Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under Biksstatens Sjunde hufvudtitel.

1876-02-28 · 53 sidor, varav 51 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 51 av 53 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1876:21, Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under Biksstatens Sjunde hufvudtitel.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.

]

N:0 21.

Ank. till Riksd. Kansli den 28 Febr. 1876, kl. 2 e. m.

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under Biksstatens

Sjunde hufvudtitel.

(2:a U. A.)

Med iakttagande af den ordning, hvaruti anslagen äro i riksstaten

uppförda, får Utskottet här nedan meddela yttrande i afseende å de förändringar,

som ifrågakomma å Sjunde hufvudtiteln, innefattande anslagen

till Finansdepartementet. •

Statskontoret.

l:o. Kongl. Maj:t har föreslagit att, med afseende å den särskilda nådiga

proposition, som Kongl. Maj:t komme att till Riksdagen aflåta rörande

lönereglering för Statskontoret, i det för bemälda embetsverk uppförda ordinarie

anslag, 92,600 kronor, måtte beräknas en tillökning af 2,100 kronor,

så att anslaget blefve 94,700 kronor, deraf 7,000 kronor, afsedda att utgöra

ålderstillägg, skulle vara förslaganslag.

Öfver omförmälda, den 24 nästlidne Januari till Riksdagen aflåtna nådiga

proposition kommer Utskottet att framdeles afgifva särskildt yttrande,

hvilket Utskottet, som emellertid i bilagda tabell Litt. B upptagit Statskontorets

anslag till oförändradt belopp 92,600 kronor, här skolat anmäla.

Bih. till Riksd. Prof. 1876. 4 Sami. 1 Afd. 11 Häft. 1

Angående lönereglering

för

Statskontoret.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.

Mynt- och Kontrollverken.

Angående ute- 2:o. Enär å det till 12,000 kronor uppförda anslaget till Myntverkets

Riksstaten af drift och underhåll uppkommit betydliga reservationer, samt den vinst, som

anslaget till Myntverket droge från tillverkningen af skiljemynt, borde, åtminstone under

Mdrifte’oeh den närmaste framtiden, blifva tillräcklig för bestridandet af verkets driftunderh.

iii. och underhållskostnader, har Kongl. Maj:t föreslagit, att berörda anslag,

12,000 kronor, måtte ur Riksstaten uteslutas; och hemställer Utskottet,

att förevarande nådiga framställning må vinna Riksdagens

bifall.

Postverket.

Angående Post- 3 :o. Kongl. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen, med godkännande af

VerkTtater^tS'' ^ förslag till stater för Postverket, som funnes statsrådsprotokollet (Bil.

N:o 6 b.) bilagdt, måtte bestämma det å hufvudtiteln uppförda anslag, förslagsvis

beräknadt att af postmedlen direkte utgå till Postverket, till samma

belopp 4,300,000 kronor, hvartill postmedlen blifvit af Kongl. Maj:t beräknade;

äfvensom medgifva att, i afseende å ersättandet af det belopp, hvarmed

— i sammanhang med fortfarande inskränkning i rättigheten till gästgifveri-,

håll- och reservskjutsens anlitande för posternas fortskaffande — utgifterna

å anslaget till postbefordran å landsväg och inom postanstalternas

områden kunde komma att öfverstiga anslagssumman, 900,000 kronor, måtte

äfven under år 1877 förfaras i enlighet med hvad i sådant hänseende blifvit

vid fastställandet af Postverkets stater för åren 1875 och 1876 föreskrifvet.

Slutsummorna af Postverkets för innevarande år faststälda stater äro,

jemförda med de för år 1877 föreslagna, följande:

1876.

1877.

A) Aflöningsstaten.................................................

B) Öfvergångsstaten ................................................

C) Indragningsstaten................................................

D) Pensionsstaten .................................................

E) Omkostnadsstaten................................................

F) Oförutsedda utgifter .......................................... 1

0) Afkortningar och restitutioner m. m............. |

1,576,710

18,700

12,275

52,695

2,096,000

70,000

21,120

—

1,658,095

10,000

11,875

59,195

2,459,000

80,000

21,835

—

eller tillsammans |

3,847,5001

—

4,300,000

—

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21. 3

utvisande således de för år 1877 föreslagna staterna en tillökning af 452,500

kronor.

Med iakttagande af den ordning, hvaruti de särskilda staterna äro

upptagna uti ofvan intagna jemförande tablå, vill Utskottet här nedan redogöra

för de i fråga satta förändriugarne.

Aflöning sstaten.

Uti sitt den 29 November nästlidet år afgifna statsförslag för år 1877,

hvilket finnes statsrådsprotokollet bilagdt, hade Generalpoststyrelsen anfört

att, om det än svårligen kunde anses med god hushållning öfverensstämmande

att för arbete, som hopade sig på några få timmar af dagen och som

kunde till ett jemförelsevis billigare pris verkställas af personer, som under

den återstående delen af dagen vore af andra göromål upptagne, förstärka

den ordinarie postkontorspersonalen, vore förhållandet väsentligen annorlunda

vid postanstalter, der antingen den längre tid, hvarunder desamma hölles

öppna—eller i öfrigt mängden af göromål, som, oberoende af tiderna för posternas

expedierande — dagligen förekomme, gjorde det nödigt att under

hela eller största delen af dagen, förutom föreståndaren, använda en eller

here biträdande tjenstemän.

I sådana fall hade understundom erfarenheten ådagalagt, att till ett

biträde, som icke kunnat tillförsäkras förmånen af fast anställning, måst utbetalas

en ersättning, större än lägsta gradens kontorsskrifvareaflöning. Utom

det att sålunda i några, ehuru få, fall en besparing kunde beredas postkassan

genom uppförande å stat af ytterligare några kontorsskrifvare, måste det

anses som en vigtig fördel att å postanstalt, der göromålen vore sa omfattande,

att icke städse kontorschefen kunde så fullständigt, som önskligt vore,

kontrollera innehållet af hvar särskild post som afsändes, eller sjelf utlemna

alla ankommande värdeförsändelser, de personer, som härvid biträdde och

åt hvilka sålunda måste anförtros försändelser af ofta mycket stort penningevärde,

måtte äfven af omtankau att icke förlora en fast anställning med säker,

om också ej rik, årlig inkomst afhållas från sådana tillgrepp, som under

den senare tiden vid en och annan postanstalt förekommit. Till följd

häraf hade föreslagits, att vid postanstalterna måtte anställas ytterligare tolf

kontorsskrifvare, fyra af första lönegraden med 1,600 kronors lön för hvarje

och åtta af andra lönegraden med 1,200 kronors lön för hvarje, hvarför

kostnaden alltså komme att uppgå till 16,000 kronor årligen.

För nyinrättade posters bevakande erfordrades tio nya postiljoner, för

hvilkas aflöning, efter beräkning af 5 utaf första och 5 af andra lönegraden,

skulle komma att åtgå sammanlagdt 2,625 kronor.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.

Vidare hade General-poststyrelsen erinrat, att, sedan styrelsen uti skrifvelse

till förlidna Riksdags Bankoutskott uttalat sig rörande de omständigheter,

som, enligt Styrelsens uppfattning, borde på afgörandet af den väckta

fragan om utsträckning äfven till poststationerna af penningeförsändningen

medelst postanvisning, utöfva inflytande, dervid särskildt uppmärksamheten

bj i f vi t fästad derå, hurusom en dylik, högst betydlig utvidgning af postanvisningsrörelsen

måste föranleda dels anspråk på ökad aflöning till poststationsföreståndare

för en utvidgning af deras verksamhet, som af den föreslagna

förändringen blefve en följd, dels ock ytterligare tillökning i de redan

mycket ansträngande göromålen så väl för flertalet af postkontorens och

postexpeditionernas föreståndare, som för General-poststyrelsens personal, hvilken.

senare det skulle tillhöra att reglera och öfvervaka utvexlingen af postanvisningar

genom poststationerna, hvilka olägenheter emellertid icke vore

större än att de kunde i väsentlig mån öfvervinnas dels genom förhöjning

i anslaget till poststationsföreståndares aflönande, dels genom anställande af

ytterligare extra biträden, hade Riksdagen uti skrifvelse den 20 Maj 1875

anhallit, bland annat, det täcktes Kongl. Maj:t låta utreda om och i hvad

man, till lättnad för allmänheten, gällande stadganden rörande postanvisning

kunde erhålla den utsträckning, att tillfälle bereddes att jemväl genom mindre

postanstalter medelst dylik anvisning afsända smärre penningebelopp,

samt att Kongl. Maj: t sedermera ville, der Riksdagens medverkan för genomförandet

af en sådan förändring funnes erforderlig, till Riksdagen göra

den framställning, som af nämnda utredning kunde föranledas.

På sätt Generalpoststyrelsen uti underdånig skrifvelse den 29 Oktober

nästlidet år anmält skulle icke någon synnerlig svårighet möta att redan

med ingången af år 1876 åstadkomma don sålunda af Riksdagen i fråga

stälda utvidgningen af postanvisningsrörelsen. Tydligt vore det emellertid

att, om och när tillfället till penningeförsändning genom postanvisning, som

dittills icke förefunnits vid flere än 196 postanstalter, blefve till ytterligare

mer än 1,600 postanstalter utsträckt, äfven den derigenom uppkommande

tillökning i göromål måste i hög grad påkalla en förstärkning af personalen

vid postanstalterna; pa grund hvaraf och då, till följd af rörelsens starka

tillväxt, utgifterna a förslagsanslaget till extra biträden, senast upptagne till

250,000 kronor, under tredje qvartalet af år 1875 uppgått till belopp, motsvarande

för helt ar omkring 288,000 kronor, General-poststyrelsen ansåge

att samma utgifter icke för år 1877 borde beräknas till mindre än 800,000

kronor, äfvensom att, enär utbetalningarne å anslaget till poststationsföreståndare,

senast bestämdt till 275,000 kronor, belöpte sig till omkring 328,000

kronor, för år räknadt, nämnda anslag icke borde upptagas till belopp, understigande

360,000 kronor.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.

5

Förutom de sålunda i fråga satta förhöjningarne, har vidare föreslagits,

att — under förutsättning af bifall till det här nedan närmare omförmälda

förslaget om pension åt postdirektören i Göteborg G. Améen och deraf härflytande

indragning af den å öfvergångsstaten uppförda aflöningen åt en

postdirektör — å aflöningsstaten måtte uppföras lön till en kontrollör i tredje

lönegraden med 2,400 kronor; och skulle sålunda samtliga förhöjningarne

å ifrågavarande stat komma att uppgå till sammanlagdt 156,025 kronor.

Samma stat skulle emellertid å andra sidan minskas med dels 8,000

kronor af det nuvarande anslaget till ålderstillägg, 48,000 kronor, derå,

med afseende å förhållandena, utgifterna år 1877 icke kunde beräknas komma

att öfverstiga 40,000 kronor, och dels — under förutsättning af bifall

till det här nedan vidare omförmälda förslaget om höjande af uppbörds- och

frimärkesprovisionen vid de fullständiga postanstalterna och postinspektionerna

— med hela det nu å aflöningsstaten uppförda d yr tid sti Hägg- åt personalen

derstädes, eller 66,640 kronor; hvadan således den verkliga tillökningen i

aflöningsstaten skulle uppgå till 81,385 kronor.

Öfvergångsstaten.

Uti sitt ofvan åberopade statsförslag för år 1877 hade Generalpoststyrelsen,

— efter att hafva i minnet återkallat, hurusom Styrelsen vid afgitvandet

den 28 Januari 1873 af underdånigt förslag till normalstat för postverket

uttalat sig rörande de omständigheter, hvilka påkallade att, i öfverensstämmelse

med hvad, på Styrelsens framställning, blifvit under den 8

April 1871 i fråga om Stockholms postkontor föreskrifvet, de båda befattningarne

såsom föreståndare för Göteborgs postkontors särskilda afdelningar

för afgående och ankommande poster hos en och samma person förenades,

en förändring, som icke ensamt ur synpunkten af önsklig besparing i

aflöningskostnad erfordrades, utan äfven måste anses för sjelfva posttjenstgöringen

medföra väsentliga fördelar, då bibehållandet af två kontorschefer

vid ett och samma postkontor icke kunde verka till enhet och snabbhet i

postbehandlingen, utom det att derigenom i betydlig mån försvårades användandet,

vid behof, å den ena afdelningen af arbetsstyrka, som å den

andra afdelningen vid tillfället kunde utan olägenhet undvaras, samt att vid

normalstatens fastställande, den ena postdirektörsbefattningen i Göteborg blifvit

uppförd å Ofvcrgångsstat med en aflöning af 4,000 kronor, hvilken aflöning

sedermera blifvit genom dyrtidstillägg förhöjd till 4,400 kronor, — anfört att,

sedan på gjord underdånig ansökning, afsked med pension, blifvit den 26

Februari 1875 i nåder beviljadt postdirektören vid nämnda postkontors afdelning

för afgående poster G. Gjers, hade, enär en väsentlig besparing i utgift

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 21.

å öfvergångsstat kunde beredas postkassan derest, vid sålunda inträffad ledighet

af den ena postdirektörsbefattningen i Göteborg, chefsskapet för kontoret

i dess helhet öfvertoges af den andra i tjenst qvarstående postdirektören, Georg

Fredrik Améen, den 5 derpåföljde Mars till nämnde tjensteman aflåtits

skrifvelse med förfrågan, huruvida han ansåge sig vara i tillfälle och funnes

hugad att, der sådant i nåder pröfvades lämpligt, öfvertaga föreståndareoch

redogörelsebefattningen för meranämnda postkontor i dess helhet.

Sedan för ett dylikt åtagande blifvit af Améen uppstälde vilkor och

förbehåll, som måste anses oantagliga, hade i underdånig skrifvelse den 19

i nyssnämnda månad, General-poststyrelsen hemstält dels att till ansökning i

vanlig ordning måtte anslås en postdirektörsbefattning vid postkontoret i

Göteborg, med åliggande för den blifvande innehafvaren af tjensten att öfvertaga

förvaltningen af samma postkontor i dess helhet från och med den tid

nuvarande postdirektören för kontorets afdelning för ankommande poster

från denna befattning afginge, dels ock att, vid sådan afgång eller om och

när sistnämnde tjensteman kunde komma att tillträda befattningen såsom

föreståndare för Göteborgs postkontor i dess helhet, måtte till postverket indragas

och redovisas de afgifter för s. k. brefafläggning, som vid kontoret

inflöte.

Innan ännu denna underdåniga framställning hunnit Kongl. Maj:ts

nådiga pröfning underställas, hade uti eu till Kongl. Maj:t i underdånighet

ingifven skrift, postdirektören Améen, under åberopande af det betänkliga

uti att vid en mera framskriden ålder åtaga sig en så maktpåliggande befattning,

som den af föreståndare för Göteborgs postkontor i dess helhet, anhållit

att honom måtte beredas tillfälle att, med en årlig pension af 5,000

kronor, från innehafvande befattning afgå under loppet af år 1876, då Améen

uppnådde en ålder af 65 år.

kSå snart hos en person kunde förenas de nu särskilda befattningarne

såsom föreståndare för Göteborgs postkontors olika afdelningar, borde — i

öfverensstämmelse med hvad rörande Stockholms postkontor blifvit den 15

Oktober 1869 föreskrifvet — till postkassan indragas den afgift, som af afdelningsföreståndaren

för närvarande uppbures för s. k. fackafläggning, och

hvaraf inkomsten för år uppgifvits belöpa sig till.............. kronor 3,500: —

Lades nu härtill det anslag å öfvergångsstat till aflönande

af en postdirektör i Göteborg ................................ „ 4,400: —

som, i händelse af Améens afgång, kunde indragas,

och summan af den sålunda uppkommande tillgång ......... kronor 7,900: —

minskades med

dels den pension ........................... kronor 5,000: —

som blifvit af Améen begärd,

Transport kronor 5,000: — 7,900: —

s. 7 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.

7

Transport kronor 5,000: — 7,900: —

dels aflöning till en kontrollör

af tredje lönegraden................................. 2,400: — kronor 7,400: —~

hvars anställande påkallades för att ersätta den minskning

i arbetsstyrka vid Göteborgs postkontor, som blefve

en följd af den ena postdirektörsbefattningens indragande,

så skulle genom den ifrågastälda förändringen postkassan

beredas en årlig behållning af ................................. „ 500: —

eller, om icke dyrtidstillägget till en postdirektör inberäknades, 100 kronor.

Visserligen kunde en årlig pension af 5,000 kronor icke anses annat

än jemförelsevis hög för en befattning, sådan som den Améen innehaft, men

då, enligt berörda utredning, någon förlust icke skulle drabba postkassan

genom postdirektören Améens pensionerande på de vilkor, som af honom

blifvit begärda, samt det för posttjenstgöringen måste anses synnerligen förmånligt,

att ej till en obestämd framtid uppskötes den omorganisation af

Göteborgs postkontor, som borde ega rum i sammanhang dermed, att af en

person öfvertoges chefskapet för kontoret i dess helhet, syntes Postverkets

fördel bäst befrämjas derigenom, att postdirektören Améen bereddes tillfälle

att från nu innehafvande befattning afgå med åtnjutande af den pension,

som blifvit af honom i underdånighet begärd.

