Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af dels Kongl. Maj:ts nådiga Proposition angående fastställande af sträckning för de delar af beslutade jernbanorna frän Storvik till riksgränsen mot Norge, kräkas riktning hittills icke blifvit slutligen bestämd, och dels inom Riksdagen väckta motioner i samma ämne.

1875-05-18 · 19 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 18 av 19 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1875:88, Utlåtande, i anledning af dels Kongl. Maj:ts nådiga Proposition angående fastställande af sträckning för de delar af beslutade jernbanorna frän Storvik till riksgränsen mot Norge, kräkas riktning hittills icke blifvit slutligen bestämd, och dels inom Riksdagen väckta motioner i samma ämne.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 88.

1

N:o SS.

Auk. till Riksd. Kansli den 19 Maj 1875, kl. 1 f. in.

Utlåtande, i anledning af dels Kongl. Maj:ts nådiga Proposition

angående fastställande af sträckning för de delar af

beslutade jernbanorna frän Storvik till riksgränsen mot

Norge, kräkas riktning hittills icke blifvit slutligen bestämd,

och dels inom Riksdagen väckta motioner i samma

ämne.

(R. A.)

Uti nådig proposition af den 27 nästlidne April (intagen under

N:o 42 i lista samlingen af Bihanget till Riksdagens protokoll) har Kongl.

Maj:t föreslagit Riksdagen att medgifva

antingen att den år 1873 beslutade tvärbanä, hvilken afser att tillsammans

med Sundsvall—Torpshammars-banan och en Norsk jernväg

mellan Trondhjem och riksgränsen sammanbinda Bottenhafvet och Vesterhafvet,

må, hvad angår deno hittills stridiga sträckningen, dragas ifrån

Torpshammar vester ut till Ange och derifrån i nordvestlig riktning öfver

Gällösundet och Östersund till Näskott; att den uppåtgående stambanan,

så vidt fråga är om t dess hittills obestämda riktning, må sträckas

från Hybo öfver Välje till Ange; samt att derjemte må byggas en jernväg

från Gällösundet i nordostlig riktning till Håsjö;

eller ock, i händelse denna framställning icke i allo af Riksdagen

bifölles, att den uppåtgående stambanan må dragas från Hybo öfver Välje

till Torpshammar samt tvärbanan från Torpshammar öfver Håsjö, Dusnäsviken

och Östersund till Näskott.

Bih. till Riksd. Prot. 1875. 4 Sami. 1 Åfd. 43 Haft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 88.

Härjemte har uti inom Kamrarne väckta motioner föreslagits,

af Herr E. Frisk (motion i Första Kammaren N:o 43): det ville

Riksdagen hos Kongl. Maj:t anhålla om uppdrags meddelande åt eu komité

att efter anstäld noggrann undersökning meddela yttrande i ifrågavarande

hänseende, så att derå ett beslut om Norra stambanans sträckning

kunde grundas och åt hvilken komité Kong]. Maj:t nådigst skulle

meddela nödiga föreskrifter för dess verksamhet, börande komitén bestå

af elfva personer, deraf de 5 nordligaste lånens landsting skulle välja

hvardera en och Kongl. Maj:t i nåder tillsätta de öfriga, samt att Riksdagen

i sammanhang härmed vilie ställa till Kongl. Maj:ts förfogande ett

förslagsanslag af femton tusen kronor för erforderliga kostnaders betäckande;
af

Herr P. Staaff (motion i Andra Kammaren N:o 159):

a) att Riksdagen ville hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla om

förordnande af eu komité af 10 personer, deraf landstingen i Gefleborgs,

Vester-Norrlands, Jemtlands, Vester- och Norrbottens län skulle välja

hvardera en, samt Kong]. Maj:t sjelf behagade tillsätta de öfrige, hvilken

komité skulle hafva att taga noggrann och tillförlitlig kännedom af alla

de omständigheter, som borde vid bestämmandet af Norra stambanans

råtta sträckning tagas i betraktande, såsom utom annat: folkmängd, bevillning,

odling, odlingsbarhet, bergsbruk, industriel utveckling i öfrigt,

tillfälle till ytterligare utveckling deraf samt trafikförmåga inom de särskilda

orter, der jernvägens framdragande i frågasättes, och sedermera genom

resor utefter de föreslagna bansträckningarne förvärfva nödiga insigter

om trakterna samt derefter framlägga inför Kong]. Maj:t underdånigt

förslag huru Norra stambanan borde, för att motsvara dess egentliga och

enda ändamål, läggas; samt

b) att Riksdagen ville till Kongl. Maj:ts förfogande ställa ett förslagsanslag

af 20,000 kronor till betäckande af de i och för komiféns

verksamhet erforderliga kostnader;

af Herr J. Brun (motion i Första Kammaren N:o 41):

att Riksdagen behagade besluta att Norra stambanan skall från

trakten af Hybo i Vestra Helsinglaud ledas till granskapet af de i norra

Helsinglands storbygd belägna sjöarne södra och norra Dellen samt genom

Delsbo, Bjuräkers, Bergsjö och Hassela socknar samt Medelpad till

någori punkt i närheten af Stödesjön, för att derifrån vidare ledas norrut

till Angermanelfveu i den riktning, som kan varda bestämd; samt

af Herr F. Malmberg (motion i Andra Kammaren N:o 136):

att den stridiga delen af Norrlands jernbana ifrån Hybo till Krokom

må förläggas i den östliga riktningen »Hybo—Johannisfors- Stöde
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 88.

3

sjön—Håsjö—Stugun—Östersund— Krokom», såsom för hela vårt land och

specielt, för Norrland den fördelaktigaste sträckningen.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition och omförmälda fyra motioner

hafva af Stats-Utskottet, till hvars handläggning de remitterats, i ett sammanhang

behandlats.

