Sök i Ratio Lex

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 16

1876-04-18 · 13 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 13 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

FK 2TU 1876:16, Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 16

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 16.

1

N:o Z6\

Ank. till Riksd. Kansli den 22 April 1876, kl. 12 midd.

Första Kammarens Andra Tillfälliga Utskotts Utlåtande N:o 8,

angående Herr C. J. Storckenfeldts motion (N:o 2) om

inställande af nattågen å statens jernvägar under vintern.

Till Utskottets behandling har blifvit remitterad en af Herr C. J.Storckenfeldt

inom Första Kammaren väckt motion, N:o 2, hvaruti föreslås, »att

Riksdagen måtte till Kongl. Maj:t aflåta underdånig skrifvelse med anhållan

°det måtte nattågen å statens jernvägar inställas hvarje vinter under

sex tnånader».

Såsom skäl härför har motionären hufvudsakligen anfört:

att nattågen betinga en mycket ökad personal och ökad materiel,

hvaraf följden skulle blifva mycket högre kostnad för trafiken, hvarigenom

jernvägarnes affärer säkerligen skulle komma på klena fötter;

att ingen tanke på taxeförhöjning för gods och passagerare uppstått,

om ej nattågen tillkommit;

att kostnaderna för trafiken före nattågens införande uppgingo till

53 procent af bruttoinkomsten, men att förhållandet nu genom desamma

ställe sig högst ogynsamt; samt

att våra klimatiska förhållanden äro afgjordt mera missgynnande

för nattrafik än andra länders.

Då motionären emellertid icke framlagt någon beräkning eller några

närmare uppgifter, på hvilka han grundat sina antaganden om nattågens

olägenheter och kostnader, har Utskottet ansett sig böra hos den auktoritet,

° Bih. till Riksd. Prot. 1876. 8 Sami. 2 Afd. 1 Band. 12 Höft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 16.

som bäst är i tillfälle att härom kunna lemna tillförlitliga upplysningar,

nemligen Kongl. Styrelsen för statens jernvägstrafik, begära svar på nedanstående

frågor:

l:o. Iivilket är det för allmänheten och postbefordringen mest

ändamålsenliga sätt, hvarpå trafiken å statens jernvägar, enligt Styrelsens

åsigt, kan ordnas, om nattågen indragas, och på hvilka tider skulle under

sådana förhållanden tågen utgå från och ankomma till hufvudstationerna?

2:o. Hvilka fördelar och olägenheter medföra de olika anordningarne,

och hvilka resultat lemna jemförande kostnadsberäkningar, uppgjorda

öfver desamma?

3:o. Hvilka ökade bruttoinkomster medföra nattågen för jernvägen,

och hvilka kostnader erfordra de för ernående af dessa ökade inkomster?

4:o. Huru stor är direkta bruttokostnaden för ett nattåg fram och

åter vintertiden å nu derför begagnade luder?

5:o. Hvilken tillökning i ban-, stations- och tågpersonal medföra

nattågen? (Dennas aflöning, bostäder in. m.?)

6:o. Hvilken personaltillökning erfordra trafikdirektörs-expeditionen

och telegrafpåpassningen?

7:o. Huru stor är kostnaden för belysning vid stationerna för

nattågen ?

8:o. Huru stor procent af vagnsutrymmet har varit upptaget af

passagerare på nattågen under vintermånaderna?

9:o. Huru många passagerare, icke utgående från eller till ändstationerna,

hafva trafikerat nattågen per natt?

10:o. Huru stora hafva utgifterna för drift och underhåll varit i

förhållande till bruttoinkomsterna för år 1875?

och har Kongl. Styrelsen med anledning häraf afgifvit följande

Promemoria.

»Den nästförflutna vinterns för jernvägstrafiken missgynnande beskaffenhet,

hvilken äfven då föranledde de så kallade nattågens inställande

från och med slutet af Januari månad till den 15 Maj ej mindre till följd

af snöhinder än derföre, att banorna af den stränga kölden blifvit synnerligen

ojernna, innebar naturligtvis en uppmaning för Trafikstyrelsen

att till den kommande vintern vara betänkt på sådana anordningar af

s. 3 Kontrollera mot PDF

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 16.

3

bantågen, som med bibehållande af en så vidt möjligt snabb och regelbunden

person- och postbefordring vore mest egnade att undvika de

svårigheter och olägenheter, som under den föregående vintern störde

rörelsens jemna gång.

