Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändring eller förklaring af eller''tillägg till 15, 16 och 18 §§ Riksdags-ordning en. Ut> en inom Andra Kammaren väckt, till Utskottet hänvisad motion

1876-05-02 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,4 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1876:3, Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändring eller förklaring af eller''tillägg till 15, 16 och 18 §§ Riksdags-ordning en. Ut> en inom Andra Kammaren väckt, till Utskottet hänvisad motion

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 3.

1

N:o 3.

Ank. till Riksd. Kansli den 2 Maj 1870, kl. 3 e. in.

Konstitutions-Utskottets Utlåtande, i anledning af väckt motion om

ändring eller förklaring af eller''tillägg till 15, 16 och

18 §§ Riksdags-ordning en.

Ut> en inom Andra Kammaren väckt, till Utskottet hänvisad motion

(N:o 162) bär Herr A. Bäckström föreslagit, att, enär icke så få af de

många klagomålen öfver riksdagsmannaval till Andra Kammaren vore en

följd af obestämdheten i 18 § Riksdagsordningen, med afseende på tiden

för kallelse till dessa val, äfven som af vissa brister i de dermed sammanhängande

15 och 16 §§ af samma grundlag, Riksdagen ville för sin del

besluta sådan ändring eller förklaring af eller tillägg till nämnda 15, 16 och

18 §§ Riksdagsordningen,. att de af honom anmärkta olägenheter och

tvisteämnen kunde i möjligaste måtto undvikas; varande, hvad ano-år

först nämnda eller § 18 af Riksdagsordningen, af motionären yrkadt,&att

den samma borde på sådant sätt omarbetas, att valförrättaren skulle

åläggas att underrätta kommunalstämmans ordförande om tid och ställe

för riksdagsmannaval så tidigt att, der elektorsval hållas, de må kunna

kungöras en vecka förut med bibehållande af nu stadgade åtta dagars

tid emellan valen.

I afseende _ härå får Utskottet erinra, att det ofta har anmärkts

såsom eu brist i nu gällande Riksdagsordning, att dess stadganden om

riksdagsmannaval, i synnerhet om de omedelbara valen till Andra Kammaren,

icke varit så affattade, att olika meningar om tillämpningen af

dessa lagrum kunnat förekommas, och att vid flera riksdagar efter denna

grundlags antagande, förslag till förtydliganden af ett eller annat bland

dessa stadganden, deribland äfven af de nu i fråga varande, varit fram-’

stälda, men att Konstitutions-Utskottet afstyrkt dessa förslag, hufvudsakligen

på den grund, att lagförklaring i den för grundlagsändring föreBih

till Riksd. Prot. 1876. 3 Sami. 3 lläft. \

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Konstitutions- Utskottets Utlåtande N:o 3.

skrifna form i allmänhet icke borde ega rum, der den icke af synnerligt

behof påkallades, och att, innan man skrede dertill, borde tillses, huru

vida icke genom lagens fortsatta, af landets högsta lagskipande myndighet

ledda tillämpning en rigtig och enstämmig mening om dess rätta förstånd

kunde vinnas. Under sådan förutsättning syntes nemligen grundlagens

bud, äfven med anmärkta otydligheter, vara att föredraga framför en

ny redaktion, som möjligen i något afseende kunde blifva mera tillfredsställande,

men dock säkerligen icke under några förhållanden så fullkomlig,

att den utestängde all tveksamhet vid tillämpningen, eller icke

kunde framkalla nya olägenheter genom mindre sträng följd laglighet

vare sig med andra grundlagens stadganden eller med dess anda. Dessa

af Konstitutions-Utskottet tillförene uttalade åsigter i det ämne, hvarom

nu är fråga, torde fortfarande ega giltighet, helst den fortsatta tillämpningen

af Riksdags-ordningen redan utan ändring af grundlagens ord

ledtT till eu klarare insigt i dess mening, samt en derpå beroende och

med dess anda öfverensstämmande praxis allt mera utbildat sig; och

anser sig Utskottet för den nu föreliggande frågans närmare utredning i

öfrigt böra anföra följande:

18 § Riksdags-ordningen stadgar, att valförrättare!! skall låta i

kyrkorna kungöra tid och ort för riksdagsmannavalet, med särskild före

skrift, att elektorsval, der det eger rum, skall hållas minst åtta dagar

före riksdagsmannavalet, samt att för kallelse till elektorsval gäller i

tillämpliga delar, hvad om kallelse till kommunalstämma och allmän

rådstuga” är stadgadt. Härmed afses, bland annat, den kommunalförfattningarnas

föreskrift, att kungörelse om kommunalstämma skall från predikstolen

uppläsas fjorton dagar eller minst en vecka, innan stämman

hålles, samt att kallelse till allmän rådstuga bör genom offentligt anslag

kungöras minst fjorton dagar förut; dock att för ärenden, som fordra

så skyndsam behandling, att kallelse icke medhinnes så tidigt som nu är

sagdt, omförmälda sammanträden må kunna hållas efter kortaie kallelse

tid, kommunalstämma till och med samma dag den pålyses, men allmän

rådstuga ej förr än dagen efter den, då kallelsen kungöres. Sammanhållas

dessa stadganden med hvarandra, torde Riksdags-ordningens mening

vara tydlig derutinnan, att det medelbara riksdagsmannavalet bör kungöras

så tidigt, att kallelse till elektorsval måtte hinna att offentliggöras

den föreskrifna tiden af fjorton dagar, eller å landet minst en vecka,

innan valet hålles. Då vidare stadgandet i 18 § Riksdags-ordningen,

angående kungörande af tid för riksdagsmannaval, afser så väl omedelbara

som medelbara val, samt måste anses med hänsyn till båda slagen

hafva samma betydelse och syfte, så torde kunna antagas, att om någon

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 3.

valförrättare skulle i annat fall, än då särskilda omständigheter göra

sådant nödigt, låta kungöra riksdagsmannaval inom kortare tid före

sjelfva valförrättningen, detta icke bör tillskrifvas någon otydlighet i Riksdagsordningens

föreskrift.

Införandet i grundlagen af bestämdare stadgande!! om tid för riksdagsmannaval

kungörande skulle således under vanliga förhållanden icke

medföra någon fördel, och för mindre vanliga, t. ex. när riksdagsmannaval

af eu eller annan orsak måste ske under pågående riksdag eller företagas

af den anledning, hvarom § 5 Riksdags-ordningen handlar, kunna

vålla nya olägenheter, äfvensom under vissa förutsättningar komma i strid

med hvad 51 och 95 §§ Regeringsformen innehålla om tid för riksdag,

som i utomordentliga fall skall sammankallas af konung, regent eller statsråd,

eller genom kungörelse af rikets hofrätter.

Utskottet som sålunda anser sig böra afstyrka den af motionären

föreslagna omarbetningen af 18 § Riksdags-ordningen, kan icke heller förorda

bifall till de af honom i sammanhang dermed ifrågasatta ändringar af

samma grundlags 15 och 16 §§.

Att i 15 §, som stadgar, att val till Andra Kammaren skola verkställas

inom September månads utgång, göra sådan ändring, att valen

skulle företagas antingen i Juli eller Augusti månad, kunde väl, såsom af

motionären framhållits, med hänsyn till möjligen uppstående klagomåls

afgörande före riksdags början, vara en fördel, men torde i allmänhet

icke ega något företräde framför nu gällande stadgande i berörda

hänseende.

Att åter i 16 §, på sätt motionären föreslagit, införa stadgande

mot försummelse af kommunalstämmans ordförande att i rätt tid till

valförrättaren insända valprotokoll, finner Utskottet icke vara påkalladt,

då på sätt Konstitutionsutskottet redan vid ett föregående tillfälle erinrat,

af Strafflagens 25 Kåp. torde framgå, att kommunalstämmas ordförande,

om han låter fel och försummelse komma sig till last, är underkastad

laga ansvar.

På grund af hvad sålunda anförts får Utskottet vördsamt hemställa,

att Herr Bäckströms förevarande motion må lemnas

utan vidare afseende.

Stockholm den 2 Maj 1876.

På Utskottets vägnar:

MAGNUS HALLENBORG.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutions- Utskottets Utlåtande N:o 3.

Reservationer:

af Herr Bäckström: »Utskottet bär för afstyrkande af den ändring

eller förklaring jag i min motion i 18 § Riksdagsordningen äskat, hufvudsakligen

anfört samma skäl, som för afstyrkande af en motion, väckt

1870 i samma ämne, begagnats- Denna § är, enligt Utskottets åsigt,

ehuru den icke föreskrifver någon bestämd tid före riksdagsmanna- och

elektorsvalet, då kungörelsen derom sist skall i kyrkorna uppläsas, likväl

klar och tydlig af sammanhanget, så att valförrättare, som icke så tidigt

kungör riksdagsmannavalet, att kommunalstämmo-ordförande har tul

att kungöra elektorsvalet i enlighet med 16 § 1 mom. uti förordningen

om kommunalstyrelse på landet, det vill säga minst en vecka före valet,

som skall hållas minst åtta dagar före riksdagsmannavalet, vore förfallen

under strafflagens 25 kapitel, så vida ej särdeles brådskande omständigheter

vore för handen.

Men hvilka kunna då dessa brådskande omständigheter vara.''''

I min tanke kan det ej finnas andra än möjligen då Riksdagen

skulle sammanträda i de fall 51 och 95 §§ Regeringsformen bestämma,

men val i dessa fall måste väl blifva ytterst sällsynta, emedan urtima Riksdags

sammankallande ej föranleder till nya val i annat fall, än om en

eller begge Kamrarne vid sådant tillfälle vore upplösta.