Beträffande till en början Herrar Bruns och Malmbergs motioner,

för så vidt de afvika från Kongl. Maj:ts förslag och afse Norra stambanans

dragning från Hybo, icke till Välje, utan i en östligare riktning

förbi Johannisfors till Stödesjön bredvid Torpshammar, delar Utskottet den

så väl af Chefen för civil-departementet i det den nådiga propositionen

bilagda protokoll öfver civil-ärenden, som af Styrelsen öfver statensjernvägsbyggnader

i dess underdåniga utlåtande den 30 sistlidne Mars uttalade

åsigt, att anläggning af linien Hybo—Johannisfors—Torpshammar

icke bör ifrågakomma. Denna linie är 3 mil 8,500 fot längre och i anläggningskostnad

2,900,000 kronor dyrare än den i Kongl. Maj:ts senare

alternativ föreslagna linien Hybo—Välje—Torpshammar, och några skäl

till en så stor och kostsam afvikelse från stambanans hufvudriktning i

norr och söder, med deraf föranledd omväg för all från Håsjö och de

norr derom belägna trakter till rikets södra delar gående trafik, synas

så mycket mindre förefinnas som genom anläggningen af en endast 31)?

mil lång enskild bibana från Hudiksvalls jernväg till stambanan vid Hybo,

för hvilken anläggningskostnaden beräknats till 2,100,000 kronor, den med

stambanan afsedda förbindelsen, om trafikens behof dertill föranleder, kan

åstadkommas, och Hudiksvalls stad derigenom sättas i direkt jernvägsförbindelse

med det inre landet.

I afseende åter å Kongl. Majffs i den nådiga propositionen afgifna

två särskilda alternativa förslag, anser sig Utskottet först böra meddela

följande upplysningar angående de deri förekommande bandelars och de

af dessa bildade hela jernvägsliniers väglängd, anläggningskostnad och

svårare lutningar; hvarjemte och då, på här nedan anförda skäl, i afseende

å det senare alternativet Utskottet anser den förändring kunna ifrågakomma,

att Östersund endast indirekt medelst eu bibana beröres, Utskottet

ansett sig böra meddela enahanda upplysningar i afseende å detta

alternativ efter iakttagande af berörda förändring. För jemförelsens underlättande

har Utskottet sammanfattat uppgifterna härom i följande

tabellariska uppställning:

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats-Utskottets Utlåtande N:0 88.

Anläggnings-

Lutningar af

B andel.

Våglängd.

kostnad, i

kronor.

1: 60.

1: 61—70,

1:80—99.

A) Linien Hybo—Välje—Ange—Gällösund—Östersund—Näskott med bibanor Ange—Torpshammar

och Gällösund—Håsjö (Kongl. Maj:ts förra alternativ).

Hybo—Välje ..............

Yälje—Ange ...............

Ange—Gällösund.........

Gällösund—Östersund...

Östersund—Näskott......

Ange—Torpshammar ...

Gällösund—Håsjö.........

Summa

14,000 fot,

2,086,000

—

9,900 fot,

14,400

fot.

8,300

fot.

13,100 „

3,480,000

—

1 mil 28,600 ,.

23,700

5,700

23,100 „

2,841,950

-\

O

ce

(N

20,200

9,120

22,400 „

2,830,050

— 1

3,200 „

1,244,000

—

4,560 „

12,670

n

10,500 „

2,035,000

—

20,380 „

15,700

»

8,800

55

1,800 „

3,718,000

—

22,500 „

19,900

»

19,500

r

22,100 fot.

18,235,000

—

5 mil 14,020 fot.

2 mil 21,900

fot.

1 mil 28,090

fot.

B) Linien Hybo—Yälje—Torpshammar—Håsjö—Dusnäsviken—Östersund—Näskott (Kongl. Maj:ts

senare alternativ).

Hybo—Yälje ...............

3 mil 14,000 fot,

2,086,000

—

9,900 fot.

14,400 fot.

8,800 fot.

Välje—Torpshammar ...

6

„ 31,000 „

4,264,000

—

3 mil 14,000 „

22,600 „

7,400 „

Torpshammar—Håsjö ...

7

„ 2,800 „

4,100,000

—

1 „ 15,200 „

14,000 „

15,100 „

Håsjö—Dusnäsviken

4

,, 32,400

2,630,000

—

12,900 „

4,100 „

6,100 „

Dusnäsviken—Östersund

3

„ 35,500 „

2,566,000

~

1 „ 6,600 „

23,500 „

13,600 „

Östersund—N äskott......

2

„ 3,200 ,

1,244,000

—

4,560 „

—

12,670 „

Summa

28 mil 10,900 fot.

16,890,000

—

6 mil 27,160 fot.

2 mil 6,600 fot.

1 mil 27,170 fot

G) Linien—Hybo—Välje—Torpshammar—Håsjö—Dusnäsviken—Näskott, med bibana till

Östersund.

Hy bo—Yälje ...............

3 mil 14,000 fot.

2,086,000

—

9,900 fot.

14,400 fot.

8,300 fot.

Välje—Torpshammar ...

6 „ 31,000 „

4,264,000

—

3 mil 14,000 „

22,600 „

7,400 „

Torpshammar—Håsjö ...

7 „ 2,800 .,

4,100,000

—

1 „ 15,200 „

14,000 „

15,100 „

Håsjö—Dusnäsviken ...

4 „ 32,400 „

2,630,000

—

12,900 „

4,100 „

6,100 „

Dusnäsviken — Näskott

5 „ 6,700 „

3,236.000

—

4.200 „

12,000 „

12,600 „

Lith—Östersund ........

1 „ 20.800 „

1,079,000

—

21,000 „

4,000 „

2,300 „

Summa

28 mil 35,700 fot.

17,395,000

—

6 mil 5,200 fot.

1 mil 35,100 fot.|l mil 15,800 fot.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 88.

5

Härjemte får Utskottet erinra derom, att våglängden utgör, mellan

Storvik och Hybo 14 mil 22,900 fot, mellan Näskott och Riksgränsen 13

mil 1,446 fot, mellan Riksgränsen och Trondhjem 9 mil 21,643 fot samt

mellan Sundsvall och Torpsharnrnar 5 mil 20,800 fot.

