Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Kongl. Maj:t rörande de med rektorsbefattningen vid Malmö högre elementarläroverk förenade inkomster.

7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,5 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

FK 2TU 1876:6, Skrifvelse till Kongl. Maj:t rörande de med rektorsbefattningen vid Malmö högre elementarläroverk förenade inkomster.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 6.

1

N:o 6.

Ank, till Eiksd. Kansli den 29 Mars 1876, kl. 2 e. m.

Första Kammarens Andra Tillfälliga Utskotts Utlåtande N:o 3,

i anledning af Herr H. Schönbecks motion N:o 7 om

aflåtande af underdånig skrifvelse till Kongl. Maj:t rörande

de med rektorsbefattningen vid Malmö högre elementarläroverk

förenade inkomster.

Med antydan derom, att, oaktadt statsmakterna beslutat lönereglering för

en mängd af statens tjensteman, mycket ännu återstode att utföra, innan en rättvis

fördelning af löneförmåner kan åstadkommas, har Herr H. Schönbeek genom en

inom Första Kammaren väckt motion (N:o 7) Fästat uppmärksamheten derpå, att,

ehuru reglering af lönestaterna för elementarläroverken skett, rektorn vid Malmö

elementarläroverk är den ende bland sina likar i riket, som ännu är i full besittning

af sådana hemman, som af ålder varit läroverket anslagna, och derigenom

åtnjuter icke endast en vida högre lön än andra rektorer, utan en, som är jemförlig

med dem, som blifvit bestämda för rikets högsta embetsman, och som antagligen

kommer att stiga till ännu högre belopp, när nya arrendekontrakt komma

att uppgöras, samt föreslagit, att Riksdagen ville i underdånighet anhålla, att Kongl.

Maj:t täcktes låta undersöka med hvad rätt rektor i Malmö uppbär arrendena å

för hans tjenst anslagna hemman samt “derefter, särskildt om nytt förordnande

att rektorstjensten förestå under tiden skulle förekomma, i nåder fatta det beslut,

hvartill utredda förhållanden kunna föranleda".

Under behandlingen af motionen har Utskottet af i bestyrkta afskrift^1 detsamma

delgifna gåfvobref, Kongl. resolutioner och andra handlingar inhemtat:

1:° att Konung Fredrik II i Danmark den 18 Augusti 1585, utan att någon

derom gjord ansökan i gåfvobrefvet nämnes, “på det att skolan i Malmö må blifva

med dess lärdare män försörjd, hvilka må ungdomen i lärdom och bokliga kon
Bih.

till Riksd. Prat. 1876. 8 Sarnl. 2 Afd. 1 Band. 6 Höft.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 6.

stel'' undervisa, och på det att Skolemesteren för sill flit och tjenst må vara försedd

med någon viss tillbörlig ränta och lön, hvarmed han kan vara hjelpt11, skänkt

en del al de indragna Lunda Capitelgodsen, utgörande det s. k. Vicariatus Abrahrn

Militis, till den “Skolemestere, som nu är, så ock den, som efterkommande varder

och blifver uti Malmö skola, eu efter annan till evig tid“, åliggande det honom

att hålla godset vid god häfd, åboerna vid lag och rätt och ingen med någon

ny “infestning" eller annan osedvanlig “pålegge“ besvära;

2:o att Konung Christian IV den 4 April 1647, sedan borgmästare och råd i

Malmö på rektors derstädes vägnar andragit, att den inkomst han hade att lefva

af blifvit förminskad, derigenom att de landsbyar, hvaraf han hade sin inkomst,

blifvit i förliden fejd ruinerade, och anhållit om understöd, skänkt de Lunds Domkapitel

förut tillhörige s. k. Bona Altaris Sancti Sepulcri till den rektorn i Malmö

skola “som nu är, eller de härefter kommandes varder11;

3:o att samme Konung Christian på anmälan af borgmästare och råd om otillräcklig

lön för skolmästaren den 3 Mars 1599 till “den skolemestere i Malmö skola,

som nu är, eller härefter kommandes varder11, anslagit såsom prebende den nära

Malmö stad belägna Hyllie socken, hvilken likväl med anledning af anförda klagomål

deröfver, att gudstjensten och själavården icke af rektor kunde tillbörligen

besörjas, den 4 Maj 1605 blef socknepresten i Bunkeflod återgifven mot förbindelse

att erlägga en årlig afgift, som sedermera, under namn af Hyllie vederlag

bestämdes till 8 pund “bjug“ och 4 pund “rug“, och ännu utgöres med ett belopp

af 40 t:r spanmål, ^ råg och aj3 korn af pastor i Bunkeflod.

