Utlåtande, angående föreslagna statsbidrag till vägars anläggning och förbättring, brooch hamnbyggnader samt vattenkommunikationer äfvensom sjösänkningar och andra vattenaftappning sföretag.
1876-02-28 · 15 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 13 av 15 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1876:28, Utlåtande, angående föreslagna statsbidrag till vägars anläggning och förbättring, brooch hamnbyggnader samt vattenkommunikationer äfvensom sjösänkningar och andra vattenaftappning sföretag.
Dokumentets text
Stats- Utskottets Vflätande N:o 28.
1
N:o 28.
Ank. till Riksd. Kansli den 28 Febr. 1876, kl. 2 e. m.
Utlåtande, angående föreslagna statsbidrag till vägars anläggning
och förbättring, bro- och hamnbyggnader samt vattenkommunikationer
äfvensom sjösänkningar och andra vattenaftappning
sföretag.
(R. A.)
Kongl. Maj:t har, i sammanhang med afgifvet förslag till reglering af utgifterna
under riksstatens sjette hufvudtitel, uti sin nådiga proposition om statsverkets
tillstånd och behof hos Riksdagen gjort framställning om de anslag, hvilka Kongl.
Maj:t ansett böra beviljas för utförande af väganläggningar och vägförbättringar, brooch
hamnbyggnader samt vattenkommunikationer äfvensom sjösänkningar och andra
vattenaftappningsföretag; och får Stats-Utskottet nu meddela yttrande ej mindre öfver
dessa Kongl. Maj:ts nådiga framställningar, än ock öfver de motioner, som vid
innevarande riksdag blifvit väckta rörande medels beviljande för dylika arbeten.
A. Väganläggningar och vägförbättringar.
l:o.
För anläggning af nya samt förbättring eller omläggning af backiga eller
eljest mindre goda vägar har Kongl. Maj:t uti ofvanberörda nådiga proposition föreslagit,
att Riksdagen måtte för år 1877 anslå och ställa till Kongl. Maj:ts förfogande
samma belopp som för år 1870 anvisats eller 200,000 kronor.
Bih, till Riksd. Prof 1876. 4 Sami 1 Afl, 17 Höft.
1
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 28.
2
I sammanhang härmed har Utskottet till behandling förehaft eu inom Andra
Kammaren af Herr J. N. Biesert väckt och till Utskottet remitterad motion (N:o
145), deruti, med åberopande af den omständighet, att ansökningar om bidrag till
väganläggningar och vägförbättringar å belopp, öfverstigande 1,000,000 kronor, till
Väg- och Vattenbyggnads-styrelsen inkommit och ilera vore att under innevarande
år förvänta, hvaribland en af den betydenhet att kostnadsberäkningen uppginge till
225,919 kronor, motionären hemstält om förhöjning af ifrågavarande utaf Kongl.
Maj:t äskade anslag till 300,000 kronor.
Utskottet får härvid erinra, att ifrågavarande fond ej är afsedd att användas
till sådana betydligare arbeten som det af motionären exempelvis omförmälda, utan
plägar till dylika arbeten, särskildt statsbidrag, om så pröfvas skäligt, äskas och beviljas.
Skulle åter fonden vara otillräcklig till erforderligt understödjande af sådana
mindre väganläggningar, för hvilka den egentligen är afsedd, lärer Kongl. Maj:t ej
underlåta att, efter behörig utredning, föreslå anslagets höjande, om sådant af Kongl.
Maj:t pröfvas lämpligen böra ega rum.
Då nu Kongl Maj:t, i öfverensstämmelse med Väg- och Vattenbyggnads-styrelsens,
Utskottet delgifna generalförslag, ej funnit skäl äska högre belopp än för
de närmast föregående åren beviljats, utan, på sätt bilagan N:o 5 a till den Kongl.
propositionen sid. 112 utvisar, vid föredragning den 31 December 1875 af framställningar
från Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Vesternorrlands, Vesterbottens och
Norrbottens län om förhöjning för år 1877, bland annat, i anslaget till understöd
för väganläggningar m. m. funnit dessa framställningar icke till någon åtgärd föranleda,
saknar Utskottet allt skäl tillstyrka anslagets förhöjning utöfver hvad sålunda
begärd t blifvit och hemställer alltså,
att Pdksdagen, med afslag å Herr Bieserts motion och bifall
till hvad Kongl. Maj:t föreslagit, måtte till bidrag för anläggning
af nya samt förbättring eller omläggning af backiga eller
eljest mindre goda vägar till Kongl. Maj:ts disposition för år
1877 anvisa tvåhundratusen kronor.
