Sök i Ratio Lex

Bevillnings-Vtskottets Betänkande N:o 7

1876-04-27 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1876:7, Bevillnings-Vtskottets Betänkande N:o 7

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Vtskottets Betänkande N:o 7.

i

:V:o 7.

Ant. till Riksd., Kansli den 27 April 187(5, kl. a e. in.

Betänkande, i fråga om vissa förändringar i gällande författningar

om beskattningen af hvitbetssockertillverkningen i riket.

Efter det redan vid 1867 och 1868 årens riksmöten fråga förevarit

om beskattning af hvitbetssockertillverkningen i riket, blef vid 1869 års

riksdag beslut, fattadt derom, att nämnda tillverkning skulle åläggas särskdd

beskattning i förhållande till införseltullen å utländskt råsocker;

men att undantag från denna bestämmelse medgåfves sålunda,

att tillverkningen finge skattefritt bedrifvas till den 1 Juli 1873;

att från och med den 1 Juli 1873 till den 1 Juli 1876 tillverkningen

endast ålades en skatt motsvarande en femtedel;

från och med den 1 Juli 1876 till den 1 Juli 1879 två femtedelar;

från och med den 1 Juli 1879 till den 1 Juli 1882 tre femtedelar
samt

från och med den 1 Juli 1882 till den 1 Juli 1885 fyra

femtedelar; J

allt af den vid dessa tider gällande tullsats å utländskt råsocker

åt mörkare färg än N:o 18 af den i verldshandeln gällande holländska

standard.

Riksdagens beslut i omförmälda hänseenden blef, genom Kongl.

kungörelsen den 15 Oktober 1869 angående beskattning af hvitbetssockertillverkningen

inom riket, till allmän efterrättelse kungjordt.

. Vid 1873 års riksmöte aflät Kongl. Maj:t till Riksdagen nådig proposition

med förslag till förordning om beskattning af hvitbetssockertillverkningen

i riket i öfverensstämmelse med ofvanberörda kungörelse

af den 15 Oktober 1869; och sedan Riksdagen i omförmälda författnings
Bih.

till Riksd. Prot. ISIG. 5 Sami. 1 Afd. 7 Raft.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

B evillnings-Utskottets Betänkande N:o 7.

förslag vidtagit vissa förändringar, blef nådig förordning i ämnet utfärdad

den 30 Maj 1873.

Uti § 1 af denna förordning stadgades att, i öfverensstämmelse med

Kongl. kungörelsen den 15 Oktober 1869, tillverkningsafgiften skulle

från och med den 1 Juli 1873 till den 1 Juli 1876 utgöra en femtedel

af gällande tullsats för utländskt råsocker af mörkare färg än N:o 18

af den i verldshandel!! antagna holländska standard.

Och — jemte det i 13 § öfverinseendet öfver hvitbetssockerbeskattningen

uppdrogs åt chefen för den för kontroll å tillverkningsafgifter

inrättade särskilda byrå — föreskrefs i 14 §, att närmaste kontrollen

vid hvarje fabrik för tillverkning af hvitbetssocker skulle, under inseende

af eu utaf Kongl. Maj:t tillförordnad öfverkontrollör, utöfvas af

särskilda, vid fabriken anstälda edsvurna uppsyningsman, hvilka af Kongl.

Maj:ts Befallningshafvande utsåges.

Uti en vid innevarande riksmöte inom Andra Kammaren aigifven

motion (N:o 73), som blifvit till Utskottet hänvisad, har Herr Jonas

Andersson förmält hurusom, i följd af beskattningen å hvitbetssockertillverkningen

i vårt land, »fabriksanläggningar nödsakats att, nära nog i

första början af deras tillkomst, nedlägga sin verksamhet, hvarigenom

oberäkneliga förluster tillskyndats bolagens delegare, deribland många

förlorat flera års, genom arbetsamhet och omtanka, vunna besparingar».

