Sök i Ratio Lex

Memorial, med uppgift å lindande förslag till ändringar i Grundlagarne. Till grundlagsenlig behandling får Utskottet härmed för Riksdagen anmäla de på grund af 64 § Riksdagsordningen under sist förflutna treårsperiod såsom hvilande antagna förslag till ändringar i rikets Grundlagar. Förslag till ändringar i Grundlagar^, hänskjuta till grundlagsenlig behandling vid nu pågående Riksdag: A.

1876-02-01 · 15 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,0 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 12 av 15 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1876:1, Memorial, med uppgift å lindande förslag till ändringar i Grundlagarne. Till grundlagsenlig behandling får Utskottet härmed för Riksdagen anmäla de på grund af 64 § Riksdagsordningen under sist förflutna treårsperiod såsom hvilande antagna förslag till ändringar i rikets Grundlagar. Förslag till ändringar i Grundlagar^, hänskjuta till grundlagsenlig behandling vid nu pågående Riksdag: A.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutiom-Utskottets Memorial N:o 1.

1

n o i.

Ank. till Riksd. Kansli den 1 Febr. 1875, kl. 1 e. m.

Konstitutions-Utskottets Memorial, med uppgift å lindande förslag till

ändringar i Grundlagarne.

Till grundlagsenlig behandling får Utskottet härmed för Riksdagen

anmäla de på grund af 64 § Riksdagsordningen under sist förflutna treårsperiod

såsom hvilande antagna förslag till ändringar i rikets Grundlagar.

Förslag

till ändringar i Grundlagar^, hänskjuta till grundlagsenlig behandling vid

nu pågående Riksdag:

A. Från riksdagen år iÖ^S.

l:o.

Om sådan ändring i Tryckfrihets-förordningen § 1 mom. 1, 3 och 9,

att ur Grundlagen uteslutas alla bestämmelser om den litterära eganderätten.

Tryckfrihets-förordningen.

§ i.

Nuvarande lydelse:

l:o Alla förut gällande Lagar, Stadganden

och Föreskrifter, i afseende på

Tryckfriheten eller Bokhandeln, vare

härmed upphäfna, och, såsom en följd

häraf, äfven alla hittills gifna särskilda

Förbud emot utgifvandet af vissa Böcker,

Skrifter och Handlingar; skolande dessa

Bill. till Riksd. Prot. 1876. 3 Sami. 1

Föreslagen lydelse:

l:o Alla förut gällande lagar, stadganden

och föreskrifter, i afseende på

tryckfriheten eller bokhandeln, vare

härmed upphäfna, och, såsom en följd

häraf, äfven alla hittills gifna särskilda

förbud emot utgifvandet af vissa böcker,

skrifter och handlingar. Ej må någon

Hälft. 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutions-Utskotts Memorial N:o 1.

ej kunna åtalas annorlunda, om denna

Tryckfrihetslag bjuder.

Under ordet Skrift, som i denna

Lag nyttjas, skall'' förstås allt hvad,

genom Tryck, under allmänhetens ögon

lägges. Med Periodisk Skrift förstås

eu sådan, som i nummerföljd, eller på

bestämda tider utgifves.

3:o Inga Privilegier på Skrifters

utgifvande, af hvad form och beskaffenhet

de vara må, skola hädanefter

behöfvas, utan vare för hvarje

Författare eller Förläggare, thy förutan.

, utgifning sr ätten af trycket fri,

andras redan erhållna uteslutande rätt

dock oförkränkt. Sådan uteslutande

rått må hädanefter ej förunnas på

längre tid än Tjuga år. På obestämd

tid, redan förunnad, gälle endast för

dens lifstid, som den erhållit. Privilegier

på Skrifters utgifvande, förvänta

till Allmänna Inrättningars understöd,

äge ej kraft för längre tid än Tjugu

år, räknade från denna dags datum.

Kongl. Maj:t dock obetaget, att dem,

hvarje gång, på högst Tjugu år förnya.

9:o Hvarje Skrift vare Författarens

eller hans rätts lagliga innéhafvares

egendom. Men så framt Författarens

arfvingar eller rättsinnehafvare icke

inom Tjugu år från hans död utqifnings-rättigheten

begagnat, äfvensom i

händelse ett sådant begagnande icke af

dem inom hvart Tjugonde år förnyas,

stånde hvar och en öppet att Författarens

efterlemnade Skrifter ,«/''

trycket utgifva. Hvilken som eljest

Skrift trycker eller eftertrycker, utan

i annan ordning eller i annat fall, än

denna lag stadgar, kunna för tryckt

skrifts innehåll tilltalas eller straffas.