Vid bedömande af Ivongl. Maj:ts två alternativa förslag torde det

vara lämpligt att återkalla i minnet de beslut, som beträffande ifrågavarande

jernvägsanläggning förut fattats. 1873 års Riksdag beslöt byggande

dels af en bredspårig jernväg med lätt öfverbyggnad till fortsättning af

norra stambanan från Storvik till Hybo i Helsingland och vidare derifrån

antingen till Torpshammar i Medelpad eller annan lämplig punkt på sträckningen

mellan Sundsvall och Riksgränsen; dels ock af en smalspårig tvärbana

med lika öfverbyggnad, som utgående från Torpshammar eller annan

punkt på berörda sträckning skulle fortlöpa, vare sig i sydligare eller

nordligare läge, med direkt eller indirekt beröring af Östersund till Aspåsnäset,

eller Krokom samt fortsätta derifrån till Riksgränsen, en norsk

statsbana från Trondhjem till mötes.

Den modifikation häri, som af påföljande eller 1874 års Riksdag,

uppå Kongl. Maj:ts proposition, medgafs, bestående deri att jemväl tvärbanan

skulle byggas bredspårig, har visserligen underlättat möjligheten

af ett förslag sådant som det i förra alternativet oaf Kongl. Maj:t framlagda,

med möte mellan stam- och tvärbanan vid Ange samt en särskild

bana mellan Gällösund och Håsjö, men de af så väl Kongl. Maj:t som Riksdagen

uttryckligen uttalade motiven för tvärbanans byggande bredspårig,

hade intet att göra med banans sträckning. I detta afseende qvarstå

ännu samma motiv, som lågo till grund för hela det år 1873 fattade beslutet,

hvarmed i hufvudsaklig grad afsågs att medelst stambanan åvägabringa

oafbruten samfärdsel mellan Norrland samt det öfriga riket och

utlandet under det förbindelsen med Trondhjernsfjorden borde åstadkommas

medelst tvärbanan med sträckning genom Jemtland. Det förstnämnda

vigtiga ändamålet skulle enligt Utskottets åsigt allt för litet tillgodoses,

om Riksdagen bifölle Kongl. Maj:ts förra alternativ, innefattande stambanans

dragning så långt åt vester som till Ange och en särskild, temligen

godtyckligt från Gällösund utgående bana till Håsjö. Genom detta alternativ

förkortas visserligen vägen till och från Jemtland, men i samma

mån förläriges ock vägen till och från det öfriga Norrland.

Så skulle, om det förra alternativet antoges, våglängden från Håsjö

och hela det norr och öster derom belägna Norrland till Näskott och i

följd deraf äfven till Trondhjem med dess isfria hamn ökas med 2 mil

24,300 fot, vägen från Håsjö till Sundsvall ökas med 7 mil 2,600 fot och

vägen från Håsjö till Hybo och hela den sydligare delen af riket med 3

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 88.

mil 4,200 fot, allt jemfördt med de våglängder, som uppkomma om det

sednare alternativet antages. Då till Jernband finnas kommunikationsleder,

nemligen eu god landsväg från Torpshammar till Östersund, å ena

sidan, och segelleden från Bräcke till Pelgerimstad med fortsättning af

landsväg till Lillviken och derifrån sjökommunikation till Östersund, å

den andra; hvaremot den östliga linien delvis saknar alla kommunikationer

för en tidsenlig samfärdsel, synes så mycket mindre skäl förefinnas

att vid stambanans förläggande göra ett allt för stort afseende på Jeintlands

behof till men för det öfriga Norrland.

Ofvan omförmälda utdrag af protokollet öfver civil-ärenden gifver

vid handen, att motivet för linien Välje—Ange i det förra alternativet

varit en önskan att utleta en linie med fördelaktigare lutningsförhållanden

än linien Välje—Torpshammar i det sednare alternativet, men detta motiv

synes Utskottet i och för sig ej innefatta tillräckligt stöd för stambanans

dagning så långt åt vester genom Jernband, om förhållandenas

natur i öfrigt skulle gifva eu större betydelse åt samtliga de öfriga Norrländska

landskapens behof att få banan dragen mera åt öster, såsom ursprungligen

varit ifrågasatt. I detta afseende innehåller Herr Bruns motion

på statistiska uppgifter grundade data, hvilka synts Utskottet upplysande.

Af dem visar sig, att folkmängden i samtliga de fem norrländska

länen utgör tillsammans ............................................ 550,837 innevånare

hvaraf på Jemtlands län, Herjeådalen deri inberäknad,

kommer blott ......................................................................... 72.506 »

att inom de norrländska lånen folkrnängdstillväxten år 1873 utgjort;

i procenttal för Gefleborgs län ...................................................................... 2,22,

» « för Vester-Norrlands län ........................................................... 2,46,

» » för Yesterbottens län ................................................................. 1,54,

» )> för Norrbottens län ................................................................ 2,15,

men inom Jemtlands blott.............................................................................. 1,50;

att således Jemtlands län har ei stort mer än af hela Norrlands befolkning;
-

fastighetsvärdet

att vidare uppskattade

nor .......................................................

deri Jernband har andel för blott

att uppskattade inkomsten för

utgör ...................................................

deraf Jemtlands län eger endast

för hela

Norrland utgör kro
-

samtliga norrländska länen

............................... kronor

202,200,513,

22,678,000;

31,512,595,

2,363,442;

att summan af bevillningen efter alla tre artiklarne utgör

för de fem norrländska länen ......................................... kronor 402,067,

men att Jemtlands län dertill bidrager med endast » 35,819;

s. 7 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 88.

7

och att Jemtlands län således uti alla dessa vigtiga hänseenden intager

knappast en tiondedel af det sammanlagda Norrland, hvadan för dess

skull Norra stambanan icke torde böra förläggas i en riktning, som skulle

vara ofördelaktig för de öfriga, mera betydande norrländska länen, detta

sa mycket mindre, som Jemtland ändock får förmånen af jernvägsförbindelse,

nemligen från öster till vester.

Ett till Utskottet aflemnadt officielt intyg utvisar ock i enahanda

afseende, att bevillningen ensamt för Hudiksvalls stad och Norra Helsinglands

fögderi i Gefieborgs län med 1,184 kronor öfverstiger bevillningen

för hela Jemtlands län.

Den . trafik för transport af skogsprodukter, som antagits komma

banan . enligt förra alternativet till del, synes Utskottet ej kunna blifva

betydlig. Sedan tvärbanan öppnat väg från Storsjön till Trondhjem,

uppkomma sannolikt åtskilliga sågverk kring stranden af Storsjön och

anläggas genom enskild företagsamhet åtskilliga kommunikationsleder dit.

