Utlåtande, angående regleringen af utgifterna Nionde hufvudtitel. under Biksstatens
1876-04-13 · 38 sidor, varav 35 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 35 av 38 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1876:23, Utlåtande, angående regleringen af utgifterna Nionde hufvudtitel. under Biksstatens
Dokumentets text
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 23.
1
N:0 23.
Ank. till Eiksd. Kansli den 13 April 1876, kl. 3 e. m.
Utlåtande, angående regleringen af utgifterna
Nionde hufvudtitel.
under Biksstatens
(2:dra U. A.)
Beträffande nionde Imf vadtiteln, innefattande anslagen till Pensionsoch
Indragningsstaterna, hafva vid innevarande riksmöte följande förändringar
i fråga kommit.
Pensionsstiiten.
l:o. Uti särskilda lios Riksdagen väckta motioner har föreslagits:
af Herr Christoffer Olsson (motion N:o 5 inom Första Kammaren),
att den förändring måtte vidtagas i Kongl. Maj:ts förordning och reglemente
angående folkskolelärarnes pensionsinrättning, att åldersåren borttoges och
endast tjensteåren skalle ligga till grund för beräkningen af deras pension
efter nämnda förordning; samt
af Herr Abraham Rundbäck (motion N:o 69 inom Andra Kammaren)
att Riksdagen måtte besluta en sådan förändring af §§ 14 och 16 i nu
gällande reglemente för folkskolelärarnes pensionsinrättning, att hel pension
skulle tillkomma hvarje i öfrigt pensionsberättigad lärare vid uppnådda 55,
och afkortad pension vid uppnådda 50 lefnadsår, samt i öfverensstämmelse
härmed att, då pension enligt § 15 på grund af obotlig sjukdom beviljades
lärare, denne skulle erhålla hel pension, derest summan af hans lefnads- och
tjensteår utgjorde 85, i stället för nu stadgade 90 år; samt att det för
ändamålet erforderliga förhöjda årliga anslagsbeloppet af 200,000 kronor
måtte af statsmedel beviljas.
Bih. till Riksd. Prot. 1876. 4 Samt. 1 Afd. 13 Höft. 1
Angående
nedsättning
af pensionsåldern
för
folkskolelärare.
2
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 23.
Sedan Riksdagen i underdånig skrifvelse den 19 Maj 1874 anhållit,
att Kongl. Maj:t täcktes taga under förnyade öfvervägande frågan om beredande
af pensionering för folkskolelärares efterlemnade enkor och oförsörjda
barn, uppdrog Kongl. Maj:t under den 25 September nämnda år åt en
komité att utarbeta och till Kongl. Maj:t afgifva utlåtande och förslag i sådant
hänseende, samt att i sammanhang dermed, efter granskning af reglementet
för folkskolelärarnes pensionsinrättning, föreslå de ändringar deri,
livilka tilläfventyrs kunde finnas nödiga, och dervid särskildt taga under
öfvervägande frågan, huruvida pension borde beredas lärare vid folkskolor
vid tidigare ålder än nu egde rum, samt beräkna det årliga bidrag af statsmedel
till pensionsinrättningen, som skulle för berörda ändamål erfordras.
Den 30 November samma år afgåfvo komiterade sitt betänkande och förslag
i ämnet. Enligt hvad i detta betänkande finnes anfördt, hade komiterade
vid pröfningen af frågan om utsträckt pensionsrätt för folkskolelärare och
vid beräkningen af de för sådant ändamål erforderliga kostnader funnit nödigt
att undersöka, huruvida folkskolelärarnes pensionsinrättning, innan den
åtoge sig ytterligare förbindelser, vore i stånd att med egande tillgångar fullgöra
den pensioneringsskyldighet, som enligt gällande reglemente ålåge inrättningen,
samt af anledningar, för livilka utförligt redogjorts, funnit detta
icke vara förhållandet, utan att eu årlig brist af 147,325 kronor uppstode;
hvilken brist, enligt komiterades förmenande, borde betäckas genom bidrag
så väl af skoldistrikten som af staten, hvilken senares tillskott härtill, af
angifna skäl, skulle komma att uppgå till 125,000 kronor. Med anledning
af i ämnet utaf Kongl. Maj:t gjord nådig framställning blef äfven detta
belopp af 1875 års Riksdag anvisadt.
Beträffande derefter nedsättning i pensionsåldern ansågo komiterade
nu gällande föreskrifter, att folkskolelärare för att erhålla hel pension skall
hafva 30 tjensteår och för att bekomma afkortad pension, då icke obotlig
sjukdom föranleder afskedstagande!, bör ega minst 25 tjensteår, hvila på
rigtiga grunder. Af dessa bestämmelser borde dock blifva en följd, att, då
lärare vanligen vid omkring 25 års ålder började utöfningen af sitt kall,
han borde vara berättigad till hel pension efter 55 och till afkortad pension
efter 50 lefnadsår, och komiterade föresiogo i öfverensstämmelse härmed nedsättning
i den nu föreskrifna lefnadsåldern för åtnjutande af hel pension
från 60 till 55 år samt för erhållande af afkortad pension från 55 till 50
år, äfvensom att, då pension på grund af obotlig sjukdom beviljades lärare,
denne skulle erhålla hel pension, derest summan af hans lefnads- och tjensteår
utgjorde 85 i stället för nu stadgade 90 år. Denna förändring, som af
komiterade förordades så väl ur lärarnes som företrädesvis ur skolans synpunkt,
skulle, enligt komiterades beräkningar, erfordra en årlig tillökning af
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 23.
3
197,472 kronor eller i rundt tal 200,000 kronor uti det till pensionsinrättningen
utgående statsbidrag.
Vid ärendets föredragning inför Kongl. Maj:t förklarade emellertid
Departementschefen, att, vid det förhållande att, pa sätt ofvan är omförmäldt,
äfven utan nedsättning i pensionsåldern, ett tillskott till pensionsinrättningen
erfordrades till belopp af 125,000 kronor, han icke vågade tillstyrka Kongl.
Maj:t att då göra framställning till Riksdagen om ytterligare sådant tillskott
af de 200,000 kronor, som skulle årligen erfordras för nedsättning af skollärarnes
pensionsålder.
På sätt framgår af hvad ofvan blifvit anfördt, är Herr Rundbäcks i ämnet
väckta förslag i allo öfverensstämmande med det af komiterade afgifna.
Utskottet anser detta förslag vara förtjent af synnerlig uppmärksamhet. Genom
stadgandet om 30 tjensteår såsom vilkor för hel pensions erhållande, har oförtydbart
erkänts, att folkskolans lärare öfver hufvud icke under längre tid förmå
nöjaktigt sköta sitt mödosamma och vigtiga kall, och i följdngtighet härmed
måste den lefnadsålder, då deras rättighet att bekomma pension inträder,
bestämmas så, att lärarne ungefär samtidigt uppnå både de tjenste- och
lefnadsår, som fordras för deras rätt att öfvergå på pensionsstaten.^ Den
för rätt till hel pension nu stadgade lefnadsåldern af 60 år kan sålunda
endast under den förutsättning vara rigtig, att folkskolans lärare i regeln
icke skulle tillträda lärarekallet förr än vid 30 års ålder. Då erfarenheten
emellertid gifver vid handen, att de flesta folkskolelärare mycket tidigare,
en del redan vid 20 års ålder, inträda i folkskolans tjenst, blifver följaktligen,
med bibehållande af föreskriften om 60 lefnadsår, stadgandet om 30
tjensteår såsom vilkor för hel pensions erhållande ej af någon praktisk betydelse,
alldenstund läraren nödgas tjenstgöra längre tid än 30 år, ja stundom
ända till 40 år, innan han uppnår de 60 lefnadsåren. Att af folkskoleläraren
i allmänhet fordra, såsom nu i sjelfva verket sker, 35 till 40
års mödosamt arbete, innan hvila honom förunnas, kan svårligen anses rätt
och billigt. Om nemligen någon har en tjenstgöring, som i förtid förtröttar
hans sinne, förslappa!’ hans spänstighet och förnöter hans kraft, så är det
väl läraren och framför alla folkskolelärare!!. I sadant hänseende förefinnes
otvifvelaktigt en stor skilnad mellan lärare vid folkskolorna och dem vid
elementarläroverken. Såsom stöd härför torde blott behöfva antydas, hurusom
de förre hafva i allmänhet en större mängd barn att undervisa och
öfvervaka, under det att en lärare vid elementarläroverket meddelar undervisning
timvis och för ett mindre antal lärjungar. Det måste äfven för
folkskoleläraren vara svårare och mer ansträngande att upprätthålla disciplinen
bland sina lärjungar än det kan vara för läraren vid elementarläroverket.
Tages härjemte i betraktande att icke sa ia folkskolor äro ambulatoiiska
hvilket förhållande äfven måste i sin mån inverka i nu antydda hänseende
4 Stats-Utskottets Utlåtande N:o 23.
lärer det ej kunna bestridas att folkskolelärarne billigtvis böra göras pensionsberättigade
tidigare än nu är förhållandet.
En nedsättning af folkskolelärarnes för pensionsrätt stadgade lefnadsålder
påkallas emellertid i främsta rummet ur synpunkten af folkundervisningens
främjande. Att undervisningen i hög grad skall lida deraf, att man
vid folkskolan nödgas bibehålla lärare sedan de blifvit af träget och ansträngande
arbete uttröttade, torde nemligen vara uppenbart. Af läraren beror mer
än af allt annat skolans anseende och framgången af dess arbete. I den mån
lärarens kraft och spänstighet vid tilltagande år aftaga, måste äfven skolan sjunka
både i eget värde och i allmänhetens förtroende; och förgäfves torde det vara
att vänta det vederbörande vårdare af folkskolans angelägenheter skola kunna
motarbeta en skolas förfall, hvilken läraren är och för hvarje dag blifver
allt mer oförmögen att hålla uppe. Då alltså den skada, folkskolan ofta
lider derigenom, att hon nödgas behålla en uttröttad och orkeslös lärare,
är oberäknelig, lärer det ej kunna bestridas att en rättelse i detta missförhållande
är i hög grad af behofvet påkallad. Den lämpligaste åtgärd i
sådant hänseende skulle, enligt Utskottets förmenande, vara att biträda Herr
Rundbäcks omförmälda förslag. Att taga steget så långt ut, som Herr Chr.
Olsson föreslagit, eller att helt och hållet borttaga stadgandet om viss lefnadsålder
såsom beräkningsgrund för folkskolelärarnes pensionsrätt, torde
nemligen icke vara behöflig!, då genom tillämpning af Herr Rundbäcks
förslag i sjelfva verket beräkningen af tjenste- och lefnadsåren i de allra
flesta fall otvifvelaktigt skulle komma att sammanfalla.
På grund af hvad sålunda förekommit och anförts hemställer Utskottet,
a) att Herr Christoffer Olssons omförmälda motion icke
må vinna Riksdagens bifall; och
b) att Riksdagen — på det hel pension må kunna
tillkomma hvarje i öfrigt pensionsberättigad folkskolelärare
vid uppnådda 55 och afkortad pension vid uppnådda 50
lefnadsår samt, i öfverensstämmelse härmed, då pension
på grund af obotlig sjukdom beviljas lärare, denne erhålla
hel pension, derest summan af hans lefnads- och
tjensteår utgör 85 i stället för nu stadgade 90 år, —
må bevilja tillökning i bidraget till folkskolelärares pensionering
med 200,000 kronor, att utgå från och med
år 1877; samt vid anmälan af detta beslut hos Kongl.
Maj:t i underdånighet anhålla, att de förändringar i gällande
reglemente för folkskolelärarnes pensionsinrättning,
som häraf påkallas, må varda vidtagna.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 23.
o
Allmänna Indragningsstaten.
2:o. Sedan uti en till Kongl. Maj:t ingifven underdånig ansökning
åtskillige häradshöfdingar, under åberopande af den betydliga minskning i för åtskiUige
inkomster, som för sökandena och flere deras embetsbroder föranledts genom
den vid 1874 års riksdag beslutade reglering af häradshöfdingarnes löneförmåner,
samt af i öfrigt anförda skal, anhallit att Kongl. Maj:t i^ nader
täcktes bereda dem personligen för deras återstående tjenstetid från och
med år 1876 ett lönetillägg, motsvarande åtminstone hälften af den förlust
i påräknade inkomster, löneregleringen efter den uppgjorda beräkningen, för
sökandena medfört, har Kongl. Maj:t, med afseende å det behjertansvärda
i sökandenas framställning och som vid ifrågavarande lönereglering för
häradshöfdingarne otvifvelaktigt förfarits strängare mot dem, som förut innehaft
högre aflöning, än som vanligen vid nya löneregleringar blifvit. ifrågasatt,
nu föreslagit Riksdagen att de häradshöfdingar, som på den vid riksdagen
1874 beslutade löneregleringen lidit förlust öfverstigande 500 kronor,
måtte tillerkännas från och med år 1876 och så länge de innehade samma
domsaga en personlig ersättning å allmänna indragningsstaten för hälften
af förlusten, sådan den funnes i en till Justitie-departementet ingifven tabell
upptagen, dock så att ersättningen jemnades till närmaste tiotal glinder hälften
samt ej i något fall finge uppgå till mer än 2,000 kronor årligen; enligt
hvilken beräkning följande belopp skulle nedannämnde häradshöfdingar
tillkomma, nemligen:
Kronor.
