öfver Stats-, Banko- och Riksgäldsverken sammanträda,

skola Fullmäktige till dem afgifva berättelse om Riksgälds-kontorets ställning och

förvaltning under den tid, som Revisorernes granskning kommer att omfatta.

Dessutom skola Fullmäktige vid nästa riksdags början till Riksdagen afgifva

och till Stats-Utskottet aflemna berättelse för hela den tid, som förflutit sedan Fullmäktiges

berättelse till nuvarande Riksdag afgafs.

§ 65.

Efter hvarje revisions slut skola Fullmäktige, på sätt de för Revisorerne

utfärdade instruktioner innehålla, föranstalta om tryckning och utdelning med allmänna

tidningarne af Revisorernes angående Stats- och Riksgäldsverken afgifna

och Fullmäktige tillställda berättelser jemte dertill hörande förklaringar, hvilka handlingar

äfven genom Fullmäktiges försorg böra till näst derefter sammanträdande

Revisorer och Riksdag öfverlemnas.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 87.

31

§ 66.

Jemte det 1873 års Riksdag besluta uppdraga åt Fullmäktige att genom

lämplig person på Riksgälds-kontorets bekostnad låta ombesörja tryckning af Bondeståndets

protokoll vid 1809—1810 års riksdag, har dervid till iakttagande föreskrifvits:
a)

att från protokollen skola uteslutas Konstitutions-Utskottets betänkanden

och utlåtanden m. m. och deremot blott hänvisas till det ställe i KonstitutionsUtskottets

tryckta handlingar, der betänkandet m. m. förekommer;

b) att protokollen förses med register;

c) att tryckningen skall verkställas i samma format, som de öfriga Riksståndens

protokoll vid ofvannämnda riksdag, samt med sådan stilsort, som mest

närmar sig den i öfriga protokoll vid samma riksdag använda; samt

d) att originalhaudlingarne icke må till boktryckaren utlemnas, utan bör

manuskriptet i mån af tryckningens fortgång utskrifvas, hvaremot vid korrekturläsningen

originalhandlingarne böra begagnas.

§ 67.

Före nästkommande riksdags början böra Fullmäktige:

a) föranstalta om upphandling af det för tryckningen af Riksdagens protokoll

med dertill hörande bihang under samma riksdag erforderliga papper och,

med behörigt iakttagande af de i sådant afseende meddelade föreskrifter, låta

upprätta kontrakt angående verkställigheten af såväl protokollens som bihangets

tryckning;

b) upprätta kontrakt om tillhandahållande, under riksdagens lopp, af de

skrifmaterialier och öfriga effetter, som för Riksdagens behof kunna erfordras;

c) låta komplettera och iståndsätta inventariepersedlarne i Riksdagens hus.

Vid verkställigheten häraf iakttages, att anbud, genom kungörelser i allmänna

tidningarne, infordras af dem, som kunna vara hugade att tillhandahålla

och leverera berörda effekter eller besörja omförmälda trycknings- med flera

arbeten.

För öfrigt ega Fullmäktige att utse någon bland Riksgälds-kontorets tjensteman,

som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda och efter

vederbörliga reqvisitioner utlemna de upphandlade effekterna samt ombesörja de

under riksdagens fortgång ifrågakommande ytterligare uppköp, äfvensom erforderliga

reparationer å inventariepersedlarne, utan ock vid hvarje kalenderårs

slut upprätta och afgifva fullständig redovisning för alla dessa af honom mottagna

effekter.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Stats- Utskottets Memorial N:o 87.

§ 68.

Med afseende på de förändrade förhållanden, som måste blifva en följd af

Riksdagens beslut om öfverflyttning till Statskontoret af en del utaf de Riksgäldskontorets

tjensteman nu åliggande göromål samt den deraf påkallade reglering af

förvaltningsbestyren och tjenstegöromålen inom sistnämnda Kontor, hade 1874 års

Riksdag beslutit, dels att Fullmäktige skulle låta utarbeta och derefter granska

samt, sådant detsamma af Fullmäktige gillades, underställa 1875 års Riksdags pröfning

och fastställelse förslag till reglering af förvaltningsbestyren och tjenstegöromålen

inom Riksgälds-kontoret jemte aflöningsstat för dervarande tjenstemannapersonal,

dels att intill dess Riksdagens beslut i anledning af berörda förslag meddelades,

de tjänster vid Riksgälds-kontoret, som dessförinnan blefve lediga, endast

finge genom konstitutorial tills vidare återbesättas.

Sedan Fullmäktige i anledning häraf till denna Riksdag öfverlemnat förslag

till Instruktion och Tjenstgöringsordning för tjenstemännen och vaktbetjeningen vid

Riksgälds-kontoret äfvensom aflöningsstat, har Riksdagen, med bibehållande af ofvanberörda

föreskrift derom att, intill dess Riksdagens beslut i anledning af berörda

förslag meddelas, lediga fenster endast må genom konstitutorial tills vidare återbesättas,

åt Fullmäktige uppdragit att i afseende å regleringen af tjenstegöromålen

inom Riksgälds-kontoret, med begagnande af den erfarenhet, en fortsatt tillämpning

af den utaf dem öfverlemnade och, jemlikt utaf 1874 års Riksdag särskilt

lemnadt bemyndigande, från den 1 November 1874 tillämpade Instruktionen kan

gifva vid handen, till nästa års lagtima Riksdag inkomma med förnyad framställning;

hvaremellertid Fullmäktige må ega att fortfarande intill tiden för samma

riksdags slut tillämpa den vid detta reglemente fogade aflöningsstat.

§ 69.

Som, enligt de af Kongl. Maj:t för Strömsholms nya kanalbolag den 27

Mars 1863 fastställda regler, kanaldirektionens förvaltning och kanalverkets räkenskaper

skola hvartannat år granskas utaf två revisorer, af hvilka den me bör

utses af Fullmäktige i Riksgälds-kontoret, så skola Fullmäktige för hvarje revision

välja en person att uti berörda revisionsförrättning deltaga. Jemväl skola

Fullmäktige, i enlighet med de af Kongl. Maj:t för Dalslands kanal-aktiebolag

den 7 April 1865 och för Kinda kanal-aktiebolag den 21 Oktober 1864 i nåder

fastställda bolagsordningar, årligen utse en revisor att granska hvartdera af dessa

bolags förvaltning och räkenskaper.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 87.

