Utlåtande, i anledning af dels Kongl. Maj:ts nådiga Proposition angående fastställande af sträckning för de delar af beslutade jernbanorna frän Storvik till riksgränsen mot Norge, kräkas riktning hittills icke blifvit slutligen bestämd, och dels inom Riksdagen väckta motioner i samma ämne.
1875-05-18 · 19 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 18 av 19 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1875:88, Utlåtande, i anledning af dels Kongl. Maj:ts nådiga Proposition angående fastställande af sträckning för de delar af beslutade jernbanorna frän Storvik till riksgränsen mot Norge, kräkas riktning hittills icke blifvit slutligen bestämd, och dels inom Riksdagen väckta motioner i samma ämne.
Dokumentets text
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 88.
1
N:o SS.
Auk. till Riksd. Kansli den 19 Maj 1875, kl. 1 f. in.
Utlåtande, i anledning af dels Kongl. Maj:ts nådiga Proposition
angående fastställande af sträckning för de delar af
beslutade jernbanorna frän Storvik till riksgränsen mot
Norge, kräkas riktning hittills icke blifvit slutligen bestämd,
och dels inom Riksdagen väckta motioner i samma
ämne.
(R. A.)
Uti nådig proposition af den 27 nästlidne April (intagen under
N:o 42 i lista samlingen af Bihanget till Riksdagens protokoll) har Kongl.
Maj:t föreslagit Riksdagen att medgifva
antingen att den år 1873 beslutade tvärbanä, hvilken afser att tillsammans
med Sundsvall—Torpshammars-banan och en Norsk jernväg
mellan Trondhjem och riksgränsen sammanbinda Bottenhafvet och Vesterhafvet,
må, hvad angår deno hittills stridiga sträckningen, dragas ifrån
Torpshammar vester ut till Ange och derifrån i nordvestlig riktning öfver
Gällösundet och Östersund till Näskott; att den uppåtgående stambanan,
så vidt fråga är om t dess hittills obestämda riktning, må sträckas
från Hybo öfver Välje till Ange; samt att derjemte må byggas en jernväg
från Gällösundet i nordostlig riktning till Håsjö;
eller ock, i händelse denna framställning icke i allo af Riksdagen
bifölles, att den uppåtgående stambanan må dragas från Hybo öfver Välje
till Torpshammar samt tvärbanan från Torpshammar öfver Håsjö, Dusnäsviken
och Östersund till Näskott.
Bih. till Riksd. Prot. 1875. 4 Sami. 1 Åfd. 43 Haft.
1
2
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 88.
Härjemte har uti inom Kamrarne väckta motioner föreslagits,
af Herr E. Frisk (motion i Första Kammaren N:o 43): det ville
Riksdagen hos Kongl. Maj:t anhålla om uppdrags meddelande åt eu komité
att efter anstäld noggrann undersökning meddela yttrande i ifrågavarande
hänseende, så att derå ett beslut om Norra stambanans sträckning
kunde grundas och åt hvilken komité Kong]. Maj:t nådigst skulle
meddela nödiga föreskrifter för dess verksamhet, börande komitén bestå
af elfva personer, deraf de 5 nordligaste lånens landsting skulle välja
hvardera en och Kongl. Maj:t i nåder tillsätta de öfriga, samt att Riksdagen
i sammanhang härmed vilie ställa till Kongl. Maj:ts förfogande ett
förslagsanslag af femton tusen kronor för erforderliga kostnaders betäckande;
af
Herr P. Staaff (motion i Andra Kammaren N:o 159):
a) att Riksdagen ville hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla om
förordnande af eu komité af 10 personer, deraf landstingen i Gefleborgs,
Vester-Norrlands, Jemtlands, Vester- och Norrbottens län skulle välja
hvardera en, samt Kong]. Maj:t sjelf behagade tillsätta de öfrige, hvilken
komité skulle hafva att taga noggrann och tillförlitlig kännedom af alla
de omständigheter, som borde vid bestämmandet af Norra stambanans
råtta sträckning tagas i betraktande, såsom utom annat: folkmängd, bevillning,
odling, odlingsbarhet, bergsbruk, industriel utveckling i öfrigt,
tillfälle till ytterligare utveckling deraf samt trafikförmåga inom de särskilda
orter, der jernvägens framdragande i frågasättes, och sedermera genom
resor utefter de föreslagna bansträckningarne förvärfva nödiga insigter
om trakterna samt derefter framlägga inför Kong]. Maj:t underdånigt
förslag huru Norra stambanan borde, för att motsvara dess egentliga och
enda ändamål, läggas; samt
b) att Riksdagen ville till Kongl. Maj:ts förfogande ställa ett förslagsanslag
af 20,000 kronor till betäckande af de i och för komiféns
verksamhet erforderliga kostnader;
af Herr J. Brun (motion i Första Kammaren N:o 41):
att Riksdagen behagade besluta att Norra stambanan skall från
trakten af Hybo i Vestra Helsinglaud ledas till granskapet af de i norra
Helsinglands storbygd belägna sjöarne södra och norra Dellen samt genom
Delsbo, Bjuräkers, Bergsjö och Hassela socknar samt Medelpad till
någori punkt i närheten af Stödesjön, för att derifrån vidare ledas norrut
till Angermanelfveu i den riktning, som kan varda bestämd; samt
af Herr F. Malmberg (motion i Andra Kammaren N:o 136):
att den stridiga delen af Norrlands jernbana ifrån Hybo till Krokom
må förläggas i den östliga riktningen »Hybo—Johannisfors- Stöde
-
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 88.
3
sjön—Håsjö—Stugun—Östersund— Krokom», såsom för hela vårt land och
specielt, för Norrland den fördelaktigaste sträckningen.
Kongl. Maj:ts nådiga proposition och omförmälda fyra motioner
hafva af Stats-Utskottet, till hvars handläggning de remitterats, i ett sammanhang
behandlats.