Häradshöfdingen N. C. Claeson
,, Ii. A. Helleday
Södertörns domsaga 1,300.
i Kungadömets „ 350.
C. F. Abenius i Lifgedingets „ b 10.
A. L. v. Strussenfelt i Gotlands norra ,, 950.
C. Stenberg i Öster-Nerikes „ 840.
C. M. Schönmeyr i Södra Ångermanlands „ 340.
J. G. Hasselberg i Korra Jemtlands „ 400.
A. Reutercrona i Finsponga läns „ 330.
C. G. Östlund i Aska m. fl. häraders „ 1,050.
J. F. Ekenman i Östbo m. fl. häraders ,, 590.
J. A. Hellberg i Tveta m. fl. häraders „ 590.
A. P. Westman i Östra Wärends „ 780.
C. Hasselrot i Westra Wärends „ 1,330.
J. P. Berg i Norra Möre och Stranda häraders „ 270.
J. M. Lindgren i Södra Möre „ 1,490.
N. A. von Sydow i Årstads m. fl. häraders domsaga 1,100.
C. A. Svalander i Askims m. fl. häraders „ 430.
6
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 23.
Häradshöfdingen F. W. Åberg i Orousts m. fl. häraders
„ L. Norin i Norrvikens
,, A. M. Rosenqvist i Sunnervikens
„ Y. A. Sandström i Tössbo m. fl. häraders
„ H. B. Bursie i Ase m. fl. häraders
„ J. F. v. Sydow i Ingelstads m. fl. häraders
„ M. T. Strömberg i Willands m. fl. häraders
,, P. G. Lilliecrona i Albo m. fl. häraders
„ F. Hjort i Åsbo m. fl. häraders
„ L. F. Holmqvist i Skytts och Oxie häraders
„ C. A. Anderberg i Rönnebergs m. fl. häraders
,, J. C. E. Richert i Luggude härads
„ P. A. Wengberg i Herrestads m. fl. häraders
5?
Kronor.
530.
V
1,330.
V
1,550.
r>
710.
H
280.
5?
2,000.
V
470.
??
460.
V
2,000.
??
450.
5)
1,100.
V
1,640.
V
2,000.
Summa kronor 27,170.
Utskottet vill visserligen icke förneka, att en del af de omständigheter,
hvilka blifvit åberopade till stöd för ofvan omförmälda till Kongl.
Maj:t ingifna ansökning i ämnet, och hvilka finnas fullständigt upptagna
uti statsrådsprotokollet (Bil. N:o 1 sid 85—87) kunna vara ganska behjertansvärda.
Enär emellertid samtlige ifrågavarande häradshöfdingar blifvit
utnämnde till sina tjenster med vilkor att vara underkastade den förändring
i löneförmåner, som kunde blifva en följd af den för häradshöfdingarne
sedan lång tid ifrågasatta löneregleringen, kunna naturligtvis
icke några rättsliga anspråk af dem ställas på staten om erhållande
af ersättning för minskade inkomster af tjensten. Ett bifall till den nu
gjorda nådiga framställningen skulle sålunda kunna grundas uteslutande
på billighetsskäl och Utskottet har icke kunnat undgå att finna, det ett
frånträdande i här föreliggande fall af den stränga rättens grundsatser
skulle kunna leda till ganska betänkliga följder.
Då en lönereglering för någon viss tjenstemannaklass förestår, är
det vanligt att inom samma klass ledigblifna tjenster tillsättas med
vilkor för den nye tjensteinneliafvaren att vara underkastad möjligen
blifvande förändringar ej blott i göromål utan äfven i löneförmåner.
Otvifvelaktigt skulle, i händelse den nu gjorda framställningen om personlig
ersättning till vissa häradshöfdingar för minskade löneinkomster
blefve af Riksdagen bifallen, ansökningar och deraf föranledda framställningar
om dylik ersättning åt andre tjenstemän, hvilkas löneförmåner
genom inträffande löneregleringar kunna blifva minskade, i framtiden ej
sällan förekomma, och enär sannolikt för dylika framställningar lika
goda skäl skulle kunna andragas, som för den nu gjorda, blefve följden
den, att statsverket helt visst komme att drabbas af ganska betydliga
utgifter och efterräkningar i dylikt hänseende.
Stats-Utskotteis Utlåtande N:o 23.
7
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt har Utskottet funnit sig
icke böra Kongl. Maj:ts ifrågavarande nådiga förslag till bifall förorda;
hemställande alltså Utskottet
att förevarande nådiga framställning icke må vinna
Riksdagens bifall.
3:o. Kongl. Maj:t har föreslagit, att Yaktkonstapeln vid länsfångelset Angående_
i Malmö Jons Landgren måtte berättigas att från och med månaden näst vahtkon^aefter
den, då han erhölle afsked från berörda vaktkonstapelsbefattning, å pel J. Landallmänna
indragningsstaten för sin återstående lifstid uppbära en årlig pension
till belopp af 400 kronor.
Vid 1873 års riksdag gjordes jemväl af Kongl. Maj:t nådig framställning
om anvisande af pension åt Landgren till samma belopp som det
nu föreslagna. Den äskade pensionen blef dock ej af Riksdagen beviljad
af uppgifven anledning, att Landgren så kort tid varit i tjenst. Landgren,
som är född den 10 Oktober 1806, blef nemligen först år 1860 anstäld
såsom vaktknekt vid länsfångelset i Malmö. Nu har emellertid blifvit upplyst,
att Landgren dessförinnan 33 år tjenstgjort vid Skånska husarregementet,
derifrån han år 1858 såsom korpral erhöll afsked; och då han
således vid 69V2 års ålder varit i statens tjenst mer än 48 år, samt enligt
vederbörande läkares intyg är oförmögen att vidare tjenstgöra, får Utskottet,
jemte tillkännagifvande, att han för närvarande åtnjuter i årlig lön 500
kronor förutom beklädnadsbidrag 50 kronor och gratifikation 125 kronor,
tillstyrka,
att Vaktkonstapeln Jöns Landgren må, på sätt Kongl.
Maj:t föreslagit, å allmänna indragningsstaten undfå pension
till belopp af 400 kronor årligen.
4:o. Under förutsättning af bifall till Kongl. Maj:ts förslag om löne- Angående
reglering för rikets Ho fr ätter, Krig skof rätten, Justitie-revisions-expeditionen l^on ^feZoch
Justitie-kansleren, samt om aflöuingens fördelning i lön och tjenstgörings- Jets- och
penningar, har Kongl. Maj:t föreslagit att för embets- eller tjensteman, som
kommit i åtnjutande af de nya löneförmånerna, full pension, när han dertill rätter m. fl.
blefve berättigad, skulle utgå med lönens hela belopp. Vid behandling af
Kongl. Maj:ts förslag till lönestater för ofvannämnda embetsverk har Riksdagen
vid flere af de i dessa lönestater upptagne aflöningar vidtagit förändring
i förhållandet mellan lön och tjenstgöringspenningar, så att de senare
höjts och i följd deraf den fasta lönen med motsvarande belopp minskats;
varande frågan om Justitiekanslerns aflöning ännu ej af Riksdagen slutligen
afgjord. Utskottet, som funnit det vara en rigtig grundsats, att pension ej
bör öfverstiga beloppet af den fasta lönen, hemställer alltså,
att för embets- och tjensteman inom Rikets Hofrätter,
Krigshofrätten och Justitierevisions-expeditionen, som kommer
i åtnjutande af aflöning enligt de af Riksdagen för
8
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 23.
Angående
pension för
Kanslisterne
J. Chr. von
Lindecreutz
och A. F.
IAljenstolpe.
Angående
pension för
Sergeanten
F. V. Palmqvist.
Angående
pension för
Auditören H.
W. Eberstein
och Kaptenen
C.J.E.Schagerström.
dessa embetsverk fastälda lönestater, äfvensom för Justitiekanslern,
då lian tillträder den aflöning, som vid innevarande
riksdag kan varda för honom bestämd, full
pension, när han dertill varder berättigad, skall utgå med
lönens hela belopp.
5:o. Kongl. Maj:t har vidare föreslagit, att, oberoende af den föreslagna
löneregleringen för Krigshofrätten, de två vid bemälda hofrätt nu anstälde
Kanslister, Justus Christojfer von Lindecreutz och Axel Fredrik Liljenstolpe
måtte på allmänna indragningsstaten öfverflyttas med pensioner, motsvarande
deras nuvarande löneförmåner eller 793 kronor 70 öre för hvardera.
Utaf statsrådsprotokollet (Bil. N:o 1 sid. 26) inhemtas, att von Lindecreutz
är född 1802 och blef 1827 utnämnd till Kanslist samt att Liljenstolpe,
som är född 1810, inträdde i statens tjenst 1830, utnämndes till
Kanslist 1846 och, enligt läkarebetyg, är till helsan försvagad; hemställande
Utskottet på grund af hvad sålunda förekommit,
att Kanslisterne i Krigs-hofrätten Justus Christoffer
von Lindecreutz och Axel Fredrik Liljenstolpe må på
allmänna indragningsstaten öfverflyttas med pension till
belopp af 793 kronor 70 öre för hvardera af dem.
6:o. Af i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 3 b sid. 75 och 76) angifna
skäl, att Sergeanten vid lifgardet till häst Fredrik Wilhelm Falmqvist till
följd af sjukdom under nära två års tid varit oförmögen att sköta sin tjenst
och ansåges obotlig samt att det för regementets tjenstbarhet vore af största
vigt, att dess underbefäl vore fulltaligt och kunde fullgöra sina åligganden,
har Kongl. Maj:t föreslagit, att en pension till belopp af 500 kronor måtte
få till bemälde Palmqvist från och med månaden näst efter den, hvarunder
afsked ur krigstjensten honom meddelades, under hans återstående lifstid utgå
från allmänna indragningsstaten, dock med vilkor att Palmqvist från tjensten
afginge, innan han blefve berättigad till pension från arméens pensionskassa;
och då vederbörande läkare intygat, att Palmqvist lider af partiel känslolöshet
och förlamning af nedre extremiteterna, beroende på en ryggmärgsaffektion,
till hvars häfvande ingen eller åtminstone högst ringa utsigt finnes,
samt den föreslagna pensionen icke utgör mer än omkring hälften af
en Sergeants vid Lifgardets till häst aflöningsförmåner, tillstyrker Utskottet,
att den för Sergeanten Fredrik Wilhelm Palmqvist
äskade pension af 500 kronor må af Riksdagen beviljas.
7:o. Uti särskilda den 28 sistlidne Januari till Riksdagen aflåtna
nådiga propositioner (N:is 15 och 16) har Kongl. Maj:t föreslagit:
att Auditören vid Bohusläns regemente Harald Victor Eberstein måtte
uppföras å allmänna indragningsstaten till åtnjutande af en årlig pension,
9
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 23.
motsvarande den för auditörstjensten i stat uppförda fasta lön, eller 900 kronor,
att under lians återstående lifstid från och med månaden näst efter den,
hvarunder afsked från auditörstjensten blefve honom beviljadt, utgå, dock
med vilkor att han från tjensten afginge, innan han blefve till pension från
arméens pensionskassa berättigad; samt
att Kaptenen vid Elfsborgs regemente C/Civl Xvcti Efyidfittcl Schcicjci - dröm måtte från och med månaden näst efter den, hvarunder afsked ur
krigstjensten blefve honom beviljadt, för sin återstående lifstid från rikets
allmänna indragningsstat åtnjuta'' en årlig pension af 1,000 kronor, motsvarande
den pension ur arméns pensionskassa samt fyllnadspension af statsmedel,
honom vid fylda 50 års ålder och tillryggalagda 30 tjensteår skulle
tillkomma, dock med vilkor att han från tjensten afginge, innan han blefve
till pension från arméns pensionskassa berättigad.