Under ordet skrift, som i denna

lag nyttjas, skall förstås allt hvad,

genom tryck, under allmänhetens ögon

lägges. Med periodisk skrift förstås

en sådan, som i nummerföljd, eller på

bestämda tider utgifves.

3:o Angående eganderätt till skrift

gälle hvad som stadgas i särskild lag,

stiftad i den ordning 87 § Regeringsformen

föreskrifver.

Privilegier å skrifters utgifvande

må icke hädanefter meddelas; Konungen

dock obetaget att sådana till allmänna

inrättningars understöd redan

förvänta hvarje gång på högst tjugu

år förnya.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutions-Utskottets Memorial N:o 1.

Författarens eller hans råttsirmehafvares

skriftliga tillstånd, miste upplagan,

eller höte dess fulla värde, ägarens

ensak.

Lag samma vare, om någon lucker

eller eftertrycker den öfversättning

af Utländsk Skrift, som annan man

■utarbetat, eller låter sin öfversättning

för annans anses; men ej må Öfversättarens

äganderätt till sitt arbete

förhindra någon att en annan öfversättning

af samma Skrift utgifva.

Utgifvare af Dagblad och Periodiska

Skrifter häfver ej brutit emot

Författares äganderätt, då han i dem

insända anonyma Skrifter utgifver.

Hvilken som å en Skrift bedrägligt

titelblad eller orätt författare- eller

utgifvare-namn utsätter, dömes till straffarbete

från och med Sex månader till

och med Två år. Diktadt namn, hvarmed

ingen verklig person utmärkes,

vare ej förbudet att på titelbladet utsätta,

då Auctors rätta namn-sedel

lemnad är. Uppsatser, hemtade ur

Dagblad, anses icke såsom eftertryckta,

då de i andra Dagblad införas, så vida

det tillika uppgifves, i''från hvithet Dagblad

uppsatsen är hemtad.

9:o Utsätter någon å skrift bedrägligt

titelblad eller orätt författare- eller

utgifvare-namn, dömes till straffarbete

från och med sex månader till och

med två år. Diktadt namn, hvarmed

ingen verklig person utmärkes, vare

ej förbudet att på titelbladet utsätta,

då auctors rätta namnsedel lemnad är.

Hän v isning: Konstitutions-Utskottets utlåtande N:o 5.

Törsta Kammarens protokoll den 12 Mars.

Andra Kammarens protokoll den 19 Mars.

B. Från riksdagen år 18*74.

2:0.

Om åtskilliga chefsbefattningars upptagande bland de i 35 § Regeringsformen

angifna förtroendesysslor, från hvilka Konungen må entlediga, när han

pröfva!'' rikets tjenst det fordra.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutions-Utskottets Memorial N:o 1.

i

Regeringsformen.

§ 35.

Statsrådets ledamöter, presidenter

och chefer för kollegier eller i dessas

ställe inrättade verk, justitie-kanslern,

cheferne för tullstyrelsen och för postverket,

, expeditionschefer i statsdepartementen,

öfverståthållaren, underståthållaren

och politiemästaren i hufvudstaden,

landshöfdingar, fältmarskalkar,

generaler och amiraler af alla grader,

generaladjutanter, öfveradjutanter, stabsadjutanter,

kommendanter i fästningarne,

öfverstar lör regementena, sekundcheferne

för gardesregementena till häst

och fot och för lifregementets corpser

samt cheferne för öfrige särskilt för

sig bestående militära corpser eller

bataljoner, cheferne för artilleriet, fortifikations-,

fältmätnings- och sjömätningsväsendet,

ministrar, sändebud och agenter

för handeln hos främmande makter

samt de embets- och tjensteman, som

uti Konungens kabinett för utrikes

brefvexlingen och vid beskickningar^

nyttjas, hafva förtroendesysslor, hvarifrån

Konungen må dem entlediga, när

han pröfvar rikets tjenst det fordra.

Konungen kungöre dock sådane beslut

i Statsrådet, hvars ledamöter vare skyldige

att deremot göra underdåniga

föreställningar, om de finna sig dertill

skäl äga.

