Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckta motioner om ändring i gällande stadgandm angående skyldighet att deltaga i byggnad och underhåll af tingshus och häradsf''ängelse.

1876-05-08 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1876:44, Utlåtande, i anledning af väckta motioner om ändring i gällande stadgandm angående skyldighet att deltaga i byggnad och underhåll af tingshus och häradsf''ängelse.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lag-Utslcottots Utlåtande N:t 44.

1

N:o 44.

A»k. till Kikstl. Kansli de* 9 Maj 1876, kl. 12 midd.

Utlåtande, i anledning af väckta motioner om ändring i gällande

stadgandm angående skyldighet att deltaga i byggnad och

underhåll af tingshus och häradsf''ängelse.

Uti ofvan berörda hänseende hittills gällande stadganden återfinnas

i 2G kap. 4 § Byggningabalken, hvilket lagrum lyder sålunda:

“Tingsbyggning skall hvart härad bygga, efter gårdatalet, å vanlig

tingsstad, eller der Konungens Befallningshafvande pröfvar det för allmogen

lägligast, sedan Rätten deröfver hörd är. Der skall vara en stufva så stor,

som tarfvas, och två kamrar; och vare häradet skyldigt den byggning uppehålla.

Vid hvart tingsställe skall ock ett fängelse vara, der missgerningsman

måge i förvar hållas. För denna byggnad vare ingen fri, utan sätes- och

ladugårdar, afhyste rå- och rörshemman, så ock preste- och klockarebol/1

Dessförutan äro genom Kongl. förordningen den 17 September 1783

lotshemman från skyldighet att deltaga i tingsbyggnad befriade.

Mot lämpligheten af dessa stadganden hafva anmärkningar blifvit framstälda,

uti särskilda af Herrar Tvär Månsson, Ola Nilsson i Rebbelberga

och P. Näsman inom Ändra Kammaren väckta motioner (N:is 26, 44 och

91); varande genom dessa till Lag-Utskottet remitterade motioner föreslaget,

af Herr Tvär Månsson: att Riksdagen måtte i underdånig skrifvelse

till Kongl. Maj:t anhålla, det täcktes Kongl. Maj:t vidtaga sådan förändring

af 26 kap. 4 § Byggningabalken, att skyldigheten för byggnad och underhåll

af tingshus och häradsfängelse blir för staten och tingslaget gemensam,

så att halfva afgiften härför utgår af statsmedlen och andra hälften af tingslaget

efter det en hvar åsätta fyrktal;

Bih. till Riksd. Prat. 1876. 7 Sami. 24 Raft.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 44.

af Herr Ola Nilsson: att 26 kap. 4 § Byggningabalk^! måtte få den

förändrade lydelse, att alla inom ett härads tingslag må blifva skyldige att

efter fyrktal deltaga i byggande och underhåll af tingshus och häradsfängelse;
af

Herr Näsman: att Riksdagen ville uti underdånig skrifvelse till

Kongl. Maj:t anhålla, det täcktes Kongl. Maj:t låta utarbeta och för Riksdagen

framlägga förslag till sådana förändrade stadganden angående deltagande

i byggnad och underhåll af tingshus och häradsfängelse, att dessa

åligganden blifva för medlemmarne af tingslagen efter billiga grunder gemensamma.

Under flera föregående riksdagar hafva framställningar blifvit gjorda

i syftning att lätta ifrågavarande besvär genom en jemnare och mera tidsenlig

fördelning af detsamma. På sätt Lag-Utskottet tillförene vid denna

frågas behandling erinrat, härledde sig ifrågavarande lagstadgande från en

tid, då man icke visste af någon annan till deltagande i allmänna onera på

landet förpligtad befolkning än jordbrukaren, och då man ej kände någon

annan grund för dennes beskattning än det hemmantal, han innehade. Emellertid

hafva förhållandena numera väsentligt förändrats. I alla landsändar

har, jemte den egentlige jordbrukaren, uppstått en befolkning af bruksidkare,

fabrikanter, handlande och handtverkare m. fl., hvilka lika väl som jordbrukaren

hafva intresse af rättskipningens behöriga handhafvande. De böra

derföre ock i sin mån, efter lämpliga grunder, bidraga till uppehållande af

de för detta ändamål nödiga inrättningar, synnerligast som, med den nyare

tidens framåtskridande och folkmängdens tillväxt, fordringarna i afseende på

beskaffenheten af ifrågavarande byggnader betydligt stegrats.