1 de nådiga propositionerna är vidare meddeladt:
att Eberstein, hvilken allt sedan Maj manad 1874 varit urstandsatt
att fullgöra de med auditörstjensten förenade göromål, enligt företedda läkarebetyg,
"lider af allmän svaghet och rvggmärgsaffektion med häftiga och ofta
förekommande krampanfall och kongestioner åt hjernan, hvarunder han förlorar
förmågan att tala och handla redigt, hvilken sjukdom, oaktadt flerårig
behandling, tilltagit och numera kan anses obotlig; samt
at,t Schagerström, enligt företed t läkarebetyg, lider af “uppdrifna fingeroch
tåspetsar“° till följd af sjuklig förändring af kapillärkärlsystemet, deraf
symptom förefinnes äfven i ansigtet »och å andra delar af kroppen, allt i sammanhang
med och beroende af kronisk hjertsjukdom med oregelbunden hjertverksamhet,
hvilken sjukdom vore ansedd såsom obotlig och hade så tilltagit,
att den sedan år 1871 gjort Schagerström oduglig till all aktiv tjenst
vid regementet.
Utskottet tillstyrker alltså:
a) att den för Auditören Harald Victor Eberstein äskade
pension, 900 kronor, må af Riksdagen beviljas; och ^
b) att jemväl Kongl. Maj:ts nådiga förslag om årlig
pension af 1,000 kronor åt Kaptenen Carl Ivar Emanuel
Schagerström må vinna Riksdagens bifall.
H:o. Till understöd åt ännu qvarlefvande, i behof stadde landtvärnsv/äu,
bär Kongl. Maj:t föreslagit anvisande på allmänna indragningsstaten
SÖr år 1877 af enahanda belopp, som hittills årligen beviljats, eller 20,000 >«»«•
kronor. ., _, ,
Enligt hvad statsrådsprotokollet (Bil. N:o o a std. 11 och 72) gifver
vid handen, har vid den utdelning af understödamedel, som de båda sista
åren egt rum, det varit; möjligt att -låta hvarje understödstagare komma i
B?h. till Biksä. Prof. 1870. 4 Sami. 1 Afd. 13 Höft. 3
10
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 23.
Angående
pension för
aflidne Navigationsslcoteföreståndaren
C. G.
Bloms enha.
Angående
öfverflyttning
på allmänna
indragningsstaten
af öfvertaliga
tjensteman
vid Flottans
civilstat.
åtnjutande af det belopp som af Riksdagen blifvit, bestämdt såsom det högsta
eller oO kronor; men då någon tillförlitlig beräkningsgrund för nedsättning
af anslaget icke kunnat vinnas, tillstyrker Utskottet,
att Riksdagen må till understöd åt sådane efter 1808
- 1809 års krig qvarlefvande landtvärnsmän, som deraf
aro i behof, å allmänna indragningsstaten till Kongl
Maj:ts disposition anvisa för år 1877 ett belopp af 20 000
kronor.
9-°- KonfL Maj:t har vidare föreslagit, att aflidne Föreståndaren för navigationsskolan
i Hem,",sand Carl Gustaf Bloms enka, Gustafva Blom född Lindm
(,\ uiatle ''ippiei-as a allmanna indragningsstaten till åtnjutande af en årlig
pension af 400 kronor, så länge hon i sitt nuvarande enkestånd förblefve. ”
Lti statsrådsprotokollet (Bil. N:o 4 c sid. 57 och 58) är meddeladt
bland annat, att tillgångarne efter Blom, hvilken afled år 1874, utgiort efter
afdrag af boets skulder, endast 884 kronor 90 öre till fördelning emellan
enkan och elfva barn, af hvilka det äldsta vid fadrens frånfälle var 21 år
gammalt och det yngsta blott 9 månader.
Med hänvisande till hvad i berörda statsrådsprotokoll i öfrigt finnes
antoid,, rörande flen nitiska och gagnande verksamhet Blom i lifstiden i det
allmannas tjenst adagalagt och med särskildt afseende å den särdeles bekvmmersamma
ekonomiska belägenhet, hvaruti den efterlefvande enkan med sina
angå till största delen minderåriga barn sig befinner, hemställer Utskottet
. ^ denför framlidne Föreståndaren för navigationsskolan
i ilernösand C. G. Bloms enka, Gustafva Blom, född
Lindberg, äskade pension af 400 kronor må utaf Riksdagen
beviljas.
ATtn-ia 1<p"0"i Enar v.,d flen reglering af Flottans civilstat, som på Kongl
Maj.ts förslag godkändes af 1874 års Riksdag, icke kunde afgöra*, hvilka
eller huru manga af da varande embets- och tjensteman kommf att på den
nya staten ingå och hvilka som blefve öfvertalige, medgaf Riksdagen att de
ochPmedS°år mt r f™ f dftSSe sistnämnde, skulle från
•fin '' t ?7 • utgå af tillgängliga medel å femte hufvudtiteln
m i ( ess, efter det sig visat, hvilka af tjenstemännen komme att på den nya
staten niga, annorlunda kunde vara af Kongl. Maj:t med Riksdagen bestämdt.
Sedan denna civilstats nya organisation med sistnämnda års innmo- blifvit
Ö h,„- Kong], Maj:t nu föreslagit, att nedannämmle émbÖs „ei,
lensteman, som vid reglering af Flottans civilstat b b IV It
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 23.
11
Inqvar
Nuvarande
terings- Summa.
Lön. penningar.
Öfverkommissarien Anders Kristian Gasslander 4,500: — 360: —— 4,860: —
Varfskommissarien Johan Otto Lenman 3,000: — 96: — 3,096: —
Förvaltaren JaTcob August Brusquini.................. 2,000: — 72: — 2,072: —
Registrator!! Frans August Månsson.................. 1,500: — 72: — 1,572: —
Kammarskrif varen Berndt Holmer..................... 800: — 36: — 836:
Kanslisten Gustaf Adolf Möllersten..................... 800: — 45: — 845: —
med skyldighet för en hvar af dem att, derest han erhölle annan allmän tjenst,
hvarmed lön å stat vore förenad, vidkännas ett emot samma lön svarande
afdrag af det aflöningsbelopp, han uppbure å indragningsstaten; och hemställer
Utskottet,
att förevarande nådiga framställning må vinna Riksdagens
bifall.
ll:o. Beträffande Kongl. Maj:ts den 28 sistlidne Januari till Riksdagen
aflåtna nådiga proposition (N:o 22) angående pensionsrätt för statens
landtbruksingeniörer, vissa resande undervisare samt fiskeritjenstemmnen, kommer
Utskottet att framdeles afgifva särskild t utlåtande; hvilket Utskottet här
endast skolat
anmäla.
12:o. Kongl. Maj:t har föreslagit, att Länsmannen i Waksala härad af
Upsala län Johan Jochman måtte, efter erhållet afsked från länsmanstjensteu,
få öfverflyttas till allmänna indragningsstaten för att derifrån under sin
återstående lifstid från och med månaden näst efter den, hvarunder afskedet
honom beviljades, åtnjuta en årlig pension till belopp af 700 kronor, motsvarande
hans nu innehafvande länsmanslön; dock att denna pension, på
sätt i allmänhet om pensioner åt landsstatstjenstemän vore stadgadt, kunde
blifva föremål för ny reglering, derest sådan af Riksdagen pröfvades lämplig.
Utaf statsrådsprotokollet (Bil. Ko 5 c sid. 9 och 10) inhemtas, att
Jochman, ehuru endast omkring 63 xj% år gammal, redan tjenat staten i mer
än 41 år, och således längre tid än som genom Kongl. brefvet den 12 November
1823 föreskrifvits för rätt till pension å allmänna indragningsstaten,
samt att lian, enligt företedt läkarebetyg, är till följd af blodslag i hjernan
förlamad i venstra sidan och derigenom oförmögen att sköta sin tjenst för
sin återstående lifstid.
Utskottet tillstyrker alltså,
att den för Länsmannen Johan Jochman äskade pension,
700 kronor, må af Riksdagen beviljas.
Angående
pensionsrätt
för landtbruksingeniörer
m. fl.
Angående
pension för
Länsmannen
J. Jochman.
12
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 23.
pension för l3:o- Vidare är af Kongl. Maj:t föreslaget, att Kommissionslandtmä
ifndtmätarn
taron * Södermanlands län Knut Theodor Hierta måtte få, efter erhållet afan^nia^cuen
sl^cl, uppföras å allmänna indragningsstaten för att derifrån under sin återHierta.
stående lifstid åtnjuta en årlig pension af 600 kronor, att utgå från och
med månaden näst efter den, hvarunder afskedet biefve honom beviljadt.
Utaf statsrådsprotokollet (Bil. N.o 5 c sid. 11 och 12) upplyses, att
Hierta, som är född den 21 Juli 1825 och tillbragt omkring 29 ''/2 år i
statens tjenst, under sin tjenstetid såsom landtmätare ådragit sig en nästan
fullständig dölhet, hvilken, enligt företedt läkarebetyg, numera är obotlig;
att han till följd häraf äfvensom genom allmän sjuklighet är oförmögen
till vidare arbete såsom landtmätare; samt att han, som den 1 December
1874 blifvit försatt i konkurstillstånd, saknar egna tillgångar till sitt uppehälle.
Pa grund al hvad sålunda förekommit tillstyrker Utskottet,
__ *tt Riksdagen må den för Kommissionslandtmätareii
Knut Theodor Hierta äskade pension af 600 kronor bevilja.
14:o. Under åberopande af hvad i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 5 d
rn. J». F. r sid. 13 —15) i ämnet finnes anfördt och med framhållande af det outtrötter°''
liga nit och den utmärkta skicklighet Chefen för Statistiska centralbyrån,
Medicinalrådet m. m. Doktor Fredrik Theodor Bert/ ådagalagt under utöfvande!
al chefsbefattningen för bemälda embetsverk, hvilken under hans ledning
utvecklat en så förtjenstfull, alltmer omfattande verksamhet, att densamma
ådragit sig uppmärksamhet jemväl i främmande länder, får Utskottet,
i öfverensstämmelse med hvad Kongl. Mai:t föreslagit, hemställa,
att Medicinal-rådet m. m. Doktor Fredrik Theodor Berg,
hvilken uppnått en ålder af 69 år och är berättigad att
efter uppnådd pensionsålder vid afskedstagande såsom pension
å allmänna indragningsstaten åtnjuta 80 procent af
den hans innehafvande medicinalrådsembete åtföljande
lön, eller 4000 kronor, må från och med månaden näst
efter den, då han med pension å allmänna indragningsstaten
erhaller entledigande från så väl befattningen som
chef för Statistiska centralbyrån som från medicinalrådsembetet
i Sundhetskollegium, under sin återstående lifstid
få från allmänna indragningsstaten uppbära en årlig fyllnadspension
af 1,000 kronor, så att hela hans pension
kommer att uppgå till 5,000 kronor.
Angående
fyllnadspension
för Medicinalrådet
-
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 23.
13
15:0. Efter derom af vederbörande gjord framställning har Kongl.
Mai-t föreslagit, att Kronofogden i Lagunda, Hagunda och Ullcråkers härads
fögderi af Upsala län (Jarl Wilhelm Berglund måtte fä från och med
månaden näst efter den, hvari han med pension ur Civilstatens pensionsinrättning
från rjensten afginge, under sin återstående lifstid åtnjuta fyllnadspension
från allmänna indragningstaten till belopp af 1,400 kronor årligen.
Uti statsrådsprotokollet (Bil. N:o 5 d sid. i o 17) är meddelad t, mana
annat, att Berglund år 1868 träffats af ett slaganfall och sedermera lidit
af en hjernsjukdom, som angripit talförmågan och hvaruti, enligt företedt
läkarebetyg,'' någon förbättring icke är att emotse; att han är född den 20
Augusti 1821 och inträdde i sratens tjenst den 17 Juni 1813; samt att, enligt
hvad vederbörande upplyst, den pension, till belopp af 1,000 kronor,
från Civilstatens pensionsinrättning, hvartill Berglund, mot erläggande af retroaktivafgift,
vid uppnådda 55 lefnadsår skulle vara berättigad, är alldeles
otillräcklig för hans nödtorftiga uppehälle, synnerligast som han i följd al
sin, sannolikt vid tjensteförrättningar ådragna sjukdom är urståndsatt att förskaffa
sig någon extra inkomst.
På grund af hvad sålunda och i öfngt förekommit foranlates Utskottet
att hemställa,
det den för Kronofogden Carl Wilhelm Berglund askade
fyllnadspension af 1,400 kronor må af Riksdagen beviljas.
