Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af verkstad granskning af Riksdagens .Justitieombudsmans ernhets förvaltning. För det ändamål, 42 § Riksdagsordningen omförmaler, hafva begge Kamrarne till Lag-Utskottet hänvisat Justitie-ombudsmannens embetsberättelse för tiden från nästlidne riksdags början; hvarjemte hans embetsdiarier och registrator för samma tid blifvit till Utskottet aflemnade.

1876-02-07 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1876:3, Utlåtande, i anledning af verkstad granskning af Riksdagens .Justitieombudsmans ernhets förvaltning. För det ändamål, 42 § Riksdagsordningen omförmaler, hafva begge Kamrarne till Lag-Utskottet hänvisat Justitie-ombudsmannens embetsberättelse för tiden från nästlidne riksdags början; hvarjemte hans embetsdiarier och registrator för samma tid blifvit till Utskottet aflemnade.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 3.

1

N:o

3.

Ant. till Riksd. Kansli den 7 Febr. 1870, kl. 3 e. m.

Utlåtande, i anledning af verkstad granskning af Riksdagens .Justitieombudsmans

ernhets förvaltning.

För det ändamål, 42 § Riksdagsordningen omförmaler, hafva begge

Kamrarne till Lag-Utskottet hänvisat Justitie-ombudsmannens embetsberättelse

för tiden från nästlidne riksdags början; hvarjemte hans embetsdiarier

och registrator för samma tid blifvit till Utskottet aflemnade.

Vid den granskning, som Utskottet i följd häraf verkstält af den

redovisning för Justitie-ombudsmannens embetsförvaltning, som innefattas

ii ti nämnda handlingar, har Utskottet städse haft blicken fästad på betydelsen

af den institution, som genom en Justitie-ombudsmans tillsättande

blifvit med 1809 års samhällsskick införd. Att å ena sidan å folkets

vägnar med oaflåtlig vaksamhet följa lagarnes tillämpning, utöfva tillsyn

öfver deras efterlefnad af domare och embetsmän och förhjelpa den

lidande till sin rätt samt att å andra sidan sätta folket i tillfälle att

erfara ej allenast huru lag skipas eller, med andra ord, beskaffenheten

af lagskipningens tillstånd, än äfven hvilka förbättringar i lagarne, som

för befordran af rättvisa kunna finnas nödiga, utgöra, enligt 99 och 100

§§ Regeringsformen, hufvudföremålen för Justitie-ombudsmannens verksamhet;

och då offentligheten är ett af den lagbundna frihetens säkraste värn,

hör jemväl den offentliga redovisning, folket fordrar af sitt ombud, till

institutionens fulländning.

Det är emellertid väktarekallet, tillsynen öfver lagarnes efterlefnad

af domare och embetsmän, som i första rummet tager Justitie-ombudsBili.

till Riksd. Prot. 1876. 7 Sami. 2 Höft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 3.

mannens uppmärksamhet i anspråk; och huru han derför verkat, inhemtas

af de utaf Utskottet granskade handlingar. Sålunda visa dessa handlingar

att under år 1875 hafva till Justitie-ombudsinannen inkommit klagomål

till ett antal af 80; och då härtill läggas 10, hvilka från föregående

år balanserats, såsom beroende på vidare behandling, blir antalet af klagomål,

som under år 1875 varit under handläggning, 90, bland hvilka 55

funnits böra lem nas utan afseende, 25 efter vederbörandes hörande fått

förfalla, 5 vid årets slut fortfarande varit under handläggning och 5

föranledt åtal; upplysande jemväl samma handlingar, att Justitie-ombudsmannen

åt brottmålslagskipningen egnat den särskilda noggranna kontroll,

soin han genom de till honom ingående fånglistorna är i tillfälle utöfva.

