Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under Riksstatens Sjette hufvudtitel.
1876-02-28 · 58 sidor, varav 57 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 57 av 58 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1876:20, Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under Riksstatens Sjette hufvudtitel.
Dokumentets text
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 20.
1
N:o 20.
Ank. til! Riksd. Kansli den 28 Febr. 1876, kl. 11 f. m.
Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under Riksstatens
Sjette hufvudtitel.
(2:a U. A.)
Med iakttagande af den ordning, hvaruti anslagen äro i riksstaten
upptagna, får Utskottet här nedan afgifva yttrande i afseende ä de förändringar,
som i afseende å denna hufvudtitel, omfattande anslagen till
Civil-departementet, nu ifrågakommit.
Departementets expedition.
l:o. För fortsatt tillämpning af den vid 1874 års riksmöte bestämda
aflöningsstat för Civil-departementets expedition har Kongl. Maj:t
för år 1877 äskat enahanda anslag, som blifvit för nästlidet och innevarande
år beviljadt, eller 20,800 kronor; och hemställer Utskottet,
att det äskade anslagsbeloppet, 20,800 kronor, må för
år 1877 på extra stat anvisas.
Kommerskollegium.
2:o. Under denna anslagsrubrik har Kong]. Maj:t föreslagit Riksdagen
:
Bih. till Riksd. Prot. 1876. 4 Sami. 1 Afd. 10 Höft.
Angående anslag
för fortsatt
tillämpning
äf den
nya aflöning sstaten
för
Civil-departementets
expedition.
Angående
Kommershollegii
anslag.
1
2
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 20.
att dels medgifva, att advokatfiskalsbefattningen finge indragas, samt
att de lönebelopp, som voro i stat anvisade ej mindre för advokatfiskalstjensten,
än äfven för andra ledigblifvande befattningar inom Kollegium, i
afseende hvarå indragning syntes kunna ega rum eller förändring böra
vidtagas, finge intill slutet af det år, för hvilket ny statsreglering nu
förestode, i den mån de för bestridande af göromålen inom Kollegiet
kunde finnas erforderliga, af Kongl. Maj:t för ändamålet disponeras;
dels, på det Kongl. Maj:t måtte komma i tillfälle tilldela Kommerskollegii
ledamöter och dess med statsmedel aflönade embets- och tjensteman,
med undantag af advokatfiskal, tillfällig löneförbättring under
år 1877 till samma belopp som för innevarande år beviljats, anvisa på
extra stat 9,400 kronor;
dels och likaledes på extra stat för år 1877 anvisa såsom tillfälligt
lönetillägg för fyra bergmästare, som saknade boställe, och tre tjensteman
vid Sala silfververk tjugo procent å de till dem utgående löner,
eller tillsammans 2,420 kronor.
Det första af ifrågavarande nådiga förslag, eller det som afser indragning
af aclvokatfiskalstjensten i Komrnerskollegium, synes innebära en
begynnelse till förverkligandet af ett utaf Riksdagen länge och lifligt
eftersträfvadt mål, nemligen indragning eller, derest sådant ej läte sig
göra, fullständig ombildning af detta embetsverk. För att ej gå längre
tillbaka i tiden än till år 1874, erinrar Utskottet, hurusom då församlade
Riksdag uti underdånig skrifvelse anhöll, det Kongl. Maj:t måtte täckas
taga frågan om nämnda Kollegii indragning eller förändrade organisation
under förnyad ompröfning och till näst derefter sammanträdande Riksdag
framlägga de förslag i ämnet, hvartill omständigheterna kunde föranleda;
i anledning af hvilken anhållan Kongl. Maj:t äfven till 1875 års Riksdag
aflat nådig proposition om indragning af meranämnda Kollegium samt
inrättande i dess ställe af en »styrelse för handel och näringar», hvilken
skulle öfvertaga de Kollegium åliggande göromål, med undantag af sådana,
Indika enligt redan verkstäld och än vidare skeende utredning
kunde öfverflyttas å andra redan befintliga embetsmyndigheter. På skal,
som finnas omförmälda uti sistlidet års Riksdags underdåniga skrifvelse,
angående regleringen af utgifterna under riksstatens sjette hufvudtitel,
fann Riksdagen sig emellertid icke böra Kongl. Maj:ts omförmälda nådiga
proposition bifalla.
Vid anmälan af detta Riksdagens beslut hade, enligt hvad inhemtas
af ett Kong]. Maj:ts nu aflåtna nådiga proposition om statsverkets tillstånd
och behof bilagdt statsrådsprotokoll öfver civilärenden för
den 16 Juni 1875 (Bil. N:o 5 b sid. 2 och följande), föredragande de
-
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 20.
3
partementschefen, efter att först hafva redogjort för de skäl, som föranledt.
Riksdagen att vägra bifall till ofvan omfönnälda nådiga framställning
om inrättande i Kommerskollegii ställe af ett nytt embetsverk, funnit
sig, i betraktande deraf, att dylika anmärkningar, som de mot berörda
förslag fratnstälda, ej kunde undvikas, huru än ett förslag till indragning
af Kommerskollegium blefve uppstäldt, icke böra tillstyrka Kongl.
Maj:t att om utarbetande af ett dylikt förslag meddela befallning, utan
borde, enligt departementschefens åsigt, uppgiften blifva att, med bibehållande
tills vidare af Kommerskollegium, tillse, om och i hvad mån förändringar
i dess åligganden, hvad beträffade rikets handel och sjöfart och
öfriga näringar, likasom i tjenstemannapersonalens sammansättning under
den närmaste framtiden borde eller lämpligen kunde, såsom af tidsförhållanden
och särskilda omständigheter påkallade, vidtagas.
Sedan departementschefen derefter redogjort för åtskilliga på det
förestående reorganisationsarbetet inverkande förhållanden, hade han, enär
för detsammas genomförande medverkan från sjelfva Kollegii sida vore
af yttersta vigt, samt då, af angifna orsaker, den fordran icke syntes vara
fullt berättigad, att kollegiiledamöterne skulle deruti taga en mera verksam
del, tillstyrkt att presidentsembetet i Kollegium måtte återbesättas
på förordnande och tills vidare, äfvensom, bland annat, att den tillförordnade
presidenten skulle anbefallas att, efter föregången öfverläggning i
Kollegium, inkomma med underdånigt yttrande och utredning:
a) huruvida en eller annan afdelning af de ärenden, som nu tillhöra
Kollegii upptagande, egde det nära sammanhang med ärenden, som af
annan embetsmyndighet behandlades, att genom deras sammanförande
större reda och enkelhet kunde vinnas, samt för sådant ändamål en öfverflyttning
deraf ifrån Kollegium ega rum;
b) huruvida inom Kollegium funnes befattningar, hvilka vore af
beskaffenhet att nu kunna underkastas indragning, och om dertill hörande
göromål kunde på ett för det allmänna mindre kostsamt sätt varda
bestridda;
c) huruvida ej emellan Kollegii två kontor göromålen skulle kunna
så fördelas, att de för dem blefve någorlunda lika;
d) huruvida genom förändring i den för Kollegium utfärdade instruktion
större skyndsamhet vid behandlingen af en del ärenden lämpligen
kunde åstadkommas; samt
e) om och på hvad sätt Kollegium skulle kunna bringas i närmare
vexelverkan med utöfvarne af de näringar, åt hvilka Kollegium hade
att egna sin uppmärksamhet; och hade Kongl. Maj:t till hvad sålunda
blifvit hemstäldt lemnat bifall.
4
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 20.
Utskottet har vidare af det den nådiga propositionen om statsverkets
tillstånd och behof bilagda stadsrådsprotokoll öfver civilärenden den
10 Januari innevarande år (Bil. N:o 5 a sid. 3) inherntat, att den tillförordnade
presidenten uti Kounnerskollegium under den 15 sistlidne
December i nyssberörda ämne afgifvit yttrande, deri han, efter anmälan
att en fullständig utredning af de åt hans bepröfvande uppdragna frågor
fordrade vida större erfarenhet af Kollegii göromål, än som dittills kunnat
af presidenten förvärfvas, men att emellertid och utan afvaktan af den
fullständigare utredning, honom i öfriga delar ålåge, han ansåg sig böra
göra till föremål för Kongl. Majrts pröfning framställningar om vissa åtgärder,
hvilka, oberoende af utredningen i öfrigt, syntes kunna vidtagas
till befrämjande af det honom lemnade uppdrag, i sådant hänseende dels
föreslagit, att åtskilliga ärenden måtte skiljas från Kollegium och till andra
embetsverk öfverflyttas, dels ock beträffande ifrågasatt indragning af
advokatfiskalsbefattningen hos Kollegium anfört, att förhållandena syntes
kunna medgifva, att nämnda befattning indroges, emot det att ett arfvode
af ett tusen kronor lemnades till Kollegii disposition för anskaffande
af juridiskt biträde, till följd af hvilken senare framställning Kongl. Maj:t
nu aflåtit ofvannämnda förslag i ämnet.
Emot detta förslag har Utskottet så mycket mindre haft något att
invända, som Utskottet, på sätt här ofvan redan blifvit nämndt, funnit
detsamma innebära åtminstone en begynnelse till lösning af sjelfva hufvudfrågan,
om hvars lyckliga bringande till slut Utskottet ansett förhoppning
kunna hemtas såväl af det ofvan anförda som af hvad i öfrigt
finnes meddeladt i de båda åberopade statsrådsprotokollen, äfvensom deraf
att, enligt hvad Utskottet inherntat, en hos Kongl. Maj:t väckt fråga om
förbättring i aflöningen för manufakturdiskontkontorets embets- och tjensteman
lemnats utan nådigt afseende.
Beträffande de begärda anslagen till löneförbättringar åt Kommerskollegii
ledamöter och dess med statsmedel aflönade embets- och tjensteman
äfvensom åt fyra bergmästare och tre tjensteman vid Sala silfververk,
så, enär afdrag gjorts för den till indragning föreslagna advokatfiskalstjensten
samt beloppen i öfrigt äro lika med de för innevarande år
för ändamålet anvisade, har Utskottet funnit desamma böra af Riksdagen
beviljas.
På grund af hvad sålunda förekommit tillstyrker Utskottet:
a) att Riksdagen, under uttryckande af den förväntan,
att fullständigt förslag till indragning eller, derest
sådant ej kan ske, ombildning af Kommerskollegium
måtte snarast möjligt varda för Riksdagen framlagdt, må
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 20.
5
medgifva, att emellertid advokatfiskalsbefattningen i
nämnda Kollegium indrages, samt att de lönebelopp,
som äro i stat anvisade ej mindre för advokatfiskalstjensten,
än äfven för andra ledigblifvande befattningar
inom Kollegium, i afseende hvarå indragning synes
kunna ega rum eller förändring böra vidtagas, må intill
slutet af år 1877 få, i den mån de för bestridande
af göromålen inom Kollegium kunna finnas erforderliga,
af Kongl. Maj:t för ändamålet disponeras;
b) att, på det Kongl. Maj:t må komma i tillfälle
tilldela Kommerskollegii ledamöter och dess med statsmedel
aflönade embets- och tjensteman, med undantag
af advokatfiskalen, tillfällig löneförbättring under år
1877 till samma belopp som för innevarande år beviljats,
Riksdagen må på extra stat för år 1877 anvisa
9,400 kronor; och
c) att likaledes på extra stat för år 1877 må anvisas
såsom tillfälligt lönetillägg för fyra bergmästare,
som sakna boställe, och tre tjensteman vid Sala silfververk
tjugo procent å de till dem utgående löner, eller
tillsammans 2,420 kronor.
Statistiska Tabellkommissionen.
3:o För beredande af tillgång till de aktuarierne vid Statistiska
centralbyrån tillkommande ålderstillägg har Kongl. Maj:t. begärt, att anslaget
till »aflöningsmedel för Statistiska centralbyrån» måtte höjas från
15,400 kronor till 16,400 kronor, eller med 1,000 kronor.
Då denna anslagsförhöjning, enligt hvad af statsrådsprotokollet
("Bil. N:o 5 a sid. 4 och 5) inhemtas, är föranledd deraf att, sedan 1873
års Riksdag, med bifall till Kongl. Maj:ts framställning, inedgifvit att
de vid Statistiska centralbyrån anstälde två aktuariers löner finge, efter
innehafvares väl vitsordade tjenstgöring under en tid af fem år, räknad
från och med året näst efter det, då aktuarie blifvit utnämnd eller framdeles
utnämndes, höjas med 500 kronor och således årligen utgå med
3,000 kronor, vidare efter fem års sådan tjenstgöring höjas till 3,500
kronor samt slutligen efter ytterligare fem års enahanda tjenstgöring
höjas till 4,000 kronor, de båda vid byrån nu anstälde aktuarier, af
livilka den ene erhållit fullmakt å tjensten den 18 November 1870 och
Angående
ålderstillägg
åt två aktuarier
vid
Statistiska
centralbyrån.
6
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 20.
Angående dyrtidstillägg
för Statistiska
centralbyrån
-
Angående förhöjning
i anslaget
till
Statistiska
centralbyråns
bibliotek
m. m.
deri andre den 10 Mars 1871, till följd häraf och enär bådas tjenstgöring
blifyit, af chefen för Statistiska centralbyrån på det utmärktaste vitsordad,
vore berättigade att tillgodoräkna sig det första ålderstillägget af
500 kronor årligen, den förre från och med inträdet af innevarande år
1876 och den senare från och med ingången af år 1877, föranlåtes Utskottet
hemställa,
att Riksdagen må, för beredande af tillgång till de aktuarierne
vid Statistiska centralbyrån tillkommande ålderstillägg,
höja anslaget »till aflöningsmedel för Statistiska
centralbyrån» från 15,400 kronor till 16,400
kronor, eller med 1,000 kronor.
4:o. Vidare har Kong]. Maj:t föreslagit Riksdagen att, för tillfällig
förbättring under år 1877 af chefens för Statistiska centralbyrån och
öfrige tre dervid anstälde embetsmäns löner, hvarje lön med 20 procent,
anvisa på extra stat 3,000 kronor.
Vid såväl 1874 som 1875 års riksmöte anvisades för här ifrågavarande
ändamål ett belopp af 2,800 kronor. Den häruti nu ifrågasatta
förhöjning af 200 kronor utgör, på sätt äfven inhemtas af statsrådsprotokollet
(Bil. 5 a sid. 8) ett efter enahanda grunder, som öfriga tillfälliga
löneförbättringar, beräknadt dyrtidstillägg å det de båda aktuarierne vid
Statistiska centralbyrån för år 1877 tillkommande ålderstillägg af sammanlagdt
1,000 kronor; och får alltså Utskottet hemställa,
att för tillfällig förbättring under år 1877 af chefens
för Statistiska centralbyrån och öfrige tre dervid anstälde
embetsmäns löner, hvarje med 20 procent, 3,000
kronor må på extra stat anvisas.
5:o. Under denna an slagstitel har Kor.gl. Maj:t vidare föreslagit
Riksdagen att höja reservationsanslagen »till bibliotekets underhållande» och
»till det offdela statistiska trycket», det förra från 1,000 kronor till 1,500
kronor och det senare från 5,000 kronor till 10,000 kronor.
Enligt hvad i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 5 a sid. 5—7) är meddeladt,
hade chefen för Statistiska centralbyrån i memorial af den 18 September
nästlidet år beträffande förevarande två anslag till Kongl. Maj:t
hufvudsakligen anfört, hurusom, till bestridande af tyckningskostnader såväl
för de formulär, hvilka för de statistiska uppgifternas insamlande och
bearbetning i Statistiska centralbyrån erfordrades, som för det officiela
tryck, hvilket af Byrån skulle besörjas, ett årligt reservationsanslag af
5,000 kronor vore stäldt till dess förfogande, hvilket belopp oförändradt
upptagits i Byråns stat alltsedan dess inrättande år 1858. Emellertid
hade sedermera dels Byråns utvidgade verksamhet, dels de tryckta redo
-
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 20.
7
görelsernas större fullständighet, dels det stegrade priset för tryckningsarbetet
samt för papperet vållat, att Byråns kostnader för det officiela
statistiska trycket allt sedan år 1863 i allmänhet varit i stigande; och
hade dessa kostnader uppgått: år 1870 till 10,393 kronor 92 öre, år 1871
till 3,233 kronor 92 öre, år 1872 till 16,317 kronor 15 öre, år 1873 till
11,324 kronor 58 öre, år 1874 till 13,584 kronor 77 öre och under den
då förflutna delen af år 1875 till 7,407 kronor 3 öre. I följd häraf hade
Byrån nödgats att för fyllande af bristerna årligen och ofta nog flera
gånger samma år hos Kongl. Maj:t utbedja sig särskilda anslag, de der
ock blifvit beviljade.
Då således en mångårig erfarenhet tillräckligt ådagalagt, att det
åt Statistiska centralbyrån för det officiela trycket anvisade reservationsanslaget
af 5,000 kronor icke varit tillräckligt; då icke vore antagligt,
att för framtiden någon minskning uti ifrågavarande kostnader kunde
förväntas; då det icke vore med god ordning öfverensstämmande, att
medel saknades för årligen återkommande statsbehof, och då nu ifrågavarande
kostnader visat sig vara till beloppet mycket vexlande för olika
år, hade chefen hemstält, att Kongl. Maj:t måtte vidtaga sådan åtgärd,
att det å Statistiska centralbyråns stat för det officiela statistiska trycket
hitintills uppförda reservationsanslag å 5,000 kronor blefve höjdt och
förändradt till ett årligt förslagsanslag å 10,000 kronor.