1 (Po. Sedan Länsmannen i Umeå södra distrikt afWesterbottenslän Wilhelm
Lindahl, hvilken är född den 30 Maj 1821 och sedan den 18 April 1842
varit an stöld i statens tjenst, uti eu till Kongl. Maj: t stöld, af vederbörande
insänd och till bifall förordad underdånig ansökning anhållit, att som sökanden
under nära tre års tid, i följd af ögonsjukdom, måst tid efter annan
begära tjenstledighet, och nämnde sjukdom, oaktadt undergången operation,
syntes fortfarande göra honom oförmögen att på egen hand skota sin befattning,
samt hans ekonomiska ställning vore sådan, att han icke kunde
undvara de
dagen göra framställning om rättighet för sökanden att vid afskedstagande
få såsom pension å allmänna indragningsstaten åtnjuta ett länsmanslönen
motsvarande belopp, har Kongl. Maj:t, enär, enligt hvad företedt läkarebetyg
gåfve vid handen, Lindahl vore oförmögen att så som sig borde sköta sin
Fänsmansbefattning och utsigt icke heller förefunnes till någon väsentlig förbättring
i detta tillstånd, hvaraf således antagligen blefvc en följd, att,
derest pension icke1 blefve Lindahl beredd, hans innehafvande tjenst framgent
under många år måste skötas genom vikarie, samt vid sådant förhållande
Lindahls vidare bibehållande i statens tjenst icke vore för det allmänna
gagneligt, föreslagit Riksdagen att medgifva, det Lindahl, som vid uppnådd
Angående
fyllnadspension
för
Kronofogden
G. W. Berglund.
Angående
fyllnadspension
för Länsmannen
W.
Lindahl.
Angående
pension för
AfvittringsIcmdtmätarei
G. G. T.
Hollström.
14
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 23.
o°5 år egde att efter erhållet afsked, mot erläggande af retroaktivas1^
från Civilstatens pensionsinrättning uppbära pension af 4U0 kronor
hng-e från och med månaden näst efter den, uti hvilken han med pension
ur Cmlstatens pensionsinrättning afginge från tjensten, under sin återstående
lhstid a allmänna indragningsstaten åtnjuta fyllnadspension till belopp af
oOO kronor årligen, hvarigenom hans pension sinkomst komme att uppgå till
det belopp, han vid uppnådd pensionsålder skulle vara berättigad att från
allmanna indragningsstaten uppbära, eller 700 kronor årligen.
Af statsrådsprotokollet (Bil. N:o 5 d sid. 18) inhemtas i (ifrigt, att
Cindah1 uti sitt äktenskap haft 12 barn, af hvilka 11 ännu lefva; och får
Utskottet, som ej funnit något att vid den nådiga framställningen erinra,
tillstyrka, ° ’
att den för Länsmannen Wilhelm Lindahl äskade fyllnadspension
af 300 kronor ma af Riksdagen beviljas.
17.o. Kongl. Maj:t har vidare föreslagit, att Afvittringslandtmätaren
1 o-Non''b°ttens län, Kommissionslandtmätaren Carl Gustaf Tyko Hollström.
matte få från och med månaden näst efter den, hvarunder han erhölle afsked
från afvittrings- och kommissionslandtmätarebefattningarne, under sin återstående
lifstid å allmänna indragningsstaten åtnjuta pension till belopp af
1,800 kronor årligen.
Enligt hvad statsrådsprotokollet (Bil. N:o 5 e sid. 1—3J gifver vid
handen, är Hollström född den 24 September 1808, antogs den 21 Juni
1830 till landtmäteriauskultant, befordrades den 30 Januari 1834 till vice
kommissionslandtmätare och den 26 November 1842 till komissionslandtmätare
samt konstituerades den 23 September 1867 till afvittringslandtmätare.
Dessutom ar upplyst, att Hollström med särdeles skicklighet, nit och rättskaflenshet
samt med den största noggrannhet utfört sina tjensteåligganden
saväl vid skiftesverket som vid afvittringen; att svårighet mötte att vidare
sysselsätta ^ honom med för hans höga ålder lämpliga göromål, sedan afvittnngen
blifvit förlagd till lappmarkerna och andra aflägsna trakter; samt att
den pension af 900 kronor, hvartill Hollström, i egenskap af kommissionslandtmätare,
vid afskedstagandet vore berättigad, vore långt ifrån tillräcklig
att bereda honom, som hade hustru och fem små barn, en någorlunda sorg^
fn ålderdom.
Jemlikt Riksdagens underdåniga skrifvelse den 19 Maj 1875 och
Kong!, brefvet den 2 påföljande Juli tillkommer landtmätare, hvilken vid
afvittringsverket tjenstgjort minst 25 år och uppnått 60 års ålder, vid afskedstagandet
årlig pension af 2,000 kronor. Den för Hollström begärda
pensionen understiger visserligen nyssnämnda belopp med 200 kronor; men
Utskottet har likväl funnit det vara, i betraktande deraf att Hollström varit
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 23.
15
anstäld vid afvittringsverket allenast omkring tredjedelen af den sålunda för
pensionsrätten föreskrifna tid, betänkligt att tilldela honom så hög pension,
som nu föreslagits. Det kan nemligen icke vara med god ordning öfverensstämmande,
att kommissionslandtmätare hvilken såsom här varit fallet
snart skulle vara i sådan egenskap berättigad till pension, öfverflyttas till
afvittringsverket och sedermera, efter att en jemförelsevis kort tid hafva vid
detta senare tjenstgjort, komma i åtnjutande af i det närmaste samma pensionsbelopp,
som skulle honom tillkomma, i händelse han tre gånger så lång
tid vid detsamma tjenstgjort. Yid det förhållande emellertid att Hollström,
enligt hvad samtliga vederbörande vitsordat, under hela sin tjenstetid vid
landtmäteriet med utmärkt flit och noggrannhet fullgjort sina åligganden,
samt att han har en talrik familj att försörja, och då det ej torde vara med
det allmännas fördel öfverensstämmande, om han vid nu uppnådd hög ålder
för sitt uppehälles skull tvingades att qvarblifva i tjenst, har Utskottet ansett
att något högre pension än den, hvartill Hollström, såsom kommissionslandtmätare,
är berättigad, billigtvis bör honom tillerkännas. I sådant hänseende
synes det lämpligast att, då Hollström tjenstgjort vid afvittringsverket
ungefär tredjedelen af den för pensionsrätt stadgade tid, ett tillägg beviljas
honom af omkring tredjedelen af det faststälda pensionsbeloppet och att han
alltså må komma i åtnjutande, förutom af den för kommissionslandtmätare
stadgade pension å 900 kronor, af ytterligare 700 kronor, eller sammanlagdt
en årlig pension af 1,600 kronor.
På grund af hvad sålunda förekommit och anförts hemställer Utskottet,
att den för Afvittrings- och kommissionslandtmätaren
Carl Gustaf Tyko Hollström äskade pension må till nedsatt
belopp af 1,600 kronor utaf Riksdagen beviljas.
18m. Kongl. Maj:t har föreslagit, att Länsmannen i Hanekinds härad
af Östergötlands län Anders Ekholm måtte få å allmänna indra gningsstaten
uppföras för att derifrån under sin återstående lifstid från och med
månaden näst efter den, uti hvilken afsked från länsmanstjensten komme
att honom beviljas, åtnjuta en årlig pension af 700 kronor; dock att denna
pension kunde, på siitt i afseende å landsstatspensioner i allmänhet vore
förhållandet, blifva föremål för ny reglering, derest sådan framdeles af Riksdagen
pröfvades lämplig.
Utskottet har af statsrådsprotokollet (Bil. N:o 5 f. sid. 1 — 3) inhemtat,
bland annat, att Ekholm, som är född den 26 Juli 1810, med hustru
och åtta barn, af hvilka en gosse är mindre vetande, befinner sig i torftiga
omständigheter; att han är fullkomligt blind på ena ögat och lider af allt
mer tilltagande svaghet i synen på det andra ögat samt derjemte är vanför
Angående
pension för
Länsmannen
A. Ekholm.
16
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 23.
i högra armen till följd af skada som han ådragit sig vid fortskaffande af
en ammunitionstransport, hvarigenom allt han, enligt hvad vederbörande läkare
intygat, är till vidare tjenstgöring oförmögen; samt att hans löneinkomster,
i gällande stat upptagnao till 859 kronor, utgörande ränta och beräknad
afkastning af bostället Anestad, hvilket för år 1874 taxerats till
27,800 kronor, torde ej obetydligt öfverstiga det belopp, 700 kronor, hvartill
länsmanslön i allmänhet uppgår; och tillstyrker alltså Utskottet,
att den för Länsmannen Anders Ekholm äskade pension
å 700 kronor må af Riksdagen beviljas.
Angående
äskad pension
för Anna
Magdalena
Erika Åkerman.
19:0. Uti en till Finansdepartementet ingifven underdånig ansökning
hade, på sätt af statsrådsprotokollet (Bil. N:o 6 b sid. 70) inhemtats, Anna
Magdalena Erika Åkerman sökt att efter sin nyligen aflidna moder, Medicine
doktorn J. E. Åkermans enka Maria Lovisa Åkerman, blifva delaktig af
den pension 375 kronor, som modern i lifstiden af Rikets Ständer erhållit;
varande såsom stöd för ansökningen åberopade ej mindre Medicine doktorn
Åkermans framgångsrika och oegennyttiga verksamhet än äfven sökandens
fullkomliga medellöshet och hennes sjuklighet, hvilken tidtals gjorde henne
sängliggande af förlamning i de nedre extremiteterna. Vid ansökningens
föredragning hade Departementschefen erinrat, att Rikefcso Ständer vid riksdagen
1853—54, med fästadt afseende dels derå, att Åkerman i lifstiden,
under försakande af egen lönande praktik, med ovanligt nit städse sträfvat
att gagna företrädesvis de fattigare samhällsklasserna, särdeles genom vården
om sinnessjuka och användande af den s. k. Schreyberska fylleri kuren, dels
ock derå, att do dryga kostnader, Åkerman för beredande af erforderliga
lokaler för dessa ändamål sig ådrog, i väsentlig mån torde hafva bidragit
till den ytterliga fattigdom, hvari lian efterlemnat enka och barn, beviljat
hans enka en pension för hennes återstående lifstid af 250 riksdaler banko.
I betraktande ej mindre af hvad sålunda förekommit än äfven deraf, att sökanden,
hvilken vore född år 1836, enligt vid ansökningen fogade läkarebetyg,
sedan flera år lode af svår underlifssjukdom och häraf beroende nervösa
åkommor, för h vilkas stillande hon varit nödsakad använda döfvande
medel i stor mängd, och till följd häral nu mera vore oförmögen att genom
någon ansträngande sysselsättning sig försörja, har Kongl. Maja nu föreslagit
Riksdagen att bemälda Anna Magdalena Erika Åkerman måtte från och
med år 1876 under sin återstående lifstid få från allmänna indragningsstaten.
uppbära en årlig pension af 200 kronor.
Såväl af hvad sålunda blifvit till stöd för den nådiga framställningen
anfördt som af hvad i öfrigt uti handlingarne i ärendet finnes meddeladt
framgår visserligen, att omständigheterna i detta, fall äro i hög grad ömmande
och att sökanden otvifvelaktigt är i stort behof af understöd. Ut
-
Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 23.
17
skottet hyser emellertid den åsigt, att det icke kan tillkomma staten att bevilja
pensioner åt aflidne tjenstemäns döttrar samt att, då hjelp i dylika
fall, som det här förevarande, är af nöden, densamma bör sökas och vinnas
på en annan väg. Det ingår nemligen icke bland statens uppgifter att vara
en försörjnings- och barmhertighetsanstalt, hvilket den skulle blifva, derest
icke förenämnda grundsats upprätthölles.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, har Utskottet funnit si,
icke kunnat annat än hemställa,
att den för aflidne Medicine Doktorn J. E. Åkermans
eftérlemnade dotter, Anna Magdalena Erika Åkerman,
äskade pension å 200 kronor icke må af Riksdagen beviljas.
20:o. Efter derom gjord ansökning har Kongl. Maj:t — enär till följd
af den sjuklighet, hvaraf Expeditionssekreteraren i Kongl. Maj:ts Kansli,
Protokollssekreteraren i Finansdepartementets expedition Helmelit Mildhog
Lundgren lede, på honom numera icke kunde ställas de anspråk,
hvilkas uppfyllande den nya kansliorganisationen kräfde, samt han genom
långvarigt och redbart arbete i statens tjenst gjort sig väl förtjent af det erkännande,
som kunde anses ligga i den begärda pensionens beviljande —
hos Riksdagen hemstält, att åt Protokollssekreteraren Lundgren måtte på
allmänna indragningsstaten anvisas en pension af 2,300 kronor — motsvarande
skilnaden mellan Lundgrens nuvarande protokollssekreterarelön och
det belopp, han i pension från Civilstatens pensionsinrättning vore berättigad
erhålla — att från och med månaden näst efter den, då nådigt afsked från
protokollssekreterarebefattningen komme att honom beviljas, årligen under
hans återstående lifstid af honom uppbäras.
Utaf statsrådsprotokollet (Bil. N:o 6 b sid. 70 och 7 1) inhemtas, bland
annat, att Lundgren, som är född den 2 Augusti 1820 oeh den 12 Februari
1842 antogs till e. o. kanslist i Finansdepartementets expedition vid numera
öfverskriden ålder af 55 år är vid afskedstagande! berättigad att från Civilstatens
pensionsinrättning erhålla pension af 1,200 kronor årligen; samt att
han, enligt företedt läkarebetyg, sedan flera år lidit af en till följd af kronisk
mag- och tarmkatarr i förening med blödning från ändtarmen i allmänhet
fprsvagad helsa jemte svaghet och slapphet i hägra armens muskulatur,
som gör honom oförmögen att verkställa sådan skrifning, som fordi ar
längre stunds oafbrutet arbete.