Beträffande till en början Herrar Bruns och Malmbergs motioner,
för så vidt de afvika från Kongl. Maj:ts förslag och afse Norra stambanans
dragning från Hybo, icke till Välje, utan i en östligare riktning
förbi Johannisfors till Stödesjön bredvid Torpshammar, delar Utskottet den
så väl af Chefen för civil-departementet i det den nådiga propositionen
bilagda protokoll öfver civil-ärenden, som af Styrelsen öfver statensjernvägsbyggnader
i dess underdåniga utlåtande den 30 sistlidne Mars uttalade
åsigt, att anläggning af linien Hybo—Johannisfors—Torpshammar
icke bör ifrågakomma. Denna linie är 3 mil 8,500 fot längre och i anläggningskostnad
2,900,000 kronor dyrare än den i Kongl. Maj:ts senare
alternativ föreslagna linien Hybo—Välje—Torpshammar, och några skäl
till en så stor och kostsam afvikelse från stambanans hufvudriktning i
norr och söder, med deraf föranledd omväg för all från Håsjö och de
norr derom belägna trakter till rikets södra delar gående trafik, synas
så mycket mindre förefinnas som genom anläggningen af en endast 31)?
mil lång enskild bibana från Hudiksvalls jernväg till stambanan vid Hybo,
för hvilken anläggningskostnaden beräknats till 2,100,000 kronor, den med
stambanan afsedda förbindelsen, om trafikens behof dertill föranleder, kan
åstadkommas, och Hudiksvalls stad derigenom sättas i direkt jernvägsförbindelse
med det inre landet.
I afseende åter å Kongl. Majffs i den nådiga propositionen afgifna
två särskilda alternativa förslag, anser sig Utskottet först böra meddela
följande upplysningar angående de deri förekommande bandelars och de
af dessa bildade hela jernvägsliniers väglängd, anläggningskostnad och
svårare lutningar; hvarjemte och då, på här nedan anförda skäl, i afseende
å det senare alternativet Utskottet anser den förändring kunna ifrågakomma,
att Östersund endast indirekt medelst eu bibana beröres, Utskottet
ansett sig böra meddela enahanda upplysningar i afseende å detta
alternativ efter iakttagande af berörda förändring. För jemförelsens underlättande
har Utskottet sammanfattat uppgifterna härom i följande
tabellariska uppställning:
4
Stats-Utskottets Utlåtande N:0 88.
Anläggnings-
Lutningar af
B andel.
Våglängd.
kostnad, i
kronor.
1: 60.
1: 61—70,
1:80—99.
A) Linien Hybo—Välje—Ange—Gällösund—Östersund—Näskott med bibanor Ange—Torpshammar
och Gällösund—Håsjö (Kongl. Maj:ts förra alternativ).
Hybo—Välje ..............
Yälje—Ange ...............
Ange—Gällösund.........
Gällösund—Östersund...
Östersund—Näskott......
Ange—Torpshammar ...
Gällösund—Håsjö.........
Summa
14,000 fot,
2,086,000
—
9,900 fot,
14,400
fot.
8,300
fot.
13,100 „
3,480,000
—
1 mil 28,600 ,.
23,700
5,700
23,100 „
2,841,950
-\
O
ce
(N
20,200
9,120
22,400 „
2,830,050
— 1
3,200 „
1,244,000
—
4,560 „
12,670
n
10,500 „
2,035,000
—
20,380 „
15,700
»
8,800
55
1,800 „
3,718,000
—
22,500 „
19,900
»
19,500
r
22,100 fot.
18,235,000
—
5 mil 14,020 fot.
2 mil 21,900
fot.
1 mil 28,090
fot.
B) Linien Hybo—Yälje—Torpshammar—Håsjö—Dusnäsviken—Östersund—Näskott (Kongl. Maj:ts
senare alternativ).
Hybo—Yälje ...............
3 mil 14,000 fot,
2,086,000
—
9,900 fot.
14,400 fot.
8,800 fot.
Välje—Torpshammar ...
6
„ 31,000 „
4,264,000
—
3 mil 14,000 „
22,600 „
7,400 „
Torpshammar—Håsjö ...
7
„ 2,800 „
4,100,000
—
1 „ 15,200 „
14,000 „
15,100 „
Håsjö—Dusnäsviken
4
,, 32,400
2,630,000
—
12,900 „
4,100 „
6,100 „
Dusnäsviken—Östersund
3
„ 35,500 „
2,566,000
~
1 „ 6,600 „
23,500 „
13,600 „
Östersund—N äskott......
2
„ 3,200 ,
1,244,000
—
4,560 „
—
12,670 „
Summa
28 mil 10,900 fot.
16,890,000
—
6 mil 27,160 fot.
2 mil 6,600 fot.
1 mil 27,170 fot
G) Linien—Hybo—Välje—Torpshammar—Håsjö—Dusnäsviken—Näskott, med bibana till
Östersund.
Hy bo—Yälje ...............
3 mil 14,000 fot.
2,086,000
—
9,900 fot.
14,400 fot.
8,300 fot.
Välje—Torpshammar ...
6 „ 31,000 „
4,264,000
—
3 mil 14,000 „
22,600 „
7,400 „
Torpshammar—Håsjö ...
7 „ 2,800 .,
4,100,000
—
1 „ 15,200 „
14,000 „
15,100 „
Håsjö—Dusnäsviken ...
4 „ 32,400 „
2,630,000
—
12,900 „
4,100 „
6,100 „
Dusnäsviken — Näskott
5 „ 6,700 „
3,236.000
—
4.200 „
12,000 „
12,600 „
Lith—Östersund ........
1 „ 20.800 „
1,079,000
—
21,000 „
4,000 „
2,300 „
Summa
28 mil 35,700 fot.
17,395,000
—
6 mil 5,200 fot.
1 mil 35,100 fot.|l mil 15,800 fot.
Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 88.
5
Härjemte får Utskottet erinra derom, att våglängden utgör, mellan
Storvik och Hybo 14 mil 22,900 fot, mellan Näskott och Riksgränsen 13
mil 1,446 fot, mellan Riksgränsen och Trondhjem 9 mil 21,643 fot samt
mellan Sundsvall och Torpsharnrnar 5 mil 20,800 fot.