2:o.
Vid 1870 års riksdag blef för anläggning af väg mellan Lycksele och Wilhelmina
kyrkobyar i Vesterbottens län, hvilket arbete enligt i nåder gillad plan beräknats
kosta 160,095 kronor, beviljadt ett understöd af 106,700 kronor, deraf anvisats
att utgå under åren 1871—1876 tillhopa 97,000 kronor; och har Kongl. Maj:t
nu föreslagit Kiksdagen att för år 1877 anvisa hvad af statsbidraget återstår eller
niotusen sjuhundra kronor.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 28.
o
O
Utskottet hemställer,
att hvad Kongl. Maj:t sålunda föreslagit må af Riksdagen
bifallas.
3:o.
För anläggning af ny väg mellan Junosuando by i Pajala socken och Wittangi
kyrkoby i Jukkasjärvi socken af Norrbottens län beviljade 1874 års Riksdag
ett anslag af 49,440 kronor, deraf till utgående under åren 1875 och 1876 anvisats
tillsammans 33,440 kronor; och bar Kongl. Maj:t nu föreslagit att återstoden
af nämnda anslag må för år 1877 anvisas med sextontusen kronor.
Utskottet hemställer,
att hvad Kongl. Maj:t sålunda föreslagit må af Riksdagen
bifallas.
4:o.
Till väganläggning mellan Lycksele och Stensele kyrkor i Vesterbottens län
har Kongl. Maj;t begärt ett anslag af 95,000 kronor samt att deraf till utgående under
år 1877 måtte anvisas 15,000 kronor.
Af protokollet öfver civilärenden den 10 sistlidne Januari (bil. N:o 5 a till
Kongl Maj:ts nådiga proposition N:o 1, sid. 98—100) inhemtas, att, sedan t. f. chefen
inom väg- och vattenbyggnadsdistriktet, Kaptenen R. Schough i Juni månad år 1874,
på anmodan af Kongl. Majrts Befallningshafvande i länet, beräknat kostnaden för
ifrågavarande väganläggning, utgörande en sträcka af nio mil 17,000 fot, och dervid
upptagit densamma till 140,200 kronor, så har uti en till Kongl. Maj:t stäld, af
Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader med underdånigt memorial den 29
Augusti 1874 insänd skrift Kongl. Maj:ts Befallningshafvande till Kongl. Maj:t öfverlemnat
de utaf Kaptenen Schough upprättade betänkande och kostnadsförslag jemte
tillhörande plan- och profilritningar med flera handlingar, och dervid andragit: att
Lycksele och Stensele socknar, inom hvilka den ifrågasatta vägen skulle komma att
sträcka sig, hade en folkmängd, den förra eller Lycksele af mer än 4,500 personer,
och den senare eller Stensele af mer än 1,600 personer samt omfattade stora för
uppodling tjenliga jordvidder; att, ehuru folkmängden varit i tilltagande, odlingen
likväl icke fortgått i den omfattning, som med hänsigt till den betydliga tillgången
å dertill dugliga lägenheter kunnat förväntas; samt att orsaken härtill till stor del
torde vara att söka i saknaden af sommarvägar, till följd hvaraf samfärdseln med
den nedanom liggande landsorten vore inskränkt till vintertiden, då vattendragen
4
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 28.
vore isbelagda och slädföre i öfrigt kunde begagnas; och hemstälde Kongl. Maj:ts
Befallningshafvande, att Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta nådig proposition
om anvisande för ifrågakomna vigtiga och af behofvet länge påkallade väganläggning
af ett anslag till belopp af 105,000 kronor, ungefärligen motsvarande tre fjerdedelar
af den summa, vederbörande distriktschef ansett vara erforderlig för vägbyggnadens
utförande.