Utskottet har ej haft något att vid förevarande nådiga framställning
erinra och hemställer alltså,
Bih. till Riksd. Prot. 1876. 4 Sami, 1 Afd, 13 Håft.
Angående
■pension för
Protokollssekreteraren
H. M. Lundgren.
3
18
Stats-Utshottete Utlåtandt N:o 23.
Angående
pensionsrätt
för Karolinska
institutets
lärare.
Angående
pensionsrätt
för universitetens
sekreterare
och kamererare.
att den af Kongl. Maj:t för Protokollssekreteraren Helmelit
Mildhog Lundgren äskade fyllnadspension af 2,300
kronor må af Riksdagen beviljas.
21:o. Under åberopande af hvad uti statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7
sid. 113 och 114) i ämnet finnes anfördt, får Utskottet, i enlighet med hvad
Kongl. Maj:t föreslagit, tillstyrka,
att professorer, extra ordinarie professorer och adjunkter
vid Karolinska mediko-kirurgiska institutet samt vice
bibliotekarier vid universiteten må tillerkännas rätt att
efter uppnådda 65 lefnadsår vid afskedstagandet ur tjensten
å allmänna indragningsstaten åtnjuta pension till
belopp af 4,500 kronor för de ordinarie professorerne,
samt af 2,500 kronor för extra ordinarie professorer, adjunkter
och vice bibliotekarier.
22:o. Vidare har Kongl. Maj:t föreslagit, att universitetens sekreterare och
kamererare måtte förklaras berättigade till pension å allmänna indragningsstaten
efter de grunder, som i sådant hänseende vore för civile tjensteman
i allmänhet gällande.
Enligt hittills gällande stadganden ega civile tjenstemän i allmänhet
rätt till pension å allmänna indragningsstaten då de uppnått 70 års ålder
och tillbragt minst 30 år oafbruten tjenstetid eller ock vid 65 års ålder, då,
efter vid pass 40 års tjenstgöring, deras sjuklighet eller försvagade helsotillstånd
genom laglig läkareattest bestyrkes, och ega de, som i lön uppbära
3,000 kronor eller derunder, undfå hela beloppet i årlig pension, hvaremot
för dem, som åtnjuta mer än 3,000 kronor, pensionen skall utgå med
80 procent af totalsumman; dock så att den, som uppbär mer än 3,000
kronor, men mindre än 3,750, icke kan undfå pension till lägre belopp än
3,000 kronor.
Genom Riksdagens bifall till Kongl. Maj:ts derom gjorda nådiga framställning
hafva löneförmånerna för universitetens sekreterare och kamererare
numera blifvit delade i lön och tjenstgöringspenningar och sålunda bestämda,
att sekreteraren vid hvartdera universitetet eger uppbära i lön 3,600 kronor
och i tjenstgöringspenningar 900 kronor, kamereraren vid Upsala universitetet
3,200 kronor i lön och 800 kronor i tjenstgöringspenningar samt
kamereraren vid universitetet i Lund 2,400 kronor i lön och 600 kronor
i tjenstgöringspenningar. Med tillämpning af förberörda grunder skulle, enligt
Kongl. Maj:ts förslag, hvilket otvifvelaktigt afser att pensionerna skulle
äfven på tjenstgöringspenningarne beräknas, hvardera sekreteraren erhålla i
19
Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 23.
pension 3,600 kronor, kamereraren vid universitetet i Upsala 3,200 kronor
och kamereraren vid universitet i Lund 2,400 kronor.
Emellertid har, på sätt ofvan omförmälts, Kongl. Maj:t for embetsoch
tjensteman i rikets Hofrätter med flera embetsverk, hvilkas aflöning
jemväl fördelats i lön och tjenstgöringspenningar, föreslagit, att tull pension
skulle utgå med lönens hela belopp. Och då ett dylikt stadgande ^synts Utskottet
i afseende å alla tjensteman, hvilkas aflöning till en del utgar i tjenstgöringspenningar,
vida lämpligare än att i afseende å dem fortfarande bibehålla
den hittills iakttagna procentberäkningen, har Utskottet ansett sig
böra förslå, att äfven för de här ifrågavarande tjenstemännen pensionen
skulle motsvara beloppet af den fasta lönen. Pensionsbeloppen blefve dymedelst
lika med de af Kongl. Maj:t föreslagna, utom för Kamereraren vid
universitetet i Lund, hvilken skulle få vidkännas någon nedsättning.
På grund af hvad sålunda förekommit hemställer Utskottet,
att universitetens sekreterare och kamererare ma förklaras
berättigade att enligt de för civile tjensteman i allmänhet
stadgade grunder i afseende å lefnads- och tjensteålder
m. m. undfå pension å allmänna indragningsstaten
till belopp, motsvarande deras fasta löner.
23:o. Med hänvisande till den utredning i ämnet, som finnes meddelad
i statrådsprotokollet (Bil. N:o 7 sid. 21) får Utskottet vidare, pa satt profeSsorslön
Kongl. Maj:t föreslagit, tillstyika, . 7 . 7 • universitet.
att, till fyllande af en professor slon vid Lunds universitet
till 6,000 kronor, ett belopp af^ 1,069 kronor må
från allmänna indragningsstaten utgå från och med nästkommande
år 1877, så länge Professor emeritus Sven
. , Nilsson eller, efter hans frånfälle, hans sterbhus uppbär
en professorslön vid samma universitet.
24:0. Kongl. Maj:t har föreslagit, att Gymnastikläraren vid Nya elementarskolan
i Stockholm Anton Bernt Santesson måtte från och med ma- GymnastiUänaden
näst efter den, då afsked honom! meddelades, ^fverflyttas pa all- “ emn
männa indragningsstaten till åtnjutande under sin återstående lifstid af pension
4rll4.bhM)p äf 1,125 kronor årligen. , ,, ,
OT#tsrådsprotokollet (Bil. N:o 7 sid. 114 och 115) inhemtas, bland
annat, att "Santesson, som är född den 12 Juni 1825, började sin tjenstgöring
såsom vikarierande lärare vid Gymnastiska centralinstitutet ar 1850
samt år 1863 anstäldes såsom gymnastiklärare vid Nya elementarskolan i
Stockholm; att han år 1871 träffats af ett slaganfall med åtföljande forlam
-
20
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 23.
ning, sotn under de senaste åren satt honom ur stånd att bestrida sin tjenst;
att, enligt företedt läkarebetyg, utsigter icke förefinnas för helsans återvinnande
så fullständigt, att Santesson skulle kunna utan fara att försämras
fullgöra de ansträngande göromål, som äro förenade med gymnastiklärarebefattning;
samt att den äskade pensionen utgör tre fjerdedelar af Santessons
nu innehafvande lön.
På grund af hvad sålunda förekommit, och med hänvisande till hvad
i öfrigt i statsrådsprotokollet finnes uti ärendet meddeladt, tillstyrker Utskottet,
att den för Gymnastikläraren Anton Bernt Santesson
äskade pension å 1,125 kronor må af Riksdagen beviljas.
Angående
pension för
läraren A.
Grönvall.
25:o. Sedan Läraren vid Cimbrishamns enklassiga pedagogi Andreas
Grönvall hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhållit att, på grund af sin
höga ålder och försvagade helsa, vid afskedstagandet varda hugnad med sin
nuvarande lön, 1,500 kronor, oafkortad såsom pension, har Kongl. Maj:t, med
hänsyn till vigten deraf, att undervisningen vid ifrågavarande pedagogi, der
endast en lärare vore anstäld, blefve anförtrodd åt en fullt tjenstbar person,
föreslagit Riksdagen, att Grön vall måtte från och med månaden näst efter den’
då afsked honom beviljades, uppföras å allmänna indragningsstaten till åtnjutande
för sin återstående lifstid af en årlig pension till belopp af 1,500
kronor.
Då af statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7 sid. 116) inhemtas, att Grönvall,
som är född den 24 Maj 1807 och hvars tjenstetid sammanlagdt uppgår till
nära 33 år, enligt företedt läkarebetyg, icke längre kan, i anseende till försvagade
krafter, framskriden ålder och ett envist bronehiallidande, med sitt
embetes utöfning fortfara, tillstyrker Utskottet,
att Kongl. Maj:ts nådiga framställning om pension af
1,500 kronor för läraren vid Cimbrishamns pedagogi Andreas
Grönvall må vinna Riksdagens bifall.
vidare föreslagit, att Kollegan v
och med månaden näsff
Angående 26:o. Kongl. Maj:t har
KoUegan lL pedagogi Henrik Gabriel Filén måtte från lultul,UWI
G. Filén, då afsked blefve honom beviljadt, å allmänna indragningsstaten uppbära en
pension af 1,125 kronor årligen.
^ ^ Af statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7 sid. 117) inhemtas, bland annat, att
hilén, som är född den 28 Mars 1826 och år 1851 blifvit utnämnd till lärare
Stats-VtsJcottets Utlåtande N:o 23.
21
vid pedagogien i Grenna, först under de två senaste åren varit i åtnjutande
af 1,500 kronors årlig lön, hvilket belopp emellertid varit för Filén, såsom
gift, otillräckligt till hans bergning, hvarföre han, så länge krafterna det
tillåtit, måst genom särkildt arbete på lediga stunder skaffa sig någon biförtjenst;
samt att, enligt företedt läkarebetyg, ingen förhoppning finnes att
Filén, som lider af obotlig kronisk bröstsjukdom, vidare kan komma att
sköta sin tjenstebefattning.
Utskottet tillstyrker alltså,
att den för Kollegan Henrik Gabriel Filén äskade pension
af 1,125 kronor må af Riksdagen beviljas.
27:o. Uppå derom af styrelsen för Teknologiska institutet gjord under- Angående
dånig hemställan, har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att medgifva, det för professoiprofessor
er ne vid nämnda institut samt de lektorer, som komme att vid rer oc\\
• • • torer Diet Tsk“
institutet anställas, måtte tillerkännas rätt att vid afskedstagande! uppbära nologiska intension
å allmänna indragningsstaten, de förre efter samma grunder, som. stitutet.
gälla för professorer vid universiteten, och de senare efter uppnådd 65 års
ålder och 20 års tjenstgöring vid institutet, med det belopp, hvartill deras
lön uppgår.
Vid förevarande nådiga framställning har Utskottet icke haft något
att i hufvudsak erinra. Då emellertid professorernes vid Teknologiska institutet
löneförmåner utgöras af dels fast lön och dels tjenstgöringspenningar,
samt beloppets fördelning i dessa båda slag af löneinkomster ännu är beroende
på Riksdagens beslut, torde, enär pension lämpligen ej bör sättas till
högre belopp än den fasta lönen, hvilket möjligen skulle kunna blifva händelsen,
derest densamma bestämdes att utgå efter samma grunder som gälla
för professorer vid universiteten, i stället böra stadgas, att pension till den
fasta lönens belopp tillkommer Teknologiska institutets professorer vid uppnådd
65 års ålder; hemställande alltså Utskottet,
att ifrågavarande nådiga framställning må på det sätt
af Riksdagen bifallas, att professorerne vid Teknologiska
institutet samt de lektorer, som komma att vid; institutet
anställas, tillerkännas rätt att, efter uppnådd 65 års ålder
och, hvad lektorerne beträffar, 20 års tjenstgöring vid
institutet, vid afskedstagandet uppbära pension å allmänna
indragningsstaten med de belopp, hvartill deras fasta löner
uppgå.
28:o. Då det otvifvelaktigt är både med rättvisa och billighet öfver- Angående
ensstämmande, att lektorerne vid de tekniska elementarskolorna tillerkännas för^ieictorer
ne
vid de tekniska
elementarskolorna.
22
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 23.
Angående
ifrågasatt
pensionsrätt
för föreståndaren
och
lektorerne
vid Chalmerska
slöjdskolan.
Angående
pension för
Öfverläkaren
L. M. Hjertstedt.
samma pensionsrätt, som är deras vederlikar vid rikets elementarläroverk
medgifven, får Utskottet, på sätt Kongl. Maj:t föreslagit, tillstyrka,
att Riksdagen må medgifva, att lektorerne vid de tekniska
elementarskolorna må erhålla rätt till pension å
allmänna indragningsstaten enligt de grunder, som för
sådan rättighets åtnjutande gälla i afseende på lektorer
vid rikets elementarläroverk.
