Sök i Ratio Lex

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11

1876-01-21 · 11 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 10 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1876:11, Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.

1

N:o 11.

Auk. till Riksd. Kansli den 10 Febr. 1876, kl. 8 e. m.

b flätande, angående, Riksgäldskontor ets förvaltning ''under den tid,

som förflutit sedan början af 1875 ars riksdag.

(R. A.)

Efter tagen kännedom om innehållet af den utaf Riksdagens sistlidna

år församlade Revisorer afgifna och till Stats-Utskottet remitterade

samt bland Kamrarnes ledamöter i tryck utdelade berättelse om verkstäld

glanskning af liiksgäldskontorets tillstånd och förvaltning, får Utskottet, som

genomläst de protokoll, hvilka hos Fullmäktige blifvit förda efter den 12

Augusti 18/5, med hvilken dag Revisorernes protokollsgranskning slutade,

till och med den 21 Januari 1876, härmed afgifva yttrande öfver

hvad Revisorerne i ett eller annat hänseende erinrat och föreslagit samt

hvad för öfrigt vid den af Utskottet verkstälda granskning förekommit.

1 :o.

Angående bokföring- af statens eventuela fordringar.

(Rev.-ber. sid. 31. Fnllrn. uti. sid. 140.)

Med föranledande deraf att i Riksgäldskontorets räkenskaper icke

funnes upptagen statens fordran hos bolaget the Gellivara Coinpany limited,

hvilken uppkommit på grund af ett i det med bolaget afslutade

kontrakt intaget vilkorligt stadgande, att, om det rensnings- och kanaliseBih.

till Riksd. Prut. 1876. 4 Sand. 1 Afd. r, Raft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.

ringsarbete i Lule eif, hvartill bolaget erhållit statsanslag, icke blefve fullbordadt,

bolaget vore skyldigt till Riksgäldskontor återbetala hvad af

statsmedel blifvit lyftadt, hafva Revisorerne anfört, att det synts dem

icke blott vara med god ordning öfverensstämmande, utan jemväl af nödvändigheten

påkalladt att, då räntefri försträckning utlemnas, för hvilken

under vissa inträffande förutsättningar återbetalning eller afkomst framdeles

kan ifrågakomma, sådan försträckning såsom en fordran antingen i

räkenskaperna uppdebiteras eller ock i en liggare införes jemte de vilkor,

som betinga återbetalningen eller afkomsten, på det att sådant icke må

under tidens lopp falla i glömska, samt alltså hemstält, det Riksdagen

måtte vidtaga erforderliga åtgärder till förekommande af eljest möjliga

förluster.

Utskottet har inhemtat, att omförmälda fordran hos bolaget the

Gellivara Company limited, som blifvit i bolagets konkurs behörigen bevakad,

visserligen ej varit i Riksgäldskontorets hufvudbok uppförd, men

att anteckning om densamma på det sätt egt rum, att de rörande ifrågavarande

arbetsföretag till kontoret aflemnade handlingar, på sätt numera

med alla dylika värdepapper sker, varit och äro upptagna i den särskilda

förteckning öfver i Riksgäldskontorets kassahvalf förvarade säkerhetshandlingar,

som ligger till grund för de inventeringar, hvilka af så väl Fullmäktige

som Riksdagens Revisorer årligen verkställas. Som likväl bolagets

betalningsskyldighet, vid utgången af den för arbetets utförande bestämda

yttersta tid, deri Öl December 1868, uppkom först efter det bolaget

redan under år 1868 gjort konkurs, föranledde, med afseende å ovissheten om

och till hvilket belopp skulden komine att liqvideras, detta förhållande,

att bolagets skuld ej på annat sätt än det ofvan uppgifna blef i böckerna

uppdebiterad.

Fullmäktige hafva i sitt öfver revisionsberättelsen afgifna utlåtande

tillkännagifvit, att de med anledning af Revisorernes ifrågavarande framställning

beslutat, att från och med år 1875 i Riksgäldskontorets hufvudbok

skulle uppläggas ett nytt konto under titel: »från Riksgäldskontor

utgifna anslag med eventuel återbetalaingsskyldighet», hvarå alla dylika

anslag komine att uppföras, och, i den mån för något anslag eller belopp

betalningsskyldighet uppkomma, detsamma i hufvudboken bland

kapitalinkomsterna upptagas, på sätt ock, till följd af Fullmäktiges särskilt

lemnade föreskrift, med Riksgäldskontorets af Revisorerne omförmälda.

fordran på grund af anslaget till Lule elfs kanalisering numera

egt rum.