Tillvaron af klagomål till omförinälda antal bekräftar att, till följd af den

oförtrutna omsorg att skydda den personliga friheten och förekomma obehörigt

lidande, Justitie-oinbudsmannen ådagalagt, Justitie-ombudsinannen fortfarande

är i åtnjutande af allmänt.förtroende; och den omständighet, att, på

sätt handlingarne visa, de anmärkningar, som mot domare förekommit, icke

varit af synnerlig betydenhet och i följd deraf föranledt allenast några

få åtal, innebär, vid jemförelse med det stora antal mål, som under tiden

vid domstolarne varit handlagda, enligt Utskottets omdöme, tillförlitlig

grund för det af Justitie-ombudsmannen, med anledning af hans pligt att

utreda lagskipningens tillstånd, uttalade omdöme, att svenska folket eger

eu aktningsvärd domarecorps, rättrådig, efter sin uppfattning af hvad

rätt är, samvetsgrann och omutlig.

Med anmärkning, att, derest vid eu utredning af lagskipningens

tillstånd blicken icke får sträcka sig öfver en längre tidrymd och föremålen

följas under deras fortgående utveckling, omdömet om dem äfventyrar

att missledas, så att ur de för dagen framträdande företeelserna

dragas andra slutföljder, än sådana, som skulle framstäf sig, om flera

års erfarenhet lemnat tillfälle att jemföra och mot hvarandra väga de

gjorda rönen, har Justitie-ombudsmannen omförrnält huruledes derföre befunnits

nödigt och småningom blifvit sed att vid behandlingen af berörda

ämne låta blicken ej blott omfatta det närvarande utan äfven sträcka

sig öfver det förflutna och det tillkommande, för så vidt dermed något

kunnat vinnas för en sannare uppfattning och ett rigtigare bedömande

af frågorna för dagen.

Ur denna synpunkt bär Justitie-ombudsmannen företrädesvis egnat

uppmärksamhet åt behofvet af eu domstolsreglering efter tidens fordringar

och åt den menliga följd för lagskipningens gång, som vore att befara

deraf, att, såsom den senaste tidens erfarenhet gåfve anledning att frukta,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Lag Utskottets Utlåtande N:o 3. 3

den hittills nästan öfverflödande tillgången på ärnnesvenner för domarekallet

började tryta.

Under erinran, att frågan om en förändrad domstolsorganisation

redan länge varit föremål för meningsutbyte samt att dervid, hvad underdomstolarne

anginge, tvisten förnämligast gällt företrädet emellan kollegiala

domstolar och enmansdomstolar, uttalar Justitieombudsmannen den

mening, att, vid betraktande af vårt lands beskaffenhet samt omskiftande

tätare och glesare befolkning, ville synas, som skulle intetdera af nämnda

system ensamt kunna tillämpas, samt att i allt fall för inrättande af kollegiala

domstolar sannolikt den tid måste afbidas, då tanken på eu förening

af landsbygd och stad i fråga om lagskipningen vunne mognad och

allmännare erkännande. Under sådana omständigheter borde man, enligt

Justitie-ombudsmannens uppfattning, göra sig betänkt att afhjelpa en svårighet,

hvarunder enmansdomstolarne i vårt land arbetade. Dessa domstolar,

hvilka sedan gammalt haft intecknings- och lagfartsväsendet om

händer, hade nemligen under de senare årtiondena, utom dessa extrajudiciel

ärenden, fått sig ålagdt åtskilliga statistiska uppgifters meddelande,

upprättandet och förandet af förmyndare- och konkursförteckningar

jemte förandet af de nya fastighetsböekerna; och dessa, för lagskipningen

mer eller mindre främmande, men dock maktpåliggande bestyr

toge den ensamme domarens tid och krafter så väsentligt i anspråk, att

det blefve för honom omöjligt att, såsom vederborde, egna sig åt sitt egentliga

kall, som hade till syfte att skipa lag och förutsatte skyldighet för

do. naren att genom studier göra sig förtrogen med de lagar, hvilka han

vore satt att omedelbart tillämpa. Till undanrödjande af detta förhållande

förordar Justitie-ombudsinannen, att domaren skulle berättigas, att för vissa

göromål af mindre omfattande betydelse i sitt ställe använda en till

domare-embetes utöfning kompetent person, som af vederbörande öfverrätt

pröfvades dertill skicklig och handlade under egen ansvarsskyldighet;

af hvilken anordning Justitie-ombudsinannen förväntar, att domaren skulle

sättas i tillfälle att mera oafbrutet, än hittills, sjelf förrätta de lagtima

tingen; att göromålen komme att handläggas med större kontinuitet och,

dä de icke af domaren sjelf ombestyrdes, af eu person, som vore mera

förtrogen med orten och dess förhållanden, än tillfälliga biträden kunde

antagas vara; samt att allmänheten kunde påräkna att äfven i domarens

frånvaro finna någon tillstädes, som vore behörig att emottaga och expediera

handlingar, äfvensom att få sina angelägenheter fortare uträttade.

