Första Kammarens Tillfälliga Utslcotts (N:o 2) Betänkande N:o IS
1876-04-21 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
FK 2TU 1876:18, Första Kammarens Tillfälliga Utslcotts (N:o 2) Betänkande N:o IS
Dokumentets text
16
Första Kammarens Tillfälliga Utslcotts (N:o 2) Betänkande N:o IS.
verkliga fördelar vore att vänta af den föreslagna anordningen och hemställer
derför vördsammast,
att Första Kammaren må instämma i Andra Kammarens
beslut.
Stockholm den 21 April 1876.
På Utskottets vägnar:
O. E. L. DAHM.
N:o 18.
Ank. till Riksd. Kansli den 22 April 1876, fel. 1 e. m.
Första Kammarens Andra Tillfälliga Utskotts Betänkande N:o 10,
med anledning af Andra Kammarens beslut i fråga om
ordnande af döfstumme-under visning en i riket.
Med bifall till sitt Första Tillfälliga Utskotts Utlåtande N:o 4 har
Andra Kammaren för sin del fattat det beslut, »att Riksdagen ville i underdånig
skrifvelse anhålla, det täcktes Kong!. Maj:t låta uppgöra förslag
till fullständigt ordnande af döfstummeundervisningen i riket, så att icke
blott lagstadgad undervisning kunde beredas alla i undervisningsåldern
varande döfstumma barn inom landet, utan ock ändamålsenliga åtgärder
vidtagas för åstadkommande af en för ändamålet fullt nöjaktig lärarebildning»;
och är detta jemlikt 63 § 3 mom. Riksdagsordningen Första
Kammaren delgifvet, hvarefter ärendet blifvit för vidare utredning till
Utskottet öfverlemnadt.
I den motion (N:o 4) inom Andra Kammaren, genom hvilken denna
fråga ånyo blifvit framstäf för Riksdagen, har motionären framhållit de
döfstummas
Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (No 2) Betänkande N:o 18. 17
döfstumraas behof af en för dem lämplig undervisning och uppfostran
samt i sammanhang dermed redogjort för grunddragen till den plan
för döfstummeundervisningens ordnande, hvilken han anser böra följas.
Andra Kammarens Utskott, som behandlat denna motion, har i sitt
betänkande förklarat, att det ej varit i tillfälle att med tillräcklig noggrannhet
ingå i granskning af detaljerna af motionärens plan, men att det
likväl ansåge den tidpunkt vara inne, då staten borde såväl genom lagstiftning
som genom nödig handräckning bistå de bemödanden, som från
enskildes, kommuners eller landstings sida gjorts eller komma att göras
för att ordna denna undervisning, helst denna angelägenhet i »den allmänna
meningen numera har vunnit en varmare bundsförvandt än under
någon föregående tid».
Enligt statistiska uppgifter funnos år 1870 i riket 4,265 döfstumma,
deribland 2,376 af mankön och 1,887 af qvinkön. Af dessa voro omkring
650 mellan 6—15 år, eller i den ålder, som för deras undervisning är
mest lämplig. För alla dessa döfstumma finnas nu följande undervis
-
ningsanstalter:
Manilla med .............
Stockholm (enskild).
Lund ............................
vid Göteborg
Brodal
Glasells skola
Fredriksholm.
Hjorthed..........
Karlskrona.......
Grava (Wermland) ............
Falun.......................................
Sofielund (Westmanland)
Örebro....................................
Hernösand..............................
Persberg (Gefle)..................
Umeå.......................................
153 döfstumma.
21.
85. (Underhållen af Skånes båda landsting.
)
41.
9.
30.
22.
61.
24.
24.
21.
13.
20.
11.
?
(Underhållen
landsting.)
(Underhållen
landsting.)
af Kronobergs läns
af Blekinge läns
535.
Vore alla dessa 535 döfstumma mellan 6—15 år, skulle behofvet
af undervisning för de unga vara i det närmaste tillgodosedt, men af
Bill. till Biksd. Prof. 1876. 8 Sami. 2 Afd. 1 Band. 12 Häft. 3
18 Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Betänkande N:o 18,
dem som befinna sig i anstalterna är mer än hälften öfver 15 år, hvaraf
framgår, att omkring 400 döfstumma barn i undervisningsåldern för närvarande
sakna undervisning. Då dertill kommer, att många döfstumma
öfver 15 års ålder i anledning af anstalternas hittillsvarande otillräcklighet
icke kunnat erhålla lämplig uppfostran, men önskligt måste vara
att sådan kunde dem beredas, visar sig, att de nuvarande skolorna för
döfstumma äro otillräckliga.
Inom närmaste tid torde dock behofvet af ökadt tillfälle till undervisning
i berörda afseende icke kunna afhjelpas, enär tillräcklig tillgång
icke lär förefinnas på sådana lärare, hvilka kunna undervisa efter
talmetoden, en metod som efter nyare åsigter och erfarenheter skall vara
den ändamålsenligaste.
Då frågan om de döfstummas undervisning vid sista riksdagen
förekom till handläggning, ansåg man, att genom inskränkning af lärotiden
för de öfveråriga skulle blifva möjligt att bereda undervisning åt
alla de yngre, och Riksdagen anhöll derföre i skrifvelse N:o 77, att Kong!.
Maj:t måtte låta utreda, huruvida de öfveråriga elevernas afgång från
döfstummeanstalteima lämpligen kunde påskyndas, så att derigenom tillfälle
bereddes för alla inom läroåren varande döfstumma barn att komma
i åtnjutande af undervisning, samt i motsatt fall för Riksdagen föreslå
de åtgärder, som kunde leda till nämnda måls vinnande. Andra Kammaren^
som i det hufvudsakliga godkänt den nu väckta motionens syftemål
och ansett nyss berörda underdåniga skrifvelse icke tydligt uttala
den åsigt, att döfstummeundervisningen i riket bör fullständigt ordnas,
har för sin del besluta den ofvan anförda förnyade skrifvelsen i ämnet.
Då denna af Andra Kammaren föreslagna skrifvelse är mera omfattande
än den af 1875 års Riksdag rörande samma angelägenhet aflåtna,
och då, enligt Utskottets åsigt, det bör anses såsom ett åliggande för staten
att bereda tillfälle för alla döfstumma barn att erhålla en för dem lämplig
undervisning, liksom redan skett för dem, som äro med alla sinnen
utrustade, så anser sig Utskottet hafva giltiga skäl att vördsamt föreslå,
att Första Kammaren må instämma i Andra Kammarens
beslut.
Stockholm den 21 April 1876.
På Utskottets vägnar:
O. E. L. DAHM.
Stockholm, Associations-Boktryckeriet, 1876.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.