Skrifvelse till Kongl. Maj:t rörande de med rektorsbefattningen vid Malmö högre elementarläroverk förenade inkomster.
7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Svag — ungefär 2,5 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
- Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
FK 2TU 1876:6, Skrifvelse till Kongl. Maj:t rörande de med rektorsbefattningen vid Malmö högre elementarläroverk förenade inkomster.
Dokumentets text
Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 6.
1
N:o 6.
Ank, till Eiksd. Kansli den 29 Mars 1876, kl. 2 e. m.
Första Kammarens Andra Tillfälliga Utskotts Utlåtande N:o 3,
i anledning af Herr H. Schönbecks motion N:o 7 om
aflåtande af underdånig skrifvelse till Kongl. Maj:t rörande
de med rektorsbefattningen vid Malmö högre elementarläroverk
förenade inkomster.
Med antydan derom, att, oaktadt statsmakterna beslutat lönereglering för
en mängd af statens tjensteman, mycket ännu återstode att utföra, innan en rättvis
fördelning af löneförmåner kan åstadkommas, har Herr H. Schönbeek genom en
inom Första Kammaren väckt motion (N:o 7) Fästat uppmärksamheten derpå, att,
ehuru reglering af lönestaterna för elementarläroverken skett, rektorn vid Malmö
elementarläroverk är den ende bland sina likar i riket, som ännu är i full besittning
af sådana hemman, som af ålder varit läroverket anslagna, och derigenom
åtnjuter icke endast en vida högre lön än andra rektorer, utan en, som är jemförlig
med dem, som blifvit bestämda för rikets högsta embetsman, och som antagligen
kommer att stiga till ännu högre belopp, när nya arrendekontrakt komma
att uppgöras, samt föreslagit, att Riksdagen ville i underdånighet anhålla, att Kongl.
Maj:t täcktes låta undersöka med hvad rätt rektor i Malmö uppbär arrendena å
för hans tjenst anslagna hemman samt “derefter, särskildt om nytt förordnande
att rektorstjensten förestå under tiden skulle förekomma, i nåder fatta det beslut,
hvartill utredda förhållanden kunna föranleda".
Under behandlingen af motionen har Utskottet af i bestyrkta afskrift^1 detsamma
delgifna gåfvobref, Kongl. resolutioner och andra handlingar inhemtat:
1:° att Konung Fredrik II i Danmark den 18 Augusti 1585, utan att någon
derom gjord ansökan i gåfvobrefvet nämnes, “på det att skolan i Malmö må blifva
med dess lärdare män försörjd, hvilka må ungdomen i lärdom och bokliga kon
Bih.
till Riksd. Prat. 1876. 8 Sarnl. 2 Afd. 1 Band. 6 Höft.
2
Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 6.
stel'' undervisa, och på det att Skolemesteren för sill flit och tjenst må vara försedd
med någon viss tillbörlig ränta och lön, hvarmed han kan vara hjelpt11, skänkt
en del al de indragna Lunda Capitelgodsen, utgörande det s. k. Vicariatus Abrahrn
Militis, till den “Skolemestere, som nu är, så ock den, som efterkommande varder
och blifver uti Malmö skola, eu efter annan till evig tid“, åliggande det honom
att hålla godset vid god häfd, åboerna vid lag och rätt och ingen med någon
ny “infestning" eller annan osedvanlig “pålegge“ besvära;
2:o att Konung Christian IV den 4 April 1647, sedan borgmästare och råd i
Malmö på rektors derstädes vägnar andragit, att den inkomst han hade att lefva
af blifvit förminskad, derigenom att de landsbyar, hvaraf han hade sin inkomst,
blifvit i förliden fejd ruinerade, och anhållit om understöd, skänkt de Lunds Domkapitel
förut tillhörige s. k. Bona Altaris Sancti Sepulcri till den rektorn i Malmö
skola “som nu är, eller de härefter kommandes varder11;
3:o att samme Konung Christian på anmälan af borgmästare och råd om otillräcklig
lön för skolmästaren den 3 Mars 1599 till “den skolemestere i Malmö skola,
som nu är, eller härefter kommandes varder11, anslagit såsom prebende den nära
Malmö stad belägna Hyllie socken, hvilken likväl med anledning af anförda klagomål
deröfver, att gudstjensten och själavården icke af rektor kunde tillbörligen
besörjas, den 4 Maj 1605 blef socknepresten i Bunkeflod återgifven mot förbindelse
att erlägga en årlig afgift, som sedermera, under namn af Hyllie vederlag
bestämdes till 8 pund “bjug“ och 4 pund “rug“, och ännu utgöres med ett belopp
af 40 t:r spanmål, ^ råg och aj3 korn af pastor i Bunkeflod.
