Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna Nionde hufvudtitel. under Biksstatens

1876-04-13 · 38 sidor, varav 35 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 35 av 38 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1876:23, Utlåtande, angående regleringen af utgifterna Nionde hufvudtitel. under Biksstatens

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 23.

1

N:0 23.

Ank. till Eiksd. Kansli den 13 April 1876, kl. 3 e. m.

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna

Nionde hufvudtitel.

under Biksstatens

(2:dra U. A.)

Beträffande nionde Imf vadtiteln, innefattande anslagen till Pensionsoch

Indragningsstaterna, hafva vid innevarande riksmöte följande förändringar

i fråga kommit.

Pensionsstiiten.

l:o. Uti särskilda lios Riksdagen väckta motioner har föreslagits:

af Herr Christoffer Olsson (motion N:o 5 inom Första Kammaren),

att den förändring måtte vidtagas i Kongl. Maj:ts förordning och reglemente

angående folkskolelärarnes pensionsinrättning, att åldersåren borttoges och

endast tjensteåren skalle ligga till grund för beräkningen af deras pension

efter nämnda förordning; samt

af Herr Abraham Rundbäck (motion N:o 69 inom Andra Kammaren)

att Riksdagen måtte besluta en sådan förändring af §§ 14 och 16 i nu

gällande reglemente för folkskolelärarnes pensionsinrättning, att hel pension

skulle tillkomma hvarje i öfrigt pensionsberättigad lärare vid uppnådda 55,

och afkortad pension vid uppnådda 50 lefnadsår, samt i öfverensstämmelse

härmed att, då pension enligt § 15 på grund af obotlig sjukdom beviljades

lärare, denne skulle erhålla hel pension, derest summan af hans lefnads- och

tjensteår utgjorde 85, i stället för nu stadgade 90 år; samt att det för

ändamålet erforderliga förhöjda årliga anslagsbeloppet af 200,000 kronor

måtte af statsmedel beviljas.

Bih. till Riksd. Prot. 1876. 4 Samt. 1 Afd. 13 Höft. 1

Angående

nedsättning

af pensionsåldern

för

folkskolelärare.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 23.

Sedan Riksdagen i underdånig skrifvelse den 19 Maj 1874 anhållit,

att Kongl. Maj:t täcktes taga under förnyade öfvervägande frågan om beredande

af pensionering för folkskolelärares efterlemnade enkor och oförsörjda

barn, uppdrog Kongl. Maj:t under den 25 September nämnda år åt en

komité att utarbeta och till Kongl. Maj:t afgifva utlåtande och förslag i sådant

hänseende, samt att i sammanhang dermed, efter granskning af reglementet

för folkskolelärarnes pensionsinrättning, föreslå de ändringar deri,

livilka tilläfventyrs kunde finnas nödiga, och dervid särskildt taga under

öfvervägande frågan, huruvida pension borde beredas lärare vid folkskolor

vid tidigare ålder än nu egde rum, samt beräkna det årliga bidrag af statsmedel

till pensionsinrättningen, som skulle för berörda ändamål erfordras.

Den 30 November samma år afgåfvo komiterade sitt betänkande och förslag

i ämnet. Enligt hvad i detta betänkande finnes anfördt, hade komiterade

vid pröfningen af frågan om utsträckt pensionsrätt för folkskolelärare och

vid beräkningen af de för sådant ändamål erforderliga kostnader funnit nödigt

att undersöka, huruvida folkskolelärarnes pensionsinrättning, innan den

åtoge sig ytterligare förbindelser, vore i stånd att med egande tillgångar fullgöra

den pensioneringsskyldighet, som enligt gällande reglemente ålåge inrättningen,

samt af anledningar, för livilka utförligt redogjorts, funnit detta

icke vara förhållandet, utan att eu årlig brist af 147,325 kronor uppstode;

hvilken brist, enligt komiterades förmenande, borde betäckas genom bidrag

så väl af skoldistrikten som af staten, hvilken senares tillskott härtill, af

angifna skäl, skulle komma att uppgå till 125,000 kronor. Med anledning

af i ämnet utaf Kongl. Maj:t gjord nådig framställning blef äfven detta

belopp af 1875 års Riksdag anvisadt.

Beträffande derefter nedsättning i pensionsåldern ansågo komiterade

nu gällande föreskrifter, att folkskolelärare för att erhålla hel pension skall

hafva 30 tjensteår och för att bekomma afkortad pension, då icke obotlig

sjukdom föranleder afskedstagande!, bör ega minst 25 tjensteår, hvila på

rigtiga grunder. Af dessa bestämmelser borde dock blifva en följd, att, då

lärare vanligen vid omkring 25 års ålder började utöfningen af sitt kall,

han borde vara berättigad till hel pension efter 55 och till afkortad pension

efter 50 lefnadsår, och komiterade föresiogo i öfverensstämmelse härmed nedsättning

i den nu föreskrifna lefnadsåldern för åtnjutande af hel pension

från 60 till 55 år samt för erhållande af afkortad pension från 55 till 50

år, äfvensom att, då pension på grund af obotlig sjukdom beviljades lärare,

denne skulle erhålla hel pension, derest summan af hans lefnads- och tjensteår

utgjorde 85 i stället för nu stadgade 90 år. Denna förändring, som af

komiterade förordades så väl ur lärarnes som företrädesvis ur skolans synpunkt,

skulle, enligt komiterades beräkningar, erfordra en årlig tillökning af

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 23.

3

197,472 kronor eller i rundt tal 200,000 kronor uti det till pensionsinrättningen

utgående statsbidrag.

Vid ärendets föredragning inför Kongl. Maj:t förklarade emellertid

Departementschefen, att, vid det förhållande att, pa sätt ofvan är omförmäldt,

äfven utan nedsättning i pensionsåldern, ett tillskott till pensionsinrättningen

erfordrades till belopp af 125,000 kronor, han icke vågade tillstyrka Kongl.

Maj:t att då göra framställning till Riksdagen om ytterligare sådant tillskott

af de 200,000 kronor, som skulle årligen erfordras för nedsättning af skollärarnes

pensionsålder.

På sätt framgår af hvad ofvan blifvit anfördt, är Herr Rundbäcks i ämnet

väckta förslag i allo öfverensstämmande med det af komiterade afgifna.

Utskottet anser detta förslag vara förtjent af synnerlig uppmärksamhet. Genom

stadgandet om 30 tjensteår såsom vilkor för hel pensions erhållande, har oförtydbart

erkänts, att folkskolans lärare öfver hufvud icke under längre tid förmå

nöjaktigt sköta sitt mödosamma och vigtiga kall, och i följdngtighet härmed

måste den lefnadsålder, då deras rättighet att bekomma pension inträder,

bestämmas så, att lärarne ungefär samtidigt uppnå både de tjenste- och

lefnadsår, som fordras för deras rätt att öfvergå på pensionsstaten.^ Den

för rätt till hel pension nu stadgade lefnadsåldern af 60 år kan sålunda

endast under den förutsättning vara rigtig, att folkskolans lärare i regeln

icke skulle tillträda lärarekallet förr än vid 30 års ålder. Då erfarenheten

emellertid gifver vid handen, att de flesta folkskolelärare mycket tidigare,

en del redan vid 20 års ålder, inträda i folkskolans tjenst, blifver följaktligen,

med bibehållande af föreskriften om 60 lefnadsår, stadgandet om 30

tjensteår såsom vilkor för hel pensions erhållande ej af någon praktisk betydelse,

alldenstund läraren nödgas tjenstgöra längre tid än 30 år, ja stundom

ända till 40 år, innan han uppnår de 60 lefnadsåren. Att af folkskoleläraren

i allmänhet fordra, såsom nu i sjelfva verket sker, 35 till 40

års mödosamt arbete, innan hvila honom förunnas, kan svårligen anses rätt

och billigt. Om nemligen någon har en tjenstgöring, som i förtid förtröttar

hans sinne, förslappa!’ hans spänstighet och förnöter hans kraft, så är det

väl läraren och framför alla folkskolelärare!!. I sadant hänseende förefinnes

otvifvelaktigt en stor skilnad mellan lärare vid folkskolorna och dem vid

elementarläroverken. Såsom stöd härför torde blott behöfva antydas, hurusom

de förre hafva i allmänhet en större mängd barn att undervisa och

öfvervaka, under det att en lärare vid elementarläroverket meddelar undervisning

timvis och för ett mindre antal lärjungar. Det måste äfven för

folkskoleläraren vara svårare och mer ansträngande att upprätthålla disciplinen

bland sina lärjungar än det kan vara för läraren vid elementarläroverket.

Tages härjemte i betraktande att icke sa ia folkskolor äro ambulatoiiska

hvilket förhållande äfven måste i sin mån inverka i nu antydda hänseende

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Stats-Utskottets Utlåtande N:o 23.

lärer det ej kunna bestridas att folkskolelärarne billigtvis böra göras pensionsberättigade

tidigare än nu är förhållandet.

En nedsättning af folkskolelärarnes för pensionsrätt stadgade lefnadsålder

påkallas emellertid i främsta rummet ur synpunkten af folkundervisningens

främjande. Att undervisningen i hög grad skall lida deraf, att man

vid folkskolan nödgas bibehålla lärare sedan de blifvit af träget och ansträngande

arbete uttröttade, torde nemligen vara uppenbart. Af läraren beror mer

än af allt annat skolans anseende och framgången af dess arbete. I den mån

lärarens kraft och spänstighet vid tilltagande år aftaga, måste äfven skolan sjunka

både i eget värde och i allmänhetens förtroende; och förgäfves torde det vara

att vänta det vederbörande vårdare af folkskolans angelägenheter skola kunna

motarbeta en skolas förfall, hvilken läraren är och för hvarje dag blifver

allt mer oförmögen att hålla uppe. Då alltså den skada, folkskolan ofta

lider derigenom, att hon nödgas behålla en uttröttad och orkeslös lärare,

är oberäknelig, lärer det ej kunna bestridas att en rättelse i detta missförhållande

är i hög grad af behofvet påkallad. Den lämpligaste åtgärd i

sådant hänseende skulle, enligt Utskottets förmenande, vara att biträda Herr

Rundbäcks omförmälda förslag. Att taga steget så långt ut, som Herr Chr.

Olsson föreslagit, eller att helt och hållet borttaga stadgandet om viss lefnadsålder

såsom beräkningsgrund för folkskolelärarnes pensionsrätt, torde

nemligen icke vara behöflig!, då genom tillämpning af Herr Rundbäcks

förslag i sjelfva verket beräkningen af tjenste- och lefnadsåren i de allra

flesta fall otvifvelaktigt skulle komma att sammanfalla.

På grund af hvad sålunda förekommit och anförts hemställer Utskottet,

a) att Herr Christoffer Olssons omförmälda motion icke

må vinna Riksdagens bifall; och

b) att Riksdagen — på det hel pension må kunna

tillkomma hvarje i öfrigt pensionsberättigad folkskolelärare

vid uppnådda 55 och afkortad pension vid uppnådda 50

lefnadsår samt, i öfverensstämmelse härmed, då pension

på grund af obotlig sjukdom beviljas lärare, denne erhålla

hel pension, derest summan af hans lefnads- och

tjensteår utgör 85 i stället för nu stadgade 90 år, —

må bevilja tillökning i bidraget till folkskolelärares pensionering

med 200,000 kronor, att utgå från och med

år 1877; samt vid anmälan af detta beslut hos Kongl.

Maj:t i underdånighet anhålla, att de förändringar i gällande

reglemente för folkskolelärarnes pensionsinrättning,

som häraf påkallas, må varda vidtagna.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 23.

o

Allmänna Indragningsstaten.

2:o. Sedan uti en till Kongl. Maj:t ingifven underdånig ansökning

åtskillige häradshöfdingar, under åberopande af den betydliga minskning i för åtskiUige

inkomster, som för sökandena och flere deras embetsbroder föranledts genom

den vid 1874 års riksdag beslutade reglering af häradshöfdingarnes löneförmåner,

samt af i öfrigt anförda skal, anhallit att Kongl. Maj:t i^ nader

täcktes bereda dem personligen för deras återstående tjenstetid från och

med år 1876 ett lönetillägg, motsvarande åtminstone hälften af den förlust

i påräknade inkomster, löneregleringen efter den uppgjorda beräkningen, för

sökandena medfört, har Kongl. Maj:t, med afseende å det behjertansvärda

i sökandenas framställning och som vid ifrågavarande lönereglering för

häradshöfdingarne otvifvelaktigt förfarits strängare mot dem, som förut innehaft

högre aflöning, än som vanligen vid nya löneregleringar blifvit. ifrågasatt,

nu föreslagit Riksdagen att de häradshöfdingar, som på den vid riksdagen

1874 beslutade löneregleringen lidit förlust öfverstigande 500 kronor,

måtte tillerkännas från och med år 1876 och så länge de innehade samma

domsaga en personlig ersättning å allmänna indragningsstaten för hälften

af förlusten, sådan den funnes i en till Justitie-departementet ingifven tabell

upptagen, dock så att ersättningen jemnades till närmaste tiotal glinder hälften

samt ej i något fall finge uppgå till mer än 2,000 kronor årligen; enligt

hvilken beräkning följande belopp skulle nedannämnde häradshöfdingar

tillkomma, nemligen:

Kronor.

