Sök i Ratio Lex

StatUtskottets Memorial N:o 91

1875-05-22 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1875:91, StatUtskottets Memorial N:o 91

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

StatUtskottets Memorial N:o 91.

1

N:0 91,

Ank. till Riksd. Kansli den 22 Maj 1875, kl. 10 f. m.

Memorial, med förslag till de återstående stadgandena i Riksgälds-kontorets

reglemente.

Då Stats-Utskottet härmed öfverlemna!’ förslag till de återstående stadganden i

Riksgälds-kontorets reglemente, om hvilkas införande deri Riksdagen ännu ej fattat

beslut, får Utskottet tillika angifva samma stadgande^ hufvudsakliga innehåll och

de beslut, hvarpå desamma sig grunda.

Under rubriken “återstående utgifter till följd af extra stéttsregleringarne vid

föregående riksdagar''1 torde i § 4 såsom ett särskilt moment få intagas föreskrift

om utbetalning af de utaf 1874 års Riksdag, såsom bidrag för bestridande af Statskontorets

utgifter för de till jernvägsbyggnaderna anvisade medel, till utbetalning

under år 1875 på Riksgälds-kontoret anvisade, men ännu ej utbetalta 7,110 798

kronor 20 öre.

I § 5 torde, under rubrik: “under innevarande riksdag på Riksgälds-kontoret

anvisade utgifter", få intagas, förutom de i Utskottets memorial N:o 90 föreslagna

stadganden angående utbetalning af dels anslag till jern vägsanläggningar m. m.,

12,000,000 kronor, och dels på Statskontoret anvisade extra statsutgifter för år 1875,

jemväl föreskrift om utbetalning af den enligt Stats-Utskottets bifallna utlåtande

N:o 10 mom. 74 på Riksgälds-kontoret anvisade lånesumma, 10,000 kronor,

till uppförande af läroverkshus i Christianstad.

Under § 6 och rubrik: “statsfyllnadssumman jemte öfriga med statsregleringen

gemenskap egande utgifter" lärer få införas det i Memorialet N:o 90 föreslagna

stadgande om utbetalning till Statskontoret, såsom bidrag till fyllande af Statsverkets

behof, af 3,007,600 kronor 40 öre.

§ 20 grundar sig på Utskottets af Riksdagen bifallna Memorial N:o 86, angående

aflöningen iör Justitie-ombudsmanneu och hans expedition.

Bill. till Riksd. Rrot. 1875. 4 Sami. 1 Afd. 46 Häft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Stats-Utskottets Memorial N:o 91.

§ 35 föranledes af Riksdagens, med bifall till Utskottets Betänkande N:o 83,

fattade beslut om uppläggande af ett fonderadt statslån.

Den i § 37 iakttagna förändring grundar sig på Riksdagens i Sammansatta

Stats- och Banko-Utskottets Memorial N:o 3 omförmälda beslut, angående den Riksgälds-kontoret

åliggande lånerörelse.

Med hänvisning i öfrigt til! de öfverlemnade reglementsparagrafernas innehåll,

hemställer Utskottet,

att desamma må af Riksdagen godkännas.

Stockholm den 22 Maj 1875.

På Stats-Utskottets vägnar:

J. Stjernblad.

Förslag

till Riksgälds-kontorets Reglemente.

(Fortsättning.)

§ 4.

Mom. A) Såsom bidrag för bestridande af Statskontorets utgifter för de till

jern vägsbyggnad erna anvisade m edel eger Statskontoret att, i mån af behof, under

år 1875 af Riksgälds-kontoret utbekomma sju millioner etthundra åttatiotusen sjuhundranittiotvå

kronor 20 öre.

§ 5.

Mom. 3:o). Till utgående under innevarande år har Riksdagen på Riksgälds-kontoret

anvisat återstoden, tio tusen kronor, af det vid 1865—1866 årens

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 91.

3

riksdag beviljade låneunderstöd till uppförande af läroverkshus i Christianstad;

skolande nämnda lånebelopp på förut stadgade vilkor från Riksgälds-kontoret utbetalas.

§ 20.