4:o att genom Kongl. resolution den 7 December 1668, vid väckt fråga om
att draga löningshemmanen “under akademien eller kapitlet igen11, bestämdes, att
“de böra kontinuera vid tjensterna efter brefvens lydelse11, sedan det förut den
20 Oktober 1664 blifvit resolveradt, att de gamla bestämmelserna rörande Hyllie
socken “såsom skälige skola efterlefvas11.
5:o att på åboernas besvär öfver skedd uppsägning Kongl. Maj:t den 22
Oktober 1817 resolverat, att “som donations-brefven af åren 1585 och 1647 äro
i obestämda och mindre tydliga ordalag författade, samt hemmanens nuvarande
åboer i 2''L århundrade varit försäkrade om lifstidsbesittning derå11 emot skyldighet
att “till rektor i Malmö erlägga de åt honom på lön anslagna rättigheter11--
så förklarar Kongl. Maj:t åboerna berättigade att på samma vilkor som hittills
hemmanen besitta; dock bör vid hvarje hädanefter inträffande åboledighet--
hemmansdelen, i enlighet med hvad redan genom Kongl. Brefvet den 28 Mars
1807 om Lunds akademis prebendehemman är stadgadt, genom auktion till den
mestbjudande för en tid af 30 år b ortarrenderas.
Kongl. Maj:t ansåg således äfven då, liksom Konung Fredrik II år 1585, hemmanens
arrendebelopp vara rektor i Malmö på lön anslagne och Sig berättigad att
rörande sättet för deras utarrendering förordna.
3
Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 6.
6:o att i Kongl. Brefvet till Lunds Domkapitel den 9 December 1836 angående
för elementarläroverken i Lunds stift påräknade tillgångar förmäles, att
Kongl. Maj:t, “enär de af Rikets Ständer till läroverken anvisade medel icke
lemna några tillgångar för ett Gymnast inrättande" i Lunds stift, den 27 Juni
1820 befallt Domkapitlet att utreda, huruvida och till hvad belopp såväl afgifterna
från klockarelägenheterna till skollärares aflöning som andra dylika spannmålsanslag
skulle kunna till fond för en gymnasii-inrättning användas; samt att Domkapitlet
i anledning deraf den 28 Augusti 1822 andragit, att, bland annat, såväl
“helgonskyldsmedlen" som “skolhemmanen i Skåne" dertill kunde påräknas, och
att de genom hemmanens bortarrendering vid åboernas afgång kunde lemna en
ökad årlig inkomst af 400 t:r korn; till följd hvaraf Kongl. Maj:t förordnade det
bland tillgångarne inom Lunds stift för dess elementarläroverks ökade löningsstat
skulle beräknas af skolhemmanen i Skåne 400 t:r korn, och att dessa hemman
skulle utarrenderas på sätt genom Kongl. Brefvet den 22 Oktober 1817 bestämts
angående Malmö skolehemman;
7:o att vid regleringen af 1833 års interims-löningsstat för elementarläroverken
inkomsterna af rektors i Malmö löningshemman, blifvit till fyllnad af de
vid Malmö skola anståide öfrige lärares löner använde, hvarvid stadgades, att rektorslönerna
öfver hela riket skulle utgå till lika belopp eller med 120 t:r spannmål,
hvartill rektorslönen i Malmö ock, efter förre innehafvarens i Maj 1838 timade död,
vid tjensteårets utgång nedsattes;
8:o att efterträdaren genom eu till Kongl. Maj:t d. 28 Maj 1844 ingifven skrift
anhållit, att han måtte återbekomma den gamla rektorslönen, “som vore rektorerne
vid Malmö skola för everldliga tider tillförsäkrad, helst de gjorda förläningarne icke
tillhörde denna skola i allmänhet utan innehades af hennes rektorer särskildt under
privilegii rätt", upplysande, att de befintliga tillgångarne utgöra omkring 350
tunnor, men komma att ökas vid nya arrendens uppgörande, och erbjudande sig,
så framt lönen honom återgåfves, för sin tjenstetid fylla hvad som kunde brista
uti det peuningebelopp, gällande löningstat öfrige lärare vid Malmö skola tillerkände;
men att Kongl. Maj:t under d. 24 Februari 1845 förklarat, att då Kongl.
