Memorial, angående verkstad granskning af Riksbankens tillstånd och förvaltning.
1876-02-14 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1876:2, Memorial, angående verkstad granskning af Riksbankens tillstånd och förvaltning.
Dokumentets text
Banko-Utskottets Memorial N:o 2.
1
N:o 2.
Ank. till Riksd. Kansli den 14 Febr. 1876, kl. 5 e. m.
Memorial, angående verkstad granskning af Riksbankens tillstånd
och förvaltning.
Enligt 4 § af den för Banko-Utskottet gällande instruktion åligger
det Utskottet att undersöka och granska Riksbankens tillstånd samt huru
densamma styrd och förvaltad blifvit; att dervid med synnerlig uppmärksamhet
följa de fullmäktiges i Riksbanken åtgärder, hvilka afse metalliska
kassans upprätthållande samt myntutvexlingens fortgång och bestånd,
äfvensom att, efter fulländandet af berörda granskning, berättelse
deröfver till Riksdagen afgifva.
Vid den undersökning och granskning af Riksbankens tillstånd,
rörelse och förvaltning, som Banko-Utskottet till fullgörande häraf verkstält,
har Utskottet tagit kännedom dels om den berättelse, som de sistlidet
år församlade revisorer afgifvit angående Riksbanken, dels om fullmäktiges
till Utskottet afgifna och genom dess Memorial N:o 1 Riksdagen
meddelade berättelse med dertill hörande uppgifter angående lånerörelsen,
dels om fullmäktiges protokoll från och med den 15 Januari 1875 till
den 15 Januari innevarande år, dels ock om de berättelser, hvilka till
Utskottet aflemnats från styrelserna öfver afdelningskontoren rörande
dessas förvaltning under år 1875.J
Då de ofvannämnda för Riksdagen tillgängliga berättelserna synas
innehålla det hufvudsakliga af hvad i förvaltningen förekommit, inskränker
sig Utskottet till omförmälande af några omständigheter, hvilka kunna
anses förtjena särskild uppmärksamhet, och i främsta rummet till de unBih.
till Piksd. Prof. 1876. 6 Sami. 1 Afd. 2 Höft.
2
Banko-Utskottets Memorial N:o 2.
der år 1875 vidtagna åtgärder, som afse metalliska kassans upprätthållande
samt myntutvexlingens fortgång och bestånd.
Penningemarknadens ställning under nyssnämnda år, särdeles under
de två första tredjedelarne af detsamma, har, såsom allmänt bekant är,
varit mindre gynsam. Omkastningen i konjunkturerna för flera af våra
exportvaror, hvarigenom så val afsättningen som priset af dessa betydligt
förminskades, jemte flera andra förhållanden, medförde naturligen en
känbar minskning i de landets tillgångar, som voro behöfliga för att
möta dess icke obetydande förbindelser till utlandet för så väl importen
som äfven täckningen af annan utländsk skuld. Då dertill kommer att,
— i följd af öfvergången till guldstandard, hvarigenom icke allenast
Riksbanken ålåg att vid anfordran inlösa sina sedlar med guldmynt, utan
äfven flera enskilda banker under årets lopp och efter erhållande af nya
oktrojer bort, jemlikt 1874 års banklag, förse sig med dylikt mynt —
ganska betydande belopp måst afses för inköp af guld, under det vexeltillgången
endast med knapp nöd var tillräcklig att möta behofvet för
löpande förbindelser i utlandet, är det lätt insedt, att Riksbanken för
tillgodoseende af dessa behof nödgats i betydligare mån anlita sina
reserver.
Riksbanken, som redan under senhösten 1874 sett sina tillgångar å
utrikes ort, eller egentliga trasseringsfonder, icke obetydligt förminskade,
men likväl mötte det nya året 1875 med eu metallisk kassa af något
öfver 26 millioner, deraf omkring 15,700,000 i guld och lO1^ millioner i
silfver, samt behållningar å utrikes ort af öfver 4i;2 millioner, nödgades
således redan under Januari månadi låta dessa sistnämnda tillgångar nedgå
till föga öfver en million, under det reserven af accepterade vexlar i portföljen
kunde hållas uppe vid omkring 9 millioner endast med stor svårighet
och genom köp af vexlar till alltjemt stigande kurser. Genom
försäljning af en del obligationer, hvaribland ungerska statens och fransyska
rentes samt under Februari månad af svenska statens utaf år 1868
i £ sb, och i öfrigt genom diskontering af vexlar ur portföljen lyckades
dock Riksbanken bibehålla fonder i utlandet, tillräckliga att möta
vexelefterfrågan utan någon afse värd förminskning af metalliska kassan.