»Blott tvenne fabriker af detta slag återstode nu i landet, hvilka med

all sannolikhet äfven måste nedlägga sin rörelse och öfverlemna åt utländingarne

att i allo förse landet med den nödvändiga artikeln socker,

om ej en förändring uti beskattning eller sockerprisen skulle uppkomma».

Motionären, hvilken förklarar sig anse som en pligt att söka medverka

dertill, att sockertillverkningen inom landet kunde vinna framgång,

förmenar att ett försök dertill skulle vara, »att tillsvidare bibehålla

beskattningen å hvitbetssockertillverkningen vid det belopp, hvartill den

för åren 1873—1876 blifvit bestämd, då möjligen en eller annan fabrik

skulle åter komma till stånd, samt att Riksdagen först efter en noggrann

undersökning, om och i hvad man denna industri i framtiden

kunde bära eu högre afgift till staten, fattade sitt beslut».

I sammanhang härmed och enär, enligt motionärens åsigt, »den nu

gällande kontrollen vore, med afseende på statens inkomst, alltför dyrbar

och till en del kunde anses obehöflig, då hvitbetssockertillverkningen

nu blott af bolag utöfvades, och dessa bolags böcker måste lemna tillräcklig

upplysning'' rörande nettovigten af de dervid använda hvitbetor»,

håller motionären före, att, genom aflemnande af föreskrifna utdrag af

böckerna, beskattningen kunde enklare bestämmas. Något underslef

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 7.

dervid ansåge motionären så mycket mindre kunna ifrågakomma, som

det ansvar lagen för dylik förseelse bestämmer, »torde deremot lemna

eu tillräcklig säkerhet»; hvarförutom — på sätt motionären vidare anför

— eu af staten utsedd revisor kunde, om så funnes behöfiigt, deltaga

uti revisionen af bolagets räkenskaper.

Motionären slutar sin framställning med att föreslå den förändring

uti Riksdagens beslut angående beskattning af hvitbetssockertillverkningen,

att denna beskattning jemväl från och med den 1 Juli 1876

och tills vidare skall motsvara en femtedel af den årligen gällande tullsatsen

å utländskt råsocker af mörkare färg än N:o 18 af den i verldshandeln

gällande holländska standard; och att kontrollen vid för hvitbetssockertillverkning

anlagda fabriker, hvilka innehafvas af bolag, försedda

med af Kongl. Maj:t faststälda bolagsordningar, skall i det af motionären

antydda syfte ordnas.

Vidkommande nu till en början den första delen af motionärens

förslag, eller att tillsvidare bibehålla tillverkningsafgiften vid dess nuvarande

förhållande till tullsatsen å utländskt råsocker af ofvan omförmälda

slag, anser sig Utskottet böra, i afseende å hvad motionären till

stöd härför andragit, anmärka följande.

Då vid 1869 års riksmöte beslut fattades om beskattning af hvitbetssockertillverkningen,

afsågs dermed — på sätt vid ett föregående

tillfälle af Utskottet erinrats — oj endast att skydda statsverket mot

förlust i följd af den minskning i sockerinförsel, som eu sockertillverkning

inom landet skulle medföra, utan äfven att tillförsäkra hvitbetssockerindustrien

trygghet mot ovissa och våldsamma beskattningsåtgärder;

och man sökte härvid fästa tillbörligt afseende å nämnda industris skatteförmåga

genom föreskriften om beskattningens successiva påläggande.