Hvarken de ordinära tre-års-valen eller de så kallade fyllnadsvalen

anser jag vara af den brådskande beskaffenhet, att de böra kungöras på

kortare tid än hvad Utskottet ansett vara grundlagens mening i allmänhet,

ty för de förra finnes ju alltid god tid för tidigt kungörande af valen,

och de senare synas mig ej heller vara af den vigt för det hela

att ’ derföre någon kortare kungörelsetid erfordras, emedan en och annan

veckas frånvaro från Riksdagen för en och annan ledamot icke kan vara

så riksvigtig^ men väl, om valen ej äro kungjorda och hållna å behörig

tid, detta kan föranleda klagomål, hvilket, om valet ogillas,.föranleder till resekostnader

och nya val. Tio års erfarenhet har dock visat att en del herrar

valförrättare icke haft samma uppfattning af lagparagrafen som Utskottet,

då de tillåtit sig att kungöra riksdagsmannavalet så sent att det vanten

ren omöjlighet för kommunalstämmo-ordförande att kungöra och hålla

elektorsvalet å tider, som Utskottet trott vara i grundlagsbudet bestämdt.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 3.

5

.Herrar valförrättare hafva sannolikt ansett detta lagbud icke för

dem innebära någon bestämd tid, då de sist vore skyldiga kungöra ett

riksdagsmannaval och i följd deraf utfärdat kallelsen efter godtycke.

Högsta lagskipande makten synes ock i viss mån gillat denna uppfartnmg,

då degillat och faststält öfverklagade val, som icke varit kungjorda

och hållna, hvad elektorsvalen beträffar, i den ordning Utskottet

ansett vara berörda lagbuds rätta mening.

Kan eu lagskipande myndighet utan påföljd afvika vid tillämpningen

från ett gifvet grundlagsbud, som jemväl skett hvad tiden mellan

elektorsval och riksdagsmannaval beträffar, så kan jag icke begripa huru

en valförrättare, som också är domare, kan fällas till ansvar för öfverträdande

af ett lagbud, som i sjelfva verket icke linnes.

Jag tror således fortfarande att, sådan som oftanämnde 18 § nu

är skrifven, det ligger i valförrättarens eget bedömande, att eftersom han

anser riksdagsmannavalet brådskande eller icke, derefter bestämma tiden

för dess kungörande, men deraf följer ock, efter mitt förmenande, att

valmännens rätt är illa betryggad, då det ligger i valförrättarens makt

att kungöra valet så sent, att få af de väljande hinna få veta derom, såsom

då kungörelse till elektorsval sker samma dag det hålles, som lärer

hafva händt, eller lyses ena dagen och hålles den andra, hvarpå exempel

ej_ lära saknas, det sista den''l2 sistlidne Januari för Torps, Tima och

Njurunda tingslags valkrets, enligt Andra Kammarens protokoll den 11

April detta år § 2.

Aro då riksdagsmannaval af den underordnade vigt, att de ej tåla

jemförelse!! med, till exempel, inrättande af krog i en kommun, der

man uttryckligen föreskrift, att för sådant ändamål skall kungörelse två

söndagar å rad uppläsas, innan kommunalstämman kan fatta ett lagligt

beslut, eller är det mindre vigtigt för en kommunalstämmo-ordförande,

som skall kungöra elektorsval och upptaga röster så väl vid omedelbart

som medelbart val, att i tid blifva derom underrättad, än det ansetts

vara, då Kongl. Maj:t på Riksdagens begäran utfärdat kungörelse

af den 22 Juli 1875, och förordnat »att, då menighet skall i hushållsmål af

allmän beskaffenhet kallas till sammanträde inför häradsrätt, det åligger

domhafvanden att om sammanträdet meddela vederbörande kommunalstämmo-ordförande

underrättelse sä tidigt, att ombud för menighet må

kunna i behörig ordning utses»?

Här är ju ock fråga om ett ombud, måhända lika vigtigt, om ej

mera än det ofvanstående kungörelse afser; månne man då icke skulle

kunna fordra samma skyldighet af en domare i detta fall, hvadan iag

Bih. till Eiksd. Prof. 1876. 3 Samt. 3 Höft. 2 ''

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 3.

ock vågar hysa den åsigt, att Utskottet bort framlägga förslag i den syftning

min motion afser, eller att valförrättare ålades underrätta kornmunalstäramo-ordförande

om tiden och stället för alla riksdagsmannaval sa

tidigt att, der elektorsval eger rum, de kunde kungöras minst en vecka

förut, med åtta dagars tid mellan valen, med undantag i de fall val erfordras,

då Riksdagen på grund af 51 och 95 §§ Regeringsformen kallas till

samma^en ^ detta nu -ic^e skett, vill icke heller jag söka framlägga något

detaljera dt förslag i denna syftning, utan har endast reservationsvis

velat uttala min från Utskottet afvikande mening».

Herr Enqman har begärt få antecknadt, det han icke deltagit i

detta ärendes slutliga handläggning inom Utskottet.

Stockholm, Associations-Boktryckeriet, 1876.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.