För sitt biblioteks underhållande och det literära utbytet hade
Statistiska centralbyrån sedan år 1861 haft sig anvisadt ett årligt reservationsanslag
å 1,000 kronor. Ehuru utaf detta anslag för Centralbyråns
bibliotek kunnat årligen användas omkring 500 kronor till inköp af böcker,
vore likväl den härigenom vunna tillökningen i bokförrådet blott en
ringa del i jemförelse med hvad som erhölles genom utbyte af svenska
statistiska publikationer mot utländska sådana. Den ständiga tillväxten
i förening med böckernas lämpliga uppställning och katalogisering m. m.
hade nu bragt det derhän, att det statistiska biblioteket temligen nära
motsvarade sitt ändamål och vore mycket anlitadt ej allenast af ernbetsverket
sjelft utan äfven af förvaltande verk, Riksdagens medlemmar och
enskilda vetenskapliga forskare. Åtskilliga brister förekomino dock deri,
enär hittills anvisade medel ej tillåtit att anskaffa t. ex. liera större utländska
tidskrifter af statistiskt och nationalekonomiskt innehåll. Dessutom
hade medlens otillräcklighet nästan helt och hållet förbjudit att göra
inköp af karteverk, i följd hvaraf, och då kartor endast undantagsvis förvärfvades
genom det internationela utbytet, biblioteket i allmänhet vore
i saknad af andra karteverk än de svenska officiela, hvilka gratis erhölles.
Om, såsom önskvärd t vore, ökade medel kunde beredas för in
-
8
Stats-Utskottets Utlåtande-N:o 20.
köp af böcker, komme detta i sin mån att öka behofven af inbindning,
och, om önskningarne icke sträcktes högre i fråga om hela årliga bokinköpet
än till vid pass 800 kronor, syntes 400 kronor för böckernas
bindning kunna vara tillfyllestgörande. De diverse utgifter, som hufvudsakligen
föranledts af det internationela utbytet, hade visserligen sällan
öfverstigit 200 kronor om året, men af uppgifna skäl vore antagligt, att
utgifterna för sagda ändamål hädanefter skulle uppgå till omkring 300
kronor. Med anledning häraf erfordrades i det för bibliotekets underhållande
och literärt utbyte åt Centralbyrån anvisade reservationsanslag
å 1,000 kronor förhöjning till 1,500 kronor.
I anledning af dessa utaf chefen för Statistiska centralbyrån gjorda
framställningar hade vid ärendets föredragning departementschefen ej
gjort annan erinran, än att, vid det förhållande att tillräcklig erfarenhet
redan vunnits för beräknande af det belopp, hvartill Byråns tryckningskostnader
hädanefter komme att i medeltal årligen uppgå, anslaget härtill
syntes fortfarande böra bibehålla egenskapen af reservationsanslag, så
mycket hellre som, derest någon gång af tillfällig anledning samma anslag
skulle befinnas otillräckligt, utväg funnes att liksom hittills anvisa
erforderlig fyllnad af sjette hufvudtitelns anslag »till skrifmaterialier och
expenser, ved m. m.»
Utskottet, som finner behofvet af de nu ifrågavarande anslagstillökningarne
vara genom ofvan meddelade utredning till fullo ådagalagdt
och som biträder departementschefens åsigt om lämpligheten deraf, att.
anslaget till det officiela statistiska trycket fortfai’ande bibehåller karakteren
af reservationsanslag, hemställer alltså,
att reservationsanslagen »till bibliotekets underhållande»
och »till det officiela statistiska trycket» må höjas, det
förra från 1,000 kronor till 1,500 kronor och det senare
från 5,000 kronor till 10,000 kronor.
A%ifvanät %af 6:o. Slutligen har Kongl. Maj:t begärt, att Riksdagen måtte, för
statistiskaJe- utarbetande och utgifvande af statistiska redogörelser öfver kommunernas
dogöreiserför fnnnser och fattigvård, till Kongl. Maj:ts förfogande för år 1877 på extra
ommmema. anvjsa ett, förslagsanslag af 10,000 kronor.
Under erinran, hurusom för förevarande ändamål anslag till lika
belopp med det nu äskade blifvit af de båda sistförflutna årens Riksdagar
beviljade, hemställer Utskottet,
att jemväl för år 1877 må, för utarbetande och utgifvande
af statistiska redogörelser öfver kommunernas
finanser och fattigvård, till Kongl. Maj:ts förfogande på
extra stat anvisas ett förslagsanslag af 10,000 kronor.
Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 20.
9
Landtmäteristaten.
7:o. Korigl. Maj:t liar föreslagit Riksdagen att på extra stat för Angående
år 1877 bevilja dels, såsom tillfällig löneförbättring åt sekreteraren, öfver - General
ingeniören, fiskalen, aktuarien, tre ingeniörer och två amanuenser vid
Landtmäteristyrelsen med 20 procent äfvensom till förhöjning med 50 “för förste
procent af anslagen för skrifvarebiträden och gratifikationer, tillsammans landtmätare.
5,200 kronor; dels ock, såsom tillfällig löneförbättring åt hvarje af de
24 förste landtmätarne i länen med 20 procent, tillsammans 8,640 kronor;
och då dessa belopp äro lika med dem, som för samma ändamål
blifvit för såväl nästlidet som innevarande år anvisade, har Utskottet
funnit sig böra till förevarande framställning tillstyrka bifall.
Utskottet hemställer alltså,
att Riksdagen må på extra stat för år 1877 bevilja:
a) såsom tillfällig löneförbättring åt sekreteraren, öfveringeniören,
fiskalen, aktuarien, tre ingeniörer och två
amanuenser vid Landtmäteristyrelsen med 20 procent
äfvensom till förhöjning med 50 procent af anslagen
för skrifvarebiträden och gratifikationer tillsammans
5,200 kronor; och
b) såsom tillfällig löneförbättring åt hvarje af de 24
förste landtmätarne i länen med 20 procent tillsammans
8,640 kronor.
Rikets ekonomiska, karteverk.
8:o. Under denna anslagsrubrik har Kongl. Maj:t föreslagit Riks- Angåendeandagen
att, utöfver det å Sjette hufvudtiteln för närvarande uppförda ordinarie
anslag, 6,000 kronor, under samma hufvudtitel på extra stat för kartearår
1877 anvisa till fortsättande af de ekouomiskt-geograjiska kartearbetena ietenai
Norrbottens län 30,000 kronor och af de ekonomiska kartearbetena i
öfriga delar af riket 45,000 kronor, eller tillsammans 75,000 kronor.
Till Norrbottens läns ekonomiska karteverk är för innevarande år
anvisadt 30,000 kronor, eller samma belopp som det nu för nästkommande
år äskade. Utaf de af Kongl. Maj:t till ekonomiska karteverket
i öfriga delar af riket begärda 45,000 kronor motsvara 40,000 kronor
Bih. till Riksd. Prot. 1876. 4 Sami. 1 Afd. 10 Haft. 2
10
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 20.
det för innevarande år dertill anvisade anslag. Angående den af Kong].
Maj:t äskade förhöjning i detta anslag med 5,000 kronor innehåller statsrådsprotokollet
(Bil. N:o 5 a sid. 12 och 13) att, med tillämpning af de
i Kongl. brefvet den 16 Juni 1875 enligt Riksdagens medgifvande faststälda
grunder angående aflöningsvilkoren för den vid det allmänna ekonomiska
karteverket anstälda personal, det vore att emotse, att tre kartografer
från och med den 1 Januari 1877 skulle komma i åtnjutande af
en arfvodesförhöjning af 500 kronor hvardera, äfvensom att de å ofvanberörda
utgiftsstat upptagne två extra biträden från och med nyssnämnda
dag skulle komma i åtnjutande af kartografarfvode, eller tillsammans 600
kronor mer än hvad de under år 1876 såsom extra biträden egde uppbära,
så att endast för arfvodesförhöjning erfordrades en förhöjning af
det årliga anslaget till karteverket af 2,100 kronor-, att enär under loppet
af år 1876 och allt framgent tryckning af häradsbeskrifningar till de
ekonomiska kartorna måste ske i enlighet med föreskriften i Kongl. brefvet
den 1 November 1872, och dessa tryckningsomkostnader kunde årligen
beräknas till omkring 1,400 kronor, det årliga anslaget äfven borde
ökas med detta belopp; samt att, då från år 1875 uppkommit en besparing
af 2,000 kronor, men ett slikt särdeles gynsamt förhållande ej alltid
vore att påräkna, en af sådan anledning motsedd brist för år 1877 vore
att fylla med ett förhöjdt anslag af 1,500 kronor.
Genom hvad sålunda blifvit anfördt har Utskottet funnit ådagalagdt,
att den begärda anslagstillökningen är af behof påkallad, derest de ifrågavarande
kartearbetena skola utan afbrott fortgå i samma omfattning som
hittills; och någon rubbning häruti synes så mycket mindre nu böra ifrågasättas,
som, enligt hvad statsrådsprotokollet (sid. 15 och 16) gifver vid
handen, förberedande åtgärder numera äro vidtagna för utredning af
frågan, på hvad sätt de ekonomiska kartearbetenas fullbordande lämpligast.
må kunna påskyndas.
Utskottet hemställer alltså,
att utöfver det å Sjette hufvudtiteln för närvarande för
rikets ekonomiska karteverk uppförda ordinarie anslag,
6,000 kronor, må på extra stat för år 1877 anvisas till
fortsättande af de ekonomiskt-geografiska kartearbetena
i Norrbottens län 30,000 kronor och af de ekonomiska
kartearbetena i öfriga delar af riket 45,000 kronor,
eller tillsammans 75,000 kronor.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 20.
11
ÖfverståtMllare-emTbetet.
9:o. På det Kongl. Maj:t måtte komma i tillfälle att för år 1877 d^i^tuiägg
bevilja tillfällig löneförbättring åt Konungens fogat till belopp af 500 för öfverkronor
samt åt underståthållaren, sekreteraren och kamereraren, aktua- ^utetl^mrien,
hvarje af de två notarierne, kammarskrifvaren och sekreterarens bcts-ochtjenkanslist
med 20 procent af hvarderas lön äfvensom höja anslaget för steman m- flaflönande
af vakt- och exekutionsbetjeningen likaledes med 20 procent,
har Kong!. Maj:t föreslagit Riksdagen att på extra stat för år 1877 anvisa
5,250 kronor; och, då detta belopp är lika med det för innevarande
år till samma ändamål beviljade, hemställer Utskottet,
att såsom tillfällig löneförbättring åt ofvannämnde embets-
och tjensteman samt betjente må, till den fördelning
som af Kongl. Maj:t föreslagits, på extra stat för
år 1877 anvisas 5,250 kronor.
Landsstaterna i länen.
10:o. Vidare har Kongl: Maj:t föreslagit att, på det Kongl. Maj:t dyJtuumägg
måtte blifva i tillfälle att lämpligen höja lönerna för de svagast aflönade
landssekreterame, landskamererare och landträntmästare, till Kongl. Maj:ts terare, lands•
förfogande måtte på extra stat för år 1877 anvisas enahanda belopp som
för innevarande år, eller för landssekreterame 8,000 kronor, för lands- räntmästare.
kamererarne 8,000 kronor och för landträntmästarne 9,600 kronor.
Enligt hvad i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 5 a sid. 19) är meddeladt,
hade i afseende å de grunder, enligt hvilka löneförbättring borde
komma landsstatstjenstemännen till godo, sådana förändrade förhållanden
icke inträffat, som borde föranleda afvikelse från Kongl. Maj:ts till 1875
års Riksdag framstälda och af Riksdagen godkända förslag i ämnet.
För Utskottet har emellertid synts tvifvelaktigt, huruvida ej, hvad
särskildt landssekreterame beträffar, till en viss grad förändrade förhållanden
inträdt sedan början af nästförflutna år. Desse tjenstemäns löneförmåner
bestå, såsom kändt är, hufvudsakligen af sportler, och Utskottet
anser sig ega goda skäl för antagandet, att dessa under sistlidet år, åtminstone
i flera orter af riket, om ej i betydlig mån, dock något ökats.
I händelse detta, såsom Utskottet föreställer sig, varit fallet, torde äfven
med temlig visshet kunna antagas, att en fortfarande stegring i nämnda
inkomster kommer att ega rum under de närmaste åren,
Utskottet anser sig dock icke kunna af detta antagande hemta tillräcklig
anledning att, då sistlidet års Riksdag beviljat anslag för inne^
12
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 20.
varande år till löneförbättring åt landssekreterare1, nu afstyrka Kong],
Majrts i ämnet gjorda framställning; men i betraktande af hvad ofvan
anförts, och då uti det statsrådsprotokoll, som fans bilagdt Kong], Majrts
till 1874 års Riksdag aflåtna nådiga proposition angående förbättring af
landsstatstjenstemännens lönevilkor, beträffande landssekreterarne uttryckligen
förklarats, att genom löneförbättringen afsågs att under öfvergångstidcn,
intill dess ny organisation af landsstaten blefve genomförd, tillförsäkra
desse tjensteman en årsinkomst af 6,000 kronor, har Utskottet
funnit sig böra föreslå, att vid beviljandet af det nu begärda anslaget till
löneförbättring åt meranämnde tjensteman måtte fästas det vilkor, att
något tillfälligt lönetillägg ej finge tilldelas landssekreterare, hvilkens
årsinkomst af tjensten genom tilläfventyrs inträffande ökning af sportelinkoinsterna
uppginge till nämnda belopp, eller 6,000 kronor.
Beträffande de för löneförbättring åt landskamererare och landträntmästare
äskade anslagsbeloppen har Utskottet ej haft något att erinra;
och får på grund af hvad sålunda blifvit anfördt Utskottet hemställa:
a) att Riksdagen må, på det Ivongl. Maj:t må blifva
i tillfälle att lämpligen höja lönerna för de svagast aflönade
landssekreterarne, till Ivongl. Majrts förfogande
på extra stat för år 1877 anvisa 8,000 kronor, under
vilkor likväl att landssekreterare, hvilkens inkomst af
tjensten för nämnda år genom tilläfventyrs inträffande
ökning af sportelinkomsterna uppgår till 6,000 kronor
eller derutöfver, ej må komma i åtnjutande af något
tillfälligt lönetillägg;
b) att, på det Kongl. Maj:t må blifva i tillfälle att
lämpligen höja lönerna för de svagast aflönade landskamererarne,
till Ivongl. Majrts förfogande må på extra
stat för år 1877 anvisas 8,000 kronor; och
c) att, på det Kongl, Majrt må blifva i tillfälle att
lämpligen höja lönerna för de svagast aflönade landträntmästarne,
Riksdagen må till Kongl. Majrts förfogande
pa extra stat för år 1877 anvisa 9,600 kronor.
d
11 ro. På sätt Kongl. Majrt föreslagit och under erinran att de äskade
anslagsbeloppen äro lika med dem, som för ifrågavarande ändamål blifvit
för innevaran(le*|å.r anvisade, hemställer Utskottet.
’
för Länsnotarier,
lan dskanslister,
dé^är anvisade, hemställer Utskottet,
länsbokhållare,
landskontorister
(\ch länsmän,
a) att, för tillfällig löneförbättring åt länsnotarier,
landskanslister, länsbokhållare, landskontorister och länsmän
för år 1877, må till Kongl. Majrts förfogande för
samma år anvisas ett extra anslag af 150,000 kronor; och
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 20.
13
b) att, för höjande af den 319 länsmän tillkommande
hyresersättning med 50 kronor för hvarje, må
anvisas för år 1877 ett extra anslag af 15,950 kronor.
12:o. Nästlidet års Riksdag beviljade för tillfällig löneförhöjning Angående
mnevarande ar åt lic kronofogdar och 1 expeditions-leronojogde ett extra tillägg för
anslag af 53,149 kronor 40 öre, motsvarande 20 procent af de kontanta kronofogdar.
lönerna jemte forsellönsersättningar för nämnde tjenstemän, tillsammans
265,747 kronor. Enär emellertid, till följd deraf, att under år 1875 två
kronofogdeboställen blifvit till statsverket indragna samt beloppet af berörda
boställens ränta och afkastning godtgjorts med tillsammans 886
kronor, sammanräknade beloppet af bemälde tjensteinäns kontanta löner
och forsellönsersättningar nästkommande år korume att uppgå till 266,633
kronor, hvarå 20 procent utgjorde 53,326 kronor 60 öre, har Kongl.
Maj:t såsom tillfällig löneförhöjning åt ifrågavarande tjenstemän för år
1877 begärt ett extra anslag å sistnämnda belopp; och får Utskottet,
som härvid ej funnit något att erinra, tillstyrka,
att, såsom tillfällig löneförhöjning för 117 kronofogdar
och 1 expeditions-kronofogde, må beviljas ett extra anslag
för år 1877 af 20 procent å sammanräknade beloppet
af bemälde tjensteinäns kontanta löner och forsellönsersättningar
med 53,326 kronor 60 öre.
13:o. På sätt Kongl. Maj:t föreslagit, tillstyrker Utskottet vidare, Angående
att, för beredande under år 1877 af tillfällig löneförhöj- ^rhti-ad!-9
ning åt häradsskrifvarne, till antalet 117, med 20 pro- tknfvare.
cent å de till dem utgående löner och forsellönsersättningar,
må på extra stat för samma år anvisas ett lika
belopp som för innevarande år, eller 34,289 kronor 40 öre.
14:o. Med bifall till en af Statskontoret i ämnet gjord underdånig Angående
framställning har Kongl. Maj:t uti den nådiga propositionen angående jsrTndragna
statsverkets tillstånd och behof föreslagit Riksdagen att dels för beredande landutatsaf
tillgång till den ersättning, som efter stadgade grunder tillkomme åt- '' ‘
skilliga landsstatstjenstemän för boställen, hvilkas indragning i nåder beslutits,
höja det kontanta anslaget med det sammanräknade belopp, hvartill
berörda ersättning uppginge, eller med 1,136 kronor; och dels minska
indelta ränteanslaget med det belopp, hvartill räntorna för nämnda boställen
varit i stat beräknade, utgörande tillsammans 159 kronor; och
tillstyrker Utskottet,
att hvad Kongl. Maj:t i förevarande hänseende föreslagit
må af Riksdagen bifallas,
14
Stats-Utslcottets Utlåtande N:o 20.