Vid bedömande af Ivongl. Maj:ts två alternativa förslag torde det
vara lämpligt att återkalla i minnet de beslut, som beträffande ifrågavarande
jernvägsanläggning förut fattats. 1873 års Riksdag beslöt byggande
dels af en bredspårig jernväg med lätt öfverbyggnad till fortsättning af
norra stambanan från Storvik till Hybo i Helsingland och vidare derifrån
antingen till Torpshammar i Medelpad eller annan lämplig punkt på sträckningen
mellan Sundsvall och Riksgränsen; dels ock af en smalspårig tvärbana
med lika öfverbyggnad, som utgående från Torpshammar eller annan
punkt på berörda sträckning skulle fortlöpa, vare sig i sydligare eller
nordligare läge, med direkt eller indirekt beröring af Östersund till Aspåsnäset,
eller Krokom samt fortsätta derifrån till Riksgränsen, en norsk
statsbana från Trondhjem till mötes.
Den modifikation häri, som af påföljande eller 1874 års Riksdag,
uppå Kongl. Maj:ts proposition, medgafs, bestående deri att jemväl tvärbanan
skulle byggas bredspårig, har visserligen underlättat möjligheten
af ett förslag sådant som det i förra alternativet oaf Kongl. Maj:t framlagda,
med möte mellan stam- och tvärbanan vid Ange samt en särskild
bana mellan Gällösund och Håsjö, men de af så väl Kongl. Maj:t som Riksdagen
uttryckligen uttalade motiven för tvärbanans byggande bredspårig,
hade intet att göra med banans sträckning. I detta afseende qvarstå
ännu samma motiv, som lågo till grund för hela det år 1873 fattade beslutet,
hvarmed i hufvudsaklig grad afsågs att medelst stambanan åvägabringa
oafbruten samfärdsel mellan Norrland samt det öfriga riket och
utlandet under det förbindelsen med Trondhjernsfjorden borde åstadkommas
medelst tvärbanan med sträckning genom Jemtland. Det förstnämnda
vigtiga ändamålet skulle enligt Utskottets åsigt allt för litet tillgodoses,
om Riksdagen bifölle Kongl. Maj:ts förra alternativ, innefattande stambanans
dragning så långt åt vester som till Ange och en särskild, temligen
godtyckligt från Gällösund utgående bana till Håsjö. Genom detta alternativ
förkortas visserligen vägen till och från Jemtland, men i samma
mån förläriges ock vägen till och från det öfriga Norrland.
Så skulle, om det förra alternativet antoges, våglängden från Håsjö
och hela det norr och öster derom belägna Norrland till Näskott och i
följd deraf äfven till Trondhjem med dess isfria hamn ökas med 2 mil
24,300 fot, vägen från Håsjö till Sundsvall ökas med 7 mil 2,600 fot och
vägen från Håsjö till Hybo och hela den sydligare delen af riket med 3
6
Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 88.
mil 4,200 fot, allt jemfördt med de våglängder, som uppkomma om det
sednare alternativet antages. Då till Jernband finnas kommunikationsleder,
nemligen eu god landsväg från Torpshammar till Östersund, å ena
sidan, och segelleden från Bräcke till Pelgerimstad med fortsättning af
landsväg till Lillviken och derifrån sjökommunikation till Östersund, å
den andra; hvaremot den östliga linien delvis saknar alla kommunikationer
för en tidsenlig samfärdsel, synes så mycket mindre skäl förefinnas
att vid stambanans förläggande göra ett allt för stort afseende på Jeintlands
behof till men för det öfriga Norrland.
Ofvan omförmälda utdrag af protokollet öfver civil-ärenden gifver
vid handen, att motivet för linien Välje—Ange i det förra alternativet
varit en önskan att utleta en linie med fördelaktigare lutningsförhållanden
än linien Välje—Torpshammar i det sednare alternativet, men detta motiv
synes Utskottet i och för sig ej innefatta tillräckligt stöd för stambanans
dagning så långt åt vester genom Jernband, om förhållandenas
natur i öfrigt skulle gifva eu större betydelse åt samtliga de öfriga Norrländska
landskapens behof att få banan dragen mera åt öster, såsom ursprungligen
varit ifrågasatt. I detta afseende innehåller Herr Bruns motion
på statistiska uppgifter grundade data, hvilka synts Utskottet upplysande.
Af dem visar sig, att folkmängden i samtliga de fem norrländska
länen utgör tillsammans ............................................ 550,837 innevånare
hvaraf på Jemtlands län, Herjeådalen deri inberäknad,
kommer blott ......................................................................... 72.506 »
att inom de norrländska lånen folkrnängdstillväxten år 1873 utgjort;
i procenttal för Gefleborgs län ...................................................................... 2,22,
» « för Vester-Norrlands län ........................................................... 2,46,
» » för Yesterbottens län ................................................................. 1,54,
» )> för Norrbottens län ................................................................ 2,15,
men inom Jemtlands blott.............................................................................. 1,50;
att således Jemtlands län har ei stort mer än af hela Norrlands befolkning;
-
fastighetsvärdet
att vidare uppskattade
nor .......................................................
deri Jernband har andel för blott
att uppskattade inkomsten för
utgör ...................................................
deraf Jemtlands län eger endast
för hela
Norrland utgör kro
-
samtliga norrländska länen
............................... kronor
202,200,513,
22,678,000;
31,512,595,
2,363,442;
att summan af bevillningen efter alla tre artiklarne utgör
för de fem norrländska länen ......................................... kronor 402,067,
men att Jemtlands län dertill bidrager med endast » 35,819;
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 88.
7
och att Jemtlands län således uti alla dessa vigtiga hänseenden intager
knappast en tiondedel af det sammanlagda Norrland, hvadan för dess
skull Norra stambanan icke torde böra förläggas i en riktning, som skulle
vara ofördelaktig för de öfriga, mera betydande norrländska länen, detta
sa mycket mindre, som Jemtland ändock får förmånen af jernvägsförbindelse,
nemligen från öster till vester.
Ett till Utskottet aflemnadt officielt intyg utvisar ock i enahanda
afseende, att bevillningen ensamt för Hudiksvalls stad och Norra Helsinglands
fögderi i Gefieborgs län med 1,184 kronor öfverstiger bevillningen
för hela Jemtlands län.
Den . trafik för transport af skogsprodukter, som antagits komma
banan . enligt förra alternativet till del, synes Utskottet ej kunna blifva
betydlig. Sedan tvärbanan öppnat väg från Storsjön till Trondhjem,
uppkomma sannolikt åtskilliga sågverk kring stranden af Storsjön och
anläggas genom enskild företagsamhet åtskilliga kommunikationsleder dit.