4:o att genom Kongl. resolution den 7 December 1668, vid väckt fråga om

att draga löningshemmanen “under akademien eller kapitlet igen11, bestämdes, att

“de böra kontinuera vid tjensterna efter brefvens lydelse11, sedan det förut den

20 Oktober 1664 blifvit resolveradt, att de gamla bestämmelserna rörande Hyllie

socken “såsom skälige skola efterlefvas11.

5:o att på åboernas besvär öfver skedd uppsägning Kongl. Maj:t den 22

Oktober 1817 resolverat, att “som donations-brefven af åren 1585 och 1647 äro

i obestämda och mindre tydliga ordalag författade, samt hemmanens nuvarande

åboer i 2''L århundrade varit försäkrade om lifstidsbesittning derå11 emot skyldighet

att “till rektor i Malmö erlägga de åt honom på lön anslagna rättigheter11--

så förklarar Kongl. Maj:t åboerna berättigade att på samma vilkor som hittills

hemmanen besitta; dock bör vid hvarje hädanefter inträffande åboledighet--

hemmansdelen, i enlighet med hvad redan genom Kongl. Brefvet den 28 Mars

1807 om Lunds akademis prebendehemman är stadgadt, genom auktion till den

mestbjudande för en tid af 30 år b ortarrenderas.

Kongl. Maj:t ansåg således äfven då, liksom Konung Fredrik II år 1585, hemmanens

arrendebelopp vara rektor i Malmö på lön anslagne och Sig berättigad att

rörande sättet för deras utarrendering förordna.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 6.

6:o att i Kongl. Brefvet till Lunds Domkapitel den 9 December 1836 angående

för elementarläroverken i Lunds stift påräknade tillgångar förmäles, att

Kongl. Maj:t, “enär de af Rikets Ständer till läroverken anvisade medel icke

lemna några tillgångar för ett Gymnast inrättande" i Lunds stift, den 27 Juni

1820 befallt Domkapitlet att utreda, huruvida och till hvad belopp såväl afgifterna

från klockarelägenheterna till skollärares aflöning som andra dylika spannmålsanslag

skulle kunna till fond för en gymnasii-inrättning användas; samt att Domkapitlet

i anledning deraf den 28 Augusti 1822 andragit, att, bland annat, såväl

“helgonskyldsmedlen" som “skolhemmanen i Skåne" dertill kunde påräknas, och

att de genom hemmanens bortarrendering vid åboernas afgång kunde lemna en

ökad årlig inkomst af 400 t:r korn; till följd hvaraf Kongl. Maj:t förordnade det

bland tillgångarne inom Lunds stift för dess elementarläroverks ökade löningsstat

skulle beräknas af skolhemmanen i Skåne 400 t:r korn, och att dessa hemman

skulle utarrenderas på sätt genom Kongl. Brefvet den 22 Oktober 1817 bestämts

angående Malmö skolehemman;

7:o att vid regleringen af 1833 års interims-löningsstat för elementarläroverken

inkomsterna af rektors i Malmö löningshemman, blifvit till fyllnad af de

vid Malmö skola anståide öfrige lärares löner använde, hvarvid stadgades, att rektorslönerna

öfver hela riket skulle utgå till lika belopp eller med 120 t:r spannmål,

hvartill rektorslönen i Malmö ock, efter förre innehafvarens i Maj 1838 timade död,

vid tjensteårets utgång nedsattes;

8:o att efterträdaren genom eu till Kongl. Maj:t d. 28 Maj 1844 ingifven skrift

anhållit, att han måtte återbekomma den gamla rektorslönen, “som vore rektorerne

vid Malmö skola för everldliga tider tillförsäkrad, helst de gjorda förläningarne icke

tillhörde denna skola i allmänhet utan innehades af hennes rektorer särskildt under

privilegii rätt", upplysande, att de befintliga tillgångarne utgöra omkring 350

tunnor, men komma att ökas vid nya arrendens uppgörande, och erbjudande sig,

så framt lönen honom återgåfves, för sin tjenstetid fylla hvad som kunde brista

uti det peuningebelopp, gällande löningstat öfrige lärare vid Malmö skola tillerkände;

men att Kongl. Maj:t under d. 24 Februari 1845 förklarat, att då Kongl.