Angående
anslag till
landtpolis en
m. in.
Kommande, i händelse af Riksdagens bifall dels till hvad Utskottet i
näst förestående punkt tillstyrkt, dels till Utskottets i särskildt utlåtande af
den 25 dennes, N:o 14, gjorda hemställan om förhöjning i anslaget till
»landsstaterna i länen» med 4,909 kronor, detta anslag att uppgå till
1,298,134 kronor.
15:o. Kongl. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen måtte till Kongl.
ATaj:ts förfogande för år 1877 ställa ett extra anslag af 40,000 kronor,
att under samma år användas dels till aflöning och underhåll af särskild
''polisstyrka å landet i de orter, der sådan kunde af förhållandena påkallas,
och dels till belöningar för gröfre brotts upptäckande samt förbrytares
efterspanande eller gripande.
Utskottet får med anledning af förevarande framställning i minnet
återkalla, hurusom nästlidet års Riksdag, till följd af inom Riksdagen
väckta förslag i ämnet, för hvarje af åren 1875 och 1876 å extra stat
uppfört och till Kongl. Maj:ts disposition stält 20,000 kronor, att i mån
af behof användas till nu ifrågavarande ändamål.
Enligt hvad statsrådsprotokollet (Bil. N:o 5 a sid. 21) gifver vid
handen, hade, sedan Riksdagens omförmälda beslut blifvit till behörig
kännedom meddeladt öfverståthållare-embetet och samtlige Kongl. Majtts
Befallningshafvande i länen, under återstoden af år 1875 framställningar
om anvisande af medel utaf det sålunda anvisade anslaget inkommit från
16 af rikets län, och vid 1875 års slut återstode af årets anslag ej mera
odisponeradt än 1,685 kronor 42 öre, hvilka medel komme att statsverket
besparas.
Utaf innevarande års anslag vore till utgående redan beviljade
2,800 kronor, och intet tvifvel förefunnes derom, att under årets lopp
vore att förvänta framställningar, för tillfredsställande hvaraf hvad af
årets anslag återstode icke komme att lemna full tillgång.
Vidare är i statsrådsprotokollet meddeladt, att 1875 års landsting i
Malmöhus län, jemte det ett anslag af 3,000 kronor stälts till Kongl.
Maj:ts Befallningshafvandes i länet förfogande för hindrandet och upptäckandet
af kreatursstölder och andra brott, hos Kongl. Maj:t i underdånighet
anhållit, att Kongl. Maj:t måtte för ordnande af landtpolisen
inom länet och afhjelpande af den osäkerhet, som under nuvarande förhållanden
derinom i vissa afseenden funnes rådande, vidtaga de åtgärder,
Kongl. Maj:t kunde finna för ändamålet gagneliga, hvilken framställning
innefattade ett nytt bevis om det allmänt kända behofvet deraf, att för
upprätthållande af ordning och säkerhet kraftiga åtgärder vidtoges. För
sådant ändamål erfordrades medel, så att inom de särskilda länen i måp
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 20.
15
af behof kunde anställas särskild polisstyrka å sådana orter, der den ordinarie
polisbetjeningen icke vore tillräcklig, hvilket förhållande till en
del äfven härledde sig derifrån att, så länge arbetet för landsstatens
reorganisation ännu påginge, det syntes mindre lämpligt föreslå inrättandet
af nya länsmansdistrikt, hvaraf på ett och annat ställe behofvet
blifvit under senare åren framhållet och icke syntes kunna bestridas. På
grund af vunnen erfarenhet och de upplysningar som varit att inhemta,
hade de för anställande af dylik särskild polisstyrka erforderliga medlen
synts böra beräknas till åtminstone 36,000 kronor, hvarförutom, i enlighet
med den af 1875 års Riksdag uttalade åsigt, medel borde finnas
tillgängliga för belöningar och ersättande af kostnader för gröfre brotts
upptäckande och förbrytares efterspanande, hvartill antagligen komme
att åtgå minst 4,000 kronor.
Då Riksdagen redan erkänt behofvet af kraftiga åtgärder i nu antydda
rigtning och hvad ofvan blifvit anfördt synts Utskottet till fullo
ådagalägga, att det nu äskade beloppet ingalunda kan anses vara högre
än som af omständigheterna påkallas, tillstyrker Utskottet,
att Riksdagen må till Kongl. Maj:ts förfogande för år
1877 ställa ett extra anslag af 40,000 kronor, att under
samma år användas dels till aflöning och underhåll af
särskild polisstyrka å landet, der sådan kan af förhållandena
påkallas, och dels till belöningar för gröfre
brotts upptäckande samt förbrytares efterspanande eller
gripande.
Statens jernvägstrafik.
16:o. Under denna anslagsrubrik har Kongl. Maj:t föreslagit, dels Angående
att Riksdagen måtte bevilja generaldirektören och chefen vid statens jernvägstrafik
tillfällig löneförbättring för år 1877, att med 1,000 kronor staten*
utgå af trafikmedlen, och dels att det till utgående från trafikmedlen Jåfk m- n
förslagsvis beräknade anslaget till statens jernvägstrafik måtte för år 1877
höjas från det för innevarande år af Riksdagen dertill uppförda belopp
af 10,000,000 kronor till 11,055,000 kronor, eller med 1,055,000 kronor.
Hvad först angår den af Kongl. Maj:t föreslagna tillfälliga löneförbättringen
för år 1877 åt generaldirektören och chefen vid statens
jernvägstrafik, har Utskottet visserligen i sitt den 14 dennes afgifna utlåtande
angående regleringen af utgifterna under riksstatens Andra hufvudtitel
tillstyrkt, att aflöningen för presidenterne i Svea och Göta Hofrätter
måtte fastställas till 10,000 kronor.
16
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 20.
Der var emellertid fråga om en definitiv reglering, då deremot i
detta fall begärts ett tillfälligt dyrtidstillägg; och då Kongl. Maj:ts till
sist församlade Riksdag gjorda framställning i enahanda syfte ej vann
Riksdagens bifall samt, enligt Utskottets förmenande, i öfrigt några förändrade
förhållanden, som kunde på denna fråga inverka, icke förekommit,
har Utskottet ansett sig icke ega tillräcklig anledning att det
nu föreliggande förslaget understödja.
Beträffande det för jern vägstrafiken erforderliga anslag inhemtas
utaf den i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 5 a sid. 28 och följ.) intagna utredning,
bland annat, att derunder beräknats:
för drift och underhåll ...................................... 10,383,000: —
» nya byggnader och anläggningar ................................... 371,000: —
» nya inventarier .......................................................................... 100,000: —
Summa kronor 11,054,000: —
Enligt hvad i statsrådsprotokollet vidare är meddeladt, hade Styrelsen
för statens jern vägstrafik, efter att hafva redogjort för de förhållanden,
som legat till grund för den i utgiftsförslaget för år 1877 förekommande
höjningen i utgifterna för drift och underhåll — hvilka uti
Kong]. Maj:ts till nästlidet års Riksdag afiåtna proposition i ämnet för
år 1876 beräknats till 9,189,000 kronor, af Riksdagen upptagits till endast
8.468.000 kronor, men sedermera uti af Kongl. Maj:t för året faststäld
stat, på skäl som finnas i statsrådsprotokollet angifna, upptagits till
10.038.000 kronor — anfört, i fråga om nya byggnader och anläggningar
samt ny materiel och nya inventarier, att Styrelsen, som hade
för afsigt att med afseende härå ingifva särskildt underdånigt förslag,
bygdt på extra statsanslag för 1877, uti nu ifrågavarande förslag ansett
sig böra upptaga endast sådana nybyggnader, hvilka redan varit föremål
för Kongl. Maj:ts pröfning och för hvilka Riksdagen redan anvisat trafikmedel,
men hvilka af uppgifna anledningar måst till utförande under år
1877 uppskjutas, hvarförutan Styrelsen upptagit för oförutsedda nybyggnader
samma belopp, som i föregående årens approximativt beräknade
utgiftsförslag varit intagna, eller 300,000 kronor, samt för oförutsedda
behof af nya inventarier ett belopp af 100,000 kronor.
Nästlidet års Riksdags Stats-Utskott uttalade den åsigt, att det
procent-förhållande, som för näst förutgångna året egt rum mellan utgifterna
till drift och underhåll samt bruttoinkomsterna af jernvägstrafiken,
syntes lämpligen kunna läggas till grund för beräkningen af följande
årets utgifter till drift och underhåll. Ifrågavarande utgifter hade,
enligt
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 20.
17
enligt den beräkning, som då kunnat göras för år 1874, nämnda år uppgått
till 58 procent af bruttoinkomsterna, och enär inkomsttiteln »jernvägstrafikmedel»
blifvit för år 1876 faststäld till 14,600,000 kronor, föreslog
Utskottet att samma års utgifter till drift och underhåll skulle, efter
beräkning af 58 procent derå, upptagas till 8,468,000 kronor, hvilket
förslag vann Riksdagens bifall. Enligt hvad Utskottet nu inhemta!
utgjorde bruttoinkomsten af jern vägstrafik en under de elfva månaderna
Januari—November år 1875 13,687,562 kronor 75 öre samt utgifterna
för drift och underhåll under samma tid 8,828,497 kronor 50 öre, eller
64,50 procent af nämnda inkomstbelopp. Med iakttagande af ofvan
åberopade utaf 1875 års Riksdag följda grund för beräkningen af utgifterna
till drift och underhåll, skulle, enär inkomsttiteln »jernvägstrafikmedel»
blifvit för år 1877 faststäld till 16,000,000 kronor, utgifterna
till drift och underhåll för samma år upptagas till 64,50 procent deraf,
eller 10,320,000 kronor. Då emellertid denna summa understiger det af
Styrelsen för statens jernvägstrafik för samma utgifter beräknade belopp,
10,383,000 kronor, med allenast 63,000 kronor, samt i betraktande jemväl
deraf att berörda utgifter, trots den af 1875 års Riksdag vidtagna
nedsättning i det derför beräknade beloppet, innevarande år komma att
ej allenast uppgå till utan till och med i betydlig mån öfverskjuta det i
Kongl. Maj:ts proposition till 1875 års Riksdag upptagna belopp, har
Utskottet ansett sig nu icke böra föreslå någon nedsättning i den till
meranämnda utgifter för nästkommande år beräknade summa, så mycket
mer som Utskottet anser den förväntan ej vara obefogad att, derest ifrågavarande
utgiftspost upptages till det af Styrelsen för statens jernvägstrafik
beräknade belopp, den verkliga kostnaden borde komma att snarare
understiga än öfverskjuta det beräknade beloppet.
Hvad beträffar de båda öfriga i förslaget upptagna utgiftsposterna
har Utskottet icke funnit någon nedsättning i desamma böra ifrågasättas.
Ehuru Utskottet sålunda ansett sig icke böra tillstyrka någon annan
nedsättning i det af Kongl. Maj:t föreslagna anslaget till statens
jernvägstrafik än den, som blifver en följd af Utskottets hemställan om
afslag å den äskade löneförbättringen för generaldirektören och chefen
vid jernvägstrafiken, har Utskottet likväl funnit uppmärksamheten å nyo
böra fästas vid det, af de båda senaste Riksdagarne jemväl beaktade, år
efter ar. allt mer ogynsamma förhållandet mellan bruttoinkomsterna af
statens jernvägstrafik och kostnaderna för samma trafiks drift och underhåll.
Bih. till Rilcsd. Prot. 1876. 4 Sami. 1 Åfd. 10 Käft.
3
18
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 20.
Enligt den jemförande tablå, som fans intagen uti förlidna Riksdags
Stats-Utskotts utlåtande i ämnet (N:o 8 sid. 2—7) var procentförhållandet
mellan utgifter för drift och underhåll samt inkomsterna:
50,1
år 1872
» 1873
)> 1874
52,8, och
58-; och
har, enligt hvad ofvan är omförmäldt, detsamma under månaderna Januari—November
1875 varit 64,50. Detta särdeles ogynsamma förhållande
är så mycket mer anmärkningsvärdt, som, jemlik! Trafikstyrelsens för år
1874 afgifna berättelse, inkomsterna under, åren 1872—1874 betydligt
stigit och utgjort per banrnil:
82,096
98,317
107,781
år 1872
» 1873
» 1874
Till följd af den vunna erfarenheten om den sålunda uppkomna
stegringen af kostnaderna för jernvägstrafikens drift och underhåll i förhållande
till inkomsterna af densamma förklarade 1875 års Riksdag uti
dess till Kongl. Maj:t aflåtna underdåniga skrifvelse angående regleringen
af utgifterna under riksstatens Sjette hufvudtitel, att Riksdagen, som
förestälde sig, att, genom trafik- och frakttaxornas sänkande i vissa fall
och höjande i andra, större nettobehållning af trafiken skulle kunna vinnas
utan skada för samfärdseln eller för landets industri, förty ansåg
en revision af de för statens jern vägtrafik gällande taxor böra ega rum.
På sätt nu är i statsrådsprotokollet (sid. 26 och 27) meddeladt
hade, sedan Styrelsen för statens jernvägstrafik erhållit befallning att, i
sammanhang med afgifvandet af infordradt utlåtande, om och i hvilka
delar samt till hvad belopp förhöjning i trafiktaxan å statens jernvägar
borde ega rum, taga i öfvervägande hvad Riksdagen uti åberopade underdåniga
skrifvelse anfört i fråga om revision af trafik- och frakttaxorna
vid statens jernvägar, samt Styrelsen med det sålunda infordrade utlåtandet
inkommit och deruti jemväl yttrat sig i fråga om de orsaker,
som föranledt den under de senare åren inträffade stegring af jernvägstrafikens
omkostnader, Kongl. Maj:t beslutit vissa förändringar uti de för
trafiken å statens jernvägar gällande taxebestämmelser, hvarjemte Styrelsen
blifvit anbefaldt att utarbeta och före den 1 instundande Maj till
Kongl. Maj:t inkomma med förslag till förnyad taxa för transporter på
statens jernvägar samt för begagnande af dertill hörande platser, byggnader
och inrättningar.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 20.
19
Visserligen torde genom de åtgärder i nyssnämnda hänseende, som
dels redan blxfvit vidtagna oeli dels ytterligare lära komma att vidtagas,
ökade inkomster af statens jernvägstrafik möjligen kunna förväntas, och
dymedelst äfven ett något gynsammare förhållande mellan samma inkomster
och trafikkostnaderna, än det som under de senare åren egt
rum, vara att emotse; men Utskottet föreställer sig likväl, att för detta
måls vinnande jemväl åtgärder i ett annat afseende borde vidtagas. Utskottet
vill derföre erinra, hurusom 1874 års Riksdag uti dess till Kongl.
Maj:t aflatna underdåniga skrifvelse angående regleringen af utgifterna
under riksstatens Sjette hufvudtitel (N:o 37 sid. 18) bland annat anförde,
att den redan då uppkomna ansenliga tillväxten i trafikkostnaderna ledt
uppmärksamheten på den kontroll, som i afseende å handhafvande! af
nämnda trafik utöfvades af Kammarrätten och Riksdagens revisorer,
hvilken kontroll, enär Kammarrättens åtgöranden inskränkte sig hufvudsakligen
till en siffergranskning, och den för statsrevisorernes arbeten
knappt afmatta tiden "icke syntes medgifva dem att dervid specielt åt
denna gren af förvaltningen egna sådan uppmärksamhet, som skulle erfordras0
för att intränga uti och bilda sig ett rigtigt omdöme om förvaltningen
af en så vidt omfattande och allt mer tillväxande industriel
rörelse, syntes för ändamålet ej tillfyllestgörande. Riksdagen yttrade
vidare, att ett sätt att åstadkomma en önskvärd kontroll i förevarande
hänseende visserligen skulle vara att, på sätt i andra länder vore brukligt,
åt en ständig kommission af några utom statens jernvägstrafik stående
sakkunnige personer meddela uppdrag att uteslutande följa och
redogöra för jernvägstrafikens handhafvande samt angående densamma
till Kongl. Maj:t afgifva de förslag, som kunde vara af omständigheterna
påkallade.
Öfver den sålunda väckta frågan om åstadkommande af ytterligare
kontroll med afseende å statens jernvägstrafik afgaf Trafik styreis en den
21 December 1874 infordradt underdånigt utlåtande, deruti Styrelsen,
på sätt inhemtas af det Kongl. Maj:ts till 1875 års Riksdag aflåtna nådiga
proposition angående statsverkets tillstånd och behof bilagda protokoll
öfver civilärenden den 9 Januari nämnda år (Bil. N:o 5 d sid. 63—68),
på anförda skäl afstyrkte inrättandet af en ständig kommission af det
slao-, som blifvit i 1874 års Riksdags omförmälda skrifvelse antydd, men
deremot föreslog att en utredning måtte ske, huruvida ej, till vinnande
af en bättre ordnad och tidigare skeende granskning af räkenskaper och
förvaltning vid statens jernvägstrafik, Kammarrättens och Riksdagens
revisorers åtgöranden vid denna granskning kunde ordnas så, att granskningen
vore fullbordad ett år tidigare än under nuvarande förhållanden
20
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 20
kunde ske; och
sens berörda förslag afgifva underdånigt utlåtande.