Det kan vid sådant förhållande lika väl antagas, att skogstillgångarne
omkring Refsundssjön söka sig väg till Storsjön och derifrån vidare till
Norge, som att de komma att fraktas öster eller söderut på jernbanan,
hvilken derjemte får eu farlig konkurrent i de billigare flottlederna.
Utskottet finner alltså Kong!. Maj:ts sednare alternativ ega företräde
framför det förra- Det sednare alternativet medgifver ock, hvad angår
beröringen af Östersund, ett underordnadt alternativ, afseende omedelbar
förbindelse mellan Dusnäsviken och Näskott öfver Lith samt åstadkommande
af förbindelse med Östersund genom anläggande af bibana från
Lith söder ut till nämnda stad. Ltskottet anser detta sistnämnda alternativ,
ega mera skäl för sig än den af Kong! Maj:t föreslagna direkta
beröringen af Östersund. Linien Dusnäsviken—Östersund är i afseende
å lutningsförhållanden särdeles ogynsam; den utgör 3 mil 35,500 fot och
har en lutning af 1:60 på ej mindre än 1 mil 6,600 fot. Den direkta
beröringen af Östersund förorsakar ock för hela trafiken från Håsjö till
Näskott och Norge eu omväg af 32,000 fot eller nära en mil. Dessa
olägenheter af eu svårare och längre handel på den egentliga trafikleden
motsvaras icke af fördelen utaf direkt beröring med eu så liten stad som
Östersund med ej fullt 2,000 innevånare, utan har Utskottet ansett mera
skäl förefinnas att, äfven med den ökade kostnad af 505,000 kronor, som
deraf uppkommer, åstadkomma förbindelsen med Östersund medelst eu
bibana.
Utskottet förordar alltså Kongl. Maj:ts sednare alternativ med den
förändring att Östersund endast med bibana beröres. Jeinfördt med
Kongl. Maj:ts förra alternativ, utvisar det sednare alternativet med berör
-
8 Stats-Utskottets Utlåtande N:o 88.
da förändring eu minskad väglängd af 1 mil 22,400 fot och eu minskad
anläggningskostnad af 840,000 kronor, och om lutningen åt 1:60 på det
förra alternativet förekommer endast på en sträcka af 5 mil 14,020 lot
och på det sednare med bibana till Östersund på 6 mil 5,200 fot, är å
andra sidan lutningen af 1:61—79 på sednare alternativet med bibanan
så mycket mindre eller endast 1 mil 35,100 fot mot 2 mil 21,900 fot på
det förra alternativet.
Som öfvergången vid Torpshammar öfver Ljungan till följd af ofördelaktiga
lutningsförhållanden är svår, har Utskottet ansett det böra öfverlåtas
åt Kongl. Maj:t att, om en lättare öfvergångspunkt i närheten af
Torpshammar kan uppletas, densamma använda.
Utskottet bör vidare omförmäla att i skrifvelse den 4 dennes dåvarande
Chefen för civil-departementet fästat uppmärksamheten derpå att
den i ofvan omförmälda civilprotokoll å sid. 11 uppgifva kostnad för det
af åtskilliga representanter från Norrland förordade jernvägssystem,
36,759,000 kronor, rätteligen bort jemföra^, icke såsom i protokollet skett,
med kostnaden för det af jernvägsbyggnadsstyrelsen förordade system,
efter afdrag af de utaf Jerntlands landsting erbjudna 900,000 kronor,
utan med sistberörda kostnad utan nämnde afdrag, i följd hvaraf skilnaden
till fördel för jernvägsbyggnadsstyrelsens system blefve icke 6,173,000
kronor, utan 5,273,000 kronor.
På grund af hvad ofvan blifvit anfördt, hemställer Utskottet:
l:o) att, med hufvudsakligt bifall till det af Kongl. Maj:t
föreslagna sednare alternativ, Riksdagen måtte besluta,
att den från Hybo uppåtgående jernbanan skall dragas
öfver Välje till Torpshammar eller annan lämplig punkt i
närheten deraf, som medgifver beqvämare anknytning än
Torpshammar och af Kongl. Maj:t må bestämmas, samt
vidare från Torpshammar eller berörda punkt till Håsjö;
äfvensom af en jernbana från Håsjö till Dusnäsviken
och vidare derifrån norr om Östersund till Näskott, med
bibana till Östersund;
att Riksdagen måtte medgifva, att vid dessa jernvägsarbetens
utförande Kongl. Maj;t må närmare bestämma
de orter, som ifrågavarande jernbanor eller delar deraf
skola genomgå och de ställen desamma böra anlöpa;
och att de utaf Riksdagen beviljade anslag till arbeten
å jernbanorna från Storvik till riksgränsen mot Norge
må få utaf Kongl. Maj:t, såsom honom lämpligast synes,
användas
opaginerad Kontrollera mot PDF
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 88.
%
användas till jervägsbyggnader å vare sig de förut till
sin sträckning bestämda eller de härofvan omförtnälda
delar af ifrågavarande jernbanor.
Under förutsättning af bifall till hvad Utskottet här ofvan föreslagit,
hemställer Utskottet, som genom sin här ofvan gjorda hemställan meddelat
yttrande i anledning af Herrar Bruns och Malmbergs motioner,
2:o) att Herrar Frisks och Staaffs motioner om förordnande
af en komité för yttrandes meddelande angående ifrågavarande
jernbanors rätta sträckning må anses hafva
förfallit.
Stockholm den 18 Maj 1875.
o
A Stats-Utskottets vägnar:
ARVID FRrSON POSSE.