Statsrådets ledamöter, presidenter

och chefer för kollegier eller de i dessas

ställe inrättade verk, justitie-kanslern,

cheferne för fångvården, landtmäteriet,

statens jernväg strafik, lots-, post-, telegraf-

och tullverken samt skogsväsendet,

expeditionschefer i statsdepartementen,

öfverståthållaren, underståthållaren och

polismästaren i hufvudstaden, landshöfdingar,

fältmarskalkar, generaler och

amiraler af alla grader, generaladjutanter,

öfveradjutanter, stabsadj utanför,

kommendanter i fästningarne, öfverstar

för regementena, sekundcheferne för

gardesregementena till häst och fot och

för lifregementets corpser samt cheferne

för öfrige särskildt för sig bestående

militära corpser eller bataljoner, cheferne

för artilleriet, fortifikations-, fältmätnings-

och sjömätningsväsendet, ministrar,

sändebud och agenter för handeln

hos främmande makter samt de

embets- och tjensteman, som uti Konungens

kabinett för utrikes brefvexlingen

och vid beskickningarne nyttjas, hafva

förtroendesysslor, hvarifrån Konungen

må dem entlediga, när han pröfvar rikets

tjenst det fordra. Konungen kungöre

dock sådana beslut i Statsrådet, hvars

ledamöter vare skyldige att deremot

göra underdåniga föreställningar, om

de finna sig dertill skäl äga.

Hänvisning: Kons ti tu ti ons-Utsko ttets utlutande N:o 1.

Första Kammarens protokoll den 21 Februari.

Andra Kammarens protokoll den 21 Februari.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutions-Utskottets Memorial N:o 1.

5

C. Från riksdagen år 18^5.

3:o.

Om tillägg till 80 § Regeringsformen rörande ändring i lag, hvarigenom,

med indelningsverkets upphäfvande, annan grund varder lagd för ordnandet

af krigsmakten till lands och sjös.

Regeringsformen.

Krigsmakten till häst och fot så väl

som båtsmanshållet af rotering och indelning

förblifver vid de med landet

och städerna upprättade kontrakter och

indelningsverk, hvilka till deras hufvudgrunder

skola orubbade vara, intill

dess Konungen och Riksdagen finna

nödigt någon ändring deruti samfält

att göra; kunnande ingen ny eller

tillökad rotering, utan genom Konungs

och Riksdags sammanstämmande beslut,

tillkomma.

Krigsmakten till häst och fot så väl

som båtsmanshållet af rotering och indelning

förblifver vid de med landet

och städerna upprättade kontrakter och

indelningsverk, hvilka till deras hufvudgrunder

skola orubbade vara, intill

dess Konungen och Riksdagen finna

nödigt någon ändring deruti samfält

att göra; kunnande ingen ny eller tillökad

rotering, utan genom Konungs

och Riksdags sammanstämmande beslut,

tillkomma.

Varder genom särskild lag, med indelningsverkets

upphäfvande, annan

grund lagd för ordnandet af krigsmakten

till lands och s/os, då må ej ändring

i sådan lag göras utan af Konungen

och Riksdagen samfält.

Hänvisning: Konstitutions-Utskottets utlåtande N:o 3.

Forsta Kammarens protokoll den 3 Härs.

Andra Kammarens protokoll den 3 Mars.

4:o.

Om ändring i 22 § Regeringsformen beträffande Högsta Domstolens

sammansättning i vissa fall.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutions-Utskottets Memorial N:o 1.

Regeringsformen.

§

Uti Högsta Domstolen kunna ringare

mål pröfvas och afgöras af fem

ledamöter, så ock af fyra, der alla fyra

äro om slutet ense. Öfver vigtigare

saker skola minst sju döma. Ej må

flere än åtta ledamöter på en gång i

pröfningen af något mål deltaga.

22.

Uti Högsta Domstolen kunna ringare

mål pröfvas och afgöras af fem

ledamöter, så ock af fyra, der alla fyra

äro om slutet ense. Öfver vigtigare

saker skola minst sju döma. Ej må

flere än åtta ledamöter på en gång i

pröfningen af något mål deltaga, der

ej för vissa fall annorledes förordnas

i den ordning 87 § i mom. stadgar.

Hänvisning: Konstitutions-Utskottets utlåtande N:o 10.

Första Kammarens protokoll den 10 April.

Andra Kammarens protokoll den 10 April.

5:o.

Om ändring i Regeringsformen angående Statsrådets organisation och i

samband dermed i Riksdags-ordningen och i Tryckfrihets-förordningen.

Regeringsformen.

§

Statsrådet skall bestå af tio ledamöter,

hvilka äge att alla der förekommande

ärenden öfvervara; ej må

fader och son eller bröder på en gång

vara ledamöter af Statsrådet.

§

Af Statsrådets ledamöter skola sju

vara chefer, hvar för sitt departement,

nemligen:

5.