33

§ 70.

Då de bolag, som för jernväg sanläggning ars utförande från Riksgäldskontoret

utbekommit beviljade låneunderstöd, uti sina med Kongl. Maj:t och

Kronan afslutade kontrakt medgifvit staten att genom ombud, som Kongl. Maj:t

utser, deltaga i de årliga revisionerna af bolagens förvaltning och räkenskaper,

samt berättelserna om dessa revisioner skola till Kongl. Civil-departementét insändas,

böra Fullmäktige efter erhållen del af dessa berättelser taga under öfvervägande,

huruvida några åtgärder erfordras för bevarande af Riksgälds-kontorets

rätt och säkerhet för de utgifna lånens fortsatta liqviderande.

§ 71.

Uti Allmänna Hypoteksbankens styrelse bör en ledamot, som skall vara vice

ordförande, utses af Fullmäktige i Riksgälds-kontoret. Likaså utses af Fullmäktige

till deltagande i den årliga revisionen af Hypoteksbankens förvaltning och

räkenskaper en revisor, som vid revisionen förer ordet. Dessutom böra Fullmäktige

utse ett ombud vid den allmänna ordinarie sammankomst, som mellan Hypoteksbankens

delegare skall ega rum hvarje år efter afslutad revision.

§ 72.

Gemensamt med Fullmäktige i Riksbanken skola Riksgälds-kontorets Fullmäktige

:

a) afgifva sitt underdåniga yttrande och råd till Kongl. Maj:t, i fråga om

den ort, der Riksdag bör samlas, i de fall, då fiendens framträngande eller pest

eller andra lika vigtiga hinder göra riksdags hållande i hufvudstaden omöjligt

eller för Riksdagens frihet och säkerhet vådligt (50 § Regeringsformen);

b) efter stadgade grunder uppgöra och utfärda ny Bevillningsförordning,

i den händelse att vid riksdags slut bevillningens hela belopp är bestämdt, men

Kamrarne icke hunnit om fördelningen deraf blifva ense (109 § Regeringsformen);

c) uti Justitie-ombudsmans-embetet genast insätta den man, som blifvit utsedd

till efterträdare åt Justitie-ombudsmannen, i fall denne mellan riksdagarne

afsäger sig det erhållna förtroendet eller med döden afgår, äfvensom utvälja annan

behörig man i stället för Justitie-ombudsmannens utsedde efterträdare, derest han

äfven mellan riksdagarne afsäger sig förtroendet, eller i Justitie-ombudsmansembetet

insättes, eller med döden afgår (98 § Regeringsformen);

Bill. till Riksd. Prot. 1875. 4 Samt. 1 Afd. 42 Häft. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Stats-Utskottets Memorial N:o 87.

d) för framtida uppsigten och kontrollen öfver Göta kanals vidmakthållande

utse och välja ej mindre en person för att såsom ledamot å Bankens

och Riksgälds-kontorets vägnar inträda i direktionen öfver nämnda kanal, än ock

ett ombud att å samma verks vägnar deltaga i revisionerna af kanalens räkenskaper;

skolande valet till ledamot i direktionen förnyas hvarje år, och till ombud

vid revisionerna före desammas början; dock må förut härtill utsedde personer

kunna återväljas.

Vid Fullmäktiges i Banken och Riksgälds-kontoret gemensamma sammanträden

böra, så vidt beslut skall kunna fattas, fem af Fullmäktige i hvardera

verket vara tillstädes.

§ 73.

Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter granskas af Justitie-statsministern

eller den person, Konungen i hans ställe förordnat, skola tre bland

Fullmäktige i Riksgälds-kontoret vara tillstädes.

Angående betjeningen vid Riksgälds-kontoret.

§ 74.

De å Riksgälds-kontorets aflöningsstat uppförda tjenstemän äro följande:

en sekreterare och ombudsman;

eu lånekommissarie;

en kassör;

eu kammererare;

eu revisor;

en bokhållare;

eu kanslist; samt

två kammarskrifvare.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 87.

§ 75.

35

Vaktbetjeningen utgöres af:

en förste vaktmästare; och

tre vaktmästare.

§ 76.

I afseende på samtlige här ofvan uppgifne tjenstemäns samt vakt!)etjentes

göromål och öfriga åligganden, kommer den af Fullmäktige, under den 20 Oktober

1874 beslutade instruktion och tjenstgöring sordning att tjena till efterrättelse,

under Fullmäktige likväl förbehållen rätt att tills vidare, rörande den vid Riksgäldskontoret

anställda tjenstemannapersonals och vaktbetjenings tjensteåligganden,

meddela de ytterligare eller förändrade föreskrifter, som för ärendenas vederbörliga

handläggning samt fullgörande af de uppdrag och göromål, Riksgäldskontoret

fått sig ålagda, kunna anses erforderliga. \

Angående lediga tjensters bestridande och tillsättande.

§ 77.

Tjensteman, som efter anslag och ansökning erhåller konstitutorial på ledigblifven

tjenstebefattning inom Riksgälds-kontoret, intill dess beslut om tjenstens

indragning eller återbesättande genom fullmakt blifvit fattadt, må ega att under

tiden uppbära de med tjensten förenade löneförmåner.

Den ordinarie tjensteman eller vaktmästare, som förordnas att, i ansende till

sjukdoms- eller annat laga förfall eller vid inträffad ledighet, under anlagstiden

förrätta annan tjenst, än den han sjelf mnehar, är, med undantag af de i §§ 76

och 86 förutsatta fall, i allmänhet icke berättigad att derför erhålla särskild aflöning;

dock ankommer på Fullmäktige att tillerkänna innehafvaren deraf ett efter

omständigheterna lämpadt arvode, uppgående till högst halfva beloppet afskilnaden

mellan hans förut åtnjutande aflöning och löneförmånerna för den tjenst han

blifvit förordnad att bestrida.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Stats-Utskottets Memorial N:o 78.