Derigenom skulle Postverkets öfvergångsstat, som senast blifvit faststäld

till 18,700 kronor, komma att minskas med aflöningen till en postdirektör

i Göteborg, uppgående med dyrtidstillägg till 4,400 kronor; hvarförutan

af anslagen å denna stat kunde afföras dels aflöningen till tre postexpeditörer,

af hvilka två blifvit till andra befattningar i Postverket befordrade

och en med döden afgått, uppgående i sin helhet till 3,300 kronor; dels ock

— under förutsättning af en sådan förändring i sättet för uppbörds- och

frimärkesprovisionens beräknande, som blifvit ifrågastäld — de till återstående

tio expeditioner å öfvergångsstat nu utgående dyrtidstillägg, tillsammans

1,000 kronor eller i det hela med 8,700 kronor, så att anslagen å

öfvergångsstat skulle komma att sluta sig på 10,000 kronor.

Indragningsstaten.

De härå senast till 12,275 kronor faststälda anslagen borde minskas

med den sportelersättning, 900 kronor, som utgått till numera ur Postverkets

tjenst afgångne postdirektören G. Gjers; hvaremot sedan utgifterna till aflöning

åt postiljoner, som icke vidare vore tjenstbare, men ännu ej blifvit

berättigade till pension från civilstatens pensionsinrättning, under tiden 1

Juli 1874—30 Juni 1875 uppgått till omkring 4,500 kronor, hithörande

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Stats-U tskottets Utlåtande N:o 2i.

förslagsanslag, senast upptaget till 4,000 kronor, borde höjas med 500 kronor,

och således för år 1877 indragningsstaten beräknas till 11,875 kronor.

Pensionsstaten.

De å denna stat senast uppförda anslag, uppgående till sammanlagdt

52,695 kronor, borde till följd af timade dödsfall samt annan inträffad omständighet

minskas med 5,750 kronor, men deremot höjas med dels 7,150

kronor, utgörande summan af de belopp, som sedan senaste statsreglering

blifvit genom redan meddelade beslut tillagda åtskillige i Postverket anstälde

personer, dels ofvan omförmälda för postdirektören Améen äskade pension å

5,000 kronor, dels oclc slutligen 100 kronor att, med 50 kronor för hvardera,

utgå till den genom i Postverkets tjenst ådragen svår sjukdom nästlidet

år aflidne postiljonen Ola Jeppson Sjöbloms efterlemnade enka och

yngste, minderårige son, att uppbäras af den förra, så länge hon lefde ogift

och af den senare, till dess han uppnått en ålder af 15 år. Hela tillökningen

skulle således uppgå till 12,250 kronor; och, om härifrån droges det

belopp, hvarmed denna stat, såsom ofvan blifvit nämndt, komme att minskas,

eller 5,750 kronor, blefve den verkliga förhöjningen derå 6,500 kronor,

hvadan sålunda pensionsstatens slutsumma borde för år 1877 upptagas till

59,195 kronor.

Omkostnadsstaten.

Uti det afgifna statsförslaget för nästkommande år hade Generalpoststyrelsen

anfört, bland annat, att framställningar icke saknats om beredande

åt tjenstemännen vid Postverket af någon förhöjning i aflöningen, såsom

godtgörelse för de under senaste tiden så betydligt ökade göromålen, och

särskildt hade af en del postförvaltare blifvit begärdt, att de postanstalter,

som af dem förestodes, måtte varda i högre aflöningsklass uppflyttade. Då

emellertid, vid fastställandet år 1873 af en normalstat för Postverket, de

fullständiga postanstalternas klassindelning blifvit bestämd med hufvudsaldigt

afseende å orternas beskaffenhet och den portouppbörd, som under en föregående

tid vid postanstalterna förekommit, ansåge Styrelsen, att de förändringar

i afseende å rörelse och uppbörd, som utan tvifvel, vid särskilda postanstalter,

skulle efter hand göra sig gällande, icke, åtminstone under en

närmare framtid, annat än undantagsvis borde verka till en förändring i den

förenämnda, en gång faststälda klassindelningen, utan att en genom växande

rörelse framkallad tillökning i arbete lämpligen borde ersättas genom en större

inkomst i uppbördsprovision.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.

9

Rörande betydelsen för posttjenstgöringen af ett dylikt aflöningssätt

hade Styrelsen haft tillfälle uttala sig i underdåniga skrifvelsen den 28

Januari 1873 med förslag till nonnalstat för Postverket; hvarvid äfven uppmärksamheten

blifvit fästad derå, hurusom — om det måste anses i hög

grad önskligt att postpersonalens intresse manade densamma att, äfven utöfver

hvad pligtkänslan kräfde, tillhandagå allmänheten på ett sätt, som vore

egnadt att verka till postinrättningens anlitande i allt vidsträcktare mån —

också icke något tvifvel kunde förefinnas om det lämpliga deruti, att någon

del af posttjenstemännens inkomster gjordes beroende af den större eller

mindre trafik, som vid de särskilda postanstalterna förekomme, utom det att

med billighet öfverensstämde, att af ökade göromål äfven i en viss grad

ökad inkomst kunde påräknas.

För närvarande utginge uppbörds- och frimärkesprovisionen med 4

procent å ett redovisadt belopp för år af till och med 15,000 kronor och

med 2 procent af hvad för året derutöfver redovisades.

Då emellertid posttjenstemännen ålåge att, vid försäljning på en gång

af minst 300 frimärken, 100 brefkort eller 100 frankokuvert, lemna köparen

en rabatt af 2 procent utaf inköpssumman, och då numera, särdeles i städerna,

en stor del frimärken på dylika vilkor afsattes, vore det tydligt att, äfven

der uppbörden understege 15,000 kronor, posttjenstemännens inkomst af

provisionen blefve i flera fall till hälften nedsatt, under det att för uppbörd,

som öfversköte nyssnämnda belopp, alldeles icke någon frimärkesprovision

tillgodokomme posttjenstemännen.

För att hufvudsakligen åt tjenstemännen vid de mindre postanstalterna

bereda en inkomst, som mer än det nuvarande dyrtidstillägget stode i förhållande

till deras arbete, ansåge Generalpoststyrelsen provisionen böra utgå

med 10 procent å uppbörd, som ej öfverstege 3,000 kronor,

„ 6 ,, å „ Överskjutande 3,000, men ej 15,000 kronor och

,, 3 ,, å ,, af mer än 15,000 kronor, allt för år räknadt.

Summan af den provision, som, med tillämpning af sålunda underdånigst

i fråga stälda bestämmelser, skulle komma att utgå,

beräknades till ...................................................................... kronor 184,539: —

och om derifrån droges dels nu stadgad provision,

dels det dyrtidstillägg, som för tjensteman vid postanstalterna

funnes å senast faststälda stat uppfördt......... „ 174,343: —

uppkomma en tillökning i utgift af................................... „ 10,196: —

Generalpoststyrelsens härutinnan sålunda gjorda förslag hade, enligt

hvad statsrådsprotokollet (Bil. N:o 6 b sid. 22 och 23) gifver vid handen,

synts vara särdeles väl grundadt. Genom detsammas bifallande blefve, hvad

poststaten beträffade, frågan om löneförbättring på ett för statsverket förBih.

till Riksd. Prut. 187tl. 4 Sami. 1 Afd. 11 Raft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.

delaktigt sätt löst, i det att, i stället för det nuvarande till bestämda belopp

fastställa dyrtidstillägget, komme en endast obetydligt högre tillökning i

allöningen, hvilken tillökning dock vore proportionerad efter det större eller

mindre besvär, som vore med tjensten förenadt, och tilläfventyrs också i

någon mån efter det större eller mindre nit, med hvilket tjensten sköttes.

För tjenstemännen vore det visserligen fördelaktigare, om denna tillökning i

deras inkomster komme dem till godo i form af bestämd tillökning i deras

lön; ty eu förhöjning i de nu till dem utgående provisionerna kunde naturligtvis

lika litet som ett dyrtidstillägg grundlägga anspråk på högre pension.

Men denna olägenhet syntes för dem kunna anses motvägd af sannolikheten,

att genom postuppbördens successiva tillväxt äfven inkomsterna i någon mån

komme att förhöjas. Och då dertill komme att, till följd af den af Generalpoststyrelsen

föreslagna beräkningsgrund, enligt hvilken provisionerna blefve

relativt mindre ju större uppbörden vore, någon fara ej syntes vara derför,

att dessa provisioner skulle komma att på något ställe växa till allt för

höga belopp, helst i allt fall desamma vid de större postanstalterna måste

delas mellan flere tjensteman, hade Generalpoststyrelsens ifrågavarande förslag

synts böra vinna bifall; och borde för genomförande af detsamma det å

omkostnadsstat till uppbörds- och frimärkesprovision uppförda anslag höjas

med 73,000 kronor.

Enligt Generalpoststyrelsens af Kongl. Maj:t godkända förslag skulle i

öfrigt följande förändringar å förevarande stat ifrågakomma.

Med afseende hufvudsakligen å den betydliga utvidgning af jernvägsförbindelserna

inom riket, som dels nyligen egt rum, dels vore att under de

närmast följande åren emotse, äfvensom å det stora .antalet nyinrättade postgångar

samt med hänsyn jemväl till den förändring i en del bestämmelser

rörande traktamentes beräknande, som kunde finnas vara af behof påkallad,

borde anslaget Ull rese- och traktamentser sättning för resepostexpeditörer och

postiljoner höjas, det förra med 45,000 kronor och det senare med 20,000

kronor.

Det ökade antalet postiljoner, som måste till posternas bevakande användas,

påkallade äfven en förhöjning af 5,000 kronor i anslaget till postbetjentes

beklädnad och beväring.

Under det att den betydliga utvidgning af postförbindelserna, som äfven

under loppet af år 1875 egt rum, måste föranleda väsentligen ökade

utgifter å anslaget till postföringskostnad vid befordran å landsväg och inom

postanstalternas områden, komme å andra sidan dessa utgifter att i icke

ringa mån minskas genom den skedda utvidgningen af jern vägsförbi ndfelserna.

Medan de utgifter å förenämnda anslag, som skolat ensamt af Postverkets

vanliga inkomstmedel betäckas, under de, vid tiden för afgifvandet

af Generalpoststyrelsens statsförslag, senast förflutna två halfår uppgått till

s. 11 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.

11

fulla beloppet af hvad å stat funnits uppfördt, hvilket utgjort för år 1874

680,000 kronor och för år 1875 750,000 kronor, under det att för år 1876

anslaget upptagits till 800,000 kronor, hade å anslaget till postföring skostnad

vid befordran å jernväg, i staten faststäldt:

för år 1874 till.................................................................. kronor 230,000: —

;; ;; me ...............................................................;........ „.. 300,000: -

utbetalningarne under tiden 1 Juli 1874—30 Juni 1875 belöpt sig till omkring

338,000 kronor.

Den motsedda tillökningen i utgift år 1877 å begge de sist omförmälda

anslagen ansåges påkalla en förhöjning i hvartdera af 100,000 kronor.

Äfven anslaget till postbefordran sjöledes mellan inrikes orter i allmänhet,

derå under senast förflutna två halfår utgifterna uppgått till omkring

34,000 kronor, borde från senast faststälda belopp, 25,000 kronor,

förhöjas till 35,000 kronor.

Slutligen påkallades af rörelsens tillväxt en förhöjning af 10,000 kronor

i det senast till 30,000 kronor upptagna anslaget till diverse utgifter,

derå under tiden från och med den 1 Juli 1874 till och med den 30 Juni

1875 utbetalningarne uppgått till omkring 53,000 kronor.

Samtliga sålunda erforderliga förhöjningar i omkostnadsstatens särskilda

titlar belöpte sig till sammanlagdt 3bo,000 kronor, i följd hvaiaf denna

stats slutsumma, för innevarande ar upptagen till 2,096,000 kronor, skulle

för år 1877 blifva 2,459,000 kronor.

I öfverensstämmelse med Generalpoststyrelsens förslag har slutligen i

afseende på anslagen till oförutsedda utgifter samt till afkortningar och

restitutioner m. m. äskats, att det förra matte höjas med 10,000 kronoi, och

således upptagas till 80,000 kronor, samt det senare, föi vinnande af jemn

slutsumma, ökas med 715 kronor till 21,835 kronor.^

Slutsumman af Postverkets samtliga stater för år 1877 skulle, pa sätt

af ofvan intagna tablå redan inhemtats, komma att uppgå till 4,300,000

kronor.

Yid hvad sålunda föreslagits och för hvilket här ofvan blifvit redogjordt

har Utskottet ej funnit något att erinra. De föreslagna förhöjningarne

i de särskilda anslagstitlarne hafva synts Utskottet vara dels sådana,

som af omständigheterna ovilkorligen betingas, dels ock sådana, som, fastän

ej oundgängligen nödvändiga, likväl skola komma att verka föi delaktigt för

såväl Postverket sjelft som det allmänna. Hvad särskildt angår den föreslagna

pensionen för Postdirektören i Göteborg G. Ameen, sa, ehuru nämnda

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.

pensions belopp visserligen synes vara jemförelsevis högt beräknadt, har Utskottet

likväl, i betraktande deraf, att genom nämnde tjenstemans afgång

en redan beslutad omorganisation af Göteborgs postkontor skulle kunna utan

vidare uppskof åvägabringas, och dessutom en, om än ej stor, besparing

komma Postverket till godo. ansett densamma böra af Riksdagen beviljas;

och har Utskottet, i fråga om den föreslagna förändringen i beräkningssättet

för uppbörds- och frimärkesprovisionen, velat erinra, hurusom denna

provision, vid fastställande af 1873 års normalstat för Postverket, genom

minskning med en procent a sa väl redovisadt belopp som den föreslagna

frimärkesprovisionen bestämdes något lägre än hvad Generalpoststyrelsen

redan da föreslagit. Då genom den föreslagna förändringen af löni ngen kommer

att utgå med endast obetydligt högre belopp, än som med dyrtidstillägg

nu är fallet, men otvifvelaktigt blir mer lämpad efter göromålens större eller

mindre omfattning, har förslaget härutinnan synts Utskottet väl förtjena afseende.

Oaktadt Utskottet sålunda ej funnit något att anmärka mot det nu

framlagda förslaget till stater för'' Postverket för år 1877, har Utskottet

likväl ansett uppmärksamheten böra fästas vid den starka tillväxten i detta

verks utgifter, och särskildt derå, att utgifterna visat sig i ej ringa mån

öfverstiga inkomsterna. Enligt af vederbörande lem nåd uppgift belöpte si»

Postverkets inkomster år 1873 till 3,170,560 kronor 95 öre och år i 874

till 3,680,246 kronor 63 öre, under det att utgifterna uppginge det förra

året till 3,344,884 kronor 80 öre och det senare till 4,053,175 kronor 23

öre. För nästlidet år har uppgift i berörda hänseende ej kunnat erhållas,

men då uti Generalpoststyrelsens ofvan åberopade statsförslag för år i 877

är meddela dt, att utgifterna år 1875 för posternas fortskaffande å landsväg

och inom postanstalternas områden sannolikt komme att med omkring 600,000

kronor öfverskjuta beloppet af det å samma års omkostnadsstat för ändamålet

uppförda förslagsanslag, 750,000 kronor, torde med säkerhet kunna

antagas, att förhållandet mellan nämnda års inkomster och utgifter kommer

att visa sig ännu ofördelaktigare än under de föregående åren.

Dessa utgifter — för postföring å landsväg och inom postanstalternas

områden — hvilka för åren 1873 och 1874 beräknats till 680,000 kronor,

hafva för det föira aret med endast omkring* 18,000 kronor öfverstigit detta

belopp, men för år 1874 uppgått till 973,492 kronor 91 öre. Större delen

af den brist, som, på sätt ofvan förmälts, för år 1874 uppkommit, har alltså

belöpt på förevarande anslag. Om än ett skäl till stegringen i kostnaderna

för postföring å landsväg är att finna i Kong!. Maj:ts, uppå Riksdagens

derom gjorda framställning, den 19 Augusti 1870 meddelade beslut om postskjutsskyldighetens

upphörande och inskränkning i Postverkets rätt att anlita

gästgifveri-, håll- och reservskjuts, i följd af hvilket beslut betingsskjuts
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.

13

legans maximibelopp måst höjas, senast genom beslut den 9 Januari 1874, till

2 kronor 50 öre för milen, torde väl dock det anmärkta missförhållandet

mellan inkomster och utgifter hufvudsakligen vara föranledt deraf, att verkningarne

af beslutet om Postverkets öfvertagande med 1874 års ingång af

den ordinarie kronobrefbäringen ej motsvarat beräkningarne. Poststationernas

antal, som vid 1873 års början utgjorde 347, har nu stigit till öfver

1,600, och denna tillväxt, hvilken väl till största delen är en följd af nyssnämnda

förändrade anordning, måste naturligtvis, med den mängd nya postlinier,

som deraf föranledes, medföra en tillökning i utgifterna, som ej för

närvarande af ökade inkomster motväges. Fribrefsrättens upphörande, som

jemväl med år 1874 inträdde, lärer ej heller beredt Postverket den inkomst,

som deraf beräknats. Visserligen bör man kunna hoppas, att genom ökad

rörelse på de nya postlinierna och genom fullbordandet af alla nu under arbete

varande jern vägsanläggningar Postverkets utgifter skola nedgå och dess

inkomster ökas, men svårligen lärer väl jemnvigten kunna i den närmaste

framtiden återställas, och ännu längre torde det dröja, innan Postverket blir

i tillfälle att återgälda de bidrag af statsmedel, detsamma nu behöfver. Från

Riksdagens sida lärer under nuvarande förhållanden icke något kunna i

denna sak åtgöras, men för Poststyrelsen bör hvad sålunda anmärkt blifvit

innebära en maning att tillse, det Postverkets vidare utveckling må försiggå

med den varsamhet, att jemvigt mellan inkomster och utgifter må snarast

möjligen kunna åvägabringas.