Det kan vid sådant förhållande lika väl antagas, att skogstillgångarne

omkring Refsundssjön söka sig väg till Storsjön och derifrån vidare till

Norge, som att de komma att fraktas öster eller söderut på jernbanan,

hvilken derjemte får eu farlig konkurrent i de billigare flottlederna.

Utskottet finner alltså Kong!. Maj:ts sednare alternativ ega företräde

framför det förra- Det sednare alternativet medgifver ock, hvad angår

beröringen af Östersund, ett underordnadt alternativ, afseende omedelbar

förbindelse mellan Dusnäsviken och Näskott öfver Lith samt åstadkommande

af förbindelse med Östersund genom anläggande af bibana från

Lith söder ut till nämnda stad. Ltskottet anser detta sistnämnda alternativ,

ega mera skäl för sig än den af Kong! Maj:t föreslagna direkta

beröringen af Östersund. Linien Dusnäsviken—Östersund är i afseende

å lutningsförhållanden särdeles ogynsam; den utgör 3 mil 35,500 fot och

har en lutning af 1:60 på ej mindre än 1 mil 6,600 fot. Den direkta

beröringen af Östersund förorsakar ock för hela trafiken från Håsjö till

Näskott och Norge eu omväg af 32,000 fot eller nära en mil. Dessa

olägenheter af eu svårare och längre handel på den egentliga trafikleden

motsvaras icke af fördelen utaf direkt beröring med eu så liten stad som

Östersund med ej fullt 2,000 innevånare, utan har Utskottet ansett mera

skäl förefinnas att, äfven med den ökade kostnad af 505,000 kronor, som

deraf uppkommer, åstadkomma förbindelsen med Östersund medelst eu

bibana.

Utskottet förordar alltså Kongl. Maj:ts sednare alternativ med den

förändring att Östersund endast med bibana beröres. Jeinfördt med

Kongl. Maj:ts förra alternativ, utvisar det sednare alternativet med berör
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Stats-Utskottets Utlåtande N:o 88.

da förändring eu minskad väglängd af 1 mil 22,400 fot och eu minskad

anläggningskostnad af 840,000 kronor, och om lutningen åt 1:60 på det

förra alternativet förekommer endast på en sträcka af 5 mil 14,020 lot

och på det sednare med bibana till Östersund på 6 mil 5,200 fot, är å

andra sidan lutningen af 1:61—79 på sednare alternativet med bibanan

så mycket mindre eller endast 1 mil 35,100 fot mot 2 mil 21,900 fot på

det förra alternativet.

Som öfvergången vid Torpshammar öfver Ljungan till följd af ofördelaktiga

lutningsförhållanden är svår, har Utskottet ansett det böra öfverlåtas

åt Kongl. Maj:t att, om en lättare öfvergångspunkt i närheten af

Torpshammar kan uppletas, densamma använda.

Utskottet bör vidare omförmäla att i skrifvelse den 4 dennes dåvarande

Chefen för civil-departementet fästat uppmärksamheten derpå att

den i ofvan omförmälda civilprotokoll å sid. 11 uppgifva kostnad för det

af åtskilliga representanter från Norrland förordade jernvägssystem,

36,759,000 kronor, rätteligen bort jemföra^, icke såsom i protokollet skett,

med kostnaden för det af jernvägsbyggnadsstyrelsen förordade system,

efter afdrag af de utaf Jerntlands landsting erbjudna 900,000 kronor,

utan med sistberörda kostnad utan nämnde afdrag, i följd hvaraf skilnaden

till fördel för jernvägsbyggnadsstyrelsens system blefve icke 6,173,000

kronor, utan 5,273,000 kronor.

På grund af hvad ofvan blifvit anfördt, hemställer Utskottet:

l:o) att, med hufvudsakligt bifall till det af Kongl. Maj:t

föreslagna sednare alternativ, Riksdagen måtte besluta,

att den från Hybo uppåtgående jernbanan skall dragas

öfver Välje till Torpshammar eller annan lämplig punkt i

närheten deraf, som medgifver beqvämare anknytning än

Torpshammar och af Kongl. Maj:t må bestämmas, samt

vidare från Torpshammar eller berörda punkt till Håsjö;

äfvensom af en jernbana från Håsjö till Dusnäsviken

och vidare derifrån norr om Östersund till Näskott, med

bibana till Östersund;

att Riksdagen måtte medgifva, att vid dessa jernvägsarbetens

utförande Kongl. Maj;t må närmare bestämma

de orter, som ifrågavarande jernbanor eller delar deraf

skola genomgå och de ställen desamma böra anlöpa;

och att de utaf Riksdagen beviljade anslag till arbeten

å jernbanorna från Storvik till riksgränsen mot Norge

må få utaf Kongl. Maj:t, såsom honom lämpligast synes,

användas

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 88.

%

användas till jervägsbyggnader å vare sig de förut till

sin sträckning bestämda eller de härofvan omförtnälda

delar af ifrågavarande jernbanor.

Under förutsättning af bifall till hvad Utskottet här ofvan föreslagit,

hemställer Utskottet, som genom sin här ofvan gjorda hemställan meddelat

yttrande i anledning af Herrar Bruns och Malmbergs motioner,

2:o) att Herrar Frisks och Staaffs motioner om förordnande

af en komité för yttrandes meddelande angående ifrågavarande

jernbanors rätta sträckning må anses hafva

förfallit.

Stockholm den 18 Maj 1875.

o

A Stats-Utskottets vägnar:

ARVID FRrSON POSSE.