Häradshöfdingen N. C. Claeson

,, Ii. A. Helleday

Södertörns domsaga 1,300.

i Kungadömets „ 350.

C. F. Abenius i Lifgedingets „ b 10.

A. L. v. Strussenfelt i Gotlands norra ,, 950.

C. Stenberg i Öster-Nerikes „ 840.

C. M. Schönmeyr i Södra Ångermanlands „ 340.

J. G. Hasselberg i Korra Jemtlands „ 400.

A. Reutercrona i Finsponga läns „ 330.

C. G. Östlund i Aska m. fl. häraders „ 1,050.

J. F. Ekenman i Östbo m. fl. häraders ,, 590.

J. A. Hellberg i Tveta m. fl. häraders „ 590.

A. P. Westman i Östra Wärends „ 780.

C. Hasselrot i Westra Wärends „ 1,330.

J. P. Berg i Norra Möre och Stranda häraders „ 270.

J. M. Lindgren i Södra Möre „ 1,490.

N. A. von Sydow i Årstads m. fl. häraders domsaga 1,100.

C. A. Svalander i Askims m. fl. häraders „ 430.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 23.

Häradshöfdingen F. W. Åberg i Orousts m. fl. häraders

„ L. Norin i Norrvikens

,, A. M. Rosenqvist i Sunnervikens

„ Y. A. Sandström i Tössbo m. fl. häraders

„ H. B. Bursie i Ase m. fl. häraders

„ J. F. v. Sydow i Ingelstads m. fl. häraders

„ M. T. Strömberg i Willands m. fl. häraders

,, P. G. Lilliecrona i Albo m. fl. häraders

„ F. Hjort i Åsbo m. fl. häraders

„ L. F. Holmqvist i Skytts och Oxie häraders

„ C. A. Anderberg i Rönnebergs m. fl. häraders

,, J. C. E. Richert i Luggude härads

„ P. A. Wengberg i Herrestads m. fl. häraders

5?

Kronor.

530.

V

1,330.

V

1,550.

r>

710.

H

280.

5?

2,000.

V

470.

??

460.

V

2,000.

??

450.

5)

1,100.

V

1,640.

V

2,000.

Summa kronor 27,170.

Utskottet vill visserligen icke förneka, att en del af de omständigheter,

hvilka blifvit åberopade till stöd för ofvan omförmälda till Kongl.

Maj:t ingifna ansökning i ämnet, och hvilka finnas fullständigt upptagna

uti statsrådsprotokollet (Bil. N:o 1 sid 85—87) kunna vara ganska behjertansvärda.

Enär emellertid samtlige ifrågavarande häradshöfdingar blifvit

utnämnde till sina tjenster med vilkor att vara underkastade den förändring

i löneförmåner, som kunde blifva en följd af den för häradshöfdingarne

sedan lång tid ifrågasatta löneregleringen, kunna naturligtvis

icke några rättsliga anspråk af dem ställas på staten om erhållande

af ersättning för minskade inkomster af tjensten. Ett bifall till den nu

gjorda nådiga framställningen skulle sålunda kunna grundas uteslutande

på billighetsskäl och Utskottet har icke kunnat undgå att finna, det ett

frånträdande i här föreliggande fall af den stränga rättens grundsatser

skulle kunna leda till ganska betänkliga följder.

Då en lönereglering för någon viss tjenstemannaklass förestår, är

det vanligt att inom samma klass ledigblifna tjenster tillsättas med

vilkor för den nye tjensteinneliafvaren att vara underkastad möjligen

blifvande förändringar ej blott i göromål utan äfven i löneförmåner.

Otvifvelaktigt skulle, i händelse den nu gjorda framställningen om personlig

ersättning till vissa häradshöfdingar för minskade löneinkomster

blefve af Riksdagen bifallen, ansökningar och deraf föranledda framställningar

om dylik ersättning åt andre tjenstemän, hvilkas löneförmåner

genom inträffande löneregleringar kunna blifva minskade, i framtiden ej

sällan förekomma, och enär sannolikt för dylika framställningar lika

goda skäl skulle kunna andragas, som för den nu gjorda, blefve följden

den, att statsverket helt visst komme att drabbas af ganska betydliga

utgifter och efterräkningar i dylikt hänseende.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskotteis Utlåtande N:o 23.

7

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt har Utskottet funnit sig

icke böra Kongl. Maj:ts ifrågavarande nådiga förslag till bifall förorda;

hemställande alltså Utskottet

att förevarande nådiga framställning icke må vinna

Riksdagens bifall.

3:o. Kongl. Maj:t har föreslagit, att Yaktkonstapeln vid länsfångelset Angående_

i Malmö Jons Landgren måtte berättigas att från och med månaden näst vahtkon^aefter

den, då han erhölle afsked från berörda vaktkonstapelsbefattning, å pel J. Landallmänna

indragningsstaten för sin återstående lifstid uppbära en årlig pension

till belopp af 400 kronor.

Vid 1873 års riksdag gjordes jemväl af Kongl. Maj:t nådig framställning

om anvisande af pension åt Landgren till samma belopp som det

nu föreslagna. Den äskade pensionen blef dock ej af Riksdagen beviljad

af uppgifven anledning, att Landgren så kort tid varit i tjenst. Landgren,

som är född den 10 Oktober 1806, blef nemligen först år 1860 anstäld

såsom vaktknekt vid länsfångelset i Malmö. Nu har emellertid blifvit upplyst,

att Landgren dessförinnan 33 år tjenstgjort vid Skånska husarregementet,

derifrån han år 1858 såsom korpral erhöll afsked; och då han

således vid 69V2 års ålder varit i statens tjenst mer än 48 år, samt enligt

vederbörande läkares intyg är oförmögen att vidare tjenstgöra, får Utskottet,

jemte tillkännagifvande, att han för närvarande åtnjuter i årlig lön 500

kronor förutom beklädnadsbidrag 50 kronor och gratifikation 125 kronor,

tillstyrka,

att Vaktkonstapeln Jöns Landgren må, på sätt Kongl.

Maj:t föreslagit, å allmänna indragningsstaten undfå pension

till belopp af 400 kronor årligen.

4:o. Under förutsättning af bifall till Kongl. Maj:ts förslag om löne- Angående

reglering för rikets Ho fr ätter, Krig skof rätten, Justitie-revisions-expeditionen l^on ^feZoch

Justitie-kansleren, samt om aflöuingens fördelning i lön och tjenstgörings- Jets- och

penningar, har Kongl. Maj:t föreslagit att för embets- eller tjensteman, som

kommit i åtnjutande af de nya löneförmånerna, full pension, när han dertill rätter m. fl.

blefve berättigad, skulle utgå med lönens hela belopp. Vid behandling af

Kongl. Maj:ts förslag till lönestater för ofvannämnda embetsverk har Riksdagen

vid flere af de i dessa lönestater upptagne aflöningar vidtagit förändring

i förhållandet mellan lön och tjenstgöringspenningar, så att de senare

höjts och i följd deraf den fasta lönen med motsvarande belopp minskats;

varande frågan om Justitiekanslerns aflöning ännu ej af Riksdagen slutligen

afgjord. Utskottet, som funnit det vara en rigtig grundsats, att pension ej

bör öfverstiga beloppet af den fasta lönen, hemställer alltså,

att för embets- och tjensteman inom Rikets Hofrätter,

Krigshofrätten och Justitierevisions-expeditionen, som kommer

i åtnjutande af aflöning enligt de af Riksdagen för

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 23.

Angående

pension för

Kanslisterne

J. Chr. von

Lindecreutz

och A. F.

IAljenstolpe.

Angående

pension för

Sergeanten

F. V. Palmqvist.

Angående

pension för

Auditören H.

W. Eberstein

och Kaptenen

C.J.E.Schagerström.

dessa embetsverk fastälda lönestater, äfvensom för Justitiekanslern,

då lian tillträder den aflöning, som vid innevarande

riksdag kan varda för honom bestämd, full

pension, när han dertill varder berättigad, skall utgå med

lönens hela belopp.

5:o. Kongl. Maj:t har vidare föreslagit, att, oberoende af den föreslagna

löneregleringen för Krigshofrätten, de två vid bemälda hofrätt nu anstälde

Kanslister, Justus Christojfer von Lindecreutz och Axel Fredrik Liljenstolpe

måtte på allmänna indragningsstaten öfverflyttas med pensioner, motsvarande

deras nuvarande löneförmåner eller 793 kronor 70 öre för hvardera.

Utaf statsrådsprotokollet (Bil. N:o 1 sid. 26) inhemtas, att von Lindecreutz

är född 1802 och blef 1827 utnämnd till Kanslist samt att Liljenstolpe,

som är född 1810, inträdde i statens tjenst 1830, utnämndes till

Kanslist 1846 och, enligt läkarebetyg, är till helsan försvagad; hemställande

Utskottet på grund af hvad sålunda förekommit,

att Kanslisterne i Krigs-hofrätten Justus Christoffer

von Lindecreutz och Axel Fredrik Liljenstolpe må på

allmänna indragningsstaten öfverflyttas med pension till

belopp af 793 kronor 70 öre för hvardera af dem.

6:o. Af i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 3 b sid. 75 och 76) angifna

skäl, att Sergeanten vid lifgardet till häst Fredrik Wilhelm Falmqvist till

följd af sjukdom under nära två års tid varit oförmögen att sköta sin tjenst

och ansåges obotlig samt att det för regementets tjenstbarhet vore af största

vigt, att dess underbefäl vore fulltaligt och kunde fullgöra sina åligganden,

har Kongl. Maj:t föreslagit, att en pension till belopp af 500 kronor måtte

få till bemälde Palmqvist från och med månaden näst efter den, hvarunder

afsked ur krigstjensten honom meddelades, under hans återstående lifstid utgå

från allmänna indragningsstaten, dock med vilkor att Palmqvist från tjensten

afginge, innan han blefve berättigad till pension från arméens pensionskassa;

och då vederbörande läkare intygat, att Palmqvist lider af partiel känslolöshet

och förlamning af nedre extremiteterna, beroende på en ryggmärgsaffektion,

till hvars häfvande ingen eller åtminstone högst ringa utsigt finnes,

samt den föreslagna pensionen icke utgör mer än omkring hälften af

en Sergeants vid Lifgardets till häst aflöningsförmåner, tillstyrker Utskottet,

att den för Sergeanten Fredrik Wilhelm Palmqvist

äskade pension af 500 kronor må af Riksdagen beviljas.

7:o. Uti särskilda den 28 sistlidne Januari till Riksdagen aflåtna

nådiga propositioner (N:is 15 och 16) har Kongl. Maj:t föreslagit:

att Auditören vid Bohusläns regemente Harald Victor Eberstein måtte

uppföras å allmänna indragningsstaten till åtnjutande af en årlig pension,

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 23.

motsvarande den för auditörstjensten i stat uppförda fasta lön, eller 900 kronor,

att under lians återstående lifstid från och med månaden näst efter den,

hvarunder afsked från auditörstjensten blefve honom beviljadt, utgå, dock

med vilkor att han från tjensten afginge, innan han blefve till pension från

arméens pensionskassa berättigad; samt

att Kaptenen vid Elfsborgs regemente C/Civl Xvcti Efyidfittcl Schcicjci - dröm måtte från och med månaden näst efter den, hvarunder afsked ur

krigstjensten blefve honom beviljadt, för sin återstående lifstid från rikets

allmänna indragningsstat åtnjuta'' en årlig pension af 1,000 kronor, motsvarande

den pension ur arméns pensionskassa samt fyllnadspension af statsmedel,

honom vid fylda 50 års ålder och tillryggalagda 30 tjensteår skulle

tillkomma, dock med vilkor att han från tjensten afginge, innan han blefve

till pension från arméns pensionskassa berättigad.

1 de nådiga propositionerna är vidare meddeladt:

att Eberstein, hvilken allt sedan Maj manad 1874 varit urstandsatt

att fullgöra de med auditörstjensten förenade göromål, enligt företedda läkarebetyg,

"lider af allmän svaghet och rvggmärgsaffektion med häftiga och ofta

förekommande krampanfall och kongestioner åt hjernan, hvarunder han förlorar

förmågan att tala och handla redigt, hvilken sjukdom, oaktadt flerårig

behandling, tilltagit och numera kan anses obotlig; samt

at,t Schagerström, enligt företed t läkarebetyg, lider af “uppdrifna fingeroch

tåspetsar“° till följd af sjuklig förändring af kapillärkärlsystemet, deraf

symptom förefinnes äfven i ansigtet »och å andra delar af kroppen, allt i sammanhang

med och beroende af kronisk hjertsjukdom med oregelbunden hjertverksamhet,

hvilken sjukdom vore ansedd såsom obotlig och hade så tilltagit,

att den sedan år 1871 gjort Schagerström oduglig till all aktiv tjenst

vid regementet.