Statsrådet skall bestå af tio ledamöter,

Hand hvilka Konungen utnämne

en att vara Statsminister och Statsrådets

främste ledamot. Desse äga

att alla i Statsrådet förekommande

ärenden öfvervara. Ej må fader och

son eller bröder på en gång vara ledamöter

af Statsrådet.

6.

Af Statsrådets ledamöter skola sju

vara chefer och föredragande, hvar för

sitt departement, nemligen:

s. 7 Kontrollera mot PDF

Konstitutions-Utskottets Memorial N:o 1. 7

Justitie-statsministern, för Justitie- Ministern för utrikes ärendena för

departementet; Utrikes-departementet;

Statsministern för Utrikes ärendena, En chef för Justitie-departementet •

för Utrikes-departementet;

En chef och föredragande statsråd En för Landtförsvars-departementet,

för Landtförsvars-departementet, hvil- hvilken tillika vare Konungens rådken

tillika vare Konungens rådgifvare gifvare i kommandomål för arméen;

i kommandomål för arméen;

En för Sjöförsvars-departementet, En för Sjöförsvars-departementet,

hvilken tillika vare Konungens rad- hvilken tillika vare Konungens rådgifvare

i kommandomål för flottan; gifvare i kommandomål för flottan;

En för Civil-departementet; En för Civil-departementet;

En för Finans-departementet; samt En för Finans-departementet; samt

En för Ecklesiastik-departementet. En för Ecklesiastik-departementet.

Den närmare fördelningen af ären- Den närmare fördelningen af ärendena^departementen

emellan, bestämmes dena, departementen emellan, bestämaf

Konungen genom en särskild t ut- mes af Konungen genom en särskildt

färdad, offentligen kungjord stadga. utfärdad, offentligen kungjord stadga.

Bland de tre statsråden utan de- Bland de tre statsråden utan departement

böra minst två hafva för- partement böra minst två hafva förvaltat

civil beställning. valtat civil beställning.

§ IL

Ministeriel mål, hvarmed förstås alla Ministeriela mål, hvarmed förstås

de, som angå rikets förhållande till alla de, som angå rikets förhållande

främmande makter, må Konungen låta till främmande makter, må Konungen

bereda och handhafva på det sätt, låta bereda och handhafva på det sätt,

Honom lämpligast synes. Statsministern Honom lämpligast synes. Ministern

för utrikes ärendena tillhör att dessa för utrikes ärendena tillhör att dessa

mai inför Konungen^ föredraga och an- mål inför Konungen föredraga och anmäla

i närvaro af någon annan Stats- mäla i närvaro af någon annan Statsrådets

ledamot. År Statsministern från- rådets ledamot. År Ministern frånvarande.

—---------varande -_______

§ 12.

Konungen äger att i afhandlingar Konungen äger att i afliandlimmr

och förbund med främmande makter och förbund med främmande makter

ingå, sedan Han, enligt föregående ingå, sedan Han, enligt föregående

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Konstitutions-Utskottets Memorial N:o 1.

paragraf, deröfver hört Statsministern

för utrikes ärendena och någon annan

tillkallad Statsrådets ledamot.

§

Då justitie-ärenden i Statsrådet föredragas,

skola, jemte Justitie-statsministern

och två statsråd, två af Högsta

Domstolens ledamöter dem öfvervara,

med den skyldighet att till protokollet

sig yttra, som 9 § föreskrifver.

paragraf, deröfver hört Ministern för

utrikes ärendena och någon annan tillkallad

Statsrådets ledamot.

26.

Då justitie-ärenden i Statsrådet föredragas,

skola, jemte chefen för Justitiedepartementet

och två andra ledamöter

af Statsrådet, två Justitieråd

dem öfvervara, med den skyldighet att

till protokollet sig yttra, som 9 § föreskrifver.

§

Sändebud hos främmande makter och

tjensteman vid beskickningar^ nämne

Konungen i Statsministerns för utrikes

ärendena och någon annan tillkallad

statsrådsledamots närvaro.

32.

Sändebud hos främmande makter och

tjensteman vid beskickningarne nämne

Konungen i Ministerns för utrikes

ärendena och någon annan tillkallad

statsrådsledamots närvaro.

§ 34.

Statsministrar ne innehafve rikets

högsta värdighet och statsråden den

närmaste derintill. Statsminister eller

statsråd må icke tillika annat embete

utöfva, ej heller några inkomster deraf

uppbära. Justitieråd må ej tillika annat

embete innehafva eller utöfva.