Då genom Fullmäktiges nämnda beslut det med Revisorernes

framställning afsedda syftemål torde vara uppiiädt, hemställer Utskottet,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.

o

att Riksdagen måtte vid hvad sålunda blifvit åtgjordt

låta bero.

2:o.

Angående utbetalning ä på Riksgäldskontoret

anvisade anslag.

(Rev.-ber. sid. 37. Fullm. uti. sid. 140.)

I skrifvelse till Statskontoret den 2 Augusti 1875 anhöll Styrelsen

öfver statens jernvägstrafik, att Statskontoret måtte den 5 i samma månad

ställa till dess förfogande två millioner kronor utaf det till anskaffning

af lokomotiv och vagnar och delar deraf utaf 1875 års Riksdag beviljade

anslag. Till följd deraf aflat Statskontoret den 4 till Riksgäldskontoret

reqvisition å samma belopp. Några dagar förut hade Statskontoret hos

Riksgäldskontoret reqvirerat en million kronor utaf det år 1874 beviljade

anslaget till statens jernvägsbyggnader. Fullmäktige hade således att vid

sin sammankomst den 5 Augusti fullgöra begärd utbetalning af tillsammans

tre millioner kronor, hvilket äfven skedde; men i sammanhang dermed

fäste Fullmäktige ij skrifvelse till Statskontoret dess uppmärksamhet på

önskvärdheten deraf att så betydliga belopp, som det då utanordnade,

sä vidt ske kunde, icke på en gång uttoges, utan att Fullmäktige blifvit

derom underrättade något längre tid förut än vid ifrågavarande uttagning

egt rum.

Revisorerne, livilka lika med Fullmäktige funnit det ej i första hand

kunna bero på Statskontoret att låta Fullmäktige i någorlunda god tid

förut få kännedom om förestående behof af de utaf Riksdagen på Riksgäldskontoret

anvisade medel, hafva deremot förestält sig, att det icke

borde möta någon synnerlig svårighet för den eller de vederbörande,

som hafva att använda medlen, att meddela en sådan underrättelse, och

alltså ansett sig hafva anledning föreslå Riksdagen att hos Kong!. Maj:t

i underdånighet anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes anbefalla vederbörande

att, då anslag af större belopp skola från Riksgäldskontoret uttagas, i

god tid förut derom lemna nämnda verk underrättelse.

Fullmäktige hafva i sitt utlåtande yttrat, att ehuru några svårigheter

för Riksgäldskontoret ej förefunnits att vid anfordran fullgöra de

verket åliggande utbetalningar, de likväl ej kunde annat än med Revisorerne

instämma deri att det vore önskvärd! att, då anslag af större

belopp skola från Riksgäldskontoret uttagas, Fullmäktige, för sä vidt så
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 11.

dant utan svårighet för vederbörande ske kunde, i någorlunda god tid

förut derom erhölle underrättelse.

Behofvet, af så betydliga belopp som de ofvan nämnda torde endast

undantagsvis så hastigt uppkomma, att det ej tidigare än några dagar

förut kan beräknas; och då det vid sådant förhållande ej kali vara

annat än fördelaktigt och leda till lättnad vid liqviden, att det verk, som

skall tillsläppa medel till utbetalningen, någorlunda tidigt om densamma

erhåller underrättelse, hemställer Utskottet,

att Riksdagen måtte hos Kongl. Maj:t anhålla, det

Kongl. Maj:t täcktes anbefalla vederbörande att, då på

Riksgäldskontoret anvisade anslag af större belopp skola

uttagas, för så vidt sådant utan svårighet ske kan, i

någorlunda god tid förut derom underrätta det verk,

hos hvilket medlen skola reqvireras.

3:o.

Angående riksdagsmannaarfvoden.

(Kov.-ber. sid. 40).

Vid granskning af riksdagskostnaderna hafva Revisorerne erfarit,

att åtskilliga ledamöter af Riksdagens Andra Kammare, som vid riksdagens

början icke varit närvarande, sedermera uraktlåtit att till protokollet

anmäla, när de under riksdagens lopp sig infunnit, men det oaktadt

uppburit det för hela riksdagstiden bestämda arfvode; om hvilket förhållande

Revisorerne ansett sig böra meddela Riksdagen kännedom.

