Sök i Ratio Lex

Lag-Utskottets Utlåtande, N:o 36

12 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 9 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1876:36, Lag-Utskottets Utlåtande, N:o 36

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande, N:o 36.

1

N:o 36.

Ank. till Riksd. Kansli den 27 April 1876, kl. 2 e. m

Utlåtande, i anledning af Kongl. Majds nådiga proposition angående

antagande af det metriska mått- och vigt systemet.

Ofvanberörda nådiga proposition, hvilken blifvit af begge Kamrarne

till Lag-Utskottet remitterad, är af följande lydelse:

“Sedan Riksdagen uti underdånig skrifvelse den 22 Maj 1875 anhållit,

att Kongl. Maj:t måtte taga i öfvervägande, hvilka åtgärder kunde finnas

lämpliga i afseende å införande af det metriska systemet för mått och

vigt, vill Kongl. Maj:t, som lika med Riksdagen ansett åtgärder böra vidtagas

för införande af nämnda mått- och vigt-system, härmed, under åberopande

af hvad närlagd» utdrag af protokoll öfver civil-ärenden denna dag

innehåller, föreslå Riksdagen att antaga följande bestämmelser att införas i

den allmänna stadga om mått och vigt, hvilken för berörda ändamål kan

komma att åt Kongl. Majrt utfärdas.

l:o.

Rikets mått skall vara grundadt på metern med dess underafdelningar

och mångfalder. För rikets vigt fastställes såsom enhet kilogrammet med

dess underafdelningar och mångfalder.

2:0.

Indelningen af mått, och vigt skall vara följande:

Ro för längdmått

1 meter delas i .....................................

IM. an Rik,sd. Hot. 1376. 7 Sami. 20 Höft.

10 decimeter,

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 36.

1 decimeter delas i .......................................................... 10 centimeter,

1 centimeter „ .................................................................. 10 millimetei,

1.000 meter kallas en kilometer,

10.000 meter kallas eu ny mil;

2:o för ytmått

a) i allmänhet'', qvadraterna på längdmåtten utan andra särskilda benämningar

än dera, som följa af längdmåttens;

b) särskildt för uppmätning af jordområden:

100 qvadratmeter kallas en ar,

100 ar kallas en hektar;

3:o för rymdmått ,

а) i allmänhet'', kuberna på längdmåtten utan andra särskilda benämningar

än dem, som följa af längdmåttens,

б) särskilt för uppmätning af varor medelst målkärl:

1 kubikdecimeter kallas en liter,

1 liter delas i ................................

1 deciliter „ .................................

100 liter kallas eu hektoliter;

4:o för vigt

1 kilogram delas i ......................

1 hektogram „ ......................

1 gram „ .......................

1 decigram ,, .......................

1 centigram „

1,000 kilogram kalias en ton.

Utom ofvannämnda inåt! skola för utmätning af träkol och ved följande

begagnas:

1 kolläst (ny) är lika med 20 hektoliter.

1 vedfamn (ny) utan afseende å vedens längd, mätes af fyra qvadratmeter.

Der icke i afseende å ved mått särskild öfverenskommelse om vedens

längd är träffad, skall veden anses hafva eu längd af 1 meter, så att vedfamnen

då innehåller 4 kubikmeter.

10 deciliter,

10 centiliter,

10 hektogram,

100 gram,

10 decigram,

10 centigram,

10 milligram,

3:o.

I afseende å meterns och kilogrammets storlek skola två Rikslikare

tjena till yttersta efterrättelse. Närmare bestämmelser angående dessa likares

beskaffenhet, förvarande och begagnande meddelas af Kong!. Mapt i

hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad Yetenskaps-akademien föreslagit.

opaginerad Kontrollera mot PDF

La,g-Utskottets Utlåtande N:o 36.

4:0.

Vid handel eller eljest, då varor efter mått eller vigt skola aflemna®

eller mottagas, må endast begagnas mätt eller vigter och vägningsredskap,

som undergått justering af vederbörligen förordnad justerare.

a:o.