Inom Trafikstyrelsen utarbetades fördenskull en mängd olika

förslag, alla i afsigt att undvika nattågen under den svåraste delen af

vintern; men alla dessa måste förkastas, dels för det uppehåll i postbefordringen,

som deraf förorsakades, dels i anseende till obeqvämlighet

för den långväga resande allmänheten i afseende på nattqvarter samt

afgångs- och ankomsttider vid hufvudstationerna och dels slutligen i

anseende till olämpliga anslutningstider för bantågen å den mängd enskilda

jernvägar, som numera äro omedelbart förenade med statens jernvägsnät.

Man sökte derföre anordna snälltågen så, att desamma skulle kunna

oafbrutet fortgå äfven nattetid på de för post- och personbefordrino-en

vigtigaste linierim emellan Stockholm, Malmö och Göteborg, så länge ej

svårare naturhinder mötte, men deremot, när sådana inträffade, färderna

nattetid inställas samt befordringen endast ske med dagtågen. Nu gällande

tidtabell är inrättad på det sätt, att, om nattågen, som nu endast

gå på linierim Nässjö—Katrineholm, Falköping—Katrineholm och Falköping—Nässjö,

behöfva indragas, post och resande emellan orter norr

och söder om Nässjö komma att vid sistnämnda station öfverligga från

klockan 9 å 10 på aftonen till klockan 5 å 6 på morgonen samt anlända

till Stockholm och Göteborg på aftonen och afresan från dessa hufvudstationer

att ske på morgonen hvarje dag i stället för att, när nattågen

äro i gång, den kan anträdas på aftonen.

Vill man under vintern borttaga nattågen, så torde efter Trafikstyrelsens

öfvertygelse näppeligen någon bättre tågplan kunna uppgöras

än den, som är uppstäld å bilagda tabell och som i det hela öfverensstämmer

både med den nuvarande, om nattågen för naturhinder måste

innevarande vinter för någon tid inställas, och med den, som var gällande,

innan nattågen på våren 1873 anordnades. (Se bil. Lutt. A.)

Medelst användande af ångkraften till lands och vatten har man

för närvarande åstadkommit dag och natt oafbrutet fortgående post- och

personbefordringslinier nästan öfver hela jorden, och för ett land med

Sveriges belägenhet är väl ingenting naturligare än att ställa sin postoch

personbefordran i närmaste förbindelse med den närmast belägna

punkt i Danmark, hvaröfver post och resande beqvämast kunna passera

till och från Sverige med omedelbart begagnande af de stora europeiska

genomgående befordringslinierna. Denna punkt är Köpenhamn på DL

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (iY-o 2) Utlåtande N:o 16.

ä 2 timmars väg medelst ångbåt från södra ändpunkten af statens jernvägsnät

Malmö.

Till Köpenhamn ankomma de utländska posterna jemte resande

vinter och sommar klockan 10.40 förmiddagen påtvänne befordringslinier från

Hamburg—Altona, den ena öfver Fredericia, Fyen och Korsör, den andra

öfver Kiel och Korsör. För den förra linien afgår bantåget från Altona

klockan 5.55 eftermiddagen och för den senare klockan 10 eftermiddagen,

men begge befordras vidare från Korsör gemensamt med bantåg klockau

8 förmiddagen till Köpenhamn. Med dessa bantåg och medelst ångbåtar

öfver Bälten samt från Kiel till Korsör befordras alla poster, som under

dagens lopp anländt till Hamburg från alla trakter af jorden.

Likaså afgår i motsatt rigtning från Köpenhamn klockan 7 eftermiddagen

ett för begge de omnämnda befordringslinierna gemensamt bantåg till

Korsör, hvarifrån man kommer antingen med ångbåt till Kiel och vidare med

bantåg till Altona klockan 9.35 förmiddagen, eller med ångbåt till Nyborg

på Fyen och vidare med bantåg öfver Fredericia till Altona klockan 10.25

förmiddagen, båda lägenheterna stående i samband med vidare afgående

bantåg till alla delar af Europa.

Beräknar man tillräcklig tid för öfverfarten mellan Köpenhamns

och Malmö bangårdar är det klart, att den svenska posten både bör

ankomma till Malmö uppifrån landet inemot kl. 2 eftermiddagen och

äfven kan vid samma tid afgå från Malmö i motsatt rigtning.

Detta förhållande måste alltid blifva det hufvudsakligen bestämmande

för anordningen af de postförande snälltågen på statens jernvägar,

ehvad man för öfrigt finner skäl att låta dessa tåg fortgå oafbrutet dag

och natt genom landet eller låta dem på lämpliga ställen hvila om

nätterna.