Utskottet tillstyrker alltså:

a) att den för Auditören Harald Victor Eberstein äskade

pension, 900 kronor, må af Riksdagen beviljas; och ^

b) att jemväl Kongl. Maj:ts nådiga förslag om årlig

pension af 1,000 kronor åt Kaptenen Carl Ivar Emanuel

Schagerström må vinna Riksdagens bifall.

H:o. Till understöd åt ännu qvarlefvande, i behof stadde landtvärnsv/äu,

bär Kongl. Maj:t föreslagit anvisande på allmänna indragningsstaten

SÖr år 1877 af enahanda belopp, som hittills årligen beviljats, eller 20,000 >«»«•

kronor. ., _, ,

Enligt hvad statsrådsprotokollet (Bil. N:o o a std. 11 och 72) gifver

vid handen, har vid den utdelning af understödamedel, som de båda sista

åren egt rum, det varit; möjligt att -låta hvarje understödstagare komma i

B?h. till Biksä. Prof. 1870. 4 Sami. 1 Afd. 13 Höft. 3

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 23.

Angående

pension för

aflidne Navigationsslcoteföreståndaren

C. G.

Bloms enha.

Angående

öfverflyttning

på allmänna

indragningsstaten

af öfvertaliga

tjensteman

vid Flottans

civilstat.

åtnjutande af det belopp som af Riksdagen blifvit, bestämdt såsom det högsta

eller oO kronor; men då någon tillförlitlig beräkningsgrund för nedsättning

af anslaget icke kunnat vinnas, tillstyrker Utskottet,

att Riksdagen må till understöd åt sådane efter 1808

- 1809 års krig qvarlefvande landtvärnsmän, som deraf

aro i behof, å allmänna indragningsstaten till Kongl

Maj:ts disposition anvisa för år 1877 ett belopp af 20 000

kronor.

9-°- KonfL Maj:t har vidare föreslagit, att aflidne Föreståndaren för navigationsskolan

i Hem,",sand Carl Gustaf Bloms enka, Gustafva Blom född Lindm

(,\ uiatle ''ippiei-as a allmanna indragningsstaten till åtnjutande af en årlig

pension af 400 kronor, så länge hon i sitt nuvarande enkestånd förblefve. ”

Lti statsrådsprotokollet (Bil. N:o 4 c sid. 57 och 58) är meddeladt

bland annat, att tillgångarne efter Blom, hvilken afled år 1874, utgiort efter

afdrag af boets skulder, endast 884 kronor 90 öre till fördelning emellan

enkan och elfva barn, af hvilka det äldsta vid fadrens frånfälle var 21 år

gammalt och det yngsta blott 9 månader.

Med hänvisande till hvad i berörda statsrådsprotokoll i öfrigt finnes

antoid,, rörande flen nitiska och gagnande verksamhet Blom i lifstiden i det

allmannas tjenst adagalagt och med särskildt afseende å den särdeles bekvmmersamma

ekonomiska belägenhet, hvaruti den efterlefvande enkan med sina

angå till största delen minderåriga barn sig befinner, hemställer Utskottet

. ^ denför framlidne Föreståndaren för navigationsskolan

i ilernösand C. G. Bloms enka, Gustafva Blom, född

Lindberg, äskade pension af 400 kronor må utaf Riksdagen

beviljas.

ATtn-ia 1<p"0"i Enar v.,d flen reglering af Flottans civilstat, som på Kongl

Maj.ts förslag godkändes af 1874 års Riksdag, icke kunde afgöra*, hvilka

eller huru manga af da varande embets- och tjensteman kommf att på den

nya staten ingå och hvilka som blefve öfvertalige, medgaf Riksdagen att de

ochPmedS°år mt r f™ f dftSSe sistnämnde, skulle från

•fin '' t ?7 • utgå af tillgängliga medel å femte hufvudtiteln

m i ( ess, efter det sig visat, hvilka af tjenstemännen komme att på den nya

staten niga, annorlunda kunde vara af Kongl. Maj:t med Riksdagen bestämdt.

Sedan denna civilstats nya organisation med sistnämnda års innmo- blifvit

Ö h,„- Kong], Maj:t nu föreslagit, att nedannämmle émbÖs „ei,

lensteman, som vid reglering af Flottans civilstat b b IV It

s. 11 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 23.

11

Inqvar
Nuvarande

terings- Summa.

Lön. penningar.

Öfverkommissarien Anders Kristian Gasslander 4,500: — 360: —— 4,860: —

Varfskommissarien Johan Otto Lenman 3,000: — 96: — 3,096: —

Förvaltaren JaTcob August Brusquini.................. 2,000: — 72: — 2,072: —

Registrator!! Frans August Månsson.................. 1,500: — 72: — 1,572: —

Kammarskrif varen Berndt Holmer..................... 800: — 36: — 836:

Kanslisten Gustaf Adolf Möllersten..................... 800: — 45: — 845: —

med skyldighet för en hvar af dem att, derest han erhölle annan allmän tjenst,

hvarmed lön å stat vore förenad, vidkännas ett emot samma lön svarande

afdrag af det aflöningsbelopp, han uppbure å indragningsstaten; och hemställer

Utskottet,

att förevarande nådiga framställning må vinna Riksdagens

bifall.

ll:o. Beträffande Kongl. Maj:ts den 28 sistlidne Januari till Riksdagen

aflåtna nådiga proposition (N:o 22) angående pensionsrätt för statens

landtbruksingeniörer, vissa resande undervisare samt fiskeritjenstemmnen, kommer

Utskottet att framdeles afgifva särskild t utlåtande; hvilket Utskottet här

endast skolat

anmäla.

12:o. Kongl. Maj:t har föreslagit, att Länsmannen i Waksala härad af

Upsala län Johan Jochman måtte, efter erhållet afsked från länsmanstjensteu,

få öfverflyttas till allmänna indragningsstaten för att derifrån under sin

återstående lifstid från och med månaden näst efter den, hvarunder afskedet

honom beviljades, åtnjuta en årlig pension till belopp af 700 kronor, motsvarande

hans nu innehafvande länsmanslön; dock att denna pension, på

sätt i allmänhet om pensioner åt landsstatstjenstemän vore stadgadt, kunde

blifva föremål för ny reglering, derest sådan af Riksdagen pröfvades lämplig.

Utaf statsrådsprotokollet (Bil. Ko 5 c sid. 9 och 10) inhemtas, att

Jochman, ehuru endast omkring 63 xj% år gammal, redan tjenat staten i mer

än 41 år, och således längre tid än som genom Kongl. brefvet den 12 November

1823 föreskrifvits för rätt till pension å allmänna indragningsstaten,

samt att lian, enligt företedt läkarebetyg, är till följd af blodslag i hjernan

förlamad i venstra sidan och derigenom oförmögen att sköta sin tjenst för

sin återstående lifstid.

Utskottet tillstyrker alltså,

att den för Länsmannen Johan Jochman äskade pension,

700 kronor, må af Riksdagen beviljas.

Angående

pensionsrätt

för landtbruksingeniörer

m. fl.

Angående

pension för

Länsmannen

J. Jochman.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 23.

pension för l3:o- Vidare är af Kongl. Maj:t föreslaget, att Kommissionslandtmä
ifndtmätarn

taron * Södermanlands län Knut Theodor Hierta måtte få, efter erhållet afan^nia^cuen

sl^cl, uppföras å allmänna indragningsstaten för att derifrån under sin återHierta.

stående lifstid åtnjuta en årlig pension af 600 kronor, att utgå från och

med månaden näst efter den, hvarunder afskedet biefve honom beviljadt.

Utaf statsrådsprotokollet (Bil. N.o 5 c sid. 11 och 12) upplyses, att

Hierta, som är född den 21 Juli 1825 och tillbragt omkring 29 ''/2 år i

statens tjenst, under sin tjenstetid såsom landtmätare ådragit sig en nästan

fullständig dölhet, hvilken, enligt företedt läkarebetyg, numera är obotlig;

att han till följd häraf äfvensom genom allmän sjuklighet är oförmögen

till vidare arbete såsom landtmätare; samt att han, som den 1 December

1874 blifvit försatt i konkurstillstånd, saknar egna tillgångar till sitt uppehälle.

Pa grund al hvad sålunda förekommit tillstyrker Utskottet,

__ *tt Riksdagen må den för Kommissionslandtmätareii

Knut Theodor Hierta äskade pension af 600 kronor bevilja.

14:o. Under åberopande af hvad i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 5 d

rn. J». F. r sid. 13 —15) i ämnet finnes anfördt och med framhållande af det outtrötter°''

liga nit och den utmärkta skicklighet Chefen för Statistiska centralbyrån,

Medicinalrådet m. m. Doktor Fredrik Theodor Bert/ ådagalagt under utöfvande!

al chefsbefattningen för bemälda embetsverk, hvilken under hans ledning

utvecklat en så förtjenstfull, alltmer omfattande verksamhet, att densamma

ådragit sig uppmärksamhet jemväl i främmande länder, får Utskottet,

i öfverensstämmelse med hvad Kongl. Mai:t föreslagit, hemställa,

att Medicinal-rådet m. m. Doktor Fredrik Theodor Berg,

hvilken uppnått en ålder af 69 år och är berättigad att

efter uppnådd pensionsålder vid afskedstagande såsom pension

å allmänna indragningsstaten åtnjuta 80 procent af

den hans innehafvande medicinalrådsembete åtföljande

lön, eller 4000 kronor, må från och med månaden näst

efter den, då han med pension å allmänna indragningsstaten

erhaller entledigande från så väl befattningen som

chef för Statistiska centralbyrån som från medicinalrådsembetet

i Sundhetskollegium, under sin återstående lifstid

få från allmänna indragningsstaten uppbära en årlig fyllnadspension

af 1,000 kronor, så att hela hans pension

kommer att uppgå till 5,000 kronor.

Angående

fyllnadspension

för Medicinalrådet
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 23.

13

15:0. Efter derom af vederbörande gjord framställning har Kongl.

Mai-t föreslagit, att Kronofogden i Lagunda, Hagunda och Ullcråkers härads

fögderi af Upsala län (Jarl Wilhelm Berglund måtte fä från och med

månaden näst efter den, hvari han med pension ur Civilstatens pensionsinrättning

från rjensten afginge, under sin återstående lifstid åtnjuta fyllnadspension

från allmänna indragningstaten till belopp af 1,400 kronor årligen.

Uti statsrådsprotokollet (Bil. N:o 5 d sid. i o 17) är meddelad t, mana

annat, att Berglund år 1868 träffats af ett slaganfall och sedermera lidit

af en hjernsjukdom, som angripit talförmågan och hvaruti, enligt företedt

läkarebetyg,'' någon förbättring icke är att emotse; att han är född den 20

Augusti 1821 och inträdde i sratens tjenst den 17 Juni 1813; samt att, enligt

hvad vederbörande upplyst, den pension, till belopp af 1,000 kronor,

från Civilstatens pensionsinrättning, hvartill Berglund, mot erläggande af retroaktivafgift,

vid uppnådda 55 lefnadsår skulle vara berättigad, är alldeles

otillräcklig för hans nödtorftiga uppehälle, synnerligast som han i följd al

sin, sannolikt vid tjensteförrättningar ådragna sjukdom är urståndsatt att förskaffa

sig någon extra inkomst.

På grund af hvad sålunda och i öfngt förekommit foranlates Utskottet

att hemställa,

det den för Kronofogden Carl Wilhelm Berglund askade

fyllnadspension af 1,400 kronor må af Riksdagen beviljas.

1 (Po. Sedan Länsmannen i Umeå södra distrikt afWesterbottenslän Wilhelm

Lindahl, hvilken är född den 30 Maj 1821 och sedan den 18 April 1842

varit an stöld i statens tjenst, uti eu till Kongl. Maj: t stöld, af vederbörande

insänd och till bifall förordad underdånig ansökning anhållit, att som sökanden

under nära tre års tid, i följd af ögonsjukdom, måst tid efter annan

begära tjenstledighet, och nämnde sjukdom, oaktadt undergången operation,

syntes fortfarande göra honom oförmögen att på egen hand skota sin befattning,

samt hans ekonomiska ställning vore sådan, att han icke kunde

undvara de

dagen göra framställning om rättighet för sökanden att vid afskedstagande

få såsom pension å allmänna indragningsstaten åtnjuta ett länsmanslönen

motsvarande belopp, har Kongl. Maj:t, enär, enligt hvad företedt läkarebetyg

gåfve vid handen, Lindahl vore oförmögen att så som sig borde sköta sin

Fänsmansbefattning och utsigt icke heller förefunnes till någon väsentlig förbättring

i detta tillstånd, hvaraf således antagligen blefvc en följd, att,

derest pension icke1 blefve Lindahl beredd, hans innehafvande tjenst framgent

under många år måste skötas genom vikarie, samt vid sådant förhållande

Lindahls vidare bibehållande i statens tjenst icke vore för det allmänna

gagneligt, föreslagit Riksdagen att medgifva, det Lindahl, som vid uppnådd

Angående

fyllnadspension

för

Kronofogden

G. W. Berglund.

Angående

fyllnadspension

för Länsmannen

W.

