Sök i Ratio Lex

m-sia Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 4

1876-03-24 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,4 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

FK 1TU 1876:4, m-sia Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 4

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

m-sia Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 4.

1

N:o 4.

Ank. till Riksd. Kansli den 24 Mars 1876, kl. 2 e. m,

Forsta Kammarens Första Tillfälliga Utskotts Utlåtande N-o 3 i

anledning af två utaf Herr C. Hammarhjelm väckta

motioner angående förändring af gällande bestämmelser

i fråga om vilkor en för försäljning, till förtäring va

stallet, af vin och maltdrycker m. m.

„ ^'' Särskilda tiH Utskottets handläggning hänvisade motioner, N:is

2 i °!t 42, ,harr 1?err c- Hammarhjelm hemstält, att Riksdagen måtte i

underdånig skrifvelse anhålla dels om skärpta straffbestämmelser i Kon*].

rordmngen den 18. September 1874 angående försäljning, till förtäring

på stallet, af vin och maltdrycker in. m., dels ock om förändring

föreskriften beträffande _ försäljning af Öl och vin i handelsbod in. m.‘- och far Utskottet i anledning häraf afgifva följande utlåtande.

den första författningen i förevarande fråga, Kongl. förordningen

7 De^ri''b«r 1866 yttras uti ingressen: att, sedan tid efter annan

\ uPP.stått °m bvad som erfordrades för vinnande af behörighet att

Pa nStä !et’ "tan samband med rättighet till iskänkning af

4 lvm eller andra brända eller distillerade spirituösa drycker, motbe
thé”1

neh ha[atatill hända vin, öl, dricka, porter, kokadt kaffe.

KnncrrM <?hf°^°i ad’ el CT. andra .lcke spirituösa drycker, samt af flera till

fe. Maj. inkomna mai sig visat, att inom olika delar af landet skiljaktiga

åsigter i detta hänseende gjort sig gällande, hade Kongl. Makt

af Allmänna df- TV* Vlgt ^ dTa aDSelägenhet genom meddelande

föreskrifter i amnet sålunda ordnades, att utvägen till för
Bih.

till Riksd. Prof. 1876. 8 Samt. 2 Afd. 1 Band. 4 Haft.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

För stel Kammarens Tillfälliga Utskotts (K: o 1) Utlåtande N.o 4.

sörpling genom bednfvandel eif en i och för sig oskadlig rörelse icke inskränktes

mera än, som erfordrades för betryggande mot dess missbruk

och till förekommande, så vidt ske kunde, af oordningar, funnit godt att

uti detta ämne utfärda föreskrifter. _

De bestämmelser uti förordningen, som afsågo att betrygga emot

missbruket, innefattades hufvudsakligen uti dels föreskrift af bötespåföljd

från och med fem till och med tjugu kronor och i vissa fall dubbelt,

dels ock det stadgande att kommunalnämnd, likasom polismyndighet,

egde att förbjuda rörelsens fortsatta bedrifvande, och att beslutet härom

skulle genast gå i verkställighet.

Sedermera hafva, med föranledande af Riksdagens underdåniga framställningar,

inskränkande föreskrifter blifvit meddelade genom Kongl. kungörelserna

den 22 Augusti 1871 och den 22 Februari 1873; hvarefter Kongl.

Maj:t, efter att hafva inhemtat Riksdagens yttrande, med upphäfvande af

nämnda förordning och kungörelse, den 18 September 1874 utfärdat nu

gällande författning i förevarande ämne.

Äfven i denna författning, som mera fullständigt ordnar ifrågavarande

försäljning och uppställer en bestämd skilnad emellan värdshusrörelse,

der vin och maltdrycker endast vid måltider hållas spisande

o-äster till banda, samt utskänkningsställen med vidsträcktare omfattning,

åro bötesbeloppen 5—20 kronor och i vissa fall dubbla beloppen bibehållna.

I afseende å dessa sistnämnda utskänkningsställen anför motionären,

att den, som ville trotsa lagens föreskrifter, kunde göra det utan att

ådraga sig ett straff, motsvarande den vinst han af sin oiofliga handling

skördade. Om nemligen han, ehuru förbjuden att utöfva försäljningen

och instämd till domstol för fortsatt rörelse, några gånger underläte att

iakttaga inställelse, kunde han under en längre tid undandraga sig böter,

Indika, då de slutligen ådömdes, uppginge till endast en ringa del åt den

under tiden skördade vinsten; och vore följden af den oiofliga handterirmen

så mycket mera skadlig, som anledning icke saknades till det

antagande, att de utskänkta dryckerna gjordes mera rusgifvande genom

tillsats af svafvelsyra, narkotiska ämnen eller dylikt; hemställande motionären

derföre, att straffbestämmelserna mätte skärpas till större likhet,

med dem, som gälla för oloflig försäljning af bränvin.