29:o. Uti en inom Riksdagens Andra Kammare väckt motion (N:o
70) har Herr A. P. Hylander af anförda skäl föreslagit, att föreståndaren
och lektorerne vid Ghalmerska slöjdskolan måtte erhålla rätt till pension å
allmänna indragningsstaten enligt de grunder, som i sådant hänseende gälla
för rektorer och lektorer vid rikets elementarläroverk, med bibehållande af
lönen, om de afginge vid uppnådd G5 års ålder och efter 20 års tjenstgöring
vid skolan.
Enär, på sätt det den nådiga propositionen om statsverkets tillstånd
och behof bilagda statsrådsprotokoll öfver ecklesiastikärenden (Bil. N:o 7
sid. 61) gifver vid handen, af särskilde komiterade föreslagna förändringar i
berörda slöjdskolas organisation för närvarande äro beroende på Kongl. Maj:ts
pröfning, samt förslag i förevarande ämne alltså sannolikt är att inom kort
från Kongl. Maj:t förvänta, har det synts Utskottet mindre lämpligt om
Riksdagen, genom bifall till hvad motionären föreslagit, skulle på förhand
bestämma de ifrågavarande lärarnes pensionsrätt; och hemställer Utskottet
förty,
att Herr A. P. Hylanders förevarande motion icke må
till någon Riksdagens åtgärd föranleda.
30:o. Kongl. Maj:t har föreslagit, att Öfverläkaren vid Wadstena
hospital Ludvig Magnus Hjertstedt måtte uppföras å allmänna indragningsstaten
till åtnjutande från och med månaden näst efter den, då afsked honom
beviljades, af ''årlig pension till belopp af 4,000 kronor.
Utaf statsrådsprotokollet (Bil. N:o. 7 sid. 118 och 119) inhemtas, bland
annat, att Hjertstedt, som är född den 28 Mars 1810, inträdt i statens
tjenst 1836 och år 1849 blifvit utnämnd till öfverläkare vid Centralhospitalet
i AVadstena; att företedt läkarebetyg utvisade, att Hjertstedts helsa och
krafter till följd af en mångårig och själsansträngande hospitalstjenstgöring
blifvit mycket medtagna och att hans helsotillstånd under de senare åren
visat sig vacklande, hvadan den tid icke syntes vara långt aflägsen, då han
ej vidare förmådde sköta sina embetsåligganden; samt att den föreslagna
pensionen utgör 80 procent af Hjertstedts nu innehafvande årliga lön, 5,000
kronor.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 23.
23
På grund häraf och under åberopande af de skäl, som i öfrigt finnas
uti berörda statsrådsprotokoll till stöd för ifrågavarande nådiga framställning
anförda, får Utskottet tillstyrka,
att den för Ofverläkaren vid Wadstena hospital Ludvig
Magnus Hjertstedt äskade pension, 4,000 kronor, må af
Riksdagen beviljas.
31:o. Till följd af Riksdagens under åttonde hufvudtiteln fattade beslut
angående förändrad öfverstyrelse för hospitalen m. m. komma, på sätt
Kongl. Maj:t jemväl föreslagit, att å allmänna indragningsstaten uppföras de
åt nuvarande Generaldirektören öfver hospitalen samt Serafimerordensgillets
nuvarande sekreterare, kamererare och förste vaktmästare anslagna löner
eller arfvoden att från och med år 1877 under deras lifstid utgå med följande
belopp, nemligen för generaldirektören 1,000 kronor, för sekreteraren
2,000 kronor, för kamererare!! 2,000 kronor och för vaktmästaren 560
kronor, med skyldighet för de tre sistnämnde att i deras befattningar biträda
Sundhetskollegium, såsom blifvande öfverstyrelse för hospitalen; hvilket här
endast skolat
antecknas.
32:o. Uppå derom af framlidne Medicinalrådet Carl Ulrik Sondéns
enka, Concordia Sondén, född Åkerman, gjord underdånig ansökning, hvilken
blifvit af Sundhetskollegium uti infordradt yttrande till nådigt bifall förordad,
har Kongl. Maj:t föreslagit, att bemälda enka måtte från och med innevarande
år å allmänna indragningsstaten uppbära pension af 600 kronor årligen.
Uti statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7 sid. 120 och 121) är meddeladt, bland
annat, att behållningen i boet efter Medicinalrådet Sondén, som afled den
6 Maj 1875, uppgick till 12,377 kronor 60 öre; samt att enkan, som är
född den 24 November 1817, eger att i Civilstatens pensionsinrättning uppbära
en pension af 533 kronor 33 öre årligen.
Af de detta ärende tillhöriga handlingar, hvilka varit för Utskottet
tillgängliga, har upplysning ej kunnat vinnas till huru stort belopp
icke räntegifvande värden ingått uti omförmälda behållning i boet efter
framlidne Medicinalrådet Sondén. Då,- emellertid i allt fall samma behållning
med visshet torde kunna antagas gifva en årlig afkastning, hvilken
tillsammans med den pension från Civilstatens pensionsinrättning
af 533 kronor 33 öre, hvartill Medicinalrådet Sondéns enka är berättigad,
bör vara tillräcklig att fylla de nödvändiga behofven för en person,
samt, så vidt handlingarne utvisa, Medicinalrådet Sondén ej efterlemnat
minderåriga, oförsörjda barn, hafva de för den ifrågastälda pensionens
Angående
uppförande
oa allmänna
indragningsstaten
af Generaldirektörens
öfver
hospitalen
arfvoden
m. m.
Angående
pension för
Medicinalrådet
C. U.
Sondéns
enka.
24
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 23.
beviljande anförda skäl synts Utskottet icke vara tillfyllestgörande; hvadan
Utskottet funnit sig böra hemställa,
att Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställning
icke må vinna Riksdagens bifall.
An9siondåt 33:o. Uppå derom af Vetenskapsakademien gjord underdånig fram
Bocenten
"a. ställning, har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen, att åt Docenten Axel GaG
mka ''eUS Theorells enka, Hanna Margareta Theorell, född Hultman, måtte be
viljas
pension å allmänna indragningsstaten till belopp 600 kronor årligen,
att utgå från och med innevarande år.
Sist församlade Riksdag beviljade, på Kongl. Maj:ts derom gjorda nådiga
framställning, Docenten Theorell ett personligt årligt anslag af 2,500
kronor, på det han måtte komma i tillfälle att, ostörd af ekonomiska omsorger,
fortsätta sin förtjenstfulla verksamhet. Detta understöd har emellertid
Theorell, på sätt af statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7 sid. 121) inheintas,
fått uppbära endast för ett hälft år, enär döden den 2 Juli 1875 bortryckte
honom från hans gagnande och för fäderneslandet hedrande verksamhet.
Af de handlingar i ärendet, hvilka varit för Utskottet tillgängliga, har vidare
inhemtats, att tillgångarne i boet efter framlidne Docenten Theorell understigit
skulderna med ett belopp af 1,571 kronor 98 öre. Vid sådant
förhållande, och då af berörda statsrådsprotokoll vitsordas, att hans enka,
öfver 42 år gammal, befinner sig i de torftigaste omständigheter, har Utskottet
icke kunnat annat än tillstyrka beviljandet af den nu lör henne begärda
pension, såsom ett berättigadt erkännande af Theorells i lifstiden uti
sitt fack ådagalagda ovanliga begåfning och skicklighet. Utskottet hemställer
alltså,
att den för Docenten A. G. Theorells enka, Hanna
Margareta Theorell, född Hultman, äskade pension å 600
kronor årligen må af Riksdagen beviljas, att utgå från
och med innevarande år och så länge hon enka förblifver.
Angående 84:o. Uti en den O nästlidue Mars till Riksdagen allåten nådig
%n?l>rita Pr0P0Siii°n (N:o Öl) har Kongl. Maj:t, i anledning af en utaf KanslersemrmOGvon
betet för universitetet i Upsala gjord underdånig framställning, föreslagit
Bahr. Riksdagen, att Exercitiimästaren vid ofvannämnda universitet, Stallmästaren
Carl Gustaf von Bahr måtte tillerkännas rättighet att från och med månaden
näst efter den, hvarunder afsked från hans befattning kunde varda honom
beviljadt, under sin återstående lifstid uppbära årlig pension å allmänna indragningsstaten
till belopp af 2,500 kronor.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 23.
25
Utaf det den nådiga propositionen bilagda statsrådsprotokollet inhemtas,
att von Bahr är född den 24 December 1796, inträdde i krigstjenst år
1811 samt utnämndes till understallmästare år 1824 och till stallmästare
vid universitetet i Upsala 1830; varande till stöd för kanslersembetets i ämnet
gjorda hemställan anfördt, att, då von Bahr med nit fullgjort sina ''åligganden,
så länge åren medgåfvo honom erforderlig kraft dertill, hans önskan
att nu få afgå med en pension, som tryggade honom för brist under
hans återstående dagar, syntes Kanslersembetet billig, samt att det derjemte
i betraktande af hans höga ålder vore för universitetet ensidigt, om tillfälle
honom bereddes att lemna den befattning, han för närvarande på universitetets
stat innehade.
Hvad sålunda förekommit har jemväl för Utskottet synts innebära
giltiga skäl för beviljande åt von Bahr under hans återstående lifstid af
pension utaf statsmedel. Då emellertid, jemlikt den för universitetet i Upsala
af Kongl. Maj:t faststälda utgiftsstaten, stallmästaren åtnjuter i lön allenast
750 kronor jemte boställsrum, hvilka torde böra, i likhet med hvad
som eger rum för de professorer vid nämnda universitet, hvilka äro med
dylik förmån hugnade, uppskattas till ett värde af 600 kronor om året, äfvensom
6 famnar ved in natura, lärer hans sammanlagda fasta årsinkomst
af tjensten icke kunna beräknas till högre belopp än omkring 1,500 kronor.
Yid sådant förhållande och då det icke kan vara lämpligt, att en tjenstemans
pension bestämmes till högre belopp än det, hvartill den fasta inkomsten
af tjensten uppgår, har Utskottet icke kunnat tillstyrka beviljandet af
så hög pension, som den nu af Kongl. Maj:t föreslagna, utan har beloppet
synts lämpligen kunna till 1,500 kronor bestämmas.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt hemställer Utskottet,
att den för Stallmästaren Carl Gustaf von Bahr äskade
pension må till nedsatt belopp af 1,500 kronor utaf Riksdagen
beviljas.
35:o. Uti särskilda den 3 nästlidna Mars till Riksdagen aflåtna. nå- Angående
diga propositioner (N:is 32 och 33) har Kongl. Maj:t föreslagit: Lektorn A°T.
att Lektorn vid Nya Elementarskolan i Stockholm Axel Theodor Ber- Bergius och
gitts måtte tillerkännas rättighet att från och med månaden näst efter den, då R A^lImdafsked
blefve honom beviljadt, under sin återstående lifstid å allmänna in- berg.
dragningsstaten uppbära årlig pension till belopp af 3,600 kronor; samt
att Professoren vid Veterinärinstitutet i Stockholm Fredrik Albertinus
Lundberg måtte från och med månaden näst efter den, då afsked blefve honom
beviljadt, uppföras å allmänna indragningsstaten till åtnjutande för sin
Bih. till Riksd. Frat. 137il. 4 Sami 1 Afä. 13 Uäft. '' 4
26
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 23.
Angående
pens ion för
Professoren
J. P. Grönhamns
enka.
återstående lifstid af årlig pension till belopp, utgörande tre fjerdedelar af
hans innehafvande lön eller 3,375 kronor.
Af de vid berörda nådiga propositioner fogade utdrag af protokollet
öfver ecklesiastikärenden inhemtas, bland annat,
att Bergius, som är född den 2 December 1817, varit anstäld i statens
tjenst öfver 36V2 år; att han sedan år 1867 lidit af sinnessjukdom
och på grund häraf dels upprepade gånger åtnjutit tjenstledighet för kortare
tid, dels från och med vårterminen 1872 varit helt och hållet befriad från
tjenstgöring; att han, enligt ett af öfverläkaren å Stockholms hospital för
sinnessjuke utfärdad t intyg, antagligen för framtiden skall i följd af sin sinnessjukdom
blifva oförmögen att behörigen skota sin tjenst, och att den nu
för Bergius föreslagna pensionen utgör 80 procent af hans innehafvande lön
4,500 kronor; samt
att Lundberg, som är född den 24 April 1825 och varit anstäld i statens
tjenst sedan år 1852, enligt företedt läkaretyg allt sedan våren 1873
lidit af svaghet i venstra armen och venstra benet jemte ofullständig rörelseförmåga
hos tungan; att han sedan Oktober månad 1872 för sjukdom
åtnjutit ledighet från sin professorsbefattning vid veterinärinstitutet i Stockholm;
och att den för Lundberg nu äskade pension 3,375 kronor motsvarar
det belopp, som af honom under tjenstledigheten uppburits.