Statsministern och Ministern för utrikes

ärendena innehafve rikets högsta

värdighet och statsråden den närmaste

derintill. Ledamot af Statsrådet ma

icke tillika annat embete utöfva, ej

heller några inkomster deraf uppbära.

Justitieråd må ej tillika annat embete

innehafva eller utöfva.

Riksdags-ordningen.

§ 32.

I Den, som blifvit till riksdagsman 1. Den, som blifvit till riksdagsman

vald, skall första gången han efter valet vald, skall första gången, han efter va
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutions-Utskottets Memorial N:o 1.

till Riksdag sig inställer, inför Justitiestatsministern,

eller den, Konungen i

hans ställe förordnar, sin fullmakt till

granskning uppvisa — — — — —

§

Så snart fullmakterne undergått den

i mom. 1 af nästföregående paragraf

föreskrifna granskning samt berättelse

om förloppet dervid blifvit af Justitiestatsminister

n, eller den, i hans ställe

förordnad är, meddelad Kamrarne, —

§

Konungen låter offentligen kungöra

den af Honom för Riksdags öppnande

bestämda tid, som ej må utsättas senare

än å femte söckendagen efter Riksdags

början. På den tid skola riksdagsmännen,

sedan gudstjenst med dem

hållen är, sammankomma på rikssalen,

der Konungen eller, då Han så för

godt finner, någon af Statsministrar ne

förer ordet. Yid detta tillfälle — ■--

§

let till Riksdag sig inställer, inför Chefen

för Justitie-departementet eller den,

Konungen i hans ställe förordnar, sin

fullmakt till granskning uppvisa--

33.

Så snart fullmakterne undergått den

i mom. 1 af nästföregående paragraf

föreskrifna granskning samt berättelse

om förloppet dervid blifvit af Cliefen

för Justitiedepartementet eller den, i

hans ställe förordnad är, meddelad

Kamrarne, — — — — — _____

34.

Konungen låter offentligen kungöra

den af honom för Riksdags öppnande

bestämda tid, som ej må utsättas senare

än å femte söckendagen efter Riksdags

början. På den tid skola riksdagsmännen,

sedan gudstjenst med dem

hållen är, sammankomma på rikssalen,

der Konungen eller, då Han så för

godt finner, Statsministern eller annan

statsrådsledamot förer ordet. Yid detta

tillfälle — — _- — — — _ _

36.

Vill Konungen — — — — — —

— — — — — — — meddelas.

Då Riksdag — — — — _ —-

— — — —- — — — välönskningar.

Bih. till Riksd. Prot. 1876. 3 Samt. 1

Yill Konungen— — — — — —

— — — — — — — — meddelas.

Då Riksdag — — — — — —

— — — — — — — välönskningar.

Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Konstitutions-Utskottets Memorial N:o 1.

Derefter uppläses riksdagsbeslutet, hvar- Derefter uppläses riksdagsbeslutet, hvaruppå

Konungen, sjelf eller genom någon uppå Konungen, sjelf eller genom Statsäd

Statsministrar ne, förklarar Riksda- ministern eller annan statsrädsledamot,

gen vara afslutad. förklarar Riksdagen vara afslutad.

Tryckfrihetsförordningen.

4:o) Utgifvare af dagblad eller periodiska

skrifter anmäle sig, jemte titeln

och tryckningsorten, hos Justitiestatsminister,

n) som — — — — —

5:o) Privilegier å boktryckeri--—

Då ett boktryckeri — —----

Den ett nytt boktryckeri — — —

— -— — — sagd är. I båda fallen

åligger det Konungens Befallningshafvande,

sedan behörig anmälan hos

honom blifvit gjord, att genast eller

med först omgående post derom underrätta

Justitie-statsministern. Anlägges

— ---------

8:o) Yid rättegångens början — —

— — — — tillkännagifver. Angår

rättegången dagblad eller periodiska

skrifter, blifve utgifvarens namn af

Justitie-statsministern, i följd af ofvan

föreskrifna anmälan, uppgifvet. Domaren

— — — — — — — — —

4:o) Utgifvare af dagblad eller periodiska

skrifter anmäle sig, jemte titeln

och tryckningsorten, hos Chefen för

Justitie-departementet, som--— —

5:o) Privilegier å boktryckeri--

Då ett boktryckeri — — —--

Den ett nytt boktryckeri — — —

— — — — sagd är. I båda fallen

åligger det Konungens Befallningshafvande,

sedan behörig anmälan hos

honom blifvit gjord, att genast eller

med först omgående post derom underrätta

Chefen för Jiistiiie-deim''temeritet.