Under hänvisning till hvad Justitieombudsmannen i berättelsen till

nästlidna Riksdag anfört derom, att regleringen af häradshöfclingarnos

löneförmåner skulle komma att framdeles leda till inskränkning i till
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Lag-Utskottets Utlåtande N:o 3.

fallen för yn°re jurister att vinna anställning hos domare på landet och

på samma gång att ernå den praktiska öfning och erfarenhet, som erfordrades

för att de, utan fara för lagskipnmgens gång, skulle kunna efterträda

de nuvarande domarne; men med förklarande: tillika att, damunnda

lönereglering så nyss gått i verkställighet, att dess följder ej hunnit

framträda, densamma antagligen ännu icke kunnat utöfva någon verkan

till framkallande af den befarade bristen på ämnesvenner för domarekallet,

har Justitieombudsmannen till företeelserna på detta område upp
o-ifvit

flera samverkande orsaker. , , ,

° I den utredning af detta ämne. hvartill Justitieombudsmannen hemtat

särskild anledning af det undersökningsarbete för embetsmannacorpsens

ombildning, som i vår tid föregår, påpekar Justitieombudsmannen, åt,

ett berättio-adt mål för detta arbete vill vore åstadkommandet, åt besparingar

i statens utgifter, men att detta mål icke finge vara det enda och

uteslutande, tv lemnades för dess vinnande å sido nodig hänsyn dertill,

att ärendena blefve ändamålsenligt skotta, och att medel ansloges, \

räckliga att förvärfva duglige och redbare tjensteman för ärendenas s sotande'';

så kunde inträffa att dessas gång rubbades och förvirrades till

ohjelplig allmän och enskild skada. En val genomförd anordning af statsförvaltningen

i alla dess grenar deremot, fortsätter Justitieombudsmannen,

eu anordning, som rätt uppskattade hvarje erabetes och tjenstebefattnings

behof af skicklighet och arbetsamhet och afpassade arbetet

så att hvarje befattning, högre eller lägre, fordrade och sysselsatte sm

man och tillförsäkrade denne eu efter hans samhällsställning anständig

aflöning en sådan anordning, hvarigenom jemväl med urskiljning och sakkunskap

utmönstrades alla befintliga embeten och tjenster, sonuckc oändeligen

erfordrades för ärendenas behöriga handläggning och gång,

skulle, enligt Justitieombudsmannens mening, erbjuda fordelar, hvi m

desto snarare komtne att i statens tjenst fästa de insigtsfullaste och c ug

1 i o-aste personer, som genom det anseende denna tjenst åtminstone a

ålder åtnjutit och den säkerhet i besittningen af eu stadigvarande, om

ock anspråkslösare utkomst, som hon beredde, staten både eu viss fördel

i t äfl i no-en med näringarne, äfven då dessa bjöde rikligare, men osäkrare

löneförmåner åt sina idkare. Och Justitieombudsmannen afslutar sina

betraktelser i ämnet under uttalande af den åsigt, att var statsform

nings närmaste framtid sannolikt vore beroende derpå huruvida embesmannacorpsens

ombildning kormnc att genomföras efter eller i strut mot

de Grundsatser, som blifvit här ofvan i dess allmännaste drag atergifne.