Lindahl.

s. 14 Kontrollera mot PDF

Angående

pension för

AfvittringsIcmdtmätarei

G. G. T.

Hollström.

14

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 23.

o°5 år egde att efter erhållet afsked, mot erläggande af retroaktivas1^

från Civilstatens pensionsinrättning uppbära pension af 4U0 kronor

hng-e från och med månaden näst efter den, uti hvilken han med pension

ur Cmlstatens pensionsinrättning afginge från tjensten, under sin återstående

lhstid a allmänna indragningsstaten åtnjuta fyllnadspension till belopp af

oOO kronor årligen, hvarigenom hans pension sinkomst komme att uppgå till

det belopp, han vid uppnådd pensionsålder skulle vara berättigad att från

allmanna indragningsstaten uppbära, eller 700 kronor årligen.

Af statsrådsprotokollet (Bil. N:o 5 d sid. 18) inhemtas i (ifrigt, att

Cindah1 uti sitt äktenskap haft 12 barn, af hvilka 11 ännu lefva; och får

Utskottet, som ej funnit något att vid den nådiga framställningen erinra,

tillstyrka, ° ’

att den för Länsmannen Wilhelm Lindahl äskade fyllnadspension

af 300 kronor ma af Riksdagen beviljas.

17.o. Kongl. Maj:t har vidare föreslagit, att Afvittringslandtmätaren

1 o-Non''b°ttens län, Kommissionslandtmätaren Carl Gustaf Tyko Hollström.

matte få från och med månaden näst efter den, hvarunder han erhölle afsked

från afvittrings- och kommissionslandtmätarebefattningarne, under sin återstående

lifstid å allmänna indragningsstaten åtnjuta pension till belopp af

1,800 kronor årligen.

Enligt hvad statsrådsprotokollet (Bil. N:o 5 e sid. 1—3J gifver vid

handen, är Hollström född den 24 September 1808, antogs den 21 Juni

1830 till landtmäteriauskultant, befordrades den 30 Januari 1834 till vice

kommissionslandtmätare och den 26 November 1842 till komissionslandtmätare

samt konstituerades den 23 September 1867 till afvittringslandtmätare.

Dessutom ar upplyst, att Hollström med särdeles skicklighet, nit och rättskaflenshet

samt med den största noggrannhet utfört sina tjensteåligganden

saväl vid skiftesverket som vid afvittringen; att svårighet mötte att vidare

sysselsätta ^ honom med för hans höga ålder lämpliga göromål, sedan afvittnngen

blifvit förlagd till lappmarkerna och andra aflägsna trakter; samt att

den pension af 900 kronor, hvartill Hollström, i egenskap af kommissionslandtmätare,

vid afskedstagandet vore berättigad, vore långt ifrån tillräcklig

att bereda honom, som hade hustru och fem små barn, en någorlunda sorg^

fn ålderdom.

Jemlikt Riksdagens underdåniga skrifvelse den 19 Maj 1875 och

Kong!, brefvet den 2 påföljande Juli tillkommer landtmätare, hvilken vid

afvittringsverket tjenstgjort minst 25 år och uppnått 60 års ålder, vid afskedstagandet

årlig pension af 2,000 kronor. Den för Hollström begärda

pensionen understiger visserligen nyssnämnda belopp med 200 kronor; men

Utskottet har likväl funnit det vara, i betraktande deraf att Hollström varit

s. 15 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 23.

15

anstäld vid afvittringsverket allenast omkring tredjedelen af den sålunda för

pensionsrätten föreskrifna tid, betänkligt att tilldela honom så hög pension,

som nu föreslagits. Det kan nemligen icke vara med god ordning öfverensstämmande,

att kommissionslandtmätare hvilken såsom här varit fallet

snart skulle vara i sådan egenskap berättigad till pension, öfverflyttas till

afvittringsverket och sedermera, efter att en jemförelsevis kort tid hafva vid

detta senare tjenstgjort, komma i åtnjutande af i det närmaste samma pensionsbelopp,

som skulle honom tillkomma, i händelse han tre gånger så lång

tid vid detsamma tjenstgjort. Yid det förhållande emellertid att Hollström,

enligt hvad samtliga vederbörande vitsordat, under hela sin tjenstetid vid

landtmäteriet med utmärkt flit och noggrannhet fullgjort sina åligganden,

samt att han har en talrik familj att försörja, och då det ej torde vara med

det allmännas fördel öfverensstämmande, om han vid nu uppnådd hög ålder

för sitt uppehälles skull tvingades att qvarblifva i tjenst, har Utskottet ansett

att något högre pension än den, hvartill Hollström, såsom kommissionslandtmätare,

är berättigad, billigtvis bör honom tillerkännas. I sådant hänseende

synes det lämpligast att, då Hollström tjenstgjort vid afvittringsverket

ungefär tredjedelen af den för pensionsrätt stadgade tid, ett tillägg beviljas

honom af omkring tredjedelen af det faststälda pensionsbeloppet och att han

alltså må komma i åtnjutande, förutom af den för kommissionslandtmätare

stadgade pension å 900 kronor, af ytterligare 700 kronor, eller sammanlagdt

en årlig pension af 1,600 kronor.

På grund af hvad sålunda förekommit och anförts hemställer Utskottet,

att den för Afvittrings- och kommissionslandtmätaren

Carl Gustaf Tyko Hollström äskade pension må till nedsatt

belopp af 1,600 kronor utaf Riksdagen beviljas.

18m. Kongl. Maj:t har föreslagit, att Länsmannen i Hanekinds härad

af Östergötlands län Anders Ekholm måtte få å allmänna indra gningsstaten

uppföras för att derifrån under sin återstående lifstid från och med

månaden näst efter den, uti hvilken afsked från länsmanstjensten komme

att honom beviljas, åtnjuta en årlig pension af 700 kronor; dock att denna

pension kunde, på siitt i afseende å landsstatspensioner i allmänhet vore

förhållandet, blifva föremål för ny reglering, derest sådan framdeles af Riksdagen

pröfvades lämplig.

Utskottet har af statsrådsprotokollet (Bil. N:o 5 f. sid. 1 — 3) inhemtat,

bland annat, att Ekholm, som är född den 26 Juli 1810, med hustru

och åtta barn, af hvilka en gosse är mindre vetande, befinner sig i torftiga

omständigheter; att han är fullkomligt blind på ena ögat och lider af allt

mer tilltagande svaghet i synen på det andra ögat samt derjemte är vanför

Angående

pension för

Länsmannen

A. Ekholm.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 23.

i högra armen till följd af skada som han ådragit sig vid fortskaffande af

en ammunitionstransport, hvarigenom allt han, enligt hvad vederbörande läkare

intygat, är till vidare tjenstgöring oförmögen; samt att hans löneinkomster,

i gällande stat upptagnao till 859 kronor, utgörande ränta och beräknad

afkastning af bostället Anestad, hvilket för år 1874 taxerats till

27,800 kronor, torde ej obetydligt öfverstiga det belopp, 700 kronor, hvartill

länsmanslön i allmänhet uppgår; och tillstyrker alltså Utskottet,

att den för Länsmannen Anders Ekholm äskade pension

å 700 kronor må af Riksdagen beviljas.

Angående

äskad pension

för Anna

Magdalena

Erika Åkerman.

19:0. Uti en till Finansdepartementet ingifven underdånig ansökning

hade, på sätt af statsrådsprotokollet (Bil. N:o 6 b sid. 70) inhemtats, Anna

Magdalena Erika Åkerman sökt att efter sin nyligen aflidna moder, Medicine

doktorn J. E. Åkermans enka Maria Lovisa Åkerman, blifva delaktig af

den pension 375 kronor, som modern i lifstiden af Rikets Ständer erhållit;

varande såsom stöd för ansökningen åberopade ej mindre Medicine doktorn

Åkermans framgångsrika och oegennyttiga verksamhet än äfven sökandens

fullkomliga medellöshet och hennes sjuklighet, hvilken tidtals gjorde henne

sängliggande af förlamning i de nedre extremiteterna. Vid ansökningens

föredragning hade Departementschefen erinrat, att Rikefcso Ständer vid riksdagen

1853—54, med fästadt afseende dels derå, att Åkerman i lifstiden,

under försakande af egen lönande praktik, med ovanligt nit städse sträfvat

att gagna företrädesvis de fattigare samhällsklasserna, särdeles genom vården

om sinnessjuka och användande af den s. k. Schreyberska fylleri kuren, dels

ock derå, att do dryga kostnader, Åkerman för beredande af erforderliga

lokaler för dessa ändamål sig ådrog, i väsentlig mån torde hafva bidragit

till den ytterliga fattigdom, hvari lian efterlemnat enka och barn, beviljat

hans enka en pension för hennes återstående lifstid af 250 riksdaler banko.

I betraktande ej mindre af hvad sålunda förekommit än äfven deraf, att sökanden,

hvilken vore född år 1836, enligt vid ansökningen fogade läkarebetyg,

sedan flera år lode af svår underlifssjukdom och häraf beroende nervösa

åkommor, för h vilkas stillande hon varit nödsakad använda döfvande

medel i stor mängd, och till följd häral nu mera vore oförmögen att genom

någon ansträngande sysselsättning sig försörja, har Kongl. Maja nu föreslagit

Riksdagen att bemälda Anna Magdalena Erika Åkerman måtte från och

med år 1876 under sin återstående lifstid få från allmänna indragningsstaten.

uppbära en årlig pension af 200 kronor.

Såväl af hvad sålunda blifvit till stöd för den nådiga framställningen

anfördt som af hvad i öfrigt uti handlingarne i ärendet finnes meddeladt

framgår visserligen, att omständigheterna i detta, fall äro i hög grad ömmande

och att sökanden otvifvelaktigt är i stort behof af understöd. Ut
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 23.

17

skottet hyser emellertid den åsigt, att det icke kan tillkomma staten att bevilja

pensioner åt aflidne tjenstemäns döttrar samt att, då hjelp i dylika

fall, som det här förevarande, är af nöden, densamma bör sökas och vinnas

på en annan väg. Det ingår nemligen icke bland statens uppgifter att vara

en försörjnings- och barmhertighetsanstalt, hvilket den skulle blifva, derest

icke förenämnda grundsats upprätthölles.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, har Utskottet funnit si,

icke kunnat annat än hemställa,

att den för aflidne Medicine Doktorn J. E. Åkermans

eftérlemnade dotter, Anna Magdalena Erika Åkerman,

äskade pension å 200 kronor icke må af Riksdagen beviljas.

20:o. Efter derom gjord ansökning har Kongl. Maj:t — enär till följd

af den sjuklighet, hvaraf Expeditionssekreteraren i Kongl. Maj:ts Kansli,

Protokollssekreteraren i Finansdepartementets expedition Helmelit Mildhog

Lundgren lede, på honom numera icke kunde ställas de anspråk,

hvilkas uppfyllande den nya kansliorganisationen kräfde, samt han genom

långvarigt och redbart arbete i statens tjenst gjort sig väl förtjent af det erkännande,

som kunde anses ligga i den begärda pensionens beviljande —

hos Riksdagen hemstält, att åt Protokollssekreteraren Lundgren måtte på

allmänna indragningsstaten anvisas en pension af 2,300 kronor — motsvarande

skilnaden mellan Lundgrens nuvarande protokollssekreterarelön och

det belopp, han i pension från Civilstatens pensionsinrättning vore berättigad

erhålla — att från och med månaden näst efter den, då nådigt afsked från

protokollssekreterarebefattningen komme att honom beviljas, årligen under

hans återstående lifstid af honom uppbäras.

Utaf statsrådsprotokollet (Bil. N:o 6 b sid. 70 och 7 1) inhemtas, bland

annat, att Lundgren, som är född den 2 Augusti 1820 oeh den 12 Februari

1842 antogs till e. o. kanslist i Finansdepartementets expedition vid numera

öfverskriden ålder af 55 år är vid afskedstagande! berättigad att från Civilstatens

pensionsinrättning erhålla pension af 1,200 kronor årligen; samt att

han, enligt företedt läkarebetyg, sedan flera år lidit af en till följd af kronisk

mag- och tarmkatarr i förening med blödning från ändtarmen i allmänhet

fprsvagad helsa jemte svaghet och slapphet i hägra armens muskulatur,

som gör honom oförmögen att verkställa sådan skrifning, som fordi ar

längre stunds oafbrutet arbete.