Reservationer:
af Herr L. Norden}''elt, med hvilken Herr F. Brusewitz instämt:
»Vid jemförelse emellan linien Hybo, Välje, Torpshaminar, Hås.jö, Lith,
Näskott med bibanan Lith—Östersund, som jag vill kalla det Östra Alternativet
å ena sidan och linierna Hybo, Ange, jemte Torpshammar, Ange,
Östersund, Näskott samt Gällösund, Håsjö, hvilka jag kallar det Vestra
Alternativet å andra sidan, anser jag mig böra tillmäta hvardera af dem
följande hufvudsakliga fördelar, nemligen:
det Ostra Alternativet,
att det medför kortare våglängder att trafikera för innevånarne
uti norra delen af Ångermanland, Vesterbottens och Norrbottens län af
3 mil 4,200 fot söderut, 2 mil 24,300 fot till Throndhjem och 7 mil
2,600 fot till Sundsvall samt förkortar vägen från Stockholm till Sundsvall
med 2 mil 34,600 fot;
Bill. till Iiiksd. Prof, 1875. 4 Samt. 1 Afd. 43 Haft. 8
10
. .Stats-Utskottets Utlåtande N:.o 88.
att det kostar 840,000 kronor mindre att utföra;
att det redan vid tvärbanans byggande mera närmar sig ofvannämnde
landsdelar;
.att det ligger närmare deri mera befolkade kuststräckan;
det Vestra Alternativet,
att det vida bättre tillgodoser det inre landets behof af lättade
kommunikationer och dess förbindelse med hafvet, omfattar ett vida
större trafikområde, öppnar detsamma för befolkning, odling och industri
samt gör dess skogar och andra produkter tillgängliga;
att det medför kortare våglängder att trafikera från Trondhjem till
Hybo af 6 mil 11,100 fot, från Trondhjem till Sundsvall af 2 mil 12,700
fot, och från Storsjön till Sundsvall af 6 mil 34,500 fot;
att det redan under arbetstiden, i den mån hvarje del af banan
till exempel till Ange, till Refsundsjön och till Storsjön blir fullbordad,
lemnar en betydligt större trafikinkomst, hvilken blifver ännu mera öfvervägande
sedan hela systemet till Angerman-elfven blifvit fullbordadt;
att det gör möjligt för Jemtlands kring Storsjön bosatta befolkning
att bibehålla sina handelsförbindelser med Sundsvall;
att anläggningskostnaden för banan emellan Gällösund och Håsjö
tills vidare kan innestå, hvarigenom det behöfliga anläggningskapitalet
tills vidare blifver 2,878,000 kronor mindre än för det östra alternativet;
att jemväl trafikkostnaden blifver betydligt lägre ända till den tid
då Gähösund—Håsjö-banan eller en motsvarande bana i annan riktning
uppåt Ängerman-elfven blifvit nära fullbordad.
Angående de kortare våglängderna att trafikera å det östra alternativet
till Stockholm och till Throndhjem, likasom å det vestra emellan
Throndhjem och Sundsvall, vill jag anmärka, att, vid de långa afstånd för
jernvägsfrakt, hvarom här är fråga, nemligen från Stockholm till Håsjö
52 mil 16,700 fot, från Stockholm till Sundsvall ,50 mil 34,700 fot, från
Throndhjem till Håsjö 32 mil 26,189 fot, från Throndhjem till Sundsvall
43 mil 1,089 fot, eu längdskilnad af 2 å 3 mil icke väsentligt inverkar
på fraktkostnaden.
Hvad beträffar den 7 mil 2,600 fot kortare väglängden till Sundsvall
från Håsjö efter det östra alternativet för Ångermanlands—Vesterbottens
läns och Norrbottens trafik, så synes mig ofvannämnda landsdelar endast
komma att hafva en ringa, beröring med Sundsvall, enär dels de säkerligen
komma att taga och lemna sina varor .under sommaren på sjön vid
närmaste hamnar, och då dessa lika som Sundsvalls äro tillfrusne, från
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 88.
11
eller till Throndhjem, och dels Sollefteå kommer att i anseende till dess
närmare läge såsom upplags- och omsättningsplats för dessa landsdelar
taga försteget framför Sundsvall.
Hvad åter angår den omständigheten, att man redan vid tvärbanahs
byggande med det östra alternativet mera närmar sig ofvannäinnda nordliga
landsdelar, förhåller det sig så, att ingen särdeles stor trafik kan
tillkomma banan vid Håsjö förr, än densamma blifvit utsträckt nära till
Sollefteå, enär afståndet från Norra Ångermanland, Vesterbottens och
Norrbottens län efter befintliga landsvägar är fem mil kortare till Sundsvall :
än till Håsjö.
Fördelen af det östliga alternativets läge närmare den mera befolkade
kuststräckan minskas väsentligen deraf, att afståndet till kusten
likväl är å 8 mil, att icke vägar finnas aidagda från kusten till
stambanan, med undantag af dem från Hudiksvall, Sundsvall, utefter
Indals-elfven och från Sollefteå, samt att bibanor eller nya landsvägar
efter all anledning med större fördel uppsöka Sundsvall—T.orps barnro arbanan
eller Norra banans fortsättning emellan Håsjö och Sollefteå, än
Välje—Torpshammar—Håsjö-linien.
Efter öfvervägande af de olika liniernas förhållande till den störa
trävarurörelsen och jemförande af de sannolika jernvägsfrakterna med
officiela uppgifter om flottningskostnaderna på Ljunga-elf, Gim-ån från
Refsundsjön och Indals-elfven från Storsjön, jemväl med fästadt afseende
på erhållna tillförlitliga uppgifter om ränteförlust och skada på det virke,
som flottas samt den billigare fraktkostnaden till England från Throndhjem
emot från Sundsvall, har jag kommit till den bestämda öfvertygelsen, att
det vestra alternativet har ett stort företräde framför det östra med afseende
på blifvande inkomst af trafiken.
Den särdeles billiga flottningskostnaden, så väl på Indals-elfven,
som på nedre delen af Gim-ån, jemte den längre vägen till Sundsvall
från Storsjön, efter det östra alternativet, gifva öfvertygande skäl att;- antaga, det hvarken timmer, bjelkar, plank eller bräder, om detta alternativ
föredrages, kommer att sändas med jernvägen emellan Storsjön och Torpshammar,
annat än undantagsvis eller kortare sträckor.
Då dertill kommer, att befolkningen i dessa trakter är så obetydlig
och så spridd, att densamma icke kan bereda banan någon synnerlig
trafik, så skulle å denna handel, mellan Torpshammar och Näskott af
omkring 17 mils längd, så vidt jag kan inse, inkomsterna af trafiken
icke ens förslå, att betacka de löpande utgifterna.