Utskottet har inhemtat, att medel till utbetalning af de Andra Kammarens

ledamöter tillkommande arfvoden hos Riksgäldskontoret reqvireras

i enlighet med i Kammarens kansli upprättade, af dess sekreterare underskrifna

listor. Någon granskning af dessa listor och af deras öfverensstämmelse

med verkliga förhållandet i afseende å den tid, då en ledamot

vid riksdagen sig inställer, kan ej ske i Riksgäldskontoret, som saknar

alla materia]ier till en sådan granskning, utan måste det bero på Kammaren

sjelf att tillse, det ej större belopp från Riksgäldskontoret reqvireras

än som, med iakttagande af 23 § sista momentet Riksdagsordningen,

rätteligen bör Kammarens ledamöter tillgodokomma.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.

5

Något Riksdagens beslut i anledning af det anmärkta förhållandet

kari Utskottet således ej tillstyrka, utan hemställer,

att Revisorernes ifrågavarande framställning ej må till

någon Riksdagens åtgärd föranleda.

4:o.

Angående bestridandet af kostnaderna för statsrevisionerna.

(Rev.-ber. sid. 40. Fullm. uti. sid. 141).

Enligt de för Riksdagens Revisorer utfärdade instruktioner och

öfriga af Riksdagen meddelade föreskrifter bestridas kostnaderna för

statsrevisionerna af dels Riksbanken, dels Riksgäldskontoret och till någon

del jemväl af Manufakturdiskontens medel, sålunda att de Revisorerne

tillkommande traktamenten och resekostnadsersättningar utbetalas till

hälften af Riksbanken och till hälften af Riksgäldskontoret; att Riksbanken

derutöfver har att betala de arfvoden, som af Revisorerne bestämmas

åt den i och för revisionen af Riksbanken hos dem anstälda kansli- och

vaktbetjening, äfvensom kostnaderna för tryckningen, häftriingen och utdelningen

af Revisorernes berättelse om granskningen af Riksbanken jemte

de upplysningar, som af deruti anmärkta förhållanden möjligen kunna

påkallas; att af manufakturdiskontfondens medel utgår det arfvode

som Revisorerne bestämma för den hos dem anstälde sekreterare i och

lör granskningen af de under Kommerskollegiets förvaltning stälda fonder

och medel; samt att alla öfriga revisionskostnader bestridas af Riksgäldskontoret,

allt på sätt revisionsberättelsen å sidan 40 närmare innehåller.

Den omgång, som för utbekommande af Revisorernes traktamentsoch

resekostnadsersättningar sålunda erfordras genom aflemnande af räkningar

derå i tvä exemplar, dessa räkningars granskning både i Riksbanken

och Riksgäldskontoret, samt begäran hos begge verken om utbetalning

af halfva beloppet, skulle, enligt Revisorernes förmenande, lätteligen

kunna undvikas, om dessa ersättningar utbetaltes af ettdera verket,

hvilket, i händelse beloppet fortfarande skall delas lika mellan begge verken,

kunde af det andra sedermera erhålla godtgörelse för hälften. Men

ur en annan synpunkt, nemligen åstadkommandet af eu lättare öfversigt

deraf, har det förefallit Revisorerne önskvärdt, att alla de af statsrevisionen

föranledda utgifter bestredes af ett enda verk, och då dessa utgifter

närmast äro jemförliga med riksdagskostnaderna, har det synts Revisorerne

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.

lämpligt, att det verk, Riksgäldskontoret, som har att verkställa alla utbetalningar

för Riksdagen, äfven godtgjorde alla utaf de årliga statsrevisionerna

härflytande kostnader.

I sitt utlåtande hafva Fullmäktige förmält, att det visserligen ej

kunde annat än leda till enkelhet och en lättare öfversigt, om samtliga

ifrågavarande utgifter bestredes af ett och samma verk, och från Riksgäldskontorets

sida kunde ur denna synpunkt något hinder mot förslaget

ej möta. Dock syntes det Fullmäktige för vinnande af det utaf Revisorerne

angifna syftemål ingalunda vara nödigt, att Riksgäldskontoret finge

slutligen vidkännas jemväl den del af kostnaden, som på revisionen af

Riksbanken belöpte och hittills, såsom i sjelfva verket en endast i och

för Riksbanken häfd utgift, också af nämnde bank betalts. Fullmäktige

hafva derför hemstält, att, derest förslaget i öfrigt vunne Riksdagens

bifall, Riksgäldskontoret måtte berättigas att, på sätt redan någon gäng

med afseende å andra, begge verken gemensamt åliggande utgifter bestämts,

af Riksbanken erhålla godtgörelse för den del af revisionskostnaden,

som hittills blifvit af Riksbanken bestridd.