Utskottet anser visserligen de af Styrelsen för statens jernvägstrafik
mot förslaget om inrättande af den ifrågastälda s. k. kommissionen
rigtade anmärkningar kunna vara, under de af Styrelsen gjorda
förutsättningar, till viss grad befogade, och tror ej heller att 1874 års
Riksdag med sin skrifvelse i ämnet ovilkorligen afsett inrättandet af en
dylik, sa mycket mindre, som uti samma skrifvelse uttryckligen förklarades,
att någon sådan utredning icke förelegat, som kunnat föranleda
ett bestämdt uttalande i ämnet. Enär emellertid, enligt hvad ofvan är
visadt, ökade anledningar nu förefinnas till att ånyo taga den sålunda
väckta frågan i öfvervägande, och då det otvifvelaktigt är, så väl för
jernvågstrafikens ändamålsenliga utveckling som för möjligheten att åstadkomma
ett någorlunda skäligt förhållande mellan inkomsterna af och utgifterna
för densamma, af största vigt, att en vida snabbare och mer i
detalj gående kontroll öfver förvaltningen af nämnda trafik åvägabringes
än den. som nu verkställes, har Utskottet ansett sig böra här ånyo påkalla
Riksdagens uppmärksamhet för denna fråga.
Enligt Utskottets förmenande torde åtskilliga utvägar förefinnas
för åstadkommande af en dylik skärpt kontroll, utan att derför en så
beskaffad kommission, som ofvan omförmäles, behöfde inrättas; och Utskott
et föreställer sig, att ändamålet sannolikt skulle kunna vinnas genom
utvidgning af statsrevisionen, så att en fristående revision upprättades
för granskningen af jernvägsförvaltningen i dess helhet. Då emellertid
en dylik anordning förutsätter förändringar ej endast i den för revisorerne
gällande instruktion utan äfven i 72 § Riksdagsordningen, och
således . först i en framtid skulle kunna komma till stånd, har Utskottet
ansett sig böra tillstyrka anlitandet af en annan åtgärd i denna rigtning,
som redan nu skulle kunna vidtagas, nemligen att hos Kongl. Maj:t begära
. tillsättandet af särskilde utanför statens järnvägstrafik stående sakkunnige
män, hvilka någon tid innan Riksdagens revisorer sammanträda
kunde egna en förberedande granskning åt förvaltningen af statens jernyägstrafik,
hvarefter desse sakkunnige mäns i ämnet afgifna yttrande
jemte Trafikstyrelsens deröfver meddelade utlåtande skulle kunna tjena
till ledning för den derefter sammanträdande statsrevisionen. En sådan
förberedande granskning borde, enligt hvad Utskottet föreställer sig, väsentligen
befordra ernåendet af det mål, Riksdagen med sin begäran om
ökad kontroll å jernvägstrafikens förvaltning afsett.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 20.
21
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt hemställer Utskottet:
a) att Kongl. Maj:ts förslag om beviljande åt generaldirektören
och chefen vid statens järnvägstrafik
af tillfällig löneförbättring för år 1877, att med 1,000
kronor utgå af trafikmedlen, icke må vinna Riksdagens
bifall;
b) att Riksdagen må höja det till utgående från
trafikmedlen förslagsvis beräknade anslaget till statens
järnvägstrafik från det för innevarande år af Riksdagen
dertill uppförda belopp af 10,000,000 kronor till
11,054,000 kronor, eller med 1,054,000 kronor; och
c) att Riksdagen må i underdånighet anhålla, det
ville Kongl. Maj:t i nåder förordna lämpligt antal utanför
statens järnvägstrafik stående sakkunnige män, med
uppdrag att före nästinstundande statsrevision och tillsvidare
framgent årligen företaga en förberedande granskning
af Trafikstyrelsens förvaltning samt för sagda
ändamål anvisa kostnaden att utaf trafikmedlen utgå.
Skiften och. Afvittringar.
17:o. Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen: att för år 1877 bevilja
förhöjning i årsarfvodet för de i Kopparbergs län anstälde 18
storskifteslandtmätare med 400 kronor till hvarje samt i styresmannens
för storskiftesverket årsarfvode likaledes med 400 kronor; att medgifva,
det de belopp, hvarmed afvittringslandtmätarnes i Vesterbottens och Norrbottens
län inkomster af tjensten under år 1877 kunde komma att understiga
2,500 kronor för yngre afvittringslandtmätare och 8,000 kronor
för de afvittringslandtmätare, som på grund af ålder i tjensten enligt
gällande taxa åtnjöte arfvodesförhöjning, finge afvittringslandtmätarne
godtgöras och af anslagen till storskiftes- och afvittringsverken utgå;
att för år 1877 åt föredragandena af afvittringsärenden i Vesterbottens
och Norrbottens län samt till skrifbiträde åt dem bevilja en tillökning
af 400 kronor i det åt hvarje af dem anslagna belopp; och att bevilja
tillfällig tillökning i styresmannens vid afvittringsverket i Vesterbottens
län årsarfvode för år 1877 med ett belopp af 200 kronor.
Då hvad sålunda föreslagits är i allo öfverensstämmande med hvad
för såväl nästlidet, som innevarande år blifvit af Riksdagen uti före
-
Ang. andag
till storskiftes-
och afvittringsverket.
22
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 20.
Ang. anslag
till skiften
och afvittring
av.
varande hänseenden beviljadt, samt skäl ej torde förefinnas att häruti nu
vidtaga någon ändring, har Utskottet funnit sig böra Kongl. Maj:ts berc>rda
nådiga förslag till bifall förorda; hemställande alltså Utskottet:
a) att Riksdagen må bevilja förhöjning för år 1877
i årsarfvodet för de i Kopparbergs län anstälde 18 storskifteslandtmätare
med 400 kronor till hvarje samt i
styresmannens för storskiftesverket årsarfvode likaledes
med 400 kronor;
b) att Riksdagen må medgifva, det de belopp,
hvarmed afvittringslandtmätarnes i Vesterbottens och
Norrbottens län inkomster af tjensten under år 1877
kunna komma att understiga 2,500 kronor för yngre
afvittringslandtmätare och 3,000 kronor för de afvittringslandtrnätare,
som på grund af ålder i tjensten
enligt gällande taxa åtnjuta arfvodesförhöjning, må afvittringslandtmätarne
godtgöras och af anslagen till
Ö o ö o
storskiftes- och afvittringsverken utgå;
c) att åt föredragandena af afvittringsärenden i
Vesterbottens och Norrbottens län samt till skrifbiträde
åt dem må för år 1877 beviljas en tillökning af 400
kronor i det åt hvarje af dem anslagna belopp; och
d) att tillfällig tillökning i styresmannens vid afvittringsverket
i Vesterbottens län årsarfvode för år
1877 må med ett belopp af 200 kronor af Riksdagen
beviljas.
l8:o. Enär det belopp, som erfordrades ej mindre till betäckande
af uppkommen brist i tillgängliga medel för storskiftes- och afvittringsarbetenas
bedrifvande år 1875, än äfven, i händelse af bifall till hvad i
nästföregående punkt är vordet omförrnäldt, för samma arbetens fortsättande
år 1877, utgjorde 272,665 kronor, har Kongl. Maj:t vidare föreslagit
Riksdagen att för sistnämnda år utöfver ordinarie anslaget, 63,000
kronor, på extra stat anvisa i jemnt tal 209,700 kronor.
Enligt hvad statsrådsprotokollet (Bil. N:o 5 a sid. 48—51) gifver
vid handen, hade utgifterna till storskiftes- och afvittringsverken uti den
för innevarande år faststälda stat upptagits
i Kopparbergs län till...................................................... 56,150 kronor
i Vesterbottens » » ........................................................ 106,185 »
och i Norrbottens » » ..................................................... 78,600 »
eller tillsammans 240,935 kronor.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 20.
23
Då till betäckande af detta utgiftsbelopp förefunnes dels det ordinarie
anslaget................................................................................... 63,000 kronor
och dels ett extra anslag å......................................................... 191,020 »
eller tillsammans 254,020 kronor
uppkomme alltså ett öfverskott af 13,085 kronor, hvilket belopp vore att
använda såsom bidrag till fyllande af uppkommen brist uti det för år
1875 anvisade anslag. Enligt en af Statskontorets fond- och revisionskontor
uppgjord beräkning uppgick denna brist emellertid till 37,935
kronor, och erfordrades alftså till dess betäckande utöfver förenämnda
13,085 kronor ytterligare ett belopp af 24,850 kronor. Angående orsakerna
till omförmälda uti 1875 års anslag uppkomna betydliga brist får,
till undvikande af vidlyftighet, Utskottet hänvisa till den utredning i ämnet,
som finnes intagen i statsrådsprotokollet (sid. 53 och 54) och hvilken
synts Utskottet tillfredsställande.
På sätt af ofta berörda statsrådsprotokoll
till utgående under år 1877 för storskiftes- och
dras förutom berörda belopp............................................................
till storskiftesverket i Kopparbergs län, samma belopp,
som innevarande års stat upptoge ................................................
till afvittringsverket i Yesterbottens län, jemväl samma
belopp, som innnevarande års stat upptoge, med tillägg
af 500 kronor till arfvodesförhöjning åt en äldre landtmätare
till afvittringsverket i Norrbottens län lika mycket som
för år 1876, med undantag för de till 1,700 kronor beräknade
kostnaderna för inköp af tält, kåtor, distanstuber och
kartetransportörer, eller .....................................................................
inherntas, skulle
vidare
afvittringsverken erfor.
..............24,850:
56,150:
106,685:
76,900:
eller tillsammans 264,585: —
hvartill ytterligare kotnme:
för ökad öfverarbetesersättning åt storskifteslandtmä
tarne
i Kopparbergs län ..................................................................... 3t600: —
samt för tilläggsarfvoden åt de landtmätare inom Vesterbottens
och Norrbottens län, hvilka sysselsatts med skattläggningsberedning
.............................................................................. 4,480: —
utgörande alltså hela det för år 1877 erforderliga beloppet.
........................................................................................................ 272,665: —
hvadan, om derifrån afräknades det ordinarie anslaget 63,000: —
ett belopp af
209,665 kr.,
24
Stats-TJtskottets Utlåtande N:o 20.
Ang. andag
till uppförande
af en hofbeslagssmedja
rid Alnarps
landtbruksinstitut.
eller i jemnadt tal 209,700 kronor, behöfde på extra stat för nästkommande
år anvisas.
Utskottet har af den i ämnet förebragta utredning funnit behofvet
af förestående utgiftsbelopp till fullo ådagalagdt och hemställer alltså,
att Riksdagen må för år 1877 förutom ordinarie anslaget
till skiften och afvittringar, 63,000 kronor, anvisa
för enahanda ändamål ett extra anslag af 209,700
kronor.
Undervisningsanstalter för jordbruk ocli landtmanna
näringar.
19:o. ^ På derom af länsstyrelsen i Malmöhus län gjord framställning
har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att såsom bidrag till uppförande
vid Alnarps landtbruksinstitut af en ny byggnad för hof beslagssmedja
med skostall jemte bostad för instruktionssmed och hofslagarelärlingar
samt nödiga uthus bevilja ett extra anslag till belopp af 35,000
kronor, att under de vilkor, Kongl. Maj:t kunde finna skäligt bestämma,
för berörda ändamål ställas till styrelsens för nämnda institut förfogande.
Uti statsrådsprotokollet (Bil. N:o 5 a sid. 57—59) är meddeladt,
hurusom Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Malmöhus län uti sin i ämnet
gjorda underdåniga framställning anfört, bland annat, att, sedan det
stora inflytande, hof beslaget utöfvade på hästens brukbarhet, på senare
tider rätt blifvit insedt, särskilda läroanstalter eller hofbeslagsskolor för
smeders undervisning i skoning blifvit inrättade i det ena landet efter
det andra; att Malmöhus läns hushållningssällskap den 27 Januari 1863
beviljat medel för inrättande af en liknande läroanstalt vid Alnarps landtbruksinstitut;
att sedermera hofbeslagsskolor blifvit grundade såväl på
flera ställen i Tyskland som i Österrike, Belgien m. fl. länder, och att
sedan ar 1868, på Landtbruksakademiens föranstaltande, smeder erhållit
undervisning i skoning vid Veterinärinstitutet i Stockholm samt vid Veterinärinrättningen
i Skara.
Enligt medgifvande af styrelsen för Alnarps landtbruksinstitut hade
under de första åren hofslagarelärlingarne fått begagna smedjan vid institutet,
hvilket äfven lemnat dem fri bostad; men då denna anordning
befunnits olämplig, både år 1869 åt hofbeslagsskolan upplåtits en intill
smedjan belägen slöjdbod, hvilken på hushållningssällskapets bekostnad
blifvit inredd till smedja och skostall. I denna smedja funnes likväl plats
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 20.
25
endast för åtta smeder, hvarför minst två sådana fortfarande måste arbeta
i Institutets smedja.
Sedan den 2 Januari 1875 hade vid hofbeslagsskolan meddelats
undervisning åt 4 man af de skånska kavalleriregementena; och hade
derjemte under samma år pågått den vanliga undervisningen, hvari deltagit
12 smeder från Malmöhus län samt 12 från de andra länen. Från
skolans öppnande den 8 April 1863 hade ej mindre än 272 smeder erhållit
undervisning vid densamma. Af dessa hade tillhört
Malmöhus län ................................................................................................ 141
Kristianstads, Blekinge, Hallands, Göteborgs och Bohus, Jönköpings,
Kalmar och Kronobergs tillsammans ....................... 107
samt armén ................................................................................................. 24
Summa 272; och
skulle äfven för 1876 manskap från de skånska kavalleriregementena vid
skolan njuta undervisning. Den omständighet, att skolan mer och mer
anlitades till och med af smeder från långt aflägse län, visade, att den
tillvunnit sig allmänhetens förtroende. Hvad särskildt anginge Malmöhus
län, hade till de 10 platser, som bekostades af länets hushållningssällskap,
vanligen ej mindre än 30 till 40 sökande brukat anmäla sig.
Behofvet af en mera rymlig och ändamålsenlig lokal hade också år
efter år gjort sig allt mera gällande. Den nuvarande smedjan vore endast
191j2 alnar lång och 7 alnar bred och skostallet, hvilket upptoge
hälften af byggnaden, rymde endast 4 å 6 hästar. Byggnaden vore dessutom
så gammal och bristfällig, att den snart icke längre kunde underhållas,
och måste således, såvida icke hofbeslagsskolan inom kort skulle
upphöra, en ny ändamålsenlig lägenhet oundgängligen anskaffas; hvarförutom
en annan bostad för smedslärlingarne erfordrades, enär den nuvarande
vore för ändamålet otillräcklig.
Kostnaden för uppförande, i enlighet med uppgjord, af Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande ingifven ritning, af ny byggnad för ofvan angifna
ändamål skulle, enligt uppgjord beräkning, uppgå till 40,000 kronor,
deraf dock Malmöhus läns hushållningssällskap redan anslagit 5,000
kronor, under förutsättning, att återstoden, 85,000 kronor, beviljades af
statsmedel; och vore Styrelsen för Alnarps landtbruksinstitut villig att
anvisa lämplig plats för den nya byggnaden. Emot berörda ritning hade
emellertid Landtbruksakademiens förvaltningskomité uti infordradt utlåtande
i ämnet framstält åtskilliga anmärkningar, i anledning hvaraf ny
ritning till de ifrågasatta byggnaderna blifvit uppgjord, och skulle kostnaderna
för byggnadsarbetets utförande i enlighet med sistnämnda ritning
belöpa sig till 40,075 kronor 10 öre.
Bih. till Riksd. Prot. 1876. 4 Sami. 1 Afd. 10 Höft.
4
opaginerad Kontrollera mot PDF
20
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 20.
Ang. resekostnadsersättning
åt
nndervisarne
i boskapsskötsel
och
mejerilivshållning.
Obestridligen torde en allmännare utbredd skicklighet i hofbeslagskonsten
vara af stor vigt för så väl landtbruket som kavalleriregementena,
och har Utskottet vid sådant förhållande, och då behofvet af den
föreslagna nya byggnaden för hofbeslagssmedja vid Alnarps landtbruksinstitut
synts Utskottet vara af det ofvan anförda fulleligen ådagalagdt,
funnit sig böra tillstyrka beviljandet af det för sådant ändamål äskade
anslaget. Emellertid vore det utan tvifvel välbetänkt om vid beviljandet
af detta anslag fästes sådana vilkor att statsverket ej framdeles må komma
att betungas med vidare utgifter i anledning häraf, hvarken i form af
möjligen erforderligt tillskott utöfver den nu beräknade kostnaden eller
såsom bidrag till underhållet af hofbeslagsskolan; hemställande Utskottet,
på grund af hvad sålunda blifvit anfördt,
att såsom bidrag till uppförande vid Alnarps landtbruksinstitut
af en ny byggnad för hofbeslagssmedja
med skostall jemte bostad för instruktionssmed och
hofslagarelärlingar samt nödiga uthus må beviljas ett
extra anslag för år 1877 till belopp af 35,000 kronor,
att ställas till styrelsens för nämnda institut förfogande,
under vilkor, förutom hvad Ivongl. Maj:t i öfrigt kan
finna skäligt bestämma, att antingen bemälda styrelse
eller Malmöhus läns hushållningssällskap må åtaga sig
ansvaret, att ej mindre de ifrågavarande byggnaderna
varda uppförda än äfven hofbeslagsskolan framgent
uppehållen utan vidare anspråk på statens mellankomst.
20:o. Kong], Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att medgifva,
det resekostnads- och traktamentsersättning för förrättningsresor finge i
enlighet med de bestämmelser, som voro eller framdeles kunde varda
meddelade, från och med år 1877 utgå till nndervisarne i boskapsskötsel
och mejerihushållning från sjette hufvudtitelns förslagsanslag »till rese- ocli
traktamentspenningar», samt att, i händelse af bifall härtill, anslaget
»undervisningsanstalter för jordbruk och landtmanna-näringar», hvilket för
innevarande år utgjorde 172,400 kronor, måtte minskas med det för gäldande
af sådan ersättning afsedda belopp, 2000 kronor, och således nedsättas
till 170,400 kronor.
