Sök i Ratio Lex

Lag-Utskottets Betänkande N:o 3i

1876-04-26 · 11 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 8 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1876:34, Lag-Utskottets Betänkande N:o 3i

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Betänkande N:o 3i.

1

N:o 34.

Ank. till Riksd. Kansli den 26 April 1876, kl. 5 e. m.

Betänkande, i anledning af äterremiss utaf Utskottets Utlåtande

N:o 20 angående väckt motion med förslag till författning

rörande inteckning i jernväg, kanal eller annan dermed

jemförlig anläggning.

Utskottet, som med föranledande af, Kamrarnes återremiss tagit

under öfvervägande de anmärkningar, hvilka mot berörda utlåtande före

kommit, har dervid funnit, att de fleste talare varit af den mening, att

lagstiftningen i ämnet borde byggas på de grunder, hvarpå Utskottets

förut framlagda författningsförslag finnes hvila.

Vid sådant förhållande har Utskottet ansett sin åtgärd i anledning

af återremissen kunna inskränkas derhän, att Utskottet, med berörda

förslag såsom utgångspunkt, deri vidtagit allenast sådana ändringar till

dess förtydligande och bringande till fullständighet, som må af de framstälda

anmärkningarne föranledas.

I afseende på hvad blifvit erinradt derom, att såsom vilkor för den

ifrågavarande säkerhetens beviljande skulle stadgas, att vederbörande bolag

°borde visa både att lagfart blifvit meddelad & den jord, som föranläggningen

toges i anspråk, och att samma jord blifvit från äldre inteckning

frigjord, har Utskottet, under vidhållande af hvad blifvit i dess

förra utlåtande anfördt om de stora praktiska svårigheter, som häraf

skulle uppkomma, utan att den åsyftade, säkerheten blefve i någon afsedd

mån förökad, funnit berörda erinringar icke böra leda till någon ändring

i förslaget.

Ehuru det torde ligga i sakens natur, att deri panträtt, som förslaget

åsyftar att inrymma i jernvägsbolags fasta egendom, icke kan inBih.

till Riksd. Prat. 1816. 1 Sami. 10 Höft. 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

" Lag-Utskottets Betänkande N:o 34.

tråda förr, än i den mån samma egendom varder af bolaget förvärfvad,

bär Utskottet dock med hänsyn till den anmärkning, som blifvit framstäf

derom, att förslagets ordalydelse gåfve stöd åt den föreställning,

att, oberoende häraf, panträtten skulle anses inträda samma dan- kuugörelsen

om pantsättningen vederbörligen offentliggjordes, ansett °sig höra

uti lagförslagets redaktion vidtaga sådan förändring, hvarigenom ett dylikt

missförstånd undanrödjes.

. Beträffande derefter de lån, som före författningens utfärdande blifvit

upptagna, har Utskottet funnit lämpligen kunna stadgas, att, der dessa,

såsom statslånen, blifvit lemnade med vilkor om säkerhet i jernvägen, de

äfven höra på grund af de giltiga anspråk på en sådan säkerhet, de

dymedelst förvärfvat, enligt lag få samma säkerhet sig tillerkänd och sålunda

njuta företrädesrätt framför de lån, för hvilka pantsättning enligt

författningen beviljas; men att de öfriga äldre lånen för hvilka några dylika

anspråk icke kunna åberopas, skola oförkränkta bibehållas vid den

rätt de före författningens utfärdande egt och följaktligen om dem endast

föreskrifvas, att pantsättning efter den nya lagen ej må verka dem

ti 1 förfång; och torde i afseende på sistnämnda lån särskildt höra erinras,

att Konungen icke lärer meddela tillstånd till upptagande af nya

lån mot säkerhet i jernväg, derest derigenom någon fara för de äldre

lånen skulle uppstå.

Slutligen och för tillmötesgående af derutinnan framstälda anmärkningar,

har. Utskottet ansett författningens föreskrifter lämpligen kunna

utsträckas jemväl till kanal eller annan dermed jemförlig anläggning1

hvartill aktiebolag är egare. ö öö ö

De ändringar i redaktionen, som förslaget i viss mån undergått,

äro dels en följd af här ofvan angifva förändringar i sjelfva saken dels

ock af sådan beskaffenhet, att derför icke torde erfordras någon särskild

motivering.

På grund häraf får Utskottet vördsamt hemställa,

att Riksdagen måtte för sin del antaga följande

Förordning angående pantsättning af jernväg, kanal

eller annan dermed jemförlig anläggning.