Då fråga således nu är om utskänkningsställen med vidsträcktare

omfattning, förenar sig Utskottet uti motionärens åsigt; och torde den

urbota påföljd, som i visst fall skall ådömas vid oloflig försäljning af

bränvin, äfven böra för dylikt fall stadgas för oloflig försäljning åt vin

och maltdrycker.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 4.

Af synnerlig vigt torde ock vara, att ordalagen i 11 § af Kongl.

förordningen deri 18 September 1874, angående försäljning af vin och

maltdrycker, innehållande, att den, som beträdes med oloflig utskänkning,

skall höta hvarje gång han för sådan förseelse åtalas och dömes skyldig,

förändras till likhet med stadgandet i 49 § af Kongl. förordningen om

försäljning af bränvin m. in. den 18 September 1874, der det heter »den,

som under tid, då han för förbrytelse emot förordningen är under tilltal

stådd, samma förbrytelse, fortsätter, skall, när han härtill lagligen förvunnen

. varder, för hvarje gång stämning derför utfärdats och delgifvits,

fällas till de böter eller det fängelsestraff, som för sådan förbrytelse

stadgade äro».

Utskottet har sig nemligen bekant, att fall inträffat, då, ehuru åklagaren

särskilda gånger delgifvit lagbrytaren stämning för fortsatt oloflig

försäljning af vin eller maltdrycker och styrkt angifvelsen, domaren ändock

ansett sig icke kunna tillämpa ansvaret mera än för en sråno-.

L Ö Ö

I fråga om handlandes rätt till försäljning af vin och maltdrycker

in. m. stadgar ifrågavarande författning:

} 10 §. Den, som idkar handel i öppen bod, må ej tillåtas att till

förtäring på stället försälja, vare sig enligt § 2 eller § 3, vin eller maltdrycker

eller öfriga i § 8 omförmäla icke spirituösa drycker. Ej heller

må sådana drycker, utan betalning, i boden utlemnas till förtärino- på

stället; ° 1

1 I2 §• Derest, sedan vin eller maltdrycker blifvit köpta hos den,

som idkar handel med dylika drycker, utan att vara berättigad dem till

förtäring på stället afyttra, dessa drycker varda i närheten af försäljningsstället

förtärda å område, hvaröfver försäljaren eger förfoga, skall

häri, om det sker med hans vetskap, anses och straffas såsom den der

utöfvat. olaga utskänkning af sådana drycker;

och i 14 §. Finnes landthandlande, som till afhemtning håller vin

el er maltdrycker till salu, utöfva dylik försäljning på sådant sätt, att

engenom oloflig utskänkning främjas eller oordningar eljest föranledas,

drycker°mmUnalnämnden ^ förb:iuda fortsatt försäljning af nämnda

Att emellertid dessa bestämmelser icke äro”tillfyllestgörande, hör

man icke sällan yttras af ganska många, som anse,''att det åsyftade målet

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 [ Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o T) Utlåtande N:o 4.

icke kan vinnas med mindre än att landthandlanden äfven förbjudes att

till afhemtning försälja vin- och maltdrycker, hvarvid man förmenar, att

den makt kommunalnämnden, på sätt nyss är nämndt, har att stäfja den

nu lofgifna handelns missbruk, icke tillämpas.

För sin del befarar ock Utskottet, att en sådan tillämpning icke,

i händelse af behof, mera allmänt kommer att egarurn; och erfarenheten

har tillförene till öfverflöd visat, att, på samma gång klagan försports öfver

de så kallade ölkrogarne, vederbörande kommunalnämnder icke anlitat

den dem redan genom 1866 års författning tillagda myndighet att, då

oskick inträffat, förbjuda all fortsättning af utskänkningen.

På långt när lika sällsynt har det dock icke varit att medlemmar

af kommunerna till Konungens Befallningshafvande framfört sin klagan i

antydda hänseenden; och Utskottet föreställer sig, att, om den i omförmålda

14 § meddelade befogenhet jemväl tillerkändes Konungens Befallningshafvande,

att öfvervaka den allmänna ordningen, borde det kunna

antagas, att ifrågavarande missbruk stäfjades, utan att handelsfrihetens

hufvudgrundsats upphäfdes genom ett på förhand gifvet absolut förbud

att handla med ifrågavarande varor.

Med föranledande af de väckta motionerna, tillstyrker Utskottet:

att Riksdagen måtte i underdånig skrifvelse, under åberopande

af hvad här ofvan blifvit anfördt, anhålla att

Kongl. Maj:t behagade uti Kongl. förordningen den 18

September 1874, angående vilkoren för försäljning, till

förtäring på stället af vin, maltdrycker, kokadt kaffe

och andra tillagade, icke spirituösa drycker, vidtaga de

förändringar, som finnas vara af behof påkallade.

Stockholm den 24 Mars 1876.

W. STRÅLE.

Stockholm, Associations-Boktryckeriet 1876.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.