Att de förhoppningar, som möjligen eu och annan gjort sig om utvecklingen

af ifrågavarande industri, ej blifvit fullt förverkligade, är

visserligen eu sanning, men att, på sätt motionären förmenar, det varit

beskattningen som — oaktadt dess hittillsvarande ringa belopp — förorsakat

nedläggandet af åtskilliga hvitbetssockerfabriker, vågar Utskottet

betvifla. «

Motionärens jemväl uttryckta åsigt, att de hvitbetssockerfabriker,

som ännu återstode här i landet, »med all sannolikhet äfven måste nedlägga

sin rörelse», om ej eu förändring uti beskattning eller sockerprisen

■ skulle uppkomma, synes ej heller vinna bekräftelse, då, efter

hvad kändt är, den i Landskrona anlagda fabrik, som mot slutet af för
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

BeciUnings- Utskottets Betänkande N:o 7.

lidet år nedbrann, kommer att åter uppbyggas. Och från delegarne i

nämnda fabrik bär icke, Utskottet veterligen, försports någon önskan

att för möjliggörande af fabrikationens återupptagande någon ändring i

Riksdagens år 1869 fattade beslut angående ifrågavarande beskattning

skulle vidtagas.

Att, såsom motionären vidare förmenar, eu eller annan fabrik möjligen

skulle åter komma till stånd, i händelse tillverkningsafgiftens nuvarande

belopp tills vidare förblefve oförändradt, kan Utskottet ej annat

än betvifla. Tvärtom skulle, enligt Utskottets öfvertygelse, det ofördelaktigt

inverka på ifrågavarande industri, om det redan antagna beskattningssystemet

utan fullgiltiga anledningar ändrades och lagstiftaren

derigenom visade sig vacklande emellan olika grundsatser.

Utskottet kan fördenskull ej tillstyrka någon ändring i Riksdagens

uti ifrågavarande hänseende förut fattade beslut.

Hvad härnäst angår den af motionären för vissa fall föreslagna förändring

i nuvarande kontrollen, så måste det visserligen erkännas, att

denna kontroll, i förhållande till statens inkomst af ifrågavarande beskattning,

medför betydlig kostnad. Emellertid blir ju, om och i den

mån, i öfverensstämmelse med beslutet vid 1869 års- riksmöte, skatten

höjes, kontrollen naturligtvis relativt billigare.

Att, såsom motionären ifrågasatt, i de af honom uppgifna fall ersätta

nuvarande kontroll med en indirekt genom utdrag af fabriksböcker

och genom revisorer, synes Utskottet ej välbetänkt. Utskottet tillåter

sig att härvid erinra om huruledes vid 1873 års riksmöte jemte ofvanberörda

Kongl. proposition till behandling förekom en motion, deri,

bland annat, jemväl yrkades, att någon annan kontroll vid hvitbetssockertillverkningen

ej borde ega rum, än genom särskilda fabriksböcker,

förda på lagbestämdt sätt och tillgängliga vid anfordran. Dåvarande

Bevillnings-Utskott ansåg sådan kontroll ej medföra erforderlig säkerhet

för statens rätt till utbekommande af den stadgade skatten; och det i

i nämnda hänseende väckta förslaget lyckades ej heller tillvinna sig

Riksdagens bifall.

Förutom berörda af Bevillnings-Utskottet vid 1873 års riksmöte

åberopade omständighet, torde emot Herr Jonas Anderssons förevarande

förslag kunna med fog anmärkas det olämpliga uti att för olika fall

stadga olika föreskrifter i afseende å kontrollen öfver ifrågavarande

beskattning.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevulnings-Utskottets Betänkande N:o 7. 5

I å grund af hvad Utskottet sålunda anfört, hemställer Utskottet:

l:ö.

°) <dt Herr Jonas Anderssons förslag derom, att

beskattningen af hvitbetssockertillverkningen jemväl

från och med den 1 Juli innevarande år och tills vidare

skall bibehållas vid dess nuvarande förhållande

till tull satsen å utländskt råsocker af ofvan angifna slag,

icke måtte vinna Riksdagens bifall; samt

b) att hvad samma motionär föreslagit om förändring,

i vissa fall, af nuvarande kontroll öfver hvitbetssockertillverkningen,

icke heller måtte bifallas.