Utskottet, som finner något egentligt skäl ej förefinnas till den

delning af revisionskostnaderna, Revisorerne omförrnält, anser deras till

enkelhet ledande förslag förtjent af uppmärksamhet; men dä detsamma

kan föranleda förändrade bestämmelser i reglementet för Riksbanken och

instruktionen för Revisorerne af Riksbanken, tillhör dess behandling Sammansatt

Stats- och Banko-Utskott; och kommer, efter en sådan behandling,

yttrande och förslag i ämnet framdeles under Riksdagens lopp att

för Riksdagen framläggas.

5:o.

Angående uthyrning af lagenheter i Riksdagens hus.

(Rev.-ber. sid. 42. Fullm. uti. sid. 141).

Revisorerne hafva erfarit, att magasins- och kontors-lokaler inom

Riksdagens hus blifvit till enskild person uthyrda under ett års tid från

den 1 April 1875 och med anledning deraf uttryckt den åsigt, att det

cj vore lämpligt, att rum eller lägenheter inom nämnda hus uthyrdes

åt enskilde.

1 sitt afgifna utlåtande hafva Fullmäktige upplyst, att dessa lokaler

bestode af två magasinsrum, tillförene inredda till stall och vagnshus,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.

7

med en öfver dem beläsen vind samt två källare eller kontor och vore

O

uthyrda för 1,000 kronor om året.

Gentun nämnda hyresbelopp har, på sätt Fullmäktige vidare erinrat,

ett bidrag till bestridande af kostnaderna för huset erhållits, utan att

genom uthyrningen någon olägenhet uppkommit eller ens kunnat uppkomma,

vid det förhållande att Fullmäktige låtit i hyreskontraktet intaga

noggranna ordningsföreskrifter samt bestämmelser till förekommande af

eldfara och derjemte, för den händelse att lägenheterna, såsom nu ej

vore fallet, framdeles skulle blifva för något Riksdagens behof erforderliga,

öfverenskommit om det vilkor, att hyresmannen i sådant fall vore

skyldig afflytta tre månader efter uppsägning, dock endast å laga fardag,

den 1 April eller 1 Oktober; och hafva Fullmäktige alltså hemstält att

Revisorernes ifrågavarande framställning ej måtte till någon Riksdagens

åtgärd föranleda.

Utskottet, som finner Fullmäktiges förklaring fullt nöjaktig, hemställer,

att Riksdagen må härvid låta bero.

t>:o.

Angående Gefle—Dala jern vägsaktiebolag’.

(Rev.-ber. sid. CO. Direktionens förklaring sid. 142).

Beträffande nämnda bolag hafva sistlidna års Revisorer förnyat en

af flere föregående års statsrevisioner gjord hemställan, det Rikdagen

måtte hos Kongl. Maj:t anhålla, att Kongl. Maj:t ville taga i nådigt öfvervägande,

huruvida icke en ytterligare ökad amortering af det bolaget

beviljade statslån borde föreskrifvas, på det att detsamma så fort som

möjligt måtte varda gäldadt.

I sin häröfver afgift!a förklaring har bolagets styrelse upprepat sin

likaledes flera gånger framstälda erinran, att amorteringsprocenten redan

fyrdubblats mot hvad ursprungligen bestämts, hvilket, på sätt blifvit

Utskottet meddeladt, skulle hafva till följd att lånet komine att

slutbetalas år 1887 i stället för, enligt de ursprungliga vilkoren, år 1916,

samt att Kongl. Majrts beslut den 6 September 1872 derom, att annuiteten

å lånet skulle vid samma års inbetalning »och vidare framgent»

beräknas till sex procent å ursprungliga försträekningsbeloppet, oför ty dbart

innefattade, att amorteringen icke vidare kunde, utöfver hvad då

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Stats-Utslcottets Utlåtande N:o 11.

blifvit påbjudet, förhöjas; hvarjemte styrelsen gifvit uttryck åt sin önskan,

att denna sak måtte bringas till slutligt ovilkorligt afgörande, enär fortsättande

år efter år af ett resultatlöst meningsutbyte icke kunde för

någondera kontrahenten medföra tillfredsställelse.