På grund häraf och under åberopande af hvad i öfrigt finnes till stöd
för förevarande nådiga framställningar meddeladt uti berörda statsrådsprotokoll,
hemställer Utskottet,
a) att den för Lektorn Axel Theodor Bergius äskade
pension 3,600 kronor må af Riksdagen beviljas; och
b) att jemväl Kongl. Maj:ts nådiga förslag om pension af
3,375 kronor åt Professoren Fredrik Albertinus Lundberg
må vinna Riksdagens bifall.
B 6:o. Uti en den 10 nästlidna Mars till Riksdagen aflåten nådig
proposition (N:o 35) har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att bevilja framlidne
läraren i kör-och elenientarsång vid Musikaliska Akademiens Konservatorium,
»Sekreteraren hos samma Akademi, Professoren Johan Petter Grönhamns
enka, Mathilcla Lönngren, pension å allmänna indragningsstaten att utgå
med 500 kronor från och med innevarande år, så länge hon lefver och enka
förblifver.
Enär, på sätt jemväl är anfördt uti ett den nådiga propositionen bifogadt
utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, den behållning af endast 6,028
kronor 65 öre, som bouppteckningen efter Oronhamn utvisar, icke synes tillräcklig
att jemte de pensioner å tillhopa 550 kronor, hvilka hans efterlemnade
enka uppgifvits ega att från särskilda pemionsinrättningar uppbära, be
-
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 23. 27
•
trygga hennes ]emte tva omyndiga barns utkomst, far Utskottet, med hänvisande
till hvad i berörda statsrådsprotokoll finnes meddeladt rörande framlidne
Professoren Grönhamns i lifstiden utöfvade förtjenstfulla verksamhet,
tillstyrka,
att den för bemälde Grönhamns enka, Mathilda Lönngren
äskade pension å 500 kronor må af Riksdagen beviljas
att utgå så länge hon lefver och enka förbi ifver.
37:o. Då riksmarkegångspriset å spanmål åren 1873 —1875 utgjort
i medeltal 2 kronor 61 öre kubikfoten, motsvarande 16 kronor 42 öre
tunnan, eller 5 kronor 92 öre utöfver det värde 10 kronor 50 öre för 1
tminan] hvartill spaninålen vid 1840—1841 års statsreglering beräknades,
bar Kongl. Maj:t nu föreslagit, att den lönefyllnad, hvarom, jemlikt då
stadgade grunder, de embets- och tjenstemän m. fl., som före vidtagandet
af berörda statsreglering tillträdt och ännu bibehålla löner med derunder
berålcnad spanmål, äro försäkrade, måtte af Riksdagen efter nämnda prisskilnad,
5 kronor 92 öre, bestämmas till utgående från allmänna inclragningsstaten.
Vid det af Statskontoret upplysta förhållande, att beloppet af den
spanmål, som inbegripes under lönerna för säd an a äldre löntagaie, löi
närvarande utgör 181 tunnor, skulle således till bestridande af ifrågavarande
utgift erfordra s i jemnadt tal en summa af 1,000 kronor.
1 anledning af hvad sålunda förekommit tillstyrker Utskottet,
att för de tjenstemän, hvilka äro berättigade till
spanmålstillökning utöfver det i staterna beräknade
pris af 10 kronor 50 öre, denna tillökning må för
hvarje tunna under lönerna beräknad spanmal bestämmas
till 5 kronor 92 öre.
38:o. Vid behandling af Stats-Utskottets den 25 sistlidne Februari
afgifna memorial N:o 14, angående beredande af tillgång för bestridande
af förefallande utgifter till begrafningshjelp m. m., har Riksdagen
beslut.it,
hjelpsbesparing verkstälda innehållningar å embets- och tjenstemäns löner
skall från allmänna indragningsstatens anslag utgå och detta anslag af
sådan anledning med 25,000 kronor förhöjas; hvilket här endast skolat
antecknas.
39:o. Till betäckande af de utgifter, hvilka vid innevarande riksdag
af Kongl. Maj:t föreslagits till utgående från allmänna indragningsstaten,
har Kongl. Maj:t ansett en tillökning i förslagsanslaget till den
-
Angående
spanmålstillökning
i åtskilliga
äldre
löner.
Angående
beslutad förhöjning
i nuvarande
anslaget
till allmänna
indragningsstaten.
Angående
ytterligare
förhöjning i
allmänna indragningsstatens
förslagsanslag.
opaginerad Kontrollera mot PDF
^ Stata-Utskottets Utlåtande N:o 23.
9
samma lämplig och derföre föreslagit, att för sådant ändamål äfvensom
ior vinnande af jemn. slutsumma å samtliga hufvudtitlarne, förslagsanslaget
till allmänna indragningsstaten måtte ökas med ett belopp af
40,180 kronor 91 öre; och då den ifrågasatta anslagsförhöjningen synts
Utskottet vara för ändamålet behöflig, tillstyrker Utskottet,
att Kong! Maj:ts ofvanberörda framställning om förhöjning
i allmänna indragningsstatens förslagsanslagmå
af Riksdagen bifallas, dock att vid den nya riksstatens
upprättande samma anslag måtte få jemkas i
den mån,, som blifver erforderlig för att till jemnade
belopp bringa rik sstatens slutsummor.
förslå,gsansla- 40:o. Beträffande Kongl. Maj:ts framställning om uppförande under
get till ar- nionde hufvudtiteln för ar 1877 af ett extra förslagsanslag- till arméns
méZeZ7i0- Peiisionering till belopp af 950,000 kronor, vill Utskottet framdeles meddela.
yttrande i sammanhang- med utlåtande öfver Kongl. Maj:ts den 31
sistli.dne Januari till Riksdagen aflåtna nådiga proposition, angående
pensionering af arméns befäl med vederlikar; hvilket Utskottet här endast
skolat
anmäla.
Angående
ersättande af
en enligt arméns
pensionskassas
hufvudbok
uppkommen
brist.
41:0. Med hänvisande till hvad statsrådsprotokollet (Bil. N:o 3 a
sid. 70) i ämnet innehåller, får Utskottet, i enlighet med hvad Kongl.
Maj:t föreslagit, hemställa,
att till ersättande af den enligt arméns pensionskassas
hufvudbok för år 1874 uppkomna brist må beviljas
ett bristen motsvarande belopp af 5,119 kronor
9 öre.
Angående
pensionering
af sjöförsvarets
ernbetsoch
tjenstemän
samt
gemenskap.
42:0.
gående
Slutligen har Kongl. Maj:t föreslagit att i likhet med föreår
nedannämnda kreditiv måtte anvisas, nemligen:
•i ;ltt . fortfarande ej mindre sätta Amiralitetskrigsmanskassan i
tillfälle att till de flottans embets- och tjenstemäu samt betjente, som
söka. afsked, genast utgifva pensioner enligt de för kassan nu gällande
pensioneringsgrunder, än äfven utgöra tillgång för dem tillförsäkrade
fyllnadspensioners utbetalande, 73,000 kronor; samt
för upprätthållande af den flottans afskedcide gemenskap förunnade
förbättrade pensionering, 40,000 kronor; med rättighet för direktionen
öfver nämnda kassa att å dessa kreditiv under ''
hvad som för omförmälda behof blefve
erforderligt.
loppet af år 1877 lyfta
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 23.
29
Öfver förevarande framställning kommer Utskottet att meddela
yttrande uti framdeles afgifvande utlåtande med anledning af Kong].
Majrts den 31 sistlidne Januari till Riksdagen aflåtna nådiga proposition
angående pensioneringen af flottans befäl och underbefäl med vederlikar
samt af flottans och lotsverkets gemenskap; hvilket Utskottet här endast
skolat
anmäla.
Stockholm den 13 April 1876.
På Stats-Utskottets vägnar:
CARL EKMAN.
Reservationer:
vid lista punkten (ang. nedsättning af pensionsåldern för folkskolelärare)
af Herrar G. Ekman och F. Hederstierna.
Herr Grefve L. af Ugglas har begärt få antecknadt, att han såsom frånvarande
icke deltagit i Utskottets beslut i denna punkt.
vid 2\dra punkten (ang. lönefyllnad för åtskillig^ häradshöfdingar) af
Herrar C. Ekman, F. Hederstierna och J. Widén, hvilka såsom sin meningåberopade
ett förslag till utlåtande, så lydande:
“Då samtlige ifrågavarande häradshöfdingar blifvit utnämnde till sina
tjenster med vilkor att vara underkastade den förändring i löneförmåner, som
kunde blifva en följd af den för häradshöfdingarne sedan lång tid ifrågasatta
löneregleringen, kunna således icke några rättsliga anspråk af dem
ställas på staten om erhållande af ersättning för minskade inkomster af
fjensten. Denna fråga torde emellertid, enligt Utskottets förmenande, icke
böra betraktas uteslutande från den stränga rättens synpunkt, utan bör jemväl
hänsyn tagas till hvad som är med billighet öfverensstämmande. De
skäl, som blifvit anförda till stöd för ofvan omförmälda i ämnet till Kong].
Maj:t ingifna ansökning och hvilka finnas fullständigt upptagna uti statsrådsprotokollet
(Bil. N:o 1 sid. 85—97), hafva synts Utskottet i så hög grad
behjertansvärda, att Utskottet icke kunnat undgå att finna det något bör
göras för att minska den bekymmersamma ställning, i hvilken en del af
häradshöfdingarne råkat genom den för dem verkstälda löneregleringen.
Dessutom torde det få medgifvas, att de ifrågavarande löntagarne, oaktadt
det i deras fullmakter intagna vilkor, näppeligen haft anledning förvänta
30
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 23.
en reglering, som utan att lindra deras tjenstegöromål, verkade en så väsentlig
rubbning i aflöningsförhållandena, och då härjemte tages i betraktande att
en af de väsentligaste bland de löneförmåner, af hvilka häradshöfdingarne
gått i mistning, för flere af dem varit boställsafkastningen, hvilken från och
med den 14 nästlidne Mars dem frångått, samt att statsverket genom indragningen
af boställena kommer att göra en sannolikt ganska betydlig
direkt vinst, har Utskottet ansett sig ega goda skäl för sin omförmälda uppfattning
af nu föreliggande fråga.
Yid sådant förhållande och då Utskottet ej haft något att anmärka
vid'' det af Kongl. Maj:t för frågans lösning föreslagna sätt, föranlåtes Utskottet
att hemställa,
det förevarande nådiga framställning må af Riksdagen
bifallas. “
vid 10:de punkten (ang. Ofverkommissarien A. K. Gasslanders öfverflyttning
på allmänna indragningsstaten) af Herrar E. Key, O. B. Olsson,
Sven Nilsson i Efveröd och C. J. Svenson, h vilka till stöd för sin reservation
åberopade ett i afskrift företedt Kongl. bref, så lydande:
“Vi Carl etc. etc. Sedan Vi i sammanhang med frågan om tillsättande
af en komité för uppgörande af förslag till förändrade grunder för sjöförsvarets
ekonomiska förvaltning m. m. under den 30 Oktober 1866 i nåder
förordnat att, för underlättande af öfvergången till en förändrad organisation
af den vid sjöförsvaret anstälda civilpersonal, ledigblifvande embeten och
tjenster inom densamma derefter skulle endast tills vidare medelst förordnaden
och emot lönernas åtnjutande såsom arfvoden återbesättas,
så har chefen för vårt Sjöförsvarsdepartement, jemte förmälan hurusom
hvarken berörde komité eller de myndigheter, hvilka afgifvit utlåtanden
öfver komitéens betänkande, ifrågasatt indragning af öfverkommissarie-befattningen
vid Vår flottas station i Karlskrona och att han ansåge denna
befattning, hvars innehafvare vore chef för hela civilstaten vid stationen
och kontorens närmaste förman, böra bibehållas, hvilken organisation ifrågavarande,
personal i öfrigt än kunde erhålla, i underdånighet hemstält, att
berörda tjenstebefattning, som genom innehafvarens nyligen timade död blifvit
ledig och hvars framtida innehafvare borde benämnas öfverkommissarie
vid flottan, måtte oberoende af föreskriften i ofvan åberopade nådiga bref,
varda så fort ske kunde, på ordinarie stat tillsatt, med skyldighet likväl
för den, som kan blifva dertill i nåder utnämnd, att underkasta sig den förändrade
tjenstgöringsskyldighet och de jemkningar i aflöningsvilkoren, som
med anledning af den ifrågasatta omorganisationen kunna varda föreskrifna.
Och som vi funnit godt att till berörda underdåniga hemställan lemna
nådigt, bifall, meddela Vi eder sådant härmed till kännedom och behörig
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 23.
31
underdånig efterrättelse i hvad angår vidtagandet i laga ordning af de i
förrberörda afseenden erforderliga åtgärder. Vi befäl le etc. etc.
Stockholms Slott den 22 Mars 1872.
CARL.
B. A. Leijonhufvud.
Till förvaltningen af sjöärendena, angående tillsättande på ordinarie stat
af öfverkommissarie-beställningen vid flottan.
Vidimeras ex officio:
Edv. Ploman.