Utskottet har ej haft något att vid förevarande nådiga framställning

erinra och hemställer alltså,

Bih. till Riksd. Prot. 1876. 4 Sami, 1 Afd, 13 Håft.

Angående

■pension för

Protokollssekreteraren

H. M. Lundgren.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Stats-Utshottete Utlåtandt N:o 23.

Angående

pensionsrätt

för Karolinska

institutets

lärare.

Angående

pensionsrätt

för universitetens

sekreterare

och kamererare.

att den af Kongl. Maj:t för Protokollssekreteraren Helmelit

Mildhog Lundgren äskade fyllnadspension af 2,300

kronor må af Riksdagen beviljas.

21:o. Under åberopande af hvad uti statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7

sid. 113 och 114) i ämnet finnes anfördt, får Utskottet, i enlighet med hvad

Kongl. Maj:t föreslagit, tillstyrka,

att professorer, extra ordinarie professorer och adjunkter

vid Karolinska mediko-kirurgiska institutet samt vice

bibliotekarier vid universiteten må tillerkännas rätt att

efter uppnådda 65 lefnadsår vid afskedstagandet ur tjensten

å allmänna indragningsstaten åtnjuta pension till

belopp af 4,500 kronor för de ordinarie professorerne,

samt af 2,500 kronor för extra ordinarie professorer, adjunkter

och vice bibliotekarier.

22:o. Vidare har Kongl. Maj:t föreslagit, att universitetens sekreterare och

kamererare måtte förklaras berättigade till pension å allmänna indragningsstaten

efter de grunder, som i sådant hänseende vore för civile tjensteman

i allmänhet gällande.

Enligt hittills gällande stadganden ega civile tjenstemän i allmänhet

rätt till pension å allmänna indragningsstaten då de uppnått 70 års ålder

och tillbragt minst 30 år oafbruten tjenstetid eller ock vid 65 års ålder, då,

efter vid pass 40 års tjenstgöring, deras sjuklighet eller försvagade helsotillstånd

genom laglig läkareattest bestyrkes, och ega de, som i lön uppbära

3,000 kronor eller derunder, undfå hela beloppet i årlig pension, hvaremot

för dem, som åtnjuta mer än 3,000 kronor, pensionen skall utgå med

80 procent af totalsumman; dock så att den, som uppbär mer än 3,000

kronor, men mindre än 3,750, icke kan undfå pension till lägre belopp än

3,000 kronor.

Genom Riksdagens bifall till Kongl. Maj:ts derom gjorda nådiga framställning

hafva löneförmånerna för universitetens sekreterare och kamererare

numera blifvit delade i lön och tjenstgöringspenningar och sålunda bestämda,

att sekreteraren vid hvartdera universitetet eger uppbära i lön 3,600 kronor

och i tjenstgöringspenningar 900 kronor, kamereraren vid Upsala universitetet

3,200 kronor i lön och 800 kronor i tjenstgöringspenningar samt

kamereraren vid universitetet i Lund 2,400 kronor i lön och 600 kronor

i tjenstgöringspenningar. Med tillämpning af förberörda grunder skulle, enligt

Kongl. Maj:ts förslag, hvilket otvifvelaktigt afser att pensionerna skulle

äfven på tjenstgöringspenningarne beräknas, hvardera sekreteraren erhålla i

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 23.

pension 3,600 kronor, kamereraren vid universitetet i Upsala 3,200 kronor

och kamereraren vid universitet i Lund 2,400 kronor.

Emellertid har, på sätt ofvan omförmälts, Kongl. Maj:t for embetsoch

tjensteman i rikets Hofrätter med flera embetsverk, hvilkas aflöning

jemväl fördelats i lön och tjenstgöringspenningar, föreslagit, att tull pension

skulle utgå med lönens hela belopp. Och då ett dylikt stadgande ^synts Utskottet

i afseende å alla tjensteman, hvilkas aflöning till en del utgar i tjenstgöringspenningar,

vida lämpligare än att i afseende å dem fortfarande bibehålla

den hittills iakttagna procentberäkningen, har Utskottet ansett sig

böra förslå, att äfven för de här ifrågavarande tjenstemännen pensionen

skulle motsvara beloppet af den fasta lönen. Pensionsbeloppen blefve dymedelst

lika med de af Kongl. Maj:t föreslagna, utom för Kamereraren vid

universitetet i Lund, hvilken skulle få vidkännas någon nedsättning.

På grund af hvad sålunda förekommit hemställer Utskottet,

att universitetens sekreterare och kamererare ma förklaras

berättigade att enligt de för civile tjensteman i allmänhet

stadgade grunder i afseende å lefnads- och tjensteålder

m. m. undfå pension å allmänna indragningsstaten

till belopp, motsvarande deras fasta löner.

23:o. Med hänvisande till den utredning i ämnet, som finnes meddelad

i statrådsprotokollet (Bil. N:o 7 sid. 21) får Utskottet vidare, pa satt profeSsorslön

Kongl. Maj:t föreslagit, tillstyika, . 7 . 7 • universitet.

att, till fyllande af en professor slon vid Lunds universitet

till 6,000 kronor, ett belopp af^ 1,069 kronor må

från allmänna indragningsstaten utgå från och med nästkommande

år 1877, så länge Professor emeritus Sven

. , Nilsson eller, efter hans frånfälle, hans sterbhus uppbär

en professorslön vid samma universitet.

24:0. Kongl. Maj:t har föreslagit, att Gymnastikläraren vid Nya elementarskolan

i Stockholm Anton Bernt Santesson måtte från och med ma- GymnastiUänaden

näst efter den, då afsked honom! meddelades, ^fverflyttas pa all- “ emn

männa indragningsstaten till åtnjutande under sin återstående lifstid af pension

4rll4.bhM)p äf 1,125 kronor årligen. , ,, ,

OT#tsrådsprotokollet (Bil. N:o 7 sid. 114 och 115) inhemtas, bland

annat, att "Santesson, som är född den 12 Juni 1825, började sin tjenstgöring

såsom vikarierande lärare vid Gymnastiska centralinstitutet ar 1850

samt år 1863 anstäldes såsom gymnastiklärare vid Nya elementarskolan i

Stockholm; att han år 1871 träffats af ett slaganfall med åtföljande forlam
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 23.

ning, sotn under de senaste åren satt honom ur stånd att bestrida sin tjenst;

att, enligt företedt läkarebetyg, utsigter icke förefinnas för helsans återvinnande

så fullständigt, att Santesson skulle kunna utan fara att försämras

fullgöra de ansträngande göromål, som äro förenade med gymnastiklärarebefattning;

samt att den äskade pensionen utgör tre fjerdedelar af Santessons

nu innehafvande lön.

På grund af hvad sålunda förekommit, och med hänvisande till hvad

i öfrigt i statsrådsprotokollet finnes uti ärendet meddeladt, tillstyrker Utskottet,

att den för Gymnastikläraren Anton Bernt Santesson

äskade pension å 1,125 kronor må af Riksdagen beviljas.

Angående

pension för

läraren A.

Grönvall.

25:o. Sedan Läraren vid Cimbrishamns enklassiga pedagogi Andreas

Grönvall hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhållit att, på grund af sin

höga ålder och försvagade helsa, vid afskedstagandet varda hugnad med sin

nuvarande lön, 1,500 kronor, oafkortad såsom pension, har Kongl. Maj:t, med

hänsyn till vigten deraf, att undervisningen vid ifrågavarande pedagogi, der

endast en lärare vore anstäld, blefve anförtrodd åt en fullt tjenstbar person,

föreslagit Riksdagen, att Grön vall måtte från och med månaden näst efter den’

då afsked honom beviljades, uppföras å allmänna indragningsstaten till åtnjutande

för sin återstående lifstid af en årlig pension till belopp af 1,500

kronor.

Då af statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7 sid. 116) inhemtas, att Grönvall,

som är född den 24 Maj 1807 och hvars tjenstetid sammanlagdt uppgår till

nära 33 år, enligt företedt läkarebetyg, icke längre kan, i anseende till försvagade

krafter, framskriden ålder och ett envist bronehiallidande, med sitt

embetes utöfning fortfara, tillstyrker Utskottet,

att Kongl. Maj:ts nådiga framställning om pension af

1,500 kronor för läraren vid Cimbrishamns pedagogi Andreas

Grönvall må vinna Riksdagens bifall.

vidare föreslagit, att Kollegan v

och med månaden näsff

Angående 26:o. Kongl. Maj:t har

KoUegan lL pedagogi Henrik Gabriel Filén måtte från lultul,UWI

G. Filén, då afsked blefve honom beviljadt, å allmänna indragningsstaten uppbära en

pension af 1,125 kronor årligen.

^ ^ Af statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7 sid. 117) inhemtas, bland annat, att

hilén, som är född den 28 Mars 1826 och år 1851 blifvit utnämnd till lärare

s. 21 Kontrollera mot PDF

Stats-VtsJcottets Utlåtande N:o 23.

21

vid pedagogien i Grenna, först under de två senaste åren varit i åtnjutande

af 1,500 kronors årlig lön, hvilket belopp emellertid varit för Filén, såsom

gift, otillräckligt till hans bergning, hvarföre han, så länge krafterna det

tillåtit, måst genom särkildt arbete på lediga stunder skaffa sig någon biförtjenst;

samt att, enligt företedt läkarebetyg, ingen förhoppning finnes att

Filén, som lider af obotlig kronisk bröstsjukdom, vidare kan komma att

sköta sin tjenstebefattning.

Utskottet tillstyrker alltså,

att den för Kollegan Henrik Gabriel Filén äskade pension

af 1,125 kronor må af Riksdagen beviljas.

27:o. Uppå derom af styrelsen för Teknologiska institutet gjord under- Angående

dånig hemställan, har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att medgifva, det för professoiprofessor

er ne vid nämnda institut samt de lektorer, som komme att vid rer oc\\

• • • torer Diet Tsk“

institutet anställas, måtte tillerkännas rätt att vid afskedstagande! uppbära nologiska intension

å allmänna indragningsstaten, de förre efter samma grunder, som. stitutet.

gälla för professorer vid universiteten, och de senare efter uppnådd 65 års

ålder och 20 års tjenstgöring vid institutet, med det belopp, hvartill deras

lön uppgår.

Vid förevarande nådiga framställning har Utskottet icke haft något

att i hufvudsak erinra. Då emellertid professorernes vid Teknologiska institutet

löneförmåner utgöras af dels fast lön och dels tjenstgöringspenningar,

samt beloppets fördelning i dessa båda slag af löneinkomster ännu är beroende

på Riksdagens beslut, torde, enär pension lämpligen ej bör sättas till

högre belopp än den fasta lönen, hvilket möjligen skulle kunna blifva händelsen,

derest densamma bestämdes att utgå efter samma grunder som gälla

för professorer vid universiteten, i stället böra stadgas, att pension till den

fasta lönens belopp tillkommer Teknologiska institutets professorer vid uppnådd

65 års ålder; hemställande alltså Utskottet,

att ifrågavarande nådiga framställning må på det sätt

af Riksdagen bifallas, att professorerne vid Teknologiska

institutet samt de lektorer, som komma att vid; institutet

anställas, tillerkännas rätt att, efter uppnådd 65 års ålder

och, hvad lektorerne beträffar, 20 års tjenstgöring vid

institutet, vid afskedstagandet uppbära pension å allmänna

indragningsstaten med de belopp, hvartill deras fasta löner

uppgå.

28:o. Då det otvifvelaktigt är både med rättvisa och billighet öfver- Angående

ensstämmande, att lektorerne vid de tekniska elementarskolorna tillerkännas för^ieictorer
ne

vid de tekniska

elementarskolorna.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 23.

Angående

ifrågasatt

pensionsrätt

för föreståndaren

och

lektorerne

vid Chalmerska

slöjdskolan.

Angående

pension för

Öfverläkaren

L. M. Hjertstedt.

samma pensionsrätt, som är deras vederlikar vid rikets elementarläroverk

medgifven, får Utskottet, på sätt Kongl. Maj:t föreslagit, tillstyrka,

att Riksdagen må medgifva, att lektorerne vid de tekniska

elementarskolorna må erhålla rätt till pension å

allmänna indragningsstaten enligt de grunder, som för

sådan rättighets åtnjutande gälla i afseende på lektorer

vid rikets elementarläroverk.