Med afseende å förevarande förslag har uti statsrådsprotokollet
(Bil. N:o 5 a sid. 61) meddelats, att omförrnälde två undervisare vore,
lika med landtbruks-ingeniörerne, berättigade att för sina förrättningsresor
åtnjuta resekostnads- och traktamentsersättning efter sjunde klassen
i resereglementet den 10 November 1865. För gäldande af sådan er
-
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 20.
27
sättning vore under anslagstiteln »undervisningsanstalter för jordbruk och
landtmannanäringar», hvartill aflöningsmedlen för dessa undervisare hörde,
uppför dt ett belopp af 1,000 kronor för hvarje undervisare, eller tillsammans
2,000 kronor. Ehuru den klass, hvarefter nämnde statens tjenare
undfinge resekostnads- och traktamentsersättning, visserligen icke kunde
anses vara för hög, hade likväl, enligt från Statskontoret meddelad uppgift,
denna ersättning under hvarje af åren 1874 och 1875 i medeltal
uppgått för eu hvar af nu ifrågavarande undervisare till 1,627 kronor
74 öre och för båda i medeltal årligen till 3,255 kronor 48 öre, eller
1,255 kronor 48 öre mer än som funnes för ändamålet anvisadt. Till
följd häraf, och då nedsättning uti det oftanämnde undervisare för deras
förrättningsresor tillkommande ersättningsbelopp syntes desto mindre
kunna emotses, som, enligt Kongl. Maj:t.s den 31 sistlidne December fattade
beslut, afgiften för passagerare å statens jernvägar blifvit höjd samt
antagligt vore att, sedan den genom Kongl. kungörelsen den 18 September
1874 medgifna högsta entreprenadskjutslega blifvit mera allmänt införd,
den enligt resereglemente!, utgående skjutskostnadsersättning måste
i hvarje särskild klass höjas, borde erforderlig tillökning uti nu ifrågavarande
anslag beredas, savida resekostnads- och traktamentsersättningarna
fortfarande skulle från samma anslag utgå. Det syntes likväl
lämpligast att sådana ersättningar utbetaltes från det under sjette hufvudtiteln
uppförda förslagsanslag till »rese- och traktamentspenningar»,
hvilken åsigt redan blifvit i flera likartade fall antagen och godkänd, såsom
beträffande undervisarne i husslöjd samt i sprit-, öl- och jästtillverkning.
Utskottet, som uti hvad sålunda blifvit anfördt funnit fullgiltiga
skäl för vidtagande af den utaf Kongl. Maj:t föreslagna, nu omhandlade
åtgärd, hemställer,
att, med bifall till Eongl. Maj:ts nådiga framställning,
Riksdagen må medgifva, att resekostnads- och traktamentsersättning
för förrättningsresor må i enlighet med
de bestämmelser, som äro eller framdeles kunna varda
meddelade, från och med år 1877 utgå till undervisarne
i boskapsskötsel och mejerihushållning från sjette bufvudtitelns
förslagsanslag till »rese- och traktamentspenningar»,
samt i följd deraf anslaget »undervisningsanstalter
för jordbruk och landtmannanäringar», hvilket
för innevarande år utgör 172,400 kronor, minskas med
det för gäldande af sådan ersättning afsedda belopp
2,000 kronor och således nedsättas till 170,400 kronor.
28
Stats-TJtskottets Utlåtande N:o 20.
Ang. ålderstillägg
åt en
landtbrultsingeniör.
Angående aflöning
åt ytterligare
två
landtbruksingeniörer.
Landtbruksingeniörer och deras biträden.
21 ;o. Efter af Landtbruksakademiens förvaltningskomité gjord underdånig
hemställan, att en landtbruksingeniör, hvilken från och med
å,r 1872 uppflyttats till 3:dje lönegraden samt städse med nit och skickhg-het
fullgjort sina tjensteåligganden, måtte från och med år 1877 komma
i åtnjutande af aflöning i 4:de eller högsta lönegraden med ett belopp af
3,500 kronor, har Kongl. Maj:t för beredande af tillgång till ifrågakomna
lönetillökning äskat pa ordinarie stat 500 kronor; och hemställer Utskottet,
som härvid ej funnit något att erinra,
att Riksdagen må, för beredande al tillgång till den
från och med nästkommande år för eu landtbruksingeniör
ifrågakommande lönetillökning, på ordinarie
stat bevilja 500 kronor.
22:o. Med tillkännagifvande att reqvisitionerna å biträde af statens
landtbruksingeniörer, särdeles under de sistförflutna åren ansenligen ökats
hvartill i väsentlig män bidragit såväl att större omsorg nu mer allmänt
au föi r egnades åt den odlade jordens fullständigare afdikning och indelning
med lämpligare växtföljder, som ock att hågen för odlingar och
jordförbättringar i allmänhet stegrats, hade Landtbruksakademien hos
Kongl. Maj:t i underdånighet hemstält, att, enär till följd af berörda förhållande
de nu i statens tjenst anstälde tolf landtbruksingeniörer ej kunde
medhinna att betjena samtliga reqvirenter, utan landtbruksstipendiaterne
äfven härtill . måst användas, till Riksdagen måtte aflåtas nådig proposition
om anvisande å ordinarie stat af anslag till ytterligare tvä landtbruksingeniörer;
och har Kongl. Maj:t i anledning häraf nu föreslagit
Riksdagen att, till aflöning åt två landtbruksingiörer med enahanda aflöningsförmåner
som vore nuvarande landtbruksingeniörer beviljade,
pa ordinarie stat anvisa tillsammans 4,000 kronor.
Utskottet, som ej funnit något att erinra emot hvad Landtbruksakademien
anfört rörande behofvet af ytterligare två landtbruksingeniörers
anställande och som hyser den öfvertygelse att det för jordbrukets
fortgående utveckling är af stor vigt att tillräckligt antal dylika tjenstemän
finnes att tillgå, hemställer alltså,
att Riksdagen må till aflöning åt ytterligare två landtbruksingeniörer
med enahanda aflöningsförmåner, som
äro. nuvarande landtbruksingeniörer beviljade, på ordinarie
stat anvisa tillsammans 4,000 kronor.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 20.
29
23:o. Vidare har Kongl. Maj:t under förevarande anslagstitel föreslagit
Riksdagen att medgifva, att resekostnads- och traktamentsersättning
för förrättningsresor finge i enlighet med de bestämmelser, som vore eller
framdeles kunde varda meddelade, från och med år 1877 utgå till samtliga
statens laudtbruksingeniörer och landtbruksstipendiater från sjette
hufvudtitelns förslagsanslag till »rese- och traktamentspenningar» samt i
så fall minska anslaget till »laudtbruksingeniörer och deras biträden»
med det för gäldande af dylik ersättning nu afsedda belopp, 13,200 kronor.
Uti statsrådsprotokollet (Bil. N:o 5 a sid. 63) är ineddeladt, att enligt
leranad uppgift från Statskontoret de sammanräknade beloppen af
landtbruksingeniörernes och landtbruksstipendiaternes resekostnads- och
traktamentsersättningar uppgått för år 1873 till endast 12,702 kronor
12 öre och för år 1874 till endast 12,116 kronor 3 öre; men då af anledning,
som finnes omförmäld under punkten 20 här ofvan, det kunde
med skäl befaras, att reseplanerna hädanefter icke skulle utan menlig
inskränkning af landtbruksingeniörernes och landtbruksstipendiaternes
verksamhet kunna ordnas så, att de nu anvisade medlen blefve för ändamålet
tillräckliga, hade det synts ändamålsenligt, att icke allenast nu
varande tolf landtbruksingeniörers och tre landtbruksstipendiaters, utan
äfven de ifrågasatta två nya landtbruksingeniörernes resekostnads- och
traktamentsersättningar komrne att utgå af sjette hufvudtitelns förslagsanslag
till »rese- och traktamentspenningar».
1 öfverensstämmelse med hvad här ofvan är vordet tillstyrkt i afseende
å godtgörandet af rese- och traktamentsersättning åt undervisande
i boskapsskötsel och mejerihushållning, hemställer Utskottet,
att Riksdagen må medgifva, att resekostnads- och traktamentsersättning
för förrättningsresor må i enlighet
med de bestämmelser, som äro eller framdeles kunna
varda meddelade, från och med år 1877 utgå till sarntiige
statens landtbruksingeniörer och landtbruksstipendiater
från sjette hufvudtitelns förslagsanslag till »reseoch
traktamentspenningar», samt i följd deraf minska
anslaget till »landtbruksingeniörer och deras biträden»
med det för gäldande af dylik ersättning afsedda belopp
13,200 kronor;
kommande, i händelse af bifall till hvad Utskottet här ofvan under
punkterna 21—23 hemstält, ordinarie anslaget »landtbruksingeniörer och
deras biträden», hvilket för innevarande år utgör 54,050 kronor, att ökas
med 4,500 kronor, men minskas med 13,200 kronor, samt således i det
hela minskas med 8,700 kronor och nedgå till 45,350 kronor.
Angående reseko&tnadsersättningen
åt
landtbruksingeniörer.
30
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 20.
Angående anslag
till ett
växthus vid
Landtbruhsaliademiens
agriknlturkemislia
försöksanstalt,
äfvensom till
en botanist
vid anstalten
samt till fyra
agrikulturkemiska
stationer
i riket.
Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar.
24:o. Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till uppförande
af ett växthus vid Landtbruksakademiens agrikulturkemiska försöksanstalt
på extra stat för år 1877 anvisa 10,500 kronor; att på ordinarie
stat bevilja till arfvode åt en för mikroskopiska och växtfysiologiska undersökningar
vid agrikulturkemiska försöksanstalten anstäld, på förordnande
af Akademiens förvaltningskoinité antagen botanist 1,000 kronor
och till växthusets underhåll, skötsel och uppvärmning vintertiden 500 kronor,
eller tillsammans 1,500 kronor; samt att, på det Kongl. Maj:t måtte
komma i tillfälle att såsom bidrag till underhåll af fyra agrikulturkemiska
stationer — inom de orter, der hushållningssällskapen torbunde sig att
upprätta laboratorium och bekosta lokal för detta jemte bostad eller
hyresmedel för agrikulturkemist och assistent samt bekosta aflöningen
till dessa och laboratoriitjenaren äfvensom årliga utgifterna till laboratoriets
underhåll samt till inköp af böcker och inventarier för stationens
behof — anvisa 3,000 kronor årligen för hvarje station, likaledes på
ordinarie stat bevilja tillsammans 12,000 kronor.
I sammanhang med behandlingen af förevarande nådiga framställningar
har Utskottet till pröfning förehaft en utaf Herr Johannes Larsson
inom Andra Kammaren väckt motion (N:o 111), deruti, på anförda skäl,
föreslagits, att Riksdagen måtte bevilja ett förslagsanslag af 3,000 kronor,
att användas till aflöning åt två agrikulturkemister,''hvilka skulle
kostnadsfritt för den jordbrukande allmänheten verkställa begärda undersökningar
af inköpta artificiela gödningsämnen, för att utröna, huruvida
dessa egde betingad procenthalt eller ej.
På sätt af statsrådsprotokollet (Bil. N:o 5 a sid. 64—70) inhemtas,
äro Kongl. Maj:ts ofvan omförmälda nådiga förslag föranledda af en utaf
Landtbruksakademien, efter hemställan från hushållningssällskapens år
1874 i Stockholm församlade ombud, gjord underdånig framställning,
deruti Akademien hufvudsakligen anfört, att dess experimentalfält och
agrikulturkemiska försöksanstalt borde hädanefter såsom hittills fortgå
med hufvudsakligt ändamål att, med de hjelpmedel, vetenskapen kunde
lemna, och genom försök, anstälda efter vetenskaplig metod, verka i
det praktiska jordbrukets och dess binäringars intressen, sådana dessa
af vårt lands förhållanden bestämdes. Icke endast kemiska och fysiologiska,
utan äfven andra för agrikulturen och landtbruksekonomien vigtiga
försök borde sålunda utgöra föremål för experimentalfältets och
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 20.
31
försöksanstaltens verksamhet, såsom »acklimatisations»-försök, jemförande
odlingsförsök med afseende på härdighet, mognadstid och afkastning,
försök med husdjurens utfodring och tillgodogörandet af deras alster
med mera dylikt, som kunde främja landthushållningens framsteg och
förkofran.
Den agrikulturkemiska försöksanstalten hade i sin vetenskapliga
verksamhet hittills varit betydligen inskränkt förnämligast derigenom,
att anstaltens föreståndare enligt det med honom uppgjorda kontrakt,
bland annat, haft sig ålagdt att »utföra kemiska analyser å jordarter,
gödselslag och fodermedel m. m., som af enskilde personer insändts, samt
att under resor i landsorterna tillhandagå de landtmän, hvilka äskat hans
biträde för sådana råd och praktiska undersökningar, som till utförandet
vore beroende af kemiska kunskaper». Huru dessa förrättningar åt
enskilde jordbrukare och gödselfabrikanter upptagit agrikulturkemistens
tid, framginge tydligen af upprättad förteckning på de i försöksanstaltens
laboratorium utförda undersökningar under de år nuvarande föreståndaren
för anstalten vid densamma varit anstäld, af hvilken förteckning
framginge att under de sex åren 1869—1874 blifvit verkstälda i medeltal
56 undersökningar för anstaltens egna ändamål mot 226 för enskilda
personer. Då härtill kommit besvarandet i medeltal af inemot 300 skrivelser
årligen, så funne man klarligen huru mycket agrikulturkemisten varit
upptagen af undersökningar åt enskilde personer samt af den brefvexling,
som häraf varit en följd. Genom dessa talrika arbeten och undersökningar
åt enskilde, som å akademiens agrikulturkemiska försöksanstalt
utförts, hade denna ovedersägligen uti icke ringa mån gagnat Sveriges
landtbrukare, men anstalten hade ock härigenom väsentligen förhindrats
att utveckla en mera omfattande vetenskaplig verksamhet i det praktiska
landtbrukets allmänna intresse; och så länge förbemälda åligganden för
densamma fortfore, kunde af anstalten ej förväntas den »planmessiga och
vidsträckta verksamhet», som hushållningssällskapens ombud i ofvanberörda
hemställan ansett densamma böra ega, och hvilken akademien äfven
för sin del — med den utveckling landtbruket nu mera vunnit — ansåge
vara nödig och önsklig. Genom anställande i hushållningssällskapens
tjenst af agrikulturkemister borde akademiens försöksanstalt kunna befrias
från sådana analyser och andra undersökningar, som för enskildes räkning
hittills vid densamma blifvit utförda och varit föremål för större
delen af anstaltens arbeten. Anstalten skulle med sålunda vunnen friare
verksamhet, i vidsträcktare omfång och mera direkt än hittills kunna
gagna modernäringen samt medverka till hennes utveckling; och anstalten
egde uti redan anvisade anslag samt uti dess för ändamålet fullständiga
laboratorium det mesta af hvad som erfordrades för en mera utvidgad
32
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 20.
verksamhet i förbemälda syfte, såsom numera af densamma kunde erfordras.
Hvad som i detta fall ännu bruste, vore ett växthus för anställande
af åtskilliga kulturförsök samt arfvode till en botanist för
mikroskopiska och växtfysiologiska undersökningar, som i sammanhang
med de agrikulturkemiska arbetena borde bringas till utförande. De
öfriga omkostnaderna för de omförmälda kulturförsöken samt för anstaltens
komplettering i öfrigt ansåge Akademien sig kunna af egna medel bestrida,
men saknade deremot tillgångar att bekosta aflöningen åt botanisten
samt uppbyggandet och underhållandet af växthuset.
Vidare hade Akademien, med anledning af den utaf hushållningssällskapens
ombud väckta fråga om agrikulturkemisters anställande å
liera orter i riket, yttrat att det vore otvifvelaktigt att genom dylika
kemisters anställande många och värderika upplysningar kunde åt jordbrukets
och näringarnas kikare beredas, och en sådan åtgärd vore äfven
af behofvet påkallad för att, såsom Akademien föreslagit, kunna åt dess
agrikulturkemiska försöksanstalt bereda tillfälle till en mer utsträckt,
för jordbruket direkt gagnande verksamhet. Akademien hade sålunda
funnit sig böra, i öfverenstämmelse med hushållningssällskapens ombuds
uttalade önskan, i underdånighet tillstyrka, att af/rikulturkemiska stationer
måtte med tillhjelp af statsmedel och bidrag från hushållningssällskapen
inrättas, tills vidare till ett antal af fyra, nemligen i södra, vestra,
östra och mellersta, delarne af landet, enär någon särskild station för
Norrland ännu icke syntes vara behöflig, om stationen för mellersta
Sverige förlädes till Upsala, Falun eller Gefle.
Såsom vilkor för erhållande af bidrag från staten till en dylik
stations inrättande hade Akademien, i närmaste öfverensstämmelse med
hushållningssällskapens ombuds derom uttalade åsigter, i underdånighet
föreslagit att statsanslag till sådan station måtte lemnas, då ett eller flera
hushållningssällskap i stationens granskap förbunde sig att bekosta upprättande
af laboratorium med nödiga inventarier, äfvensom bostad invid
laboratoriet åt agrikulturkemisten och åt hans assistent, samt hälften af
dessas och en laboratoriidrängs årliga aflönino-.
De årliga lönebeloppen och öfriga utgifter för hvarje agrikulturkemisk
station hade Akademien ansett kunna beräknas sålunda:
»Aflöning till agrikulturkemisten, förutom bostad och ersättning för verkställa
undersökningar ............................................................ 3,000 kronor
Aflöning till assistenten ................................................................. 1,500 »
„ » » laboratoriitjenaren ................................................... 500 »
Ärligt anslag till inköp af böcker och inventarier samt
underhåll af laboratoriet........................................................ 1,000 »
Summa 6,000 kronor.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 20.