Registrator i Förvaltningen
af Sjöärendena.
vid 15:de punkten (ang. fyllnadspension för Kronofogden C. W. Berglund)
af Herrar Ola Bosson Olsson och Sven Nilsson i Efveröd.
vid 79:d(‘ punkten (ang. pension för Medicine doktorn J. E. Åkermans
efterlemnade dotter) af Herrar C. Ekman, f. Heder stjerna, B. JHont(jomery-Cederhielrn,
Grefve G. Sparre och •/. TVidén, hvilka biträdde ett
förslag till yttrande af denna lydelse:
“Om än den grundsats må anses vara rigtig att det ej i allmänhet
tillkommer staten att bevilja pensioner åt aflidne tjenstemäns döttrar, kunna
likväl, enligt Utskottets förmenande, fall förekomma, der ett strängt fasthållande
vid nämnda grundsats skulle vara stridande mot rättvisa och billighet.
Ett sådant fall är otvifvelaktigt det här ifrågavarande.^ Omständigheterna
härvid äro nemligen, enligt hvad Utskottet inhemtat såväl åt berörda
statsrådsprotokoll som af öfriga handlingar, hvilka varit för Utskottet tillgängliga,
i högsta grad behjertansvärda. Bemälda Anna Magdalena Erika
Åkerman är till följd af sin sedan flera år fortfarande sjuklighet oförmögen
att genom arbete sjelf sig försörja och befinner sig för närvarande, sedan
hennes moder sistlidet år afl idi t och till följd deraf den årliga pension å
375 kronor, hvilken denna senare haft att uppbära, upphört att utgå, i högst
torftiga omständigheter, och det torde derföre endast vara en gärd åt billigheten,
om den för henne nu äskade pensionen blifver åt Riksdagen beviljad.
På grund af hvad sålunda förekommit och anförts hemställer Utskottet,
att den för aflidne Medicine doktorn J. E. Åkermans
efterlemnade dotter Anna Magdalena Erika Åkerman
äskade pension å 200 kronor må af Riksdagen beviljas
att utgå från och med innevarande år så länge hon lefver
och ogift förblifver."
32 Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 23.
vid 27:de punkten (ang. pensionsrätt för professorer och adjunkter vid
Teknologiska institutet) af Herr Liss Olof Larsson.
vid 32:dra punkten (ang. pension för Medicinalrådet Sondéns enka)
af Herrar C. Ekman, F. Hederstjerna och J. Widén.
vid
af Herrar Liss Olof Larsson, Carl Ifvarsson, Jan Andersson, Ola Bosson
Olsson, Peter Olsson och Sven Nilsson i Efveröd.
Herr Liss Olof Larsson har begärt få antecknadt, att han inom Utskottet
icke deltagit i behandlingen af 1—18 punkterna af förevarande utlåtande.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 23.
Så
Litt. Å,
ÅsSmÖJfuia Issdragniiigsstalen.
Ny anvisning.
Vaktkonstapeln vid länsf ängelset i Malmö Jöns Landgren ....
Kanslisten i Krigshofrätten Justus Christoffer von LindecreuU .
Dito dito Axel Fredrik Liljenstolpe.......
Sergeanten vid Lifgardet till häst Fredrik Wilhelm Falmqvisf, .
Auditören vid Bolius läns regemente Harald Victor Eberstein .
Kaptenen vid Elfsborgs regemente Carl Ivar Emanuel Schager
ström.
...............................
Till understöd åt ännu qvarlefvande i behof stadde landtvärnsman
.................................
Föreståndaren för navigationsskolan i Hernösand Carl Gustaf
Bloms enka, Gustafva Blom, född Lindberg..........
Ofvertalige embete- och tjensteman vid flottans civilstat:
Öfverkommissarien Anders Kristian Gasslander . 4,860:
YarfskoHimissaiuen Johan Otto Lennman.....8,096
Förvaltaren Jakob August Brusquim ....
.Registratorn Frans August Månsson.......1,572
Kammarskrifvaren Berndt Holmer......... 836
Kanslisten Gustaf Adolf Möllersten........ 845:
Länsmannen i Waksala härad af Upsala län Johan Jochman . .
Kommissionslandtmätaren i Södermanlands län Knut Theodor
Iiierta................... ............
Chefen för Statistiska Centralbyrån, Medicinalrådet m. m. Doktor
Fredrik Theodor Berg, fyllnadspension............
Kronofogden i Lagunda, Hagunda och Ulleråkers häraders fögderi
af Upsala län Carl Wilhelm Berglund..........
Länsmannen i Umeå Södra distrikt af Westerbottens län Wilhelm
Lindahl...........................
Afvittringslandtmätaren i Norrbottens län, Kommissionslandtmätaren
Carl Gustaf'' Tyko Hollström...............
Länsmannen i Hanekinds härad af Östergötlands län Anders
Ekholm...............................
. 4,860
—
. 3,096
. 2.072
—
. 1,572
—
. 836
—
. 845
—
Ivronor.
''
Öre.!
400
793
70
793
70
500
—
900
1,000
—
20,000
400
i
i
j
18.281
|
700
—I
600
—
1,000
—
1,400
—
300
—
1,600
—
700
—
Transport
Bill. till Jtikxd. Bref. 187b''. 4 Sand. J Ärfd. 13 Haft.
44,368 40
34
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 23.
Transport
Kronor.
44,368
40
Protokollssekreteraren i Finansdepartementets expedition, Expeditionssekreteraren
i Kongl. Maj:ts kansli Helmelit Mildhog
Lundgren..............................
Till fyllnad af en professorslön vid Lunds universitet under den
tid professor emeritus Sven Nilsson eller, efter lians frånfälle,
hans sterbhus uppbär en professorslön.........
Gymnastikläraren vid Nya Elementarskolan i Stockholm Anton
Bernt Santesson..........................
Läraren vid Cimbrishamns pedagogi Andreas Grönvall......
Kollegan vid Grenna pedagogi Henrik Gabriel Filén.......
Öfverläkaren vid Vadstena hospital Ludvig Magnus Hjertstedt .
Nuvarande embets- och tjensteman samt förste vaktmästaren hos
Serafimer-Ordens-Gillet, nemligen:
Generaldirektören öfver hospitalen......... 1,000: —-
Sekreteraren...................... 2,000: —
Kamereraren ............. 2,000: —
Förste vaktmästaren ............ 560: —
2,300
1,069
1,125
1,500
1,125
4,000
5,560
Docenten Axel Gabriel Theorells enka Hanna Margareta Tlieo
réll,
född Hultman.........................
Exercitiimästaren vid Upsala universitet, Stallmästaren Carl Gustaf
von Bahr...........................
Lektorn vid Nya Elementarskolan i Stockholm Axel Theodor
B er gins...............................
Professoren vid Veterinärinstitutet i Stockholm Fredrik Älber
-
600
1,500
3,600
tinus Lundberg..........................
Läraren och Sekreteraren vid Musikaliska Akademien, Professoren
Johan Peter Cronhamns enka Mathilda Grönhamn, född j
Lönngren..............................|_
Summa 7
3,375
500
''0,622 40;
36
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 23.
Lite.
Riksstatens
1876 års Riksstat anslår:
Pensions- och
A) Peusions
Civilstatens
pensionskassa:
Pensionsstaten för civile embetsDito
för deras enkor och omynErsättning
för inistade löneinneDito
för nådars- och begrafFör
pensionering af kommissionstjenstemäns
enkor och barn
För pensionering af tjensteman
staten och skogsskoloma . .
Årméens pensionskassa:
Pensionsstaten för militäre emofficerares
enkor och barn . .
Ersättning för mistade löneinneDito
för nådårs- och begrafWadstena
krigsmanshuskassa. . .
Amiralitetskrigsmanskassan:
Förra anslaget under denna tiErsättning
för mistade löneinneDito
för nådårs- och begraf
Invalidhusfonden.
..........
För blesserade öfver- och underBidrag
till handelsflottans pen
utgä,
Förslagsanslag......
Bidrag till folkskolelärares pen
Nuvarande
anslag.......
Tillkommer: Förhöjning. . . .
Bidrag till folkskolelärarnes enkeBidrag
till Kong}. Teaterns pen
Sgr
j 847,550!—j---j—| — ~ j-j--j—| — — j —j 847,550|—''
Förslagsanslag:
j _ j Indelt ränta
j Penningar. | 0ch ersättning
för indragna
i räntor.
j Indelt tiondel
I och ersätt- :
ning för j
j indragna ;
j tiondeanslag.
Oindelt spann)ål.
Mått.
I Yärdc förj
slagsvis ä 2
(kronor 10 öre
j kubikfoten.
Kronor, j ö.
107,485 50
82,719
250,700
46,295
60,350 —
5,000 —
78,000 —
155,000 —
56,000
6,000
Kronor. ! ö. | Kronor. | Ö. I Kub.-fot. j k. Kronor. | ö. | Kronor, i Ö.
! ; : I i
l i
107,485
501
82.719 50
250,700;
46.295
60,350;—!
5,000 —
78,000 —j
|
155,000 —
|.....; 56,000
!— 6,000-
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 23.
87
B.
Nionde Hufvudtitel.
Förslag till blifvande Riksstat:
Indragningsstatertia.
staten.
och tjensteman..... 87,500: —
diga barn......... 45,000: —
Hållningar........ 2,245: 50.
ningshjelps-besparingar. 6,540: —•
landtmätare jemte dessa
............... 7,200: —
och betjente vid skogs.
....''........\ . 9,000: —
bets- och tjenstemäns samt under
.
.............. 50,000: —
hållningar........ 4,689: 50.
ningshjelpsbesparingar . 28,080: —
tel............. 43,100: — !
hållningar........ 615: — j
ningshjelpsbesparingar . 2,580: — j
officerare, Reservationsanslag.....
sionsanstalt, att af tullmedlen direkte
donering:
............. 155,000: —
............. 200,000: —
och pupillkassa............
sionskassor..............
Penningar, i
i
Kronor. ]
|
Ö.
.
107,485
50
82,719
250,700
50
46,295
i_
60,3501—
5,000''—
I
78,0001—
355,000
56,000
6,000,
1,047,550—;
F
ö r s 1 a g s
anslag:
Indelt ränta !
Indelt tiondel
Oindult spanmål.
Summa.
och ersätt- ning för
indragna
räntor.
och ersätt- j
ning för !
indragna j
tiondeanslag, i
Mått.
Värde för- slagsvis ä 2
kronor 10 öre
kubikfoten.
Kronor.
ö.
Kronor.
ö.
Kub.-fot.
k.
Kronor.
ö.
Kronor.
Ö.
- —
__
—
—
107,485
50
—
—
— —
—
— —
—
—
—
82,719
250,700
50
—
—
— —
—
„ _
__
46,295
60,350
5,000
78,000
—
— —
i
—
—
— —
—
—
z
855,000
56,000
6,000
—
— —
|
—
— —
__
1,047,550
_
88
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 23.
Penningar. j
Kronor. ö.
847,5501—!
I
i j
891,899 87
jl,739,449|87|
1876 års Riksstat anslår:
Förslagsanslag:
Indelt ränta
och ersättning
för indragna
räntor.
Indelt tionde
och ersätt- ning för
indragna
tiondeanslag.
Oindelt spanmål.
Summa.
Mått.
Värde för- slagsvis å 2
kronor 10 öre
kubikfoten.
Kronor.
Ö.
Kronor.
ö.
Kub.-fot. ; k.
Kronor.
Ö.
Kronor.
ö.
j
847,550
—
796
34
70
52
___QO
—1
18
27
892,785
1
796
03
•<]
O
52
I
8 7
18
27
1,740,335
I
_l
B) Allmänna
För diverse föremål:
Nuvarande anslag........
Tillkommer: För bestridande af
sterbhus efter löntagare i
Förböjning i öfrigt.....
Extra ordi
-
Till ersättande af en uppkommen
hållande af Arméens pensionsför
år 1874 anvisade kreditiv
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 23
39
Förslag till blifvande Riksstat:
Indragningsstaten.
begrafningshjelp till
statens tjenst.....
Förslagsan slag:
Indelt ränta
och ersättning
för indragna
räntor.
Indelt tionde
Oindelt spanmål.
Summa.
Penningar.
och ersätt- ning för
indragna
tiondeanslag.
Mått.
Värde för- slagsvis å 2
kronor 10 öre
kubikfoten.
Kronor.
Ö.
Kronor.
Ö.
Kronor.
Ö.
Kub.-fot.
k.
Kronor.
Ö.
Kronor.
Transport
1,047,550
—
— —
_
—
—
— —
— —
—
1,047,550
892,785: —
25,000: —
40,180: 91.
957,093
85
803
61
50
18
8
7
18
27
957,965
S u m in a
2,004,64385 803 61
5018 8
7
1827
2,005,515
narie anslag.
brist i det till upprättkassas
egen pensionering
5,119: 09.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.