Från Storsjön till Trondhjem är afståndet 20 mil 34,000 fot och
från Storsjön till Sundsvall efter det östra alternativet 23 mil 17,500 fot
12
Stats-Utslcottet:s Utlåtande N:o 88.
samt efter det vestra 16 mil 29,000 fot, allt räknadt från närmaste punkt,
hvarest jernvägen efter de olika alternativen skulle beröra Storsjön. Om
det vestra alternativet antages, synes mig afgjordt, att jernvägen till
Sundsvall skall kunna med fördel täfla med jernvägen till Throndhjem
om t-rävarutrafiken från Storsjön, emedan jernvägsfrakten måste med
fördel kunna sättas vida lägre per centnermil från Storsjön till Sundsvall,
än från Storsjön till Throndhjem. Storsjön ligger nemligen nära
1,000 fot öfver hafvet, och tågen i förstnämnda riktning komma derföre
hufvudsakligen att gå utföre med lutningarne. Deremot ligger
vattendelaren emellan Storsjön och Nordsjön öfver 1,000 fot högre, än
förstnämnde sjö, och tågen måste fördenskull först höjas dessa 1,000 fot
och sedan åter sänkas dubbelt så mycket. Underhålls- och arbetskostnader
måste jemväl blifva vida högre emellan Storsjön och Throndhjem, än
emellan samma sjö och Sundsvall. Med öfvervägande stor trafik i en
riktning följer, att man kan sätta trafiktaxan i den motsatta skäligen låg
för att undvika att köra tomma vagnar, hvarjemte den norska banan
med ännu svårare lutningar än den svenska har att lyfta tågen från
Trondhjem till gränsen nära 2,000 fot i höjd. Ett öre högre taxa per
centnermil emellan Storsjön och Throndhjem gör redan 21 öre per centner
och om dertill läggas blott 10 öre för fyra mil längre jern vägsfrakt, kommer
man till en fraktskilnad af 31 öre per centner till fördel för Sundsvall,
hvaremot skilnaden i frakt och assurans för trävaror till England emellan
Throndhjem och Sundsvall i medeltal uppgifvits till högst 20 öre per
centner. Till följd häraf bör man kunna antaga, att äfven mycket annat
gods än trä skall till och ifrån Storsjön kunna gå öfver Sundsvall i
stället för öfver Throndhjem.
Äfven med flottleden på Indals-elfven från Storsjön synes jernvägen
kunna täfla, om det vestra alternativet antages, emedan genom försågning
vid Storsjön och frakt på jernväg vunnes en betydligt bättre beskaffenhet
af det sågade virket och minskade förlagsräntor, hvilka fördelar tillsammans
synas väl uppväga den skilnad i transportkostnad, som eger rum
till fördel för flottleden.
Det har likaledes blifvit ådagalagdt, att försågning på stället och
transport på jernväg till Sundsvall af timmer från Refsundsjön skulle,
om det vestra alternativet antages, gifva betydligt större behållning, än
flottning af samma timmer till kusten och dess försågning derstädes, samt
att för timmer från Ljunga-elf ofvan Ängesjön jernvägen kan ingå i
allvarlig täflan med flottleden om timret sågas vid Ange. För upptagande
af sliper, byggnadstimmer och kol ligger äfven den vestra linien
mycket bättre, än den östra, emedan man i större mängd och med mindre
Stats-Utskottets Utlåtande N:0 88.
13
kostnad kan erhålla dessa varor kring stränderna af Hafverösjöarne,
Refsundsjön och Storsjön, -än utefter det östra alternativet.
Inom Ramsjö och Hafverö socknar ligga nära det vestra alternativet
kronoparker med eu areal af tillsammans 291,827 qvadratref eller 52,112
tunnland, hvilka genom antagandet af detta alternativ skulle komma att
stiga högst betydligt i värde och afkastning. Deremot eger Kronan utefter
det östra alternativet endast några mindre kronoparker och boställsh
em man.
Att kol kan utgöra föremål för jernvägstransport från Storsjön till
jernverk belägna vid Ljungan och Ljusnan samt från Refsundsjön ända
till Norberg bevisas bäst deraf, att denna vara hittills blifvit förd på
jernväg öfver 40 mil. Dessutom lärer man kunna med visshet antaga,
att träkol i framtiden kommer att stiga i pris och derigenom bära ändock
längre jernvägstransport.
Angående tratikkostnaderna för de olika alternativen, anser jag mig
böra erinra att, innan Gäljösund—Håsjö-linien eller en emot denna svarande
bana i riktning åt Angerman-elfven blifvit öppnad för trafik, väglärigden
att trafikera, efter det östra alternativet är 4 mil 15,400 fot
längre och har stigningar af 1:60 till 1:79 af 1 mil 10,780 fot mera än
efter det vestra.
Hvad beträffar Kongl. Maj:ts framställning derom, att, i händelse
linien öfver Ange och Östersund af Riksdagen föredrages, Riksdagen ville
medgifva »att derjemte må byggas en jernväg från Gällösundet i nordostlig
riktning till Håsjö, finner jag, att afgörande skäl saknas att nu
fatta ett sådant beslut. Ty dels bör man kunna antaga, att Riksdagen,
då tiden derför är inne, koipmer att bevilja anslag för Norra stambanans
fortsättning, åtminstone till Angerman-elfven, dels lärer denna fortsättning,
om den nu beslutas, icke komma att verkställas förr än om beslutet uppskjutes,
dels lärer Håsjö icke ens för kort tid kunna vara någon lämplig
slutpunkt på denna bana, och dels är det mycket möjligt, att fullständigare
undersökning och utredning å denna sträcka kunna ådagalägga, att hvarken
Gällösund är den fördelaktigaste utgångspunkten eller Håsjö en punkt
som lämpligen bör beröras af stambanan, helst ett sydligare och östligare
läge af hela denna linie sannolikt skulle betydligt förkorta afståndet efter
jernvägen från Stockholm till Angerman-elfven.