33
Hälften af dessa årliga utgifter, eller 3,000 kronor, skulle för hvarje
station bekostas af hushållningssällskapen, andra hälften skulle utgå af
statsmedel, och för fyra stationer skulle sålunda erfordras ett årligt statsanslag
af 12,000 kronor.
Såväl af hvad ofvan blifvit anfördt soin af hvad i öfrigt uti statsrådsprotokollet
i förevarande ämne finnes meddeladt, har Utskottet ej
kunnat undgå att finna, att de föreslagna åtgärderna sannolikt skulle
komma att verka till gagn för jordbrukets äfvensom andra näringars utveckling,
och Utskottet har sålunda ansett sig böra i hufvudsak tillstyrka
bifall till Kongl. Maj:ts ofvan omförmälda nådiga förslag. Emellertid bär det
likväl synts Utskottet soin om så väl det till arfvode åt den föreslagne
botanisten vid agrikult,urkemiska försöksanstalten afsedda beloppet, 1,000
kronor, som det såsom bidrag till underhåll åt de ifrågastälda fyra
agrikulturkemiska stationerna äskade anslaget 12,000 kronor, åtminstone
till en början lämpligen skulle kunna uppföras på extra stat, till dess
någon erfarenhet vunnits om det gagn, som genom i fråga varande åtgärder
verkligen komme att vinnas.
Hvad beträffar Herr Johannes Larssons ofvan omförmälda motion,
så enär Utskottet, enligt hvad redan är nämndt, ansett sig böra i hufvudsak
tillstyrka bifall till Kongl. Maj:ts i samma syfte gjorda, mycket mer
omfattande förslag, har Utskottet funnit densamma ej böra till någon
Riksdagens åtgärd föranleda.
På grund af hvad sålunda förekommit hemställer Utskottet:
a) att till uppförande af ett växthus vid Landtbruksakademiens
agrikulturkemiska försöksanstalt må
på extra stat för år 1877 anvisas 10,500 kronor;
b) att till växthusets underhåll, skötsel och uppvärmning
vintertiden må på ordinarie stat beviljas 500
kronor;
c) att till arfvode åt en för mikroskopiska och växtfysiologiska
undersökningar vid agrikulturkemiska försöksanstalten
anstäld, på förordnande af Landtbruksakademiens
förvaltningskomité antagen botanist må på
extra stat för år 1877 anvisas 1,000 kronor;
d) att, på det Kongl. Maj:t må komma i tillfälle att
såsom bidrag till underhåll af fyra agrikulturkemiska
stationer — inom de orter, der hushållningssällskapen
förbinda sig att upprätta laboratorium och bekosta lokal
för detta jemte bostad eller hyresinedel för agrikulturkemist
och assistent samt bekosta aflöningen till dessa
Bih. till Riksd. Prot. 1876. 4 Sami. 1 Afd. 10 Iläft. 5
34
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 20.
Angående aflöning
åt e n
undervisare
i landtbrlikets
tekniska
binäringar.
Angående anslag
till prisbelöningar
vid allmänna
landtbruksmöten
vi. in.
och laboratoriitjenaren äfvensom årliga utgifterna till
laboratoriets underhåll samt till inköp af böcker och
inventarier för stationens behof — anvisa 3,000 kronor
för hvarje station, må på extra stat för år 1877 beviljas
tillsammans 12,000 kronor; samt
e) att Herr Johannes Larssons omförmälda motion
icke måtte till någon Riksdagens åtgärd föranleda;
kommande, i händelse af bifall till Utskottets under mom. b. här ofvan
gjorda hemställan ordinarie anslaget »befrämjande i allmänhet af jordbruk
och landtmanna,näringar» att höjas från 44,450 kronor till 44,950 kronor,
eller med 500 kronor.
25:o. På sätt Kongl. Maj:t föreslagit och i enlighet med hvad af
förlidna Riksdag blifvit för innevarande år beviljadt, tillstyrker Utskottet,
att Riksdagen må, ej mindre till aflöning åt en kringresande
undervisare uti sprit-, öl-, jäst- och ättiketillverkning
samt andra till förädling af jordbrukets alster
syftande binäringar, hvilkas rätta bedrifvande förutsätter
insigter uti den kemiska teknologien, på extra
stat för år 1877 anvisa 2,000 kronor, än ock likaledes
på extra stat för samma år bevilja 300 kronor, att till
bemälde undervisare utgå såsom bidrag till bekostande
af de kemiska och fysikaliska undersökningar, som i
och för hans tjenstebefattning blifva erforderliga.
26:o. På sätt Kongl. Maj:t, i anledning af Landtbruksakademiens
derom gjorda underdåniga framställning, föreslagit, tillstyrker Utskottet,
att följande vid föregående riksdagar beviljade extra
anslag må jemväl för år 1877 anvisas, nemligen:
a) till prisbelöningar vid allmänna landtbruksmöten
för husdjur, redskap, maskiner samt ladugårdsprodukter,
sädesslag och andra jordbruksalster 6,000 kronor;
b) till prisbelöningar vid täflingsmöten för gödboskap,
smör, ost, fläsk och kött å de orter inom landet, der
det kan finnas tjenligast dem anställa och der hushållningssällskapen
vilja förena sig om sammanskott af
medel till dessa utställningar, 5,000 kronor;
c) till understöd åt personer af mankönet för genomgående
af fullständig lärokurs i boskaps uppfödande,
skötsel och vård 2,000 kronor;
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 20.
35
<]) till Svenska trädgårdsföreningen och dess elev•
skola mot enahanda vilkor, som vid föregående riksdagar
varit bestämda, nemligen att föreningen, så vidt
ske kan, verkställer utdelning af fruktträd och plantor,
företrädesvis till de folkskolestyrelser, som derom
göra framställning, och jemte redovisning för det erhållna
statsbidraget till Landtbruksakademion afgifver
berättelse om antalet af de elever, hvilka under året
vid inrättningen njutit undervisning, äfvensom rörande
verkstälda utdelningen af fruktträd samt om öfriga
föremål för föreningens verksamhet, 4,500 kronor.
27:o. För fortsättande under år 1877 af de geologiska undersökningarna
och utgifvande af derpå grundade kartor har Kongl. Maj:t äskat
ett extra anslag för samma år af 81,000 kronor.
Den af Kongl. Maj:t för innevarande år för geologiska undersökningsverket
faststälda utgiftsstat upptager för:
aflöningar.................................................................................................. 42,350: —
utgifter för arbetena på fältet ......................................................... 19,000: -—
byråafdelningen .......................................................................................... 800: —
laboratorium ............................................................................................... 600: —
museum......................................................................................................... 1,200: —
biblioteket ................................................................................................... 700: —
kart- och boktrycket .............................................................................. 10,000: —
värmeledningen, ved och vatten .............. 1,400: —
diverse och oförutsedda utgifter ......................................................... 950: —
Summa kronor 77,000: —
och vore, enligt hvad i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 5 a sid. 74) meddelats,
för bestridande af dessa utgifter att tillgå:
a) det för innevarande år anvisade extra ordinarie anslag 70,300: —
b) inflytande medel för försålda kartor, uppgående,
enligt gjord beräkning, till..................................................................... 2,000: —
c) behållning från år 1875, beräknad till .......................... 1,700: —
d) från Jernkontoret utgående anslag för geognostiska
undersökningar i bergslagen för år 1876 ....................................... 3,000: —
tillhopa kronor 77,000: —
Chefen för Sveriges geologiska undersökning hade uti afgifvet förslag
till utgiftsstat för ifrågavarande undersökning under nästkommande
Angående an
dag till Sveriges
geologiska
undersökning.
36
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 20.
år upptagit utgifterna till 79,000 kronor, deraf beräknats för aflöningar,
hvilka enligt faststälda aflöningsgrunder komme att för vissa bland tjenstemännen
utgå med högre belopp än under innevarande år, 45,100: —
arbeten å fältet.......................................................................................... 18,500: —
byråafdelningen.......................................................................................... 800: —
laboratorium................................................................................................ 600: —
museum......................................................................................................... 1,200:__
biblioteket .................................................................................................. 700: —
kart- och boktrycket................................................................................. 10,000: —
värmeledning, ved och vatten............................................................. 1,400: —
diverse utgifter .......................................................................................... 700: —
Summa kronor 79,000: —
Då emellertid i detta belopp äfven inginge utgifter för de undersökningar
i bergslagerna, som bekostades af Jernkontoret, med ett belopp
af 3,000 kronor, och då vid pass 2,000 kronor antagligen komme att
genom försäljning af kartor och beskrifningar under år 1877 till undersökningsverket
inflyta, hade chefen ansett ett anslag till belopp af 74,000
kronor tillräckligt för bestridande af utgifterna under samma år, för så
vidt tryckning af kartor, monografier och öfriga afhandlingar begränsades
till ungefär samma antal, som under de senaste åren. Chefen hade
likväl anmält, att utöfver de geologiska kartblad, som vid upprättande af
kostnadsberäkningen antagits skola utkomma under år 1877, omkring 10
sådana blad kunde under samma år blifva färdiga till gravyr och tryckning;
och då det syntes högeligen önskvärd t, att tryckningen af dessa,
bland hvilka flertalet tillhörde Skåne, der de geologiska undersökningarne
i flera år pågått, men särskilda, hufvudsakligen vetenskapliga och först
nyligen öfvervunna svårigheter mött vid rekognosceringarne, så påskyndades,
att under år 1877 tre kartblad utöfver det vanliga antalet kunde
utgifvas, hade chefen hemstält, att anslaget för år 1877 måtte för detta
ändamål ökas med 7,000 kronor; i hvilket. fall hela det för sagda år
erforderliga belopp skulle uppgå till 81,000 kronor, hvilket belopp äfven,
såsom ofvan är omförmäldt, blifvit af Kong]. Maj:t för ändamålet äskadt.
I likhet med hvad departementschefen till statsrådsprotokollet (Bil.
N:o 5 a sid. 76) anfört, finner Utskottet det vara ändamålsenligt och
med statens fördel öfverensstämmande, att de geologiska kartblad, som
blifva färdiga till gravyr och tryckning, så skyndsamt som möjligt utgifvas,
på grund hvaraf och enär Utskottet ej funnit något att erinra
vid ofvan intagna förslagsberäkning öfver kostnaderna för den geologiska
undersökningen för nästkommande år, Utskottet tillstyrker,
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 20.
37
att för fortsättande under år 1877 af de geologiska
undersökningarne och utgifvande af derpå grundade
kartor inå beviljas ett extra anslag för samma år af
81,000 kronor.
28:o. Sedan Kongl. Maj:t genom nådig kungörelse den 19 November
1875 om ändring af Kongl. stadgan angående fördelning af ärendena
mellan statsdepartementen förordnat, bland annat, att ärenden rörande
veterinärväsendet skulle, med undantag af sådana, som hade afseende
å veterinärläroverken, från och med år 1877 handläggas af Civildepartementet,
till följd hvaraf de anslag, som vore afsedda för den sålunda
åt nämnda departement öfverlemnade del af statsförvaltningen,
borde från och med år 1877 till Sjette hufvudtiteln öfverflyttas, så har
Kongl. Maj:t nu föreslagit, att bland denna hufvudtitels reservationsanslag
till »jordbruket, handeln och näringarne» måtte uppföras ett särskildt anslag
af enahanda natur, benämndt »Länsveterinären, till belopp af 48,000
kronor.
På grund af hvad sålunda förekommit och då förevarande aflöningsanslag,
hvilket hittills varit uppfördt under åttonde hufvudtitelns
anslagstitel »Sundhetskollegium med Medicinalstaten», lämpligen bör hänföras
till de anslag, som äro afsedda för befrämjande af jordbruk och
landtmannanäringar, tillstyrker Utskottet,
att Riksdagen må, med bifall till berörda nådiga framställning,
från och med år 1877 bland Sjette hufvudtitelns
Reservationsanslag till jordbruket, handeln och
näringarne uppföra ett särskildt anslag af enahanda
natur, benämndt »Länsveterinärer», till belopp af 48,000
kronor.
Hästafvelns befrämjande.
29:o. På sätt Kongl. Maj:t, i anledning af Stuteri-öfverstyrelsens
derom gjorda underdåniga hemställan, föreslagit och i enlighet med hvad
för nästlidet och innevarande år egt rum, tillstyrker Utskottet,
att Riksdagen må, till förbättrande af betjeningens vid
alla tre stuterierna lönevilkor och till aflönande vid
Flyinge af en kusk, en nattvakt och fyra stalldrängar,
för år 1877 på extra stat bevilja 5,937 kronor.
Angående
öfverflyttning
från
8:de till 6:te
hufvudtiteln
af ett anslag
till länsveterinärer.
Angående
lönetillägg
för betjening
en vid
stuterierna
m. m.
38
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 20.
Angående afförande
från
6:te hufvud - t.iteln af ett
anslag samt
beviljande
af bidrag
till väfskolan
i Borås
och bergsskolornai
Filipstad
och
Falun.
Undervisningsanstalter för bergsbruk ocli slöjder.
30:o. Genom kungörelse deri 19 November 1875 har Kong]. Maj:t
förordnat, bland annat, att alla frågor beträffande högre och lägre tekniska
bildnings- och undervisningsanstalter skola med början af år 1877
öfvertagas af Ecklesiastik-departementet, vid hvilket förhållande och enär
för väfskolan i Borås samt de lägre bergsskolorna i Filipstad och Falun
med dertill hörande afdelningsskolor för arbetsförmän inom bergshandteringen,
h vilka undervisningsanstalter fortfarande komma att lyda under
Civil-departementet, icke finnas anvisade medel på ordinarie stat,
Kong!. Maj:t nu föreslagit Riksdagen, att från Sjette hufvudtiteln afföra
hela det för närvarande under förevarande anslagstitel i riksstaten upptagna
belopp 186,600 kronor; hvarjemte Kong]. Maj:t, hvad angår förut
nämnda, fortfarande under Civil-departementet lydande undervisningsanstalter,
föreslagit Riksdagen att, i likhet med hvad för innevarande år
egt rum, under förut stadgade vilkor för år 1877 anvisa, såsom bidrag
till väfskolan i Borås ett extra anslag af 3,800 kronor och til! bergsskolorna
i Filipstad och Falun med dertill hörande skolor för bergsarbetare
ett extra anslag af 14,000 kronor, att till Brukssocietetens fullmäktige i
Jernkontoret utbetalas.
Utskottet har funnit sig böra till förevarande nådiga framställningar
tillstyrka bifall och hemställer alltså:
a) att från Sjette hufvudtiteln må afföras hela det
för närvarande under anslagstiteln »undervisningsanstalter
föi’ bergsbruk och slöjder» i riksstaten upptagna
belopp 186,600 kronor;
b) att såsom bidrag till upprätthållande af väfskolan
i Borås må för år 1877 anvisas ett extra anslag till
belopp af 3,800 kronor, med vilkor, att från Elfsborgs
läns landsting eller eljest inom orten
lopp, motsvarande minst hälften af statsanslaget; och
c) att, under vilkor att bergsskolorna i Filipstad och
Falun med dertill hörande skolor för bergsarbetare
komma att jemväl under år 1877 fortsätta sin verksamhet.
i enahanda omfång och utsträckning som hittills,
hvarom Kongl. Maj:t lärer genom inspektion af
sakkunnig person sig förvissa, å extra stat för samma
år må anvisas ett belopp af 14,000 kronor, att till
Brukssocietetens fullmäktige i Jernkontoret utbetalas.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 20.
39
Befrämjande i allmänhet af slöjderna.
31 :o. Pf
innevarande år
sätt. Kongl. Maj:t föreslagit och i enlighet med hvad för
beviljats, tillstyrker Utskottet,
att Riksdagen må till befrämjande af husslöjder för år
1877 ställa till Kongl. Maj:ts förfogande, utöfver det
för samma ändamål på ordinarie stat anvisade belopp,
10,000 kronor, ett extra anslag ä samma belopp, eller
10,000 kronor.
Angående an*
slag till befrämjande
af
husslöjder.
32:o. Utöfver det på ordinarie stat uppförda belopp af 8,000 kronor Angående
till reseunderstöd ät fabriks- och handtverksarbetare har Kongl. Maj:t till
enahanda ändamål på extra stat för år 1877 äskat 4,000 kronor. och handt
Härvid
anser Utskottet sig böra erinra, hurusom sistlidet års Riksdag,
på föranledande af i ämnet inom Riksdagen väckt förslag, för ifrågavarande
ändamål anvisade ett extra anslag; för innevarande år till samma
belopp som nu blifvit af Kongl. Maj:t begärd t; och får Utskottet, med
hänvisande till den utredning rörande otillräckligheten af det för ändamålet
på ordinarie stat anvisade anslag, som af 1875 års Stats-Utskott
blifvit lemnad, tillstyrka,
att, utöfver det på ordinarie stat uppförda belopp af
8,000 kronor till reseunderstöd åt fabriks- och handtverksarbetare,
till enahanda ändamål må på extra stat för år
1877 anvisas 4,000 kronor.
33:o. Uti en inom Andra Kammaren väckt, till Stats-Utskottet re- Angående
mitterad motion (N:o 13) har Herr P. N. Bergström, under anförande,
hurusom det otvifvelaktigt vore af stor betydelse för industriens utveck- till Svenska
ling, att densammas kikare hade tillfälle att i ett väl anordnad! konst- »isjdfSreninindustri-museum
taga kännedom om mönster och modeller af bästa slag,9mu m" """
samt derigenom uppmuntras i sina sträfvanden att åstadkomma vackra
och i viss mån konstnärliga arbeten, samt med erinran, att ett i Stockholm
af Svenska slöjdföreningen inrättadt sådant museum redan varit en
vigtig hjelp i den väckande verksamhet, föreningen efter sin förmåga sökt
att utöfva på landets industri, föreslagit, att Riksdagen, såsom hyres- och
inköpsbidrag åt nämnda museum, måtte för år 1877 anvisa ett extra anslag
af 8,000 kronor.
