Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning af väckt förslag om förklaring af gällande stadganden rörande jäf mot domare i hushällsmål af allmän beskaffenhet.

1876-03-10 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1876:25, Utlåtande i anledning af väckt förslag om förklaring af gällande stadganden rörande jäf mot domare i hushällsmål af allmän beskaffenhet.

Dokumentets text

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Lag- Utskottets Utlåtande N:o 25,

om val till folkskolelärare redan är, genom Riksdagens ofvannämnda underdåniga

skrifvelse den 19 Maj 1874, bragt under Kongl. Maj:ts nådiga pröfning, anser sig

Utskottet böra vördsamt förorda,

2:o att Herr Smedbergs motion jemväl i nu omhandlade delen

äfvensom Herr Anderssons förslag måtte lemnas utan afseende.

Stockholm den 10 Mars 1876.

På Utskottets vägnar:

Eric Sparre.

N:o 25.

Ank. till Riksdagens Kansli den 10 Mars 1876, kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning af väckt förslag om förklaring af gällande

stadganden rörande jäf mot domare i hushällsmål af allmän

beskaffenhet.

Med förmälan, att, oaktadt den åtgärd som i allmänna ekonomi- och hushållsmål

ankomme på domstolarne på landet oftast inskränkte sig till att deri

afgifva utlåtande, ej sällan inträffade, att nämnde domstolar, med åberopadt stöd

af 13 kap. 1 § Rättegångsbalken, förklarade sig jäfvige att handlägga dylika mål,

har Herr Nils Petersson i Runtorp uti en inom Andra Kammaren väckt, till Lagutskottet

remitterad motion (N:o 14) framhållit hurusom en sådan tillämpning af

berörda lagbud ej mindre föranledde dryga kostnader för kommunerna och en skad
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Lag- Utskottets Utlåtande N:o 25.

lig tidsutdrägt med dessa måls afgörande, än äfven medförde den olägenhet, att

ojäfvig domstol, som för deras behandling förordnades, oftast vore förförhållandena

inom orten främmande; och har motionären på grund häraf föreslagit, “det Riksdagen

ville för sin del besluta den förklaring, att det i 13 kap. 1 § Rättegångsbalken

omförmälda jäf mot domare ej må ega tillämpning i hushållnings- eller

ekonomimål af allmän beskaffenhet.“

Genom Kongl. Brefvet till Amiralitets-kollegium den 18 December 1752 är

förorduadt, att hvad i 13 kap. 1 § Rättegångsbalken säges om jäf mot domare

bör äfven lämpas till hushållningsmål; men i 55 § af Kongl. Instruktionen för landshöfdingarne

den 10 November 1855 blef dock, hvad särskilt angår Konungens

Befallningshafvande, stadgadt, att i ekonomi- och polismål af allmän beskaffenhet

jäf emot dem icke skulle ega rum derföre, att de, med afseende på deras enskilda

samhällsställning, hafva i saken del.

Enligt hvad Utskottet inkemtat, lärer lagen uti ifrågavarande hänseende på

olika stallen olika förstas och tillämpas, sa att eu del domare a.f den omständighet,

att de såsom medlemmar af den kommun, som ett hushållningsmål rörer,

hafva i saken del, finna sig förhindrade att med samma mål taga någon befattning;

under det andra domare åter anse den delaktighet i målet, de på sådan

grund ega, vara af så ringa betydenhet, att den icke kan för dem medföra verkan

af laga jäf.

Då emellertid lagens stadgande om jäf för domare, som har i saken del,

är alldeles ovilkorligt, synes den större eller mindre graden af denna delaktighet

icke lagligen kunna, till någon inverkan på jäfsfrågan, blifva föremål för sådan

pröfning, som i afseende på det likartade jäf, att domaren eller hans skyldeman

kunna af sakens utgång vänta nytta eller skada, är domaren särskild! förbehållen

genom föreskriften derom, att denna nytta eller skada, för att medföra jäfaktighet,

skall vara “synnerlig", f öfverensstämmelse med denna uppfattning har ock, på

sätt ofvan blifvit anfördt, ansetts nödigt att, till förekommande deraf att Konungens

Befallningshafvande till hinder vid utöfningen af sin domsrätt i hushållsmål

skulle anse sig i dylika mål jäfvige, meddela särskild föreskrift derom, att i

samma mål någon jäfaktighet icke för Konungens Befallningshafvande skulle ega

rum derföre, att de, med afseende på deras enskilda samhällsställning, hade i

saken del. Enär häraf icke, såvidt Utskottet känner, försports den ringaste våda,

synes, till afhjelpande af de olägenheter, som blifvit af motionären omförmälda,

berörda stadgande med dess större skäl kunna utsträckas jemväl till domare, som

dessa i mål af ifrågavarande beskaffenhet icke ega någon domsrätt, utan, efter

vederbörande rättsegares hörande och företagen undersökning vid domstol, hafva

att deri allenast meddela utlåtande.

På grund häraf föranlåtes Utskottet vördsamt hemställa,

Bill. till Riksd. Prof. 1876. 7 Sami. 11 lläft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Lag-UtsJcottets Utlåtande N:o 25.

att Riksdagen för sin del ville besluta en författning så

lydande:

Lagens stadgande i 13 kap. 1 § Rättegångsbalken, att

domare är jäfvig att handlägga mål, då lian eller hans skyldemän

hafva i saken del, egen i hushållsmål af allmän beskaffenhet

icke tillämpning.

Stockholm den 10 Mars 1876.

På Utskottets vägnar:

Eric Sparre.

Reservationer:

Af Herrar Grefve Sparre och von Gegerfélt.

Af Herr Magnus Jonsson, som ansett motionen böra afslås.

Herr Asplund har begärt få anteckna^, att han icke i behandlingen åt

motionen deltagit
-

Stockholm, tryckt hos A. L. Normans Boktryckeri-Aktiebolag, 1876.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1876:33 Skrifvelse om ändring i lagens stada anden rörande jäf mot domare. s. 30 i texten