° T sammanhang härmed och med särskildt anledning deraf, att an

lagskipningen, än lagstiftningen ofta fått bära skulden der^r,^ pa

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 3.

senaste tiden profva brott, och bland dessa förnämligast våld å person

samt bedrägeri- och förfalskningsbrott, i betänklig grad ökats, har Justitieombudsmannen,

rörande orsakerna till denna företeelse, verkstält en undersökning,

som med hänsyn till den uppmärksamhet, som detta förhållande

öfver hela landet ådragit sig, torde vara förtjent af särskildt

omnämnande. Efter att hafva på angifna skäl förklarat, att brister i

lagstiftningen och lagskipningen icke rättvisligen borde anses hafva någon

del i de uppgifna brottens tilltagande mängd, antager Justitie-ombudsmannen

såsom den gemensamma grunden härtill i främsta rummet den

goda tiden, i det denna dels, medelst framalstrande af öfvermod och beredande

af lättare tillgång till rusdrycker, hos den lägre befolkningen

verkat till de förstnämnda brottens framträdande, dels ock genom att

uppjaga priset på alla lefnadsbehof och njutningsmedel, utan att öka

tillgångarne för den ldass af menniskor, som lefcle på lön, pension eller

afkomst af ringare kapital, framkallat, vid bristande sinnesstyrka till försakelser,

frestelse att genom olofliga medel, bedrägerier och förfalskningar

söka åtkomma hvad ej på ärlig väg stått att vinna. lian angifver

härefter såsom lämpliga åtgärder, i synnerhet mot förstberörda förbrytelser,

ej mindre en förbättrad anordning af polismakten för rättstillståndets

upprätthållande på landsbygden, än äfven en förändrad inrättning

af gemensamt!etsfängelserna i syfte såväl att bereda tillfälle till fårmarnes

klassifikation efter ålder och graden af brottslighet som ock att foga anstalter

för fåugarnes undervisning, förbättring och förberedande för eu

återvunnen frihets rätta bruk. Och han vidrör till slut det behjertansvärda

behofvet att bereda någon omvårdnad om frigifna fångar, för att

underlätta deras återförening med samhället.

Då, under aktgifvande på lagskipningen, bristerna i lagstiftningen

lättast mses,, har, på sätt ofvan blifvit anfördt, Justitie-ombudsmannen

jemväl fått sig ålagd t att föreslå de förbättringar i lagar och författningar,

som kunna finnas nödiga; och denna pligt har ej heller blifvit af Justitieombudsmannen

förbisedd. Sålunda har han till förekommande af kostnader

och .tidsutdrägt vid förvandling af böter till motsvarande fängelsestraff föreslagit

en förändrad lydelse af 1J § i 2 kap. Strafflagen, om hvilket förslag

Utskottet kommer att afgifva särskildt yttrande. Derjemte har han, på sätt

embetsberättelse!! närmare upplyser, under sistförflutna året hos Kongl.

S)ort. underdåniga framställningar, åsyftande dels meddelandet af

sådana nådiga föreskrifter, hvarigenom stadgandet om embetsmäns skyldighet

att i hvad till rikets tjenst erfordras räcka hvarandra handen

erhölle, till undvikande af mångskrifveri i handräckningsärenden, eu mera

BL. till Likså. Prof. W6. 7 Sami. 2 Höft. " 2

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Lag-TJtskottets Utlåtande N:o 3.

fullständig och ändamålsenlig tillämpning än hittills, dels ock ett tillägg

till den för Hofrätterna gällande arbetsordning, i ändamål att åstadkomma

erforderlig kontroll att afgjorda mål blifva inom behörig tid expedierade.

På grund af hvad här ofvan blifvit anfördt och de granskade handlingarne

i öfrigt innehålla, har Utskottet att vitsorda den sorgfälliga uppmärksamhet,

hvarmed Justitie-ombudsmannen följt de angelägenheter af

allmännare vigt, som falla inom området för hans verksamhet; hvarför

Utskottet anser sig böra angående Justitie-ombudsmannens embetsförvaltning

i dess helhet uttala det omdöme,

att Justitie-ombudsmannen genom nit, oveld och skicklighet

fortfarande motsvarat Riksdagens förtroende.

Stockholm den 7 Februari 1876.

På Utskottets vägnar:

ERIC SPARRE.

Stockholm, Associations-Boktryckeriet 1876.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.