Man har visserligen äfven föreslagit att för postkommunikationen

med utlandet begagna de bantåg med mellanliggande ångbåtslägenheter,

som förbinda Köpenhamn med Altona—Hamburg på det sätt, att ett tåg

afgår från Altona kl. 6.45 förmiddagen och öfver Fredericia, Fyen och Korsör

aflemna!1 post och resande i Köpenhamn klockan 10.30 eftermiddagen, samt

ett annat i motsatt rigtning afgår från Köpenhamn klockan 6.45 förmiddagen.

hvars medförda post och resande anlända till Altona klockan 9.30 eftermiddagen,

men utom det att dessa bantåg icke lika omedelbart korrespondera

med de stora genomgående kontinentala bantågen och således icke

medföra samma fördelar för den genomgående post- och personbefordringen

som den först beskrifna förbindelselinien, skulle deras begagnande

för en oafbruten kommunikation mellan Sverige och utlandet medföra flera

ganska betydande olägenheter, svårigheter och kostnader, nemligen:

s. 5 Kontrollera mot PDF

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 16. 5

dels derigenom att den utländska till Sverige adresserade posten

måste öfverföras med ångbåt klockan 11 eftermiddagen från Köpenhamn

till Malmö och de utgående postförsändelserna afgå från Malmö med

ångbåt senast klockan 4 förmiddagen, hvilket under vintermånaderna torde

blifva både''kostsamt och osäkert, samt antagligen af resande anses vida

obeqvämare än att färdas en natt i jernvägsvagn;

dels derigenom att bantågen på de svenska statsbanorna då måste

ordnas så, att ett afgår så tidigt på morgonen som möjligt, lämpligen

dock ej före klockan 6 förmiddagen, från Malmö för att oafbrutet fortsätta

till Stockholm, dit detsamma ej kunde ankomma förr än klockan

1 jernvägstid eller klockan 1.24 Stockholmstid på natten och ett annat

afgå från Stockholm klockan 6 förmiddagen och anlända till Malmö äfvenledes

klockan 1 på natten, hvarigenom nattjenst skulle förekomma på de

delar af stambanorna, der inga åtgärder för dylik tjenstgöring ännu blifva

vidtagna eller behöfvas, så vida denna tåganordning undvikes; samt

dels derutinnan att obeqvämligheterna för de resande genom olämpliga

afgångs- och ankomsttider vid hufvudstationerna sannolikt skulle

från bantågens begagnande afhålla många trafikerande;

dels ock slutligen derföre att de vigtigaste posterna från utlandet,

som i alla fall ankomma till Köpenhamn klockan 10.40 förmiddagen, ej

skulle vidare befodras från Malmö förr än klockan 6 förmiddagen följande

dag, och således blifva öfverliggande derstädes 16 timmar längre än

eljest eller ock lika mycket i Hamburg och på vägen till Malmö.

Detta projekt anser Trafikstyrelsen i allo olämpligt och för landet

ofördelaktigt under det att deremot det förut anförda, eller att snälltågen

böra afgå från och anlända till Malmö omkring klockan 2 eftermiddagen

hvarje dag, i alla afseenden förtjenar företräde.

I öfverensstämmelse härmed är nu gällande tidtabell upprättad,

enligt hvilken snälltåget afgår från Malmö klockan 2.0 eftermiddagen och

anländer till Stockholm klockan 8.51 förmiddagen och till Göteborg klockan

8.44 förmiddagen samt motsvarande snälltåg afgår från Stockholm klockan

6.21 eftermiddagen och från Göteborg klockan 6.30 eftermiddagen samt

anlända till Malmö klockan l.io eftermiddagen följande dag.

Skulle man nu anse lämpligt att under vintermånaderna inställa all

jernvägsfart någon viss de! af dygnet, till exempel mellan klockan 11 eftermiddagen

och 5 förmiddagen (och längre hvila tillåter ej godstrafiken,

så vida densamma skall på våra enspåriga banor medhinnas och så väl

industrien som jernvägsinkomsterna icke lida ett högst betydande afbräck),

så faller det sig beqväinast och naturligast att välja stationerna Nässjö

och Jönköping till hvilopunkter.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Första Kammareris Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 16.

Ett snälltåg, som afgår från Malmö klockan 2 eftermiddagen, anländer

nemligen till Nässjö klockan 9.28 eftermiddagen och till Jönköping klockan

10.52 eftermiddagen.