Emellertid, och då, på sätt ofvan är nämndt, Utskottet ej haft något

att emot Kongl. Maj:ts nu gjorda nådiga framställning erinra, samt Riksdagen

redan godkänt Kongl. Maj:ts förslag till beräkning af Postverkets inkomster

för år 1877, hemställer Utskottet:

a) att Riksdagen, med godkännande af det utaf Kongl. Maj:t

nu framlagda förslag till stater för Postverket för år 1877, måtte

till 4,300,000 kronor bestämma det å sjunde hufvudtiteln för postverket

uppförda anslag, förslagsvis beräknadt att af postmedlen direkt

utgå; och

b) att Riksdagen må medgifva, att det belopp, hvarmed — i sammanhang

med fortfarande inskränkning i rättigheten till gästgifverihåll-

och reservskjutsens anlitande för posternas fortskaffande —

utgifterna å anslaget till postbefordran å landsväg och inom postanstalternas

områden kunna komma att öfverstiga anslagssumman,

900,000 kronor, må äfven år 1877 af Statskontoret med under hand

egande medel fyllas mot ersättning af Postverkets blifvande öfver
.

skottsmedel, så långt dessa dertill förslå.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.

Ang. Telegrafverkets

utyiftsstater.

Telegrafverket.

4:o) Under denna rubrik är af Kongl. Maj:t föreslaget, att Riksdagen,

med godkännande af det förslag till stater för Telegrafverket, som funnes

statsrådsprotokollet (Bil. n:o 6 b) bilagdt, måtte såsom reservationsanslag

för år 1877 åt Telegrafverket anvisa enahanda belopp, eller 1,330,000 kronor,

hvartill Telegrafverkets inkomster för samma år blifvit beräknade, äfvensom

förklara, att det öfverskott derå, som kunde uppstå, måtte stå till

Kongl. Maj:ts förfogande, i ändamål att användas för verkets tidsenliga utveckling

och förbättring.

Slutsummorna af Telegrafverkets för innevarande år af Kongl. Maj:t

faststälda stater äro, jemförda med de för år 1877 förslagna, följande:

1876. 1877.

A) Aflöningsstaten:

l:o Styrelsen............

2:o Personalen vid

de elektriska sta- tionerna ...............

3:o Personalen vid

de optiska statio- nerna .................

4:o Särskilda anslag

57,800

617,000

10,100

224,330

—

909,230

59,000

617,000

10,100

229,070

—

915,170

B) Öfvergångs-aflö- ningsstaten .........

_

__

2,200

_

_

1,200

C) Pensions- och un- derstödsstaten......

83,252

_

_

81,502

D) Underhållsstaten

-—

—

297,128

—

—

—

308,128

eller tillsammans

—

—i

1,291,810

—

—

-

1,306,000

-

utvisande således de för år 1877 föreslagna staterna en tillökning af 14,190

kronor.

Med iakttagande af den ordning, hvaruti de särskilda staterna äro

upptagna uti förestående jemförande tablå, vill Utskottet här nedan afgifva

yttrande öfver de ifrågasatta förändringarne.

Aflöning sstaten.

Af statsrådsprotokollet (Bil. N:o 6 b sid. 29 och 30) har inhemtats,

att den uti aflöningstaten för Styrelsen föreslagna förhöjning af 1,200 kro
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.

nor vore föranledd af en utaf Telegrafstyrelsen, uti dess den 16 sistlidne

December afgifna underdåniga förslag i afseende å Telegrafverkets stater för

år 1877, gjord underdånig framställning derom, att aflöningen för Styrelsens

notarie,’ hvilken tillika vore protokollsförande, äfvensom för Styrelsens statistiker’

måtte ökas från 2,000 kronor för den förre och 1,800 kronor för

den senare till 2,500 kronor för hvardera af dem.

Enahanda framställning hade af Styrelsen blifvit gjord i dess memorial

rörande Telegrafverkets utgiftsstater för innevarande år, men Kongl.

Maj:t hade då ansett att, ehuruväl de ifrågavarande två tjenstemännens löner

vore, i synnerhet vid jemförelse med den aflöning, som blifvit tillagd

registratorn och aktuarien, knappt tilltagna, sådana omständigheter likväl

icke vore för handen, att Kongl. Maj:t på grund af dem borde, utan att

afbida löneregleringskomiténs betänkande, vidtaga åtgärder för höjandet af

lönerna för bemälde tjenstemän.

Då emellertid den lönereglering för Styrelsens personal, som af komitén

skulle behandlas, icke kunde blifva föremål för Kongl Maj:ts nådiga

pröfning förrän efter slutet af innevarande års riksdag, och då Styrelsen

ansett särdeles talande skäl förefinnas för en förbättrad aflöning åt ifrågavarande

två tjenstemän, hvilkas befattningar inom Styrelsen vore af den beskaffenhet,

att de, huru än en förändrad reglering af göromålen och afiöningsbeloppen

måtte utfalla, icke kunde indragas eller aflönas lägre än nu

föreslagits, hade Styrelsen ånyo hos Kongl. Maj:t gjort underdånig framställning

i ämnet och dervid hufvudsakligen anfört, att notarietjensten inrättades

år 1859 och den statistiska befattningen år 1865. Sedan dess både,

till följd af Telegrafverkets ständiga utveckling, de med nämnda tjenster förenade

göromål i högst betydlig grad tillväxt, utan att tjensternas innehafvare

kommit i åtnjutande af en mot det ökade arbetet svarande löneförbättring.

Notarien hos Styrelsen ålåge att, jemte protokollsfönng och vanliga

kansligöromål, dervid någon ordinarie kanslist icke funnes till hjelp, biträda

vid uppsättningen af Styrelsens beslut i revisionsmål och s. kallade löpande

ärenden, hvarförutan han äfven hade sig uppdraget att föra matrikeln öfver

hela telegrafpersonalen samt att upprätta ett särskildt register öfver protokollsmålen,

h vilka så betydligt tilltagit, att deras antal, som år 1860 utgjorde

allenast omkring 1,800 och år 1870 ökats till 2,500, nästlidet ar uppgått

till omkring 3,500. .....

I andra embetsverk, så väl juridiska som administrativa, laknades notarierne

till andra lönegraden och vore således likstälde med aktuarier och

registratorer, kammarförvandter, revisorer, kassörer, bokhållare och förvaltare,

då deremot notarien hos Telegrafstyrelsen i afseende på aflöningen bildade en

inellangrad mellan nyss uppräknade tjenstemän och de till första lönegraden

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21,

hörande kanslisterne och kammarskrifvarne, hvilken olikhet enligt Styrelsens

förslag skulle utjemnas genom ifrågavarande notaries uppflyttning i samma

lönegrad som aktuarien och registrator!! hos Styrelsen.

Enahanda vore förhållandet med den hos Styrelsen anstälde statistiker,

hvars aflöning dock vore ännu lägre än notariens.

I den mån telegrafväsendet i nästan alla länder utvecklats och förbättrats,

hade detsamma, liksom hvarje annat fält för iakttagelser, gjorts till

föremål för en mer och mer noggrann statistisk behandling. Äfven svenska

Telegrafverket hade härutinnan sökt att efter förmåga följa med sin tid.

Men i brist af tillräcklig personal och penningeanslag för utarbetande

af den svenska telegrafstatistiken hade denna icke kunnat vinna den

fulländning, som nu mera vore behöflig. Den vore i sin nuvarande

omfattning icke vidare fullt tillräcklig såsom bidrag hvarken till Sveriges

officiela statistik eller tili den allmänna internationela telegrafstatistik, som

af telegraflörvaltningarnes gemensamma byrå i Bern utarbetades, likasom icke

heller för Styrelsens eget behof vid bedömandet af åtskilliga vigtiga förhållanden

i telegrafiskt afseende. Styrelsen har derför funnit nödig-t vidtaga

åtgärder, på det att de statistiska redogörelserna måtte från och med år

1876 blifva fullständigare. De från stationerna ingående uppgifterna komme

hädanefter att blifva mer omfattande och skulle till Styrelsen insändas hvarje

månad i stället för qvartalsvis, såsom hittills skett. Härigenom ökades naturligtvis

i väsentlig mån göromålen för den tjensteman hos Styrelsen,

hvilken det ålåge att ordna och sammanställa de olikartade statistiska uppgifterna;

och vore det fördenskull högligen önskvärd t, om denne tjensteman

kunde erhålla icke blott en sådan tillökning i sin egen aflöning, att han

blefve i tillfälle att uteslutande egna sin tid åt detta arbete, utan äfven nödigt

biträde dervid; men alldenstund, af ofvan antydda skäl, ett förslag till

fullständigt ordnande af denna angelägenhet för närvarande icke hade någon

utsigt att vinna framgång, återstode för Styrelsen inte annat än att för tillfället

söka åt ifrågavarande tjensteman utverka en löneförbättring, som åtminstone

i någon mån kunde ersätta hans ökade arbete.

Beträffande den af Telegrafstyrelsen sålunda omförmälda tillökningen

uti meranämnde två tjenstemäns göromål har Utskottet genom af vederbörande

lemnade upplysningar ytterligare inhemta!, att sedan notariens åligganden,

jemte hans skyldighet att i vissa mål äfven biträda sekreteraren,

numera vore af den omfattning, att de upptoge hela förmiddagen, samt att

fördenskull, så länge tjenstens nuvarande innehafvare, i anseende till den

ringa aflöningen, nödgades söka bidrag till sin utkomst genom tjenstgöring

tillika i annat embetsverk, en del af eftermiddagen måste användas för no
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.

17

tariegöromålens medhinnande, samt att förhållandet härutinnan vore detsamma

med nuvarande statistikern, hvilkens göromål från och med innevarande

år blifvit nästan tredubblade till följd deraf att, såsom ofvan blifvit nämndt,

de statistiska redogörelserna från stationerna numera afgåfves för hvarje månad

i stället för, såsom förut, för hvarje qvartal, hvarjemte påpekats att i

fråga varande två tjenstemäns ställning vore så mycket mer behjertansvärd,

som de voro nödsakade att under hela innevarande år fullgöra sina betydligt

ökade åligganden utan någon motsvarande tillökning i aflöningsförmånerna.

XJti hvad sålunda blifvit anfördt och meddeladt har Utskottet funnit

fullgiltiga skäl för den begärda lönetillökningen för meranämnde två tjensteman,

hvilken tillökning Utskottet alltså ansett böra af Riksdagen medgifvas.

Vidkommande de å aflöningsstaten uppförda särskilda anslag hade

Telegrafstyrelsen dels, under förutsättning af bifall till ofvan omförmälda framställning

om tillökning i den ordinarie aflöningen åt notarien och statistikern,

upptagit det nuvarande anslaget till dyrtidstillägg, 29,930 kronor, till

ett, efter beräkning af 20 procents dyrtidstillägg å nämnda tillökning, med

240 kronor ökadt belopp af 30,170 kronor; dels ansett anslaget till ålderstillägg

kunna i följd af äldre tjenstemäns befordran eller afgång upptagas

till endast 32,800 kronor i stäliet för såsom i innevarande års stat 33,300

kronor; och dels uppfört förslagsanslaget till arfvoden åt telegramlärare och

uppassare vid stationerna till 70,000 kronor i stället för det år 1876 upptagna

belopp af 65,000 kronor, hvilken förhöjning föranledts såväl deraf, att de

många till statstelegrafstationer förändrade privatstationerna ej ingått i beräkningen

af anslaget för innevarande år, som ock af den förbättring i aflöningsvilkoren,

hvilken Styrelsen funnit sig nödsakad bevilja åt flere af i

fråga varande personal vid de äldre stationerna; och skulle, med bibehållande

af öfriga under titeln “särskilda anslag“ upptagna belopp oförändrade, slutsumman

af berörda titel komma att blifva 229,070 kronor.

Vid hvad med afseende å förevarande anslagstitel sålunda förekommit

har Utskottet ej funnit något att erinra.

Öfvergångs-aflöningsstaten.

Den härå beräknade nedsättningen från 2,200 kronor, hvartill densamma

blifvit upptagen i Telegrafverkets för innevarande år faststälda stater,

till 1,200 kronor hade, enligt hvad Styrelsen anmält, föranledts af ett

inträffadt dödsfall.

Bih. till Riksd. Prof. 1876. 4 Sami. 1 Afä. 11 hläft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

StaU-Uukottets Utlåtande N:o 21.

Pensions- och under stödsstaten.

Enligt hvad af ofvan intagna jemförande tablå inhemtas, är denna

stat för år 1877 beräknad till 81,502 kronor mot 83,252 kronor, hvartill densamma

blifvit för innevarande år faststäld. Denna nedsättning hade, enligt

Telegrafstyrelsens derför lemnade redogörelse, uppkommit derigenom, att å

ena sidan uteslutits dels det såsom pension åt en numera afliden tjensteman

uppförda belopp, 2,200 kronor, dels ock de summor, tillhopa 720 kronor,

hvilka tre förre telegrafister vid afskedstagande berättigats att såsom understöd

uppbära för åren 1872 —1876, men å andra sidan uppförts fyra nya

pensioner å tillhopa 1,170 kronor åt enkorna och barnen efter Assistenten

J. P. K. Lönngren samt Kommissarierne C. A. Wiliolm, J. F. Björklund

och E. A. Appelholm.

För sitt förslag i sistberörda afseende hade Styrelsen lemnat följande

redogörelse:

Hos de i sistlidne September församlade fullmäktige för delegarne i

Telegrafverkets pensionsinrättning hade förslag blifvit väckt om beredande af

pensioner eller understöd åt de efterlefvande enkorna och barnen efter omförmälde

fyra telegraftjenstemän, hvilka aflidit under tiden mellan uppgörandet

af förslaget till Telegrafverkets enke- och pupillkassa och densammas

öppnande den 1 Juli år 1875.

I anledning deraf hade fullmäktige medelst skrifvelse af den 11 sistlidne

September öfverlemnat denna angelägenhet till Telegrafstyrelsens behjertande

och dervid till en början lemnat följande upplysningar:

att Lönngren, som aflidit den 26 Juni 1874, efterlemnat enkan Fanny

Grell, 45 år gammal, och två oförsörjda barn, af hvilka det äldre vore 13

år och det yngre 6 år gammalt;

att Wiholm, som aflidit den 18 September 1874, efterlemnat enkan

Anna Kung, 36 år gammal, och ett barn i en ålder af 9 år;

att Björklund, som aflidit den 23 April 1875, efterlemnat enkan Laura

Johanna Hellström, i en ålder af 48 år, och sju barn, af hvilka det äldsta

vore 15 år och dot yngsta 3 år gammalt;

att Appelholm, som aflidit den 26 Juni 1875, efterlemnat enkan Marie

Louise Westerlund, 36 år gammal, och fyra barn, det äldsta i en ålder af

14 år och det yngsta 6 år;

att samtliga ifrågavarande familjer befunne sig, enligt uppgifter från

fullt trovärdiga personer, i små omständigheter;

att åtminstone tre af de efterlemnade enkorna vore i följd af sjuklighet

oförmögna till något som helst ansträngande arbete; samt

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.

att, enligt verkstäld uträkning, det matematiska värdet för enke- och

pupillkassans öfvertagande af dessa enkors pensionering till två tredjedelar

af vanlig pension, hvilket i förevarande undantagsfall ansetts skäligt, uppginge

till ett sammanlagdt belopp af 17,560 kronor ll öre.

I afseende på sättet för uppnående af det härutinnan åsyftade ändamål

hade fullmäktige icke funnit annan utväg än att påkalla Riksdagens understöd

genom anvisande af telegralmedel, vare sig för en gång till visst belopp,

som vore tillräckligt för att enke- och pupillkassan skulle kunna öfvertaga

pensioneringen af de fyra enkorna och deras barn, eller ock genom uppförande

på Telegrafverkets pensions- och understödsstat åt dessa enkor till

åtnjutande af omkring 300 kronor för hvardera.

För sin del hade Telegrafstyrelsen icke kunnat annat än instämma i

hvad fullmäktige anfört rörande förenämnda enkors och barns pensionering

af telegrafmedel, och då beträffande sättet derför Styrelsen af flera skäl, bland

hvilka särskildt anförts, att utbetalandet af det till 17,560 kronor beräknade

värdet af ifrågavarande pensioner kunde för Telegrafverket blifva känbart,

äfven om detta belopp fördelades pa 3 till 5 ar, ansage fullmäktiges senare

alternativ vara att föredraga, hade alltså Styrelsen hemstält, att meranämnda i behof

stadda familjer efter telegraftjenstemän, som afhdit under tiden mellan uppgörandet

af förslag till enke- och pupillkassan för Telegrafverket och kassans

öppnande, måtte, räknadt från början af ar 1876, fa direkt af telegrafmedlen

uppbära pensioner till belopp af 300 kronor för hvardera af enkorna jemte

barnen efter Kommissarierne AViholm, Björklund och Appelholm samt 270

kronor årligen för enkan jemte barnen efter Assistenten Lönngren.