Vill aktiebolag, som erhållit tillstånd till anläggning

af jernväg med rätt att förvärfva dertill erforderlig

mark enligt gällande författningar om jords eller

lägenhets afstående för allmänt behof, i jernvägsanläggningen

bereda säkerhet för lan till visst belopp, göre

derom ansökan hos Konungen. Finner Konungen skäl

att ansökningen bifalla, utfärdas derom allmän kun
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Betänkande N:o 34.

3

görelse; och ege i det fall innehafvare af de för nämnda

lån utgifna förbindelser i all sådan till jernvägen hörande

fast egendom, som ej må med inteckning enligt

förordningen den 16 Juni 1875 belastas, i den mån

samma egendom är eller varder af bolaget förvärfvad,

panträtt, såsom vore inteckning beviljad, samt i bolagets

till jernvägen och dess drift hörande lösegendom

enahanda förmånsrätt, som förlagsman i det, som med

förlaget tillverkadt är.

För bibehållande af den säkerhet, hvarom här sägs,

erfordras ej förnyelse såsom om inteckning för fordran

stadgadt är.

Varder af Konungen säkerhet beviljad för flera lån,

ege det lån företräde, hvarom kungörelse först blifvit

utgifven.

Hvad sålunda stadgadt är må ej lända till förfång

för fordran, som före denna författnings utfärdande

uppstått. Har för sådan fordran säkerhet i anläggningen

blifvit utfäst, ege den fordran företräde framför

annan, hvarför pantsättning enligt denna författning

meddelats.

Denna författning galle äfven om sådan aktiebolag

tillhörig kanal eller annan anläggning, som ej må med

inteckning enligt förordningen den 16 Juni 1875 belastas.

Stockholm den 26 April 1876.

På Utskottets vägnar:

ERIC SPARRE.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lag-Utskottets Betänkande N:o 34.

Reservationer:

af Herr Grefve Mörner: »Efter min åsigt kan Utskottets förslag icke

godkännas, och får jag således derå yrka utslag i förhoppning att Kongl.

Maj:t måtte, sedan ärendets vigt nu blifvit inom representationen framhållen,

låta i ämnet utarbeta lagförslag och detsamma sedermera i nåder

inför Riksdagen framlägga.

För min del har jag, om Utskottet bort tilltro sig att ett lagförslag

framlägga, då önskat, att förslaget haft ungefär följande lydelse:

§ I
Jernväg,

med dertill hörande egor, må, med den inskränkning

här nedan sägs, intecknas om Konungen gifver der lof till.

§ 2.

Sådan inteckning fastställes af Konungen genom beslut, som offentliggöres

genom kungörelse i Svensk Författningssamling. Inteckningen

gäller ifrån den dag, hvarunder Konungens beslut finnes dateradt.

§ 3.

Inteckning må endast sökas af låntagaren.

§ 4.

Är gäld gulden, må inteckningen dödas, när Konungen, efter anmälan,

pröfvar skäligt låta kungörelse om dödandet utfärda.

§ 5.

Inteckning må ej beviljas i jernväg, som häftar för äldre vare sig

statslån eller så kallade obligationslån, innan styrkt blifvit att sådant

eller sådana lån blifvit guldno, eller innehafvare!) eller innehafvarne af

nämnda lån inteckningen medgifvit.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Betänkande N:o 34. 5

Slutligen borde kanske något stadgande införas angående inteckning

i jernvägens materiel».

af Herr Asplund;

af Herr Bibbing: »Äfven vid det förslag till författning angående

inteckning i jernväg, Lag-Utskottet nu, vid förnyad behandling af ärendet,

afgifvit, har jag med Utskottet ej kunnat förena mig. I betraktande

af vigten af lagstiftningens enhet i principer och följdrigtighet i deras

utförande; af att genom lag lika rätt, så vidt möjligt är, tillförsäkras alla,

som förvärfva och ega samma art af rättigheter; samt af att lagen må

medföra största möjliga rättsliga säkerhet vid hvarje rättshandling och i

hvarje rättsförhållande, anser jag, att ifrågavarande författning, utöfver

hvad Utskottet föreslagit, till det minsta bort stadga:

l:o) att, såsom vilkor för medgifvande af rätt till intecknings beviljande,

den erforderliga marken blifvit förvärfvad och att åtminstone

någon del af arbetet blifvit utförd eller någon slags säkerhet för dess utförande

stäld;

