Sök i Ratio Lex

Memorial, angående verkstad granskning af Riksbankens tillstånd och förvaltning.

1876-02-14 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1876:2, Memorial, angående verkstad granskning af Riksbankens tillstånd och förvaltning.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Memorial N:o 2.

1

N:o 2.

Ank. till Riksd. Kansli den 14 Febr. 1876, kl. 5 e. m.

Memorial, angående verkstad granskning af Riksbankens tillstånd

och förvaltning.

Enligt 4 § af den för Banko-Utskottet gällande instruktion åligger

det Utskottet att undersöka och granska Riksbankens tillstånd samt huru

densamma styrd och förvaltad blifvit; att dervid med synnerlig uppmärksamhet

följa de fullmäktiges i Riksbanken åtgärder, hvilka afse metalliska

kassans upprätthållande samt myntutvexlingens fortgång och bestånd,

äfvensom att, efter fulländandet af berörda granskning, berättelse

deröfver till Riksdagen afgifva.

Vid den undersökning och granskning af Riksbankens tillstånd,

rörelse och förvaltning, som Banko-Utskottet till fullgörande häraf verkstält,

har Utskottet tagit kännedom dels om den berättelse, som de sistlidet

år församlade revisorer afgifvit angående Riksbanken, dels om fullmäktiges

till Utskottet afgifna och genom dess Memorial N:o 1 Riksdagen

meddelade berättelse med dertill hörande uppgifter angående lånerörelsen,

dels om fullmäktiges protokoll från och med den 15 Januari 1875 till

den 15 Januari innevarande år, dels ock om de berättelser, hvilka till

Utskottet aflemnats från styrelserna öfver afdelningskontoren rörande

dessas förvaltning under år 1875.J

Då de ofvannämnda för Riksdagen tillgängliga berättelserna synas

innehålla det hufvudsakliga af hvad i förvaltningen förekommit, inskränker

sig Utskottet till omförmälande af några omständigheter, hvilka kunna

anses förtjena särskild uppmärksamhet, och i främsta rummet till de unBih.

till Piksd. Prof. 1876. 6 Sami. 1 Afd. 2 Höft.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Banko-Utskottets Memorial N:o 2.

der år 1875 vidtagna åtgärder, som afse metalliska kassans upprätthållande

samt myntutvexlingens fortgång och bestånd.

Penningemarknadens ställning under nyssnämnda år, särdeles under

de två första tredjedelarne af detsamma, har, såsom allmänt bekant är,

varit mindre gynsam. Omkastningen i konjunkturerna för flera af våra

exportvaror, hvarigenom så val afsättningen som priset af dessa betydligt

förminskades, jemte flera andra förhållanden, medförde naturligen en

känbar minskning i de landets tillgångar, som voro behöfliga för att

möta dess icke obetydande förbindelser till utlandet för så väl importen

som äfven täckningen af annan utländsk skuld. Då dertill kommer att,

— i följd af öfvergången till guldstandard, hvarigenom icke allenast

Riksbanken ålåg att vid anfordran inlösa sina sedlar med guldmynt, utan

äfven flera enskilda banker under årets lopp och efter erhållande af nya

oktrojer bort, jemlikt 1874 års banklag, förse sig med dylikt mynt —

ganska betydande belopp måst afses för inköp af guld, under det vexeltillgången

endast med knapp nöd var tillräcklig att möta behofvet för

löpande förbindelser i utlandet, är det lätt insedt, att Riksbanken för

tillgodoseende af dessa behof nödgats i betydligare mån anlita sina

reserver.

Riksbanken, som redan under senhösten 1874 sett sina tillgångar å

utrikes ort, eller egentliga trasseringsfonder, icke obetydligt förminskade,

men likväl mötte det nya året 1875 med eu metallisk kassa af något

öfver 26 millioner, deraf omkring 15,700,000 i guld och lO1^ millioner i

silfver, samt behållningar å utrikes ort af öfver 4i;2 millioner, nödgades

således redan under Januari månadi låta dessa sistnämnda tillgångar nedgå

till föga öfver en million, under det reserven af accepterade vexlar i portföljen

kunde hållas uppe vid omkring 9 millioner endast med stor svårighet

och genom köp af vexlar till alltjemt stigande kurser. Genom

försäljning af en del obligationer, hvaribland ungerska statens och fransyska

rentes samt under Februari månad af svenska statens utaf år 1868

i £ sb, och i öfrigt genom diskontering af vexlar ur portföljen lyckades

dock Riksbanken bibehålla fonder i utlandet, tillräckliga att möta

vexelefterfrågan utan någon afse värd förminskning af metalliska kassan.