Aflöningen för Justitie-ombudsmannen samt den hos honom anställda kanslioch

vaktbetjening bör af Riksgälds-kontoret under sista månaden af hvarje qvartal

utbetalas; skolande lönen för Justitie-ombudsmannen, under den tid sistlidna och

innevarande Riksdags statsregleringar komma att blifva gällande, utgå med sju

tusen kronor, eller med lika belopp som Justitiekanslerens lön enligt sagda statsregleringar

utgör; hvaremot Justitie-ombudsmannen, derest han förut innehar tjenst

på rikets stat, är skyldig att den dermed förenade löneinkomst frånträda, så länge

han uppbär justitieombudsmanslönen.

Utöfver den fastställda aflöningen egen den Justitie-ombudsman, som hädanefter

tillträder detta embete och dessförinnan icke är i hufvudstaden bosatt, att

såsom flyttningshjelp uppbära från Riksgälds-kontoret ett tusen femhundra kronor.

För ofvanbemälda kansli- och vaktbetjening utgår aflöningen med följande

årliga belopp, nemligen:

för sekreteraren med tre tusen femhundra kronor;

„ en kanslist, som tillika har skyldighet att ombesörja registratorsgöromålen,

med två tusen kronor;

För en kanslist med ett tusen kronor; samt

„ en vaktmästare med sjuhundrafemtio kronor om året, hvilket belopp dock,

så länge boställsrum i Riksdagens hus af nämnde vaktmästare innehafvas,

kommer att minskas med 150 kronor till sexhundra kronor om året.

I öfrigt är stadgadt, dels att sekreteraren hos Justitie-ombudsmannen bör

utan särskild ersättning jemväl bestrida de göromål, som tillhöra sekreterarebefattningen

hos Tryckfrihets-komitén, dels att, derest han förut innehar tjenst på rikets

stat, samma vilkor och förbehåll skola vid uppbärandet af ofvanberörda aflöning

iakttagas, som äro stadgade i afseende på utbetalningen af justitieombudsmanslönen

vid enahanda fall.

För år 1875 har Riksdagen beviljat ett dyrtidstillägg till Justitieombudsmannen

af ett tusen kronor och för åren 1875 och 1876 åt de vid hans expedition

anställda tjenstemän af 20 procent å deras innehafvande löner; dock med

skyldighet för dessa tjenstemän att underkasta sig de vilkor för dyrtidstilläggets

tillgodonjutande, som för Justitiekanslers-expeditionens tjenstemän äro föreskrifna,

nemligen att dylikt tillägg till den, som af statens medel åtnjuter lön eller arvode

för två eller flera befattningar, utbetalas endast för en af dessa, nemligen för den,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats-Utskottets Memorial N:o 91.

som medför högsta aflöningen, eller, derest denna på mer än ett ställe är lika,

för den af dem, till hvilken han först hlifvit befordrad; samt att å dyrtidstillägget

afdrages hvad tjenstens innehafvare, på grund af särskildt medgifvande, eger att

uppbära såsom personel godtgörelse för upphörda inkomster i tjensten.

§ 35.

Jemte det Riksdagen uppdragit åt Fullmäktige i Riksgälds-kontoret att, till

bestridande af redan beviljade anslag till jernvägsbyggnader, äfvensom för att bereda

tillgång för blifvande anslag till jernvägsbyggnader, mot fonderade statsobligationer

ofördröjligen upplägga ett lån å ett nominelt belopp, utgörande eller i svenskt

mynt motsvarande femtio millioner kronor, har Riksdagen tillika bemyndigat Fullmäktige

att icke allenast bestämma det myntslag, hvari, och den nominela ränta,

dock ej öfver fyra och en half procent, hvarmed obligationerna skola förskrifvas,

äfvensom deras valörer och försäljningspris, jemte sättet, huru och tiden, inom hvilken

de skola amorteras, utan äfven i öfrigt vid upplåningen tillvägagå på det sätt

de finna lämpligast och med det allmännas fördel mest öfverensstämmande; Och

har Riksdagen härjemte beslutat, det Fullmäktige må, genom försäljning af en del

utaf de här ofvan omförmälda, äfvensom der så lämpligt pröfvas, återstoden af

1872 års obligationer intill 1876 års lagtima riksdags slut upplåna ett belopp af

högst tjugu millioner kronor; kommande någon försäljning af 1870 års fem procent

obligationer icke att ega rum förr än Riksdagen om sådan försäljning förordnar.

