Sök i Ratio Lex

Memorial, angående fullbordad granskning af de i Stats-Rådet förda protokoll.

1876-03-22 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1876:2, Memorial, angående fullbordad granskning af de i Stats-Rådet förda protokoll.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutions-Utskottets Memorial N:o 2.

1

IV:o 3.

Ant. till Riksd. Kansli den 23 Mars 1876, kl. 5 e. m.

Konstitutions-Ltskottets Memorial, angående fullbordad granskning

af de i Stats-Rådet förda protokoll.

Till Konstitutipns-Utskottet hafva, på derom hos vederbörande gjord

framställning, blifvit öfverlemnade nedan omförmälda, i Statsrådet förda

protokoll, nemligen öfver:

Justitie-departernents- och justitie-ärenden från och med den 16 Januari

1875 till och med den 14 Januari 1876;

Utrikes-departements-ärenden från och med den 12 Februari 1875

till och med den 10 Januari 1876;

Landtförsvars-departements-ärenden från och med den 15 Januari

1875 till och med den 14 Januari 1876, äfvensom protokollet för den

28 Januari 1876;

Sjöförsvars-departements-ärenden från och med den 15 Januari 1875

till och med den 14 Januari 1876;

Civil-departements-ärenden från och med den 15 Januari 1875 till

och med den 14 Januari 1876;

Finans-departement s-ärenden från och med den 15 Januari 1875 till

och med den 14 Januari 1876; samt

Ecklesiastik-departements-ärenden från och med den 15 Januari 1875

till och med den 14 Januari 1876.

Bih. till Riksd. Prof. 1816. 3 Sami. 2 Raft.

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Konstitutions-Utskottets Memorial N:o 2.

Under den granskning af dessa protokoll, som, i öfverensstämmelse

med grundlagarnes föreskrift, blifvit företagen och nu mera fullbordad,

har Utskottet hvarken funnit skäl att mot någon Statsrådets ledamot

tillämpa 106 § Regeringsformen, eller ansett anledning förekomma att

framställa någon anmärkning på grund af stadgandet i 107 § i samma

grundlag;

hvilket Utskottet får för Riksdagen tillkännagifva.

Stockholm den 22 Mars 1876.

På Utskottets vägnar:

Magnus Hallenborg.

Reservationer:

af Herr von Geijer: »Genom de förlidet år antagna nya aflönmgs
stater

för armén har befälets aflöning blifvit delad i »lön och dagaflöning

(tienstgöringspenningar)», hvarjemte officer, som skall a egna

hästar vara beriden, fått sig beviljade för hvarje häst ett särskilt lönetillägg

af 400 kronor om året och fourrageersättnmg 1 krona om dagen.

Uti det af chefen för Landtförsvarsdepartementet afgifna underdamga

memorial den 9 Januari sistlidet år, som finnes Kongl. Maj:ts nadiga

proposition samma år, angående statsverkets tillstånd och behof, bifoga t,

yttrar departementschefen, i fråga om dagaflöningen, att »det ligger i

naturen af sådan aflöning, att den icke skäligen bör utgå utan under

tjenstgöring», samt, för hvad angår lönetillägget och fourrageersättnmeen

att dessa emolumenter äro beräknade för det antal tjenstehastar,

som officeren, enligt lönestaten, »skall vara skyldig i fredstid halla.»

Vid detta förhållande och då, på sätt inhemtas af Riksdagens underdamga

skrifvelse den 3 Maj 1875 angående regleringen af utgifterna under fjerde

hufvudtiteln, Riksdagen funnit »fördelningen af aflöningsförmånerna i lön

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutions-Utskottets Memorial N:o 2.