2:o) att, om Kongl. Maj:t, vid pröfning af ansökning om rätt till

intecknings beviljande, finner särskilda bestämmelser till betryggande af

fordringsegares rätt vara erforderliga, han må ega att derom förordna;

3:o) att sjelfva inteckningen i laga ordning sökes vid den domstol,

som enligt författningen i hvarje fall utgör laga forum, samt att ansökningen

af denna pröfvas och afgöres».

af Herr Philipsson med hvilken Herrar von Gegerfelt, Lindgren och

Torpadie instämt;» Ehuru det af Lag-Utskottet nu framlagda förslag,

om beredande af säkerhet i jernvägsanläggning för lån till visst belopp,

sä till vida skiljer sig från det först uppgjorda, till Utskottet

återremitterade förslaget, att det förstnämnda dels utesluter den i det

återremitterade förekommande tidsbestämmelse för beräkning af den ifrågasatta

panträtten och dels innefattar stadgande derom, att panträtten uppstår

endast i den mån den fasta egendom, som derför göres till föremål,

är eller varder af bolaget förvärfvad, samt följaktligen är egnadt att

närmare förklara och belysa beskaffenheten af den åsyftade säkerheten,

finner jag mig likväl, med afseende å så väl de oegentligheter, hvilka det

nu framlagda förslaget, utur teoretisk synpunkt, företer, som ock de

vådor för den allmänna fastighetskredit.en, som enligt mitt förmenande,

genom förslagets upphöjande till lag, skulle uppkomma, föranlåten att

emot detsamma afgifva min reservation.

Hvad nyss omförmälda teoretiska skäl beträffar, så lärer det väl

opaginerad Kontrollera mot PDF

G

Lag-Utskottets Betänkande N:o 34.

icke kunna förnekas, att pantsättningsbegreppet förutsätter, det den sak,

som är afsedd att pantsättas, tillhör egaren vid den tid då pantsättningen

sker. öfverallt i Sveriges lag, då beredande af säkerhet i gäldenärs

ännu icke förvärfvade gods, löst eller fast, åsyftas, begagnas uttrycket

förmåns- eller företrädesrätt, för att dermed antyda, att rätten icke

sträcker sig till annan egendom än den, som tillhör gäldenären vid den

tidpunkt, då fråga om egendomens användande till betalning af hans

skulder uppstår. Med denna uppfattning öfverensstämmer äfven Utskottets

förslag angående säkerhets beredande uti den till jernvägen och dess

drift hörande lösegendom, i hvilket afseende ordet förmånsrätt rätteligen

blifvit begagnadt. Men ännu mera origtigt och vilseledande torde det

vara att använda ordet panträtt, då, såsom här skett, densamma göres

liktydig med inteckning, hvars begrepp ju förutsätter, att gäldenären, då

inteckning meddelas, eger den intecknade fasta egendomen, hvarjemte

kännedom förefinnes derom, att lagstiftningen visat sig särdeles angelägen

att betrygga inteckningsåtgärden, medelst föreskrift om bestyrkande af

gäldenärens eg anderätt, förr än nämnda åtgärd får af domstol vidtagas.

Att nu i lagstiftningen utsträcka inteckningsbegreppet till sådan fast

egendom, som framdeles kan komma att af gäldenären förvärfvas, är så

mycket mera betänkligt, som, i händelse vid ett jernvägsbolags inträffade

konkurs det skulle visa sig, att stora sträckor af den mark, som till

jernvägsanläggningen blifvit begagnad, icke tillhöra bolaget, ett förhållande,

hvilket för närvarande i ganska vidsträckt mån eger ruin, sådant, i

synnerhet i utlandet, skulle kunna framkalla ett misstroende till den

svenska inteckningslagstiftningen i allmänhet och följaktligen föranleda

en nedsättning i priset å de värdepapper, hvilka, såsom grundade på

fastighetskrediten, för närvarande åtnjuta ett stort förtroende..