Extra-ordinarie tjensteman, som vid dylikt tillfälle, på grund af vederbörligt

förordnande, förrättat ordinarie tjenstebefattning åtnjuter under tid, denna

tjenstgöring fortfar, den för lägsta tjenstegraden bestämda lön. Vid enahanda

förhållande tillgodonjuter jemväl extra ordinarie vaktmästare, hvilken bestridt vaktmästare-göromål,

samma aflöning, som för den förrättade sysslan är i staten anslagen.

Vid inträffad ledighet af sådan tjenst, som bör återbesättas, skall, efter afdrag

af hvad för tjenstens bestridande måst utbetalas, den lönebesparing, hvilken

uppkommer, intill dess, efter ansökningstidens förlopp, någon i nedan stadgad ordning

blifvit förordnad att förrätta samma tjenst, tillfalla Enke- och Pupillkassan

vid Riksgälds-kontoret; kommande nämnda kassas rätt till dylik lönebesparing att

upphöra, så snart konstitutorial å tjensten blifvit af Fullmäktige utfärdadt.

§ 78.

Då tjensteman eller vaktmästare för enskilda angelägenheters besörjande erhållit

tjenstledighet, bör han sjelf vidkännas kostnaden för tjenstens förrättande under

den tid tjenstledigheten fortfar.

§ 79.

Innan ledig tjenst af Fullmäktige genom konstitutorial tills vidare återbesättes,

skall sådant jemte de med samma tjenst förenade löneförmåner äfvensom tiden,

inom hvilken sökande ega att sig anmäla, tillkännagifvas medelst anslag på vanliga

ställen inom Riksgälds-kontoret. Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton

dagar från anslagets utfärdande; dock beror af Fullmäktige att utsätta ny ansökningstid,

derest, inom den först bestämda tiden, någon till tjenstens erhållande

fullt skicklig och lämplig sökande sig icke anmält.

§ 80.

För att kunna antagas till tjensteman vid Riksgälds-kontoret fordras att

hafva undergått godkänd afgångs-examen från högre elementarläroverk; dock böra

de tjenstemän, som anställas vid Fullmäktiges Kansli, hafva aflagt den akademiska

examen, som fordras för att vinna inträde i Konungens Kansli eller i rättegångsverken

; äfvensom den, hvilken befordras till ombudsmannasysslan, bör hafva

s. 37 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 87. 37

fullgjort hvad författningarne föreskrifva i afseende på dem, som i domarevärf

må begagnas.

§ 81.

Vid lediga tjensters tillsättande konstitueras bland kompetente sökande den,

som Fullmäktige, med afseende å verkets fördel samt vigten och ansvarigheten

af de särskilda befattningarne, finna till den lediga tjeDsten mest skicklig och

passande.

Angående behandlingen af frågor rörande tjensteförsurn
melser

m. m.

82.

Om någon Riksgälds-kontorets tjensteman vid mindre förseelser i tjensten ej

låtit sig rätta af vederbörandes tillsägelser och varningar eller blifvit beträdd

med vårdslöshet eller försummelse i sin tjenstgöring, eller ock i allmänna lefverne!

ådagalagt ett mindre värdigt uppförande, bör han inför Fullmäktige tillrättavisas

och varnas. I händelse den, som på detta sätt undergått första varningsgraden,

ej deraf låter sig rätta, ega Fullmäktige att, med afseende å förekommande omständigheter,

på längre eller kortare tid suspendera honom från dess innehafvande

tjenst, med förlust af hela eller halfva lönen, hvilken under tiden må till ersättning

för tjenstens förrättande användas.

§ 83.

Derest tjensteman, hvilken förut blifvit för tjensteförsummelse eller annat

förhållande suspenderad, ånyo gör sig skyldig till dylik förseelse, ankommer på

Fullmäktige att, efter förseelsens beskaffenhet, antingen ytterligare suspendera

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Stats-Utskottets Memorial N:o 87.

honom eller helt och hållet skilja honom från dess vid detta verk innehafvande

tjenst och lön. Likaledes beror på Fullmäktiges särskilda pröfning, huruvida

tjensteman, som blifvit bysatt eller varit nödsakad till borgenärer afträda sin egendom,

må vidare bibehålla och utöfva sin beställning.

§ 84.

Tjensteman, som begått ärerörigt brott eller annan förseelse, i eller utom

tjensten, af den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet eller anseende fordrar

hans entledigande, har derigenom gjort sig förlustig sin innehafvande tjenst.

§ 85.

Om någon af vaktbetjeningen i sin tjenst varit försumlig, eller under tjenstgöring

af starka drycker öfverlastad, eller eljest på ett tadelvärdt sätt sig förhållit,

må han, efter sig företeende omständigheter, antingen af Fullmäktiges

Deputerad erhålla föreställning eller genast hos Fullmäktige anmälas till suspension

eller entledigande.

§ 86.

Innan tjensteman eller vaktmästare varder suspenderad eller skild från

tjensten, bör hans skriftliga förklaring öfver hvad emot honom förekommit infordras.

Fullmäktiges beslut, hvarigenom tjensteman suspenderas eller för alltid

skiljes från tjensten, bör, jemte hänvisning för besvärs anförande, honom skriftligen

meddelas. Tjenst, som, till följd af sådant beslut, blir ledig, får, derest den afsatte

tjenstemannen inom föreskrifven tid anmält sig ämna samma beslut öfverklaga,

icke återbesättas förr, än besvären blifvit af Stats-Utskottet eller Revisorerne

afgjorda, eller den bestämda tiden för besvärens fullföljande försutits; kommande

dock den, som emellertid förordnas till tjenstens bestridande, att de med densamma

förenade löneförmåner åtnjuta.

§ 87.

Extraordinarie tjensteman, eller extra vaktmästare, som utan erhållen tillåtelse

eller anmäldt laga förfall från tjenstgöring uteblifvit under trenne efter

s. 39 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 87.

39

hvarandra följande månader, eller vid flera tillfällen undandragit sig att lemna

äskadt biträde der han blifvit anställd, anses hafva förverkat sin rätt att i Riksgälds-kontoret

vidare tjenstgöra. Den extra-ordinarie tjensteman eller extra vaktmästare,

som under honom uppdi-agen tjenstgöring sig försumligt eller felaktigt

förhållit och efter att, på sätt i § 86 stadgas, blifvit varnad, sig icke rättat, bör

förklaras vara från Riksgälds-kontoret skild. För öfrigt anses den extra-ordinarie

tjensteman eller vaktmästare, som begått ärerörigt brott eller annan förbrytelse af

svårare beskaffenhet, vara från verket utesluten.