Enligt hvad redan är anfördt, innehåller -Kongl. kungörelsen den

15 Oktober 1869, i öfverensstämmelse med Riksdagens samma år fattade

beslut, bland annat, att skatten å hvitbetssockertillverkningen skall från

och med den 1 Juli innevarande år till den 1 Juli 1879 motsvara två

femtedelar af tullsatsen å utländskt råsocker af mörkare färg än N:o 18

af den i verldshandel gällande holländska standard.

Häraf föranledes en ändring uti slutet af § 1 i Kongl. förordningen

den 30 Maj 1873 om beskattning af hvitbetssockertillverkningen i riket.

Nämnda § lyder i sin helhet sålunda:

»För all tillverkning af hvitbetssocker, som från och med den 1

nästkommande Juli inom riket sker, erlägges tillverkningsafgift i förhållande

till det utbyte i råsocker, som de för tillverkningen använda

hvitbetor enligt den i § 2 bestämda grund antagas hafva leinnat; och

skall, i öfverensstämmelse med vår nådiga kungörelse den 15 Oktober

1869, denna afgift till den 1 Juli 1876 utgöra eu femtedel af gällande

tullsats för utländskt råsocker af mörkare färg än N:o 18 af den i verldshandeln

antagna Holländska standard.»

Under förutsättning att Riksdagen godkänner hvad Utskottet uti

lista punkten mom. a af detta betänkande föreslagit, får Utskottet hemställa,

2:o.

att ifrågavarande lista § måtte erhålla följande

förändrade lydelse:

»För all tillverkning af hvitbetssocker, som från

och med den 1 nästkommande Juli inom riket sker,

erlägges tillverkningsafgift i förhållande till det utbyte

i råsocker, som de för tillverkningen använda

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 7.

hvitbetor enligt den i § 2 bestämda grund antagas

hafva lemnat; och skall, i öfverensstämmelse med

Kongl. Maj:ts nådiga kungörelse den 15 Oktober 1869,

denna afgift till den 1 Juli 1879 utgöra två femtedelar

af gällande tullsats för utländskt råsocker af mörkare

färg än N:o 18 af den i verldshandel!! antagna holländska

standard.»

I sammanhang härmed tillåter sig Utskottet erinra om en mindre

redaktionsförändring, som, i händelse ny förordning utfärdas, torde böra

vidtagas uti 5 § 1 mom. af ofvanberörda Kongl. förordningen den 30

Maj 1873.

Början af detta mom. har följande lydelse:

»Minst eu månad, .innan fabrik för tillverkning af hvitbetssocker

»första gången efter den 1 Juli innevarande ar sättes i verksamhet, skall

»fabrikanten till vår befallningshafvande i det län, der fabriken är be»lägen,

inlemna skriftlig anmälan, innehållande noggranna uppgifter bestraffande

:

Härefter angifves uti mom. i hvilka hänseenden uppgifter skola

meddelas.

Om nu ny förordning kommer att utfärdas, böra, såsom lätteligen

inses, ofvan kursiverade orden »efter den 1 Juli innevarande år» ur

ifrågavarande mom. utgå.

1 följd häraf hemställer Utskottet, under nyss anförda förutsättning,

3:o.

att början af mom. 1 uti berörda 5:te § må, med

uteslutande af orden »efter den 1 Juli innevarande år»,

erhålla följande lydelse:

»Minst en månad, innan fabrik för tillverkning af

»hvitbetssocker första gången sättes i verksamhet, skall

»fabrikanten till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i det

»län, der fabriken är belägen, inlemna skriftlig anmälan,

»innehållande noggranna uppgifter beträffande:

Stockholm den 27 April 1876.

På Utskottets vägnar:

A. H. FOCK.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1876:64 Skrifvelse, angående vissa förändringar i Kongl. Förordningen den 30 Maj 1873 om beskattning af hvitbetssockertillverkningen i riket. s. 11 i texten