Till undvikande af nu i korthet antydda oegentligheter och förvecklingar

har jag inom Utskottet hemstält om antagande af ett förslag, hvaruti

benämningen förmånsrätt blifvit använd i afseende å den till jernvägsanläggningen

hörande så väl fasta som lösa egendom. Mot detsamma har

förnämligast blifvit anmärkt, att förmånsrätt till fast egendom, såsom icke

innefattande »jus seqvendi» eller makten att göra rättigheten gällande då

föremålet för densamma ombyter egare, icke vore i förevarande afseende

betryggande. Häremot erinras, att, genom den i förslaget intagna bestämmelse,

att intilldess det lån, för hvilket företrädesrätt vunnits, blifvit

till fullo guldet, bolaget icke skulle ega att utan Konungens tillstånd

afyttra den till jernvägsanläggningen hörande fasta egendom eller någon

del deraf, trygghet för den inrymda förmånsrätten blifvit beredd emot

■frivillig öfverlåtelse af nyss nämnda egendom, enär det val med visshet

s. 7 Kontrollera mot PDF

Lag- Utskottets Betänkande N:o 3i. 7

kan antagas att Konungen icke skulle meddela ett dylikt tillstånd utan

fttÄderVd „se» att iordnngsegares rätt icke förnärmas. Hvad åter betrattar

förmånsrättens tillgodogörande vid utmätning af den fasta e<mndomen

så lärer det vara uppenbart, att det i i 7 Kap. 9 SS 6 inom.

iandels-balken, sadant detta lagrum lyder i Kongl. förordningen den 16

r i förekommande stadgande om förmånsrätt till betalning utur

utmätt last egendom, såsom vore inteckning för utmätningssökandens

fordran beviljad den dag, utmätningen skedde, icke kan åsyfta annan

tast egendom, an sådan, som, enligt den samma dag utfärdade Kong]

förordning, angående inteckning i fast egendom, kan varda föremål för

inteckning, och följaktligen icke jernväg, kanal eller likartad anläggning

som, jemlikt 16 § 1 sistnämnda förordning, icke får med inteckning enligt

samma lag belastas. Denna uppfattning öfverensstämmer med så väl den

motivering, som åtföljde Kong]. Maj:ts proposition till 1875 års riksdag,

om antagande af de ifrågavarande lagarne, som ock lydelsen af 38 S i

inteckningslagen. Skulle emellertid tvekan härom råda, så lärer densamma

kunna afhje pas genom ett tillägg till stadgandet i det åberopade

momentet uti 17 Kap. 9 § Handels-balken. Emellertid kommer väl, i

händelse den till jernvägsanläggningen hörande egendom, den må vara

a tast eller los natur, för någon borgenärs fordran utmätes, ansökan

om bolagets försättande 1 konkurs inom en månad efter det utmätningen

förmånsrätt att uteWifva’ * hvilket fall utmätningen ju ej medför

Härmed må nu vara huru som helst, sä lärer det väl ej kunna

med fog af lagstiftningen fordras, att densamma, angående säkerhets beredande

1 jernvagar för lån, meddelar andra bestämmelser, än sådana,

. in ined afseende a sa val allmänna rättsprinciper, som ock öfriga förallanden

inom landet, kunna försvaras: och för min del tror ja^ det

vala rigtigare, att man uti den nya lagen gifver den egentliga benämnngen

a den ratt, hvilken torde kunna åt lånegifvaren inrymmas, än att

välja eu benämning, som lofvar mera, än den kan kalla.

fråga om säkerheten 1 den lösa egendomen, gifver mitt förslag

•TT n \ f f?rdTgSeogaren, SOm Utskottetsi ^ deri omständighet, att

Utskottets förslag förmånsrätten till nämnda egendom identifierats med

, KaP- 7 * Handels-balken förlagsman inrymda förmånsrätt till

rdlrr SOn‘ m?d f°n aget tillverkadt är», skyddar lika litet emot öfverlåtelse

, , ,„ tmatnin<? af »''erberörda egendom, som bestämmelsen i mitt förslag

ul.!raifSr ,ten rU‘:i Häst efter samfhga i 17 Kap. Handels-balken

ppta na förmånsrätter. Deremot vågar jag framhålla två företräden uti

mitt förslag: det ena, att man undviker jemförelse med den i lagen åt

opaginerad Kontrollera mot PDF

§ Lag-Utskottets Betänkande N:o 34.