Under vårmånaderna ökades väl något tillgången å vexlar och
dermed äfven Riksbankens behållningar å utrikes ort, så att dessa senare
kunde, ehuru endast på kortare tid, uppdrifvas till omkring 4 millioner
och deröfver, men deremot yppades en stark efterfrågan af svenskt guldmynt
dels för enskilda bankers behof men dels äfven för export till
Danmark och särdeles till Tyskland, till hvilket senare land exporten af
guld icke kunde fullt förekommas, ehuruväl kursen å tyska riksmark
Banko-Utskottets Memorial N:o 2.
3
nedsattes till icke obetydligt under pari. För att stärka guldförrådet,
sedan behållningarna i London blifvit i det närmaste uttömda, försåldes
90,000 £ st. af Riksbankens agande engelska consols i och för medlens
användande till inköp af plantsguld.
Under sommarmånaderna visade det sig klart, att exporten icke
varit tillräcklig att bereda tillgång för betäckande af vexelbehofvet. Ehuru
Riksbanken, för undvikande af uttag af svenskt guldmynt för export, redan
i Juni och Juli månader låtit en del utaf sitt förråd af engelska sovereigns
utgå till Danmark och England för ökande af dess trasseringsfonder,
nedgirigo likväl dessa fonder under nyssnämnda månader samt början af
Augusti till mindre än million kronor, under det samtidigt den metalliska
kassan nedgått till omkring 221|2 millioner. Redan i Juni månad
hade också Riksbanken förskaffat sig en kassakredit i London, och under
följande månader inleddes underhandlingar om eu mera betydande sådan,
för den händelse att äfven under hösten ogynsamma handelskonjunkturer
skulle göra dylik kredit behöflig.
Det sålunda sedan årets början nästan ständiga trycket på Riksbankens
metalliska tillgångar gjorde det naturligen nödvändigt för bankstyrelsen
att så vidt möjligt söka inskränka bankens ansvarighet genom
att minska utlåningen. En sådan åtgärd måste dock med stor försigtighet
tillämpas, då penningetillgången inom landet redan var knapp
och en plötslig eller stark indragning lätt kunde vålla betänkliga svårigheter
för rörelsen, hvarföre fullmäktige äfven under de omnämnda förhållandena
fortforo att diskontera samtliga erbjudna goda affärspapper,
under det deremot aktiebelåningen betydligt minskades. Derigenom
nedsattes också småningom beloppet utelöpande sedlar från nära
millioner vid årets början till under 31 millioner vid medlet af Augusti
månad.
Från och med sistnämnda månad inträdde en hastig och märklig
förbättring i penningeförhållandena. En öfver förväntan betydande export
skapade åter en rik tillgång af vexlar på utlandet, och Riksbanken begagnade
sig deraf för att stärka sina svårt medtagna reserver, så att den
kunde under månaden uppbringa sin portfölj af vexlar till nära 15 millioner.
Eu icke ringa lättnad vans äfven genom den nu förfallande första
inbetalningen af Riksgäldskontorets nya lån i tyska riksmark, hvilken
indrogs genom Riksbanken, såsom äfven skett med de båda senare under
året förfallande och hvilket icke obetydligt bidrog till tillfredsställande
af behofvet å denna, alltid mycket efterfrågade valuta.
Under senare delen af året och nästan ända fram till seglationens
afsilande fortfor vexeltillgången att vara ganska god, ytterligare främjad
4
Banko-Utskottets Memorial N:o 2.
genom den i de flesta delar af landet rika skörden, hvaraf någon del
redan under hösten kunnat utskeppas. Eu icke ringa del af dessa vexlar
uppköptes till jemförelsevis låga kurser af Riksbanken, som derigenom
lyckades så stärka sin ställning, att icke allenast det i London upptagna
lånet af 160,000 £ blifvit återbetaldt och öfver 250,000 £ st. under
hösten kunnat disponeras för inköp af plantsguld, utan äfven året kunde
afslutas med en kontant tillgång å utrikes ort af nära 10 millioner kronor
och en portfölj af accepterade vexlar i utländskt mynt, motsvarande öfver
9 millioner kronor.