Då de närmare omständigheter, som å ena och andra sidan i denna

sak åberopas, redan mångfaldiga gånger i revisionsberättelser och statsutskottsutlåtanden

varit anförda, anser Utskottet sig ej böra å nyo upprepa

desamma och får nu endast hemställa,

att Riksdagen måtte hos Kongi. Maj:t anhålla, det Kong!.

Maj:t täcktes taga i ompröfning, huruvida skäl må förefinnas

att — med begagnande af den i 6 § af kontraktet

mellan staten och Gefle—Dala jern vägsaktiebolag Kongi.

Maj:t förbehållna rätt att, då den årliga behållningen

öfverstiger åtta procent å aktieegarnes tillskott, bestämma

med huru stort belopp den stadgade amorteringen

å statslånet borde ökas — föreskrifva en i förhållande

till den öfver nämnda procenttal uppgående behållningen

ytterligare ökad årlig amortering af sagda

lån, samt att Kongi. Maj:t dervid för det beslut, Kongi.

Maj:t må täckas att öfver denna framställning fatta,

behagade angifva sådana skäl, att utaf desamma må

tydligen framgå, huruvida bolagets ofvan omförmälda

åsigt må vara i Kongi. Maj:ts beslut den (5 September

1872 skäligen grundad, på det, i sådant fall, ytterligare

framställningar om samma amortering icke må ifrågakomma.

7 :o.

Angående meddelande af föreskrifter för de ombud, som å

statens vägnar deltaga i granskningen af jernvägsaktiebolagens

förvaltning och räkenskaper.

(Rev.-ber. sid. 109).

Utom hvad Revisorerne, på sätt här ofvan blifvit omförmäldt, angående

Gefle—Dala j ernvägsa k tiebolag framställ, hafva de i sammanhang

med granskningen af åtskilliga andra med statslån understödda jernvägs
aktiebolags
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 11.

9

aktiebolags förvaltning och räkenskaper för år 1874 å sid. 69, 81, 87,

90, 92, 96 och 108 af de ras berättelse erinrat om de stadganden i med

samma bolag afslutade kontrakt, enligt hvilka, om den behållna inkomsten

af jernvägen, efter afdrag af den årliga inbetalningen å det af staten

erhållna lånet, skulle öfverstiga vissa, vanligen sex, procent å det belopp

aktieegarne tillskjutit, det på Kong]. Maj:t skulle ankomma att, utom

begagnande af den Kongl. Maj:t förbehållna rätt att pröfva och bestämma

de enligt taxa utgående afgiftorna, föreskrifva, huru stor del af detta

öfverskott skall afsättas till underhålls- och ombyggnadsfond, eller ock

användas till ökande af den för lånet stadgade amortering.

Med afseende å hvad bolagens styrelser i häröfver afgifna förklaringar

anfört (sid. 143—152), finner Utskottet sig sakna ..skäl att beträffande

°

något

Deremot

ställning synts

deri, att enligt

Maj: t

särskildt bolag
Ö
-

göra hemställan om besluts fattande.

af Kong]

har Revisorernes a, sid. 109 gjorda mera generela framLtskottet

förtjena uppmärksamhet. Revisorerne anföra

de med de flesta jernvägsbolagen afslutade kontrakt skola

utsedda

ombud deltaga

s. . „ —o- - den årliga granskningen af jern
vägsaktiebolagens

förvaltning och räkenskaper. Afsigten med sistnämnda

stadgan*

tillse,

hållande

anmälan,

vid de i

eller om

e syntes hafva varit, att dessa ombud skulle i främsta rummet

om och huru de kontraktsbestäramelser, som reglera bolagens för
-

till

staten, blifvit iakttagna och derom hos Kongl. Maj:t

på det att Kongl. Maj:t derigenom måtte sättas i tillfälle^ att

kontrakten förutsatta fall förordna om afsättning till reservfond

ökad amortering af statslånet. Ett sådant förfarande har dock,

Revisorerne kunnat inhemta, endast undantagsvis af ombuden

iakttagits. Med anledning häraf och med jemväl fästa dt afseende derå,

att ju större de belopp vore, som årligen afbetalts å de utaf statsmedel

erhållna försträckningar, desto lättare kunde staten utan ökad skuldsättnya

företag, hafva Reviso
-

så vidt

ning

om instruktion i ofvan

angelägenheten af

berörda hänseende

att

för

hos

be
-

med understöd bispringa andra dylika

rerne fästat Riksdagens uppmärksamhet på

Kongl. Maj:t anhålla

mäkla ombud.