Efter öfvervägande af alla dessa förhållanden och synnerligen med
afseende derpå, att det vestra alternativet har ett betydligt större trafikområde
samt otvifvelaktigt lemnar ett vida bättre ekonomiskt resultat,
än det östra, finner jag mig böra föreslå:
14
Siats-Utskottets Utlåtande N:o 88.
l:o. att Riksdagen ville på det sätt bifalla Kongl. Maj:ts
nådiga proposition, att den äf Riksdagen år 1873 beslutade
tvärbana, hvilken afser att tillsammans med
Sundsvall—Torpshaminar-banan och en norsk jernväg
mellan Throndhjem och riksgränsen sammanbinda Bottenhafvet
och Vesterhafvet, må dragas från Torpshammar
till Ange, Östersund och Näskott; samt att en del af
de för statens jernvägsbyggnader beviljade anslag må
användas för denna tvärbana;
2:o. att $orra stambanan från Hybo må sträckas öfver Välje
till Ange; och
3:o. att Kongl. Maj:t behagade låta verkställa förnyad undersökning
och utredning angående lämpligaste sträckningen
af J^orra stambanan emellan förutnämnde tvärbana
och Angerman-elfven;
4:o. att Riksdagen måtte medgifva att vid dessa jernvägsarbetens
utförande Kongl. Maj:t må närmare bestämma
de orter, som ifrågavarande jernbanor eller delar deraf
skola genomgå och de ställen desamma böra anlöpa;
samt under förutsättning af bifall till hvad jag ofvan föreslagit hemställer
jag
5:o. att Herrar Bruns, Frisks, Staaffs och Malmbergs motioner
må anses hafva förfallit».
2:o. af Herrar Grefve L. af Ugglas, E. M. af Klint, Grefve A. E.
Mörner, F. L. S. Hederstjerna och H. P. W. Galm, hvilka yrkat bifall
till det i Kongl. Maj:ts Proposition föreslagna förra alternativ;
3:o. af Herr Carl Ifvarsson, som likaledes yrkat bifall till det af Kongl.
Maj:t föreslagna förra alternativ, dock med den förändring att Herr Carl
Ifvarsson ville för sin del afslå byggande af jernvägen från Gällösundet
till Håsjö;
4:o. af Herr P. Olsson, från Helsingborg, som var af skiljaktig mening
med Utskottet derutinnan, att han ansåg, det banan bort från Dusnäsviken
dragas till Näskott med direkt beröring af Östersund;
5:o. af Herr C. Ekman .-»Ehuru jag varit fullt bestämd att, om Riksdagen nu
måste uttala sin mening angående rigtningen för statens jernvägsbyggnader
från Hybo uppåt Norrland och från Torpshammar en norsk jernbana till mö
-
Siats-Utskottets Utlåtande N:o 88.
15
tes, för min del tillstyrka Riksdagen att fatta sitt beslut i enlighet med hvad
Utskottet hemställt, så hade jag likväl trott det vara fördelaktigt om en
för landet uti sin helhet och i synnerhet för Norrland så vigtig fråga
som den om de blifvande jernvägarnes rigtning icke hade behöft att bestämmas
under de sista dagarne af Riksdagens sammanvaro, då redan ett
stort antal af Kamrarnes ledamöter återvändt till sina hem och då önskan
att göra ett slut på riksdagsarbetet ofta föranleder en skyndsammare
ärendenas behandling än som är fullt förenlig med den för hvarje
fråga behöfliga utredning. Men utom nu anförda skäl har det synts mig
som om vid föregående tillfällen när Riksdagen bestämt stambanornas rigtning
den utredning af dithörande frågor, som förelegat, hufvudsakligast
varit stödd på en undersökning angående den för jernvägens byggande
fördelaktigaste rigtning och att deremot en i öfrigt tillförlitlig upplysning,
angående behofvet af jernvägar för de orter som deraf skulle beröras
samt utsigten till afkomst af dessa jernvägar och deras inflytelse
p_å handelns och näringarnes utveckling inom landet, saknats. Om denna
min uppfattning är riktig, hvilket jag tror den vara, så följer äfven häraf
att det berott mera af en lycklig tillfällighet än af ett utredande förarbete,
om de fattade besluten i allmänhet icke efteråt gifvit anledning till
berättigade anmärkningar. Det är likväl uppenbart att uti frågor af sådan
vigt som bestämmandet af jernvägars rigtning mycket noggranna
undersökningar böra föregå och derpå grundade beräkningar uppställas,
som ådagalägga det inflytande landets närings- och affärslif kan hemta
af den ena eller andra ifrågasatta rigtningen såvida man icke skall löpa
fara att fatta beslut, hvilka kunna medföra oberäknelig skada i stället
för väntadt gagn. Då nu undersökningarne i afseende på de Norrländska
jernvägarne blifvit verkställda på samma sätt, som vid föregående
tillfällen vid likartade fall, har jag äfven häruti funnit ett stöd för den
ofvan uttalade åsigten och skulle hafva velat tillstyrka en underdånig
framställning om en sådan utredning, som Herrar Frisk och Staaff uti
sina motioner vid innevarande riksdag begärt. Man invänder häremot
att ett uppskof med frågans afgörande skulle förorsaka förlust derigenom
att hela rdet beviljade anslaget icke med fördel skulle kunna användas på
den omtvistade sträckningen emellan Storvik och Hybo samt att fullbordandet
af det beslutade Norrländska jernvägssystemet skulle med ett
år fördröjas. När jag af dessa skäl ansett mig nu böra deltaga i beslut
om bestämmande af jernvägens rigtning från Torpshammar uppåt, så har
jag likväl icke kunnat dela majoritetens uppfattning om nödvändigheten
att jemväl bestämma rigtningen från Hybo till Torpshammar, enär i intet
afseende något kan förloras, men väl mycket vinnas, derigenom, att
16
Stats-UtsTcottets Utlåtande N:o 88.
denna del af frågan ytterligare utredes. Jag tillåter mig derföre vördsamt
föreslå
l:o) att Riksdagen måtte besluta: att från Torpshammar eller
annan lämplig punkt i närheten deraf, som kan medgifva
beqväm anknytning till en söder ifrån kommande bana
och af Kongl. Maj:t bestämmes, en jernbana bör framdragas
i riktning till Håsjö och vidare med berörande
af Dusnäsviken norr om Östersund till Näskott med bibana
till Östersund;
att Riksdagen måtte medgifva, att vid dessa jernvägsarbetens
utförande Kongl. Maj:t må närmare bestämma
de orter, som ifrågavarande jernbanor eller
delar deraf skola genomgå och de ställen desamma
böra anlöpa; och att de utaf Riksdagen beviljade anslag
till arbeten å jernbanorna från Storvik till riksgränsen
mot Norge .må få utaf Kongl. Maj:t såsom honom
lämpligast synes, användas till jernvägsb}''ggnader å vare
sig de förut till sin sträckning bestämda eller de härofvan
omförmälda delar af ifrågavarande jernbanor;
samt
2:o) att Riksdagen uti en underdånig skrifvelse måtte anhålla
det Kongl. Maj:t täcktes än vidare låta utreda och för
eu kommande Riksdag framlägga förslag angående lämpligaste
riktningen icke blott i tekniskt afseende utan
äfven med hänsyn till utvecklingen af handel och näringar
samt beräknad trafikinkomst för sammanbindning
medelst jernväg af Hybo och Torpshammar eller den
punkt i närheten deraf, som Kongl. Maj:t kan finna
lämpligt att bestämma.
