Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt förslag dels om utfärdande af förklaring af gällande stadganden rörande utmätning af åborätten å kronohemman, dels ock om skrifvelse till Kongl. Maj:t angående förklaring af Kongl. Kungörelsen den ti Maj 1863.

1876-02-10 · 4 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1876:5, Utlåtande, i anledning af väckt förslag dels om utfärdande af förklaring af gällande stadganden rörande utmätning af åborätten å kronohemman, dels ock om skrifvelse till Kongl. Maj:t angående förklaring af Kongl. Kungörelsen den ti Maj 1863.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 5.

N:o 5.

Ant. till Riksd. Kansli den 10 Febr. 1876, kl. 1 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckt förslag dels om utfärdande af förklaring

af gällande stadganden rörande utmätning af

åborätten å kronohemman, dels ock om skrifvelse till

Kongl. Maj:t angående förklaring af Kongl. Kungörelsen

den ti Maj 1863.

Uti en inom Andra Kammaren väckt, til! Lag-Utskottet remitterad motion

(N:o 3), har Herr Axel Bergström förmält, hurusom genom ofvaubcrörda

nådiga kungörelse åbo å kronohemman blifvit berättigad att till oskyld person

öfverlåta sin åborätt, med befogenhet dock, i händelse af sådan öfverlåtelse,

för förre åbons barn och arfvingar till och med syskonbarn eller dem, som i

lika led med dem äro, att i föreskrifven ordning anmäla sig att emot nedsättande

och erläggande af den löseskilling, som för öfverlåtelsen kan vara betingad,

komma i besittning af hemmanet. Då enligt rättsvetenskaplig doktrin

vore allmänt antaget, att hvad som finge gå i handel emellan enskilda äfven

kunde utmätas för skuld och således afträdas till borgenärers förnöjande, men

detta oaktadt ännu vid gällande kraft qvarstode de äldre bestämmelserna i

Kongl. brefvet den 10 Oktober 1688, 47 § af Kongl. resolutionen på städernas

besvär den 7 Juli 1752 och Kongl. brefvet den 24 Oktober 1782, hvilka innefattade

förbud mot utmätning af kronohemman till gäldande af åbons skuld,

har motionären, med hänsyn till den tvekan detta förhållande framalstra!, huruvida

sistnämnda bestämmelser skola anses ännu ega gällande kraft eller vara

genom åberopade nådiga kungörelsen upphäfda, hemstält, “att Riksdagen ville

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lag Ut skottets Utlåtande N:o 5.

för sin del förklara, att Kongl. brefvet den 10 Oktober 1668, 47 § i Kong!,

aesolutionen på städernas besvär den 7 Juli 1752 och Kongl. brefvet den 24

Oktober 1782, så vidt derigenom förbjudes att för åbos å kronohemman gäld

utmäta åborätten, skola anses hafva genom Kongl. kungörelsen den 8 Maj

1863 blifvit till all kraft och verkan upphäfda".

Hvad motionären sålunda föreslagit afser upphäfvande af författningar,

hvilka i administrativ väg tillkommit, och innebär derjemte förklaring af

åberopade Kongl. kungörelsen den 8 Maj 1863, hvilken blifvit i enahanda ordning

utfärdad. Vid sådant förhållande, och då det är bekant, att Kongl. Maj:t,

i anledning af Dess Befallningshafvandes i Vestorbottens län i enahanda ändamål,

som motionären, gjorda framställning, i ämnet infordrat yttrande af Kongl.

Kammarkollegium, som uti den 20 Juni 1873 afgifvet underdånigt utlåtande

tillstyrkt en förklaring uti ifrågavarande syftning, samt följaktligen frågan härom,

hvilken, enligt hvad Utskottet inhemtat, ännu icke blifvit afgjord, redan är

på Kongl. Maj:ts nådiga pröfning beroende, anser sig Utskottet höra vördsamt

tillstyrka,

Do att motionen i denna del icke måtte till någon Riksdagens

åtgärd föranleda.

Vidare anför motionären, att, som bestämmelsen i Kongl. brefvet den 5

Februari .1808, på grund hvaraf bördemau egde att utan lösen återtaga åborätt,

som till oskyld öfverlåtits, genom ofvanberörda Kongl. kungörelse upphört

att vara gällande hvad anginge egentliga kronohemman, men dock fortfarande

egde gällande kraft och tillämpning i fråga om krononybyggen, häraf

och då de personer, hvilkas rätt vore i fråga, tycktes antaga, att ett öfverlåtet

krouonybygge icke lagligen kunde af öfverlåtarens arfvingar återvinnas utan

emot återgäldande af den betingade köpeskillingen i den ordning nämnda Kongl.

kungörelse utstakade, vore en följd, att många personer, hvilka mot erlagd

köpeskilling fått sådana nybyggen på sig öfverlåtna, måst till öfverlåtarens

arfvingar åter afträda dessa utan all utsigt att återfå sina utbetalda penningar;

Och har motionären med föranledande häraf föreslagit, ‘ditt Riksdagen måtte, i

underdånig skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla att, derest Kongl. Maj:t finner

förhållandena ännu icke medgifva utsträckning af stadgandena i Kongl. kungörelsen

den 8 Maj 1863 jemväl till krononybyggen. Kongl. Maj:t, till förekommande

deraf, att personer, som önska af vederbörande åbor förvärfva redan

upplåtna krononybyggen, genom missförstånd af lagstiftningen i ämnet varda

oskyldigt lidande, täcktes utfärda förtydligande förklaring deraf."