Maj:t uti interims-löningsstaten för elementarläroverket i riket af d. 21 Sept. 1833,

hvilken d. 21 Dec. 1840 blifvit förnyad, bestämt och faststält de rektorsbefattningen

vid Malmö lärdomsskola tillhörande löneinkomster, samt enär sökanden efter

bemälte interimsstats utfärdande och med kännedom deraf sökt sin tjenst, icke

fann skäl att å den gjorda ansökningen fästa afseende.

9:o att Malmö stads Äldste sedermera å stadens vägnar underdånigst anhållit,

“att, då Kongl. Maj:t genom sistnämnda beslut icke afgjort hufvudfrågan

utan endast förklarat sökanden obehörig att väcka denna fråga, hvilken ock hufvudsakligast

rörde Malmö samhälles rätt och för detsamma vore af högsta vigt,

och alldenstund handlingarne ådagalade, att Malmö borgerskap af forna danska

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 6.

konungar utverkat flera betydliga donationer till rektorerne vid dervarande skola,

och staden medelst ej mindre fredstraktaterna 1G58 och 1660 samt Malmö recess,

än äfven genom derefter utfärdade nådiga bekräftelseresolutioner erhållit försäkran

om dessa anslags orubbade fortfarande, hvilket för innehafvarne ytterligare bekräftats

genom 3:dje och 4:dje §§ af presterskapets privilegier år 1723, men, vid

den i strid härmed skedda indragning af en betydlig del utaf nämnde förläningar,

Malmö stad icke blifvit hörd och ofullständiga upplysningar lemnats om deras beskaffenhet,

samt då de öfverskott af gamla rektorslönen, som uppkommit efter betalandet

af skolans i och för löneförhöjningar åt dess öfrige lärare iråkade skuld

till statsverket och stiftets byggnadskassa, ännu icke hunnit att för något visst ändamål

disponeras, och det för en skola, helst en bland de större, vore högst fördelaktigt

att åtminstone dess styresman icke ofta ombytes, hvilken förmån åter ej

kunde vinnas annorlunda, än genom erbjudandet af en för hans och hans familjs

bergning tillräcklig lön, Kongl. Maj:t måtte med jemväl fästadt afseende å de betydliga

uppoffringar Malmö stad gjort för sitt skolväsende och andra allmänt nyttiga

inrättningar, ej allenast i nåder förordna, att alla de åt dervarande skolas

rektorer i och för deras embete anslagna gamla donationer skola dädanefter komma

dem till godo, utan äfven af gunst och nåd förunna innehafvaren att åtnjuta de

besparingar, som efter hans tillträde blifvit på gamla rektorslönen gjorda1'', på de

vilkor, han i sin ansökan inför Kongl. Maj:t sjelf framstäf.

Med anledning häraf “fann Kongl. Maj:t för godt i nåder besluta" d. 11

Febr. 1847, “att såväl nuvarande rektor som blifvande rektorer vid Malmö lärdomsskola

må, att räkna från d. 1 Maj 1845, tills vidare komma i åtnjutande af gamla

rektorslönen, dock med skyldighet att årligen godtgöra skolans öfrige lärare hvad

som, enligt mäklarebevis öfver gångbai’a spanmålspriset i Malmö vid Thomasmessotiden,

kan brista uti det penningebelopp, nu gällande löningsstat dem tillförsäkrar,

samt att om härigenom rektorslönen något år skulle komma att, efter samma grund,

understiga det i stat faststälda belopp af 720 R:dr banko, skilnaden bör honom

godtgöras af den kassa, hvilken skall för sådant ändamål bildas, utaf de, enligt

räkning af d. 1 Maj 1845, befintlige besparingar å gamla rektoi’slönen, hvaremot,

så snart rektorslön ett påföljande år, jemlikt förenämnda beräkning, lemnar öfverskott,

berörda kassa skall återbringas till sitt ursprungliga belopp, innan rektor

får åtnjuta mera än de enligt stat honom anvisade 720 R:dr banko, börande denna

kassa af rektor förvaltas under samma ansvars- och redovisningsskyldighet, som öfriga

under hans förvaltning stälda kassor, och han derjemte årligen inför Lunds

Domkapitel redovisa för liqviden med skolans öfrige lärare;"

att enligt af nuvarande rektorn i Malmö ex officio lemnad och i Utskottet

företedd uppgift hans lön för tjensteåret 1875—1876 utgjordes af;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 6.