För egen del har Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader förklarat,
att, enär det begärda statsanslaget syntes Styrelsen alltför högt i jemförelse med de
till andra dylika arbeten inom Lappmarkerna förut beviljade bidrag, Styrelsen icke
kunde förorda högre anslagsbelopp än 95,000 kronor, och detta endast under förutsättning
att samma höga arbetspris, som vid afgifvandet af Kaptenen Schougs kostnadsberäkning
gälde, fortfore, då bidraget komme att beviljas.
Efter det vidare, vid kommunalstämmor med Lycksele och Stensele socknar,
socknemännen åtagit sig att, mot åtnjutande af den på hvardera socknen belöpande
andel af det föreslagna bidraget 95,000 kronor, bygga och för framtiden underhålla
omförmälda vägsträcka, har, enär den under anläggning varande vägen mellan Lyksele
och Wilhelmina nu nalkas sin fullbordan och tiden alltså vore inne att bereda
äfven de vidsträckta, till odling dugliga nejder emellan Lycksele och Stensele den
lättade landtkommunikation, som vore ett oundgängligt vilkor för odlingsföretagens
framgång, Kongl. Maj:t, på sätt ofvan nämnts, föreslagit Riksdagen att till utförande,
i enlighet med den af Kaptenen Schough upprättade plan, af väganläggning emellan
Lycksele och Stensele kyrkor bevilja ett anslag till belopp af 95,000 kronor samt
deraf till utgående under år 1877 anvisa 15,000 kronor.
Ifrågavarande arbete var ursprungligen, år 1871, af Kaptenen Schough beräknadt
till en anläggningskostnad af endast 99,700 kronor, hvilken summa år 1874
af honom ansågs böra höjas till ofvan nämnda 140,200 kronor. Till grund för den
sålunda beräknade förhöjningen låg den omständighet, att enligt Kaptenen Schoughs
intyg ett mansdagsverke i dessa trakter stigit från 1 krona 60 öre till 2 kronor 25
öre samt priset å ökedagsverken och materialier stigit i enahanda grad. Utskottet
anser det emellertid ingalunda kunna tagas för gifvet, att det sålunda senast beräknade
höga arbetspris blir gällande under hela den tid, hvarunder denna väganläggning
kommer att utföras, och finner, om ett motsatt fall inträffar, en motsvarande
nedsättning i a.nslagsbeloppet böra iakttagas, så att proportionen mellan statsbidraget
och socknarnes bidrag blir ungefärligen densamma som nu beräknats.
Under vilkor således att Kongl. Maj:t må ega jemka auslagsbeloppet i den
mån, dagsverken och öfriga arbetskostnader kunna under arbetstiden i någon betydligare
mån nedgå, samt att Lycksele och Stensele socknemän icke dess mindre
vidblifva sitt åtagande att bygga och för framtiden underhålla ifrågavarande vägsträcka,
hemställer Utskottet,
Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 28. 5
att, med bifall till Kongl. Maj:ts förslag, Riksdagen måtte till
väganläggning mellan Lycksele och Stensele kyrkor i Westerbottens
län i enlighet med derför af Kaptenen Schough upprättad
plan bevilja ett anslag af nittiofemtusen kronor och deraf
till utgående under år 1877 anvisa femtontusen kronor.
5:o.
Genom utslag den 15 Juli 1875 förklarade Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
i Norrbottens län, att väg mellan Matar en gi och Turtula hyar i Öfver-Torneå socken,
upptagande en sträcka af tre mil 8,376 fot, skulle byggas i enlighet med en af Byggmästaren
L. A. Wallmark upprättad plan, dock med iakttagande af den ändring deri,
som af Distriktschefen Kaptenen Schough med en afbruten röd linie betecknats; och
förpligtade Kongl. Maj:ts Befallningshafvande Öfver-Torneå och Hietaniemi socknars
väghållningsskyldige invånare att anlägga och för framtiden underhålla ifrågavarande
väg.