Angående pensioneringen af Riksgälds-kontorets betjening.

§ 88.

Pensionerna för tjenstemännen samt vaktbetj eningen vid Riksgälds-kontoret bestämmas

efter desses, vid afskedstagande^ innehafvande löner.

§ 89.

Tjensteman eller vaktmästare, som uppnått sjuttio års ålder, eller under

femtio år varit i allmän tjenst, är vid afskedstagandet berättigad att erhålla en

hela lönen motsvarande pension. Samma pension kan jemväl tillerkännas den

tjensteman eller vaktmästare, som fyllt sextiofem år och i allmän tjenst tillbragt

fyratio år, såvida behörigen styrkt är, att han befinner sig i ett sjukligt eller försvagadt

tillstånd.

§ 90.

Den tjensteman eller vaktmästare, som, efter att hafva uppnått en ålder af

sextio år, anhåller om afsked, må, derest han varit i allmän tjenst omkring fyratio

år, komma i åtnjutande af pension till ett belopp, som motsvarar trefjerdedelar

utaf hans senast innehafda lön. Innan tjensteman eller vaktmästare uppnått sextio

lefnads- och omkring fyratio tjensteår kan, endast i händelse af bevislig oförmåga

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Stats- Utskottets Memorial N:o 87.

till vidare tjenstgöring, pension vid afskedstagandet honom tilldelas. I sådant fall

lämpas densamma efter tjensteåren ensamt, på det sätt att för hvarje dylikt år,

som brister i nyssnämnda antal, afdrages en fyrationdedel från ett trefjerdedelar

af lönen motsvarande pensionsbelopp. Men för den, som fyllt fyratio tjensteår och

sextio lefnadsår, ökas deremot detta pensionsbelopp med en fyrationdedel af lönen

för hvarje öfverskjutande tjensteår, eller med eu sextiondedel af lönen för hvarje

lefnadsår, om ett sådant beräkningssätt finnes för afskedssökanden mera förmånligt.

§ 91.

Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes oundgängligen

nödigt, kunna Fullmäktige på pensionsstat förflytta tjensteman, som af ohjelpligt

sjukdomstillstånd eller afgjord oförmögenhet är förhindrad att vidare gagna verket,

oaktadt han sig ej om afsked anmält. I sådant fall ega Fullmäktige att, efter omständigheterna,

antingen tillägga tjenstemannen hela lönen i pension, ehvad de föreskrifna

lefnads- och tjensteåren äro uppnådda eller icke, eller ock tillämpa de grunder

för pensions bestämmande, som i nästföregående § äro fastställda.

Derest åter vaktmästare förr, än han uppnått den för pensions erhållande

bestämda lefnadsålder och tjenstetid, skulle, genom sjuklighet eller af annan orsak,

blifva oförmögen att sina tjensteskyldigheter vidare fullgöra, ega Fullmäktige att,

efter noggrann pröfning af de i hvarje fall förekommande omständigheter och förhållanden,

vid hans afskedande tilldela honom en årlig pension, uppgående till högst

två tredjedelar af lönen.

§ 92.

Några tillförene meddelade och mot det nu utfärdade reglementet stridande

stadganden, angående Riksgälds-kontorets förvaltning och dermed gemenskap egande

ämnen, få icke vidare åberopas och tillämpas.

Bil. A.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Stats-VtsJcottets Memorial N:o 87.

41

Bil. A.

Riksgälds-kontorets vid 1874 års slut utbalanserade kapitalskulder.

0(R

qq ''

Tiden, då

Återstående kapitalskuld den 31

g £

<x>

3 Oi

förbindelserna

blifvit

utfärdade.

Räntefot.

December 1874.

0> £0°

Fonderad skuld.

Icke fonderad skuld.

3

Obligationer för 1855 års

statslån till jernvägsan- läggningars bekostande

eller understödjande, pri- mitivt 281,900 R:dr Ii:mt

1855 d. 30 6

3 *|2 och 4 %

Runt 179,900

4

Dito för 1858 års jern vägs-

lån, 8,190,500 Thlr Pr. Cd

1858 d. 1!3

n %

Thlr 6,311,900

_

_..

5

Dito för 18G0 Ars jern vägs-

lån:

a) mot obligationer, ställ-

da på utlottning, å

8,000,000 Thlr Pr. Cd

1800 d. 1|5

4’j2 °/o

Thlr 6,388,500

b) mot premie-obligatio-

ner å 2,400,000 Thlr

Pr. Cd, bokförda till

fem sjettedelar deraf

eller 2,000,000 Thlr . .

1860 d. !|5

Thlr 1,256,250

6

Dito för 1864 års jernvägs-

/

lån å 2,223,000 £ St.,

hvaraf dock blifvit för- yttrade obligationer för

endast 555,700 £. St. *)

1864 d. 15|4

4;|2 °/o

£ St. 518,900

7

Dito för 1866 års jernvägs-

lån å 9,932,300 Thlr Pr.

Cd.............

1866 d. 2L

5 7o

Thlr 9,698,500

*) De öfriga obligationerna å tillhopa 1,667,300 £ St. äro, enligt Riksdagens beslut, uppbrända; dock

kommer årliga utlottningen att fortfarande omfatta hela det i amorteringsplanen upptagna obligationsantalet.

Bill. till Iliksd. Prof. 1875. 4 Sami. 1 Afd. 42 Häft. 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

| i 1866 års

reglemente.

42

Stats-Utskottets Memorial N:o 87.

13

14

15

Tiden, då

Återstående kapitalskuld den 31

förbindelserna

blifvit

Räntefot.

December 1874.

utfärdade.

Fonderad skuld.

Icke fonderad skuld.

-{

16

17

18

19

Obligationer för 1861 års

statslån, 3,000,000 Rclr

R:mt............