På sätt i statsrådsprotokollet (sid. 34 och 35) är meddeladt, hade vid

ärendets föredragning departementschefen beträffande den sålunda föreslagna

pensioneringen af enkorna och barnen efter omförmälde fyia telegraftjenstemän

anfört, att, äfven om icke de af Telegrafstyrelsen såsom skäl för pensioneringen

åberopade omständigheter förefunnes, i allt fall föihallandet med

ifrågavarande enkor och barn vore så behjertansvärdt, att detsamma borde

påkalla statens mellankomst. Enligt företedda utdrag ur bouppteckningarne

utgjorde behållningen efter assistenten Lönngren endast 1,702 kronor 35 öre

och efter kommissarien Appelholm 807 kronor 86 öre, hvaremot i boet efter

kommissarien Björklund förefunnes en brist a 2,5o6 kronor 49 öre samt skulderna

i boet efter kommissarien AViholm med 2,292 kronor 59 öre öfverstege

tillo-ångarne. Af de vid handlingarne i ärendet fogade läkarebetyg mhemtades:

att^enkan AViholm lede af fortfarande sjuklighet, samt att inga utsigter förefunnes,

att hon skulle kunna genom arbete sig försörja; att enkan Björklunds

helsa vore synnerligen svag och vacklande jemte det hon till sm kroppsbyggnad

vore ofärdig, äfvensom att hon vore till själskrafter och lynne så

nedsatt, att hon föga kunde till sitt uppehälle med eget arbete bidraga; samt

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.

att enkan Appelholm vore kontrakt i båda höftlederna och oförmögen att

annorlunda än med största svårighet röra sig samt för öfrigt lidande af

försvagad syn och sjuklighet. Dertill koinrne att enligt från Telegrafstyrelsen

meddelad upplysning icke några andra telegraftjenstemän under ifrågavarande

tid atlidit, för hvilkas enkor och barn understöd af statsmedel kunde påkallas,

hvadan således genom beviljandet af ifrågavarande pensioner något

prejudikat icke kunde anses gifvet, hvilket tilläfventyrs skulle kunna framdeles

i andra fall åberopas. Hvad de föreslagna pensionsbeloppen anginge,

så vore de nära öfverensstämmande med den pension, som åt Riksdagen år

1874 på förslag af enskild motionär beviljats åt enkan efter telegrafkommissarien

R. T. Jönsson. De lönebelopp, som senast utgått till ifrågavarande tjenstemän,

vore:

till kommissarien Wiholm kronor 2,500,

„ Björklund „ 2,500,

„ Appelholm „ 2,400,

assistenten Lönngren „ 1,200;

och skulle följaktligen, derest desse lefvat tillräckligt länge för att blifva delegare

af enke- och pupillkassan, deras efterlefvande ur densamma haft att

uppbära i pensioner resp. 450, 450, 440 och 320 kronor. De nu föreslagna

beloppen, resp. 300 och 270 kronor, kunde derföre ej anses för höga.

Departementschefen hade slutligen erinrat om de vilkor, som vore

gällande för pensionering från Telegrafverkets enke- och pupillkassa, och

under hvilka, de ifrågavarande pensionerna skulle åtnjutas.

Genom hvad sålunda blifvit anfördt torde den i hög grad behjertansvärda

belägenhet, hvaruti omförmälde fyra tjenstemäns efterlemnade enkor

och barn sig befinna, vara till fullo ådagalagd, och då härtill kommer att,

på sätt uti statsrådsprotokollet jemväl blifvit uttryckt, genom bifall till de

nu ifrågasatta pensionerna något prejudikat för framtiden icke gifves, har

Utskottet ansett den föreslagna pensioneringen af meranämnde fyra tjenstemäns

enkor och barn böra af Riksdagen medgifvas.

Underhållsstaten.

Denna stat, som för innevarande år blifvit faststäld till 297,128 kronor,

är, såsom af ofvan intagna tablå framgår, för år 1877 föreslagen att höjas

med 11,000 kronor. Enligt hvad af statsrådsprotokollet (sid. 34) inhemtats, vore

anledningen härtill, att några af de å denna stat uppförda förslagsanslag

borde ökas, nemligen för ved, lyshållning och fraktkostnader samt för hyror,

hvilka måste beräknas till högre belopp än hittills dels i följd af stegrade

pris för några äldre stationslokaler, och dels på grund deraf att lokalerna

s. 21 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.

21

för en del af de stationer, som förändrats från privat- till stats-stationer,

komme att bekostas af Telegrafverket; och har den sålunda beräknade förhöjningen

synts Utskottet vara af behofvet påkallad.

På grund af hvad sålunda förekommit får Utskottet, jemte erinran,

att Kongl. Maj:ts nådiga förslag angående beräknande af inkomsttiteln

”Telegrafmedel” vunnit Riksdagens bifall, hemställa,

att Riksdagen, med godkännande af det utaf Kongl.

Maj:t framlagda förslag till stater för Telegrafverket, må

såsom reservationsanslag för år 1877 åt Telegrafverket

anvisa 1,330,000 kronor samt medgifva, att det öfverskott

derå, som kan uppstå, må stå till Kongl. Majrts förfogande

i ändamål att användas för verkets tidsenliga utveckling

och förbättring.

Tullverket.

5:o. I afseende härå har Kongl. Maj:t föreslagit, att de för år 1876 Äng. Tuiiverfaststälda

stater för Tullverket måtte äfven för år 1877 tillämpas; och att hetsst^fu~

Riksdagen fördenskull måtte bestämma anslaget till nämnda verk till ett

mot staternas slutsumma svarande; belopp af 2,509,000 kronor, att såsom

förslagsanslag direkte utgå af tullmedlen.

På sätt af statsrådsprotokollet (Bil. N:o 6 b sid. 37 och 38) inhemtas,

hade Generaltullstyrelsen uti afgifvet underdånigt förslag till stater för Tullverket

för år 1877 af anförda skäl hemstält, att de för innevarande år för

verket faststälda staterna måtte få orubbade tillämpas äfven under nästkommande

år, hvilken hemställan blifvit af Kongl. Maj:t i nåder gillad;

och har vid behandling af detta ärende Utskottet icke funnit något att vid

det nådiga förslaget erinra.

I sammanhang härmed har emellertid Utskottet till pröfning förehaft

en af Kongl. Maj:t under förevarande hufvudtitel gjord framställning derom,

att till aflönande af skeppsmätningskontrollörer och till gäldande af de öfriga

för skeppsmätningen erforderliga kostnader, hvilka skulle af allmänna medel

bestridas, måtte å sjunde hufvud titeln anvisas ett förslagsanslag af 27,000

kronor, att af lastpenningarne utgå.

I afseende å denna fråga är i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 6 b sid.

56 och 57) meddeladt att, sedan Kongl. Maj:t i sammanhang med fastställande

af förnyad förordning angående mätning af handelsfartyg m. m. den 15 Maj

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.

1874 bestämt, att de för skeppsmätningskontrollörers aflönande erforderliga

medel äfvensom kostnaderna för kontrollörers och skeppsmätares tjensteresor

vid de tillfällen, då dessa skulle af allmänna medel godtgöras, för deras

brefporto i tjensten, för blanketter och andra dylika utgifter skulle genom

Generaltullstyrelsens försorg bestridas emot godtgörelse, som, tills vidare och

intilldess annorlunda kunde varda i nåder bestämdt, borde utgå af femte

hufvudtitelns anslag till “lots-och fyrinrättningen med dertill hörande personal

hade vid det förhållande, att skeppsmätningen afsåge att vinna en grund

för bestämmandet icke blott af de fyr- och båkafgifter, som för fartyg borde

erläggas, utan äfven af andra afgifter af allmän natur, och det alltså kunde

anses mindre lämpligt, att lotsverket vidkändes alla med samma mätning

förenade omkostnader, framställning från Sjöförsvarsdepartementet blifvit gjord

om vidtagande af åtgärder, för att berörda kostnader måtte till större eller

mindre del utgå af något bland de till riksstatens sjunde hufvudtitel hörande

anslag; och hade i sammanhang dermed den upplysning meddelats, att utgifterna

under år 1875 till ifrågavarande arfvoden samt för tjensteresor m. m.

förslagsvis beräknats till en summa af 27,000 kronor.

I anledning häraf, och då lotsverkets medel voro för annat bestämdt

ändamål afsedda, hvartill komme att så väl aflöningarne till skeppsmätningskontrollörerne

och till öfverkontrollören som öfriga ifrågavarande utgifter i

första hand måste bestridas af Tullverket, att skeppsmätare och skeppsmätningskontrollörer

antogos af och lydde under Generaltullstyrelsen, samt att jemväl

i öfrigt åt bemälde Styrelse blifvit uppdraget att vaka öfver iakttagandet af

hvad i Kongl. förordningen om mätning af handelsfartyg funnes stadgadt,

— hade ifrågavarande utgifter ansetts böra från femte till sjunde hufvudtiteln

öfverflyttas.

Yid hvad sålunda blifvit föreslaget har Utskottet ej funnit något att i

hufvudsak erinra. Enär emellertid lastpenningarne, af hvilka de ifrågavarande

utgifterna skulle komma att bestridas, ingå bland tullmedlen samt, på

sätt nyss är nämndt, dess utgifter direkt utbetalas från Tullverket, har det

synts Utskottet leda till större enkelhet och reda, om meranämnda omkostnader,

i stället för att, på sätt Kongl. Maj:t föreslagit, uppföras under en

särskild anslagstitel, inflyttades bland Tullverkets utgiftsstater, samt i följd

deraf förslagsanslaget till nämnda verk höjdes med det för omförmälda utgifter

erforderliga belopp, 27,000 kronor.

På grund af hvad sålunda förekommit och anförts, hemställer Utskottet

:

a) att Riksdagen må bland Tullverkets utgiftsstater

uppföra ett förslagsanslag å 27,000 kronor, till aflönande

af skeppsmätningskontrollörer och till gäldande af de öf
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.

23

riga för skeppsmätningen erforderliga kostnader, hvilka

skola af allmänna medel bestridas;

b) att Riksdagen må medgifva, att i öfrigt de för 1876

faststälda stater för Tullverket må äfven för år 1877

tillämpas; och

c) att Riksdagen fördenskull må bestämma anslaget till

nämnda verk till ett mot staternas slutsumma, efter tillägg

af de under mom. a. här ofvan omförmälda 27,000 kronor,

svarande belopp af 2,536,000 kronor, att såsom för
*

. slagsanslag direkte utgå af tulfmedlen.

Skogsväsendet.

6:o. Under denna anslagsrubrik har Kongl. Maj:t föreslagit, att de

nuvarande ordinarie anslagen till skogsväsendet, hvilka med iakttagande

deraf, att lönen till chefen för Skogsstyrelsen på grund af 1869 års riksdagsbeslut

efter dåvarande innehafvarens afgång skulle utgå med allenast

6.000 kronor i stället för förut 7,000 kronor, utgjorde tillhopa 851,412

kronor 97 öre, måtte minskas derigenom, att det nu i berörda belopp ingående

reservationsanslaget, 450,000 kronor, blefve nedsatt med 175,000 kronor till

275.000 kronor, men deremot ökas med 35,650 kronor, utgörande anslag till

extra kanslibiträde inom Skogsstyrelsen, till tjenstgöringspenningar åt chefen

för samma styrelse, till löner åt två nya skogsinspektörer, fyra nya jägmästare

och elfva nya kronojägare samt till ålderstillägg åt dertill berättigade

jägmästare; hvadan således ifrågavarande anslags slutsumma skulle

komma att utföras med 712,062 kronor 97 öre.

Hvad först angår den föreslagna nedsättningen i det nu till 450,000

kronor uppförda reservationsanslaget, har Utskottet ansett sig till en början

böra i minnet återkalla den föregående behandlingen af den fråga, på hvars

pröfning berörda nedsättning skulle bero.

Uti underdånig skrifvelse den 22 Maj 1873 anhöll Riksdagen, bland

annat, att Kongl. Maj:t täcktes taga i nådigt öfvervägande, i hvad mån

skogshushållningen i södra och mellersta Sverige kunde främjas genom inköp

för statens räkning af till skogsbörd tjenlig mark för utvidgning af redan

befintliga kronoparker eller bildande af nya sådana.

Skogsstyrelsen, som hördes öfver denna underdåniga framställning, ansåg

ytvidden af kronoskogarne i södra och mellersta provinserna i förhållande

till dessa landsdelars utsträckning alltför inskränkt, och att inrättande af kronoskogar

i skoglösa orter, dels för att i någon mån betrygga inbyggarne

derstädes med afseende å tillfredsställandet af deras behof utaf skogsproduk
-

Ang. anslag

för skogsväsendet.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.

ter, dels för att tjena såsom föresyn, hvad skogsodling och en god skogsskötsel

i öfrigt anginge, måste vara en maktpåliggande åtgärd, som dessutom

framdeles komme att tillskynda staten en ej obetydlig inkomst, och hemstälde

i följd häraf Styrelsen, att ett särskildt belopp af 227,000 kronor måtte för

nämnda ändamål anvisas.

Kongl. Maj:t åter ansåg förhöjning i Skogsstyrelsens reservationsanslag,

då utgörande 90,000 kronor, böra ega rum till belopp, som dock icke redan

första året och innan sig visat, hvilken utsträckning kunde för tillökningens

ändamålsenliga användning beredas, syntes böra bestämmas så högt, som

Skogsstyrelsen gjort, utan kunna inskränkas till 258,287 kronor, och föreslog i

sin till 1874 års Riksdag aflåtna proposition angående statsverkets tillstånd

och behof, att berörda reservationsanslag måtte till sistnämnda belopp

förhöjas.

Uti underdånig skrifvelse den 15 Maj 1874 yttrade Riksdagen att,

då det af Kongl. Maj:t äskade reservationsanslag, 258,287 kronor, torde

komma att till största delen, om ej helt och hållet, åtgå dels för de till

150,000 kronor beräknade kostnaderna för förvaltning af de nu varande

kronoskogarne och dels för andra onekligen påkallade utgifter för skogsväsendets

befrämjande, så att föga eller intet komme att återstå för inköp af

skogsmark, Riksdagen dels för bestridande af utgifterna för de nu varande

kronoskogarnes förvaltning och dels för befrämjande af skogsväsendet i allmänhet,

deruti äfven inbegripet inköp af till skogsbörd tjenlig mark för anläggande

af nya eller förstoring af äldre kronoparker och för plantering,

der det erfordrades, af sålunda inköpt mark, beviljat såsom reservationsanslag

för år 1875 ett belopp af 450,000 kronor.

I den till 1875 års Riksdag aflåtna nådiga proposition angående statsverkets

tillstånd och behof yttrades, att — i betraktande ej mindre af de

omkostnader, som vore förenade med förvaltningen af statens skogar, än

äfven nödvändigheten att genom inköp af skogbärande eller till skogsodling

lämplig mark bilda nya eller utvidga redan befintliga kronoparker — någon

rubbning i förevarande anslag ej borde ega rum, och detta så mycket hellre,

som förvärfvandet af en lämplig större skogsegendom för Skogsinstitutets

behof utan tvifvel i högst betydlig grad underlättades derigenom, att till

Kongl. Maj:ts disposition funnes stäld en penningesumma, å hvilken betalning

derför kunde anvisas, om händelsevis tillfälle att köpa någon sådan egendom

skulle yppa sig; och blef Kongl. Maj:ts i öfverensstämmelse härmed

gjorda nådiga framställning om bibehållandet af skogsväsendets anslag till

oförändradt belopp af 450,000 kronor af Riksdagen bifallen.

Utaf det vid den nu föreliggande nådiga propositionen fogade statsrådsprotokoll

(Bil. N:o 6‘ b, sid. 45 och 46) inhemtas, att vidkommande ofta

berörda reservationsanslag å 450,000 kronor Skogsstyrelsen, under förmälan

s. 25 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.

25

att derå blifvit för år 1875 genom nådigt bref af den 11 December 1874

anvisade till inköp af mark till bildande af nya eller utvidgning af äldre

kronoparker 242,254 kronor 62 öre och att af anslaget för år 1876 blifvit

i Skogsstyrelsens till Kongl. Maj:t afgifna generalkostnadsförslag för skogsväsendet

för nämnda ändamål afsedda 212,000 kronor, i underdånighet hemstält,

att reservationsanslaget måtte fortfarande utgå med samma belopp

som hittills eller 450,000 kronor.