3

och dagaflöning (tjenstgöringspenningar) samt i vissa fall lönetillägg och

fourrageersättning ändamålsenlig», synes det mig klart att Riksdagen,

med fästadt afseende å departementschefens förutnämnda yttrande, har

godkänt de af Kongl. Maj:t föreslagna nya lönestaterna, under förutsättning

att dagaflöning (tjenstgöringspenningar) icke Unge uppbäras utan

under tjenstgöring, äfvensom att officer, för hvilkens befattning tjenstehästar

funnos i lönestaten upptagna, vore skyldig hålla sådana hästar

till föreskrifvet antal, med rättighet för honom att derför tillgodonjuta

lönetillägg och fourrageersättning.

Efter helt andra grunder hafva emellertid vilkoren för uppbärande

af dagaflöning (tjenstgöringspenningar) samt lönetillägg och fourrageersättning

blifvit bestämda genom det, på chefens för Landtförsvarsdepartementet

framstälda förslag, utfärdade nådiga brefvet af den 26

sistlidne November, hvaraf utdrag här meddelas.

»OSCAR, etc. Wår ynnest etc. Jemte det Wi under denna dag

faststält nya lönestater för Generalitetet, Generalstaben, indelta och

värfvade armén samt beväringstrupperna, hafve Wi pröfvat skäligt rörande

vilkoren för åtnjutande af de i berörda stater upptagna aflöningsförmåner

meddela följande bestämmelser:

2. Dagaflöning och tjenstgöringspenningar är löntagare, med de

undantag, hvarom här nedan stadgas, och efter här meddelade närmare

föreskrifter, berättigad att utfå endast under verklig tjenstgöring, hvarmed

förstås, utom ordinarie tjenstgöring vid vederbörande regemente

eller corps, äfven hvarje på kommendering eller förordnande grundadt

särskildt uppdrag i landtförsvarets ärenden.

3. Den vid Generalitetet, Generalstaben och värfvade armén, med

undantag af Wermlands Fältjägare-corps, utgående dagaflöning, hvilken

förloras under semester, bibehålies

a) vid annan af sjukdom ej beroende tjenstledighet under en tid af

sammanlagdt sex veckor hvarje kalenderår; hvaremot den, som utöfver

sagda tid njuter ledighet — hvari dock den kortare ledighet, Generalbefälhafvare

och Regementschef enligt gällande föreskrifter ega att sjelfve

sig taga, eller kortare tillfällig permission af högst 8 dagar, icke inräknas

— skall, för den Överskjutande tiden, afstå den befattningen

medföljande aflöning;

b) vid sjukdom under en tid af två månader; kommande, om sjukdomen

utöfver denna tid fortfar, att bero på särskildt bestämmande,

hvilket, efter ansökning, för officer och dess vederlike meddelas af Oss

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitution*-Utskottets Memorial N:o 2.

men för underofficerare med vederlikar af vederbörande chef, om, vid

tillvaro af bevekande omständigheter, dagaflöningen må ytterligare behållas

eller densamma helt eller delvis skall afstås;

c) vid anställning såsom elev vid någon af de för officerares utbildning

inrättade skolor.

4. Den för indelta armén, Werinlands Fältjägare-corps och beväringstrupperna

under vapenöfningarna bestämda dagaflöning tillkommer

en hvar för hela den tid, han verkligen tjenstgör vid regementes eller

corps’ vanliga vapenöfningar, och utgår för hvarje dag under marche- och

vapenöfningstiden, men ej för de dagar, då vederbörande å vanliga

ställen samlas före den första och åtskiljas efter den sista marche- eller

mötesdagen.

5. För åtnjutande af de för indelta armén, Wermlands Fäljägarecorps

och beväringstrupperna bestämda tjenstgöringspenningar, skola,

utom det här ofvan i § 2 gifna allmänna stadgande, lända till efterrättelse

följande särskilda bestämmelser:

a) Regements- och Corps-chefer samt beväringstruppernes Bataljonschefer

— hvilkas tjenstgöringspenningar äro beräknade för oafbruten

tjenst under hela året — förlora, om de begagna sig af semester, den

del af tjenstgöringspenningarne, som belöper sig på semestertiden, hvaremot

afdrag ej eger rum för den kortare ledighet, sådan chef enligt

gällande tjenstgöringsreglemente eger att sjelf sig taga, eller för honom

beviljad kortare permission. I likhet med hvad ofvan finnes för värfvade

armébefälet stadgadt, eger han likaledes utan afdrag åtnjuta beviljad

tjenstledighet af tillsammans högst sex veckor under ett kalenderår,

hvaremot han, om tjenstledigheten öfverskrider denna tid, skall för den

Överskjutande tiden afstå tjenstgöringspenningarne;

b) En hvar annan löntagare, som under ett kalenderår minst ett

qvartal utom tiden för de vanliga vapenöfningarna, varit inom regementet

eller corpsen tjenstgörande eller ock anstäld såsom elev vid

någon af de för officerares utbildning inrättade skolor, har derigenom

gjort sig berättigad att uppbära de för hans befattning i stat för samma

år beräknade tjenstgöringspenningar;

c) För de i mom. a) af denna paragraf nämnda löntagare gäller,

med afseende å tjenstgöringspenningarnes afstående under sjukdom, hvad

ofvan i 3 § mom. b) blifvit om dagaflöningens afstående i dylikt fall

stadgadt. Om annan löntagare blifver genom sjukdom hindrad från utförande

af den af honom enligt denna paragrafs mom. b) för tjenstgöringspenningars

uppbärande åliggande tjenstgöring, skall det bero på

särskilt bestämmande, hvilket, uppå ansökning, för officer och dess

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutions-Utskottets Memorial N:o 2.

5

vederlike, meddelas af Oss, men för underofficerare och vederlikar af

vederbörande chef, om — vid tillvaro af bevekande omständigheter —

tjenstgöringspenningarne för året må behållas eller desamma helt eller

delvis skola afstås.

12. Den för underhållet af tjenstehästar i stat uppförda och till en

krona om dagen för hvarje häst beräknade fourrageersättning utgår

endast för verkligen befintliga, i behöriga rullor antecknade hästar,

dock med rättighet för vederbörande att, utan afkortning å fourrageersättningen,

njuta till godo tre månaders vakanstid för anskaffning af

häst, så väl första gången som sedermera, när uppsättning af häst erfordras,

men med skyldighet att äfven under vakanstiden vara beriden

enligt föreskrift, när helst sådant för tjenstgöringen påkallas; kommande

för den skull, i händelse mer än tre månaders anstånd med anskaffning

af häst skulle någon gång, med vederbörande chefs gillande, befinnas

nödigt, fourrageersättningen att för den sålunda Överskjutande vakanstiden

innehållas.

13. Det för tjenstehästar beräknade lönetillägg utgår jemväl blott

för verkligen befintliga hästar, dock må, om vederhörande chef medgifvit

mer än tre månaders anstånd med anskaffning af häst, innehållning

af lönetillägget vidtaga först när hästvakansen under ett helt

år fortfarit.

Hvilket Wi Eder till kännedom och vederbörandes förständigande

härigenom i nåder meddele. Stockholms Slott den 26 November 1875.

OSCAR.

0. Weidenhiehn.»

Det framgår af dessa stadganden, dels att i regeln dagaflöning

(tjenstgöringspenningar) bibehålies vid tjenstledighet och sjukdom under

viss bestämd tid, dels äfven att emolumenterna för hästunderhållet,

icke allenast det derför beräknade särskilda årliga lönetillägget, 400

kronor, utan jemväl fourrageersättningen, 1 krona om dagen, kan, under

hästvakans längre eller kortare tid, komma att utgå. Och har Kongl.

Maj:t, likaledes på chefens för Landtförsvarsdepartementet hemställan,

vidare, genom nådigt bref den 28 nästlidne Januari, i anseende till högt

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutions- Utskottets Memorial N:o 2.

stegrade hästpris, medgifvit, »att de arméns officerare, hvilka skola

vara å egna tjenstehästar beridne, må, utan mistning af fourrageersättning

och det för tjenstehäst beräknade lönetillägget, åtnjuta anstånd till

innevarande års utgång med uppsättningen af tjenstehästar eller fyllande

af uppkommen hästvakans.»