I öfrigt gäller till efterrättelse i afseende å berörda nya statsobligationer:

a) att penningar, som genom försäljning af samma obligationer inflyta, icke

må användas för andra än de här ofvan angifna ändamål;

b) att till ränteliqvider och amortering för det mot samma obligationer upptagna

lån anvisas ett årligt anslag, motsvarande det belopp, som hvarje år erfordras

för sagda liqviders och amorterings verkställande; börande detta anslag, till

dess hela skulden blifvit i stadgad ordning betald, årligen utaf Riksgälds-kontorets

medel afsättas; och

c) att de uti nästföregående moment omförmälda rånte- och amorteringsanslag

skola ingå till eu särskildt redovisad liqvidations- och amortissementsfond,

hvars behållning skall för det med dessa medel afsedda ändamål oförryckt tillhandahållas

och användas, så att ränteliqviderna vid derför bestämda terminer varda

ovilkorligen fullgjorda och skuldens betalning i föreskrifven ordning verkställd; och

skola de till liqvidations- och amortissementsfonden influtna medel, så vidt ske kan

och denna fond åliggande liqvider medgifva, städse på säkert och ändamålsenligt

sätt göras fruktbärande.

Dessutom

s. 5 Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Memorial N:o 91. 5

Dessutom böra Fullmäktige — sedan Kong! Maj:t bifallit Riksdagens i underdånig

skrifvelse framställda begäran derom att utlottning slistorna rörande såväl

1870 års, som öfriga i svenskt mynt förskrifna statsobligationer, må såsom bihang

fa medfölja Svensk författningssamling — föranstalta, det nämnda listor hädanefter

varda till vederbörande behörigen aflemnade, för att på nämnda sätt komma till allmänhetens

kännedom; skolande Fullmäktige, om de nya statsobligationerna blifva i

svenskt mynt förskrifna eller deras belopp varder i svenskt mynt evalveradt, tillse,

att enahanda kungörelse i afseende å dem utfärdas, äfvensom söka utverka, att dessä

obligationer tillhörande kuponger må, på samma sätt som i afseende å kuponger till

1870 och 1872 års lån eger rum, i landtränterierna inlösas och i uppbörden mottagas.

§ 37.

De till Riksgälds-kontoret influtna uppbördsmedel eller aflemnade behållningar,

äfvensom de för jernvägsbyggnadernä inplanta medel samt detta verks öfriga

kontanta tillgångar skola, så vidt och så länge de icke behöfva användas för samma

verk åliggande utbetalningar, hållas allmänna rörelsen till hända och göras räntebärande

genom deras insättning mot ränta i Riksbanken, efter öfverenskommelse

med. Fullmäktige i nämnde Bank, eller ock genom desammas utlåning emot skuldförbindelser,

som Fullmäktige i Riksgälds-kontoret anse innefatta full säkerhet och

hvilka antingen äro afgifna af städer och menigheter eller inom riket befintliga, af

Kongl. Maj:t oktrojerade penningeförvaltande verk och inrättningar, eller ock försedda

med hypotek af räntebärande obligationer eller förbindelser, utfärdade af sådana

verk och inrättningar samt andra större bolag och föreningar, som efter erhållna,

af Kong], Maj:t meddelade oktrojer eller fastställda reglementen trädt i verksamhet.

Vid sådan utlåning skola Riksgälds-kontorets räntebärande obligationer såsom

hypotek ^ åtnjuta företräde framför hvarje annan erbjuden säkerhet. Utlåningstiden

samt lanesummans förhållande till derför hypotiserade obligationers kapitalbelopp,

äfvensom den ränta, hvilken för ifrågavarande lån skall till Riksgälds-kon°iet_

erläggas, må, med afseende å dessa obligationers afsättlighet och den vanliga

pennin geräntans belopp, af Fullmäktige bestämmas; egande Fullmäktige jemväl att

tor säd ana medel uppköpa antagliga obligationer, som förfalla inom viss bestämd tid

eller anses kunna utan svårighet och kapitalförlust vid inträffande behof föryttras

Bill. till Riksd. Prot. 1875. 4 Samt. 1 Afd. 46 Häft.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.