Att under de förhållanden, hvilka sålunda en stor del af år 1875
voro rådande, Riksbankens tillgångar af utländska statspapper måste anlitas
så, att desamma, efter hvad af fullmäktiges och revisorernes berättelser
framgår, understigit det belopp af fem millioner kronor, som jemlikt
4 § af bankoreglementet i allmänhet bör af Riksbanken i dylika statspapper
innehafvas, finner Utskottet icke hafva kunnat undvikas; lärande
fullmäktige icke underlåta att, så snart omständigheterna det medgifva,
å nyo uppbringa behållningen å dylika statspapper till det belopp, att
den motsvarar reservfonden.
Uti fullmäktiges protokoll för nästlidna år omförmäles, hurusom
erfarenheten gifvit vid handen, att Riksbankens sedlar i Köpenhamn invexlades
till underkurs på så sätt, att desamma upptoges af vexlare, hvilka
för sitt besvär af innehafvarne tillgodogjorde sig provision. Då ett sådant
förhållande syntes fullmäktige mindre tillfredsställande, särdeles sedan
numera inom Sverige och Danmark båda ländernas respektive mynt skall
till parikurs emottagas, hafva, för undvikande af denna underkurs och
för att sätta Riksbanken i stånd att lättare liqvidera skulder till Danmark,
fullmäktige med privatbanken i Köpenhamn träffat öfverenskommelse, hvarigenom
denna bank förbundit sig att till parikurs invexla af Riksbanken
utgifna sedlar.
Tillförene har Riksbanken dragit försorg om invexling i Danmark
af ej blott Riksbankens utan äfven enskilda svenska bankers sedlar, men
numera, sedan ny lag för de enskilda bankerna utfärdats, hafva fullmäktige
ansett sig sakna all anledning till sådan åtgärd för andra sedlar än
Riksbankens.
Banko-Utskottets Memorial N:o 2.
5
I betraktande af den betydliga försträckning såväl staten som Riksbanken
lemnat för Södertelje kanals anläggning, beslöts vid senaste riksdag,
uppå Banko-Utskottets framställning, att genom fullmäktiges i Riksbanken
försorg öfverenskommelse borde med Södertelje kanalbolag träffas
om beredande af tillfälle för ett utaf fullmäktige utsedt ombud att deltaga
i granskningen af kanalbolagets räkenskaper för hvarje gång en sådan
granskning förekomme. Af revisorernes berättelse under § 36 ech
fullmäktiges berättelse under § 26 inhemtas, att direktionen för Södertelje
kanal- och slussverksbyggnad, på fullmäktiges i berörda hänseende gjorda
hemställan, till densamma lemnat bifall, samt att ett ombud å Riksbankens
vägnar närvarit vid revisionen af kanalbolagets räkenskaper för år
1874. Den kännedom om bolagets ställning, som härigenom, äfvensom
genom de upplysningar i öfrigt fullmäktige enligt deras nyssnämnda berättelse
funnit nödigt inhemta, vunnits, anser Utskottet lika med fullmäktige
icke böra föraideda till någon åtgärd att för närvarande mot bolaget
väcka anspråk på någon afbetalning å dess inom linien förda skuld till
Riksbanken; viljande Utskottet vid genomgående af bankoreglementet taga
under öfvervägande, huruvida i detsamma må böra intagas det fullmäktige
sålunda tillkommande åliggande att utse ombud till deltagande uti
de årligen återkommande revisionerna af nämnda bolags räkenskaper.
Med förmälan att inventeringar och undersökningar nästlidna år
blifvit genom fullmäktiges föranstaltande verkstälda vid afdelningskontoren
i Göteborg, Malmö och Luleå, hafva senast församlade revisorer uti
den af dem afgifna berättelse angående Riksbanken under § 51 meddelat,
hurusom vid den å sistnämnda kontor anstälda undersökning blifvit mot
kontorsstyrelsen anmärkta vissa, såsom orden i revisionsberättelsen lyda,
»högst betänkliga förhållanden», utaf hvilka revisorerne funnit sig föranledde
till uttalande af den åsigt, att sådan inventering och undersökning
vid afdelningskontoren, som i 51 § af gällande bankoreglemente finnes
omförmäld, borde tills vidare minst en gång om året verkställas.