Dito, Indika i anseende till

sin ordalydelse icke kunna

uppsägas, eller de!

s. k. gamla lånet

Dito, utfärdade såsom grundfond

för Allmänna Hypoteksbanken,

bokförda

inom linien med Runt

8,000,000 R:dr .....

Ännu icke till inlösen före

tedda Trollhätte slussvei''ks

lottsedlar å tillhopa

5.000 Daler Silfvermynt,

bokförda inom linien med

R:mt 1.250 R:dr, jemte

upplupen ränta Runt

2,286: 88 ..........

Årliga anslaget till H. M.

Konungen 300,000 R:dr

(icke kapitaliseradt) . .

Ränta å H. Iv. H. Hertigens

af Södermanland, sedermera

Konung Carl XIII:s

hemgiftskapital, bokfördt

inom linien med Runt

150.000 R:dr .......

Innestående fond för Göta

kanals

Dito för

dito .

1861 d.

30!

1798 d.

1811 d.

30

j!2

1861 d.

1750 d.

1815 d.

ii

1778

5 °/o

41 o °/o

6 7 u

R:mt 2,485,300

Runt 10,125

underhållande . .

1833 d. 31!12

5 7u

—--

—

R:mt

140,889

Södertelje kanals

—

5 °/o

—

Runt

45,000

s. 43 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 87.

43

20

21

25

29

90

3 S

CD

t3

e+-

<S>

77

78

Fond för Hjelmare kanals

och slussverks underhållande

(utgör blott ett

depositum af fordrings
handlingar)

........

Dito för Strömsholms kanals

dito (d:o) ..........

Brudgåfvovinster (kapitalskulden

afskrifven) . . . .

Uti f. d. Ridderstolpeska

huset intecknad skuld till

Stockholms Borgerskaps

enkhus ...........

Obligationer för 1868 års

jernvägslån, £ Sterling

1,150,000 ..........

Post-assuransfonden (ingår

bland Riksgälds-kontorets

öfriga tillgångar, men

med den förbindelse som

§ 77 i 1869 års reglemente

innehåller).........

Lots- och Fyr-inrättningens

reservfond.........

Tiden, då

förbindelserna

blifvit

utfärdade.

Räntefot.

1868 d.

n 7 o

Öl

lo

Återståendo kapitalskuld den 31

December 1874.

Fonderad skuld.

£ St. 1,130,400

Icke fonderad skuld.

R:mt 17,400

Runt 100,000

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Stats-Utskottets Memorial N:o 87.

Återstående kapitalskuld den 31

December 1874.

Tiden, då

förbindelserna

blifvit

utfärdade.

Räntefot.

Fonderad skuld.

Icke fonderad skuld.

85 Obligationer för 1869 års inhemska

jernvägslån, R:mt

1869 d. 30j,

Obligationer för 1870 års

slut blifvit utlemnade

obligationer å tillhopa

1870 d.

Obligationer för 1872 års

jernvägslån å 24.000,000

slut blifvit utlemnade

obligationer å tillhopa

1872 d.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Memorial N:o 87.

45

Bil. B.

Riksgälds-kontorets vid 1874 års slut utbalanserade kapitalfordringar för de af dess

medel utbetalda eller godtgjorda län.

§ i 1866 års

reglemente.

Tiden, då lånet

utbetalts.

Annuitet.

Bäntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1874 års

slut.

Lån till:

34

Upsala akademis biblioteks-

(18241

byggnad ..........

2 % 1

jemte >

ränta. )

3 °/0

75,000

8,979

63

36

Uppförande af ett nytt läro-

|1825J

hus för elementarlärover- ket i Jönköping......

1861

C 0/

0 lo

4 %

120,000

106,330

55

37>

Uppförande af byggnader

för elementarläroverket i

Halmstad..........

■

1866

»

25,000

24,217

95

»

Uppförande af byggnader för

läroverket i Calmar . . .

1866

»

»

40,000

—

38,723

65

Uppförande af byggnader för

Umeå läroverk......

1864

»

25,000

_

23,639

29

»

Uppförande af byggnader för

läroverket i Falun . . . .

1864

y>

40,000

—

37,812

88

Uppförande af byggnader för

läroverket i Sala.....

1865

»

12,000

_

11,336

49

39

Uppbyggande af ny kyrka i

2 °/« 1

jemte >

ränta. J

Christinehamn......

(18491

3 °/o

37,500

_

20,330

33

40

Lidköpings stad, förnykyr-

|1854j

kas uppbyggande .....

1851

6 °/o

4 °/o

24,000

_

6,487

95

41

Knäreds församling i Hal-

lands län, för kyrkobygg- nad .............

1852

»

y>

24,000

10,148

14

Markaryds församling i Kro-

nobergs län, för kyrko- byggnad ..........

1854

10,000

4,908

53

''

Transport

—

—

—

—

—

292,915

39

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Stats-Utskottets Memorial N:o 87.

§ i 1866 års

reglemente.

Tiden, då lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1874 års

slut.

Transport

—

—

—

—

—

292,915

39

42

Wallentuna församling i

Stockholms län, för kyrko- byggnad ..........

1859

6 °/o

4 %

20,000

15,189

22

43

Reparation af Linköpings

domkyrka.........

1850

»

»

30,000

_

6,267

22

y>

Reparation af Wexiö dom- kyrka ............

1852

»

»

30,000

_

9,404

53

»

Reparation af Skara dom- kyrka ............

1858

>;>

»

25,000

_

15,844

24

»

Reparation af Westerns dom- kyrka.......... . .

1858

»

»

22,500

15,114

74

Reparation af Westerås dom- kyrka ............

1860

_

28,000

_

28,000

45

Allmänna barnhusinrättnin- gen i Stockholm.....

1851

6 °/0

4 %

75,000

_

36,030

4

49

Staden Wexiös återuppbyg- gande efter 1843 års elds- våda ............

1843

3 o.4 %

360,000

58,040

11

50

Staden Åmål, byggnadslån.

1846

4 %

45,000

—

11,732

75

52

Återuppbyggande af den år

1847 nedbrunna del af

staden Christianstad . . .

1848 — 1850

»

»

150,000

40,117

98

53

Återuppbyggande af den år

1849 nedbrunna del af

staden Lidköping .....