Likaså anländer ett snälltåg, som afgått från Stockholm klockan

10.G förmiddagen, till Nässjö klockan 9.36 eftermiddagen det förra till

mötes, så att dess post och resande kunna åtfölja detta till Jönköping.

Från Göteborg bör motsvarande snälltåg afgå klockan 1.15 eftermiddagen,

i Falköping möta det nedgående snälltåget klockan 5.10 eftermiddagen

samt sedermera fortsätta till Jönköping, dit detsamma kan anlända

klockan 7.20 eftermiddagen. Följande dag bör ett snälltåg afgå från Jönköping

klockan 5,0 förmiddagen till Nässjö och derifrån fortsätta klockan

6.20 förmiddagen för att klockan 1.46 eftermiddagen hinna till Malmö;

hvarjemte ett annat snälltåg afgår från Nässjö klockan 6,30 förmiddagen,

hvilket anländer till Stockholm klockan 5.46 eftermiddagen jernvägstid

eller 6.10 eftermiddagen Stockholmstid.

För post och resande, hvilka söderifrån eller från Östergötland ankommit

till Jönköping föregående afton för att vidare befordras till

vestra och nordvestra stambanorna, måste dessutom ett snälltåg afgå från

Jönköping klockan 5,30 förmiddagen, hvilket inträffar i Falköping klockan

7.55 förmiddagen och i Göteborg klockan 12.9 eftermiddagen.

Från Stockholm skulle ett särskilt snälltåg afgå klockan 6,36 förmiddagen

(= 7.0 förmiddagen Stockholmstid) och anlända till Göteborg

klockan 8.56 eftermiddagen samt ett dylikt i motsatt retning afgå från

Göteborg klockan 6.46 förmiddagen och inträffa i Stockholm klockan 9,3

eftermiddagen (= 9.27 eftermiddagen Stockholmstid.)

Dessa båda tåg mötas klockan 1.36—1.52 eftermiddagen i Laxå,

hvarifrån snälltåg sedermera afgår på nordvestra stambanan till Norge.

Ett annat, som på morgonen utgått från Kongsvinger, inträffar i Laxå

före de båda Stockholm—Göteborgstågens ankomst dit.

Sådana äro hufvuddragen af den tidtabell för snälltågen, som Traiikstyrelsen

anser såsom den enda praktiskt lämpliga för vintermånaderna,

i händelse det varder faststäldt, att ordinarie snälltåg icke få framgå på

statens jernvägar emellan klockan 11 eftermiddagen och klockan 5 förmiddagen.

Förhållandet emellan de begge snälltågsanordningarne i afseende

på befordringshastigheten torde åskådligast framgå af bilagda grafiska

framställningar öfver snälltågens gång, upptagande båda alternativen för

linierna Malmö- Stockholm—Gefle, Göteborg—Stockholm—Gefle och Malmö

—Göteborg, det nyss angifna med uppehåll öfver natten i Jönköping

s. 7 Kontrollera mot PDF

Förat" Kammarens Tillfälliga Utskotts (N-o 2) Utlåtande N:o 16. 7

eller Nässjö, tecknadt med röda linier och de nuvarande turerna med

genomgående tåg, tecknade med svärta.

Derutaf kan lätt inhemtas följande för omdömet om fördelar och

olägenheter för affärskorrespondensen vägledande förhållanden
Svar

på bref, som afgått till exempel pa Måndagen klockan 2

eftermiddagen från Malmö kan anlända till Malmö:

från Norrköping ...

» Stockholm ......

» Gefle .............

» Göteborg ........

Utan

nattåg.

Med nattåg.

Thorsdag

kl. 1.401

. m.

Onsdag kl. l.io e. in.

Fredag

» 1.40

»

Onsdag » l.io »

Lördag

» 1.40

»

Thorsdag » l.io »

Thorsdag

» 1.40

»

Onsdag '') l.io »

Skilnad i tid.

24 timmar.

48 »

48

24 ,,

Anm. Ofvanståcnde förhållanden gälla för hela rikets öfver Danmark gående

utländska brefvexling.

Svar på bref, som skrifvits i Stockholm eller Göteborg på Måndag

^eftermiddag anländer från respektive Göteborg och Stockholm samt

utdelas i Stockholm

och Göteborg ..

Fredags morgon

Onsdags morgon 48 timmar.

i • ny‘dr, kref, som skrifvits i Göteborg Måndagsafton till Gefle, utdelas

i Goteborg.........| Lördags morgon ......| Thorsdags'' morgon. (48 timmar.