a) arrenden af

Inom Rönnebergs hårad:

tid

Vg mtl N:o 9 Wiarp 56

Va „ N:o 11 „ 34

V2 » N:o 2 Eskatorp 55

Va „ N:o 3 „ 43

V2 „ N:o 12 Wadensjö 58

63/4 kpld med arrendebelopp af 66

3/s

N:o 11 N. Möinge 57

53

33/4

6V4

257/s

10

30V2

t.T

Inom Oxie Härad:

N:o 4 Sunnanå 62 „ 20

N:o 3 _ „ 65 „ 1

N:o 5 Ö. Kattarp 66 „ 243/1()

N:o 6 „ 71 „ 31

34

73

33

83

68

„ 87

„ 90

, 80

84

12 kpr.

Summa 5n/24 mtl

571 tid 311 7/4o kpld „

698 t:r 12 kpr.

Arrendet af dessa hemman, faststäldt för 30 år, utgår med

Va råg, *|3 korn och 3|3 hafre.

b) “Hyllie vederlag", utgående af pastor i Bunkeflod och Hyllie med 40

tunnor säd 1|3 råg och 2|3 korn, som godtgöras efter medelmarkegångspris.

c) Ersättning af staten för reducerad helgonskyldsspaumål: 503 kr. 31 öre.

d) Af Malmö stad: 6 kr. 25 öre.

e) Några hemmansräntor, sammanlagda motsvarande 2 tunnor 9 kappor säd

åt åtskilliga slag, hvilka numera icke frivilligt erläggas och derföre till det mesta

blifva oguldne.

Om tillkomsten af de under litt. d och e upptagna lönebelopp har ingen

annan upplysning erhållits, än att något deraf, om icke allt, utgår från af enskilde

gjorda donationer. Rektor vid elementarläroverket i Malmö åtnjuter således för

sin tjenstebefattniug 740 t:r 21 kpr spanmål, 509 kr. 56 öre kontant jemte bostadsvåning.

Med stöd af inhemtade upplysningar om arrendebelopp, som nu betingas

för Skånes bättre jord, hvartill ifrågavarande löningshemman lära kunna räknas,

anser Utskottet sannolikt, att arrendena vid nya arrendekontrakts uppgörande

komma att stiga till vida högre belopp.

Dessa äro i korthet de upplysningar rörande rektorslönen i Malmö, hvilka

Utskottet kunnat hemta af gåfvobrefven och af senare Kongl. resolutioner jemförda

med rektors år 1844 och Malmö stads Äldstes derefter till Kongl. Maj:t

stälda ansökningar i frågan, och anser Utskottet sig böra nämna, att de före
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 6.

tedda handlingarne synas vara så fullständiga, att antagligt är, att ingenting af

vigt och i sak dertill kan läggas.

Till följd af noggrann granskning af dessa föreliggande fakta, och .

då de anförda handlingarne upplysa, att de af konung Fredrik II år 1585

till “Skolemesteren11 och af konung Christian IV år 1647 till rektorn vid skolan i

Malmö skänkta hemman icke voro dessa konungars enskilda egendomar, utan

forna andliga gods, hvilka efter reformationen hemfallit till staten;

då dessa hemman icke kunna anses som gåfvor till rektor i Malmö för enskild

räkning, utan såsom af konungar på statens vägnar anslagen aflöning till en

tjensteman för meddelande af undervisning i Malmö skola;

då Hyllie vederlag, som ursprungligen var ersättning för rektors presterliga

tjenstgöring i Hyllie socken, numera icke är annat än en emot sitt ändamål använd

del af den kyrkoherdetjensten i Bunkeflod tillhörande lön;

då till följd deraf, att helgonskyldsspanmålen rätteligen kunnat reduceras,

ersättningen derför icke kan vara annat än statsmedel, som blifvit rektor i Malmö

på lön anslagne;

då Malmö stads rätt icke genom ifrågavarande löneanslags indragning i

minsta mån trädes för nära, alldenstund stadens genom dess borgmästare och

råd inför konung Christian IV 1599 och 1647 gjorda anmälan om rektors ringa

lön och ansökan om förhöjning derå icke kan ega annan betydelse, än de talrika

likartade framställningar, som på senare tider från städer genom deras auktoriteter