Anlägges — — — — — —

8:o) Yid rättegångens början — —

— — — — tillkännagifver. Angår

rättegången dagblad eller periodiska

skrifter, blifve utgifvarens namn af

Chefen för Justitie-departementef i följd

af ofvan föreskrifna anmälan, uppgifvet.

Domaren — —--

§ 4.

I afseende på bevakningen — — I afseende på bevakningen — —-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Konstitutions-Utskottets Memorial N:o 1.

11

l:o) Justitie-statsministern skall tillkomma

att — — — — — stadgas.

2:o) Till befrämjande af detta ändamål

vare härmed till ovägerlig efterlefnad

föreskrifvet, att i samma stund,

ej senare än en skrift till försäljning

eller till spridande, på hvad annat sätt

som helst, utgifves, skall ett exemplar

aflemnas, i Stockholm till Justitie-statsministern

och i hvarje annan ort till

hans förordnade ombud. Boktryckare,

som denna föreskrift uraktlåter,

böte hvarje gång femtio riksdaler; och

om han, utan att vara försedd med

Justitiestatsministerns bevis — — —- stadgadt är.

3:o) I alla de fall, der åtal, enligt

2 § 4 mom. samt 3 §, genom allmän

åklagare anställes, äge Justitie-statsministern

eller dess ombud rättighet att,

då han det nödigt pröfva!'', en skrift

med qvarstad belägga låta, hvilken sist

inom åtta dagars förlopp verkställes.

Börande en månad efter den dag, då

i landsort qvarstaden lagd blifvit, Justitie-statsministern

meddela ombudet

sitt gillande eller upphäfvande deraf.

År uti hufvudstaden qvarstad ej inom

åtta dagars förlopp lagd, eller i landsorterna

Justitie-statsministerns gillande

ej inom ofvanskrifne en månads förlopp

ankommet, må qvarstad ej, utan

efter laga domstols och tryckfrihetskomiténs

yttrande, gälla. Men vid

alla de tillfällen, då Justitie-statsministern

anser förbrytelser emot denna lag

sig yppa, och så ofta ej målet hör,

vare sig, såsom blott ordningsmål, under

hans egen pröfning, eller, vid person
-

l:o) Cliefen för Justitie-departementet

skall tillkomma att — — — stadgas.

2:o) Till befrämjande af detta ändamål

vare härmed till ovägerlig efterlefnad

föreskrifvet, att i samma stund,

ej senare än en skrift till försäljning

eller till spridande, på hvad annat sätt

som helst, utgifves, skall ett exemplar

aflemnas, i Stockholm till Chefen för

Justitie-departementet och i hvarje annan

ort till hans förordnade ombud.

Boktryckare, som denna föreskrift uraktlåter,

böte hvarje gång femtio riksdaler;

och om han, utan att vara försedd

med Chefens för Justitie-departementet

bevis — — — — — stadgadt

är.

3:o) I alla de fall, der åtal, enligt

2 § 4 mom. samt 3 §, genom allmän

åklagare anställes, äge Chefen för Justitie-departementet

eller hans ombud

rättighet att, då han det nödigt pröfvar,

en skrift med qvarstad belägga

låta, hvilken sist inom åtta dagars förlopp

verkställes. Börande en månad

efter den dag, då i landsort qvarstaden

lagd blifvit, Chefen för Justitie-departementet

meddela ombudet sitt gillande

eller upphäfvande deraf. År uti hufvudstaden

qvarstad ej inom åtta dagars

förlopp lagd, eller i landsorterna Chefens

för Justitie-departementet gillande

ej inom ofvanskrifne en månads förlopp

ankommet, må qvarstad ej, utan

efter laga domstols och tryckfrihetskomiténs

yttrande, gälla. Men vid

alla de tillfällen, då Chefen för Justitie-departementet

anser förbrytelser emot

denna lag sig yppa, och så ofta målet

ej hör, vare sig, såsom blott ordnings
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Konstitutions-Utskottets Memorial N:o 1.