Svar på bref, som skrifvits pa Måndagsförmiddag i Gefle till Göteborg,

utdelas i Gefle | Fredags afton. | Onsdags afton. | 48 timmar.

,, SkiJnaden i befordringshastighet för de resande torde utan vidare

förklaring lätt inses af de grafiska tabellerna.

.. , ^ man V1P beskna den besparing i omkostnader för statens jern
vagstrahk,

som skulle kunna vinnas genom indragning af nattågen under

vissa manader, maste man ihågkomma, att hela den dervid tjenstgörande

personalen sa väl å stationerna som å banan och sjelfva tågen i alla fall

maste bibehållas för den del af året, då snälltåg skulle få framgå äfven

emellan klockan 11 eftermiddagen och 5 förmiddagen, emedan denna personal

icke ar af sådan beskaffenhet, att densamma kan till exempel afskedas

i November för att återtagas i Maj samt att eu i alla fall till 18

timmar pa dygnet 1 timme före och 1 timme efter de tidigaste och senaste

bantågens afgång och ankomst oberäknade, utsträckt tjenstgöring

hvilken omöjligen kan undvikas, så vida godsbefordringen till dess nuvarande

omfattning vinter och sommar skall kunna vidmakthållas, fordrar

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Forsta Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 16.

i det närmaste samma antal tjensteman och bening på

vid banan som om tjenstgönngen voro utsträckt till hela cl) g .

utaf följer att alla fasta arfvode!! och alla för personalen erforderlig

bostäder måste förblifva desamma, ehvad nattågen skola framgå hela are

eiier blott eu del deraf. Kalkylen öfver den ifrågavarande kostnadsbe“"ta

då uppgöras för fem månader, det vill säga för den del

af vintern, hvarunder försigtighet™ bjuder att i någon man minska tag

haStlgUrdkP1nnev“andedårf vinter tillryggaläggas under hrafje dygn

na vestra östra och södra stambanorna med snalltag 325,- ta m , ,

om de så kallade nattågen indragas endast 2«,s tågiml. Den geno j

eu sådan indragning uppkommande besparmgen af d gliga sna Ugsm

ks «srsar ri~„......

ven.............................................................................. ,, — 42.

Milpenningar till lokomotivpersonalen ............

Reparation, underhåll, smörjning, putsning och belysning

af 7 vagnar i hvarje snälltåg.............................................

Barans1''riktning! Jalsutbyteoclrsignaieringsinaterialier efter

medeltal för 10 år...

» -

„ — 80.

» — 30.

1: 8.

eller tillsammans per tågmil Ivronor 5: 60.

och således för 12,240 tågmil in alles '' ; ;;

Dertill bör läggas den besparing af extra arbetare,

som uppkommer derigenom, att 75 ordinarie

banvakter få under 150 dagar användas till arbeten

på banan i stället för bevakning, motsvarande

11,250 dagsverken å 1: 50 .

samt för eldning och belysning å 18 stationer under

i medeltal 4 timmar och 150 nätter, omkring...

Kronor 68,544:

16,875:

5,400:

Qurvuno T*lv1 1 (T koStnädsbGbl)

Häremot kan likväl å andra sidan u

icke, orenom de utvidgade tillfällen till

sammanhängande angelägenheters snabbare

nattågen öppnar, de resandes antal och

ppställas den frågan, huruvida

resors företagande och dermed

ombesörjande, som tillvaron af

resornas längd inom eu och

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o lb.

samma tid så mycket förökas, att inkomsten deraf uppväger förestående

utgifter för nattågen.

Erfarenheten af nattågens inflytande på förhållandet mellan utgifter

och inkomster är ännu allt för kort för att lemna säkra data till

grund för en sådan sannolikhetsberäkning; men från 1874 kan dock ett

exempel anföras. Under Januari—April och December månader sistnämnda

år utgjorde enligt då gällande tidtabeller snälltågsmilen in alles

52,963,4 hvarutaf med nattåg 15,525 eller 29,3 procent. Inkomsten af

försålda snälltågsbiljetter utgjorde under samma tid in alles Kronor

679,484,33. Om nämnda nattåg derunder varit indragna, skulle, efter ofvan

anförda beräkningsgrunder, en utgiftsbesparing uppkommit af 109,115

Kronor, motsvarande 16 procent af hela den ofvannämnda inkomstsumman;

men månne man icke är berättigad att antaga, det de genom natttågen

med 29 procent ökade resetillfällena hafva tillskyndat jernvägarne

de 16 procent af inkomsterna, som enligt ofvanstående erfordrats för att

betacka den genom nattågen förorsakade tillökningen i driftkostnader?