De längdmått, målkärl och vigtlod, Indika kunna blifva föremål för

justering'', äro följande:

1 :o. Längdmått: a) inätkedjor på 10 meter och hela mångfalder af

10 meter; b) mätstockar och mätskalor på 2 och 1 meter samt 5, 2 och 1

decimeter, af hvilka de på 2 och 1 meter samt 5 decimeter skola vara indelade

i decimeter, med minst en decimeter indelad i centimeter, och de på

2 och 1 decimeter i centimeter, med minst eu centimeter i millimeter;

2:o. Målkärl: a) af trä för torra varor på 2 och 1 hektoliter, 50, 20,

10, 5, 2, och 1 liter samt 5 deciliter; b) af metall för våta och flytande

varor på ÖO, 20, 10, 5, 2 och 1 liter. 5, 2 och 1 deeiliter samt 5 centiliter;

c) af metall för mätning af stenkol och cokes på 2 och 1 hektoliter;

•’>:<). Vigtlod: a) af jern, brons eller messing på 100, 50, 20, 10, 5,

2 och 1 kilogram samt 5, 2 och 1 hektogram; b) af silfver, nysilfver, messing,

brons eller annan tjenlig metall eller metallblandning på 200, 100, 50,

20, 10, 5, 2 och 1 gram, 5, 2 och 1 decigram, 5, 2 och 1 centigram samt 5

milligram.

(ko.

Mått och vigter, som begagnas i Kronans magasin, vid in- och utlastning''

å fartyg, på offentliga salutorg eller i öppna bodar och magasin,

der handel och rörelse idkas, skola omjusteras, längdmåtten hvart femte år

samt målkärl och vigter hvart tredje år, och skola dervid godkännas, så vida

deras fel icke öfverstiga de gränser, som kunna föreskrifvas. Från sådan

omjustering vare®dock inkallade de på apoteken brukade vigter, som understiga

en decigram; skolande dessa vigter i stället vid apoteks-visitationerna

pröfvas af vederbörande läkare samt, om de dervid eller eljest befinnas origtiga,

efter omständigheterna omjusteras eller kasseras.

Likarmade vågar, decimal- och centesimal-vågar samt betsman och

pyndare skola, innan de i allmän handel och rörelse må begagnas, vederbörligen

justeras, men äro icke underkastade den omjustering, som för mått

och vigter är föreskrifven. Begagnandet af decimal- och centesimal-vågar

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 36.

samt betsman och pyndare i allmän handel och rörelse skall vara underkastad!

de inskränkningar, Kongl. Maj:t, bestämmer.

7 :o.

Förvarings- och transportkärl, som efter olika varors beskaffenhet

erfordras af skiljaktigt innehåll, må, när så begäres, justeras, så vida deras

uppmätning kan ske med tillräcklig noggrannhet; och skall dervid innehållet,

uttryckt i liter, tydligt på kärlet angifvas. Om förvarings- och transportkärl.

anses i afseende å vigten tillräckligt oföränderligt, må dess taravigt

af justerare eller krönare bestämmas och på kärlet angifvas. Yedmått må

justeras, då de hafva qvadratisk form med två meters grundliner och två

meters höjd.

Hvad derefter angår öfvergången från det gamla systemet till det nya

vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att godkänna följande föreskrifter

:

a) Intilldess förutnämnda Rikslikare hinna anskaffas, skola såsom

Rikslikare användas, för längdmåttet den messingstång och för vigten den

kilogramvigt af platina, som på svenska statens bekostnad år 1867 anskaffades

i Paris.

i) Från början af år 1883 må inga andra mått och vigter justeras

än de, som äro inrättade efter den blifvande nya stadgan om mått och vigt.

c) Hädanefter och intill början af år 1883 mä det vara tillåtet att

justera efter metersystemet inrättade mätstockar och mätskalor, å hvilka indelningar

efter nu gällande fot och dess delar jemväl äro'' anbragta.

d) Innehafvare af nu gällande mått och vigter vare ej skyldig att

under år 1882 låta dessa omjusteras i annat fäll än att anmärkning mot

deras riktighet förekommit.