I anledning häraf hade Departementschefen vid ärendets föredragning

erinrat, att af de till inköp af kronan hembjudna skogbärande eller till

skogsodling lämpliga marker dittills ej kunnat inköpas för mer än tillhopa

101,634 kronor och funnes således af 1875 års anslag fortfarande 140,620

kronor 62 öre att för dylika inköp användas, hvartill komme de af Skogsstyrelsen

omförmälda för nämnda ändamål afsedda 212,000 kronor. Anledningen

dertill, att dittills endast ett jemförelsevis mindre belopp af de till

inköp af mark afsedda medlen blifvit dertill begagnadt, vore hufvudsakligen

att söka dels i svårigheten att, der dylik egendom egdes af flera personer

gemensamt, åvägabringa enighet i afseende å försäljningsvilkoren dem emellan,

dels i de höga priser, som säljarne under de i senaste tider rådande

trävarukonjunkturer ansett sig kunna fordra, dels kanske hufvudsakligen i

de tunga och föga affärsmessiga former, hvarunder dylika köp för kronans

räkning måste verkställas. Men utom dessa svårigheter funnes äfven andra,

hvilka, enligt Departementschefens förmenande, verkade derhän, att af dylika

inköp ej kunde för närvarande påräknas all den fördel för staten, som under

andra förhållanden kunde densamma deraf tillskyndas. Någon bestämd plan

för dylika uppköp kunde för närvarande svårligen upprättas och följas. För

upprättandet af en sådan erfordrades nemligen en noggrann kännedom om

hittills befintliga boställs- och öfriga kronoskogars läge, utan hvilken det ej

vore möjligt att afgöra vare sig hvilka provinser borde företrädesvis tillgodoses

eller hvilka till skogsbörd tjenliga marker inom provinserna borde till

följd af sitt läge i förhållande till kronan tillhöriga skogsmarker framför

andra vid inköp väljas. Yäl hade Kongl. Maj:t genom nådigt beslut den 2

Juli 1875 vidtagit åtgärd för att denna noggrannare öfversigt öfver statens

skogar måtte snart vinnas, i det att Kong]. Maj:t på Skogsstyrelsens hemställan

anvisat medel icke blott för komplettering af den genom den s. k.

Norrländska skogskomiténs försorg utarbetade kartan öfver Norrlands skogar,

utan äfven för åstadkommande af en allmän situationskarta öfver kronoparker

och allmänningar i Kopparbergs län samt de mellersta och södra

delarne af landet, och dels för införandet å de topografiska samt ekonomiska

kartbladen af de allmänna skogarne och till en början af dem, som blifvit

af skogstjensteman indelade till ordnad hushållning. Men detta vidlyftiga

arbete vore dock ännu långt från fullbordadt; och intill dess att så skett,

Bill. till Riksd. Prat. 1876. 4 Sami. 1 Afd. 11 Raft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.

syntes det vara nödigt att vid inköp af mark för statens räkning mycken

varsamhet iakttoges. Först derefter blefve det möjligt att afgöra, hvarest

inköp af mark till arrondering af förut befintliga kronoskogar eller till anläggande

af nya kronoparker kunde med största fördel ega rum, och då

kunde äfven kronan låta under hand inleda underhandlingar om de för staten

förmånligast belägna markers inköpande i stället för att, såsom nu i de

flesta fall, nöja sig med de marker, som tillfälligtvis erbjödes, hvarvid tillika

det betänkliga förhållandet framträdde, att skogsköpet för statens räkning

lätteligen komme att gagna och belöna just sådane skogsegare, som genom

vanvård eller öfverafverkning förstört sin växande skog. Af alla dessa skäl

ansåge Departementschefen det ej vara lämpligt, att Kongl. Maj:t för närvarande

skulle af Riksdagen äska reservationsanslagets bibehållande vid dess

hela nuvarande belopp. Men då redan nu kunde med någon sannolikhet

förutsättas, att inom vissa län, der endast ett fåtal allmänna skogar funnes,

underhandlingar kunde med framgång föras om till åkerodling otjenliga nejders

förvärfvande till skogssådd för billigt pris, och inköp af mark fördenskull

ej behöfde i afbidan på de förut omförmälda situationsplanernas fullbordan

alldeles afstanna, ansåge Departementschefen sig böra i underdånighet

föreslå ett afdrag å anslaget motsvarande endast en del af det belopp, som

hittills kunnat till skogsköp användas; och hemstälde fördenskull i underdånighet,

att reservationsanslaget till skogsväsendet måtte af Kongl. Maj:t äskas

endast till belopp af 275,000 kronor.

Visserligen hafva de skäl, som sålunda blifvit anförda för anslagets

minskning icke synts Utskottet fullt tillfredsställande; ty om än de senare

årens trävarukonjunkturer uppdrifvit prisen å skogbärande eller till skogsbörd

tjenlig mark, torde en förändring härutinnan snart nog kunna inträda,

och den omständigheten, att någon bestämd plan för inköp af dylik mark

ej nu kunde upprättas, torde icke afgjordt böra utgöra hinder för Statsverket

att emellertid begagna de tillfällen, som möjligen skulle kunna yppa sig,

att komma i besittning af lämpliga skogsegendomar, helst anslagets natur af

reservationsanslag medför, att med dess användande skulle kunna anstå intill

dess sådant kunde finnas med statens fördel förenligt och att således all

nödig varsamhet vid inköpen skulle kunna iakttagas. Äfven har det synts

Utskottet som skulle prisen snarare komma att uppjagas, om på förhand

blefve bestämdt, i hvilka trakter uppköpen borde ske, än om, såsom det

torde hafva varit Riksdagens afsigt, Kong], Maj:t vore i tillfälle, att för

sådana uppköp disponera nödiga medel när och hvar tillfälle erbjöde sig att

till antagligt pris inköpa egendomar, som af Skogsstyrelsen funnes för ändamålet

lämpliga; men da i allt fall, enligt hvad ofvan blifvit meddelad t,

det af Riksdagen för nästlidet och innevarande år anvisade anslaget, 450,000

kronor, för närvarande synes vara större än behofvet kräfver, och, i händelse

s. 27 Kontrollera mot PDF

Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 21.

27

någon förändring härutinnan skulle komma att inträda, den årligen sammanträdande

Riksdagen icke lärer undandraga sig att på Kongl. Maj:ts derom

gjorda framställning åter höja ifrågavarande reservationsanslag till ett

mot behofvet svarande belopp, så finner Utskottet sig för närvarande böra

• tillstyrka bifall till den af Kongl. Maj:t föreslagna nedsättningen i meranämnda

anslag.

Det belopp, 35,650 kronor, hvarmed ordinarie anslagen till skogsväsendet

föreslagits att ökas, är, enligt hvad statsrådsprotokollet (Bil. N:o

6 b sid. 51) gifver vid handen, afsedt att fördelas på följande sätt:

till

extra kanslibiträden inom Skogsstyrelsen .......

.............. Kronor

3,200

—

tjenstgöringspenningar åt chefen för samma

Styrelse »

2,000

-—-

»

två nya skogsinspektörer ....................................

............... »

8,950

—

fyra nya jägmästare.............................................

.............. )-

7,800

—

elfva nya kronojägare..........................................

.............. »

6,700

—

»

ålderstillägg åt dertill berättigade jägmästare

.............. »

7,000

—

tillsammans Kronor

35,650

—

Yid de sålunda äskade anslagsförhöjningarna har Utskottet, utom

hvad angår de till tjenstgöringspenningar åt chefen för Skogsstyrelsen afsedda

2,000 kronor, ej funnit något att erinra. Den i statsrådsprotokollet (sid.

39—44) intagna utredning bar synts Utskottet ådagalägga, att dessa förhöjningar

äro af oeftergifligt behof påkallade.

Hvad åter angår berörda till tjenstgöringspenningar åt Skogsstyrelsens

chef äskade belopp å 2,000 kronor har Utskottet ej kunnat framställningen

i denna del till bifall förorda.

På sätt i statsrådsprotokollet jemväl finnes omnämndt bestämdes vid

1869 års riksdag, att lönen för Skogsstyrelsens chef skulle efter dåvarande

innehafvarens af detta embete afgång nedsättas från 7,000 till 6,000 kronor,

i sammanhang hvarmed beslöts att bemälde chef derefter skulle benämnas

“Skogsdirektör“. Yisserligen torde det ej kunna nekas, att förhållandena

sedan berörda tid till viss grad förändrats, och att det belopp, som då kunde

anses tillräckligt för en chefslön måhända nu skulle kunna anses icke tillfyllestgörande.

Tillräckligt skäl torde likväl icke häraf kunna hemtas för

att med en fast tillökning, uppgående till en tredjedel af det nu bestämda

beloppet höja ifrågavarande chefs lön, särdeles vid det förhållande att Skogsstyrelsen

ej ännu varit föremål för behandling af den för reglering af de

centrala embetsverkens löner m. m. tillsatta komitén. Dessutom torde, intilldess

berörda behandling egt rum, meranämnda chefsbefattning blifva uppehållen

på förordnande, och äfven deruti förefinnes, enligt Utskottets förmenande,

ett skäl att nu ej bevilja den föreslagna löneförhöjningen.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.

Angående förhöjning

i anslaget

till

»byggnader och

reparationer».

Utskottet har emellertid ej förbisett att, då de fleste embets- och

tjensteman de senaste åren fått sig tilldelade tillfälliga löneförbättringar,

billigheten synes kräfva att jemväl chefen för Skogsstyrelsen kommer i åtnjutande

af någon förhöjning i sina löneförmåner, särdeles i betraktande

dels deraf att dessa för närvarande äro lägre än de voro under förre embetsinnehafvarens

tid, dels ock deraf att bemälde chefs göromål otvifvelaktigt

under senaste tiden betydligt ökats. Det vill emellertid synas Utskottet som

om det lämpligaste vore, att å extra stat för år 1877 uppfördes ett belopp

af 1,000 kronor att såsom tillfällig löneförbättring för samma år tilldelas

bemälde chef, hvarigenom de honom tillkommande löneförmånerna skulle

komma att uppgå till samma belopp som hans företrädare i embetet åtnjutit.

Utskottet vill derföre här nedan vid behandling af frågan om de för Skogsstyrelsen

i öfrigt äskade dyrtidstillägg göra framställning i sådant syfte.

På grund af hvad sålunda förekommit tillstyrker Utskottet:

a) att Riksdagen må, med bifall till Kongl. Maj:ts

derom gjorda framställning, till 275,000 kronor nedsätta

det bland anslagen till skogsväsendet ingående reservationsanslaget

å 450,000 kronor;

b) att Kongl. Maj:ts framställning om anvisande af 2,000

kronor till tjenstgöringspenningar åt Chefen för Skogsstyrelsen

icke må vinna Riksdagens bifall; och

c) att till anställande af extra kanslibiträde inom Skogsstyrelsen,

till löner åt två nya skogsinspektörer, fyra nya

jägmästare och elfva nya kronojägare samt till ålderstillägg

åt dertill berättigade jägmästare må å ordinarie

stat anvisas sammanlagd t 33,650 kronor.

I händelse af bifall till hvad sålunda blifvit föreslaget, kommer Skogsstyrelsens

ordinarie anslag, nu utgörande 852,412 kronor 97 öre, att ökas

med 33,650 kronor, men åter minskas med dels 1,000 kronor af den förutvarande

Generaldirektörslönen och dels 175,000 kronor af det bland*i fråga

varande anslag ingående reservationsanslaget, samt kommer således att uppgå

till 710,062 kronor 97 öre.

Byggnader och reparationer.

7:o. Uti underdånigt memorial den 16 November 1875 hade, på

sätt i statsrådsprotokollet (Bil. N:r 6 b sid. 53 och 54) är meddeladt,

Ofverintendentsembetet anfört att, sedan de båda förut skilda anslagen för

underhåll och reparationer af publika byggnader, det ena afseende sådana i

hufvudstaden och det andra byggnader i landsorten, blifvit genom 1872 års

s. 29 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.

29

Riksdags bifall till Kongl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning förenade till

ett anslag, hade Embetet, med anlitande af då befintlig behållning å landsortsanslaget,

uppgående till 58,547 kronor 20 öre kunnat låta verkställa åtskilliga

mer betydande förändrings- och tillbyggnadsarbeten vid kronans egendomar

i Stockholm, hvartill medel annars saknats.

Då det emellertid varit nödigt att under åren 1873 och 1874 verkställa

omfattande reparationsarbeten jemväl vid kronans hus i landsorten,

der arbeten för iordning sställande af länsresidensen i Kalmar, Iiernösand

och Luleå egt rum för en kostnad af tillsammans 29,906 kronor, kunde

något öfverskott å landsortsmedlen numera så mycket mindre vara för byggnaderna

i hufvudstaden att påräkna, som, i stället för behållningar, värdet

af påsynade, men i brist af medel ej verkstälda, arbeten i orterna, utgörande

år 1872 571 kronor, sedermera stigit, synnerligast i följd af ökade pris å

materialier och arbetslöner, år 1873 till 8,000 kronor, år 1874 till 21,722

kronor 85 öre och år 1875 till 10,716 kronor. De arbeten åter vid kronans

hus i Stockholm, hvilkas utförande till följd af bristande tillgångar ej kunnat

ega rum, hade samtidigt uppgått till följande belopp, nemligen

år 1872

„ 1873

* 1874

„ 1875

kronor 15,612: 85

„ 14,835: —

„ 45,213: 50

„ 34,551: —

Med anledning häraf hade Öfverintendentsembetet i underdånighet

hemstält om tillökning i förevarande anslag med 34,580 kronor efter följande

grunder:

a) för Nationalmuseibyggnaden, tillökning i redan anvisade underhållsmedel,

2,600 kronor, med............................................................... kronor 2,400: —

hvilka båda belopp tillsammans motsvarade % procent

af byggnadens till 2,000,000 kronor beräknade värde;

b) för öfriga hus i hufvudstaden, hvilka, enligt en memorialet

bilagd förteckning, tillkommit efter bestämmandet

af underhållsmedlen för kronans byggnader i

Stockholm, % procent af de tillkomna byggnadernas

värde....................................................................................... » 8,000:

c) samt slutligen, på grund af stegrade pris å byggnadsmaterialier

och arbetsbiträden, 20 procent af det nuvarande

statsanslagets till byggnader och reparationer

belopp, 120,900 kronor ...................................................... » 24,180: —

tillsammans kronor 34,580: —

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Angående

öfriga ordinarie

anslag.

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.

Enär af den i ärendet förebragta utredning framginge, att i fråga

varande anslag i den del, som afsåge byggnader i Stockholm under tiden

efter år 1844, då detsamma utgjorde 48,000 riksdaler, blifvit förhöjdt med

allenast det jemförelsevis obetydliga beloppet af 2,600 riksdaler, ehuru under

samma tid prisen å så väl dagsverken som byggnadsmaterialier kunde antagas

° hafva nära nog fördubblats, hvaraf, på sätt Öfverintendentsembetet

framhållit, följden blifvit, att en stor mängd reparationer å statens byggnader

i Stockholm mast af brist pa medel åsidosättas, hade det synts vara

uppenbart, att en förhöjning i anslaget till byggnader och reparationer måste

ega rum, så vida berörda byggnader ej skulle småningom af vanvård förfalla;

och har Kongl. Maj:t på grund häraf föreslagit, att Riksdagen måtte

bevilja en förhöjning af 34,580 kronor.

Då behofvet af den sålunda äskade anslagsförhöjningen synts Utskottet

vara genom hvad sålunda blifvit anfördt till fullo ådagalagdt, tillstyrker

Utskottet,

att Riksdagen må, på sätt Kongl. Maj:t föreslagit, bevilja

en förhöjning af 34,580 kronor i reservationsanslaget

till byggnader och reparationer, hvarigenom berörda anslag

således skulle komma att utföras med 155,480 kronor,

att på enahanda sätt, som förut blifvit bestämdt, af Kongl.

Maj:t disponeras.

8:o. I afseende å öfriga under Sjunde hufvudtiteln uppförda ordinarie

anslag, hvilka här ofvan ej finnas omförmälda, har Kongl. Maj:t ej

föreslagit annan ändring än att förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser

matte höjas med det belopp, som erfordrades för vinnande af jemn

slutsumma a hufvudtitelns ordinarie anslag; och hemställer Utskottet,

att samtliga i fråga varande anslag må bestämmas till

enahanda belopp, som i nu gällande riksstat äro upptagna,

dock med förbehåll om den ändring i aflöningsanslaget

till Mynt- och Kontrollverken, som kan blifva

en följd af pröfningen utaf Kongl. Maj:ts den 31 nästlidne

Januari till Riksdagen aflåtna nådiga proposition,

angående ny lönestat för nämnda verk, samt med iakttagande

af den jemkning i anslaget till “skrifmaterialier

och expenser, ved m. m.“, som för jemnande af hufvudtitelns

slutsumma blifver erforderlig.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 21.

31

Angående tillfälliga behof, hänförliga till sjunde hufvudtiteln äro

följande framställningar gjorda:

Departementets expedition.

9:o. För fortfarande tillämpning af den nya aflöningsstaten för A«g-«nsIa9f°r

Finansdepartementets expedition har Kongl. Maj:t för 1877 äskat ena- ditionen.

handa anslag, som blifvit af Riksdagen för år 1876 beviljadt, eller

9,700 kronor; hemställande Utskottet,

att det äskade anslagsbeloppet, 9,700 kronor, må

för år 1877 på extra stat anvisas.

Kammarkollegium.