I fråga härom har Utskottet att, i likhet med hvad motionären påpekat,

erinra, att Rikets Ständer uti underdånig skrifvelse den 11 Augusti 1860 an
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N;o 6.

5

hållit om en sådan förändring i Kongl. brefvet den 5 Februari 1808, så vidt

det afsåge krononybyggen, att, dä åbon af ett sådant nybygge genom afhandling

transporterat det pa någon annan än den. som enligt berörda nådiga bref

voie närmast att efterträda honom, åbon a barn och arfvingar väl måtte vara

berättigade, såsom hittills, att, inom natt och år efter utfärdad kungörelse om

transporten, till sig återvinna nybygger, men endast mot erläggande af den

lösen, transportafhaudlingen iunehölle.

1 sammanhang med utfärdande af förut åberopade Kongl. kungörelse

den 8 Maj 1863 förklarade Kongl. Maj:t. genom nådigt bref till Kammarkollegium

af nämnda dag, att Kongl. Maj:t, i likhet med Rikets Ständer och Koufö

Maj:ts Befallningshafvande i de norra länen, ansåge nybyggare!! böra erhålla •

rättighet att öfverlåta nybygget till annan, endast med den inskränkning att

nybyggarens barn och arfvingar till och med syskonbarn berättigades att ''emot

lösen återvinna nybygget, hvarföre lagstiftningen angående nybyggen i denna

del borde förändras: men att, enär gällande författningar om nybyggen tillkomst

med att tillförsäkra den förste odlaren och hans slägt besittningen af

nybygget intill dess det blifvit fullbordadt, och att sålunda bibehålla nybygget

såsom ett slags fideikommiss inom nybyggarens slägt, samt stadgandena angående

nybyggarens förmåner, rättigheter och skyldigheter voro lämpade derefter

lunne Kongl. Maj:t denna grundsats ej kunna upphäfvas och nybyggaren I

stället berättigas att fritt förfoga öfver besittningsrätten till nybygget'' utan att.

samtidigt dermed åtskilliga gällande stadgande!, om nybyggen underginge nödföa

jemkningar; hvarjemte Kongl. Maj:t anbefalde Kammarkollegium att utarbeta

och till Kongl. Maj it inkomma med förslag till fullständig författning angående

anläggning och skattläggning af krononybyggen, nybyggares rättigheter samt

kontroller till betryggande af författningens efterlefnad - allt under förutsäitinug

och med iakttagande deraf, att den af Rikets Ständer begärda större friheten

i afseende på dispositionsrätten af nybyggen kom me att medgifvas

Sedan Kammarkollegium den 30 December 1864 afgifvit ett sådant, föriatt.

i årsförslag; samt den af Kong!. Maj:t är 1868 nedsatta skogskomité derotver

den 21 December 1870 i underdånighet sig yttrat och jemväl inkommit

med förslag till förordning i ämnet; öfver hvilket senare förslag Kammarkollegium

åter den 4 April 1873 fått afgifva underdånigt utlåtande; har Revisionssekreteraren

E. Foliant, som enligt nådigt uppdrag besökt Norrbottens läns

lappmarker for att angående dervarande förhållanden inhemta närmare upplysningar

till ledning vid bedömande af, bland annat, förändrad lagstiftning

rörande nybyggesväsendet, den 22 November 1873 till statsrådet och chefen för

finansdepartementet aflemna! ett betänkande, åtföljdt af förslag dels till stadga

angående nybyggen i de norrländska länen och dels till förordning om åboombyten

ä kronohemman och andra lägenheter.

Bih. till Riksd. Brok 1876. 7 Sami 3 LLäji.

2

opaginerad Kontrollera mot PDF

0 Lag-Utskottets Utlåtande N:o 5.

Då sålunda frågan om utsträckning af åbos befogenhet att disponera

öfver besittningsrätten till krononybygge redan är vorden genom Rikets Ständers

ofvannämnda underdåniga skrifvelse bragt under Kong! Maj:ts nådiga profning

och sannolikt snart torde få sin lösning, samt i (ifrigt icke synes lämpligt att

i fall då, såsom i det förevarande, gifna stadganden äro af beskaffenhet, att

icke skäligen böra föranleda misstydning, söka genom meddelande af lagförklaring

undanrödja den okunnighet om deras innehåll, som må förefinn as, anser

sig Utskottet böra vördsamt förorda,

2:o att motionen äfven i nu omhandlade delen måtte lernnas

utan afseende.

Stockholm den 10 Februari 1876.

På Utskottets vägnar:

Eric Sparre.

Herr Friherre Åkerhielm har begärt få antecknadt, att han icke i den

slutliga behandlingen af denna motion deltagit.

Stockholm, Bergström & Lindroth, 1876.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.