é) Från början af år 1879 och intill början af år 1883 må hvar och

en enskild kunna i handel och rörelse använda efter eget godtfinnande de

hittills gällande eller de nya måtten och vigterna, dock så att, då antingen

aflemnare eller mottagare af varor sådant fordrar, nu gällande mått och

vigter skola begagnas.

/) För åren 1881 och 1882 skola de årliga markegångsfaxorna äfvensom

alla taxor och förordningar rörande varor och effekter samt afhandlingar

mellan enskilda och statens myndigheter upptaga både gamla och nya

måttet och vigten.

g) Från början af år 1881 eller tidigare, om så lämpligen ske kan,

skall det nya mått- och vigtsystemet uteslutande användas vid tull- och

postverken samt vid jernvägstrafiken i riket.

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 36.

It) För landtmäteriförrättningar skall det nya längd- och ytmåttets

tillämpning taga sin början med 1881 års ingång; dock åligge landtmätare

från nämnda tid och intilldess annorlunda varder förordnadt att uti egooch

delningsbeskrifningar införa i särskilda kolumner jordområdenas innehåll,

uttryckta icke allenast i det nya ytmåttet utan äfven i det gamla.

i) Med undantag för hvad under It sagdt är, må från den 1 Januari

1883 i Kronans räkenskaper och förhandlingar endast det nya mått- och

vigtsystemet användas; och vid nämnda års början skall den nya stadgan

jemväl i allt öfrigt träda i full verkställighet."

Då föreliggande nådiga proposition är föranledd af sistlidne Riksdags

gjorda underdåniga anhållan om metriska systemets införande, anser Utskottet

icke vara erforderligt att nu inlåta sig på frågan om nyttan och behofvet

af förenämnda systems antagande. De stora fördelarne deraf med afseende

på den vidsträcktare samfärdseln nationerna emellan äro äfven numera så allmänt

insedda och erkända, att hvarje framställning derom måste anses fullkomligt

obehöflig; och ehuru hvarje förändring i mått- och vigtsystemet

måste medföra olägenheter, så lärer, vid det förhållande att metriska systemet

är antaget i de flesta europeiska länder och senast i Norge, dess införande

hos oss, hvilket blifvit genom decimal-systemet förberedt, egentligen

anses endast såsom en tidsfråga.

Under förutsättning sålunda, att någon tvekan i detta hänseende icke

torde ifrågakomma, har Utskottet granskat de föreslagna grunderna för systemets

införande och dervid funnit anledning till endast två mindre väsentliga

anmärkningar.

För uppmätning af träkol och ved finnes under benämning af kolläst

och famn föreslagna nya mått; hvarjemte är i förslaget bestämdt, att vedens

längd, derest ej särskild öfverenskommelse derom blifvit träffad, skall anses

utgöra eu meter eller 3,3ösi fot. Då emellertid stadgandet om berörda

nya mått, vid det förhållande att de under enahanda benämning som de nuvarande

skulle enligt förslaget innehålla större rymd än dessa, sannolikt

komme att under samfärdseln inom landet leda till förvecklingar; då ej heller

synes lämpligt att under det ved icke i allmänhet torde här i landet

upphuggas till större längd än högst tre fot, såsom regel föreskrifva, att

veden bör vara längre; och då i allt fåll för uppmätning af kol och ved några

särskilda mått icke torde vara erforderliga, har Utskottet ansett omförmälda

stadgande!! böra ur förslaget utgå och i öfverensstämmelse dermed funnit

med hänsyn till justering af ved mått allenast böra bestämmas, att Konungen

må ega att derom förordna.