Befogenheten af ett sådant antagande styrkes af statistiken, som

visar, att oaktadt snälltågen under de senare åren så betydligt ökats till

mängd och utsträckning, antalet af de resande, som begagnat dessa tåg

stigit i en ännu större proportion. Under år 1869 tillryggalade snälltågen

en väglängd af 70,725 mil och under år 1874 utgjorde motsvarande

väglängd nära dubbelt så mycket eller 139,398 mil, men på samma tid

ökades personfreqvensen med snälltågen från 1,404,262 till 3,335,915

personmil, så att densamma det senare året var 2,4 gånger så stor som

under det förra, och under det hvarje snälltåg år 1869 var upptaget af

i medeltal 20 personer, medeltalet af resande med ett sadant tåg år 1874

var 24 personer. Går man så långt tillbaka som till 1864, då Södra

stambanan anknöts till det öfra stambanenätet, visar sig det märkliga

förhållandet, att så länge snälltågsmilens antal var ungefär lika under

en följd af år, såsom under åren 1865 till och med 1870, medeltalet

af resande med hvarje tåg höll sig vid samma tal, eller 20, och att

en bestämd tillökning i detta antal först inträdde år 1871, då snälltågens

resor utsträcktes öfver det förut öfliga måttet.

Genom hvad ofvanför blifvit anfördt torde det Tillfälliga Utskottets

lista till och med 7:de frågor, så vidt ske kan, vara besvarade.

Den 8:de och 9:de frågan kunna icke direkt besvaras, enär särskild

statistik ej kunnat föras öfver de biljetter, som sålts till sådana snälltåg,

som fortsatt färden under natten. Ur den allmänna snälltågsstatistiken

för 1874 kan dock följande slutas: Snälltågen bestodo i medeltal af 7,5

Bill. till Riksd. Prot. 1876. 8 Sami. 2 Afd. 1 Band. 12 Käft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 16.

vagnar, hvaribland furmos 2 packvagnar (brornsvagnar) och 1 postvagn.

Det antal personvagnar, snälltågen sålunda öfverhufvudtaget innehöllo,

eller 4,5, upptogos af 24 resande, hvadan i hvarje vagn fördes i medeltal

5,3 passagerare.

De tre första månaderna af året följde med hvarje snälltåg i medeltal

19 personer; vagnantalet var ungefär lika, och under denna del af

året kan följaktligen hvar vagn anses hafva varit upptagen af 4,2 personer

så väl å de så kallade nattågen som de öfriga snälltågen, enär de

förra i allmänhet icke varit mindre begagnade än de senare.

Utaf hela antalet resande med snälltågen under 1874, 283,596 personer,

reste 61,023 från eller till Stockholm, 35,296 till eller från Göteborg

och 39,154 till eller från Malmö. Till eller från dessa ändstationer

reste således 135,473 personer eller nära hälften af samtliga snälltågsresande,

och mellan andra stationer 148,123 personer, hvilket antal med

blott 6,325 öfverstiger hälften af totalantalet snälltågsresande.

I afseende på den 10:de frågan är Styrelsen i tillfälle att enligt

approximativt bokslut, hvaruti vid den snart skeende definitiva afslutningen

några mindre betydande förändringar möjligen kunna förekomma,

statens jern vägstrafiks samtliga inkomster under år 1875 uppgått till

Kronor 15,105,701: 57 samt drift- och underhållskostnaderna till Kronor

9,742,826: 30 och utgiftsprocenten således till 64,5.

C. O. Troilius.»

Utaf denna promemoria framgår,

att egentliga nattåg för närvarande förekommer endast å linierna

Nässjö—Katrineholm, Falköping—Katrineholm och Falköping—Nässjö, eller

å circa ^ af statsjernvägarnes hela längd; att nattågen ej kunna tillåtas

längre hvila än mellan klockan 11 e. m. och 5 f. m.. så vida godstrafiken

å våra enspåriga banor skall medhinnas och såväl industrien som

jernvägsinkomsterna icke lida ett högst betydande afbräck;