liga förolämpande!!, till den oförrätta- mål, under hans egen pröfning, eller,

des enskilda beifrande, åligge Justitie- vid personliga förolämpanden, till den

statsministern, antingen — — — — oförrättades enskilda beifrande, åligge

Gliejen för Justitie-departementet, antingen

— —-------

4:o) Till ordningsmål räknas, om,

vid tryckeris anläggande, uraktlåtes

hvad 1 § 5 mom. derom stadgar, eller

om boktryckare underlåter att, enligt

1 § 10 inom., å skriften utsätta sitt

namn, tryckningsorten och årtalet, eller

om han en hos honom tryckt skrift till

Justitiestatsministern eller dess ombud

inom utsatt tid icke aflemna!- eller om,

emot 1 § 12 mom., tryckta skrifter,

hvarå boktryckarenamn, tryckningsort

eller årtal ej äro utsatte, föryttras. I

dessa fall äge Justitiestatsministern att,

i öfverensstämmelse med hvad denna

lag stadgar, den brottslige genast pliktfälla;

denne likväl obetaget att, der

han sig så befogad finner, hos Konungen,

i dess Justitie-revisions-expedition,

underdåniga besvär anföra, i Stockholm

inom femtonde dagen och i landsorterna

inom en månad, sedan han af

Justitie-statsministerns utslag bevisligen

del undfått. För öfrigt äro ordningsmål

ej andra, än sådana ekonomiska,

som, enligt något framdeles tillgörande

boktryckeri- och bokhandelsreglemente,

till Justitie-statsministerns pröfning

kunna höra och till rubbning af något

stadgande i denna lag icke leda.

4:o) Till ordningsmål räknas, om,

vid tryckeris anläggande, uraktlåtes

hvad l § 5 mom. derom stadgar, eller

om boktryckare underlåter att, enligt

1 § 10 inom., å skriften utsätta sitt

namn, tryckningsorten och årtalet, eller

om han en hos honom tryckt skrift

till Chefen för Justitie-departementet

eller hans ombud inom utsatt tid icke

aflemna!- eller om, emot 1 § 12 mom.,

tryckta skrifter, hvarå boktryckarenamn,

tryckningsort eller årtal ej äro

utsatte, föryttras. I dessa fall äge

Chefen för Justitiedepartementet att,

i öfverensstämmelse med hvad denna

lag stadgar, den brottslige genast pliktfälla;

denne likväl obetaget att, der

han sig så befogad finner, hos Konungen,

i Dess Justitie-revisions-expedition,

underdåniga besvär anföra, i Stockholm

inom femtonde dagen och i landsorterna

inom en månad, sedan han af

Chefens för Justitie-departementet utslag

bevisligen del undfått. För öfrigt

äro ordningsmål ej andra, än sådana

ekonomiska, som, enligt något framdeles

tillgörande boktryckeri- och bokhandelsreglemente,

till Chefens för Justitie-departementet

pröfning kunna höra

och till rubbning af något stadgande

i denna lag icke leda.

5:o) Så snart någon förbrytelse emot 5:o) Så snart någon förbrytelse mot

denna lag blifvit af Jwtitie-statsmini- denna lag blifvit af Chefen för Justitie
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Konstitutions-Utskottets Memorial N:o 1.

13

stern hos Justitiekansler!! anmäld —

6:o) Sedan sex månader förlupit, efter

det en skrift till Justitie-statsministern

eller — — — — — — förolämpad.

År någon skrift med qvarstad belagd,

då skall åtal ske å skriften, inom åtta

dagar i hufvudstaden och i orterna åtta

dagar efter det Justitie-statsministerns

gillande af qvarstaden blifvit kunnigt;

i annat fall upphöre qvarstaden och vare

skriftens försäljning obehindrad.

I (ko) 1 afseende på försäljning och

utspridande af utifrån inkomna skrifter

på svenska språket äge Justitie-statsministern

lika rättigheter —• — — —

II ro) Finner Justitie-statsministern

att — — — — — — — förblifva.

Till den ändan åligge hvar och en,

som bokhandel idkar, att till Justitiestatsministern

eller hans ombud inlemna

förteckning på inkomna utländska skrifter.

Skulle å någon sådan qvarstad

läggas, inhemte Justitie-statsministern

i underdånighet — — — — — —

§

8:o) Finner Justitie-statsministern

eller dess ombud sig befogad — —• —

trefaldt författas, hvaraf den ena tillställes

Justitie-statsministern eller hans

ombud, den andra magistraten och den

tredje boktryckaren. Magistraten vare

departementet hos Justitiekanslern an
6:o)

Sedan sex månader förlupit,

efter det en skrift till Chefen för Justitie-departementet

eller — — — _

förolämpad. Är någon skrift med qvarstad

belagd, då skall åtal ske å skriften,

inom åtta dagar i hufvudstaden

och i orterna åtta dagar efter det Chefens

för Justitiedepartementet gillande

af qvarstaden blifvit kunnigt. I annat

fall upphöre qvarstaden och vare skriftens

försäljning obehindrad.