10:o. Uti statsrådsprotokollet (Bil. N:o 6 b sid. 18) är modde- jåas''tärf^lia^

ladt, hurusom Kongl. Maj:t under den 12 November 1875 beslutit, att Kammarkoinådig

proposition skulle till Riksdagen aflåtas derom, att de hospitalen

tillhöriga fastigheter, frälseräntor och andra afgälder af fast egendom

äfvensom öfriga tillgångar af hvad beskaffenhet de vara måtte,

skulle till statsverket indragas; hvarvid Kong]. Maj:t tillika förklarat

att, derest berörda nådiga framställning af Riksdagen bifölles, vården

af hospitalens fasta egendomar skulle uppdragas åt Kammarkollegium.

Uå dessa egendomar uppginge till ett antal af 431, med en afkastning,

som af Serafimer-ordensgillet beräknats till 121,641 kronor 97

öre, hade så väl de för utredning af förevarande fråga tillsatte komiterade

som ock Kammarkollegium i sitt jemte Statskontoret öfver

komiterades förslag afgifna utlåtande ansett kollegii personal otillräcklig

att jemte förutvarande bestyr äfven ombesörja förvaltningen af berörda

fastigheter och förty hemstält, att ett belopp, motsvarande aflöningen

för en kammarförvandt, måtte för ersättande af det ökade

arbetet inom kollegium ställas till dess disposition.

Enär frågan om den framtida förvaltningen af statens egendomar

för närvarande vore beroende på utredning samt det sålunda

kunde anses ovisst, huruvida berörda förvaltning fortfarande komme

att åt Kammarkollegium uppdragas, hade den tillökning i kollegii arbetskrafter,

som otvifvelaktigt blefve erforderlig, derest kollegium

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.

Ang. dyrtidstillägg

för Kärnmark

(illegitim.

skulle öfvertaga förvaltningen af ofvanberörda egendomar, synts icke

böra på ordinarie stat uppföras.

Mot det belopp, som blifvit föreslaget såsom ersättning för kollegii

genom berörda förvaltning ökade arbete hade emellertid någon

anmärkning synts ej skäligen kunna göras; och har Kongl. Maj:t

alltså, under förutsättning af Riksdagens bifall till Kongl. Maj:ts nådiga

proposition angående hospitalsväsendets förändrade organisation,

äskat att å extra stat för år 1877 måtte för tillfällig förstärkning i

Kammarkollegii arbetskrafter uppföras ett belopp af 3,000 kronor;

hemställande Utskottet, som härvid ej funnit något att erinra,

att hvad Kongl. Maj:t sålunda föreslagit, må, under

den gjorda förutsättningen, vinna Riksdagens

bifall.

ll:o. Vid senaste riksdag beviljades för Kammarkollegii embets-

och tjenstemän dyrtidstillägg för innevarande år till sammanlagdt

belopp af 19,440 kronor, hvari icke var inberäknadt dylikt tillägg åt

kollegii president. Då i fråga om beloppet af det dyrtidstillägg, som

för år 1877 borde för i fråga varande embetsverk uppföras, förekomme,

att i det förslag till lönereglering för rikets Idofrätter, som

komme att för Riksdagen framläggas, lönerna för Hofrätternas presidenter

blifvit föreslagna till 10,000 kronor, samt enahanda belopp

syntes böra, äfven under afvaktan å en lönereglering, tillkomma bebemälde

presidenters vederlikar i andra med Hofrätterna likstälda

embetsverk, har Kongl. Maj:t begärt att, jemte det vid senaste riksdag

för Kammarkollegium beviljade dyrtidstillägg, ett dylikt tillägg af

1,000 kronor måtte beviljas för kollegii president, och att således å extra

stat för år 1877 måtte såsom dyrtidstillägg åt embets- och tjenstemän

uti i fråga varande kollegium uppföras ett belopp af 20,440 kronor.

Utskottet, som i öfrigt icke haft något att mot förevarande framställning

erinra, har emellertid af skäl, som, i fråga om äskadt dyrtidstillägg

åt chefen vid Styrelsen för statens jernvägstrafik, finnas

anförda uti Utskottets rörande regleringen af utgifterna under Riksstatens

sjette hufvudtitel afgifna utlåtande, icke kunnat biträda Kongl.

Maj:ts förslag om beviljande af dylikt tillägg åt Kammarkollegii president;

hemställande alltså Utskottet,

a) att Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställning,

i hvad densamma afser beviljande af dyrtidstillägg

åt presidenten i Kammarkollegium, icke må

vinna Riksdagens bifall; och

b) att såsom dyrtidstillägg åt Kammarkollegii embets-

och tjenstemän för år 1877 må för samma år

s. 33 Kontrollera mot PDF

Stuts- Utskottets Utlåtande N:o 21.

33

på extra stat anvisas enahanda belopp, 19,440 kronor,

som blifvit till nämnda ändamål för innevarande

år beviljadt.

12:o. För år 1877 har Kong]. Maj:t i enlighet med Kammar- Anjg“^^för

kollegii hemställan af Riksdagen begärt till granskning af nya jorde- arbetet

böcker ett extra anslag af 12,600 kronor, bvilket utgör enahanda belopp,

som det af 1875 års Riksdag dertill beviljade med afdrag af

1,000 kronor expensmedel, som icke ansetts under år 1877 erforderliga.

Beträffande jordeboksarbetets nuvarande ståndpunkt har från

vederbörande erhållits det meddelande, att jordeböckerna för Kronobergs,

Blekinge, Gotlands och Stockholms län under åren 1872—1874

blifvit faststälda; att under innevarande år jordeböckerna för Kristianstads

och Skaraborgs län komrne att fastställas; och att, efter det jemväl

under innevarande år antagligen granskningen af samtliga de på grund

af Kongl. Kungörelsen den 5 Oktober 1871 upprättade förteckningar

öfver de till statsverket indragna rånte- och kronotiondeanslag hunnit

afslutas och de under granskningen uppkomna anmärkningar blifvit

af Kollegium pröfvade, ett år torde blifva tillräcklig tid för granskning

och omskrifning af hvarje jordebok.

Uppå Kongl. Mapts derom gjorda framställning biföllo Rikets

Ständer vid 1856 — 1858 års riksdag inrättandet af ett särskildt jordebokskontor

för granskning ej mindre af de nya jordeböckerna, än af

förvandlingsuträkningar för räntors omsättning och förenkling, m. m.,

b vilka borde till grund för jordeböckerna först upprättas, samt anvisade

härtill ett extra anslag af 100,000 riksdaler, att efter behof utgå

under åren 1858, 1859 och 1860. För jordeboksarbetets fortgång anvisades

derefter 24,700 riksdaler för hvart och ettafåren 1861— 1870.

Med 1870 års utgång indrogs jordebokskontoret, och arbetet med

granskningen af de nya jordeböckerna sattes i närmare förbindelse

med Kammarkollegium och dess provinskontor, samt fördelades

på fyra afdelningar, hvardera med en föreståndare och biträden; hvarjemte

anslaget nedsattes till 15,000 riksdaler, hvilket belopp äfven för

åren 1872 och 1873 beviljades, men för år 1874 minskades till 10,500

kronor, enär jordeboksarbetet då afsågs att endast fortgå å tre afdelningar.

h ör beredande af 20 procent dyrtidstillägg till tjenstemännen,

ökades anslaget åter för 1875 och 1876 till 13,600 kronor.

Efter? det redan 1867 års Riksdag uti underdånig skrifvelse den

8 Maj samma år framhållit vigten deraf, att jordeboksarbetet blefve

inom den möjligen kortaste tid afslutadt, anhöll Riksdagen i underdånig

skrifvelse den 22 Maj 1873, att Kongl. Maj:t täcktes tillse, huruvida

icke åtgärder kunde vidtagas, hvarigenom jordeboksarbetet med

Bih. till llihsä. Frot. 1876. 4 Sami. 1 Afä. 11 lläft. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 21.

tillfyllestgörande noggrannhet skyndsammare bedrefves, så att dess

afslutande inom en icke allt för aflägsen framtid kunde vara att emotse;

och uti det Kongl. Majits nådiga proposition til: 1874 års riksdag

angående statsverkets tillstånd och behof bifogade statsrådsprotokoll

öfver finansärenden meddelades redogörelse för de åtgärder, som med

anledning af sistberörda underdåniga skrifvelse blifvit vidtagna för

arbetets skyndsammare bedrifvande.

Af hvad ofvan blifvit anfördt vill det emellertid synas, som

skulle äfven med den nu antagna planen för jordeboksarbetena dessa

komma att ännu många år fortgå, innan alla jordeböckerna hinna

blifva faststälda. Då det likväl bör kunna skäligen förväntas, att

vederbörande låta sig angeläget vara att såi mycket som möjligt påskynda

arbetena, samt det nu äskade anslagsbeloppet utgör hvad Kammarkollegium

ansett sig kunna under nästa år för ändamålet använda,

tillstyrker Utskottet,

att till granskning af nya jordeböcker må för år

1877 anvisas ett extra anslag af 12,600 kronor.

Statskontoret.

13:o.

Statskontoret

Vid

Kongl.

Majrt har för genomförandet af ny organisation af

Ang. genom- Statskontor et på extra stat för år i 877 äskat 21,600 kronor.

{IgTJslnlJof Vid afgifvandet af särskildt utlåtande i anledning af Kongl. Majrts

Statskontoret, den 24 nästlidna Januari till Riksdagen aflåtna nådiga proposition

angående ny lönestat för Statskontoret kommer Utskottet att jemväl

yttra sig öfver ofvanberörda nådiga framställning; hvilket Utskottet

här skolat

Ang. betäckande

af Statskontorets

förskott.

anmäla.

14:o. Vidare har Kongl. Majrt, enär Statskontoret vid sin afgifna

berättelse om statsverkets tillstånd och förvaltning fogat en förteckning

å icke godtgjorda förskott till belopp af 30,868 kronor 91

öre, hvilka borde i vanlig ordning till godtgörande hos Riksdagen

anmälas, äskat, att nämnda belopp måtte, i likhet med hvad vid senaste

riksmöte egde rum, såsom extra anslag under Siatskontoret

för år 1877 uppföras; och, då Utskottet icke funnit något att vid de

i fråga varande anvisningarne erinra, får Uiskottet, som öfver de särskilda

utgiftsposterna låtit upprätta härhos bilagdt sammandrag (Bil.

litt D), tillstyrka,

att till betäckande af i fråga varande af Stats
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 21.

35

kontoret utbetalda förskott må för år 1877 på extra

stat anvisas 30,868 kronor 91 öre.

Kammarrätten.

15:o. Åt personalen vid Kammarrätten beviljades af senaste

riksdag dyrtidstillägg till belopp af 22,320 kronor, deri ej ingick något

sådant tillägg åt i fråga varande embetsverks president. I likhet med

hvad för Kammarkollegium egt rum, har Kongl. Maj:t nu begärt,

att, utom det af Riksdagen för år 1876 beviljade dyrtidstillägg åt

Kammarrätten, sådant tillägg till belopp af 1,000 kronor måtte beviljas

jemväl för embetsverkets president, och att således såsom dyrtidstillägg

åt embets- och tjenstemän inom Kammarrätten måtte å

extra stat för år 1877 uppföras ett belopp af 23,320 kronor.

Utskottet har emellertid, på grund af hvad här ofvan under

punkten 11 blifvit i fråga om enahanda löneförbättring åt Kammarkollegii

president anfördt, icke kunnat biträda Kongl. Maj:ts nådiga

förslag om anvisande af dyrtidstillägg åt presidenten i Kammarrätten;

hemställande alltså Utskottet:

a) att Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställning,

i hvad densamma afser beviljande af dyrtidstillägg

åt presidenten i Kammarrätten, icke må

vinna Riksdagens bifall; och

b) att såsom dyrtidstillägg åt Kammarrättens

embets- och tjens emän för år 1877 må för samma

år på exira stat anvisas enahanda belopp, 22,320

kronor, som blifvit till nämnda ändamål för innevarande

år beviljadt.

Öfverintendents-embetet.

16:o. Såsom dyrtidstillägg till embets- och tjenstemännen vid

öfverintendents-embetet för år 1877 har Kongl. Maj:t äskat 4,100

kronor att å extra stat för samma år uppföras.

Beloppet af det åt i fråga varande embetsverk af senaste Riksdag

för år 1876 beviljade dyrtidstillägg uppgår till 3,980 kronor. I

afseende å denna summa är i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 6 b sid.

Ang. dyrtids■

tillägg för

Kammarrätten.

Ang. dyrtidstillägg

för

Öfverintendents-embetet.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Stats-Utskottets Utlåtande N-.o 21.

Ang. löne- och

dyrtidstillägg

åt skogsstyrelsen.

21 och 22) anmärkt, att det i densamma ingående dyrtidstillägget

till Ofverintendenfs-embetets sekreterare blifvit beräknadt allenast å

det belopp, 2,400 kronor, hvartill lönen för nämnda befattning tillförene

varit bestämd. Vid riksdagen 1865—1866 höjdes emellertid lönen

till 3,000 kronor; men då sekreteraren i Öfverintendents-embetet F.

A. Ekmarck år 1869 af Kongl. Maj:t förordnades att, med bibehållande

af berörda sekreterarebefattning, tillika vara kanslist i Finansdepartementets

expedition, gjordes dervid det vilkor, att han skulle

afstå? från lönetillökningen. Så länge Ekmarck förenade dessa båda

tjenster och sekreterarelönen således utgick med blott 2,400 kronor,

hade dyrtidstillägget jemväl rätteligen beräknats allenast å sistnämnda

belopp. Men, sedan Ekmarck den 29 Oktober 1875 erhållit afsked

från kanslistbefattningen samt till följd deraf tillträdt sekreterarelönen,

sådan den blifvit af nyssnämnda Riksdag bestämd, hade äfven dyrtidstillägget

synts böra derå beräknas och följaktligen höjas med 120

kronor.

Då Utskottet, af hvad sålunda blifvit anfördt-, funnit den nu

föreslagna förhöjningen i det af senaste Riksdag såsom dyrtidstillägg

för Öfverintendents-embetet anvisade belopp af omständigheterna betingad

samt vid framställningen i öfrigt ej haft något att anmärka,

hemställer Utskottet,

att såsom dyrtidstillägg åt Öfverintendents-embetets

embets- och tjenstemän må för år 1877 anvisas

ett extra anslag af 4,100 kronor.

Skogsväsendet.

17:o. Såsom dyrtidstillägg åt Skogsstyrelsen har Kongl. Maj:t

för år 1877 på extra stat äskat enahanda belopp, 2,380 kronor, som

blifvit för innevarande år för samma ändamål beviljadt.

Uti denna summa ingår icke något dylikt tillägg åt Styrelsens

chef. Af skäl, som finnas anförda under punkten 6 här ofvan, har

Utskottet emellertid ansett billigheten kräfva, att någon tillfällig löneförbättring

bereddes bemälde cbef och i sådant hänseende förestält

sig att, i stället för de af Kongl. Maj:t föreslagna tjenstgöringspenningarne

till belopp af 2,000 kronor, ett tillfälligt lönetillägg af 1,000

kronor borde för år 1877 denne embetsman beviljas; och Utskottet

som vid Kongl. Maj:ts ofvan berörda förslag om dyrtidstillägg för

s. 37 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 21. 37

Skogsstyrelsens personal i öfrig! ej haft något att erinra, tår, alltså

nu hemställa,

att såsom lönetillägg åt Skogsstyrelsens chef samt

dyrtid stillägg åt dess ö frige embets- och tjensteman

må för år 1877 på extra stat anvisas 3,380 kronor

till den å bilagde tabell (Bil. Litt. A) angifna fördelning.

18:o. Vid sistlidne riksdag uppfördes anslaget till Skogsinstitutet Angående antill

ett förhöjdt belopp af 20,400 kronor, och har Kong!. Maj:t nu hos

Riksdagen äskat att ifrågavarande anslag måtte för år 1877 uppföras

till enahanda belopp och fördelning, som vid berörda riksdag faststäldes.

Utskottet, som ej härvid funnit något att erinra, hemställer,

att Riksdagen må till Skogsinstitutet på extra stat

för är 1877 anvisa enahanda belopp, som för innevarande

år blifvit beviljadt, eller 20,400 kronor.

19:o. Vid båda de senaste riksdagarne har för anställande af Angående «»- högst sex skogsingemörer till enskilde skogsegares tjenst anvisats ett

förslagsanslag af 15,000 kronor; och har Kongl. Maj:t nu föreslagit,

att enahanda belopp måtte jemväl för år 1877 till berörda ändamål

anvisas.

Uti statsrådsprotokollet (Bil. N:o 6 b, sid. 49) är redogörelse

lemnad för de åtgärder, som i och för användningen af ifrågavarande

anslag hittills blifvit vidtagna; och får, med hänvisande dertill, Utskottet

tillstyrka,

att för anställande af högst sex skogsingeniörer

må på extra stat för år 1877 anvisas ett förslagsanslag

af 15,000 kronor.