att en till 18 timmar på dygnet (1 timme före och 1 timme efter

de tidigaste och senaste bantågens afgång och ankomst oberäknade) utsträckt

tjenstgöring, hvilken omöjligen kan undvikas, så vida godsbefordringen

till dess nuvarande omfattning vinter och sommar skall kunna

vidmakthållas, fordrar i det närmaste samma antal tjensteman och betjening

på stationerna och å banan som om tjenstgöringen vore utsträckt

till hela dygnet, hvaraf följer att, alla fasta arfvoden och alla för personalen

erforderliga bostäder, måste blifva desamma, ehvad tågen skola

framgå hela dygnet under hela året eller blott en del deraf; samt

s. 11 Kontrollera mot PDF

Första Kammarens Tillfälliga Utslcotts (N:o 2) Utlåtande N:o 16. 11

att besparingen, om de nuvarande nattågen indrogos, under fem

vintermånader, enligt Kongl. Styrelsens specificerade kalkyl skulle kunna

antagas årligen uppgå till 90,819 kronor och för sex månader således

till omkring 109,000 kronor, hvaremot statistiken visat, att, under det

snälltågsmilens antal från 1869 ej fullt dubblats, har genom de utvidgade

tillfällen till resors företagande passagerarnes antal ökats 2,4 gånger, eller

i ännu större proportion, hvaraf borde kunna slutas, att de genom natttågen

ökade inkomsterna uppväga tillökningen i utgifter, och att nattågen

således kunna antagas gå utan förlust.

Genom ofvanstående af Kongl. Trafikstyrelsen lemnade utredning

har Utskottet kommit till öfvertygelse, att nattågen å statsjernvägarne

icke förorsaka de kostnader och olägenheter, som motionären och säkert

många med honom förestält sig. samt att de dessutom med den utveckling

trafiken vunnit numera knappast skulle kunna indragas, utan stort

men för såväl person- som godsbefordringen och posten; men härförutan

bör enligt Utskottets åsigt tagas i betraktande:

att om, såsom Kongl. Trafikstyrelsen antagit, kostnaderna för natttågen

betäckas af inkomsten för ökadt antal resande, så uppkommer en

vinst för dessa tåg genom det bidrag af 40 å 50,000 kronor, som Kongl.

Postverket årligen lemnar;

att persontrafiken å stambanorna ofta är så stor, att, om ej natttågen

funnes, ett extra dagsnälltåg måste anordnas, hvilket säkert skulle

komma att kosta i det närmaste lika mycket, och mera störande inverka

på den öfriga trafiken;

att kostnaderna för den resande allmänheten skulle ej obetydligt

ökas genom uppehållen under nätterna, hvilket, om nattqvarteren med

deraf följande kostnader, utom besväret och tidsförlusten, öfverhufvudtaget

endast beräknas till 3 kronor, skulle för de 50,000 resande som årligen

kunna antagas begagna dessa tåg, föranleda en ökad reseutgift af

omkring 150,000 kronor;

att den under senare åren ökade utgiftsprocenten vid stambanorna,

hvilken motionären tillskrifver nattågen, uppkommit af helt andra

orsaker, hvaribland kunna anföras: ökade underhållskostnader för räls,

uppkomna derigenom att proportionsvis större utbyte nu måste ske, sedan

de blifvit äldre och mera slitna, än då de voro nyare; utvidgningar

af stationer och byggnader till följd af ökad trafik; öppnandet af nya

bandelar, som ökat utgiften i större proportion än inkomsten; men hufvudsakligen

de under senare åren stegrade priser på arbete och alla

materialier, såsom stenkol, jern, trä etc. äfvensom, med anledning af högre

lefnadskostnader, ökad aflöning till vid jernvägarne anstälde tjenste
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 16.

män och betjening, uppgående år 1874 utom familjerna till ej mindre

än 2,771 personer;

att Sveriges klimatiska förhållanden visserligen högst betydligt försvåra

och fördyra jern vägstrafik i allmänhet under vintrarne, men att,

om banorna skulle hållas öppna aret om, hvilket icke kan undvikas, sa

inverka de klimatiska förhållandena föga, om jernvägarne trafikeras 18

eller 24 timmar om dygnet. Uti Ryssland och Canada med vida svårare

vinter än Sverige gå också nattåg året om;

att postbefordringen inom landet, om nattågen indragas, skulle så

betydligt försenas, att svar på bref mellan stambanornas ändpunkter fördröjdes0

24 till 48 timmar, hvilket förhållande gäller för hela landet

i fråga om den öfver Danmark gående utländska korrespondensen;

samt slutligen , .