40
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 20.
Angående
uppförande
under 6:te
hufvudtiteln
af ett anslag
till »förekommande
och hämmande
af smittasamma
sjukdomar
hland husdjurs.
Angående
nedsättning
i anslaget
till»aflösning
af Oretundska
tullen».
Utskottet förbiser ingalunda det gagn, ett museum af det slag
som det här ifrågavarande otvifvelaktigt kan medföra för utvecklingen af
den inhemska industrien; men då af motionärens framställning i ämnet
inhemtats, att, sedan slöjdföreningen hos Kongl. Maj:t i underdånighet
anhållit om ett bidrag för innevarande år af 3,000 kronor till den numera
till 6,000 kronor uppgående hyressumma!) för museilokalen samt
ett anslag af 1,000 kronor till inköp, Kongl. Maj:t beviljat föreningen ett
belopp af 2,000 kronor utaf Sjette hufvudtitelns anslag till jordbruket,
handeln och näringarne, anser Utskottet sig ej kunna tillstyrka Riksdagen,
att, på derom af enskild motionär väckt förslag, till bemälda museum
anvisa ett bidrag till och med Överskjutande hvad slöjdföreningen sjelf
för detsamma begärt, särdeles som Kongl. Maj:t äfven framgent icke lärer
sakna medel att lemna ifrågavarande museum det understöd, hvaraf detsamma
kan finnas vara i behof.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, hemställer Utskottet,
att Herr P. N. Bergströms förevarande motion icke må
till någon Riksdagens åtgärd föranleda.
o
34:o. Under Åttonde hufvudtiteln finnes för närvarande uppfördt
ett förslagsanslag å 75,000 kronor för »farsoters och smittosamina sjukdomars
botande».
Då, på sätt under punkten 28 här ofvan är omförmäldt, från och
med år 1877 kommer att till Civil-departementets handläggning öfverflyttas
alla ärenden rörande veterinärväsendet, med undantag af sådana
som hafva afseende å veterinärläroverken, bör till Sjette hufvudtiteln
öfverfiyttas så stor del af nyssberörda förslagsanslag, som kan anses
motsvara sammanräknade beloppen af statens årliga utgifter för förekommande
och hämmande af smittosamina sjukdomar bland husdjur, hvilka
utgifter, enligt meddelad uppgift, ansetts böra beräknas till omkring
30,000 kronor; och får Utskottet med anledning häraf hemställa,
att Kongl. Maj:ts nådiga framställning derom, att bland
Sjette hufvudtitelns diverse anslag efter »jordförluster
genom kanal- och väganläggningar» måtte uppföras ett
förslagsanslag under benämning »förekommande och hämmande
af smittosamina. sjukdomar bland husdjur», till
belopp af 30,000 kronor, må vinna Riksdagens bifall.
Aflösning af Öresundska tullen.
35:o. För detta ändamål finnes under Sjette hufvudtiteln uppfördt
ett förslagsanslag å 188,000 kronor; och då, enligt hvad i statsråds
-
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 20.
41
protokollet (Bil. N:o 5 a sid. 81) är meddeladt, sista utbetalningen å
Sveriges andel i aflösningssumman skall ega rum den 1 April 1877 med
46,762 riksdaler danskt riksmynt, hemställer Utskottet,
att, med bifall till hvad Kongl. Maj:t i förevarande
hänseende föreslagit, förslagsanslaget »till aflösning af
Uresundska tullem må från 188,000 kronor till 94,000
kronor nedsättas.
Rese- och traktamentspenningar.
36:o. Med hänvisande till den utredning i ämnet, som är meddelad
uti statsråds-protokollet (Bil. N:o 5 a sid. 81 och 82), hemställer Utskottet,
att Riksdagen må, på sätt Kongl. Maj:t föreslagit, höja
Sjette hufvudtitelns förslagsanslag till rese- och traktamentspenningar
från 23,000 kronor till 43,000 kronor,
eller med 20,000 kronor.
Angående
förhöjning i
anslaget till
Dvesc och
trahtamentspenningari).
Skrifmaterialier och expenser, ved m. m.
37:o. Enligt hvad i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 5 a sid. 83—86)
är meddeladt, hade, sedan länsstyrelserna i Hallands, Örebro och Kopparbergs
län inkommit med särskilda, på anförda skäl grundade, underdåniga
framställningar om förhöjning i de ersättningsbelopp för betäckande af kostnaden
för tryckning af länsstyrelsernas kungörelser, hvilka för närvarande
vore, med 300 kronor till hvarje länsstyrelse, under anslagstiteln »skrifmaterialier
och expenser, ved m. m.» uppförda till en sammanräknad
summa af 7,200 kronor, komitén för afgifvande af underdånigt betänkande
och förslag i fråga om förändrad reglering af de till landsstaten
hörande tjenster och aflöningen för desamma, uti ett med anledning af
omförmälda framställningar afgifvet särskildt underdånigt utlåtande, yttrat,
att ifrågavarande ersättnings bestämmande till lika belopp för hvarje län
kunde förklaras deraf, att, vid tiden för anslagets första beviljande, i allmänhet
inom förvaltningens olika grenar den uppfattning gjort sig gällande,
att det vore icke blott enklast med hänsyn till kontrollen, utan
äfven för statsverket billigast att likasom på entreprenad åt vederbörande
ernbets- och tjensteman emot viss godtgörelse öfverlemna ombesörjandet
af arbeten, hvaröfver de i allt fall, å tjenstens vägnar, hade
Bih. till Riksd. Prot. 1876. 4 Sami. 1 Afd. 10 Höft. 6
42
Stats-Ut skottets Utlåtande N:o 20.
att utöfva ett omedelbart inseende; att detta i allmänhet förkastliga entreprenadsystem
med tjenstemännen såsom entreprenörer på senare tiden
allt mera öfvergifvits, och att det, enligt komiterades åsigt, vore synnerligen
önskvärdt att den qvarlefva deraf, som i fråga om tryckningen af
länskungörelserna ännu förefunnes, måtte så snart som möjligt borttagas.
Det läge nemligen i naturen af hvarje entreprenad, att densamma
efter vissa mellantider måste förnyas och till sina vilkor förändras, för
att icke, till följd af vexlande konjunkturer, blifva för den ena eller
andra parten obillig och tryckande.
Med afseende å de betydliga prisstegringar, som, särdeles under de
senare åren, egt rum i alla rigtningar, kunde det icke vara oväntadt, att
den ersättning, som år 1858 bestämdes för tryckningen af länskungörelserna,
numera, efter sä lång tids förlopp, befunnes för behofvet otillräcklig.
Komitén ans å ge således anspråket på rättelse i detta missförhållande
vara fullt berättigadt och tiden inne att öfvergå till ett
lämpligare sätt för godtgörandet af omförmälda och likartade kostnader;
hvarjemte i förevarande fråga särskildt icke borde förbises olämpligheten
deraf, att ersättningen vore bestämd till lika belopp för
hvarje län, då det vore uppenbart att den verkliga kostnaden icke kunde
vara lika stor inom alla länen, utan måste betydligt vexla, allt efter
boktryckarnes olika pris på skilda orter och kungörelsernas större eller
mindre omfattning i de olika länen.
Med afseende å hvad sålunda och vidare anförts, hade komitén
föreslagit att utgifterna för ifrågavarande kungörelsetryck, under närmaste
framtiden sannolikt ej öfverstigande 10,000 kronor årligen, måtte,
efter indragning af det derför i stat särskildt uppförda anslag, bestridas
af nu ifrågavarande förslagsanslag.
Pa. grund af hvad sålunda förekommit och då sammanräknade utbetalningarne
från ofta nämnda förslagsanslag, hvilket i innevarande års
riksstat är uppfördt till 67,310 kronor 95 öre, under senare åren högst
betydligt öfverstigit detta belopp (se vidare statsrådsprotokollet sid. 87),
har Kongl. Maj:t nu föreslagit Riksdagen att dels medgifva, att, emot
det att nuvarande under Sjette bufvudtitelns förslagsanslag »till skr i fn utter i alier
och expenser, ved m. m.» uppförda särskilda belopp af 300 kronor för
hvarje länsstyrelse till bestridande af kostnaderna för tryckning af kungörelser
indroges, de kostnader för tryckning af länsstyrelsernas kungörelser,
h vilka icke skulle annorledes godtgöra», måtte, med iakttagande af
de föreskrifter härom Kongl. Maj:t kunde finna nödigt meddela, utgå af
nämnda förslagsanslag, dels ock höja samma förslagsanslag från 67,310
kronor 95 öre till 87,433 kronor 95 öre, eller med 20,123 kronor.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 20.
43
Vid hvad sålunda blifvit föreslaget har Utskottet ej funnit något
att erinra, dock torde för jemnande af hufvudtitelns slutsumma förhöjningen
få till 20,114 kronor upptagas; och får Utskottet alltså hemställa,
att Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställning må
på det sätt af Riksdagen bifallas att anslaget till
skrifmaterialier och expenser, ved m. m. med 20,114
kronor förhöjes.
Diverse Anslag,
38:o. I enlighet med hvad Kongl. Maj:t, uppå Styrelsens för all- Ann. aflöning
manna väg- och vattenbyggnader derom gjorda underdåniga hemställan, fS, allmänna
föreslagit, tillstyrker Utskottet, och
att a extra stat ior ar 1877 ma anvisas: m. m.
a) till
vattenbyggnader samt hennes tjenstebiträden enahanda
belopp, 33,400 kronor, jemte förhöjning 6,510 kronor,
som af sistlidet års Riksdag beviljats, eller tillsammans
39,910 kronor;
b) till undersökningar och expenser för allmänna arbeten
35,000 kronor; och
c) till stipendier åt medlemmar af väg- och vattenbyggnadscorpsen
för utrikes resor, i ändamål att studera
andra länders allmänna arbeten, 2,000 kronor.
39:o. Beträffande alla de här ofvan icke omforma,Ida ordinarie Ang. s/riga
andag, som uti riksstaden för innevarande år finnas under Sjette hufvud- arffiagf
titeln uppförda och uti hvilka förändring icke blifvit ifrågasatt, hemställer
Utskottet,
‘att dessa anslag må bestämmas till enahanda belopp,
som i nu gällande riksstat äro upptagna.
40:o. Med anledning af de i Kongl. Maj:ts nådiga proposition
om statsverkets tillstånd och behof gjorda framställningar om anvisande
af medel till allmänna arbeten af beskaffenhet att deras utförande i allmänhet
kontrolleras af Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader,
till fortsättande af statens järnvägsbyggnader, samt för utförande
af föreslagna nybyggnader och andra arbeten, som dels erfordras för fullständigande
af nyare stambanedelar, dels föranledas af enskilda banors
44
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 20.
anslutning och ökad rörelse, äfvensom för anskaffande af lokomotiv och vagnar
samt delar deraf jemte verktygsmaskiner, ångpumpar, lyftkranar och
andra inventarier, kommer Utskottet att afgifva särskilda utlåtanden;
hvilket Utskottet här endast skolat anmäla.
Stockholm den 28 Februari 1876.
Pa Stats-Utskottets vägnar:
CARL EKMAN.
Reservationer:
vid 16:de punkten. (angående väckt fråga om tillfällig löneförbättring
åt Chefen för statens jernvägstraflk) af Herr J. H. Rosensvärd.
vid 29:de punkten (angående lönetillägg för betjeningen vid stuterierna
m. m.) af Herr Sven Nilsson i Efveröd, hvilken biträdde Utskottets
förslag, så vidt det afsåg beviljande af lönetillökning med 3,637 kronor
åt betjeningen vid stuterierna, men deremot ville afstyrka anvisande af det
till aflönande af en kusk, en nattvakt och fyra stalldrängar vid Flyinge
äskade belopp 2,600 kronor.
St ais-Utskottets inlåtande N:o 20.
45
Litt. A.
Förteckning å de af Stats-Utskottet föreslagna dyrtidstillägg
under Sjette Hufvudtiteln för år 1877.
Nuvarande
Dyrtids-
aflöning.
tillägg
Kommers-kollegium.
1 Ledamot..................................................................
5,000
—
1,000
_
6,000
_
1 Dito ...............................................................
5,000
—
1,000
—
6,000
—
1 Dito .....................................................................
4,500
—
900
—
5,400
—
1 Dito ......................................................................
4,500
—
900
—
5,400
—
1 Sekreterare........................................................ ..........
3.500
—
700
—
4,200
—
1 Dito ..............................................................
3,500
—
700
—
4,200
—
1 Kamererare ..........................................................
3,500
—
700
—
4,200
—
1 Registrator..................................................................
2,600
—
520
—
3,120
—
1 Notarie ....................................................................
2,200
—
440
—
2,640
—
1 Dito ............................................................
2,200
—
440
—
2,640
__
1 Kammarförvandt..........................................................
2,200
—
440
—
2,640
_
1 Kanslist ...................................................................
1,000
—
200
—
1,200
_
1 Dito .....................................................................
1,000
—
200
—
1.200
_
1 Dito ......................................................................
1,300
—
260
—
1,560
_
1 Dito ..............................
1,000
—
200
—
1,200
—
2 Dito ..................................
2.000
—
400
—
2,400
_
1 Kammarskrifvare.......................................................
1,000
—
200
—
1,200
_
1 Dito ..........................................................
1,000
—
200
—
1,200
—
S:gr
—
9,400
—
—
Bergsstaten.
1 Bergmästare, som icke innehar bostadsboställe ............
2,400
_
480
_
2,880
_
3 Dito dito dito
7,200
—
1,440
_
8,640
_
Bergshauptmannen i Sala......................
1,000
—
200
—
1,200
_-
Grufveingeniören derstädes.................................
750
—
150
_
900
_
Bergsvärdien derstädes ...............................................
750
—
150
—
900
—
S:gr
—
2,420
—
—
46
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 20
............~...... '' ~~ "
Nuvarande
Dyrtids
.
aflöning.
tillägg.
Statistiska centralbyrån.
Chefen ....................................•••..................................
5,000
—
1,000
_
6,000
_
Sekreteraren .................................................................
4,000
—
800
—
4,800
—
1 Aktuarie....................................................................
3,000
—
600
—
3,600
—
1 Dito ................................................................
3,000
—
600
—
3,600
—-
S:gr
—
3,000
—
—
—
Landtmäteri staten.
1
General-landtmäterikontoret:
Landtmäterisekreteraren ...........................................
3,500
700
—
4,200
—
Öfveringeniören .........................................................
3,000
—
600
—
3,600
—
Landtmäterifiskalen ......................................................
3,000
—
600
__
3,600
—
Aktuarien .....................................................................
2,500
—
500
—
3,000
—
1 Ingeniör ...................................................................
2,400
—
480
—
2,880
—
1 Dito .....................................................................
2,400
—
480
—
2,880
—
1 Dito .................................................................
1,800
—
360
—
2,160
—
1 Amanuens ...................................................................
1,200
—
240
—
1,440
—
1 Dito ...............................................................
1,200
—
240
—
1,440
—
Till skrifbiträden och gratifikationer .................................
2,000
—
1,000
—
3,000
—
S:gr
—
O
o
<N
j
-
Landtmäteristateu i landsorterna:
1 Förste Landtmätare...................................................
1,800
360
—
2,160
—
23 Dito ................................................
41,400
—
8,280
—
49,680
S:gr
—
8,640
—
—
—
Öfverståthållare-embetet.
Underståthållaren...... .....................................................
4,500
900
5,400
Konungens fogat ..............................................................
4,500
—
500
• —
5,000
_
Sekreteraren och Kamereraren vid Öfverstållare-embetets
kansli .......................................................................
3,500
—
700
4,200
—
1 Aktuarie......................................................................
900
—
180
__
1.080
_
1 Notarie........................................................................
900
—
180
—
1.080
_
1 Dito .................................................................
900
—
180
—
1,080
_
1 Kammarskrifvare.......................................................
600
120
720
_
Sekreterarens kanslist .................................................
1,000
—
20(
1,200
_
Till aflönande af vakt- och exekutionsbetjoningen ............
11,450
2,290
13,740
—
S:gr
—
— 5,250
—
—
j—
Stals- Utskottets Utlåtande N:o 20.
47
Nuvarande
Dyrtids-
aflöning.
tillägg.
Landsstaterna i länen.
Löneförbättring för de svagast aflönade lands-sekreterare
—
8,000
—
_
Dito för de svagast aflönade landskamererare ................
—
8,000
—
—
Dito för de svagast aflönade landträntmästare...............
—
9,600
—
—
Tillfällig löneförbättring åt länsnotarier, länsbokållare, lands-
kanslister, landskontorister och länsmän ...................
—
150,000
—
—
För 117 kronofogdar och 1 expeditionskronofogde med
sammanlagd aflöning af ......................................
266,633
—
53,326
60
319,959
60
För 117 häradsskrifvare med sammanlagd aflöning af......
171,447
—
34,289
40
205,736
40
För 319 länsmän, förhöjning i hyresersättningen af 50
kronor för hvarje ...................................................
—
15,950
—
—
—
S:gr
-- —
279,166
—
—
48
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 20.
Litt.
Eiks-statens Sjette,
1876
års Riksstat anslåi
!>’
ö r s 1 a g s a n s 1 a g.
Penningar.
[lndelt
Oindelt spån mål.
Summa.
lndelt ranta och
ersättning för
indragna räntor.
ersättning
för indragna
tionde- anslag.
Matt.
Värde för- slagsvis å 2
kronor 10
öre kbften.
Kronor.
ö.
Kronor.
ö.
Kronor.
ö.
Kbft.
k:r
Kronor.
ö.
Kronor.
ö.
Civil-
36.000
17.000
46,200
78,500
32,400
—
—
36.000
17.000
46,200
78,500
32,400
—
Statsråden utan departement, 3 ä
Departementschefen......................
Departementets expedition..........
Kommerskollegium .......................