20:o. Till enskilda skogsskolor har Kongl. Maj:t äskat på extra Angående anstat

för år 1877 ett anslag af 11,400 kronor. T/ttmde*”}

Vid de båda senaste riksdagarne har för inrättande af tvä nya skogsskolor.

skogsskolor i län, der sådan skola ej funnes, anvisats 7,600 kronor,

hvilket belopp skulle enligt Kongl. Maj:ts disposition utgå med 3,800

kronor fö:- hvarje skola, under vilkor att hvad derutöfver erfordrades

för en sådan skolas inrättande skulle af ett eller flera landsting bekostas.

Uti statsrådsprotokollet (Bil. N:o 6 b, sid. 47 och 4<H) är redogörelse

lemnad för de åtgärder, som i och för användningen af berörda

anslag hittills blifvit vidtagna, af hvilken redogörelse inhemtas, att en

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.

skogsskola vore afsedd att upprättas inom Jönköpings och en inom

Vermlands län. Enligt hvad i statsrådsprotokollet vidare är meddeladt

hade Skogsstyrelsen, i sitt afgifna underdåniga memorial om

staterna för skogsväsendet, i fråga om de enskilda skogsskolorna erinrat,

hurusom redan år 1856 en dylik skola blifvit inrättad vid Skogshåll

i Södermanlands län, hvilken dels medelst anslag af länets hushållningssällskap,

dels med ett till en början från skogsplanteringskassan

utgående, efterhand till 2,500 kronor förhöj dt och nu å reservationsanslaget

för skogsväsendet anvisadt bidrag allt sedan nyssnämnda

år fortgått fullt jemförlig med statens skogsskolor. Detta bidrag

hade senast blifvit den 20 Januari 1871 beviljadt för en tid af

fem år, hvilka tilländavinge den 1 November 1876; och hade hushållningssällskapet

i underdånig skrifvelse den 12 November 1875, under

förmälan att det icke allenast vore för hushållningssällskapet omöjligt

att med de penningemedel, hvilka stode sällskapet till buds, ensamt

vidkännas alla de med skolans bibehållande förenade utgifter, utan att

fast hellre väsentliga svårigheter uppstode för sällskapet att fortfarande

kunna med enahanda ärsanslag som för närvarande bidraga till skolans

uppehållande, anhållit, att, då undervisningen om skogens vård

och skötsel vore lika mycket en statens som provinsens angelägenhet,

och skogvaktareskolan vid Skogshåll säkerligen visat sig vara af icke

mindre gagn än öfriga af staten understödda skogsskolor, ett årligt

anslag af 3,800 kronor, motsvarande hvad som numera vore i statsunderstöd

anvisadt åt hvarje annan skogsskola i riket, måtte i nåder

beviljas för skogvaktareskolan vid Skogshåll, att utgå under fem år,

räknade från och med den 1 November 1876, med förbindelse för

hushållningssällskapet att ansvara för de kostnadsbelopp, som utöfver

statsanslaget erfordrades för skolans behöriga verksamhet under nämnda

tid, hvilken framställning blifvit af Skogsstyrelsen understödd. Då

Skogshålls skogsskola vore af samma art som de skolor, för hvilkas

inrättande Rikdagen beviljat medel; då skolans långvariga verksamhet

städse varit synnerligen väl vitsordad; då behofvet af understöd fölen

skogsskola inom Södermanlands län ej kunde antagas vara mindre

än för en skola inom Vermlands eller Jönköpings ilän, och då det

skulle leda till ordning och reda, att samtliga” bidragen till enskilda

skogsskolor sammanfördes till ett anslag, hade Kongl. Maj:t ansett ett

belopp af 3,800 kronor böra jemväl för Skogshålls skogsskola äskas.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt har Utskottet funnit

det nu begärda förhöjda anslaget till underhåll af enskilda skogsskolor

böra af Riksdagen beviljas; och får Utskottet alltså hemställa,

s. 39 Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 21.

39

att till underhåll af tre enskilda skogsskolor må

för år 1877 anvisas ett extra anslag af 11,400 kronor,

att under hittills stadgade vilkor utgå.

2 lo. Vid senaste riksdag anvisades för undersökningar af val- Angående «»- tendrag inom Norrbottens län till Kongl. Maj:ts disposition för år 1876 vattendrag i

ett extra anslag af 6,000 kronor. Då emellertid, på sätt statsråds- Norrbottens.

protokollet (Bil. N:o 6 b sid. 50) gifver vid handen, af detta anslag -

omkring 1,000 kronor komma att under innevarande år åtgå för den,

enligt Kongl. Maj:ts bemyndigande, af Skogsstyrelsen förordnade besigtning

rörande beskaffenheten af de elfrensningar och strömbyggnader,

som af enskildt bolag biifvit verkstälda i Lule eif med några

af dess genom kronomärke!- flytande bivatten, hvarigenom tillgången

för bestridande af kostnaderna vid här ifrågavarande undersökningar

minskades, vore på grund häraf och enär, oafsedt förberörda, ej beräknade,

men nödvändiga utgift, de för år 1876 anvisade medlen jemväl

i öfrigt antagligen blefve otillräckliga, af behofvet påkalladt att

nu ifrågavarande anslag för nästkommande år höjdes till 7,000 kronor;

och har Kongl. Maj:t förty föreslagit Riksdagen att till undersökningar

af vattendragen i Norrbotten å extra stat för år 1877 anvisa ett anslag

till Kongl. Maj:ts disposition af 7,000 kronor.

Utskottet, som härvid ej funnit något att erinra, får med hänvisande

till den ytterligare utredning i ämnet, som finnes i statsrådsprotokollet

meddelad, tillstyrka,

att för undersökningar af vattendrag i Norrbotten

må till Kongl. Maj:ts disposition för år 1877 anvisas

ett extra anslag af 7,000 kronor.

Ombyggnad af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande» i Malmöhus län

einbetslokaler.

22:o. Till ombyggande af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande» i Angående omMalmöhus

läns nnhcidokaler har Kongl. Maj:t äskat ett belopp af 140,000 b?99nad «/

kronor, att å extra stat uppföras och utgå med 80,000 kronor under ‘Malmö.

år 1877 och 60,000 kronor under år 1878.

Af den utredning, som i fråga om förevarande anslagsbehof'' biifvit

uti statsrådsprotokollet (Bil. N:o 6 b sid. 57— 62) meddelad, har inhemtats,

att vid den årsbesigtning som af en magistratsperson med biträde

af vederbörande stadsarkitekt och andra sakkunnige män under

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Stats-Utskottets Utlåtande N-.o 21.

år 1874 hållits å ifrågavarande embetslokaler, hade besigtningsmännen

anmärkt, att samtliga embetsrummen och arkivlokalerna, hvilka vore

högst olämpligt inrättade och förlagda, befunnes i så ruskigt, fuktigt

och förfallande skick, att desamma icke förtjenade att påkostas de

högst betydliga summor, som för deras ordentliga iståndsättande skulle

erfordras, enär hvarken nödigt utrymme eller för embetspersonalen

sunda och ljusa arbetslokaler derigenom kunde vinnas. Besigtningsmännen

ansåge sig derföre icke böra tillstyrka någon som helst vidare

reparation å nämnda lägenheter, utan förordade dessas skyndsamma

förflyttande till annat för det folkrika länet och den i stark utveckling

stadda gränsstaden mera passande residenshus.

Under åberopande af besigtningsmännens berörda yttrande har

Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i underdånigt memorial den 30 November

1874 föreslagit åtgärder för de påpekade olägenheternas afhjelpande,

hvarvid Kongl. Maj:ts Befallningshafvande anfört hurusom

enhvar, som tagit ifrågavarande embetslokaler i betraktande, måste

instämma uti omförmälda angående deras beskaffenhet afgifna omdöme.

Under det att Malmöhus län vore det folkrikaste af alla rikets län

samt i ekonomisk utveckling och affärsliflighet icke stode efter något

af de öfriga länen, vore näppeligen någonstädes länsstyrelsens lokaler

så inskränkta och i alla utseenden otillfredsställande som

just i Malmö. Genom utrymmets otillräcklighet försvårades äfven

sjelfva arbetet; och arkiven, af dyrbar och rikhaltig beskaffenhet,

kunde icke sa, som sig borde, vårdas, utom det att de för eldfara

funnes mer än nödigt blottstälda. Vid sådant förhållande kunde det,

på sätt äfven besigtningsmännen anmärkt, icke vara skäl att nedlägga

stora kostnader på eljest högst nödiga reparationer och förbättringar

derå, utan syntes den enda rätta och för framtiden äfven billigaste utvägen

vara, att med allra första nybyggnad af lokalerna företoges.

Kong]. Maj:ts Befallningshafvande hade vidare anfört, att för

att åt embetslokalerna med arkiv bereda erforderligt utrymme, blefve

nödigt att dertill använda område, som nu begagnades för boställslägenheterna,

och dessa, hvilka icke tålde någon minskning, måste

följaktligen få sin ersättning på annat håll. För de sålunda erforderliga

nybyggnads- och förändringsarbetena hade Kongl. Maj ts Befallningshafvande

låtit uppgöra förs lagsritningar hvarjemte kostnadsförslag

upprättats, hvilket, jemväl omfattande vid syn å boställslägenheterna

nödiga funna förbättringar å sådana lägenheter, hvilka ej skulle i

öfrigt undergå förändring, slutade å 127,429 kronor 76 öre, hvartill

borde för hyrande af embetslokaler under ombyggnadstiden, antagen

s. 41 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.

41

till två år, samt flyttningskostnader läggas ett belopp af omkring 10,000

kronor.

Uti ett öfver Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes ifrågavarande

framställning afgifvet underdånigt utlåtande hade Öfverintendentsembetet

äfven för sin del vitsordat hvad af vederbörande myndigheter

i orten blifvit beträffande det nu ifrågavarande länsresidensets embetslokaler

upplyst och erinradt. Vid granskning hos Öfverintendents-embetet

af omförmälda ritnings- och kostnadsförslag hade anledning till anmärkning

ej förekommit. Öfverintendents-embetet hade likväl hemstält, att,

i sammanhang med de sålunda föreslagna arbetena, hvilka afsåge uppförande

af ett nytt embetshus vid Adelgatan samt förändring eller reparation

af residensets flyglar mellan detta hus och det vid stadens

stora torg belägna landshöfdmgebostället, fasaden å detta senare måtte

gifvas en den sistnämnda platsen samt den restaurerade residensbyggnaden

motsvarande prägel. Och ansåge för den skull Öfverintendentsembetet,

att anslagssumman borde ökas med 2,500 kronor, hvadan

den skulle i sin helhet uppgå till 140,000 kronor.

Jemte det att Kongl. Maj:ts Befallningshafvande framstält ifrågavarande

förslag till ombyggnad af en del af det nuvarande landshöfdingeresidentshuset

i Malmö, hade Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

tillika framkastat ett alternativt förslag om byggande af ett helt och

hållet nytt residenshus samt äfven öfverlemnat ritningar och kostnadsförslag

öfver en dylik byggnad. (Se statsråds-protokollet Bil. N:o 6 b,

sid. 59 och följande.)

Af hvad besigtningsmännen vid omförmälda årsbesigtning, Kong].

Maj:ts Befallningshafvande och öfverintendents-embetet sammanstämmande

anfört hade det synts vara uppenbarligen ådagalagdt, att någon åtgärd

måste vidtagas för att bereda bättre embetslokaler åt Kongl.

Maj:ts Befallningshafvande i Malmöhus län.

I fråga om hvilketdera utaf de af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

framlagda förslag vore att föredraga, så visade erfarenheten

visserligen ofta, att det i längden vore billigare att bygga ett helt

och hållet nytt (hus, än att ombygga och reparera ett gammalt och

förfallet; men då Öfverintendents-embetet såsom landets förnämsta officiela

auktoritet i byggnadsfrågor ansett det icke vara omöjligt, att

ännu under en längre tid begagna det nuvarande landshöfdingeresidenset,

sedan detsamma blifvit på föreslaget sätt förändradt, samt skilnaden

i kostnaderna för de båda föreslagna byggnadsföretagen uppginge

till en jemförelsevis så betydlig summa som 78,500 kronor,

Bih. till Riksd. Prot. 1876. 4 Sami. 1 Afd. 11 Haft. 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.

Angående anslag

för kolonien

S:t Barthélemy.

hade förslaget om det nuvarande residensets ombyggnad synts böra

vinna bifall.

Af hvad sålunda förekommit har Utskottet funnit det vara till

fullo utredt, att behofvet oundgängligen krafvel- det antingen de för

Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Malmöhus län anvisade embetslokalerna

ombyggas eller ock nya sådana anskaffas; och då, enligt

hvad vederbörande upplyst, det nuvarande länsresidenset, efter att

hafva undergått den ifrågasatta ombyggnaden och reparationen, antagligen

torde kunna under en ganska lång tidrymd motsvara sitt

ändamål samt kostnaden för dylik ombyggnad blifver ej obetydligt

lägre än för uppförandet af ett helt och hållet nytt landshöfdingeresidens,

har Utskottet funnit sig böra instämma i Kongl. Maj:ts i ämnet

nu afgifna nådiga förslag.

Utskottet hemställer alltså,

att Riksdagen må för ombyggnad af Kongl. Maj:ts

Befallningshafvandes i Malmöhus län embetslokaler

i Malmö jemte dermed samband egande byggnadsoch

reparationsarbeten å den öfriga delen af landshöfdingeresidenshuset

i nämnda stad, äfvensom för

betäckande af öfriga dermed eljest förenade kostnader,

bevilja ett belopp af 140,000 kronor samt

deraf till utgående under år 1877 på extra stat anvisa

80,000 kronor.

Kolonien S:t Barthélemy.

23:o. Kongl. Maj:t har af Riksdagen äskat, att det förslagsanslag

å 25,000 kronor, som för innevarande år blifvit å extra stat uppfördt

såsom bidrag till bestridande af kolonien S:t Barthélemys förvaltningskostnader,

måtte äfven för år 1877 på enahanda sätt anvisas, men, för vinnande

af jemn slutsumma å de extra anslagen, utföras med 25,191

kronor 9 öre.

Då emellertid det synts Utskottet mindre lämpligt att nu bestämma

det ifrågavarande förslagsanslaget till så ojemn summa, som den af

s. 43 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.

43

Kongl. Maj:t nu föreslagna, helst på förhand ej lärer kunna med full

visshet beräknas, huru stort belopp för slutsummans jemnande erfordras,

föranlåtes Utskottet hemställa,

att till bestridande af förvaltningskostnaden för kolonien

S:t Barthélemy må för år 1877 på extra stat

anvisas ett förslagsanslag af enahanda belopp, 25,000

kronor, som för innevarande år blifvit beviljadt; dock

att anslaget framdeles torde få jemkas i den mån

sådant för vinnande af jemn slutsumma å de extra

anslagen kan finnas beliöfligt.

Stockholm den 28 Februari 1876.

På Stats-Utskottets vägnar:

CAEL EKMAN.

Reservationer:

vid 11:te punkten mom. a. (ang. dyrtidstillägg för presidenten i

Kammar-kollegium) af Herr -J. fl. Rosensvärd.

vid lo punkten mom. a. (ang. dyrtidstillägg för presidenten i Kammarrätten

af Herr J. 11. Rosensvärd.

vid 17 punkten (ang. lönetillägg åt chefen för Skogsstyrelsen m.

m.) af Herrar C. Ekman, Grefve G. Beck-Friis, F. Hederstjerna, L. Nordenfelt,

Friherre C. Skogman, Grefve L. af Ugglas, Grefve A. Mörner,

C. Fetre, R. Montgomery Gederhielm, J. 11. Rosensvärd, Grefve Gr. Sparre

och J. IVidén, hvilka ansågo lönetillägget åt Skogstyrelsens chef böra

bestämmas till 2,000 kronor och således det i denna punkt tillstyrkta

anslagsbelopp höjas till 4,380 kronor.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.

Litt. A.

Förteckning öfver de af Stats-Utskettet föreslagna dyrtidstillägg under

Sjunde Hufvudtiteln för år 1877=

Nuvarande

Dyrtids-

aflöning.

tillägg.

Kammarkollegium:

1

Kammarråd ................................................

5,000

—

1,000

—

6,000

—

2

dito ................................................

10,000

—

2,000

—

12,000

—

1

dito ................................................

4,500

—

900

—

5,400

10,800

—

2

dito ...............................................

9,000

—

1,800

—

—

1

Sekreterare.................................................

3,500

—

700

—

4,200

—

1

Notarie.........................................................

2,800

—

560

—

3,360

—

2

dito .........................................................

5,600

—

1,120

—

6,720

—

1

dito .........................................................

2,500

—

500

—

3,000

—

1

dito ........................................................

2,500

—

500

3,000

—

1

Aktuarie ocli Registrator ...........................

2,500

1,200

—

500

—

3,000

—

1

Kanslist ......................................................

—

240

—

1,440

—

1

dito .....................................................

1,000

—

200

—

1,200

—

3

dito ......................................................

3,000

—

600

—

3,600

—

1

Advokatfiskal .............................................

3,500

—

700

—

4,200

—

1

Kanslist å Advokatliskalskontoret...............

2,000

400

—

2,400

1

dito dito ...............

1,000

200

—

1,200

1

Kamererare ...............................................

3,500

—

700

—

4,200

—

3

dito ................................................

10,500

—

2,100

—

12,600

—

| 1

Kammarförvandt..........................................