10:o) I afseende på försäljning och

utspridande af utifrån inkomna skrifter

på svenska språket äge Chefen för

Justitie-departementet lika rättigheter

ll:o) Finner Chefen för Justitiedepartementet

att — — — -—---

förblifva. Till den ändan åligge hvar

och en, som bokhandel idkar, att till

Chefen för Justitie-departementet eller

hans ombud inlemna förteckning på

inkomna utländska skrifter. Skulle å

någon sådan qvarstad läggas, inhemte

Chefen för Justitie-departementet i underdånighet

— — — _ — — —-

5.

8:o) Finner Chefen för Justitiedepartementet

eller hans ombud sig

trefaldt författas, hvaraf den ena tillställes

Chefen för Justitie-departementet

eller hans ombud, don andra magistra
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Konstitutions-Utskottets Memorial N:o 1,

pligtig — — — — — embetets förlust.

Justitiestatsministern eller dess

ombud äge ej makt att — — — —

anstalt foga; men icke må han om

någon sådan föregående qvarstad, som

bär framföre nämndt är, förordna utan

Justitie-statsministerns eller hans ombuds

hörande och tillstyrkande. År

målet till laga domstol kommet och

qvarstad der af aktor yrkad, bör domstolen

sig deröfver, inom åtta dagar,

utlåta, men likväl, derest det utan tidsutdrägt

ske kan, Justitie-statsministerns

eller dess ombuds utlåtande inhemtas.

Afslås qvarstadspåståendet, fortfares ändock

med rättegången; men om påståendet

gillas, och har Justitie-statsministern

eller hans ombud sådant till
-

ll:o) Angripas uti af trycket--

— — — — allmän lag föreskrifva;

dock må underdomaren, vid sådana

enskilda tvister, utan inhemtadt utlåtande

af Justitie-statsministern eller

hans ombud, qvarstadsfrågor upptaga

12:o) I frågor om qvarstad — —

— — — — — med qvarstad belagd

eller i det fall, att skriften ej blifvit,

enligt 4 § 2 mom, till Justitie-statsministern

eller dess ombud inlemnad.

13:o) Yarder någon af trycket —

— — — — — andra makter, äge

Konungen att derom, efter sakens och

omständigheternas beskaffenhet, i nåder

förordna samt, om lian så nödigt pröf
-

ten och den tredje boktryckaren. Magistraten

vare pligtig — —----

embetets förlust. Chefen för Justitiedepartementet

eller hans ombud äge ej

makt att — — — — — — anstalt

foga; men icke må han om någon sådan

föregående qvarstad, som här framföre

nämndt är, förordna utan Chefens

för Justitie-departementet eller hans

ombuds hörande och tillstyrkande. År

målet till laga domstol kommet och

qvarstad der af aktor yrkad, bör domstolen

sig deröfver, inom åtta dagar,

utlåta, men likväl, derest det utan tidsutdrägt

ske kan, Chefens för Justitiedepartementet

eller hans ombuds utlåtande

inhemtas. Afslås qvarstadspåståendet,

fortfares ändock med rättegången;

men om påståendet gillas, och har

Chefen för Justitie-departementet eller

hans ombud sådant tillstyrkt----

11 :o) Angripas uti af trycket —- —

----allmän lag föreskrifva; dock

må underdomaren, vid sådana enskilda

tvister, utan inhemtadt utlåtande af

Chefen för Justitie-departementet eller

hans ombud, qvarstadsfrågor upptaga

12:o) I frågor om qvarstad---

med qvarstad belagd eller i det fall,

att skriften ej blifvit, enligt 4 § 2 mom.,

till Chefen för Justititie-departementet

eller hans ombud inlemnad.

13:o) Yarder någon af trycket —

— —- — — — andra makter, äge

Konungen att derom, efter sakens och

omständigheternas beskaffenhet, i nåder

förordna samt, om Han så nödigt prof
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Konstitutions-TJtskottets Memorial N:o 1.

15

var, om skriftens seqvestrerande och

indragning- genom Dess Justitiestatsminister

eller Justitiekansler, såväl

hos boktryckare som försäljare eller

andra utspridare, låta föranstalta---

var, om skriftens seqvestrerande och

indragning genom Chefen för Justitiedepartementet

eller Justitiekanslern, såväl

hos boktryckare som försäljare eller

andra utspridare, låta föranstalta —

Hänvisning: Konstitutions-TJtskottets utlåtande N:o 11.

Första Kammarens protokoll den 10 April.

Andra Kammarens protokoll den 10 April.

Stockholm den 1 Februari 1876.

På Utskottets vägnar:

MAGNUS HALLENBORG.

Ordförande.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.