I Kong!, förordningen angående verkställigheten af den nya stadgan

om mått och vigt den 31 Januari 1855 finnes föreskrifvet, att det skulle

åligga landtmätare att vid ego-och delningsbeskrifningar tillsvidare i särskilda

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Lag- Utskottets Utlåtande N:o 36.

kolumner införa jordrymdernas innehåll, uttryckta icke allenast i det nya

ytinåttet ref och stänger, utan äfven i det gamla tunnland och kappland.

Enligt den likartade föreskrift, som nu blifvit föreslagen, skulle vid dylika

förrättningar egovidden i nämnda kolumner komma att upptagas såväl i

hektar och ar, som i ref och stänger. Då emellertid nämnda Kong!, stadga

ännu icke varit tillämpad så länge, att folket i allmänhet hunnit blifva fullt

förtroget med det derigenom införda, nu gällande ytinåttet, utan fast hellre befolkningen

på de flesta ställen vid uppskattning af egovidden fasthåller vid

den gamla beräkningen efter tunnland och kappland, har Utskottet funnit

det böra medverka till underlättande af öfvergången till det nu föreslagna

systemet, om egovidden komine att i äldre ytmått betecknas med tunnland

och kappland på sådana orter, der omförmälda förhållanden förefunnes, och

med ref och stänger endast på de ställen, hvarest folket vunnit erforderlig

insigt om dessa mått. Ur sådan synpunkt bör, såsom Utskottet föreställer

sig, stadgas, att jordområdenas innehåll i delningsbeskrifningar bör uttryckas

icke allenast i hektar och ar, utan äfven, enligt regeln, i tunnland och kappland

eller, för det fall allenast att delegarne så önska, i ref och stänger.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt får Utskottet vördsamt hemställa,

att Riksdagen, med förklarande att den nådiga propositioneu

icke kan oförändrad bifallas, måtte för sin del antaga

följande bestämmelser att införas i den allmänna

stadga om mått och vigt, hvilken kan komma att af Kongl.

Maj:t utfärdas.

Do.

Rikets mått skall vara grundad! på metern med dess

underafdelningar och mångfalder. För rikets vigt fastställes

såsom enhet kilogrammet med dess underafdelningar

och mångfalder.

2:o.

Indelningen al mått och vigt skall vara följande:

Do för längdmått

1 meter delas i ....................................... 10 decimeter,

1 decimeter ,, ....................................... 10 centimeter,

1 centimeter „ ....................................... 10 millimeter,

1.000 meter kallas en kilometer,

10.000 meter kallas en ny mil:

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 36.

2:o för ytmått

a) i allmänhet: qvadraterna på längdmåtten utan andra

särskilda benämningar än dem, som följa af längdmåttens;

Ii) särskildt för uppmätning af jordområden:

100 qvadratmeter kallas en ar,

100 ar kallas en hektar:

3:o för rymdmått

a) i allmänhet: kuberna på längdmåtten utan andra

särskilda benämningar än dem, som följa af längdmåttens;

li) särskildt för uppmätning af varor medelst målkärl:

1 kubikdecimeter kallas en liter.

1 liter delas i .......................................... 10 deciliter,

1 deciliter .......................................... 10 centiliter,

100 liter kallas en hektoliter:

4:o för vigt

1 kilogram delas i ............................

1 hektogram „ ......................

1 deeigram „ ....................

1 centigram „ ....................

1,000 kilogram kallas en ton.

10 hektogram,

100 gram,

10 deeigram,

10 centigram,

10 milligram,

3:o.

1 afseende å meterns och kilogrammets storlek skola

två Rikslikare tjena till yttersta efterrättelse. Närmare

bestämmelser angående dessa likares beskaffenhet, förvarande

och begagnande meddelas af Kong!. Magt i hutvudsaklig

öfverensstämmelse med hvad Vetenskapsakademien

föreslagit.

4:o.

Vid handel eller eljest, dä varor efter mått eller vigt

skola aflemnas eller mottagas, må endast begagnas mått

eller vigter och vägningsredskap, som undergått justering

af vederbörlig förordnad justerare.