Reservationer:

af Herr L. Norden}''elt, med hvilken Herr F. Brusewitz instämt:

»Vid jemförelse emellan linien Hybo, Välje, Torpshaminar, Hås.jö, Lith,

Näskott med bibanan Lith—Östersund, som jag vill kalla det Östra Alternativet

å ena sidan och linierna Hybo, Ange, jemte Torpshammar, Ange,

Östersund, Näskott samt Gällösund, Håsjö, hvilka jag kallar det Vestra

Alternativet å andra sidan, anser jag mig böra tillmäta hvardera af dem

följande hufvudsakliga fördelar, nemligen:

det Ostra Alternativet,

att det medför kortare våglängder att trafikera för innevånarne

uti norra delen af Ångermanland, Vesterbottens och Norrbottens län af

3 mil 4,200 fot söderut, 2 mil 24,300 fot till Throndhjem och 7 mil

2,600 fot till Sundsvall samt förkortar vägen från Stockholm till Sundsvall

med 2 mil 34,600 fot;

Bill. till Iiiksd. Prof, 1875. 4 Samt. 1 Afd. 43 Haft. 8

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

. .Stats-Utskottets Utlåtande N:.o 88.

att det kostar 840,000 kronor mindre att utföra;

att det redan vid tvärbanans byggande mera närmar sig ofvannämnde

landsdelar;

.att det ligger närmare deri mera befolkade kuststräckan;

det Vestra Alternativet,

att det vida bättre tillgodoser det inre landets behof af lättade

kommunikationer och dess förbindelse med hafvet, omfattar ett vida

större trafikområde, öppnar detsamma för befolkning, odling och industri

samt gör dess skogar och andra produkter tillgängliga;

att det medför kortare våglängder att trafikera från Trondhjem till

Hybo af 6 mil 11,100 fot, från Trondhjem till Sundsvall af 2 mil 12,700

fot, och från Storsjön till Sundsvall af 6 mil 34,500 fot;

att det redan under arbetstiden, i den mån hvarje del af banan

till exempel till Ange, till Refsundsjön och till Storsjön blir fullbordad,

lemnar en betydligt större trafikinkomst, hvilken blifver ännu mera öfvervägande

sedan hela systemet till Angerman-elfven blifvit fullbordadt;

att det gör möjligt för Jemtlands kring Storsjön bosatta befolkning

att bibehålla sina handelsförbindelser med Sundsvall;

att anläggningskostnaden för banan emellan Gällösund och Håsjö

tills vidare kan innestå, hvarigenom det behöfliga anläggningskapitalet

tills vidare blifver 2,878,000 kronor mindre än för det östra alternativet;

att jemväl trafikkostnaden blifver betydligt lägre ända till den tid

då Gähösund—Håsjö-banan eller en motsvarande bana i annan riktning

uppåt Ängerman-elfven blifvit nära fullbordad.

Angående de kortare våglängderna att trafikera å det östra alternativet

till Stockholm och till Throndhjem, likasom å det vestra emellan

Throndhjem och Sundsvall, vill jag anmärka, att, vid de långa afstånd för

jernvägsfrakt, hvarom här är fråga, nemligen från Stockholm till Håsjö

52 mil 16,700 fot, från Stockholm till Sundsvall ,50 mil 34,700 fot, från

Throndhjem till Håsjö 32 mil 26,189 fot, från Throndhjem till Sundsvall

43 mil 1,089 fot, eu längdskilnad af 2 å 3 mil icke väsentligt inverkar

på fraktkostnaden.

Hvad beträffar den 7 mil 2,600 fot kortare väglängden till Sundsvall

från Håsjö efter det östra alternativet för Ångermanlands—Vesterbottens

läns och Norrbottens trafik, så synes mig ofvannämnda landsdelar endast

komma att hafva en ringa, beröring med Sundsvall, enär dels de säkerligen

komma att taga och lemna sina varor .under sommaren på sjön vid

närmaste hamnar, och då dessa lika som Sundsvalls äro tillfrusne, från

s. 11 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 88.

11

eller till Throndhjem, och dels Sollefteå kommer att i anseende till dess

närmare läge såsom upplags- och omsättningsplats för dessa landsdelar

taga försteget framför Sundsvall.

Hvad åter angår den omständigheten, att man redan vid tvärbanahs

byggande med det östra alternativet mera närmar sig ofvannäinnda nordliga

landsdelar, förhåller det sig så, att ingen särdeles stor trafik kan

tillkomma banan vid Håsjö förr, än densamma blifvit utsträckt nära till

Sollefteå, enär afståndet från Norra Ångermanland, Vesterbottens och

Norrbottens län efter befintliga landsvägar är fem mil kortare till Sundsvall :

än till Håsjö.

Fördelen af det östliga alternativets läge närmare den mera befolkade

kuststräckan minskas väsentligen deraf, att afståndet till kusten

likväl är å 8 mil, att icke vägar finnas aidagda från kusten till

stambanan, med undantag af dem från Hudiksvall, Sundsvall, utefter

Indals-elfven och från Sollefteå, samt att bibanor eller nya landsvägar

efter all anledning med större fördel uppsöka Sundsvall—T.orps barnro arbanan

eller Norra banans fortsättning emellan Håsjö och Sollefteå, än

Välje—Torpshammar—Håsjö-linien.

Efter öfvervägande af de olika liniernas förhållande till den störa

trävarurörelsen och jemförande af de sannolika jernvägsfrakterna med

officiela uppgifter om flottningskostnaderna på Ljunga-elf, Gim-ån från

Refsundsjön och Indals-elfven från Storsjön, jemväl med fästadt afseende

på erhållna tillförlitliga uppgifter om ränteförlust och skada på det virke,

som flottas samt den billigare fraktkostnaden till England från Throndhjem

emot från Sundsvall, har jag kommit till den bestämda öfvertygelsen, att

det vestra alternativet har ett stort företräde framför det östra med afseende

på blifvande inkomst af trafiken.

Den särdeles billiga flottningskostnaden, så väl på Indals-elfven,

som på nedre delen af Gim-ån, jemte den längre vägen till Sundsvall

från Storsjön, efter det östra alternativet, gifva öfvertygande skäl att;- antaga, det hvarken timmer, bjelkar, plank eller bräder, om detta alternativ

föredrages, kommer att sändas med jernvägen emellan Storsjön och Torpshammar,

annat än undantagsvis eller kortare sträckor.

Då dertill kommer, att befolkningen i dessa trakter är så obetydlig

och så spridd, att densamma icke kan bereda banan någon synnerlig

trafik, så skulle å denna handel, mellan Torpshammar och Näskott af

omkring 17 mils längd, så vidt jag kan inse, inkomsterna af trafiken

icke ens förslå, att betacka de löpande utgifterna.

