Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Kongl. Maj:t, angående öfverenskommelse emellan Sverige a ena sidan samt Tyska riket, Danmark och Norge eller endast Norge å andra sidan i fråga om hemortsrätt.

1876-02-25 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

AK 3TU 1876:13, Skrifvelse till Kongl. Maj:t, angående öfverenskommelse emellan Sverige a ena sidan samt Tyska riket, Danmark och Norge eller endast Norge å andra sidan i fråga om hemortsrätt.

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 3) Utlåtande N;o 13. 3

N:o 13.

Ank. till Riksd. Kansli den 25 Febr. 1876, kl. 6 e. m.

Andra Kammarens Tredje Tillfälliga Utskotts Utlåtande N:o

3, om skrifvelse till Kongl. Maj:t, angående öfverenskommelse

emellan Sverige a ena sidan samt Tyska riket, Danmark

och Norge eller endast Norge å andra sidan i

fråga om hemortsrätt.

Uti eu inom Andra Kammaren väckt, till Utskottet hänvisad motion, N:o

118, bär Herr A. P. Lind omförmält, hurusom det är eu allmän sed att personer,

ja, hela familjer utvandra, isynnerhet från grannprovinserna till Tyskland,

Danmark eller Norge för att söka arbetsförtjenst, äfvensom att invandringar

hit från nämnda länder inträffa, hvarom väl intet vore att säga, såvida

icke det förhållande egde rum, att dessa utvandrare, sedan de i berörda länder

förbrukat sina bästa krafter eller af sjukdom eller ålderdom gjorts odugliga

till arbete, af vederbörande återsändes till fäderneslandet eller ock underhölles

och vårdades på detsammas bekostnad, ehuru det slutligen blir den eller

de kommuner, der de sist varit skrifna, som få vidkännas dessa ganska höga

utgifter, och detta icke sällan utan efter förutgångna kostsamma tvister.

Fästande Riksdagens uppmärksamhet på dessa förhållanden, och i öfrigt instämmande

i de skäl, som Herr Lasse Jönsson anfört uti en af honom vid

sistlidne riksdag väckt motion i enahanda syfte, har motionären föreslagit:

“att Riksdagen ville i underdånig skrifvelse till Kongl. Maj:t hemställa,

huruvida ej sådan öfverenskommelse kunde träffas emellan Sverige å ena sidan

samt Tyska riket, Danmark och Norge å den andra, att, när invånare frän det

ena landet under fem års tid oafbrutet vistats inom något af de öfriga, de skola

der åtnjuta hemortsrätt: eller

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 3) Utlåtande N:o 13.

att, om ej öfverenskommelse i antydda rigtning kan ske med de två

förstnämnda grannrikena, Tyskland och Danmark, det måtte ske med vårt brödrarike

Norge; samt att, om ej dylik öfverenskommelse med Norge kan träffas

utan Storthingets hörande och beslut, Kongl. Maj:t täcktes till Norska Storthinget

aflåta proposition i ämnet.“

Hvad nu först angår frågan med hänsyn till Tyskland och Danmark,

hvilka länder mer än Norge stå i ett väsentligt olika förhållande till Sverige,

så har Andra Kammarens Tillfälliga Utskott N:o 2 vid sistlidne riksdag, i anledning

af Herr Lasse Jönssons omförmälda, med förevarande öfverenstämmande,

motion, hufvudsakligen yttrat: "att det icke kunde förnekas att åtskilliga

svenska kommuner hårdt drabbas af berörda slags fattigvårdsutgifter, stundom uppgående

till utomordentligt höga belopp, hvarföre det vore önskligt om någon

ersättning eller lättnad deri kunde beredas; men att å andra sidan, när fråga

är om att af Kongl. Maj:t begära en åtgärd af den beskaffenhet, att underhandlingar

med främmande land blifva nödvändiga, man borde fästa ett noggrant

afseende på sannolikheten af den framgång, dessa underhandlingar skulle

kunna röna, hvilken framgång vore mindre trolig, ju mindre dessa land deraf

skulle skörda någon fördel, hvarföre Herr Lasse Jönssons motion ansågs ej

böra till någon Riksdagens åtgärd föranleda"; hvilket ock blef Kammarens beslut.

Utskottet, som inser och erkänner det behjertansvärda uti motionen, kan

dock icke annat än instämma i den sakuppfattning, som finnes uttalad i här

ofvan citerade utskottsbetänkande; och då härtill lägges att, såvidt Utskottet

har sig bekant, ingen författning finnes, som förpligta!'' svensk kommun till ersättningsskyldighet

för landsmäns vård och underhåll i Tyskland och Danmark,

får Utskottet vördsamt hemställa,

Ro. att Herr A. P. Linds motion, i hvad den angår frågan om

ömsesidig hemortsrätts vinnande emellan Sverige å ena sidan

samt Tyskland och Danmark å den ändra, icke måtte

till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Beträffande åter motionens senare moment, eller frågan om ömsesidig

hemortsrätt i Sverige och Norge, så gestaltar sig saken något annorlunda. Väl kan

äfven här framställas samma anmärkning, som ofvan finnes anförd med afseende

på Tyskland och Danmark, den nemligen, att sannolikheten af förslagets

framgång är beroende på den större eller mindre fördel ena eller andra riket

deraf kan skörda; men i betraktande deraf att Sverige och Norge är ett förenad!

brödrafolk under samma Konung, under vissa förhållanden med samma

regering, och derjemte sammanlänkade genom en Kongl. förordning af den 15

Februari 1855, som reglerar behandlingen af frågor om ersättning för understöd,

som af fattigvårdssamhälle i ett af de förenade rikena lemnas nödlidande

person från det andra riket; så minskas ovissheten om förslagets framgång i.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 3) Utlåtande N:o 13. 5

samma mån som de förenade rikenas angelägenheter mer och mer utveckla sig

i nötning af gemensamma intressen.

Utskottet, som i denna del af frågan således icke saknar anledning att

understödja motionären, finner dock att den föreslagna tiden af fem år för hemortsrätts

vinnande icke borde ovilkorligen vidhållas, enär i Sverige erfordras

ett, i Norge tre år för samma ändamål, utan borde man i stället öfverlemna

åt, Kong! Maj:t att i detta fall laga efter lägligheterna. Genom bifall till motionen

i denna del, skulle äfven den olikställighet, som egen rum emellan de

Norge angränsande provinser och rikets öfriga landskap, bortfalla. Denna olikställighet

framgår naturligen deraf, att från gränsprovinserna, just i följd af

deras läge. utvandringen till Norge är större än från de öfriga länen och derföre

med så mycket större tyngd återfaller i ena eller andra formen. Men

häruti ligger uppenbarligen eu orättvisa, som bör och torde kunna förekommas.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt får Utskottet tillstyrka,

2:o. att Riksdagen ville i underdånig skrifvelse till Kong]. Maj:t

hemställa, huruvida icke sådan öfverenskommelse kunde

trätfas emellan Sverige å ena sidan och Norge å den andra,

att när invånare från det ena landet under en viss tid —

möjligen högst fem år — oafbrutet vistats i det andra, de

der skola åtnjuta hemortsrätt; samt att Kong], Maj:t täcktes,

om utsigt förefinnes för ändamålets vinnande, vidtaga

derför erforderliga åtgärder.

Stockholm den 25 Februari 1876.

På Utskottets vägnar

C. T. Tall.

Hih. till Rilcsd. Prat. 1870. 8 Sund. 2 Afä. 2 Hund, 5 Käft.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.