På samma gång man under senare tider alltmera erkänt, att hemmantalet

icke är någon lämplig grund i fråga om deltagande i allmänna besvär,

har man ock medgifvit rättvisan och billigheten deraf, att skyldigheten

till deltagande i dylika besvär utsträcktes till alla skattdragande. De skäl,

som föranledt 1734 års lagstiftare att frikalla sätes- och ladugårdar samt

aftysta rå- och rörshemman från allt deltagande i tingshusbyggnad, hafva

numera, sedan rättigheten att besitta sådana hemman icke är frälsemän

allena förbehållen, samt senare tids lagstiftning äfven medfört förändring i

stadgandena om frälsemäns forum privilegiatum, i det närmaste bortfallit;

och någon giltig anledning, hvarför innehafvare af preste- och klockarebol

skulle i förevarande hänseende åtnjuta en förmån, som icke tilkommer andra

boställshafvare, lärer svårligen kunna uppvisas.

Då tillförene väckta förslag om ifrågavarande byggnadsskyldighets öfvertagande

af staten icke tillvunnit sig Riksdagens bifall, finner Ulskottet

öfverflyttandet på staten af endast någon del af samma skyldighet än min
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Lag- Utskottets Utlåtande N:o 44.

(lre kunna förordas. I öfverensstämmelse med hvad ofvan blifvit yfctradt, och

då häradsborne i allmänhet böra hafva intresse af rättskipningens upprätthållande,

synes deremot den ifrågastälda byggnadsskyldigheten böra blifva ett

gemensamt besvär, som drabbar icke blott egare af fast egendom, utan äfven»

alla häradets öfriga skattdragande medlemmar, efter den allmänna grund

som gäller för utgörande af kommunalutskylder på landet.

I enlighet härmed, och enär den frihet uti ifrågavarande hänseende,

som enligt särskilda privilegier eger rum för viss fast egendom, måste anses

meddelad endast med afseende å de förhållanden, som förefunnos, då samma

frihet beviljades, eller att byggnadsskyldigheten var ett jorden uteslutande

åliggande besvär, så att följaktligen tillämpningen af denna frihet synes

böra förfalla på samma gång nämnda skyldighet efter en helt och hållet ny

grund göres för alla skattskyldige gemensam, får Utskottet, med föranledande

af föreliggande motioner, vördsamt hemställa,

att Riksdagen ville för sin del besluta en förordning''

angående skyldighet att deltaga i kostnaden för byggnad

och underhåll af tingshus och häradsfångelse, så lydande :

Med ändring af hvad 26 kap. 4 § Byggningabalken

och särskilda författningar stadga angående skyldighet

att deltaga i byggandet af tingshus och häradsfångelse,

förordnas härigenom att i kostnaden för uppförande och

underhåll af sådan byggnad skola alla de, hvilka inom

häradet erlägga kommunalutskylder, deltaga efter den grund,

som för utgörande af dessa utskylder finnes stadgad.

Stockholm den 8 Maj 1876.

På Utskottets vägnar:

ERIC SPARRE.

Reservation;

af Herr Grefve Mörner.

Herrar Ehrenborg och Grefve Horn hafva begärt få anteeknadt, den

förre, att han af sjukdom hindrats att deltaga i behandlingen af ärendet,

och den senare, att han icke i beslutet deltagit.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.