Sedan detta utslag vunnit laga kraft, hafva ()fver-lorneå och Hietaniemi socknemän
genom befullmäktigad! ombud uti en till Kongl. Maj:t stäld, af Kongl. Maj.ts
Befallningshafvande i Norrbottens län med underdånig skrifvelse den 6 November
1875 insänd ansökning öfverlemnat omförmälda plan och kostnadsförslag med tillhörande
ritningar och öfriga ärendet rörande handlingar och i underdånighet anhållit
om statsbidrag till ifrågavarande väganläggning.
För egen del har Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i länet andragit: att Torneå
eif icke allenast omgåfves af en ovanligt bördig mark, hvilken sträckte sig långt upp
efter floddalen och intoge en betydlig bredd, särdeles på svenska sidan, utan äfven
med säkerhet vore den fiskrikaste af alla Norrlands ehvar; att en ganska stor befolkning
till följd häraf slagit sig ned på båda sidor om elfven, deromkring årligen
såväl folkmängd som odling tilltoge; att på en sträcka af sju mil från kusten till
Matarengi funnes häradsväg, hvilken löpte genom de stora byarne invid elfven, men
att befolkningen ofvanför Matarengi invid och i närheten af lorneå eif vore i saknad
af annan kommunikationsled på svenska sidan, än sjelfva elfven, hvilken dels
besvärades af flera strömdrag och en fors, “Kattila Koski“, dels under längre eller
kortare tider höst och vår vore ofarbar; att, om under sommartiden samt höst och
vår, då rörelsen inom orten vore lifligast, varor skulle forslas med häst, befolkningen
först måste öfvergå elfven och derefter tillita den häradsväg, som funnes efter
Torneå eif på finska sidan, men att det allmännas intresse fordrade, att en fördel,
som befolkuingen på den ena sidan af riksgränsen åtnjöte, äfven tillkomme den andra
sidans befolkning, hvarjemte erfarenheten visat, att inbyggarne på finska sidan
i allmänhet sökte afsättningsorter för sina produkter inom det svenska området, så
6 Stats-Utskottets Utlåtande N:o 28.
att med visshet kunde förutses, att i samma mån, som kommunikationerna på den
svenska sidan om riksgränsen utvecklades, svenska handelsområdet skulle tillväxa.
Kostnaden för ifrågavarande väg, hvilken af Byggmästaren Wallmark beräknats
till 61,200 kronor, har af Kaptenen Schough ansetts kunna nedsättas med 12,600
kronor och sålunda böra upptagas till endast 48,600 kronor, hvaremot Kong]. Maj:ts
Befallningshafvande tunnit densamma endast kunna minskas till 54,900 kronor och
i följd deraf, då de vägbyggnadsskyldige icke af egna medel kunde bringa företaget
till utförande, föreslagit ett statsbidrag af frdelar utaf sistberörda kostnadsbelopp eller
36,600 kronor.
Kong!. Maj:t har funnit ifrågavarande väganläggning mellan Matarengi och
I urtula byar vara särdeles behöflig för den ort, hvarigenom vägen skulle framgå, och
att fördelarne af väganläggningen vore af den beskaffenhet, att det måste ligga i
statens intresse medverka till desammas vinnande så fort ske kunde. Beträffande
åter beloppet af det erforderliga statsbidraget har anläggningskostnaden synts Kongl.
Maj:t kunna antagas icke öfverstiga de af Kaptenen R. Schough beräknade 48,600
kronor, hvaiaf, enligt hvad jemväl Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader
föreslagit, två tredjedelar eller 32,400 kronor borde af statsmedel utgå. Med anledning
häraf och då, derest bidrag till sistnämnda belopp beviljades, deraf skulle enligt
kostnadsförslaget belöpa ä nedre delen från Matarengi till Niska omkring 17,683 kronoi
50 öre, har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen, att, såsom understöd för anläggning
al väg emellan Matarengi och 1 urtula byar inom Öfver-Torneå socken af Norrbottens
län enligt den af Byggmästaren Wallmark upprättade plan med den deri af
Kaptenen Schough föreslagna ändring, bevilja ett anslag till belopp af 32,400 kronor,
samt häraf till utgående under år 1877 på extra stat anvisa 17,683 kronor
50 öre.