5:o.

De längdmått, målkärl och vigtlod, Indika kunna blifva

föremål för justering, äro följande:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 36.

l:o. Längdmått: a) mätkedjor på 10 meter och hela

mångfalder af JO meter; b) mätstockar och mätskalor på

2^ och 1 meter samt 5, 2 och 1 decimeter, af hvilka de

på 2 och 1 meter samt 5 decimeter skola vara indelade

i decimeter, med minst en decimeter indelad i centimeter,

och de på 2 och 1 decimeter i centimeter, med minst en

centimeter i millimeter;

2:o. Målkärl: a) af trä för torra varor på 2 och 1

hektoliter, 50, 20, 10, 5, 2 och 1 liter samt 5 deciliter;

b) af metall för våta och flytande varor på 30, 20, 10,

■). 2 och 1 liter, 5, 2 och 1 deciliter samt 5 centiliter;

c) af metall för mätning af stenkol och eokes på 2 och

1 hektoliter;

•ko. Vigtlod: a) af jern, brons eller messing på 100,

>0, 20, 10, 5, 2 och L kilogram samt 5, 2 och 1 hektogram;

b) af silfver, nysilfver, messing, brons eller annan

tjenlig metall eller metallblandning på 200, 100, 50, 20,

10, 5, 2 och 1 gram, 5, 2 och 1 decigram, 5, 2 och 1

centigram samt 5 milligram.

6:o.

Mått och vigter, som begagnas i Kronans magasin, vid

in- och utlastning å fartyg, på offentliga salutorg eller i

öppna bodar och magasin, der handel och rörelse idkas,

skola omjuste ras, längdmåtten hvart femte år samt målkärl

och vigter hvart tredje år, och skola dervid godkännas,

så vida deras fel icke öfverstiga de gränser, som

kunna föreskrifvas. Från sådan omjustering vare dock

frikallade de på apoteken brukade vigter, som understiga

en decigram; skolande dessa vigter i stället vid apoteksvisitationerna

pröfvas åt vederbörande läkare, samt, om

de dervid eller1 eljest befinnas origtiga, efter omständigheterna

omjusteras eller kasseras.

Likarmade vågar, decimal- och centesimal-vågar samt

betsman och pyndare skola, innan de i allmän handel

och rörelse må begagnas, vederbörligen justeras, men äro

icke underkastade den omjustering, som för mått och vigter

är föreskrifven. Begagnandet af decimal- och centesimalvågar

samt betsman och pyndare i allmän handel och

rörelse skall vara underkastad! de inskränkningar, Kongl.

Maj:t bestämmer.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 36.

9

7:o.

Förvarings- och transportkär], sora efter olika varors

beskaffenhet erfordras af skiljaktigt innehåll, må, när så

begäres, justeras, så vida deras uppmätning kan ske med

tillräcklig noggranhet; och skall dervid innehållet, uttryckt

i liter, tydligt på kärlet angifvas. Om förvaring^- och

transportkärl anses i afseende & vigten, tillräckligt oföränderligt,

må dess taravigt af justerare eller krönare bestämmas

och på kärlet angifvas. Om justering af vedmått

bestämmer Kong!. Maj:t.

Hvad derefter angår öfvergången från det gamla systemet

till det nya, vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen

att godkänna följande föreskrifter:

a) Intilldess förutnämnda Rikslikare hinna anskaffas,

skola såsom Rikslikare användas, för längdmåttet den

messingsstång och för vigten den kilogramvigt af platina,

som på Svenska statens bekostnad år 1867 anskaffades

i Paris.

b) Från början af år 1883 må inga andra mått och

vigter justeras än de, som äro inrättade efter den blifvande

nya stadgan om mått och vigt.

c) Hädanefter och intill början af år 1883 må det

vara tillåtet att justera efter metersystemet inrättade mätstockar

och mätskalor, å hvilka indelningar efter nu gällande

fot och dess delar jemväl äro anbragta.