förlagsfordringsegare inrymda rätt, hvilken är högst obestämd, och vid

uppkomna tvister gifvit anledning till mycket olika domstolsbeslut oc

det andra, att den förmånsrätt, hvilken enligt 17 Kap. 12 § Handelsbalken

tillkommer kronan till lös egendom för gäldenär utskylder bistå

och löpande året, de der ej för fast egendom utgå, blifvit förvarad,

hvaremot densamma i Utskottets förslag onödigtvis tillspillogifvits

Sedan lag sålunda redogjort för skiljaktigheterna emellan de tva

förslagen, rörande beskaffenheten af den ifrågavarande säkerheten, tar jag,

beträffande de öfriga stadgande!!, i afseende hvarå förslagen aro hvarandra

olika, erinra, att jag ansett den åt staten inrymda ratt för

viliade låneunderstöd vara bättre förvarad genom lydelsen åt åJ

mitt förslag, än genom ordalagen i Utskottets förslag; samt att jag tiott

“et vara lämpat att, med hemtadt stöd af gällande ftrordnmg om

aktiebolag, i 5 § af mitt förslag införa föreskrift om ,

nungen att, vid pröfning af ansökningen, meddela särskilda bestäm ne

utöfver hvad förordningen innehåller. . ■», » , , , e

På grund af hvad jag sålunda anfört, anser jag Utskottet hafva

bort tillstyrka Riksdagen att, för sin del, antaga följande:

Förordning om förmånsrätt i jernväg, kanal eller annan

dermed jemförlig anläggning.

§ l.

Vill aktiebolag, som erhållit tillstånd till anläggning af jernväg med

rätt att förvärfva dertill erforderlig mark enligt gällande forfattningar om

jords eller lägenhets afstående för allmänt behof, bereda säkerhet i jernvägsanläggningen

för lån till visst belopp, göre derom ansökning hos

Konungen Finner Konungen skäl att ansökningen bifalla, värde derom

allmän kungörelse utfärdad; och ege i det fall innehafvare af de för

nämnda lån utgifna förbindelser uti den tinjeriivägsan aggningenh^ande

fasta och lösa egendom förmånsrätt näst efter de bolägets ofrga borg

närer, som för sina fordringar åtnjuta förmånsrätt enligt

Handelsbalken.

§ 2-

Der sådan rätt, hvarom här sägs, blifvit för flera lån beviljad, ege

den långifvare företräde, som säkerhet först vunnit. ^ ^

s. 9 Kontrollera mot PDF

Lag-TJUkottäs Be,tänkande N:o 34.

§ 3.

9

Deri enligt § 1 beviljade förmånsrätt må ej lända till förfång för

fordran, som uppkommit innan denna förordning utfärdades; tiar dessförinnan

lån af allmänna medel blifvit bolaget lemnadt under vilkor, att

jernvägen med dess tillhörigheter skall utgöra säkerhet för lånet, laude

det vilkor fortfarande till efterrättelse.

Intill dess det låi

ning beviljats,

den till

deraf, utan att

för hvilket företrädessrätt enligt; denna förordblifvit

till fullo guldet, eger bolaget icke rätt att afyttra

hörande fasta egendom, eller någon del

j e r n vägsa n 1 äggn i n ge n

Konungen dertill

gifver

lof; sker det,

vare ogiltigt.

§ 5.

Finner Konungen, vid pröfning af den i § 1 omförmäla ansökning,

särskilda bestämmelser, utöfver hvad denna förordning innehåller,

till betryggande af fordringsegares rätt vara erforderliga, eger Konungen

derom förordna.

§ 6.

Hvad i denna förordning är stadgadt om förmånsrätt i jernväg

galle äfven om förmånsrätt i kanal och annan sådan anläggning'', som ej

må med inteckning enligt Kong! förordningen den 16 Junf1875°belastas.>>

. . Herr Grefve Horn: »Som genom det lagförslag rörande panträtt

1 je! nväg> Lag-Utskottet förordat, förmånsrätt framför ny panträtt medgifvits

_ endast för statens lån och för de öfriga förbindelser, hvarför säkerhet

i jernvägen blifvit betingad, och som derjemte Utskottet ansett stadgande

icke böra meddelas angående panträtts upphörande eller dödande;

men jag för min del icke inser något skal, hvarför andra obligationslån’

som vanligen upptagits för jernvägens åstadkommande, skulle från nämnda

förmån uteslutas, samt derjemte finner det kunna vara af vigt att, då,

bland annat, ett äldre lån skall konverteras, tillfälle är berådt att få

panträtten för detsamma dödad, anser jag mig icke kunna biträda LaoUtskottets

förslag i nämnda delar, såsom följd hvaraf och då jag dels

tror det skulle föranleda stor reda och säkerhet för långifvare, om uti

den kungörelse, som Konungen skulle låta utfärda angående ’ beviljad

BIL till Riksd. Prof. 1876. 7 Sami. 1.9 Haft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Lag-Utskottets Betänkande N:o 34.

panträtt, äfven inflöte ett tillkännagifvande om de förbindelser, som framför

samma panträtt uti jernvägen skulle ega företrädesrätt,. dels i öfrig!

bär anmärkningar emot lagförslaget att framställa, jag i enlighet dermed

föreslår följande redaktion af den nya lagen:

»Förordning angående pantsättning af jernväg: samt kanal

och annan dermed jemförlig anläggning.