Utskottet, som delar Kongl. Maj:ts åsigt om väganläggningeus behöflighet och
billigheten deraf att de vägbyggnadsskyldige med ifrågavarande statsbidrag understödjas,
hemställer,
att hvad Kongl. Maj:t sålunda föreslagit må af Riksdagen
bifallas.
B. Bro- och hamnbyggnader samt vattenkommunikationer.
6:o.
kör understödjande af mindre hamn- och brobyggnader samt upprensning af
åar och rarleder har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att för år 1877 anvisa samma
belopp, som för är 1876 beviljats, eller 20,000 kronor.
Utskottet hemställer,
att Kongl. Maj:ts berörda förslag må af Riksdagen bifallas.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 28.
V
7:o.
Vid 1873 års riksdag beviljades för åstadkommande af ny farled från Uddevalla
stads hamn till Kattegat genom Björnsund och Malösund ett anslag motsvarande
hälften af den beräknade kostnadssumman, eller 123,793 kronor 50 öre, hvaraf
anvisats att utgå under åren 1874—1876 sammanlagdt 100,000 kronor. Då, enligt
hvad Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader hos Kongl. Maj:t tillkännagifvit,
arbetet under år 1875 med kraft bedrifvits, har Kongl. Maj:t hos Riksdagen föreslagit
anvisande till lyftning under år 1877 af återstoden utaf statsbidraget, 23,793
kronor 50 öre.
Utskottet hemställer,
att, med bifall till Kongl. Maj:ts förslag, af nämnda anslag
måtte för år 1877 anvisas återstående tjugutretusen sjuhundra
nittiotre kronor 50 öre.
8:o.
Till fullbordande af hamnanläggningen vid Trelleborg beviljade Riksdagen år
1875 ett anslag utan återbetalningsskyldighet af 100,000 kronor, att utbetalas med
en femtedel under hvarje af åren 1876—1S80.
1 enlighet med Kongl. Maj:ts förslag får Utskottet alltså hemställa,
att Riksdagen må af berörda anslag till utgående under år
1877 anvisa tjugutusen kronor.
9:o.
Sedan bland den fiskeidkande befolkningen inom Morups socken och Faurås
härad af Hallands län bildats ett bolag, i ändamål att vid det straxt norr om Morups
fyr i nordvestlig riktning i Kattegat utskjutande näs, benämndt Glommen, anlägga
en båthamn, afsedd att bereda skydd åt större än de vid fiske å kusten nu
använda farkoster; så har styrelsen för nämnda bolag, uti en till Kongl. Maj:t stäld,
till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i nämnda län insänd skrift, öfverlemnat en af
Chefen i södra väg- och vattenbyggnadsdistriktet, Majoren m. m. A. Remmer upprättad
plan för arbetets utförande med dertill hörande karta, betänkande och kostnadsförslag
samt i underdånighet anhållit, att, enär berörda hamnanläggning skulle
blifva till gagn ej allenast för den närboende fiskeidkande befolkningen derigenom,
att vid fisket skulle kunna användas större båtar än för närvarande, utan äfven såsom
hamnplats för mindre fartyg vid svårt väder i Kattegat, Kongl. Maj:t måtte bereda
bolaget ett, mot två tredjedelar af den utaf Majoren Remmer för hamnanläggningens
utförande beräknade kostnadssumma äf 50,000 kronor svarande statsbidrag
8
Stals-Utskottets Utlåtande N:o 28.
utan återbetalningsskyldighet af 33,333 kronor 33 öre, mot åliggande för bolagets
ledamöter, en för alla och alla för en, att, jemlikt en ansökningen jemväl bilagd
förbindelse, ansvara ej mindre för en tredjedel af kostnaden för ifrågavarande hamnanläggning
på det sätt, att bolagsmännen, om det begärda statsbidraget erhölles,
skulle verkställa stenfyllning, motsvarande ett värde af 16,666 kronor 67 öre, än
ock för framtida underhållet af hamnen.