Statistiska tabellkommissionen:
Aflöningsmedel för Statistiska
Nuvarande anslag ................
Tillkommer förhöjning ........
Reservationsänslagen:
Till bibliotekets underhål-
Nuvarande anslag...............
Tillkommer förhöjning ......
Till arfvoden åt tillfälliga bi- Till det officiela statistiska
Nuvarande anslag..............
Tillkommer förhöjning ......
Till en statistisk tidskrift......
98,200
6,000
82,122
—
—
_
—
98,200
6,000
82,122
—
Landtmäteristaten........................
Rikets ekonomiska karteverk, Re- Öfverståthållare-embetet ..............
396,422|—
—
—
—
—
396,422
—
Tpt
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 20.
49
JB.
lufvucLtitel.
Förslag till blifvande Riksstat:
F
ö r s 1 a g s a
n s 1 a g.
Penningar.
Indeit
Oindelt
spanmål.
Summa.
departementet.
indeit ranta och
ersättning för
indragna räntor.
ersättning
för indragna
tionde- anslag.
Mått.
Värde för- slagsvis å 2
kronor 10
öre kbften.
Kronor.
Ö.
Kronor.
ö.
Kronor.
ö.
Kbft.
k:r
Kronor.
ö.
Kronor.
Ö.
12,000 kronor...........
36.000
17.000
46,200
78,500
—
■--
—
—
—
—
—
—
36.000
17.000
46,200
78,500
—
centralbyrån:
........... 15,400: —
........... 1,000: —
16,400: —
lande:
1,000: —
500: — 1,500: —
träden...... 10,000: —
rycket:
5,000: -
5,000: — 10,000: —
............ 1,000: —
22,500: —
38,900
38,900
servationsanslag..........
98,200
6,000
82,122
—
—
—
—
—
—
98'',200
6,000
82,122
—
Transport
402,922
—
—
—
—
i-
I
| 402,922
Bill. till Riksd. Prot. 1870. 4 Sami. 1 Afd. 10 Höft. 7
50
Stats- Ut skottets Utlåtande N:o 20.
pt
1876 års Riksstat anslår:
Penningar.
Förslagsanslag.
Indelt ränta oeli
ersättning för
indragna räntor.
Indelt
tionde och
ersättning
för indragna
tionde- anslag.
Oindelt spanmål.
Mått.
Värde för- slagsvis h 2
kronor 10
öre kbften.
Kronor. ö.
396,422
1,114,40015
7,500
:t
10,000,000
1,039
175,000
13
25,000 —
50-
11,719,411(28
11,719,411 j28
Kronor.
150,440
5G
17,423
184 69
Kronor.
12,361
71
8 61
37 17
168,0481961 12,407(64
Kbft.
86; 7,164
k ii
-
Kronor.
15,045 45
Summa.
Kronor.
396,422
1,292,248
02
7,500
10,000,(XX)
8001
18,551
175,000
25,000
271
7,202| Gj 15,125|4( i 11,914,993
46
86
Landsstaterna i länen:
Penningar:
Nuvarande beloppet.............
Tillkommer:
Ersättning för indragna lands
statsboställen
...............
D:o för forsellön, enligt Ut
Memorial
N:o 14 ...........
Indelt ränta och ersättning för
Nuvarande beloppet........
Af går:
Räntor å indragna boställen
Indelt tionde och ersättning för
Oförändradt enligt 1876 års
Oindelt spanmål:
Oförändradt enligt 1876 års
Särskilda förslagsanslag för landsLandshöfdingens
i Kopparbergs
Till ersättning af arrendet för
sellön..................................
Landshöfdingens i Vester-NorrTill
bestridande af lösen för
gående räntepersedlar........
Statens jernvägstraflk, förslagsvis
rekte utgå:
Nuvarande anslag ...................
Tillkommer förhöjning...............
Gästgifvares friheter .....................
Till lättnad för skjutsningstungan
des och är särdeles tryckande,
Till förändrad reglering af skjutsFärjor
och färjekarlar ............
34
168,048|96| 12,407(64: 7,202j 6| 15,125(46 11,914,993(34
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 20.
51
Förslag till blifvande Riksstat:
F örslagsanslag.
Penningar.
Indelt
Oindelt spanmål.
Summa.
ersättning för
indragna räntor.
ersättning
för indragna
tionde-
Mått.
Värde för- slagsvis å 2
kronor 10
anslag.
öre kbften.
Transport
Kronor.
Ö.
Kronor.
Ö.
Kronor.
Ö.
Kbft.
k:r
Kronor.
Ö.
Kronor.
Ö.
402,922
—
—
—
—
—
402,922
—
......... 1,114,400: 15.
......... 1,136: —
skottets
4,909: — U20.445: 15.
indragna räntor:
....... 150,440: 56.
159: — 150.281: 56.
indragna tiondeanslag:
riksstat ................... 12,361: 86.
riksstat.................. 15,045: 45.
1,120,445
15
150,281
56
12,361
86
7,164
5
15,045
45
1,298,134
02
staterna i länen:
län lön:
lägenheten Hushagen jemte for-
............................... 2,500: —
lands län lön:
åtskilliga i lönen in-
................................ 5,000: —
7,500
—
—
—
—
—
7,500
—
beräknadt att af trafikmedlen di-
............................ 10,000,000: —
.............................. 1,054,000: —
11,054,000
—
—
—
—
—
—
—
11,054,000
—
1,039
13
17,423
71
8
61
38
1
80
01
18,551
46
der den genom entreprenad bestri- Reservationsanslag .....................
175,000
__
_
_
_
...
175,000
väsendet, Förslagsanslag .............
25,000
—
37
17
—
—
—
25,000
50
_
184''69
—
—
—
271(86
S:gi
12,785,95628
167,889 96
12,407|64
7,202
6 15,125 46j 12,981,379(34
Tp:t
12,785,956|2ö
167,889(96
12,407 64
( 7,202
6
| 15,125(46
] 12,981,379(34
52
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 20.
1876 års Riksstat anslår:
T.pt
Penningar.
Förslagsanslag.
Summa.
Indelt ränta och
ersättning för
indragna räntor.
Indelt
tionde och
ersättning
för indragna
tionde- anslag.
Oindelt spanmål.
Matt.
Värde för- slagsvis ä 2
kronor 10
öre kbften.
Kronor.
Ö.
Kronor.
Ö.
Kronor.
Ö.
Kbft.
k:r
Kronor.
Ö.
Kronor.
Ö.
11,719,411
28
168,048
96
12,407
64
7,202
6
15,125
46
11,914,993
34
63,000
_
___
___
_
63,000
_
12,000
—
—
--
—
__
____
_
12,000
_
172,400
“
172,400
54,050
—
~
—
—
—
•
54,050
—
44,450
—
—
—
—
—
—
—
44,450
93,550
—
-
—
330
7
694
47
94,244
47
186,600
—
—
-
—
—
—
—
186,600
—
37,500
~
—
—
-
—
—
37,500
_
12,382,961
28
168,048 96|
12,407
64
7,533
3!
15,819|
98|
12,579,237
81
l
Jordbruket, handeln
Reservations
-
Skiften och afvittringar................
Vägar och kommunikationer ........
Undervisningsanstalter för jord
Nuvarande
anslag .....................
Af går: I följd af vissa resekosthufvudtitelns
anslag till reseningar.
......................................
Landtbruksingeniörer och deras
Nuvarande belopp ...................
Tillkommer:
Lönetillökning åt en landt
bruksingeniör
....................
Aflöning åt ytterligare två
landtbruksingeniörer ........
Af går: I följd deraf att landtlandtbruksstipendiaternes
reseanvisas
till utgående af ansla
tamentspenningar“.
.................
Befrämjande i allmänhet af jord
Nuvarande
anslag ....................
Tillkommer:
Till växthusets vid agrikulturstalten
underhåll, skötsel och
fiänsveterinärer (öfverflyttadt från
llästafvelns befrämjande (deraf särbelöningar
för hästar 35,000 kr.)
Undervisningsanstalter för bergsaf
tekniska läroverkens öfverBefrämjande
i allmänhet af slöjder
T:pt
Stats-Utskottets Utlåtande N:o JO.
53
h näringarne.
mlag.
Transport
Förslag till blifvande Riksstat:
Penningar.
Förslagsanslag.
Indelfc ränta och
ersättning för
indragna räntor.
bruk och landtmannanäringar:
............................. 172,400: —
nåders anvisande å
och traktamentspen
.
............................. 2,000: —
biträden:
............ 54,050: —
500:
4,000:
Krouor.
12,785,956
63.000
12.000
170,400
4,500:
bruksingeniörernes och
kostnadsersättningar
get "rese- och trak
-
58,550:
13,200:
bruk och landtmannanäringar:
.............................. 44,450:
500:
kemiska försöksan
uppvärmning.
........... .
8:de hufvudtiteln).........................
skildt reservationsanslag till pris
-
bruk och slöjder: Uteslutes i följd
flyttande till åttonde hufvudtiteln.
ii. Kronor. 1 ö.
28! 167,889
I 1
45,350
44,950
48,000
93,550- 37,500;—|
96
Indelt
tionde och
ersättning
för indragna
tiondeanslag.
Oindelt spanmål.
Mått.
Värde förslagsvis
å 2
kronor 10
öre kbften.
Kronor.
12,407
64
ö. i Kbft.
7,202
k:r
330
Transport) 13,300,706(28) 167,889)96) 12,407
Summa.
Kronor.
15,125
46
ö. Kronor. ö.
69447
12,981,379
63.000
12.000
170,400
34
45,350
44,950
48,000
94,244
37,500
64) 7,533) 3) 15,819|93| 13,496,823
47
81
54
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 20.
1876 års Riksstat anslår:
T:pt
S:gr
8:gr
Penningar.
Förslagsanslag.
Summa.
Indelt ränta och
ersättning för
indragna räntor.
Indelt
tionde och
ersättning
för indragna
tionde- anslag.
Oindelt spaumål.
Mått.
Värde för- slagsvis å
kronor 10
1 öre kbfteu.
Kronor.
Ö.
Kronor.
1..
0.
Kronor.
Ö.
Kbft.
k:r
Kronor.
Ö.
Kronor.
Ö.
12,382,961
28
168,048
96
!
12,407
64
7,53b
O
0
15,819
93
12,579,237
81
21,500
_
—
—
__
_
____
21,500
_
8,700
40
3,586
39
—
5
4
11
34
12,298
13
18,600
—
—
—
—
18,600
712,35040
3,586|39
—
336
1
705 81
716,642
60
110,000
110,000
—
—
—
—
1,165
5
2,447
55
2,447
551
4,500
—
_
_
4,500
—
2,700
36
2,946
27
—
—
623
3
1,308
93
6,955
56
—
—
—
—
—
-]
15,850
—
—
—
_
_
_,
15,850
— J
188,000
~
—
188,000
26,500
26,500
_r
23,000
—
—
—
—
—
—
23*000
— 1
67,310
95
—
1
—
—
67,310
95 b
15,000
—
—
—
-
—
___
_
15,000
- I
452,861 3l|
2.916 27
.....
1,788
8
3,75648
459,56406
12,884,622|99;
174,581 62
12,407 64
9,327
5!
19,587 75
13,091,200
Diverse
^flyttningshjelp efter skiften, Förirsättning
till Sala bergslag för
vaudling.....................................
Idlingshjelp till krononybyggare,
ordförluster genom kanal- och
"örekommande och hämmande af
djur, Förslagsanslag (nytt) ......
iarantänsinrättningen på Känsö,
ill aflösning af Öresundska tullen,
Nuvarande anslag ...................
Afgår till följd af aflösnings
ning
den 1 April 1877 ........
''ill aflösning af Schelde-tullen,
lese- och traktamentspenningar,
Nuvarande anslag ....................._
Tillkommer förhöjning...............
krifmaterialier och expenser, ved
Nuvarande anslag .....................
Tillkommer förhöjning...............
Stats-1 tskottets Utlåtande N:o 20.
55
Transport
och sjöfart
bruket ......
S:gr
anslag.
slagsanslag ...............................
förlust genom vissa räntors för
-
Förslagsanslag ...........................
väganläggningar, Förslagsanslag .
smittosamma sjukdomar bland lins
Förslagsanslag, högst
Förslagsanslag:
summans slutbetal
-
Förslagsanslag ,..
Förslagsanslag:
188,000:
94,000:
23,000: —
20,000: —
m. m., Förslagsanslag:
67,310: 95.
20,114: -
Förslag till blifvande Riksstat:
&gr|
S u m m a
Penningar.
Förslag
s a n s 1 a g.
Summa.
Indelt ränta och
ersättning för
indragna räntor.
Indelt
tionde och
ersättning
för indragna
tionde- anslag.
Oindelt
panm&l.
Mått.
Värde för- slagsvis å 2
kronor 10
öre kbften.
Kronor.
Ö.
Kronor.
Ö.
Kronor.
ö.
Kbft.
k:r
Kronor.
ö.
Kronor.
Ö.
13,300,706
28
167,889
96
12,407
64
7,533
3
15,819
93
13,496,823
81
21,500
_
___
_
_
_
_
21,500
_
8,700
40
3,586
39
—
5
4
11
34
12,298
13
18,600
—
---
—
—
—
—
18,600
—
563,550
40
3,586
39
_
336
1
705
81
567,842
60
110,000
110,000
_
_
_
__
_
1,165
5
2,447
55
2,447
55
4,500
36
—
—
—
—
—
4,500
—
2,700
2,946
27
—
623
3
1,308
93
6,955
56
30,000
_
_
___
_
30,000
_
15,850
—
—
15,850
—
94,000
94,000
26,500
—
—
—
—
O
o
CM
—
43,000
—
—
—
—
—
—
43,000
—
87,424
95
87,424
95
15,000
—
—
—
—
—
-
15,000
—
428,975
31
2,946 27
—
1,788
8
3,75648
435,67806
13,778,481 99
174,422 62
12,407
64
9,327
•r>
19,587
75
13,984,900
56
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 20,
Litt. C.
Extra ordinarie anslag under Riksstatens Sjette Hufvudtitel.
För år 1877.
Civil-departementet.
Dyrtidstillägg för:
Kommerskollegium med bergsstaten.....
Statistiska centralbyrån
Gencral-landtmäterikontoret och landtmäteri
staten
i landsorten ...........................................
() fverståth å 11 a re-ein be te f............................................
Landsstaterna i länen ............
11,820:
3,000:
13,840
5,250
>79,166
Civil-dep arte mentets expedition.
För tillämpning af den nu gällande aflöningsstaten
Statistiska tabellkommissionen.
För utarbetande och utgifvande af statistiska redogörelser
öfver kommunernas finanser och fattigvård, förslags
-
Rikets ekonomiska karteverk.
För de ekonomiskt-geografiska kartearbetena i
Norrbottens län ..................................................
» de ekonomiska kartearbetena i öfriga delar
af riket
30,000:
45,000:
Kronor.
313,076
20,800
10,000
75,000
Transport j 418,876)
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 20.
57
Landstaterna i länen.
Transport
Till aflöning rn. in. åt särskild polisstyrka å landet och till
belöningar för gröfre brotts upptäckande och förbrytares
efterspanande..........................................................
Skiften och afvittringar.
Till fullföljande af storskiftes- och afvittringsarbetena äfvensom
till arfvodesförhöjning åt de vid nämnda arbeten
anstälde tjensteman ...................................................
Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar.
Bidrag till uppförande vid Alnarps landtbruksinstitut af en
hofbeslagssmedja, skostall rn. fl. byggnader
Befrämjande i allmänhet af jordbruk och
landtmannanäringar.
Till uppförande af ett växthus vid Landtbruksakademiens
agrikulturkemiska försöksanstalt
Till arfvode för mikroskopiska och växtfysiologiska
undersökningar vid samma anstalt...
Bidrag till underhåll af fyra agrikulturkemiska
stationer..........................................
Till aflöning åt en kringresande undervisare i
landtbrukets keraiskt-tekniska binäringar
samt till bekostande af kemiska och fysikaliska
undersökningar
prisbelöningar vid allmänna landtbruksrnöten
för husdjur, redskap, maskiner m. m.
dito vid täflingsmöten för gödboskap, smör,
ost, fläsk och kött
Kronor, (öre
Till
10,500
1,000
12,000
2,300:
6,000:
5,000:
Bih. till Biksd. Prot. 1*76. 4 Samt.
Transport 36,800:
1 Åfd. 10 Häft.
418,876
40,000
09,700
35,000
703,576
8
58
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 20.
Transport 36,800:
Till understöd åt personer af mankönet för
genomgående af fullständig lärokurs i boskaps
uppfödande, skötsel och vård 2,000:
» dito åt svenska trädgårdsföreningens elevskola
........................................................................ 4,500:
För fortsättande af de geologiska undersökningarne
och utgifvande af derpå grundade
kartor
81,000:
Hästafvelns befrämjande.
Till löneförbättring åt betjeningen vid stuterierna samt till
aflönande af en kusk, en nattvakt och fyra stalldrängar vid
Flyinge stuteri
Befrämjande i allmänhet af slöjderna.
3,800:
Bidrag till upprätthållande af väfskolan i Borås
Till bergskolorna i Filipstad och Falun med
dertill hörande skolor för bergsarbetare 14,000
» befrämjande af husslöjder 10,000
Reseunderstöd åt fabriks- och handtverksarbetare 4,000
Diverse anslag.
Kronor,
703,576
124,300
5,937
31,800 —
Aflöning åt Styrelsen för allmänna väg- och
vattenbyggnader samt dess tjenstebiträden
Till undersökningar och expenser för allmänna
arbeten .....................................................................
» stipendier åt medlemmar af Väg- och Vattenbyggnadscorpsen
för utrikes resor
39,910: —
35,000: —
2,000: — 76,910
Summa 942,523
Stockholm, Associations-Boktryckeriet, 1876.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.