1852

»

»

63,666

25,845

16

54

»

Återuppbyggande af staden

Örebro ...........

Återuppbyggande af staden

Jönköping.........

| 1854 1

\ 1855 J

1855

6 %

»

4 °/o

»

375.000

100.000

—

237,852

59,952

96

82

55

Återuppbyggande af staden

Eksjö............

1857

6 o. 7 °/0

4 o.4l°/0

200,000

—

131,137

35

Transport

—-

—

—

—

—

983,444

51

s. 47 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 87.

47

§ i 1866 års

reglemente.

Tiden, då lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1874 års

slut.

Transport

—

—

—

—

—

983,444

51

57

Staden Lidköping, för ny

tomtreglering.......

1854

6 %

4 °/0

20,000

—

10,570

45

»

Staden Örebro, för ny tomt-

reglering:..........

»

»

»

37,500

_

21,142

92

»

Staden Jönköping, för ny

tomtreglering.......

1855

»

»

15,000

—

7,865

99

»

Staden Eksjö, för ny tomt-

reglering..........

1857

»

30,000

—

20,035

1

58

Staden Malmö, till kasern-

( 2 % |

och stallbyggnader . . . .

1813-1815

< jemte >

»

32,000

—

7,055

42

60

Staden Ystad, för hamn-

uppmuddring.......

1857

6 °/0

4 %

60,000

_

34,037

72

61

Staden Warberg, för hamn-

anläggning.........

1844

5 °/o

3 °lo

30,000

—

8,135

44

»

Staden Warberg, för hamn-

anläggning.........

1849

6 %

4 °/0

22,500

—

3,780

80

62

Hamnbyggnad vid Cimbris-

hamn............

1843

K Öl

0 It)

3 %

37,500

—

20,058

54

63

Staden Christianstad, för

hamnanläggning vid Åhus

1848

»

»

30,000

—

14,023

87

63

Återstående hamnarbeten

vid Åhus samt Hernesta

kanals fullbordande m. m.

1855

6 °/0

4 °/0

30,000

_

13,388

4

67

Staden Westerås, för utvid-

gande och förbättring af

stadens hamn.......

1849

30,000

5,080

86

Uppmuddring af hamnen

och segelrännan vid Chri- stinehamn.........

185a

»

36,000

—

6,108

15

Anläggning af hamn vid

30

Wadstena.........

1850

»

48,000

—

10,804

Transport

—

j _

I

— j —

1,165,532

02

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Stats-TJtskottets Memorial N:o 87.

§ i 1866 års

reglemente.

Tiden, då lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1874 års

slut.

Transport

—

—

—

—

—

1,165,532

02

68

Fullbordande af lianinbygg-

naden vid Wadstena. . .

1855

6 °/0

4 °/0

15,000

—

6,710

29

Arboga-åns uppmuddring. .

1855

»

15,000

—

6,689

20

»

Upprensning och fördjup-

ning af Köpings å . . . .

1855

»

»

20,000

—

8,883

57

69

Anläggning af en hamnbas-

sin invid Carlstad samt en

kanal derifrån till Kanike- näset vid Wenern.....

1859

100,000

59,945

12

»

Hamnbyggnad vid Falken-

berg............

1859

47,000

28,179

75

»

Fullbordande af hamnai’be-

fena vid Strömstad . . . .

1858

2>

15,000

—

8,551

30

70

Hamnbyggnaden vid Färje-

staden i Thorslunda soc- ken på Oland.......

1858

12,850

7,243

38

71

Byggande af hamn vid sta-

den Grenna... .....

1861

»

37,500

—

25,040

71

»

Förbättring och utvidgning

åt Helsingborgs hamn . .

1862

»

230,000

—

161,114

—

Hamnbyggnad vid staden

Åmål............

1861

»

»

8,000

5,705

24

»

Fortsättning af hamn- och

kaualanläggningen vid

Carlstad..........

1861

»

70,000

46,719

32

i»

Uppmuddring af segelleden

mellan Piteå och lastage- platsen Löfholmen samt

anläggning af eu lastbryg- ga vid nämnda stad . . .

1861

»

26,000

—

17,344

29

Transport

-

—

—

—

1,547,658 19

s. 49 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 87.

49

Tiden, då lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1874 års

slut.

—

—

—

—

1,547,658

19

1861

6

0/

/o

4 °/0

10,000

6,995

8

1856

l

»

»

150,000

73,064

41

1849

»

»

100,000

—

16,985

23

1854

»

»

150,000

—

60,657

22

J 1852

\ 1853

5

Öl

lo

4 °/0

150,000

—

117,381

61

| 1855

1856

3

Öl

lo

2 °/0

150,000

—

117,497

53

} 1856

\ 1857

5

01

lo

3 °lo

200,000

—

119,706

75

1858

6

°l

lo

4 °/„

200,000

—

113,443

97

1855—1859

4

°l

lo

2 °/0

2,400,000

—

1,659,731

63

| 1858

\ 1859

5

°l

lo

4 °/0

370,000

—

295,889

71

1858—1860

»

»

500,000

—

408,535

94

1862, 1863

»

»

1,377,055

24

1,229,741

93

—

j

—

—

5,767,289

20

C3 05

55

71

72

73

74

75

7G

77

78

79

Transport

Rottne-åns upprensning och

fullbordande af den påbörjade

jetéebyggnaden

vid inloppet till nämnda å

Slussanläggningar i Clara eli

vid Dejefors och Forshaga

inom Nedra Ulleruds och

Grafva socknar i Wermland

Anläggning af jernväg mellan

Christinehamn o. Sjöändan

Anläggning af jernväg mellan

Nora och Ervalla . .

Anläggning af jernväg från

Kärrgrufvan inom N orbergs

bergslag till sjön

Åmänningen........

Fullbordande af samma jernväg

.............

Anläggning af jernvägen

Wessman—Barken . . . .

Fullbordande af sistnämnda

jernväg...........

Anläggning af jernväg mellan

städerna Falun och Gefle

Anläggning af jernväg mellan

Hudiksvall och sjöarne

Dellen...........

Anläggning af jernväg från

Söderhamn till sjön Bergviken

m. m.........