Från Storsjön till Trondhjem är afståndet 20 mil 34,000 fot och

från Storsjön till Sundsvall efter det östra alternativet 23 mil 17,500 fot

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Stats-Utslcottet:s Utlåtande N:o 88.

samt efter det vestra 16 mil 29,000 fot, allt räknadt från närmaste punkt,

hvarest jernvägen efter de olika alternativen skulle beröra Storsjön. Om

det vestra alternativet antages, synes mig afgjordt, att jernvägen till

Sundsvall skall kunna med fördel täfla med jernvägen till Throndhjem

om t-rävarutrafiken från Storsjön, emedan jernvägsfrakten måste med

fördel kunna sättas vida lägre per centnermil från Storsjön till Sundsvall,

än från Storsjön till Throndhjem. Storsjön ligger nemligen nära

1,000 fot öfver hafvet, och tågen i förstnämnda riktning komma derföre

hufvudsakligen att gå utföre med lutningarne. Deremot ligger

vattendelaren emellan Storsjön och Nordsjön öfver 1,000 fot högre, än

förstnämnde sjö, och tågen måste fördenskull först höjas dessa 1,000 fot

och sedan åter sänkas dubbelt så mycket. Underhålls- och arbetskostnader

måste jemväl blifva vida högre emellan Storsjön och Throndhjem, än

emellan samma sjö och Sundsvall. Med öfvervägande stor trafik i en

riktning följer, att man kan sätta trafiktaxan i den motsatta skäligen låg

för att undvika att köra tomma vagnar, hvarjemte den norska banan

med ännu svårare lutningar än den svenska har att lyfta tågen från

Trondhjem till gränsen nära 2,000 fot i höjd. Ett öre högre taxa per

centnermil emellan Storsjön och Throndhjem gör redan 21 öre per centner

och om dertill läggas blott 10 öre för fyra mil längre jern vägsfrakt, kommer

man till en fraktskilnad af 31 öre per centner till fördel för Sundsvall,

hvaremot skilnaden i frakt och assurans för trävaror till England emellan

Throndhjem och Sundsvall i medeltal uppgifvits till högst 20 öre per

centner. Till följd häraf bör man kunna antaga, att äfven mycket annat

gods än trä skall till och ifrån Storsjön kunna gå öfver Sundsvall i

stället för öfver Throndhjem.

Äfven med flottleden på Indals-elfven från Storsjön synes jernvägen

kunna täfla, om det vestra alternativet antages, emedan genom försågning

vid Storsjön och frakt på jernväg vunnes en betydligt bättre beskaffenhet

af det sågade virket och minskade förlagsräntor, hvilka fördelar tillsammans

synas väl uppväga den skilnad i transportkostnad, som eger rum

till fördel för flottleden.

Det har likaledes blifvit ådagalagdt, att försågning på stället och

transport på jernväg till Sundsvall af timmer från Refsundsjön skulle,

om det vestra alternativet antages, gifva betydligt större behållning, än

flottning af samma timmer till kusten och dess försågning derstädes, samt

att för timmer från Ljunga-elf ofvan Ängesjön jernvägen kan ingå i

allvarlig täflan med flottleden om timret sågas vid Ange. För upptagande

af sliper, byggnadstimmer och kol ligger äfven den vestra linien

mycket bättre, än den östra, emedan man i större mängd och med mindre

s. 13 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:0 88.

13

kostnad kan erhålla dessa varor kring stränderna af Hafverösjöarne,

Refsundsjön och Storsjön, -än utefter det östra alternativet.

Inom Ramsjö och Hafverö socknar ligga nära det vestra alternativet

kronoparker med eu areal af tillsammans 291,827 qvadratref eller 52,112

tunnland, hvilka genom antagandet af detta alternativ skulle komma att

stiga högst betydligt i värde och afkastning. Deremot eger Kronan utefter

det östra alternativet endast några mindre kronoparker och boställsh

em man.

Att kol kan utgöra föremål för jernvägstransport från Storsjön till

jernverk belägna vid Ljungan och Ljusnan samt från Refsundsjön ända

till Norberg bevisas bäst deraf, att denna vara hittills blifvit förd på

jernväg öfver 40 mil. Dessutom lärer man kunna med visshet antaga,

att träkol i framtiden kommer att stiga i pris och derigenom bära ändock

längre jernvägstransport.

Angående tratikkostnaderna för de olika alternativen, anser jag mig

böra erinra att, innan Gäljösund—Håsjö-linien eller en emot denna svarande

bana i riktning åt Angerman-elfven blifvit öppnad för trafik, väglärigden

att trafikera, efter det östra alternativet är 4 mil 15,400 fot

längre och har stigningar af 1:60 till 1:79 af 1 mil 10,780 fot mera än

efter det vestra.

Hvad beträffar Kongl. Maj:ts framställning derom, att, i händelse

linien öfver Ange och Östersund af Riksdagen föredrages, Riksdagen ville

medgifva »att derjemte må byggas en jernväg från Gällösundet i nordostlig

riktning till Håsjö, finner jag, att afgörande skäl saknas att nu

fatta ett sådant beslut. Ty dels bör man kunna antaga, att Riksdagen,

då tiden derför är inne, koipmer att bevilja anslag för Norra stambanans

fortsättning, åtminstone till Angerman-elfven, dels lärer denna fortsättning,

om den nu beslutas, icke komma att verkställas förr än om beslutet uppskjutes,

dels lärer Håsjö icke ens för kort tid kunna vara någon lämplig

slutpunkt på denna bana, och dels är det mycket möjligt, att fullständigare

undersökning och utredning å denna sträcka kunna ådagalägga, att hvarken

Gällösund är den fördelaktigaste utgångspunkten eller Håsjö en punkt

som lämpligen bör beröras af stambanan, helst ett sydligare och östligare

läge af hela denna linie sannolikt skulle betydligt förkorta afståndet efter

jernvägen från Stockholm till Angerman-elfven.