För ett rigtigt bedömande, om och i hvad mån skäl må förefinnas

för begagnande af ofvan berörda, enligt kontrakten Kongl. Maj:t. tillerkända

rått, kan det ej vara nog att känna bolagets ställning för ett enstaka

åt, sådan den af detta års räkenskaper framgår, utan det måste vara

nödigt att Cga kännedom om bolagets inkomster, utgifter med mera under

så lång tid i ett sammanhang, att ett mera stadigvarande förhållande

deraf kan utrönas.

Bih. till Rilcsd. Prat. Islå. 4 Sami. 1 A/d. 5 Häft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.

Det torde jemväl vara af vigt att känna, huru stor del af den behållna

inkomsten, som blifvit använd för utvidgningar och förbättringar,

anskaffning af förlag, inköp af isy materiel, afsättningar till reservfond,

inköp af aktier eller andra utgifter för nya banor och bandelar, emedan

genom inkomsters användande till dylika utgifter dels kapitalvärdet af

bolagets egendom och derigenom äfven statens säkerhet för det till bolaget

lemnade lån måste hafva ökats och dels anledningen att föreskrifva

afsättning till underhålls- och ombyggnadsfond måste hafva minskats.

Det skulle alltså, enligt Utskottets åsigt, vara särdeles lämpligt, om

de utaf Kongl. Maj:t utsedda ombud, efter slutad revision, ej blott afgåfve

berättelse om deri verkställda granskningen för det senaste året, utan

äfven till Kongl. Maj:t aflemnade ej mindre sammandrag af bolagets räkenskaper

för senaste fem åren, i ändamål att för hvarje af dessa år tydligen

framställa så väl bolagets behållna inkomst af jernvägen som ock

huru mycket deraf blifvit afsatt till reservfond eller använd t till utvidgningar,

förbättringar, anskaffning af förlag, inköp af ny materiel med

flera dylika utgifter eller till aktieegarne utdeladt, än ock uppgift i öfrigt

huru de kontraktsbestämmelser, som reglera bolagets förhållande till

staten, blifvit iakttagna.

Utskottet får, i anledning af Revisorernes förslag och hvad här

ofvan blifvit anförd t, hemst älla,

att Riksdagen måtte hos Kongl. Maj:t anhålla, att för

de ombud, som erhålla nådiga förordnanden att å statens

vägnar deltaga i granskningen af jernvägsaktiebolags

förvaltning och räkenskaper, måtte utfärdas en

instruktion, innehållande föreskrift för dem att till Kongl.

Maj:t afgifva sådana uppgifter, att vederbörande bolags

ställning deraf kan fullständigt bedömas.

8:o.

Angående ansvarsfrihet för Riksgäldskontorets styrelse.

Då Stats-Utskottet, vid den nu verkstälda granskningen af Riksgäldskontorets

styrelse och förvaltning, funnit Fullmäktige i nämnda kontor

hafva med nit och omsorg uppfylt sitt vigtiga och ansvarsfulla kall,

tillstyrker Utskottet,

att Fullmäktige må tillerkännas full ansvarsfrihet för

alla beslut och åtgärder, som finnas antecknade uti

s. 11 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.

11

deras protokoll från den 20 Januari 1875 till och med

den 21 Januari 1876.

Stockholm den JO Februari 1876.

På Stats-Utskottets vägnar:

CARL EKMAN.

Ilcrr Petre har begärt få antecknadt, att han ej deltagit i behandlingen

af det under mom. 6:o omförmälda ärende, angående Gefle—Dalajernvägsaktiebolag.

Herr Norden felt var från Utskottets under samma mom. framstälda

förslag skiljaktig och har anmält följande reservation:

»Samma fråga var föremål för sistlidne Riksdags behandling, till

följd af Stats-Utskottets utlåtande N:o 14, punkten 5, innehållande ett

förslag till skrifvelse i likartadt syfte.

Emot detta förslag hade åtta af Utskottets ledamöter anfört reservation.

Förslaget afslogs af Första Kammaren och bifölls af den Andra.

Da icke något annat nytt skäl för aflåtande af ifrågavarande skrifvelse

.blifvit framlagdt än att Riksdagen måtte befrias från förnyad framställning

i denna, fråga, men å andra sidan blifvit styrkt, att aktiernas

värde och utdelningen å dem fallit, samt att bolaget har betydliga utgifter

förestående för nödvändiga utvidgningar och förbättringar, föranledes

jag att föreslå,

att Revisorernes ifrågavarande förslag icke må till någon

vidare åtgärd föranleda».

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.