Under vårmånaderna ökades väl något tillgången å vexlar och

dermed äfven Riksbankens behållningar å utrikes ort, så att dessa senare

kunde, ehuru endast på kortare tid, uppdrifvas till omkring 4 millioner

och deröfver, men deremot yppades en stark efterfrågan af svenskt guldmynt

dels för enskilda bankers behof men dels äfven för export till

Danmark och särdeles till Tyskland, till hvilket senare land exporten af

guld icke kunde fullt förekommas, ehuruväl kursen å tyska riksmark

s. 3 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Memorial N:o 2.

3

nedsattes till icke obetydligt under pari. För att stärka guldförrådet,

sedan behållningarna i London blifvit i det närmaste uttömda, försåldes

90,000 £ st. af Riksbankens agande engelska consols i och för medlens

användande till inköp af plantsguld.

Under sommarmånaderna visade det sig klart, att exporten icke

varit tillräcklig att bereda tillgång för betäckande af vexelbehofvet. Ehuru

Riksbanken, för undvikande af uttag af svenskt guldmynt för export, redan

i Juni och Juli månader låtit en del utaf sitt förråd af engelska sovereigns

utgå till Danmark och England för ökande af dess trasseringsfonder,

nedgirigo likväl dessa fonder under nyssnämnda månader samt början af

Augusti till mindre än million kronor, under det samtidigt den metalliska

kassan nedgått till omkring 221|2 millioner. Redan i Juni månad

hade också Riksbanken förskaffat sig en kassakredit i London, och under

följande månader inleddes underhandlingar om eu mera betydande sådan,

för den händelse att äfven under hösten ogynsamma handelskonjunkturer

skulle göra dylik kredit behöflig.

Det sålunda sedan årets början nästan ständiga trycket på Riksbankens

metalliska tillgångar gjorde det naturligen nödvändigt för bankstyrelsen

att så vidt möjligt söka inskränka bankens ansvarighet genom

att minska utlåningen. En sådan åtgärd måste dock med stor försigtighet

tillämpas, då penningetillgången inom landet redan var knapp

och en plötslig eller stark indragning lätt kunde vålla betänkliga svårigheter

för rörelsen, hvarföre fullmäktige äfven under de omnämnda förhållandena

fortforo att diskontera samtliga erbjudna goda affärspapper,

under det deremot aktiebelåningen betydligt minskades. Derigenom

nedsattes också småningom beloppet utelöpande sedlar från nära

millioner vid årets början till under 31 millioner vid medlet af Augusti

månad.

Från och med sistnämnda månad inträdde en hastig och märklig

förbättring i penningeförhållandena. En öfver förväntan betydande export

skapade åter en rik tillgång af vexlar på utlandet, och Riksbanken begagnade

sig deraf för att stärka sina svårt medtagna reserver, så att den

kunde under månaden uppbringa sin portfölj af vexlar till nära 15 millioner.

Eu icke ringa lättnad vans äfven genom den nu förfallande första

inbetalningen af Riksgäldskontorets nya lån i tyska riksmark, hvilken

indrogs genom Riksbanken, såsom äfven skett med de båda senare under

året förfallande och hvilket icke obetydligt bidrog till tillfredsställande

af behofvet å denna, alltid mycket efterfrågade valuta.

Under senare delen af året och nästan ända fram till seglationens

afsilande fortfor vexeltillgången att vara ganska god, ytterligare främjad

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Banko-Utskottets Memorial N:o 2.

genom den i de flesta delar af landet rika skörden, hvaraf någon del

redan under hösten kunnat utskeppas. Eu icke ringa del af dessa vexlar

uppköptes till jemförelsevis låga kurser af Riksbanken, som derigenom

lyckades så stärka sin ställning, att icke allenast det i London upptagna

lånet af 160,000 £ blifvit återbetaldt och öfver 250,000 £ st. under

hösten kunnat disponeras för inköp af plantsguld, utan äfven året kunde

afslutas med en kontant tillgång å utrikes ort af nära 10 millioner kronor

och en portfölj af accepterade vexlar i utländskt mynt, motsvarande öfver

9 millioner kronor.