2,800

—

560

—

3,360

—

1

dito ..........................................

2,800

—

560

—

3,360

—

1

dito ..........................................

2,500

—

500

—

3,000

—

1

dito .........................................

2,500

—

500

—

3,000

—

1

Kammarskrifvare ......................................

1,600

—

320

—

1,920

—

4

dito .......................................

6,400

—

1,280

7,680

—

1

dito .....................................

1,000

—

200

1,200

—

4

dito .......................................

4,000

—

800

4,800

—

Summa

... —

—

19,440

—

—

—

Kammarrätten:

1

Kammarrättsråd ..........................................

5,000

—

1,000

—

6,000

—

2

dito ........................................

10,000

—

2,000

—

12,000

Transport

------ —

3,000

—---

—

s. 45 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.

45

Nuvarande

Dyrtids-

aflöning.

tillägg.

Transport

_

3,000

_

—

—

1 Kammarrättsråd ..........................................

4,500

—

900

—

5,400

—

2 dito ..........................................

9,000

—

1,800

—

10,800

—

1 Sekreterare...................................................

3,500

—

700

—

4,200

—

1 Notarie.........................................................

2,200

—

440

—

2,640

—

2 dito .........................................................

4,400

—

880

—

5,280

—

1 Aktuarie och Registrator ...........................

2,500

—

500

—

3,000

—

1 Kanslist å Aktuarie- och Registratorskon-

toret .........................................................

1,300

—

260

—

1,560

—

1 Kanslist .....................................................

1,000

—

200

—

1,200

—

2 dito ......................................................

2,000

—

400

—

2,400

—

1 Advokatfiskal .............................................

3,500

—

700

—

4,200

—

1 Kanslist å Advokatfiskalskontoret ............

1,500

—

300

—

i,80l)

—

1 Revisionskommissarie .................................

3,500

—

700

—

4,200

—

2 dito .................................

7,000

—

1,400

—

8,400

—

1 Revisor........................................................

2,500

—

500

—

3,000

—

6 dito .........................................................

15,000

—

3,000

—

18,000

—

1 dito .........................................................

2,000

—

400

—

2,400

—

li dito ........................................................

12,000

—

2,400

—

14,400

—

1 Kammarskrifvare .......................................

1,600

—

320

—

1,920

—

6 dito .......................................

9,600

—

1,920

—

11,520

—

1 dito .....................................

1,000

—

200

—

1,200

-•

7 dito ....................................

7,000

—

1,400

—

8,400

—

Summa

—

—

22,320

—

1

Öfverintendentsembetet:

1 Ofvcrintendent.............................................

5,500

500

—

6,000

—

] intendent......................................................

3,000

600

—

3,600

—

1 Arkitekt ......................................................

2,000

400

—

2,400

—

2 dito ......................................................

4,000

—

800

—

4,800

—

1 Konduktör...................................................

1,000

—

200

-—

1,200

—

3 dito ..................................................

3,000

—

600

—

3,600

—

1 Sekreterare...................................................

3,000

_

600

—

3,600

—

1 Kamererare och Kassör..............................

1,000

200

—

1,200

—

1 Kanslist och Kammarskrifvare ..................

1,000

| —

200

—

1,200

—

Summa

——

—

4,100

—

—

—

Skogsstyrelsen:

Chefen (lönetillägg) .......................................

6,000

—

1,000

—

7,000

—

1 Sekreterare..................................................

4,000

—

800

—

4,800

—

P Kamererare ................................................

3,500

•—

700

4,200

1 Aktuarie och Registrator ...........................

2,200

1 ~

440

_

2,640

1 Revisor.........................................................

2,200

440

_

2,640

Summa

I--

|-

| 3,380

1--

—

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.

Litt. B.

Uppgift å förskott, som blifvit till ersättande af Riksdagen anmälda.

l:o. Boställs- och hyresersättningar till landsstatstjenstemän för till

statsverket indragna boställen, enligt Kongl. brefven den 4

och 11 September 1874 ............................................................

Kronor.

12,186

öre.

50

2:o. Besekostnadsersättning och traktamenten m. m. till nämnderna

för reglering af presterskapets aflöning, enligt Kongl. brefven

den 20 November 1863, 24 Februari 1865 och den 11 De- cember 1874 ........................................................................

3,102

31

3:o. Kostnader för häftning af Kammarrådet F. A. Anderssons be- tänkande angående sättet och vilkoren för grundskatternas samt

rustnings- och rotenngsbesvärets afskrifning, äfvensom för tryck- ning af Arméförvaltningens m. fl. embetsverks öfver nämnda

betänkande afgifna utlåtande, enligt Kongl. brefven den 18

September 1874 och den 12 Mars 1875 .................................

1,057

24

4:o. Kostnader för komitén för reglering af de förvaltande em- betsverkens och myndigheternas löneförhållanden, enligt Kongl.

brefven den 18 December 1874 och den 2 Juli 1875 ............

8,537

5:o. Kostnader för komitén för afgifvande af utlåtande rörande

Kommerskollegii indragning eller förändrade organisation, en- ligt Kongl. brefvet den 22 Januari 1875 .................................

5,985

86

Summa

30,868

9l!

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Stats-Vtskottets Utlåtande N:o 21.

Riksstatens

1876 års Riksstat anslår:

Förslå

gsanslag

•

lndelt tionde

Oindelt

>panmål.

Summa.

Penningar.

lndelt ranta

och ersättning

för indragna

räntor.

och ersätt- ning för

indragna

tiondeanslag.

Matt.

Värde för- slagsvis ä 2

kronor 10 öre

kubikfoten.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

ö.

Kub.-fot.

k.

Kronor.

O.

Kronor.

O.

17,000

39,500

118,000

—

—

__

— —

—

—

17,000

39,500

118,000

—

92,600

—

- -

—

- -

—

- -

—

—

92,600

164,000

117,500

—

164,000

117,500

—

31,000

—

—

''

31,000

5,400

5,400

127,925

—

— —

—

— —

—

---

—

— —

—

127,925

—

25,500

—

—

—

25,500

—

| 738,425|—

—

—

—--

_

- -

—

738,425 —

Finans
-

Departementschefen ........

Departementets expedition ....

Kamin arkollegimn.........

Statskontoret:

I fråga om detta anslag konnner

Utskottet afgifvas, och upptages

belopp.............

Stämpelpappersomkostnader, FörKostnader

för kortstämpling och

Förslagsanslag.........

Mynt- och kontrollverken:

Nuvarande anslag.......

Af går: Reservationsanslaget

underhåll..........

och kommer Utskottet frami

fråga om anslaget i öfrigt,

tages till oförändradt belopp af

Omkostnader för kontrollverket,

Kammarrätten...........

Öfverintendentsembetet......

s. 49 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets iftlåtande N:o 21.

49

Sjunde Hufvudtitel.

Förslag till blifvande Riksstat:

F

örslags

anslag:

Indelt ränta

Indelt tionde

Oindelt

panmål.

Summa.

Penningar, i

och ersätt- ning lör

indragna

räntor.

och ersätt- ning för

indragna

tiondeanslag.

Mått.

Värde för- slagsvis ä 2

kronor 10 öre

kubikfoten.

Kronor.

ö. |

Kronor.

Ö.

Kronor, j

ö.

Kub.-fot..

k.

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

departementet.

17,000

17,000

39,500

—

—

—

— .

—

..... —

—

— —

—

39,500

—

118,000

—

— —

—

— —

—

—

—

— —

—

118,000

yttrande att framdeles af Stats- detsamma emellertid till oförändradt

92,600

92,600

slagsanslag..............

allmänna bevillningens uttaxering,

164,000

117,500

164,000

117,500

............... 31,000: —

till myntverkets drift och

............... 12,000: —

deles att afgifva utlåtande

hvilket emellertid här upp-

■

19,000

5,400

19,000

Förslagsanslag............

—

— —

-—

—

—

—

— —

—

5,400

—

127,925

__

127,925

25,500

| 726, 25

1

25,500

Transport

j —

— —

i-

1---

1--

1-

1 _

726,425

Bil. till liilcsd, Prot. 1876. 4 Sami. 1 Afd. 11 Häft. 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.

t

1876 års Riksstat anslår:

Penningar.

Förslagsanslag:

1

T , i, .. , Indelt tionde

lndeit ranta , ....

, ..,x . oen ersatt-

och ersättning .

. j ° ning tor

tor indragna • A °

.. , ° indragna

lan or. tiondeanslag.

I

Oindelt spanmål.

Matt

Värde för- slagsvis ä 2

kronor 10 öre

kubikfoten.

Kronor. ö.

Kronor. ö. j Kronor, ö. 1 Kub.-liot. k. ■ Kronor. ö.

73 8,425

3,850,000

Summa.

Kronor. ö, i

738,425

3,850,000—j

1.330.000

2.509.000

1,330,000 -I

2,509,000—-i

Postverket, förslagsvis beräknadt

Nuvarande anslag.......

Tillkommer förhöjning ....

Telegrafverket, Ueservationsanslag

Tullverket, Förslagsanslag att af

Nuvarande anslag.......

Tillkommer: Till aflönande af

trollörer m. m........

1,040,000

851,512

97

pt |10,318,937

971

900

900j

1,040,000—} Ersättning till städerna för mistad

852,412;97 Skogsväsendet (deraf 275,000 kroskogarnes

förvaltning och bemänhet):
|

Penningar:

Nuvarande anslag.......

Af går:

Nedsättning af det för ofvannämnda

ändamål nu

anvisade reservationsanslag

å 450.000 kr. med

175,000: —

Personel löneförhöjning

åt

förre Generaldirektören

*

E. A. Ros . 1,000: —

Tillkommer:

Anslag till extra kanslibiträden

inom Skogsstyrelsen

.............

Dito åt två nya skogsinspek
törer

............

Dito åt fyra nya jägmästare

Dito åt elfva nya kronojägare
-

— ■10,319,837197!

Transport

s. 51 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21

51

Förslag till blifvande Riksstat:

Förslagsan slag:

Penningar.

Kronor.

726.4251.

Transport

att af postmedlen direkte utgå:

....... 3,850,000: —

.......450,000: —

att af telegrafmedlen direkte utgå

tullmedlen direkte utgå:

............ 2,509,000: —

skeppsmätningskon
.

.......... 27,000: —

tolag, Förslagsanslag........[ 1,040,000

nor, reservationsanslag till kronofrämjande

af skogsväsendet i all
-

851,512: 97.

4.300.000 —

1.330.000

2,536,000

176,000; — 675,512: 97.

3,200:

8,950: —

7,800: —

6,700: —

Indelt ränta

och ersättning

för indragna

räntor.

Indelt tionde

och ersättning

för |

indragna

tiondeanslag.

Oindelt spanmål.

26,650:— 675,512:97.

9,932,425

Kronor. . ö. Kronor.

Värde för

Matt.

slagsvis ä

kronor 10

,2

ore

kubikfoten.

Kub.-fot. f k.

Kronor.

ö.

s

_ __

—

I

Summa.

Kronor. ö.

726,425

4.300.00

1.330.00

2.536.000

1.040.000

| 9,932,425|

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.

1875 års Riksstat anslår:

Penningar.

I

Indelt ränta

och ersättning

för indragna

räntor.

ö r s 1 a g s

indelt tionde

och ersätt- ning för

indragna

tiondeanslag.

anslag:

Oimlelt

spån mål.

r-

2

öre

n.

Summa.

Matt.

Värde fö

slagsvis ä

kronor 10

kubik fote

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kub.-fot.

k.

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

10,318,937

97

900

—

— —

—

—

10,319,837

97

12,000

12,000

18,000

—

18,000

—

120,900

.....

- —

—

— —

—

—- —

—

120,900

—

21,705

58

21,324

52

754

95

509

6

1,070

16

44,855

21

3,000

—

----

—

—

---

—

- -

—

3,000

—

15,000

—

- -----

—

---

....

-

—

------

—

15,000

—

19,500

—

- -

—

-

—

- -

—

-

—

19,500

400,000

—

- -

—

—

- -

—

- -

—

400,000

—

10,000

—

— —

10,000

—

25,000

_

.... _

_

_ _

_

___

_

____ ___

__

25,000

_

6,000

—

---

—

— -

—

- ---

—

6,000

—

250,000

—

- -

—

- -

—

- -

—

--- —

—

250,000

18,606

82

—

- -

—

---

—

- -

—

18,606

82

35,000

_ _

35,000

60,000

—

_ _

—

- —

—

—

— —

—

60,0001—

11,333,650 87

22,224

52

754,95: 509

! 6

1,070 16jll,357,700

__

0 Transport

Alderstillägg åt dertill berättigade

jägmästare. . .

Indelt ränta ocli ersättning för

i 1875 års Riksstat......

Till belöningar för rofdjurs döLyshållning

m. fl. utgifter för

Förslagsanslag..........

Byggnader oeli reparationer, Re
Nu

varande anslag.......

Tillkommer förböjning ....

Städers friheter, Förslagsanslag .

Transportkostnader för StatsverObservations-

och uppbördsprocenMantalsskrifningspro

vision, FörKontroll

å tillverkningsafgifter,

Arfvoden åt allmänna ombud vid

Förslagsanslag, högst......

Restitutioner, Förslagsanslag . . .

Rese- och traktamentspenningar,

Postafgifter för tjenstebref och dySkrifmaterialier

och expenser, ved

Nuvarande anslag.......

Tillkommer för jemnande af

Extra utgifter, Reservationsanslag ~

Kongl. Teatern...........

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21

Förslag till blifvande Riksstat:

26,650: — 675,512: 97.

'' .....33,650: — 709,162:97.1

indragna räntor, såsom

■ ■ • ........... 900: —

elände, Förslagsanslag.........

kronans publika hus i Stockholm,

......................j

servationsanslag:

Kronor.

9,932,425

120,900:

34,580:

kets bergseffekter, Förslagsanslag. .

ter m. m., Förslagsanslag......

slagsanslag...............

Förslagsanslag.............

enskilda banker och kreditanstalter,

Förslagsanslag.............

lika försändelser, Förslagsanslag. . .

m. m., .Förslagsanslag:

■.............. 18,606: 82.

,4 Hufvudtitelns summa. . 970: —

709,162

12,000

18,000

155,480

21,705

3.000

15.000

19,500

400.000

10.000

25,000

6.000

250.000

19,576

35.000

60.000

97

58

82!

1 .

För slagsan sia

g-''

! Summa.

j In del t. ranta

! och ersättning

| lör indragna

räntor.

1 Indelt tionde

och ersätt- ning för

indragna

tiondeanslag.

Oindelt.

spanmål.

1 Mått.

"Värde för- slagsvis å 2

kronor 10 öre

! kubikfoten.

Jironor.

„

Kronor.

Ö.

Kub.-fot.

k.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö

— —

— —

—

9,932,425

—

900

_

_ _

_

_

710,062

9

—

—

— —

—

12,000

- -

—

— —

—

~ —

—

— —

—

18,000

—

- ---

-_

___

_

155,480

21,324

52

754

95

509

6

1,070

16

44,855

...

—

- -

—

- -

—

— —

—

3,000

.

—

---

—

—

—

15,000

—

—

—

— --

—

- ---

—

— _

—

19,500

—

- -

—

- -

400,000

—

—

—

— —

—

- -

—

- -

_

10,000

—

---

—

— -

—

— —

—

25,000

—

—

- ---

—

- -

—

—

—

6,000

—

—

250,000

—

—

— __

—

---

_

____

19,576

82

—

- -

— -

—

—- —

--j

35,000

i

— -

—

- -

—

— —

-—i

60,000

—

22,224

52

754

95

03

i o

i lo

I

6

1,070 16j 11,715,9001—

Bih. till Biksd. Prat. 1876. 4 Sami 1 Afä. 11 Höft.

8

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.

Litt. 1).

Extra statsanslag under Riksstatens Sjunde Hufvud titel.

Finans-departementet.

Dyrtidstiilägg för:

Kammarkollegium ......................................................

Kammarrätten ............................................................

Öfverintendentsembetet .............................................

Skogsstyrelsen ...........................................................

Departementets expedition:

För tillämpning af expeditionens nya afloningsstat

19.440

22,320

4,100

3,380

Kammarkollegium:

För tillfällig förstärkning af Kammarkollegii arbetskrafter _ 3,000:

gl

,, granskning af nya jordeböcker .

12,600:

Statskontoret:

För betäckandet af de af Statskontoret gjorda förskott ...........

Skogsväsendet:

Till skogsinstitutet...............................••••;.........•............ ??’nnn

„ anställande af skogsingeniörer, Förslagsanslag ...... ^UOO

„ skogsskolor ..........................................................

,, undersökningar af vattendrag i Norrbotten ............ 1 -n 1,1

Byggnader:

Till ombyggande af Kongl. Maj-.ts Befallningshafvandes i Malmöhus

län embetslokaler ..................................................................

Kolonien S:t Barthelemy:

Till bestridande af förvaltningskostnaden för kolonien S:t Barthelemy

Förslagsanslag ...........................................................

Kronor. jc

1

re.

49,240!

!

-|

9,700

--

15,600

|

30,868

91

■

53,800

|

:

80,000

—j

1

; 25,000 —

Summa ! 264,208| 91

STOCKHOLM, ISAAC MXRCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1876.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.