Maj:t uti interims-löningsstaten för elementarläroverket i riket af d. 21 Sept. 1833,
hvilken d. 21 Dec. 1840 blifvit förnyad, bestämt och faststält de rektorsbefattningen
vid Malmö lärdomsskola tillhörande löneinkomster, samt enär sökanden efter
bemälte interimsstats utfärdande och med kännedom deraf sökt sin tjenst, icke
fann skäl att å den gjorda ansökningen fästa afseende.
9:o att Malmö stads Äldste sedermera å stadens vägnar underdånigst anhållit,
“att, då Kongl. Maj:t genom sistnämnda beslut icke afgjort hufvudfrågan
utan endast förklarat sökanden obehörig att väcka denna fråga, hvilken ock hufvudsakligast
rörde Malmö samhälles rätt och för detsamma vore af högsta vigt,
och alldenstund handlingarne ådagalade, att Malmö borgerskap af forna danska
4 Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 6.
konungar utverkat flera betydliga donationer till rektorerne vid dervarande skola,
och staden medelst ej mindre fredstraktaterna 1G58 och 1660 samt Malmö recess,
än äfven genom derefter utfärdade nådiga bekräftelseresolutioner erhållit försäkran
om dessa anslags orubbade fortfarande, hvilket för innehafvarne ytterligare bekräftats
genom 3:dje och 4:dje §§ af presterskapets privilegier år 1723, men, vid
den i strid härmed skedda indragning af en betydlig del utaf nämnde förläningar,
Malmö stad icke blifvit hörd och ofullständiga upplysningar lemnats om deras beskaffenhet,
samt då de öfverskott af gamla rektorslönen, som uppkommit efter betalandet
af skolans i och för löneförhöjningar åt dess öfrige lärare iråkade skuld
till statsverket och stiftets byggnadskassa, ännu icke hunnit att för något visst ändamål
disponeras, och det för en skola, helst en bland de större, vore högst fördelaktigt
att åtminstone dess styresman icke ofta ombytes, hvilken förmån åter ej
kunde vinnas annorlunda, än genom erbjudandet af en för hans och hans familjs
bergning tillräcklig lön, Kongl. Maj:t måtte med jemväl fästadt afseende å de betydliga
uppoffringar Malmö stad gjort för sitt skolväsende och andra allmänt nyttiga
inrättningar, ej allenast i nåder förordna, att alla de åt dervarande skolas
rektorer i och för deras embete anslagna gamla donationer skola dädanefter komma
dem till godo, utan äfven af gunst och nåd förunna innehafvaren att åtnjuta de
besparingar, som efter hans tillträde blifvit på gamla rektorslönen gjorda1'', på de
vilkor, han i sin ansökan inför Kongl. Maj:t sjelf framstäf.
Med anledning häraf “fann Kongl. Maj:t för godt i nåder besluta" d. 11
Febr. 1847, “att såväl nuvarande rektor som blifvande rektorer vid Malmö lärdomsskola
må, att räkna från d. 1 Maj 1845, tills vidare komma i åtnjutande af gamla
rektorslönen, dock med skyldighet att årligen godtgöra skolans öfrige lärare hvad
som, enligt mäklarebevis öfver gångbai’a spanmålspriset i Malmö vid Thomasmessotiden,
kan brista uti det penningebelopp, nu gällande löningsstat dem tillförsäkrar,
samt att om härigenom rektorslönen något år skulle komma att, efter samma grund,
understiga det i stat faststälda belopp af 720 R:dr banko, skilnaden bör honom
godtgöras af den kassa, hvilken skall för sådant ändamål bildas, utaf de, enligt
räkning af d. 1 Maj 1845, befintlige besparingar å gamla rektoi’slönen, hvaremot,
så snart rektorslön ett påföljande år, jemlikt förenämnda beräkning, lemnar öfverskott,
berörda kassa skall återbringas till sitt ursprungliga belopp, innan rektor
får åtnjuta mera än de enligt stat honom anvisade 720 R:dr banko, börande denna
kassa af rektor förvaltas under samma ansvars- och redovisningsskyldighet, som öfriga
under hans förvaltning stälda kassor, och han derjemte årligen inför Lunds
Domkapitel redovisa för liqviden med skolans öfrige lärare;"
att enligt af nuvarande rektorn i Malmö ex officio lemnad och i Utskottet
företedd uppgift hans lön för tjensteåret 1875—1876 utgjordes af;
opaginerad Kontrollera mot PDF
Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 6.