Att under de förhållanden, hvilka sålunda en stor del af år 1875

voro rådande, Riksbankens tillgångar af utländska statspapper måste anlitas

så, att desamma, efter hvad af fullmäktiges och revisorernes berättelser

framgår, understigit det belopp af fem millioner kronor, som jemlikt

4 § af bankoreglementet i allmänhet bör af Riksbanken i dylika statspapper

innehafvas, finner Utskottet icke hafva kunnat undvikas; lärande

fullmäktige icke underlåta att, så snart omständigheterna det medgifva,

å nyo uppbringa behållningen å dylika statspapper till det belopp, att

den motsvarar reservfonden.

Uti fullmäktiges protokoll för nästlidna år omförmäles, hurusom

erfarenheten gifvit vid handen, att Riksbankens sedlar i Köpenhamn invexlades

till underkurs på så sätt, att desamma upptoges af vexlare, hvilka

för sitt besvär af innehafvarne tillgodogjorde sig provision. Då ett sådant

förhållande syntes fullmäktige mindre tillfredsställande, särdeles sedan

numera inom Sverige och Danmark båda ländernas respektive mynt skall

till parikurs emottagas, hafva, för undvikande af denna underkurs och

för att sätta Riksbanken i stånd att lättare liqvidera skulder till Danmark,

fullmäktige med privatbanken i Köpenhamn träffat öfverenskommelse, hvarigenom

denna bank förbundit sig att till parikurs invexla af Riksbanken

utgifna sedlar.

Tillförene har Riksbanken dragit försorg om invexling i Danmark

af ej blott Riksbankens utan äfven enskilda svenska bankers sedlar, men

numera, sedan ny lag för de enskilda bankerna utfärdats, hafva fullmäktige

ansett sig sakna all anledning till sådan åtgärd för andra sedlar än

Riksbankens.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Memorial N:o 2.

5

I betraktande af den betydliga försträckning såväl staten som Riksbanken

lemnat för Södertelje kanals anläggning, beslöts vid senaste riksdag,

uppå Banko-Utskottets framställning, att genom fullmäktiges i Riksbanken

försorg öfverenskommelse borde med Södertelje kanalbolag träffas

om beredande af tillfälle för ett utaf fullmäktige utsedt ombud att deltaga

i granskningen af kanalbolagets räkenskaper för hvarje gång en sådan

granskning förekomme. Af revisorernes berättelse under § 36 ech

fullmäktiges berättelse under § 26 inhemtas, att direktionen för Södertelje

kanal- och slussverksbyggnad, på fullmäktiges i berörda hänseende gjorda

hemställan, till densamma lemnat bifall, samt att ett ombud å Riksbankens

vägnar närvarit vid revisionen af kanalbolagets räkenskaper för år

1874. Den kännedom om bolagets ställning, som härigenom, äfvensom

genom de upplysningar i öfrigt fullmäktige enligt deras nyssnämnda berättelse

funnit nödigt inhemta, vunnits, anser Utskottet lika med fullmäktige

icke böra föraideda till någon åtgärd att för närvarande mot bolaget

väcka anspråk på någon afbetalning å dess inom linien förda skuld till

Riksbanken; viljande Utskottet vid genomgående af bankoreglementet taga

under öfvervägande, huruvida i detsamma må böra intagas det fullmäktige

sålunda tillkommande åliggande att utse ombud till deltagande uti

de årligen återkommande revisionerna af nämnda bolags räkenskaper.

Med förmälan att inventeringar och undersökningar nästlidna år

blifvit genom fullmäktiges föranstaltande verkstälda vid afdelningskontoren

i Göteborg, Malmö och Luleå, hafva senast församlade revisorer uti

den af dem afgifna berättelse angående Riksbanken under § 51 meddelat,

hurusom vid den å sistnämnda kontor anstälda undersökning blifvit mot

kontorsstyrelsen anmärkta vissa, såsom orden i revisionsberättelsen lyda,

»högst betänkliga förhållanden», utaf hvilka revisorerne funnit sig föranledde

till uttalande af den åsigt, att sådan inventering och undersökning

vid afdelningskontoren, som i 51 § af gällande bankoreglemente finnes

omförmäld, borde tills vidare minst en gång om året verkställas.