Anläggning af jernväg mellan

Borås och Herrljunga

Transport

Bill. till RiJcsd. Prof. 1875. '' 4 Sami 1 Afä. 42 Häft

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Stats-Utskottets Memorial N:o 87.

zon

cr^

o" ^

3 co

<t>

3 Ci

C6 pa

5

Tiden, då lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid .1874 års

slut.

Transport

—

—

—

—

—

5,767,289

20

80

Anläggning af jernväg från

Eslöfs station på Södra

stambanan till Ystad . .

1864 — 1866

t-, <7

o lo

4 %

2,450,000

2,258,335

45

»

Anläggning af jernväg mel-

lan Helsingborg och Arup

1864,1865

»

»

1,100,000

—

1,024,652

54

»

Anläggning af jernväg mel-

lan Landskrona och Eslöfs

station på Södra stamba-

nan.............

1864 — 1866

»

»

1,200,000

—

1,103,301

83

»

Anläggning af jernväg mel-

lan Christianstad och Hess-

leholms station på Södra

stambanan.........

1864,1865

»

»

720,000

650,552

50

»

Anläggning af jernväg mel-

lan Wexiö och Alfvestads

station på Södra stambanan

1864

»

»

434,000

__

391,593

19

81

Anläggning af jernväg från

hamnen vid Köping till Ut- tersberg med grenbana till

siön Lillsvan.......

j 1864 \

7 %

500,000

353,551

6

82

Anläggning af jernväg från

\ 1865 |

Herrljunga öfver Weners- borg till Uddevalla. . . .

1865 — 1867

r. °/

/o

»

3,240,000

_

3,063,244

22|

88

Uppförande af en jernbro

öfver Svartån å landsvägen

emellan Linköping och

Bergs gästgifvaregård . .

1852

6 ö/

v lo

20,000

6,589

42

84

Brobyggnad öfverDalelfveni

närheten af Gustafs kyrka

Anläggning af 2:ne flottbroar

1853

»

»

6,000

--

2,675

98

i närheten af Thorsångs

Transport

—

—

- “

14,621,785

39!

s. 51 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 87.

51

§ i 1866 års

reglemente.

Tiden, då lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1874 års

slut.

Transport

—

—

—

—

—

14,621,785

39

kyrka, den ena öfver Dal- elfven och den andra Öfver

Lillelfven.........

1859

6 °/„

4 7o

10,000

6,668

11

85

Ny bro öfver Helge å vid

Christianstad.......

1858

»

y>

100,000

_

56,377

86

86

Brobyggnad öfver Ume eif

invid staden Umeå . . . .

1861

»

» *

55,000

—

36,714

36

»

Brobyggnad öfver Ume eif

invid staden Umeå . . . .

1864

8 %

5 °/„

20,000

—

12,443

89

90

Uppförande af byggnad åt

Farmaceutiska institutet.

1862

5 °/0

4 °/o

50,000

—

42,486

39

91

Uppförande af byggnader å

häradshöfdingebostället

Mälby i Vester Fernebo

socken af Vesteråslän . .

1864

»

7,000

3,500

92

Grundförbättringar å Al-

nn.rps egendom......

1864

io %

_

30,000

—

12,000

—

93

Segelleds öppnande från

Hattefura vid Venern till

sjön Stora Lee......

1865, 1867

5 7o

8 7o

800,000

—

745,558

74

94]1)

118}

Utsträckning af Kinda båt-

143J

led medelstkanalisering af

Stångån från sjön Rengen

till Linköpings hamn .

1865 — 1870

»

»

437,500

410,454

62

142

Staden Carlstad, för reglering

af torg, gator och tomter

1867

6 "/o

4 °/o

50,000

—

45,753

54

Transport

—

—

—

—

—

15,993,742

90

1) Se vidare § 134 mom. 14 i 1863 års Reglemente.

§ 11 mom. 9 i 1867 » »

§ 33 mom. 9 och § 41 mom. 11 i 1868 års Reglemente.

§ 24 mom. 11 och § 31 mom. 5 i 1869 » »

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Stats-Utskottets Memorial N:o 87.

1

CD M.

crq

1866 års

lemente.

Tiden, då lånet

inbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1874 års

slut.

Transport

—

—

—-

—

—

15,993,742

90

143 «

Kanal- och slussanläggning

1482)

mellan sjöarne Östra och

Vestra Silen på Dalsland

1868, 1869

6 %

4 7o

51,200

44,607

35

Uppförande af ny byggnad

1483)

åt Upsala elem.-läroverk

1867,1868

5 %

»

140,000

_

137,903

74

Uppförande af ny byggnad

för Carlstads högre ele- mentarläroverk ......

1868

40,000

40,000

1484)

Uppförande af ny byggnad

1485J

åt Venersborgs elemen- tarläroverk ........

1867, 1868

»

»

40,000

39,199

37

Utvidgande af elementar-

läroverksbyggnadeni Chri- stianstad..........

1873

10,000

10,000

148

Uppförande af ny byggnad åt

1486)

Vesterviks elem.-läroverk

Förändring och tillbyggnad

1867,1868

»

»

20,000

—

19,691

80

af elementar-läroverks- byggnaden i Skara . . .

1868, 1869

»

40,000

—

39,806

66

§ i 1868 års

reglemente.

471)

Reparation af domkyrkan i

Carlstad..........

1869

6 %

23,500

20,954

33

i

Transport

—

—

—

—

—

16,345,906

15

1) Jfi''- § 11 mola. 8 i 1867 års samt § 24 mom. 10 i 1869 års Reglemente

2) Jfr § 16 mom. 1 i 1867 års Reglemente.

3) ,Jfr § 16 mom. 2 i 1867 års Reglemente.

4) Jfr § 16 i 1867 års Reglemente.

5) Jfr § 11 mom. 8 i 1873 års Reglemente.

6) Jfr § 27 i 1869 års Reglemente.

7) Jfr § 26 i 1869 års Reglemente.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 87.

53

V7)

i 1872 års

eglemente.

Tiden, då lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1874 års

slut.

Transport

—

—

—

16,345,906

15

32

Staden Strengnäs, för ny

tomtreglering.......

1872

6 °/0

4 °/o

30,000

—

30,000

—

26

Jern vägsanläggning mellan

städerna Carlskrona och

Yexiö...........