Genom de citerade bestämmelserna i Kongl. brefven den 26 November

sistlidet år och den 28 Januari detta år, har, så vidt jag kunnat

finna, arméns befäl kommit i åtnjutande af icke obetydligt större förmåner

än som med den, enligt min tanke, i allmänhet med frikostig hand

verkstälda löneregleringen varit afsedda. Och anser jag, att de utaf

chefen för Landtförsvarsdepartementet till statsrådsprotokollet, i ofvan

åberopade fall, afgifna hemställanden och förslag, i sjelfva verket stå i

strid med de grunder, hvaruppå Riksdagens under sistlidet år fattade

beslut i ämnet sig stödja; i följd hvaraf Konstitutions-Utskottet, efter

min uppfattning, icke bort underlåta att sagda förhållanden, jemlikt

§ 107 Regeringsformen, för Riksdagen anmäla.»

af Herr Ola Andersson, med hvilken Herr Per Nilsson instämt:

»Med Utskottets pluralitet har jag ej funnit någon regeringshandling

vara af den anmärkningsvärda och på samma gång betydelsefulla beskaffenhet,

att den bort särskildt för sig för Riksdagen anmälas, men deremot

har jag trott Utskottet böra uttala ett omdöme om flera regeringsärenden

tillsammans, om hvilkas beskaffenhet jag ansett Riksdagen böra

genom Konstitutions-Utskottet få kännedom.

Då emellertid rättigheten för Utskottet att, med anledning af flera

likartade frågors behandling, uttala ett sammanfattadt omdöme blifvit

inom Utskottet bestridd, har jag ansett mig böra uttala min emot denna

uppfattning stridande mening.

Egentliga afsigten med de grundlagsföreskrifter, hvilka handla om

Konstitutions-Utskottets protokollsgranskning, lär väl vara att stadga

Utskottets rätt och pligt att äska de i Statsrådet förda protokoll, att

granska dem och att hos Riksdagen anmäla de anmärkningar, hvartill

denna granskning funnits föranleda. Att anse dem vara fullständiga

reglementariska föreskrifter leder lätteligen till ett förvridande af hela

saken.

Rättigheten för Utskottet att uttala ett på granskningen grundadt

omdöme, det må nu vara om ett regeringsärencle särskildt, i hvilket

ligger någon vigtigare grundsats, eller om flera tillsammans, hvilka

kunna sägas gå i samma rigtning, men få sin större betydelse endast

s. 7 Kontrollera mot PDF

Konstitutions-Utskottets Memorial N:o 2.

7

derigenom att de äro flera, anser jag vara i och med granskningspåbudet

gifven, samt att de grundlagsföreskrifter, livilka kunna anses härom

handla, hvarken genom sitt tal eller sin tystnad åsyfta att härutinnan

göra inskränkning.

Denna Konstitutions-Utskottets rätt och pligt, sålunda fattad samt

på ett rätt och värdigt sätt tillämpad, är för vigtig att genom en obehörig

tolkning förlora i det värde den eger och bör ega.

Den grupp af ärenden, hvilkas behandling jag ansett böra föranleda

uttalande af ett omdöme från Konstitutions-Utskottet, på sätt jag förut

antydt, utgöras af en del från embets- och tjenstemän gjorda framställningar

om arfvoden och hvarjehanda fördelar utöfver de löneförmåner,

som kunna sägas vara af Riksdagen pröfvade och bestämda, hvilka

framställningar synts mig hafva blifvit mera än behöfligt varit tillmötesgångna.

»

Herr Norén har begärt få antecknadt, att han icke deltagit i slutliga

handläggningen inom Utskottet af de i Herr von Geijers reservation

omförmälda ärenden.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.