29:o. Uti en inom Riksdagens Andra Kammare väckt motion (N:o

70) har Herr A. P. Hylander af anförda skäl föreslagit, att föreståndaren

och lektorerne vid Ghalmerska slöjdskolan måtte erhålla rätt till pension å

allmänna indragningsstaten enligt de grunder, som i sådant hänseende gälla

för rektorer och lektorer vid rikets elementarläroverk, med bibehållande af

lönen, om de afginge vid uppnådd G5 års ålder och efter 20 års tjenstgöring

vid skolan.

Enär, på sätt det den nådiga propositionen om statsverkets tillstånd

och behof bilagda statsrådsprotokoll öfver ecklesiastikärenden (Bil. N:o 7

sid. 61) gifver vid handen, af särskilde komiterade föreslagna förändringar i

berörda slöjdskolas organisation för närvarande äro beroende på Kongl. Maj:ts

pröfning, samt förslag i förevarande ämne alltså sannolikt är att inom kort

från Kongl. Maj:t förvänta, har det synts Utskottet mindre lämpligt om

Riksdagen, genom bifall till hvad motionären föreslagit, skulle på förhand

bestämma de ifrågavarande lärarnes pensionsrätt; och hemställer Utskottet

förty,

att Herr A. P. Hylanders förevarande motion icke må

till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

30:o. Kongl. Maj:t har föreslagit, att Öfverläkaren vid Wadstena

hospital Ludvig Magnus Hjertstedt måtte uppföras å allmänna indragningsstaten

till åtnjutande från och med månaden näst efter den, då afsked honom

beviljades, af ''årlig pension till belopp af 4,000 kronor.

Utaf statsrådsprotokollet (Bil. N:o. 7 sid. 118 och 119) inhemtas, bland

annat, att Hjertstedt, som är född den 28 Mars 1810, inträdt i statens

tjenst 1836 och år 1849 blifvit utnämnd till öfverläkare vid Centralhospitalet

i AVadstena; att företedt läkarebetyg utvisade, att Hjertstedts helsa och

krafter till följd af en mångårig och själsansträngande hospitalstjenstgöring

blifvit mycket medtagna och att hans helsotillstånd under de senare åren

visat sig vacklande, hvadan den tid icke syntes vara långt aflägsen, då han

ej vidare förmådde sköta sina embetsåligganden; samt att den föreslagna

pensionen utgör 80 procent af Hjertstedts nu innehafvande årliga lön, 5,000

kronor.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 23.

23

På grund häraf och under åberopande af de skäl, som i öfrigt finnas

uti berörda statsrådsprotokoll till stöd för ifrågavarande nådiga framställning

anförda, får Utskottet tillstyrka,

att den för Ofverläkaren vid Wadstena hospital Ludvig

Magnus Hjertstedt äskade pension, 4,000 kronor, må af

Riksdagen beviljas.

31:o. Till följd af Riksdagens under åttonde hufvudtiteln fattade beslut

angående förändrad öfverstyrelse för hospitalen m. m. komma, på sätt

Kongl. Maj:t jemväl föreslagit, att å allmänna indragningsstaten uppföras de

åt nuvarande Generaldirektören öfver hospitalen samt Serafimerordensgillets

nuvarande sekreterare, kamererare och förste vaktmästare anslagna löner

eller arfvoden att från och med år 1877 under deras lifstid utgå med följande

belopp, nemligen för generaldirektören 1,000 kronor, för sekreteraren

2,000 kronor, för kamererare!! 2,000 kronor och för vaktmästaren 560

kronor, med skyldighet för de tre sistnämnde att i deras befattningar biträda

Sundhetskollegium, såsom blifvande öfverstyrelse för hospitalen; hvilket här

endast skolat

antecknas.

32:o. Uppå derom af framlidne Medicinalrådet Carl Ulrik Sondéns

enka, Concordia Sondén, född Åkerman, gjord underdånig ansökning, hvilken

blifvit af Sundhetskollegium uti infordradt yttrande till nådigt bifall förordad,

har Kongl. Maj:t föreslagit, att bemälda enka måtte från och med innevarande

år å allmänna indragningsstaten uppbära pension af 600 kronor årligen.

Uti statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7 sid. 120 och 121) är meddeladt, bland

annat, att behållningen i boet efter Medicinalrådet Sondén, som afled den

6 Maj 1875, uppgick till 12,377 kronor 60 öre; samt att enkan, som är

född den 24 November 1817, eger att i Civilstatens pensionsinrättning uppbära

en pension af 533 kronor 33 öre årligen.

Af de detta ärende tillhöriga handlingar, hvilka varit för Utskottet

tillgängliga, har upplysning ej kunnat vinnas till huru stort belopp

icke räntegifvande värden ingått uti omförmälda behållning i boet efter

framlidne Medicinalrådet Sondén. Då,- emellertid i allt fall samma behållning

med visshet torde kunna antagas gifva en årlig afkastning, hvilken

tillsammans med den pension från Civilstatens pensionsinrättning

af 533 kronor 33 öre, hvartill Medicinalrådet Sondéns enka är berättigad,

bör vara tillräcklig att fylla de nödvändiga behofven för en person,

samt, så vidt handlingarne utvisa, Medicinalrådet Sondén ej efterlemnat

minderåriga, oförsörjda barn, hafva de för den ifrågastälda pensionens

Angående

uppförande

oa allmänna

indragningsstaten

af Generaldirektörens

öfver

hospitalen

arfvoden

m. m.

Angående

pension för

Medicinalrådet

C. U.

Sondéns

enka.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 23.

beviljande anförda skäl synts Utskottet icke vara tillfyllestgörande; hvadan

Utskottet funnit sig böra hemställa,

att Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställning

icke må vinna Riksdagens bifall.

An9siondåt 33:o. Uppå derom af Vetenskapsakademien gjord underdånig fram
Bocenten

"a. ställning, har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen, att åt Docenten Axel GaG

mka ''eUS Theorells enka, Hanna Margareta Theorell, född Hultman, måtte be
viljas

pension å allmänna indragningsstaten till belopp 600 kronor årligen,

att utgå från och med innevarande år.

Sist församlade Riksdag beviljade, på Kongl. Maj:ts derom gjorda nådiga

framställning, Docenten Theorell ett personligt årligt anslag af 2,500

kronor, på det han måtte komma i tillfälle att, ostörd af ekonomiska omsorger,

fortsätta sin förtjenstfulla verksamhet. Detta understöd har emellertid

Theorell, på sätt af statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7 sid. 121) inheintas,

fått uppbära endast för ett hälft år, enär döden den 2 Juli 1875 bortryckte

honom från hans gagnande och för fäderneslandet hedrande verksamhet.

Af de handlingar i ärendet, hvilka varit för Utskottet tillgängliga, har vidare

inhemtats, att tillgångarne i boet efter framlidne Docenten Theorell understigit

skulderna med ett belopp af 1,571 kronor 98 öre. Vid sådant

förhållande, och då af berörda statsrådsprotokoll vitsordas, att hans enka,

öfver 42 år gammal, befinner sig i de torftigaste omständigheter, har Utskottet

icke kunnat annat än tillstyrka beviljandet af den nu lör henne begärda

pension, såsom ett berättigadt erkännande af Theorells i lifstiden uti

sitt fack ådagalagda ovanliga begåfning och skicklighet. Utskottet hemställer

alltså,

att den för Docenten A. G. Theorells enka, Hanna

Margareta Theorell, född Hultman, äskade pension å 600

kronor årligen må af Riksdagen beviljas, att utgå från

och med innevarande år och så länge hon enka förblifver.

Angående 84:o. Uti en den O nästlidue Mars till Riksdagen allåten nådig

%n?l>rita Pr0P0Siii°n (N:o Öl) har Kongl. Maj:t, i anledning af en utaf KanslersemrmOGvon

betet för universitetet i Upsala gjord underdånig framställning, föreslagit

Bahr. Riksdagen, att Exercitiimästaren vid ofvannämnda universitet, Stallmästaren

Carl Gustaf von Bahr måtte tillerkännas rättighet att från och med månaden

näst efter den, hvarunder afsked från hans befattning kunde varda honom

beviljadt, under sin återstående lifstid uppbära årlig pension å allmänna indragningsstaten

till belopp af 2,500 kronor.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 23.

25

Utaf det den nådiga propositionen bilagda statsrådsprotokollet inhemtas,

att von Bahr är född den 24 December 1796, inträdde i krigstjenst år

1811 samt utnämndes till understallmästare år 1824 och till stallmästare

vid universitetet i Upsala 1830; varande till stöd för kanslersembetets i ämnet

gjorda hemställan anfördt, att, då von Bahr med nit fullgjort sina ''åligganden,

så länge åren medgåfvo honom erforderlig kraft dertill, hans önskan

att nu få afgå med en pension, som tryggade honom för brist under

hans återstående dagar, syntes Kanslersembetet billig, samt att det derjemte

i betraktande af hans höga ålder vore för universitetet ensidigt, om tillfälle

honom bereddes att lemna den befattning, han för närvarande på universitetets

stat innehade.

Hvad sålunda förekommit har jemväl för Utskottet synts innebära

giltiga skäl för beviljande åt von Bahr under hans återstående lifstid af

pension utaf statsmedel. Då emellertid, jemlikt den för universitetet i Upsala

af Kongl. Maj:t faststälda utgiftsstaten, stallmästaren åtnjuter i lön allenast

750 kronor jemte boställsrum, hvilka torde böra, i likhet med hvad

som eger rum för de professorer vid nämnda universitet, hvilka äro med

dylik förmån hugnade, uppskattas till ett värde af 600 kronor om året, äfvensom

6 famnar ved in natura, lärer hans sammanlagda fasta årsinkomst

af tjensten icke kunna beräknas till högre belopp än omkring 1,500 kronor.

Yid sådant förhållande och då det icke kan vara lämpligt, att en tjenstemans

pension bestämmes till högre belopp än det, hvartill den fasta inkomsten

af tjensten uppgår, har Utskottet icke kunnat tillstyrka beviljandet af

så hög pension, som den nu af Kongl. Maj:t föreslagna, utan har beloppet

synts lämpligen kunna till 1,500 kronor bestämmas.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt hemställer Utskottet,

att den för Stallmästaren Carl Gustaf von Bahr äskade

pension må till nedsatt belopp af 1,500 kronor utaf Riksdagen

beviljas.

35:o. Uti särskilda den 3 nästlidna Mars till Riksdagen aflåtna. nå- Angående

diga propositioner (N:is 32 och 33) har Kongl. Maj:t föreslagit: Lektorn A°T.

att Lektorn vid Nya Elementarskolan i Stockholm Axel Theodor Ber- Bergius och

gitts måtte tillerkännas rättighet att från och med månaden näst efter den, då R A^lImdafsked

blefve honom beviljadt, under sin återstående lifstid å allmänna in- berg.

dragningsstaten uppbära årlig pension till belopp af 3,600 kronor; samt

att Professoren vid Veterinärinstitutet i Stockholm Fredrik Albertinus

Lundberg måtte från och med månaden näst efter den, då afsked blefve honom

beviljadt, uppföras å allmänna indragningsstaten till åtnjutande för sin

Bih. till Riksd. Frat. 137il. 4 Sami 1 Afä. 13 Uäft. '' 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 23.

Angående

pens ion för

Professoren

J. P. Grönhamns

enka.

återstående lifstid af årlig pension till belopp, utgörande tre fjerdedelar af

hans innehafvande lön eller 3,375 kronor.

Af de vid berörda nådiga propositioner fogade utdrag af protokollet

öfver ecklesiastikärenden inhemtas, bland annat,

att Bergius, som är född den 2 December 1817, varit anstäld i statens

tjenst öfver 36V2 år; att han sedan år 1867 lidit af sinnessjukdom

och på grund häraf dels upprepade gånger åtnjutit tjenstledighet för kortare

tid, dels från och med vårterminen 1872 varit helt och hållet befriad från

tjenstgöring; att han, enligt ett af öfverläkaren å Stockholms hospital för

sinnessjuke utfärdad t intyg, antagligen för framtiden skall i följd af sin sinnessjukdom

blifva oförmögen att behörigen skota sin tjenst, och att den nu

för Bergius föreslagna pensionen utgör 80 procent af hans innehafvande lön

4,500 kronor; samt

att Lundberg, som är född den 24 April 1825 och varit anstäld i statens

tjenst sedan år 1852, enligt företedt läkaretyg allt sedan våren 1873

lidit af svaghet i venstra armen och venstra benet jemte ofullständig rörelseförmåga

hos tungan; att han sedan Oktober månad 1872 för sjukdom

åtnjutit ledighet från sin professorsbefattning vid veterinärinstitutet i Stockholm;

och att den för Lundberg nu äskade pension 3,375 kronor motsvarar

det belopp, som af honom under tjenstledigheten uppburits.