Uti häröfver afgifvet yttrande har fiskeritillsyningsmannen i länet Gerhard
von Yhlen hufvudsakligen andragit: att det icke vore möjligt att med fördel bedrifva
hafsfiske i egentlig mening, derest icke så stora och sjödugliga farkoster dervid begagnades,
att desse kunde sysselsättas med fiske äfven vid hårdt väder; men att
större båtar än de nu vid fisket begagnade, hvilka hvarken kunde användas på aflägsna!^
fiskeplatser eller hålla sjön annat än vid vackert väder, dock icke skulle
anskaffas så länge båtarne vid hemkomsten efter hvarje resa måste, af brist på lämpliga
båthamnar, uppdragas på land för att icke sönderslås af strandsvallet å den
öppna kusten, hvadan ock vore nödigt att, så vida den Halländska fiskeidkande kustbefolkningen
skulle kunna, till gagn för sig och landet, tillgodogöra den rika tillgången
på fisk, som Kattegat egde, anordna tillräckligt djupa och säkra båthamnar;
och har fiskeritillsyningsmannen von Yhlen, som ansett den ifrågasatta platsen för
hamnens anläggande särdeles lämplig, förordnat ansökningen.
Ej mindre Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Hallands län, som förklarat den
ifrågasatta hamnbyggnaden vara af största vigt för ett ordnadt bedrifvande af hafsfisket,
än ock Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader, som icke funnit skäl till
anmärkning mot den upprättade planen och de för hamnbyggnaden föreslagna åtgärder,
hafva tillstyrkt bifall till ansökningen.
Då denna hamnanläggning måste vara af stor vigt för vidare utveckling af
storsjöfisket å den Halländska kusten, men anläggningen icke torde komma till stånd
utan kraftig medverkan från statens sida, har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att
såsom bidrag till utförande, i enlighet med den af Majoren Remmer derför upprättade
plan, af hamnbyggnad vid Glommen bevilja ett anslag till belopp af 33,300
kronor, att utgå under åren 1877 och 1878, samt i afräkning å samma anslag på
extra stat för år 1877 anvisa 17,300 kronor.
Utskottet hemställer,
att hvad Kongl. Maj:t sålunda föreslagit må af Riksdagen
bifallas.
10:o.
Med bidrag af statsmedel anlades, under kontroll af Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen
och enligt en af numera Öfversten C. G. Beijer upprättad plan, under åren
1859—1861 en mindre hamn vid fiskeläget Eåå inom Kaus socken af Malmöhus län,
hvilket
Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 28.
9
hvilket arbete år 1861 godkändes såsom till alla delar berömvärdt utfördt. Hamnen befinnes
ock ännu i ganska godt stånd, men då segelfarten från och till Råå under den
tid af fjorton år, som förflutit efter hamnens fullbordande, betydligt tilltagit samt
vid tillfällen, då storm vore rådande, en så stark brytning uppstode i gattet mellan
hamnarmarne, att båtar af större djupgående än fem fot ej då kunde angöra hamnen,
har hamndirektionen i Råå låtit genom Majoren A. Remmer upprätta plan till utvidgning
och förbättring af hamnen medelst norra hamnarmens utsträckning och kräkning
i en båge mot söder, hvilket arbete enligt det af bemälde major upprättade
kostnadsförslag skulle erfordra en utgift af 75,000 kronor.
Efter det fiskeläget Råås invånare, af hamndirektionen kallade att öfver detta
förslag sig yttra, vid allmän bystämma beslutit att, i händelse ett statsbidrag utan
återbetalniugsskyldighet af 50,000 kronor kunde till ifrågavarande arbete erhållas,
utföra samma arbete och tillskjuta livad derutöfver ytterligare kunde erfordras, äfven
om kostnaden skulle öfverstiga det i kostnadsförslaget beräknade belopp, samt Raus
socken å kommunalstämma förklarat hvad hamndirektionen och bystämman i ärendet
beslutit böra befordras till verkställighet ; har uti en till Kongl. Maj:t stäld, af Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande i länet den 5 April 1875 insänd skrift hamndirektionen i
Råå i underdånighet anhållit, att Kongl. Maj:t måtte till Riksdagen aflåta nådig
framställning om beviljande af ett statsbidrag för ifrågavarande arbetes utförande till
belopp af 50,000 kronor.
