Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt förslag om upphörande af skyldigheten att upprätta och underhålla sä kallade milstolpar.

1876-05-08 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1876:43, Utlåtande, i anledning af väckt förslag om upphörande af skyldigheten att upprätta och underhålla sä kallade milstolpar.

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 43.

5

Ko é3.

Ank. till Riksd. Kansli den 9 Maj 1876, kl. 12 midd.

Utlåtande, i anledning af väckt förslag om upphörande af skyldigheten

att upprätta och underhålla sä kallade milstolpar.

Uti eu inom Första Kammaren väckt, till Lag-Utskottet remitterad

motion (N:o 43) har Herr Carl Fredrik Wcern hemstält, att till de af

Kongl. Maj:t föreslagna bestämmelser rörande öfvergången från det nu

gällande mått- och vigtsystemet till det nya må fogas ett stadgande af

innehåll, att från början af år 1883 det nya systemet skall tillämpas i

afseende å landsvägars uppmätning, och skyldigheten att å landsväg upprätta

samt underhålla så kallade milstolpar emellertid och för framtiden

upphöra; samt att, för den händelse ett sådant stadgande skulle anses

ej kunna meddelas, så vida icke den i 3 § af 25 Kap. Byggningabalk^!

intagna föreskrift om milstolpars uppsättande varder upphäfd, Riksdagen

må för sin del besluta, att berörda § skall upphäfvas.

Såsom stöd för denna framställning har motionären anfört hufvudsakligen,

att, i den mån en mängd nya vägar blifvit anlagda samt ökad

befolkning och nya industrianläggningar upphäft vissa vägars framstående

vigt framför andra, hade nyttan af milstolparne förminskats och numera,

i följd af de större förändringar jernvägsanläggningarne i nämnda hänseenden

gjort, för det mesta försvunnit; att, genom Kongl. kungörelsen

den 5 December 1873, om beräkningen af allmänna vägarnes längd i hela

och tiondedels mil, halfva antalet af milstolpar, eller alla de som angifva

fjerdedels mil, förlorat all betydenhet; samt att, då Kongl. Maj:t nu föreslagit

ny mil, olika i längd med den hittills räknade, och således, derest

detta förslag bifölles, samtliga milstolpar skulle komma att omflyttas, det

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 43.

syntes vara skäl att fastliellre afskaffa stadgandet om deras upprättande

och derigenom bespara häradena icke obetydliga kostnader.

Hvad först angår motionen i livad den afser, att till de af Kongl.

Maj:t föreslagna bestämmelserna rörande öfvergången från det nu gällande

mått- och vigtsystemet till det nya skulle fogas ett stadgande, att

från början af år 1883 det nya systemet skulle tillämpas äfven i afseende

på landsvägars uppmätning, får Utskottet erinra, att, sedan nämnda system

trädt i full verkställighet —- vare sig att detta kommer att ske, enligt Kongl.

Maj:ts förslag, från och med nämnda år eller, såsom nu blifvit ifrågasatt,

först år 1889 — den nya milen, såsom den enda derefter erkända måttstock,

måste vid uppmätning af landsvägar begagnas, så att följaktligen

ej heller någon särskild föreskrift derom behöfver meddelas.

Beträffande derefter motionen i (ifrigt, så kan Utskottet icke dela

motionärens åsigt, att den nytta, som milstolparne medfört, blifvit genom

de af honom angifna förhållandena så väsentligt förminskad, att deras

borttagande kan deraf föranledas. I fråga härom anser sig Utskottet, i

anledning af uppgiften, att halfva antalet milstolpar, eller alla de som

angifva fjerdedels mil, skulle, i följd af Kongl. kungörelsen den 5 December

1873 hafva förlorat all betydenhet, böra fästa uppmärksamheten

derpå, att en milstolpes större eller mindre gagn i allmänhet vid beräkning

af väglängden efter decimalsystemet ingalunda kan vara beroende derpå,

huruvida densamma, som i sjelfva verket alltid betecknar en fjerdedels mil, är

försedd med inskrift,* att den, från någon viss milstolpe eller annan plats

räknadt, utvisar ett afstånd af en hel mil eller någon som helst bråkdel

deraf. Detta är fastliellre i hvarje särskildt fall betingadt deraf, huruvida

milstolpen, med afseende på utgångspunkten för berörda beräkning,

dervid kan komma att angifva slutsumman af eu väglängd antingen i

hela eller halfva mil eller i fjerdedelar deraf. I sistnämnda händelse kan

väl milstolpen, vid det förhållande, att miltalet får endast i tiondedelar

beräknas, icke medföra samma nytta, som tillförene, men genom den anvisning,

den lemnar, torde dock väglängden kunna enligt decimalsystemet

bestämmas. Häraf torde vara uppenbart, att, om äfven genom åberopade

Kongl. kungörelse den praktiska nyttan af milstolparne i allmänhet i någon,

fastän föga afsevärd mån förringats, likväl icke, såsom motionären

förestält sig, någon viss del af dem förlorat all användbarhet.

Då, på grund af Utskottets näst föregående betänkande, det metriska

systemet, derest detta betänkande af Riksdagen godkännes, icke skall

träda i full verkställighet förr än vid 1889 års början, samt således någon

omflyttning af milstolparne sannolikt icke kan förr än året dessförinnan

af detta systems införande föranledas, torde af de härmed förenade

s. 7 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 43.

7

kostnaderna, hvilka följaktligen först omkring tolf år härefter skulle uppkomma,

ej heller kunna åtminstone för närvarande hemta» något stöd för

milstolparnes borttagande.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får Utskottet vördsamt

hemställa,

att motionen icke måtte bifallas.

Stockholm den 8 Maj 1876.

På Utskottets vägnar:

ERIC SPARRE.

Herrar Grefve Mörner och Ehrenborg hafva begärt att få antecknadt,

den förre, att han icke deltagit i beslutet, och den senare, att han

genom sjukdom hindrats i detta ärendes behandling inom Utskottet

deltaga.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1876:69 Skrifvelse, i anledning af väckta förslag om vidtagande af lagstiftningsåtgärder till betryggande af den allmänna ordningen och personliga säkerheten. s. 25 i texten