Efter öfvervägande af alla dessa förhållanden och synnerligen med

afseende derpå, att det vestra alternativet har ett betydligt större trafikområde

samt otvifvelaktigt lemnar ett vida bättre ekonomiskt resultat,

än det östra, finner jag mig böra föreslå:

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Siats-Utskottets Utlåtande N:o 88.

l:o. att Riksdagen ville på det sätt bifalla Kongl. Maj:ts

nådiga proposition, att den äf Riksdagen år 1873 beslutade

tvärbana, hvilken afser att tillsammans med

Sundsvall—Torpshaminar-banan och en norsk jernväg

mellan Throndhjem och riksgränsen sammanbinda Bottenhafvet

och Vesterhafvet, må dragas från Torpshammar

till Ange, Östersund och Näskott; samt att en del af

de för statens jernvägsbyggnader beviljade anslag må

användas för denna tvärbana;

2:o. att $orra stambanan från Hybo må sträckas öfver Välje

till Ange; och

3:o. att Kongl. Maj:t behagade låta verkställa förnyad undersökning

och utredning angående lämpligaste sträckningen

af J^orra stambanan emellan förutnämnde tvärbana

och Angerman-elfven;

4:o. att Riksdagen måtte medgifva att vid dessa jernvägsarbetens

utförande Kongl. Maj:t må närmare bestämma

de orter, som ifrågavarande jernbanor eller delar deraf

skola genomgå och de ställen desamma böra anlöpa;

samt under förutsättning af bifall till hvad jag ofvan föreslagit hemställer

jag

5:o. att Herrar Bruns, Frisks, Staaffs och Malmbergs motioner

må anses hafva förfallit».

2:o. af Herrar Grefve L. af Ugglas, E. M. af Klint, Grefve A. E.

Mörner, F. L. S. Hederstjerna och H. P. W. Galm, hvilka yrkat bifall

till det i Kongl. Maj:ts Proposition föreslagna förra alternativ;

3:o. af Herr Carl Ifvarsson, som likaledes yrkat bifall till det af Kongl.

Maj:t föreslagna förra alternativ, dock med den förändring att Herr Carl

Ifvarsson ville för sin del afslå byggande af jernvägen från Gällösundet

till Håsjö;

4:o. af Herr P. Olsson, från Helsingborg, som var af skiljaktig mening

med Utskottet derutinnan, att han ansåg, det banan bort från Dusnäsviken

dragas till Näskott med direkt beröring af Östersund;

5:o. af Herr C. Ekman .-»Ehuru jag varit fullt bestämd att, om Riksdagen nu

måste uttala sin mening angående rigtningen för statens jernvägsbyggnader

från Hybo uppåt Norrland och från Torpshammar en norsk jernbana till mö
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Siats-Utskottets Utlåtande N:o 88.

15

tes, för min del tillstyrka Riksdagen att fatta sitt beslut i enlighet med hvad

Utskottet hemställt, så hade jag likväl trott det vara fördelaktigt om en

för landet uti sin helhet och i synnerhet för Norrland så vigtig fråga

som den om de blifvande jernvägarnes rigtning icke hade behöft att bestämmas

under de sista dagarne af Riksdagens sammanvaro, då redan ett

stort antal af Kamrarnes ledamöter återvändt till sina hem och då önskan

att göra ett slut på riksdagsarbetet ofta föranleder en skyndsammare

ärendenas behandling än som är fullt förenlig med den för hvarje

fråga behöfliga utredning. Men utom nu anförda skäl har det synts mig

som om vid föregående tillfällen när Riksdagen bestämt stambanornas rigtning

den utredning af dithörande frågor, som förelegat, hufvudsakligast

varit stödd på en undersökning angående den för jernvägens byggande

fördelaktigaste rigtning och att deremot en i öfrigt tillförlitlig upplysning,

angående behofvet af jernvägar för de orter som deraf skulle beröras

samt utsigten till afkomst af dessa jernvägar och deras inflytelse

p_å handelns och näringarnes utveckling inom landet, saknats. Om denna

min uppfattning är riktig, hvilket jag tror den vara, så följer äfven häraf

att det berott mera af en lycklig tillfällighet än af ett utredande förarbete,

om de fattade besluten i allmänhet icke efteråt gifvit anledning till

berättigade anmärkningar. Det är likväl uppenbart att uti frågor af sådan

vigt som bestämmandet af jernvägars rigtning mycket noggranna

undersökningar böra föregå och derpå grundade beräkningar uppställas,

som ådagalägga det inflytande landets närings- och affärslif kan hemta

af den ena eller andra ifrågasatta rigtningen såvida man icke skall löpa

fara att fatta beslut, hvilka kunna medföra oberäknelig skada i stället

för väntadt gagn. Då nu undersökningarne i afseende på de Norrländska

jernvägarne blifvit verkställda på samma sätt, som vid föregående

tillfällen vid likartade fall, har jag äfven häruti funnit ett stöd för den

ofvan uttalade åsigten och skulle hafva velat tillstyrka en underdånig

framställning om en sådan utredning, som Herrar Frisk och Staaff uti

sina motioner vid innevarande riksdag begärt. Man invänder häremot

att ett uppskof med frågans afgörande skulle förorsaka förlust derigenom

att hela rdet beviljade anslaget icke med fördel skulle kunna användas på

den omtvistade sträckningen emellan Storvik och Hybo samt att fullbordandet

af det beslutade Norrländska jernvägssystemet skulle med ett

år fördröjas. När jag af dessa skäl ansett mig nu böra deltaga i beslut

om bestämmande af jernvägens rigtning från Torpshammar uppåt, så har

jag likväl icke kunnat dela majoritetens uppfattning om nödvändigheten

att jemväl bestämma rigtningen från Hybo till Torpshammar, enär i intet

afseende något kan förloras, men väl mycket vinnas, derigenom, att

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Stats-UtsTcottets Utlåtande N:o 88.

denna del af frågan ytterligare utredes. Jag tillåter mig derföre vördsamt

föreslå

l:o) att Riksdagen måtte besluta: att från Torpshammar eller

annan lämplig punkt i närheten deraf, som kan medgifva

beqväm anknytning till en söder ifrån kommande bana

och af Kongl. Maj:t bestämmes, en jernbana bör framdragas

i riktning till Håsjö och vidare med berörande

af Dusnäsviken norr om Östersund till Näskott med bibana

till Östersund;

att Riksdagen måtte medgifva, att vid dessa jernvägsarbetens

utförande Kongl. Maj:t må närmare bestämma

de orter, som ifrågavarande jernbanor eller

delar deraf skola genomgå och de ställen desamma

böra anlöpa; och att de utaf Riksdagen beviljade anslag

till arbeten å jernbanorna från Storvik till riksgränsen

mot Norge .må få utaf Kongl. Maj:t såsom honom

lämpligast synes, användas till jernvägsb}''ggnader å vare

sig de förut till sin sträckning bestämda eller de härofvan

omförmälda delar af ifrågavarande jernbanor;

samt

2:o) att Riksdagen uti en underdånig skrifvelse måtte anhålla

det Kongl. Maj:t täcktes än vidare låta utreda och för

eu kommande Riksdag framlägga förslag angående lämpligaste

riktningen icke blott i tekniskt afseende utan

äfven med hänsyn till utvecklingen af handel och näringar

samt beräknad trafikinkomst för sammanbindning

medelst jernväg af Hybo och Torpshammar eller den

punkt i närheten deraf, som Kongl. Maj:t kan finna

lämpligt att bestämma.