a) arrenden af
Inom Rönnebergs hårad:
tid
Vg mtl N:o 9 Wiarp 56
Va „ N:o 11 „ 34
V2 » N:o 2 Eskatorp 55
Va „ N:o 3 „ 43
V2 „ N:o 12 Wadensjö 58
63/4 kpld med arrendebelopp af 66
3/s
N:o 11 N. Möinge 57
53
33/4
6V4
257/s
10
30V2
t.T
Inom Oxie Härad:
N:o 4 Sunnanå 62 „ 20
N:o 3 _ „ 65 „ 1
N:o 5 Ö. Kattarp 66 „ 243/1()
N:o 6 „ 71 „ 31
34
73
33
83
68
„ 87
„ 90
, 80
84
12 kpr.
Summa 5n/24 mtl
571 tid 311 7/4o kpld „
698 t:r 12 kpr.
Arrendet af dessa hemman, faststäldt för 30 år, utgår med
Va råg, *|3 korn och 3|3 hafre.
b) “Hyllie vederlag", utgående af pastor i Bunkeflod och Hyllie med 40
tunnor säd 1|3 råg och 2|3 korn, som godtgöras efter medelmarkegångspris.
c) Ersättning af staten för reducerad helgonskyldsspaumål: 503 kr. 31 öre.
d) Af Malmö stad: 6 kr. 25 öre.
e) Några hemmansräntor, sammanlagda motsvarande 2 tunnor 9 kappor säd
åt åtskilliga slag, hvilka numera icke frivilligt erläggas och derföre till det mesta
blifva oguldne.
Om tillkomsten af de under litt. d och e upptagna lönebelopp har ingen
annan upplysning erhållits, än att något deraf, om icke allt, utgår från af enskilde
gjorda donationer. Rektor vid elementarläroverket i Malmö åtnjuter således för
sin tjenstebefattniug 740 t:r 21 kpr spanmål, 509 kr. 56 öre kontant jemte bostadsvåning.
Med stöd af inhemtade upplysningar om arrendebelopp, som nu betingas
för Skånes bättre jord, hvartill ifrågavarande löningshemman lära kunna räknas,
anser Utskottet sannolikt, att arrendena vid nya arrendekontrakts uppgörande
komma att stiga till vida högre belopp.
Dessa äro i korthet de upplysningar rörande rektorslönen i Malmö, hvilka
Utskottet kunnat hemta af gåfvobrefven och af senare Kongl. resolutioner jemförda
med rektors år 1844 och Malmö stads Äldstes derefter till Kongl. Maj:t
stälda ansökningar i frågan, och anser Utskottet sig böra nämna, att de före
-
6
Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 6.
tedda handlingarne synas vara så fullständiga, att antagligt är, att ingenting af
vigt och i sak dertill kan läggas.
Till följd af noggrann granskning af dessa föreliggande fakta, och .