eller riksdagsombud ingifvits till Kongl. Maj:t eller Riksdagarne om inrättande

af nya eller utvidgande af gamla läroverk i de respektive städerna;

då Malmö stad ej heller har någon fördel af den höga rektorslönen, enär

staden derigenom icke ens är befriad från skyldigheten att tillhandahålla rektor

boställsvåning;

då staten genom upprättande åt fullständiga elementarläroverk i Malmö och

Lund rikligen sörjt för såväl Malmö stads som kringliggande landsorts behof af

elementarundervisning och derigenom uppfylt ändamålet med det gamla anslaget

samt derför åtagit sig en årlig utgift, som år 1875 uppgick till omkring 130,000

kronor, rektors i Malmö lön icke inräknad, och således mångdubbelt öfverstiger

den afkastning, som de för samma ändamåls vinnande gifna donationerna lemna;

då rektorsbefattningen vid elementarläroverket i Malmö numera enligt gällande

bestämningar är alldeles likartad med dylika befattningar vid andra fullständiga

läroverk;

då alla andra rektorer vid fullständiga läroverk hafva lika lön, och då det

icke kan vara gagneligt för det allmänna att utan särskild anledning frångå den

allmänt gällande grundsatsen, att lika tjenster böra åtnjuta lika lön;

då Lunds Domkapitel icke pröfvat donationerna vara starkare fästade vid

rektorstjensten, än att det ansett sig kunna och böra redan d. 28 Aug. 1822

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o C.

föreslå, att, till bildande af en fond för inrättandet af ett gymnasium för Lunds

stift, “rektors vid Malmö skola löningshemman“ såväl som “helgonskyldsspannemålen“

skulle till en sådan anslås, och genom detta förslag tydligt erkänt sig

anse donationerna vara af natur att böra till det allmännas och icke till enskild

mans gagn användas;

då Kongl. Maj:t med stöd häraf enligt nådigt beslut 1833 anslagit rektors

löningshemman och helgonskyldsspanmålen till fyllnad af de vid Malmö skola anstälda

öfrige lärares löner och dervid stadgat, att rektorslönerna öfver hela riket

skulle utgå till lika belopp, eller med 120 tunnor spanmål, hvartill ock rektorslönen

i Malmö vid inträffad ledighet år 1838 nedsattes;

då Kongl. Maj:t i nådig resolution d. 11 Febr. 1847, sedan åtkomsthandlingarnas

innehåll i inlemnade ansökningar blifvit för Kongl. Maj:t omständligt framstäldt,

icke funnit detsamma sådant, att han kunnat pröfva rättvist att tillerkänna

rektor i Malmö hela den gamla rektorslönen till “evig tid“, utan endast “funnit

för godt besluta''1, att då varande och blifvande rektorer vid Malmö lärdomsskola

väl skulle tills vidare åtnjuta gamla rektorslönen, men att derifrån skulle göras afdrag

till fyllande af möjliga brister i det penningebelopp, som gällande aflöningsstat

tillförsäkrade de öfrige lärarne;

då detta “tills vidare11 väl måste anses betyda, att den gamla lönen skulle

utgå endast till den tid, då lämpligt befunnes att med statsanslag bestrida utgifterna

för rektors i Malmö aflöning;

då således Kongl. Maj:t till minskning af statens utgifter för vinnande af

med ifrågavarande donationer afsedt ändamål ansett sig kunna och böra för statsverkets

räkning disponera år 1833 nästan hela och 1847 vissa delar af den gamla rektorslönen;
så

anser sig Utskottet hafva fullgiltiga skäl att tillstyrka bifall till motionen

och vördsamt hemställa,

att Riksdagen i underdånig skrifvelse anhåller, att Kongl.

Maj:t täcktes låta undersöka, huruvida icke de delar af den

s. k. gamla rektorslönen i Malmö, som icke grunda sig på

enskild mans gåfva, må kunna, när tiden dertill anses vara inne,

till statsverket indragas emot det att af statsmedel anslås vanlig

rektorslön till rektor vid elementarläroverket i Malmö.

Stockholm d. 28 Mars 1876.

På Utskottets vägnar:

O. E. L. Dahm.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.