d) Innehafvare af nu gällande mått och vigter vare

ej skyldig att under år 1882 låta dessa omjusteras i

annat fall än att anmärkning mot deras rigtighet förekommit.

c) Från början af år 1879 och intill början af år 1883

må hvar och en enskild kunna i handel och rörelse använda,

efter eget godtfinnande, de hittills gällande eller

de nya måtten och vigterna dock så att, då antingen aflemnare

eller mottagare af varor sådant fordrar, nu gällande

mått och vigter skola begagnas.

f) För åren 1881 och 1882 skola de årliga markgångstaxorna

äfvensom alla taxor och förordningar rörande varor

Bill. till Riksd. Prof. 1876. 7 Sami. 20 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 36.

och effekter samt afhandlingar mellan enskilda och statens

myndigheter upptaga både gamla och nya måttet och

vigten.

g) Från början af år 1881 eller tidigare, om så lämpligen

ske kan, skall det nya mått- och vigtsystemet uteslutande

användas vid tull- och postverken samt vid jernvägstrafiken

i riket.

It) För landtmäteri förrättningar skall det nya längdoch

ytmåttets tillämpning taga sin början med 1881 års

ingång; dock åligge landtmätare från nämnda tid och

intilldess annorlunda varder förordnadt, att uti ego- och

delningsbeskrifningar införa i särskilda kolumner jordområdenas

innehåll, uttryckta icke allenast i det nya

ytmåttet utan äfven i tunnland och kappland, eller, der

delegarne så önska, i ref och stänger.

i) Med undantag för hvad under h sagdt är, må från

den 1 Januari 1888 i Kronans räkenskaper och förhand

I lagar endast det nya mått- och*vigtsystemet användas;

och vid nämnda års början skall den nya stadgan

jemväl i allt öfrigt träda i full verkställighet.

Stoekholia deu 27 April 1876.

På Utskottets vägnar:

ERIC SPARRE.

Reservationer:

af Herr von Gegerfelt, som, med förklarande att han ej biträdde de af Utskottet

framstapla anmärkningar mot den Kong], propositionen, för sin del

tillstyrkte densammas antagande i oförändradt skick.

af Herr Ribbing, med hvilken Herrar Lyth, Nils Petersson och Lindgren

instämt: »Då Kong! Maj:ts nådiga proposition angående antagande af

det metriska mått- och vigtsystemet är föranledd af Riksdagens egen skrifvelse

i ärendet, så torde nu anses för sent att sätta i fråga om samma system

bör införas. Deremot synes icke vara för sent att taga i öfvervägande

s. 11 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottet* Utlåtande N:o 36. 11

om tiden när systemet skall komma att utgöra det enda lagliga. Att införandet

af det metriska systemet är den största förändring i sitt slag, som

hittills hos oss skett, följer deraf, att af dess mått våra svenska hvarken

utgöra produkt eller qvot, och sålunda eu jemförelse mellan de nya och

gamla måtten ej lätt och hastigt kan ske. Under sådant förhållande måste

det, utan allt tvifvel fordras ganska lång öfning och vana, för att vid begagnande

af de metriska uttrycken göra sig en föreställning om qvantiteten

af det sålunda uppmätta. Den öfvergångstid, som i den Kong! propositionen

föreslås, synes mig af nu nämnda anledning vara allt för knappt tilltagen,

och dä enligt föreskrifterna beträffande öfvergången, litt. ej, denna

inträder från och med år 1879, synes mig 10 år från nämnda tid vara det

minsta, som bör bestämmas innan metersystemet blir det enda och ovilkorlig!,

gällande, och under hvilken tid, genom föreskrifterna enl. litt. f) och gj,

vana och öfning i det nya systemets begagnande och jemförande med det

gamla småningom kan vinnas. I öfverensstämmelse med denna åsigt ville

jag för min de! föreslå att Riksdagen beslutade att i nedanstående föreskrifter

beträffande öfvergången från det gamla till det nya systemet årtalen förändras

sä, att föreskrifterna erhålla följande lydelse:

b) från början af år 1889 må inga andra mätt och

vigter justerasj än de, som äro inrättade efter den blifvande

nya stadgan om mått och vigt.