då de anförda handlingarne upplysa, att de af konung Fredrik II år 1585
till “Skolemesteren11 och af konung Christian IV år 1647 till rektorn vid skolan i
Malmö skänkta hemman icke voro dessa konungars enskilda egendomar, utan
forna andliga gods, hvilka efter reformationen hemfallit till staten;
då dessa hemman icke kunna anses som gåfvor till rektor i Malmö för enskild
räkning, utan såsom af konungar på statens vägnar anslagen aflöning till en
tjensteman för meddelande af undervisning i Malmö skola;
då Hyllie vederlag, som ursprungligen var ersättning för rektors presterliga
tjenstgöring i Hyllie socken, numera icke är annat än en emot sitt ändamål använd
del af den kyrkoherdetjensten i Bunkeflod tillhörande lön;
då till följd deraf, att helgonskyldsspanmålen rätteligen kunnat reduceras,
ersättningen derför icke kan vara annat än statsmedel, som blifvit rektor i Malmö
på lön anslagne;
då Malmö stads rätt icke genom ifrågavarande löneanslags indragning i
minsta mån trädes för nära, alldenstund stadens genom dess borgmästare och
råd inför konung Christian IV 1599 och 1647 gjorda anmälan om rektors ringa
lön och ansökan om förhöjning derå icke kan ega annan betydelse, än de talrika
likartade framställningar, som på senare tider från städer genom deras auktoriteter
eller riksdagsombud ingifvits till Kongl. Maj:t eller Riksdagarne om inrättande
af nya eller utvidgande af gamla läroverk i de respektive städerna;
då Malmö stad ej heller har någon fördel af den höga rektorslönen, enär
staden derigenom icke ens är befriad från skyldigheten att tillhandahålla rektor
boställsvåning;
då staten genom upprättande åt fullständiga elementarläroverk i Malmö och
Lund rikligen sörjt för såväl Malmö stads som kringliggande landsorts behof af
elementarundervisning och derigenom uppfylt ändamålet med det gamla anslaget
samt derför åtagit sig en årlig utgift, som år 1875 uppgick till omkring 130,000
kronor, rektors i Malmö lön icke inräknad, och således mångdubbelt öfverstiger
den afkastning, som de för samma ändamåls vinnande gifna donationerna lemna;
då rektorsbefattningen vid elementarläroverket i Malmö numera enligt gällande
bestämningar är alldeles likartad med dylika befattningar vid andra fullständiga
läroverk;
då alla andra rektorer vid fullständiga läroverk hafva lika lön, och då det
icke kan vara gagneligt för det allmänna att utan särskild anledning frångå den
allmänt gällande grundsatsen, att lika tjenster böra åtnjuta lika lön;
då Lunds Domkapitel icke pröfvat donationerna vara starkare fästade vid
rektorstjensten, än att det ansett sig kunna och böra redan d. 28 Aug. 1822
7
Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o C.
föreslå, att, till bildande af en fond för inrättandet af ett gymnasium för Lunds
stift, “rektors vid Malmö skola löningshemman“ såväl som “helgonskyldsspannemålen“
skulle till en sådan anslås, och genom detta förslag tydligt erkänt sig
anse donationerna vara af natur att böra till det allmännas och icke till enskild
mans gagn användas;
då Kongl. Maj:t med stöd häraf enligt nådigt beslut 1833 anslagit rektors
löningshemman och helgonskyldsspanmålen till fyllnad af de vid Malmö skola anstälda
öfrige lärares löner och dervid stadgat, att rektorslönerna öfver hela riket
skulle utgå till lika belopp, eller med 120 tunnor spanmål, hvartill ock rektorslönen
i Malmö vid inträffad ledighet år 1838 nedsattes;
då Kongl. Maj:t i nådig resolution d. 11 Febr. 1847, sedan åtkomsthandlingarnas
innehåll i inlemnade ansökningar blifvit för Kongl. Maj:t omständligt framstäldt,
icke funnit detsamma sådant, att han kunnat pröfva rättvist att tillerkänna
rektor i Malmö hela den gamla rektorslönen till “evig tid“, utan endast “funnit
för godt besluta''1, att då varande och blifvande rektorer vid Malmö lärdomsskola
väl skulle tills vidare åtnjuta gamla rektorslönen, men att derifrån skulle göras afdrag
till fyllande af möjliga brister i det penningebelopp, som gällande aflöningsstat
tillförsäkrade de öfrige lärarne;
då detta “tills vidare11 väl måste anses betyda, att den gamla lönen skulle
utgå endast till den tid, då lämpligt befunnes att med statsanslag bestrida utgifterna
för rektors i Malmö aflöning;
då således Kongl. Maj:t till minskning af statens utgifter för vinnande af
med ifrågavarande donationer afsedt ändamål ansett sig kunna och böra för statsverkets
räkning disponera år 1833 nästan hela och 1847 vissa delar af den gamla rektorslönen;
så
anser sig Utskottet hafva fullgiltiga skäl att tillstyrka bifall till motionen
och vördsamt hemställa,
att Riksdagen i underdånig skrifvelse anhåller, att Kongl.
Maj:t täcktes låta undersöka, huruvida icke de delar af den
s. k. gamla rektorslönen i Malmö, som icke grunda sig på
enskild mans gåfva, må kunna, när tiden dertill anses vara inne,
till statsverket indragas emot det att af statsmedel anslås vanlig
rektorslön till rektor vid elementarläroverket i Malmö.
Stockholm d. 28 Mars 1876.
På Utskottets vägnar:
O. E. L. Dahm.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.