På grund häraf och under åberopande af hvad i öfrigt finnes till stöd

för förevarande nådiga framställningar meddeladt uti berörda statsrådsprotokoll,

hemställer Utskottet,

a) att den för Lektorn Axel Theodor Bergius äskade

pension 3,600 kronor må af Riksdagen beviljas; och

b) att jemväl Kongl. Maj:ts nådiga förslag om pension af

3,375 kronor åt Professoren Fredrik Albertinus Lundberg

må vinna Riksdagens bifall.

B 6:o. Uti en den 10 nästlidna Mars till Riksdagen aflåten nådig

proposition (N:o 35) har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att bevilja framlidne

läraren i kör-och elenientarsång vid Musikaliska Akademiens Konservatorium,

»Sekreteraren hos samma Akademi, Professoren Johan Petter Grönhamns

enka, Mathilcla Lönngren, pension å allmänna indragningsstaten att utgå

med 500 kronor från och med innevarande år, så länge hon lefver och enka

förblifver.

Enär, på sätt jemväl är anfördt uti ett den nådiga propositionen bifogadt

utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, den behållning af endast 6,028

kronor 65 öre, som bouppteckningen efter Oronhamn utvisar, icke synes tillräcklig

att jemte de pensioner å tillhopa 550 kronor, hvilka hans efterlemnade

enka uppgifvits ega att från särskilda pemionsinrättningar uppbära, be
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 23. 27

•

trygga hennes ]emte tva omyndiga barns utkomst, far Utskottet, med hänvisande

till hvad i berörda statsrådsprotokoll finnes meddeladt rörande framlidne

Professoren Grönhamns i lifstiden utöfvade förtjenstfulla verksamhet,

tillstyrka,

att den för bemälde Grönhamns enka, Mathilda Lönngren

äskade pension å 500 kronor må af Riksdagen beviljas

att utgå så länge hon lefver och enka förbi ifver.

37:o. Då riksmarkegångspriset å spanmål åren 1873 —1875 utgjort

i medeltal 2 kronor 61 öre kubikfoten, motsvarande 16 kronor 42 öre

tunnan, eller 5 kronor 92 öre utöfver det värde 10 kronor 50 öre för 1

tminan] hvartill spaninålen vid 1840—1841 års statsreglering beräknades,

bar Kongl. Maj:t nu föreslagit, att den lönefyllnad, hvarom, jemlikt då

stadgade grunder, de embets- och tjenstemän m. fl., som före vidtagandet

af berörda statsreglering tillträdt och ännu bibehålla löner med derunder

berålcnad spanmål, äro försäkrade, måtte af Riksdagen efter nämnda prisskilnad,

5 kronor 92 öre, bestämmas till utgående från allmänna inclragningsstaten.

Vid det af Statskontoret upplysta förhållande, att beloppet af den

spanmål, som inbegripes under lönerna för säd an a äldre löntagaie, löi

närvarande utgör 181 tunnor, skulle således till bestridande af ifrågavarande

utgift erfordra s i jemnadt tal en summa af 1,000 kronor.

1 anledning af hvad sålunda förekommit tillstyrker Utskottet,

att för de tjenstemän, hvilka äro berättigade till

spanmålstillökning utöfver det i staterna beräknade

pris af 10 kronor 50 öre, denna tillökning må för

hvarje tunna under lönerna beräknad spanmal bestämmas

till 5 kronor 92 öre.

38:o. Vid behandling af Stats-Utskottets den 25 sistlidne Februari

afgifna memorial N:o 14, angående beredande af tillgång för bestridande

af förefallande utgifter till begrafningshjelp m. m., har Riksdagen

beslut.it,

hjelpsbesparing verkstälda innehållningar å embets- och tjenstemäns löner

skall från allmänna indragningsstatens anslag utgå och detta anslag af

sådan anledning med 25,000 kronor förhöjas; hvilket här endast skolat

antecknas.

39:o. Till betäckande af de utgifter, hvilka vid innevarande riksdag

af Kongl. Maj:t föreslagits till utgående från allmänna indragningsstaten,

har Kongl. Maj:t ansett en tillökning i förslagsanslaget till den
-

Angående

spanmålstillökning

i åtskilliga

äldre

löner.

Angående

beslutad förhöjning

i nuvarande

anslaget

till allmänna

indragningsstaten.

Angående

ytterligare

förhöjning i

allmänna indragningsstatens

förslagsanslag.

opaginerad Kontrollera mot PDF

^ Stata-Utskottets Utlåtande N:o 23.

9

samma lämplig och derföre föreslagit, att för sådant ändamål äfvensom

ior vinnande af jemn. slutsumma å samtliga hufvudtitlarne, förslagsanslaget

till allmänna indragningsstaten måtte ökas med ett belopp af

40,180 kronor 91 öre; och då den ifrågasatta anslagsförhöjningen synts

Utskottet vara för ändamålet behöflig, tillstyrker Utskottet,

att Kong! Maj:ts ofvanberörda framställning om förhöjning

i allmänna indragningsstatens förslagsanslagmå

af Riksdagen bifallas, dock att vid den nya riksstatens

upprättande samma anslag måtte få jemkas i

den mån,, som blifver erforderlig för att till jemnade

belopp bringa rik sstatens slutsummor.

förslå,gsansla- 40:o. Beträffande Kongl. Maj:ts framställning om uppförande under

get till ar- nionde hufvudtiteln för ar 1877 af ett extra förslagsanslag- till arméns

méZeZ7i0- Peiisionering till belopp af 950,000 kronor, vill Utskottet framdeles meddela.

yttrande i sammanhang- med utlåtande öfver Kongl. Maj:ts den 31

sistli.dne Januari till Riksdagen aflåtna nådiga proposition, angående

pensionering af arméns befäl med vederlikar; hvilket Utskottet här endast

skolat

anmäla.

Angående

ersättande af

en enligt arméns

pensionskassas

hufvudbok

uppkommen

brist.

41:0. Med hänvisande till hvad statsrådsprotokollet (Bil. N:o 3 a

sid. 70) i ämnet innehåller, får Utskottet, i enlighet med hvad Kongl.

Maj:t föreslagit, hemställa,

att till ersättande af den enligt arméns pensionskassas

hufvudbok för år 1874 uppkomna brist må beviljas

ett bristen motsvarande belopp af 5,119 kronor

9 öre.

Angående

pensionering

af sjöförsvarets

ernbetsoch

tjenstemän

samt

gemenskap.

42:0.

gående

Slutligen har Kongl. Maj:t föreslagit att i likhet med föreår

nedannämnda kreditiv måtte anvisas, nemligen:

•i ;ltt . fortfarande ej mindre sätta Amiralitetskrigsmanskassan i

tillfälle att till de flottans embets- och tjenstemäu samt betjente, som

söka. afsked, genast utgifva pensioner enligt de för kassan nu gällande

pensioneringsgrunder, än äfven utgöra tillgång för dem tillförsäkrade

fyllnadspensioners utbetalande, 73,000 kronor; samt

för upprätthållande af den flottans afskedcide gemenskap förunnade

förbättrade pensionering, 40,000 kronor; med rättighet för direktionen

öfver nämnda kassa att å dessa kreditiv under ''

hvad som för omförmälda behof blefve

erforderligt.

loppet af år 1877 lyfta

s. 29 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 23.

29

Öfver förevarande framställning kommer Utskottet att meddela

yttrande uti framdeles afgifvande utlåtande med anledning af Kong].

Majrts den 31 sistlidne Januari till Riksdagen aflåtna nådiga proposition

angående pensioneringen af flottans befäl och underbefäl med vederlikar

samt af flottans och lotsverkets gemenskap; hvilket Utskottet här endast

skolat

anmäla.

Stockholm den 13 April 1876.

På Stats-Utskottets vägnar:

CARL EKMAN.

Reservationer:

vid lista punkten (ang. nedsättning af pensionsåldern för folkskolelärare)

af Herrar G. Ekman och F. Hederstierna.

Herr Grefve L. af Ugglas har begärt få antecknadt, att han såsom frånvarande

icke deltagit i Utskottets beslut i denna punkt.

vid 2\dra punkten (ang. lönefyllnad för åtskillig^ häradshöfdingar) af

Herrar C. Ekman, F. Hederstierna och J. Widén, hvilka såsom sin meningåberopade

ett förslag till utlåtande, så lydande:

“Då samtlige ifrågavarande häradshöfdingar blifvit utnämnde till sina

tjenster med vilkor att vara underkastade den förändring i löneförmåner, som

kunde blifva en följd af den för häradshöfdingarne sedan lång tid ifrågasatta

löneregleringen, kunna således icke några rättsliga anspråk af dem

ställas på staten om erhållande af ersättning för minskade inkomster af

fjensten. Denna fråga torde emellertid, enligt Utskottets förmenande, icke

böra betraktas uteslutande från den stränga rättens synpunkt, utan bör jemväl

hänsyn tagas till hvad som är med billighet öfverensstämmande. De

skäl, som blifvit anförda till stöd för ofvan omförmälda i ämnet till Kong].

Maj:t ingifna ansökning och hvilka finnas fullständigt upptagna uti statsrådsprotokollet

(Bil. N:o 1 sid. 85—97), hafva synts Utskottet i så hög grad

behjertansvärda, att Utskottet icke kunnat undgå att finna det något bör

göras för att minska den bekymmersamma ställning, i hvilken en del af

häradshöfdingarne råkat genom den för dem verkstälda löneregleringen.

Dessutom torde det få medgifvas, att de ifrågavarande löntagarne, oaktadt

det i deras fullmakter intagna vilkor, näppeligen haft anledning förvänta

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 23.

en reglering, som utan att lindra deras tjenstegöromål, verkade en så väsentlig

rubbning i aflöningsförhållandena, och då härjemte tages i betraktande att

en af de väsentligaste bland de löneförmåner, af hvilka häradshöfdingarne

gått i mistning, för flere af dem varit boställsafkastningen, hvilken från och

med den 14 nästlidne Mars dem frångått, samt att statsverket genom indragningen

af boställena kommer att göra en sannolikt ganska betydlig

direkt vinst, har Utskottet ansett sig ega goda skäl för sin omförmälda uppfattning

af nu föreliggande fråga.

Yid sådant förhållande och då Utskottet ej haft något att anmärka

vid'' det af Kongl. Maj:t för frågans lösning föreslagna sätt, föranlåtes Utskottet

att hemställa,

det förevarande nådiga framställning må af Riksdagen

bifallas. “

vid 10:de punkten (ang. Ofverkommissarien A. K. Gasslanders öfverflyttning

på allmänna indragningsstaten) af Herrar E. Key, O. B. Olsson,

Sven Nilsson i Efveröd och C. J. Svenson, h vilka till stöd för sin reservation

åberopade ett i afskrift företedt Kongl. bref, så lydande:

“Vi Carl etc. etc. Sedan Vi i sammanhang med frågan om tillsättande

af en komité för uppgörande af förslag till förändrade grunder för sjöförsvarets

ekonomiska förvaltning m. m. under den 30 Oktober 1866 i nåder

förordnat att, för underlättande af öfvergången till en förändrad organisation

af den vid sjöförsvaret anstälda civilpersonal, ledigblifvande embeten och

tjenster inom densamma derefter skulle endast tills vidare medelst förordnaden

och emot lönernas åtnjutande såsom arfvoden återbesättas,

så har chefen för vårt Sjöförsvarsdepartement, jemte förmälan hurusom

hvarken berörde komité eller de myndigheter, hvilka afgifvit utlåtanden

öfver komitéens betänkande, ifrågasatt indragning af öfverkommissarie-befattningen

vid Vår flottas station i Karlskrona och att han ansåge denna

befattning, hvars innehafvare vore chef för hela civilstaten vid stationen

och kontorens närmaste förman, böra bibehållas, hvilken organisation ifrågavarande,

personal i öfrigt än kunde erhålla, i underdånighet hemstält, att

berörda tjenstebefattning, som genom innehafvarens nyligen timade död blifvit

ledig och hvars framtida innehafvare borde benämnas öfverkommissarie

vid flottan, måtte oberoende af föreskriften i ofvan åberopade nådiga bref,

varda så fort ske kunde, på ordinarie stat tillsatt, med skyldighet likväl

för den, som kan blifva dertill i nåder utnämnd, att underkasta sig den förändrade

tjenstgöringsskyldighet och de jemkningar i aflöningsvilkoren, som

med anledning af den ifrågasatta omorganisationen kunna varda föreskrifna.

Och som vi funnit godt att till berörda underdåniga hemställan lemna

nådigt, bifall, meddela Vi eder sådant härmed till kännedom och behörig

s. 31 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 23.

31

underdånig efterrättelse i hvad angår vidtagandet i laga ordning af de i

förrberörda afseenden erforderliga åtgärder. Vi befäl le etc. etc.

Stockholms Slott den 22 Mars 1872.

CARL.

B. A. Leijonhufvud.

Till förvaltningen af sjöärendena, angående tillsättande på ordinarie stat

af öfverkommissarie-beställningen vid flottan.