6:o. af Herr Rundbäck (i afseende å punkt 1): »Då Riksdagen år
1873, i fråga om jernvägsbyggnader, beslutade bland annat dels byggande
afen bredspårig jernväg med lätt öfverbyggnad till fortsättning af norra
stambanan från Storvik till Hybo i Helsingland och vidare derifrån antingen
till Torpshammar i Medelpad eller annan lämplig punkt på sträckningen
emellan Sundsvall och riksgränsen, dels ock en smalspårig (1874
förändrad till bredspårig) tvärbana med lika öfverbyggnad, som, utgående
från Torpshammar eller annan punkt på berörda sträckning, skulle fortlöpa,
vare sig i sydligare eller nordligare läge, med direkt eller indirekt
beröring af Östersund, Aspåsnäset eller Krokom (Näskott) samt fortsätta
derifrån
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 88.
17
derifrån till riksgränsen, en norsk statsbana från Throndhiem till
sa var det mm och jag vågar antaga Riksdagens mening itt nå-ottrn ’
banesystem längre bort eller norr om rlpnno + •• i att något jern
£
i?£?
Riksdagen fått sig förelagd en hel och ia er ° •• ^U eme ertK
fiK2SBSä£EE«^55
äus s Hr— a
pJcasaiiifrlT
P» den trafik, s0,„ de »fika
emellan Noie^ve/jemtlaTtm^!t,M"”!“"i.^«™8förbi„delin
äsäVs aar"^? aass
samt öfver ^ ^
sr’ **“
sättes^^ö^en*1 så^farlig^iiedtäff11^ ^li^^^yidi^^var^enom^anari ^!tundatidrages
f
Ä ss,s:r£:i--r 7?^ £
rrÄsr.T&
ÄSÄrdetV” ickrbaöa T^rdhje”-HN<>-Sonefteäkka„ed™gå
;Ä:tÄ:»S“5
Bill. till Ri/csd. Prat. 1875. 4 Sami. 1 Åtel. 43 Häft. J fg®
18
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 88.
bolag, Jernband och Norge lemnar jag derhän; men säkert är, så synes det
mig, att den rörelse man ville bevara åt en uppåt gående stambana skall
förflytta sig åt annat håll eller vester ut. På grund af detta och stödd
på Kongl. Maj:ts och jernvägsbyggnadsstyrelsens förslag samt refererande
mig för öfrigt till hvad Herr Nordenfelt i sin reservation i denna del
anfört, 0 kan jag icke annat än förorda byggandet af tvärbanan Torpshammar—Ange—Östersund—Näskott
och vidare till riksgränsen en norsk
statsbana till mötes: och detta desto heldre som denna bana är af den
utsträckning och betydelse, att den i och för sig utgör ett system.
Vidkommande åter stambanedelen Hybo—Torpshammar — eller om
man så vill — Hybo—Ange — hvilken förra Utskottet nu vill utsträcka
till Håsjö, ehuru ordet stam blifvit uteslutet; så anser jag att något beslut
om denna bansträckning ej nu bör fattas, dels derföre, att den mellersta
linien Hybo —Välje—Torpshammar företer så svåra terrängförhållanden,
att än närmare undersökningar äro af nöden för att få de svåra
stigningarne om möjligt förminskade, emedan i annat fall »långa år få
gälda hvad stunden felat», och dels derföre, att Riksdagen något så när på
förhand bör vara underrättad om hvad den ofvanför Sundsvall—Torpshammar—Östersunds-tvärbanan
uppåtgående stambanan till öfra Norrland
lämpligast bör förläggas. Genom ett uppskof med beslutet om stambanans
riktning norr om Hybo förloras ingenting; men deremot anser jag,
på skäl som i den Kong!. Propositionen återfinnas, att ett uppskof med
påbörjandet af byggande af tvärbanan från Torpshammar medför förlust;
hvarföre jag vördsammast föreslår, att Riksdagen med afslag å Utskottets
hemställan i punkten 1 måtte besluta,
att Riksdagen icke för närvarande och intill dess närmare
undersökningar, som Kongl. Maj:t täcktes låta anställa,
egt rum om stambanans rigtning norrut från
Hybo anser sig kunna bifalla Kongl. Maj:ts förslag för
så vidt det angår riktningen af nämnda stambana; men
att Riksdagen deremot för sin del funnit skäligt besluta,
att arbetet på byggande af en tvärbana från Torpshammar
öfver Ange—Gällö—Östersund—Näskott och vidare
till riksgränsen, en norsk statsbana till mötes, bör,
när Kongl. Maj:t derför finnner tiden lämplig, påbörjas;
och vidare
att Riksdagen måtte medgifva, att vid detta jernvägsarbetes
utförande Kongl. Maj:t må närmare bestämma
de orter, som i fråga varande jernbana eller delar deraf
»
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 88.
19
skola genomgå och de ställen densamma bör anlöpa;
och att de utaf Riksdagen beviljade anslag till arbeten
å jernbanorna från Storvik till riksgränsen mot|Norge
må få utaf Kongl. Maj:t, såsom honom lämpligast synes,
användas till jernvägsbyggnader å vare sig den förut
till sin rigtning bestämda stambanan eller förenämnda
tvärbana.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1875:79 Skrifvelse, angående Kongl. Maf.ts nådiga proposition till Riksdagen om fastställande af sträckning för de delar af beslutade jernbanorna från Storvik till riks s. 6 i texten