Banko-Utskottet, som tagit behörig kännedom af den öfver nyssnämnda

inventering vid afdelningskontoret i Luleå afgifna berättelse, hafva

funnit de deruti mot kontorsstyrelsen gjorda anmärkningar hufvudsakligen

gälla befunnen bristande noggrannhet vid kontoret i afseende på lånehandlingars

fullständighet och formela beskaffenhet samt i öfrigt afse att

bringa förrättningsordningen vid afdelningskontoret till likhet med hvad

vid hufvudkontoret iakttages. Såsom af fullmäktiges protokoll inhemtas,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Banko-Utskottets Memorial N:o 2.

hafva ock i anledning af de anmärkta förhållandena erforderliga föreskrifter

blifvit kontorsstyrelsen meddelade, i följd hvaraf, och då någon förlust

för Riksbanken icke genom de anmärkta oegentligheterna inträffat eller

torde vara att befara, Utskottet så mycket mindre funnit annan åtgärd,

än den af fullmäktige vidtagna, behöflig, som fullmäktige icke lära underlåta

att, om anledning skulle yppas, fortfarande egna åt de ifrågavarande

förhållandena uppmärksamhet; kommande Utskottet att vid granskning af

bankoreglementet taga under ompröfning den af revisorerne, på sätt ofvan

förmälts, ifrågastälda ändring af 51 § i samma reglemente.

Då 1874 års räkenskaper vid Riksbankens hufvudkontor blifvit granskade

af de sistlidna år härstädes församlade Riksdagens revisorer, hvilka

mot dessa räkenskaper icke haft något att erinra, samt de till granskning

af afdelningskontorens räkenskaper för samma år af Riksdagen utsedde

revisorer, enligt hvad statsrevisorerne i § 50 af sin berättelse angående

Riksbanken anmält, uti afgifna berättelser tillstyrkt ansvarsfrihet för styrelserna

öfver afdelningskontoren för deras förvaltning under nämnda tid,

så och då Banko-Utskottet vid nu verkstäld undersökning funnit fullmäktige

hafva med omsorg och nit fullgjort det dem anförtrodda uppdrag,

hemställer Utskottet,

att ansvarsfrihet må beviljas fullmäktige för förvaltningen

af Riksbankens såväl hufvud- som afdelningskontor

under år 1874 äfvensom för de beslut och

åtgärder, hvilka finnas antecknade i fullmäktiges protokoll

från och med den 15 Januari 1875 till samma

dag innevarande år.

Stockholm den 14 Februari 1876.

o

A Utskottets vägnar:

J. J. EKMAN.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Memorial N:o 2.

7

Reservation:

af Herr Gumcelius: »Sedan de särskilda lånekontoren kommit att såsom

afdelningskontor mera omedelbart, än tillförene, lyda under bankofullmäktige,

bär jag ansett en kort redogörelse för den afkomst de lemna,

i förhållande till det låneförlag de erhålla från Riksbanken, böra bringas

till Riksdagens kännedom. Denna uppfattning, som till en tid delades af

Utskottet, men sedan af dess flertal frånträdts, föranleder mig här framlägga

ifrågavarande upplysning, sådan den inom Utskottet föreslogs att

lyda i detta dess betänkande och i sammandragen form, uppstäld i öfverensstämmelse

med de i Utskottets betänkande n:o 15 vid 1875 års riksdag

lemnade redogörelser för två då nästföregående räkenskapsår. Denna

uppgift följer här nedan:

»Till belysande af den frågan, i hvilken mån afdelningskontoren

medverkat till Riksbankens vinst, får Utskottet meddela nedanstående uppgift

å de förlag, som varit för lånerörelsen anvisade, samt vinsten så väl

i dess helhet, som beräknad i procent å det för hvarje kontor sålunda

anvisade förlag:

Vid afdelningskontoret. i Göteborg

» » i Malmö ....

» » i Luleå .......

» v i Wisby......

Förlag i medeltal

under året.

Vinsten

under året.

Procent.

7,537,500: —

337,073: —

4,47.

5,433,333: —

252,679: —

4,65.

1,414,583: —

53,151: —

3,76.

543,958: —

23,244: —

4,27.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.