(1872 |

1873 >

1874

»

5 "/o

2,600,000

2,600,000

26

Jernvägsanläggning mellan

j 1872 1

\ 1873 |

26

Krvlbo och Norberg . . .

Jernvägsanläggning från

»

»

406,000

406,000

Sundsvall till Torpsham-

j 1872 |

mar.............

J 1873 \

»

»

1,494,000

—

1,494,000

—

26

Jernvägsanläggning från Up-

\ 1874 |

sala till Gefle.......

1873

»

»

500,000

—

500,000

—

26

Jernvägsanläggning från

Ludvika till Kihl.....

1874

»

»

1,000,000

—

1,000,000

—

Summa

—

—

—

—

—

22,375,906

15

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Stats-Utskottets Memorial N:o 87.

Aflöuingsstat för Riksgäldskonforets Tjensteman och Yaktbetjeuing för

tiden intill slutet af 1876 års lagtima Sikdag.

Lön.

Tjenstgörings-

penningar.

Särskilda

arvoden.

Summa.

Fn Sekreterare, som tillika är ombuds- man ..................

4,400

-*)

600

5,000

Fn Lånekommissarie.........

4,400

—

1,000

—

600

—

6.000

_

En Kassör..............

4,400

—

1,000

—

600

—

6,000

___

Fn Kamererare ........

4,000

—

1,000

—

600

__

5.600

_

Fn Revisor..........

2,500

—

800

—

—

___

3.300

_

En Bokhållare........... .

2,000

—

800

—

—

_

2,800

_

Fn Kanslist...............

1,500

—

600

—

300

—

2,400

_

En Kammarskrifvare . ........

1,500

—

600

—

_

_

2,100

_

En Kammarskrifvare..........

1,500

—

600

—

—

_

2,100

__

En Förste Vaktmästare........

700

—

100

—

_

_

800

__

Fn Vaktmästare.............

600

—

100

—

_

_

700

__

Fn Vaktmästare.............

600

—

100

—

_

_

700

_

En Vaktmästare.............

600

—

100

—•

—

—

700

—

Summa Kronor

28,700

—

6,800

—

2,700

—

38,200

—

Tillägg. För Revisorn, Bokhållaren, Kanslisten och Kammarskrifvarno kan,

då de icke innehafva annan tjenstebefattning, lönen efter fem års tjenstgöring

inom graden förhöjas med...............Kr. 500: _

samt för^Revisorn och Bokhållaren, efter tio års tjenstgöring inom

graden, med ytterligare . ............. 500: —

För vaktbetjeningen kan aflöningen efter fem års ordinarie

tjenst och derunderKådagalagdt välförhållande höjas, lönen med . „ 100: —

och tjenstgöringspengarne med................ 100: —

— * v/ ....... 77 ----

Vaktbetj eningen åtnjuter fri bostad med nödig eldbrand. Skulle denna

förmån |.af fri bostad och, för vaktbjeningen, vedbrand, komma att för sekreteraren

eller vaktbetj eningen eller någon af dem upphöra, äro de berättigade att

i stället såsom tjenstgöringspenningar uppbära, sekreteraren 1,000 kronor och

vaktmästarne 200 kronor hvar.

Vid tillämpningen af denna allöningsstat iakttages derjemte" följande:

l:o Under semestertid åtnjuta tjenstemännen lön och tjenstgöringspenningar, men

icke särskilda arvoden, hvilka utgå till de tjenstförrättande.

2:o I öfrigt åtfölja ;jde i ordinarie staten upptagna tjenstgöringspenningar äfven/''

som särskilda i samma stat upptagna arvoden utöfvandet af sjelfva tjenste
-

*) Sekreteraren åtnjuter fri bostad.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 87.

befattningen och få alltså icke åtnjutas under tjenstledighet; dock må

Fullmäktige kunna medgifva den tjensteman eller vaktbetjent, som af sjukdom

hindras från bestridande af sin tjenst, att uppbära de för samma tjenst

anvisade tjenstgöringspenningar.

3:o För bestridande af tjenstgöringen under semester ega Fullmäktige att anvisa

till extra ordinarie tjenstemän arvoden, beräknade efter 1,000 kronor för år.

4:o Innehafvarne af lön, enligt förestående stat, äro underkastade den vidsträcktare

tjenstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden, som kan varda

stadgad; och böra de fullmakter eller konstitutorial, som för Riksgälds-kontorets

tjenstemän utfärdas, innefatta förbehåll om deras skyldighet att åtaga sig de

nya eller förändrade göromål, som kunna dem åläggas.“

Indraguingsstat vid Riksgälds-koutoret.

Kommissarien Oscar Arehn...............

4,400

Notarien och Registratorn Daniel Magnus Sandahl......

3,000

—

Notarien August Neyber................

3,000

—

Kanslisten Nils Didrik Sillén..............

1,500

—

Kontorsskrifvaren Adolf Wilhelm Sandsjö..........

1,500

—

Kammardrängen Per Fredrik Rydqvist...........

575

—

Summa kronor

13,975

—

Pensionsstat vid Riksgälds-koutoret.

Förre Kamereraren Herman Theodor Benckert........

4,000

Förre Registratorn och Arkivarien Claes Otto Vougt......

1,417

50

Förre Ombudsmannen Leontius Hallman..........

1,500

—

Aflidne Sekreteraren i Riksgälds-kontoret Carl Gustaf Stuarts enka,

Alaria Lovisa Stuart, född Koschell..........

SOO

—

Aflidne Krigsrådet S. G. Ehrenstams och hans jemväl aflidna enka

Charlotta Gripenst jer nas dotter Hedvig Aurora Ehrenstam . .

250

—

Aflidne t. f. Kommissarien vid Riksgälds-kontorets kreditsedelverk,

Öfverkrigskommissarien Fr. Lindstedts oförsöjda dotter Siri

Aurora Lindstedt.................

225

—

Aflidne Notarien Fr. Bergmans ogifta dotter........

225

—

Summa kronor

8,417

50

Anmärkning. Ofvanstående pensioner indragas vid innehafvarens frånfälle och

äfven dessförinnan, så vida de för pensionernas utgående stadgade

vilkor upphöra.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.