Vidimeras ex officio:

Edv. Ploman.

Registrator i Förvaltningen

af Sjöärendena.

vid 15:de punkten (ang. fyllnadspension för Kronofogden C. W. Berglund)

af Herrar Ola Bosson Olsson och Sven Nilsson i Efveröd.

vid 79:d(‘ punkten (ang. pension för Medicine doktorn J. E. Åkermans

efterlemnade dotter) af Herrar C. Ekman, f. Heder stjerna, B. JHont(jomery-Cederhielrn,

Grefve G. Sparre och •/. TVidén, hvilka biträdde ett

förslag till yttrande af denna lydelse:

“Om än den grundsats må anses vara rigtig att det ej i allmänhet

tillkommer staten att bevilja pensioner åt aflidne tjenstemäns döttrar, kunna

likväl, enligt Utskottets förmenande, fall förekomma, der ett strängt fasthållande

vid nämnda grundsats skulle vara stridande mot rättvisa och billighet.

Ett sådant fall är otvifvelaktigt det här ifrågavarande.^ Omständigheterna

härvid äro nemligen, enligt hvad Utskottet inhemtat såväl åt berörda

statsrådsprotokoll som af öfriga handlingar, hvilka varit för Utskottet tillgängliga,

i högsta grad behjertansvärda. Bemälda Anna Magdalena Erika

Åkerman är till följd af sin sedan flera år fortfarande sjuklighet oförmögen

att genom arbete sjelf sig försörja och befinner sig för närvarande, sedan

hennes moder sistlidet år afl idi t och till följd deraf den årliga pension å

375 kronor, hvilken denna senare haft att uppbära, upphört att utgå, i högst

torftiga omständigheter, och det torde derföre endast vara en gärd åt billigheten,

om den för henne nu äskade pensionen blifver åt Riksdagen beviljad.

På grund af hvad sålunda förekommit och anförts hemställer Utskottet,

att den för aflidne Medicine doktorn J. E. Åkermans

efterlemnade dotter Anna Magdalena Erika Åkerman

äskade pension å 200 kronor må af Riksdagen beviljas

att utgå från och med innevarande år så länge hon lefver

och ogift förblifver."

s. 32 Kontrollera mot PDF

32 Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 23.

vid 27:de punkten (ang. pensionsrätt för professorer och adjunkter vid

Teknologiska institutet) af Herr Liss Olof Larsson.

vid 32:dra punkten (ang. pension för Medicinalrådet Sondéns enka)

af Herrar C. Ekman, F. Hederstjerna och J. Widén.

vid

af Herrar Liss Olof Larsson, Carl Ifvarsson, Jan Andersson, Ola Bosson

Olsson, Peter Olsson och Sven Nilsson i Efveröd.

Herr Liss Olof Larsson har begärt få antecknadt, att han inom Utskottet

icke deltagit i behandlingen af 1—18 punkterna af förevarande utlåtande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 23.

Så

Litt. Å,

ÅsSmÖJfuia Issdragniiigsstalen.

Ny anvisning.

Vaktkonstapeln vid länsf ängelset i Malmö Jöns Landgren ....

Kanslisten i Krigshofrätten Justus Christoffer von LindecreuU .

Dito dito Axel Fredrik Liljenstolpe.......

Sergeanten vid Lifgardet till häst Fredrik Wilhelm Falmqvisf, .

Auditören vid Bolius läns regemente Harald Victor Eberstein .

Kaptenen vid Elfsborgs regemente Carl Ivar Emanuel Schager
ström.

...............................

Till understöd åt ännu qvarlefvande i behof stadde landtvärnsman

.................................

Föreståndaren för navigationsskolan i Hernösand Carl Gustaf

Bloms enka, Gustafva Blom, född Lindberg..........

Ofvertalige embete- och tjensteman vid flottans civilstat:

Öfverkommissarien Anders Kristian Gasslander . 4,860:

YarfskoHimissaiuen Johan Otto Lennman.....8,096

Förvaltaren Jakob August Brusquim ....

.Registratorn Frans August Månsson.......1,572

Kammarskrifvaren Berndt Holmer......... 836

Kanslisten Gustaf Adolf Möllersten........ 845:

Länsmannen i Waksala härad af Upsala län Johan Jochman . .

Kommissionslandtmätaren i Södermanlands län Knut Theodor

Iiierta................... ............

Chefen för Statistiska Centralbyrån, Medicinalrådet m. m. Doktor

Fredrik Theodor Berg, fyllnadspension............

Kronofogden i Lagunda, Hagunda och Ulleråkers häraders fögderi

af Upsala län Carl Wilhelm Berglund..........

Länsmannen i Umeå Södra distrikt af Westerbottens län Wilhelm

Lindahl...........................

Afvittringslandtmätaren i Norrbottens län, Kommissionslandtmätaren

Carl Gustaf'' Tyko Hollström...............

Länsmannen i Hanekinds härad af Östergötlands län Anders

Ekholm...............................

. 4,860

—

. 3,096

. 2.072

—

. 1,572

—

. 836

—

. 845

—

Ivronor.

''

Öre.!

400

793

70

793

70

500

—

900

1,000

—

20,000

400

i

i

j

18.281

|

700

—I

600

—

1,000

—

1,400

—

300

—

1,600

—

700

—

Transport

Bill. till Jtikxd. Bref. 187b''. 4 Sand. J Ärfd. 13 Haft.

44,368 40

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 23.

Transport

Kronor.

44,368

40

Protokollssekreteraren i Finansdepartementets expedition, Expeditionssekreteraren

i Kongl. Maj:ts kansli Helmelit Mildhog

Lundgren..............................

Till fyllnad af en professorslön vid Lunds universitet under den

tid professor emeritus Sven Nilsson eller, efter lians frånfälle,

hans sterbhus uppbär en professorslön.........

Gymnastikläraren vid Nya Elementarskolan i Stockholm Anton

Bernt Santesson..........................

Läraren vid Cimbrishamns pedagogi Andreas Grönvall......

Kollegan vid Grenna pedagogi Henrik Gabriel Filén.......

Öfverläkaren vid Vadstena hospital Ludvig Magnus Hjertstedt .

Nuvarande embets- och tjensteman samt förste vaktmästaren hos

Serafimer-Ordens-Gillet, nemligen:

Generaldirektören öfver hospitalen......... 1,000: —-

Sekreteraren...................... 2,000: —

Kamereraren ............. 2,000: —

Förste vaktmästaren ............ 560: —

2,300

1,069

1,125

1,500

1,125

4,000

5,560

Docenten Axel Gabriel Theorells enka Hanna Margareta Tlieo
réll,

född Hultman.........................

Exercitiimästaren vid Upsala universitet, Stallmästaren Carl Gustaf

von Bahr...........................

Lektorn vid Nya Elementarskolan i Stockholm Axel Theodor

B er gins...............................

Professoren vid Veterinärinstitutet i Stockholm Fredrik Älber
-

600

1,500

3,600

tinus Lundberg..........................

Läraren och Sekreteraren vid Musikaliska Akademien, Professoren

Johan Peter Cronhamns enka Mathilda Grönhamn, född j

Lönngren..............................|_

Summa 7

3,375

500

''0,622 40;

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 23.

Lite.

Riksstatens

1876 års Riksstat anslår:

Pensions- och

A) Peusions
Civilstatens

pensionskassa:

Pensionsstaten för civile embetsDito

för deras enkor och omynErsättning

för inistade löneinneDito

för nådars- och begrafFör

pensionering af kommissionstjenstemäns

enkor och barn

För pensionering af tjensteman

staten och skogsskoloma . .

Årméens pensionskassa:

Pensionsstaten för militäre emofficerares

enkor och barn . .

Ersättning för mistade löneinneDito

för nådårs- och begrafWadstena

krigsmanshuskassa. . .

Amiralitetskrigsmanskassan:

Förra anslaget under denna tiErsättning

för mistade löneinneDito

för nådårs- och begraf
Invalidhusfonden.

..........

För blesserade öfver- och underBidrag

till handelsflottans pen
utgä,

Förslagsanslag......

Bidrag till folkskolelärares pen
Nuvarande

anslag.......

Tillkommer: Förhöjning. . . .

Bidrag till folkskolelärarnes enkeBidrag

till Kong}. Teaterns pen
Sgr

j 847,550!—j---j—| — ~ j-j--j—| — — j —j 847,550|—''

Förslagsanslag:

j _ j Indelt ränta

j Penningar. | 0ch ersättning

för indragna

i räntor.

j Indelt tiondel

I och ersätt- :

ning för j

j indragna ;

j tiondeanslag.

Oindelt spann)ål.

Mått.

I Yärdc förj

slagsvis ä 2

(kronor 10 öre

j kubikfoten.

Kronor, j ö.

107,485 50

82,719

250,700

46,295

60,350 —

5,000 —

78,000 —

155,000 —

56,000

6,000

Kronor. ! ö. | Kronor. | Ö. I Kub.-fot. j k. Kronor. | ö. | Kronor, i Ö.

! ; : I i

l i

107,485

501

82.719 50

250,700;

46.295

60,350;—!

5,000 —

78,000 —j

|

155,000 —

|.....; 56,000

!— 6,000-

s. 87 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 23.

87

B.

Nionde Hufvudtitel.

Förslag till blifvande Riksstat:

Indragningsstatertia.

staten.

och tjensteman..... 87,500: —

diga barn......... 45,000: —

Hållningar........ 2,245: 50.

ningshjelps-besparingar. 6,540: —•

landtmätare jemte dessa

............... 7,200: —

och betjente vid skogs.

....''........\ . 9,000: —

bets- och tjenstemäns samt under
.

.............. 50,000: —

hållningar........ 4,689: 50.

ningshjelpsbesparingar . 28,080: —

tel............. 43,100: — !

hållningar........ 615: — j

ningshjelpsbesparingar . 2,580: — j

officerare, Reservationsanslag.....

sionsanstalt, att af tullmedlen direkte

donering:

............. 155,000: —

............. 200,000: —

och pupillkassa............

sionskassor..............

Penningar, i

i

Kronor. ]

|

Ö.

.

107,485

50

82,719

250,700

50

46,295

i_

60,3501—

5,000''—

I

78,0001—

355,000

56,000

6,000,

1,047,550—;

F

ö r s 1 a g s

anslag:

Indelt ränta !

Indelt tiondel

Oindult spanmål.

Summa.

och ersätt- ning för

indragna

räntor.

och ersätt- j

ning för !

indragna j

tiondeanslag, i

Mått.

Värde för- slagsvis ä 2

kronor 10 öre

kubikfoten.

Kronor.

ö.

Kronor.

ö.

Kub.-fot.

k.

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

- —

__

—

—

107,485

50

—

—

— —

—

— —

—

—

—

82,719

250,700

50

—

—

— —

—

„ _

__

46,295

60,350

5,000

78,000

—

— —

i

—

—

— —

—

—

z

855,000

56,000

6,000

—

— —

|

—

— —

__

1,047,550

_

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 23.

Penningar. j

Kronor. ö.

847,5501—!

I

i j

891,899 87

jl,739,449|87|

1876 års Riksstat anslår:

Förslagsanslag:

Indelt ränta

och ersättning

för indragna

räntor.

Indelt tionde

och ersätt- ning för

indragna

tiondeanslag.

Oindelt spanmål.

Summa.

Mått.

Värde för- slagsvis å 2

kronor 10 öre

kubikfoten.

Kronor.

Ö.

Kronor.

ö.

Kub.-fot. ; k.

Kronor.

Ö.

Kronor.

ö.

j

847,550

—

796

34

70

52

___QO

—1

18

27

892,785

1

796

03

•<]

O

52

I

8 7

18

27

1,740,335

I

_l

B) Allmänna

För diverse föremål:

Nuvarande anslag........

Tillkommer: För bestridande af

sterbhus efter löntagare i

Förböjning i öfrigt.....

Extra ordi
-

Till ersättande af en uppkommen

hållande af Arméens pensionsför

år 1874 anvisade kreditiv

s. 39 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 23

39

Förslag till blifvande Riksstat:

Indragningsstaten.

begrafningshjelp till

statens tjenst.....

Förslagsan slag:

Indelt ränta

och ersättning

för indragna

räntor.

Indelt tionde

Oindelt spanmål.

Summa.

Penningar.

och ersätt- ning för

indragna

tiondeanslag.

Mått.

Värde för- slagsvis å 2

kronor 10 öre

kubikfoten.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kub.-fot.

k.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Transport

1,047,550

—

— —

_

—

—

— —

— —

—

1,047,550

892,785: —

25,000: —

40,180: 91.

957,093

85

803

61

50

18

8

7

18

27

957,965

S u m in a

2,004,64385 803 61

5018 8

7

1827

2,005,515

narie anslag.

brist i det till upprättkassas

egen pensionering

5,119: 09.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.