6:o. af Herr Rundbäck (i afseende å punkt 1): »Då Riksdagen år

1873, i fråga om jernvägsbyggnader, beslutade bland annat dels byggande

afen bredspårig jernväg med lätt öfverbyggnad till fortsättning af norra

stambanan från Storvik till Hybo i Helsingland och vidare derifrån antingen

till Torpshammar i Medelpad eller annan lämplig punkt på sträckningen

emellan Sundsvall och riksgränsen, dels ock en smalspårig (1874

förändrad till bredspårig) tvärbana med lika öfverbyggnad, som, utgående

från Torpshammar eller annan punkt på berörda sträckning, skulle fortlöpa,

vare sig i sydligare eller nordligare läge, med direkt eller indirekt

beröring af Östersund, Aspåsnäset eller Krokom (Näskott) samt fortsätta

derifrån

s. 17 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 88.

17

derifrån till riksgränsen, en norsk statsbana från Throndhiem till

sa var det mm och jag vågar antaga Riksdagens mening itt nå-ottrn ’

banesystem längre bort eller norr om rlpnno + •• i att något jern
£

i?£?

Riksdagen fått sig förelagd en hel och ia er ° •• ^U eme ertK

fiK2SBSä£EE«^55

äus s Hr— a

pJcasaiiifrlT

P» den trafik, s0,„ de »fika

emellan Noie^ve/jemtlaTtm^!t,M"”!“"i.^«™8förbi„delin

äsäVs aar"^? aass

samt öfver ^ ^

sr’ **“

sättes^^ö^en*1 så^farlig^iiedtäff11^ ^li^^^yidi^^var^enom^anari ^!tundatidrages

f

Ä ss,s:r£:i--r 7?^ £

rrÄsr.T&

ÄSÄrdetV” ickrbaöa T^rdhje”-HN<>-Sonefteäkka„ed™gå

;Ä:tÄ:»S“5

Bill. till Ri/csd. Prat. 1875. 4 Sami. 1 Åtel. 43 Häft. J fg®

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 88.

bolag, Jernband och Norge lemnar jag derhän; men säkert är, så synes det

mig, att den rörelse man ville bevara åt en uppåt gående stambana skall

förflytta sig åt annat håll eller vester ut. På grund af detta och stödd

på Kongl. Maj:ts och jernvägsbyggnadsstyrelsens förslag samt refererande

mig för öfrigt till hvad Herr Nordenfelt i sin reservation i denna del

anfört, 0 kan jag icke annat än förorda byggandet af tvärbanan Torpshammar—Ange—Östersund—Näskott

och vidare till riksgränsen en norsk

statsbana till mötes: och detta desto heldre som denna bana är af den

utsträckning och betydelse, att den i och för sig utgör ett system.

Vidkommande åter stambanedelen Hybo—Torpshammar — eller om

man så vill — Hybo—Ange — hvilken förra Utskottet nu vill utsträcka

till Håsjö, ehuru ordet stam blifvit uteslutet; så anser jag att något beslut

om denna bansträckning ej nu bör fattas, dels derföre, att den mellersta

linien Hybo —Välje—Torpshammar företer så svåra terrängförhållanden,

att än närmare undersökningar äro af nöden för att få de svåra

stigningarne om möjligt förminskade, emedan i annat fall »långa år få

gälda hvad stunden felat», och dels derföre, att Riksdagen något så när på

förhand bör vara underrättad om hvad den ofvanför Sundsvall—Torpshammar—Östersunds-tvärbanan

uppåtgående stambanan till öfra Norrland

lämpligast bör förläggas. Genom ett uppskof med beslutet om stambanans

riktning norr om Hybo förloras ingenting; men deremot anser jag,

på skäl som i den Kong!. Propositionen återfinnas, att ett uppskof med

påbörjandet af byggande af tvärbanan från Torpshammar medför förlust;

hvarföre jag vördsammast föreslår, att Riksdagen med afslag å Utskottets

hemställan i punkten 1 måtte besluta,

att Riksdagen icke för närvarande och intill dess närmare

undersökningar, som Kongl. Maj:t täcktes låta anställa,

egt rum om stambanans rigtning norrut från

Hybo anser sig kunna bifalla Kongl. Maj:ts förslag för

så vidt det angår riktningen af nämnda stambana; men

att Riksdagen deremot för sin del funnit skäligt besluta,

att arbetet på byggande af en tvärbana från Torpshammar

öfver Ange—Gällö—Östersund—Näskott och vidare

till riksgränsen, en norsk statsbana till mötes, bör,

när Kongl. Maj:t derför finnner tiden lämplig, påbörjas;

och vidare

att Riksdagen måtte medgifva, att vid detta jernvägsarbetes

utförande Kongl. Maj:t må närmare bestämma

de orter, som i fråga varande jernbana eller delar deraf

s. 19 Kontrollera mot PDF

»

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 88.

19

skola genomgå och de ställen densamma bör anlöpa;

och att de utaf Riksdagen beviljade anslag till arbeten

å jernbanorna från Storvik till riksgränsen mot|Norge

må få utaf Kongl. Maj:t, såsom honom lämpligast synes,

användas till jernvägsbyggnader å vare sig den förut

till sin rigtning bestämda stambanan eller förenämnda

tvärbana.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1875:79 Skrifvelse, angående Kongl. Maf.ts nådiga proposition till Riksdagen om fastställande af sträckning för de delar af beslutade jernbanorna från Storvik till riks s. 6 i texten