§ l.

Vill aktiebolag, som erhållit tillstånd till anläggning af jernväg

med rätt att förvärfva dertill erforderlig mark eldigt gällande författningar

om jords och lägenhets afstående för allmänt behof, i-järnvägsanläggningen

bereda säkerhet för lån till visst belopp, göre derom ansökan

hos Konungen och bifoge behörig utredning om de låneförbindelser,

för hvilka ''bolaget förut häftar. Finner Konungen skäl att ansökningen

bifalla, utfärdas derom allmän kungörelse; och ege i det fall innehafvare

af de för förstnämnda lån utgifna förbindelser i all sådan till jernvägen

hörande fast egendom, som ej må med inteckning enligt Ivongl. förordningen

den 16 Juni 1875 belastas, panträtt såsom vore inteckning beviljad,

samt i bolagets till jernvägen hörande och till dess drift afsedda

lösegendom enahanda förmånsrätt, som förlagsman i det, hvilket med

förlaget tillverkadt är.

§ 2.

För bibehållande af den säkerhet, hvarom bär sägs, erfordras icke

förnyelse såsom om inteckning för fordran stadgadt är; och ege, der

säkerhet beviljas för flera lån, den långifvare företräde, som först säkerhet

vunnit.

§ 3.

Har, innan denna förordning utfärdades, aktiebolag erhållit lån af

statsmedel eller ock upptagit lån på tryckta eller graverade obligationer

med längre återbetalningstid än fem år, ege dessa lån företrädesrätt till

betalning framför fordran med panträtt, som sedermera blifvit af Konungen

beviljad.

Angående sådane lån meddelas äfven tillkännagifvande i den kungörelse,

hvarom här ofvan i § 1 förmäles.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Lag-Utskottets Betänkande N:o 34.

§ 4.

Vill bolag, som erhållit tillstånd att jernvägsanläggnirig pantsätta,

låta denna panträtt till större eller mindre del döda, göre ock derom

ansökan hos Konungen, hvilken då må om dödningen förordna till så

stort belopp, som visas vara godtgjordt å det lån, för hvilket pantsättning

skett.

Om sådant beslut utfärdas jemväl allmän kungörelse.

§ 5.

Hvad i denna förordning är stadgadt om panträtt i jernväg gälle

oek om pantsättning af aktiebolag tillhörig kanal och annan dermed jemförlig

anläggning med hvad till densamma i fast egendom och till dess

drift hörer.»

af Herr Lundberg, som, om än Lag-Utskottets förestående förslag

framför det af Herr A. Philipsson reservationsvis afgifna kunde finnas i

öfrigt antagligt, ansåg dervid böra iakttagas: att uttrycket »till jernvägen

hörande fast egendom» utbyttes mot ordet »jernvägen», som begagnades

uti den afsedda 16 § i förordningen den 16 Juni 1875; att tydligare utmärktes,

att panträtt eller betalningssäkerhet icke erhölles annorledes, än

så vidt jernvägen å dertill förvärfvad mark vid utfärdande af kungörelse

om pantsättningen blifvit eller blefve anlagd; att i afseende å panträtt

eller betalningssäkerhet i jernvägen med hvad dertill hörde, som medgifvits

eller förklarats skola åtnjutas af långifvare eller fordringsegare,

som derutinnan, förr än ifrågavarande förordning antogs, gjort förbehåll,

föreskrefves anmälan hos Konungen, så att kungörelse härom kunde

varda utgifven; att något sätt bestämdes, hvarpå jernvägen kunde blifva

från skedd pantsättning befriad; och att förordningen icke borde afse

kanal eller åtminstone icke »annan dermed jemförlig anläggning».

Herrar Magnus Jonsson och Anders Persson hafva begärt få antecknadt,

att de icke i beslutet deltagit.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.