Banko-Utskottet, som tagit behörig kännedom af den öfver nyssnämnda
inventering vid afdelningskontoret i Luleå afgifna berättelse, hafva
funnit de deruti mot kontorsstyrelsen gjorda anmärkningar hufvudsakligen
gälla befunnen bristande noggrannhet vid kontoret i afseende på lånehandlingars
fullständighet och formela beskaffenhet samt i öfrigt afse att
bringa förrättningsordningen vid afdelningskontoret till likhet med hvad
vid hufvudkontoret iakttages. Såsom af fullmäktiges protokoll inhemtas,
6
Banko-Utskottets Memorial N:o 2.
hafva ock i anledning af de anmärkta förhållandena erforderliga föreskrifter
blifvit kontorsstyrelsen meddelade, i följd hvaraf, och då någon förlust
för Riksbanken icke genom de anmärkta oegentligheterna inträffat eller
torde vara att befara, Utskottet så mycket mindre funnit annan åtgärd,
än den af fullmäktige vidtagna, behöflig, som fullmäktige icke lära underlåta
att, om anledning skulle yppas, fortfarande egna åt de ifrågavarande
förhållandena uppmärksamhet; kommande Utskottet att vid granskning af
bankoreglementet taga under ompröfning den af revisorerne, på sätt ofvan
förmälts, ifrågastälda ändring af 51 § i samma reglemente.
Då 1874 års räkenskaper vid Riksbankens hufvudkontor blifvit granskade
af de sistlidna år härstädes församlade Riksdagens revisorer, hvilka
mot dessa räkenskaper icke haft något att erinra, samt de till granskning
af afdelningskontorens räkenskaper för samma år af Riksdagen utsedde
revisorer, enligt hvad statsrevisorerne i § 50 af sin berättelse angående
Riksbanken anmält, uti afgifna berättelser tillstyrkt ansvarsfrihet för styrelserna
öfver afdelningskontoren för deras förvaltning under nämnda tid,
så och då Banko-Utskottet vid nu verkstäld undersökning funnit fullmäktige
hafva med omsorg och nit fullgjort det dem anförtrodda uppdrag,
hemställer Utskottet,
att ansvarsfrihet må beviljas fullmäktige för förvaltningen
af Riksbankens såväl hufvud- som afdelningskontor
under år 1874 äfvensom för de beslut och
åtgärder, hvilka finnas antecknade i fullmäktiges protokoll
från och med den 15 Januari 1875 till samma
dag innevarande år.
Stockholm den 14 Februari 1876.
o
A Utskottets vägnar:
J. J. EKMAN.
Banko-Utskottets Memorial N:o 2.
7
Reservation:
af Herr Gumcelius: »Sedan de särskilda lånekontoren kommit att såsom
afdelningskontor mera omedelbart, än tillförene, lyda under bankofullmäktige,
bär jag ansett en kort redogörelse för den afkomst de lemna,
i förhållande till det låneförlag de erhålla från Riksbanken, böra bringas
till Riksdagens kännedom. Denna uppfattning, som till en tid delades af
Utskottet, men sedan af dess flertal frånträdts, föranleder mig här framlägga
ifrågavarande upplysning, sådan den inom Utskottet föreslogs att
lyda i detta dess betänkande och i sammandragen form, uppstäld i öfverensstämmelse
med de i Utskottets betänkande n:o 15 vid 1875 års riksdag
lemnade redogörelser för två då nästföregående räkenskapsår. Denna
uppgift följer här nedan:
»Till belysande af den frågan, i hvilken mån afdelningskontoren
medverkat till Riksbankens vinst, får Utskottet meddela nedanstående uppgift
å de förlag, som varit för lånerörelsen anvisade, samt vinsten så väl
i dess helhet, som beräknad i procent å det för hvarje kontor sålunda
anvisade förlag:
Vid afdelningskontoret. i Göteborg
» » i Malmö ....
» » i Luleå .......
» v i Wisby......
Förlag i medeltal
under året.
Vinsten
under året.
Procent.
7,537,500: —
337,073: —
4,47.
5,433,333: —
252,679: —
4,65.
1,414,583: —
53,151: —
3,76.
543,958: —
23,244: —
4,27.»
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.