c) hädanefter och intill början af år 1889 må det vara

tillåtet, att justera efter metersystemet inrättade mätstockar

och mätskalor, å hvilka indelningar efter nu gällande fot

och dess delar jemväl äro anbragta.

d) innehafvare af nu gällande mått och vigter vare ej

skyldig att under år 1888 låta dessa omjusteras i annat

fall, än att anmärkning mot deras rigtighet förekommit.

e) från början af år 1879 och intill början af 1889

må hvar och en enskild kunna i handel och rörelse använda,

efter eget godtfinnande, de hittills gällande eller

de nya måtten och vigterna, dock så att, då antingen

aflemnare eller emottagare af varor sådant fordrar, nu

gällande mått och vigter skola begagnas.

f) för åren 1881—1888 skola de årliga markegångstaxorna

äfvensom alla taxor och förordningar rörande varor

och effekter samt afhandlingar mellan enskilda och

statens myndigheter upptaga både gamla och nya måttet

och vigten.

i) med undantag för hvad under h sagdt är, må från

den 1 Januari 1889 i Kronans räkenskaper och förhand
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Lag-Utskottets Utlåtande N:o 36.

lingar endast det nya mått- och vigtsystemet användas;

och vid nämnda års början skall den nya stadgan jemväl

i allt öfrigt träda i full verkställighet. “

af Herr Magnus Jonsson, som, under förklarande att han ansett de

särskilda måtten för kol och ved borde bibehållas, i öfrigt instämt med

Herr Ribbing.

af Herr Philipsson, som hemstält att 1 :a mom. i förslaget borde erhålla

följande lydelse:

“Rikets mått skall vara grundadt på metern med dess underafdelningar

och mångfalder. För rikets vigt fastställes såsom enhet kilogrammet.1''

af Herr Torpadie, hvilken, instämmande med Herr Philipsson, derjemte

anfört:

“Emot Utskottets beslut att tillstyrka antagandet af lvongl. Maj:ts

nådiga proposition angående det metriska mått- och vigtsystemet, för så vidt

som enligt samma nådiga proposition 1000 kilogram skulle komma att kallas

en ton, får jag härmed anmäla min reservation.

Då, såsom bekant är, i England redan finnes en vigt med namnet ton,

hvilken väger 20 hundred weights eller 2240 skålpund avoir-du-pois, samt

således icke obetydligt skiljer sig från 1000 kilogram, synes det mig olämpligt

och vilseledande att gifva namnet af eu engelsk noga bestämd vigtsats

åt en annan dylik, som ej med den förra är fullt eqvivalent. Vid varureqvisitioner

Sverige och England emellan måste i slikt fall förvecklingar

kunna uppkomma, ledande till rättstvister, hvilkas lösande stundom torde

blifva svårt nog.

Till undvikande af nu anmärkta svårighet har Kong! Vetenskapsakademien

föreslagit benämningen tomt, och Kougl. Landtmäteristyrelsen namnet

tomå; men då uttalet af den första benämningen är alldeles lika med det,

som i Sverige allmänt gifves åt det engelska ordet ton och det franska ordet

tonneau egentligen icke tillhör det metriska systemet, synes mig ingendera

af dessa benämningar böra antagas, hvarföre och då jag icke kan inse något

egentligt behof af att tilldela vigtbestämningen 1000 kilogram, någon särskild

benämning jag dristar mig föreslå:

att orden i andra punkten 4 momentet “1000 kilogram kallas

eu iföra“ måtte ur lagförslaget utgå."

Herr Anders Persson har begärt få anteeknadt, att han icke i beslutet

deltagit.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.