att det utan nattåg kan anses omöjligt att, utan betydligt dröjsmål,

stora extra kostnader och olägenheter ställa posten och persontrafiken i

omedelbar förbindelse med de stora europeiska kommunikationslinierna,

hvilket Utskottet med anledning af den ständigt ökade förbindelsen Sverige

och utlandet emellan ansett vara af den allra största vigt, likasom

att den försämring i denna förbindelse — utom de rubbningar i affärs- och

andra förhållanden inom eget land och med utlandet — som genom borttagandet

af nattågen otvifvelaktigt skulle uppkomma, vore att anse som

ett tillbakagående, under eu tid då allt går ut på att underlätta och fullkomna

de internationela kommunikationsanstalterna, och då ingå giltiga

skäl kunna andragas till försvar för en dylik mindre tidsenlig åtgärd,

skulle godkännandet af motionärens förslag ej kunna undgå att väcka

ett berättigadt, föga smickrande, uppseende, uti de stater, med hvilka

Sverige nyligen ingått postkonvention.

På dessa grunder får Utskottet tillstyrka,

att Herr Storckenfeldts motion icke må vinna Riksdagens

bifall.

Stockholm den 18 April 1876.

På Utskottets'',vägnar:

O. E. L. DAHM.

Reservation:

af Herr C. J. Storckenfeldt.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande K:o 10.

13

Plan

för snälltåg’ vintertiden mellan Stockholm— Göteborg och Malmö,

utan s. k. nattåg.

Ankomsttid.

Afgångstid.

Ankomsttid.

Afgångstid.

Malmö..................

2,0 e. m.

d. 15 Dec.

Stockholm d. 15 Dec.!

1 O 10,30

t St.-tid.)

10,6 f. m.

Eslöf....................

3,2 e. in.

3,n »

Katrineholm ............

2,17 e. m.

2,4 2 B

Hessleliolm ........

4,2 5 »

4,3 5 »

Norrköping..............

4,3 b

4,1 1 B

Alfvesta ...............

7,7 B

7,15 b

Linköping................

5,33 »

5,42 B

Nässjö.................

9,28 B

9,44 B

Mjölby ....................

6,36 »

6,44 B

Jönköping...........

10,52 B

Nässjö.....................

9,3 6 B

9,44 B

Jönköping............

5,0 f. m.

d. 16 Dec.

Jönköping.................

10,5 2 B

Nässjö...............

6,14 f. m.

6,30 »

Jönköping d. 16 Dec.

5,0 f. m.

Mjölby..................

9,12 »

9,22 B

Nässjö........................

6,14 t. m.

6,20 B

Linköping............

10,1 6 »

10,24 B

Alfvesta....................

8,28 B

8,42 B

Norrköping .........

11,46 B

11,54 B

Hessleholm ..............

11,14 B

11,21 B

Katrineholm.........

1,15 B

1,3 5 e. in.

Eslöf ........................

12,3 9 e. m.

12,4 8 e. m.

Stockholm............

5,4 6 B

Malmö........................

1,46 B

=

(6,10 e. m.)

St.-tid.

Göteborg...............

6,4 5 f. m.

Stockholm................

f O 7,0

\ St.-tid)

6,3 6 f. m.

nedljunga...........

9,io f. m.

9,16 B

Katrineholm ......

10,4 5 f. m.

10,5 5 B

Falköping............

10, i o »

10,2 5 B

Halsberg ................

12,32 e. in.

12,5 7 e. in.

Stenstorp ............

10,4 6 »

10,4 9 B

Laxå .......................

1,42 B

1,52 B

Sköfde.................

11,13 »

11,17 B

Sköfde .....................

4,11 B

4,14 B

Laxå.....................

1,36 e. m.

1,4 6 e. m.

Stenstorp ..............

4,39 B

4,4 2 B

Halsberg.............

2,31 b

2,56 B

Falköping.................

5,4 B

5,19 B

Katrineholm.......

4,33 B

4,45 B

Herrljunga ..............

6,1 1 B

6,20 B

Stockholm............

9,3 B

Göteborg ..................

8,5 6 B

■*=

(9,2 7 e. m.)

St.-tid.

Göteborg...............

1,15 e. m.

Jönköping.................

5,30 f. m.

Herrljunga............

4,i e, m.

4,8 B

Falköping................

7,5 5 f. m.

8,10 B

Falköping............

5,io b

5,2 5 B

Herrljunga ...............

9,12 B

9,19 b

Jönköping............

7,20 »

Göteborg ..................

12,9 e. m.

Falköping...........

10,2 0 f. m

Jönköping..................

2,44 e. m.

Jönköping..........

12,15 e. m

Falköping..................

5,9 e. m.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.