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i länet har upplyst, att Råå fiskeläges
invånare för anläggning af hamnen derstädes redan vidkänts ganska betydliga
uppoffringar; att hamnkassan vid 1873 års slut, enligt räkenskaperna, häftade för
för en skuld af 19,000 kronor; att mera än hälften af hamnkassans inkomster under
åren 1873 och 1874, eller 2,609 kronor för år 1873 och 2,649 kronor 50 öre
för år 1874, bestått uteslutande i personliga bidrag, hvilka utgjorts af hvarje
manlig medlem i samhället från 14 till 16 års ålder med 3 kronor, från
16 till 18 års ålder med 6 kronor samt från 18 till 60 års ålder med 10 kronor,
under hvilka förhållanden, och då samhällets invånarne för sin utkomst
vore hänvisade hufvudsakligen till fiske och sjöfart, det för dem blefve omöjligt
att ensamme vidkännas kostnaden för det nu ifrågavarande företaget, hvaremot
de borde antagas vara i tillfälle att bära den skuld, som hamnen nu
ålåge, äfvensom att derutöfver åstadkomma en tredjedel af den beräknade kostnaden
för hamnens utvidgning; att fiskelägets befolkning, när dertill räknades
de i fiskets idkande från hamnen deltagande invånarne å de så kallade Raus
och Pålstorps grund, kunde antagas utgöra 1,740 personer; att under år 1874
varit för afgifter till hamnen debiterade 67 större och 54 mindre fiskebåtar; att,
utom den betydliga afsättning af fisk, som från fiskeläget egde rum, lägets invånare
egnade sig åt en trägen och vidsträckt sjöfart; att bland de 54, Råå fiske
Bih.
till Riksd. Prat. 1876. 4 Sami. 1 Afd. 17 Häft. 2
10
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 28.
läge tillhörande, farkoster af mer än 3 nylästers drägtighet med en besättning
af 290 man och en drägtighet af tillhopa 1,514 nyläster, funnes 27, hvilka vore
öfver 16 nyläster och icke kunde till följd af sin storlek inlöpa i hamnen, utan
måste söka vinterhamn på annan plats; samt att, utom de hinder och svårigheter,
som härigenom för den sjöfarande befolkningen uppstode, en följd af hamnens
närvarande skick äfven vore att densamma icke kunde såsom nödhamn
användas; och enär Råå fiskeläge i afseende å så väl fiskeri-näringen, som den
ännu hufvudsakligare sjöfarten, vore mäktigt af utveckling, och samhället beredvilligt
att för ändamålet bidraga, så långt dess krafter kunde räcka, har Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande hemstält, att Kongl. Maj:t täcktes bereda Råå fiskeläge
det begärda statsbidraget för förändring och utvidgning af dess hamn.
Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader, i ämnet hörd, har anmält,
att Styrelsen, vid granskning af det upprättade förslaget till ifrågavarande
hamns förändring jemte dertill hörande ritningar, funnit undersökningsförrättaren,
Majoren Remmer hafva derå tillämpat den erfarenhet, som vunnits vid de nyligen
verkstälda hamnutvidgningsarbetena vid Helsingborg och Ystad; samt att den
upprättade planen kunde gillas att vid arbetets utförande gälla till efterrättelse.
I betraktande af hvad sålunda förekommit, har Kongl. Maj:t behagat föreslå
Riksdagen att för förändring och utvidgning af hamnen vid Råå fiskeläge, i
enlighet med den af Chefen i södra väg- och vattenbyggnadsdistriktet, Majoren
Remmer derför upprättade plan, bevilja ett anslag af 50,000 kronor att utgå med
hälften under år 1877 och med återstoden under år 1878, samt förty på extra
stat för år 1877 anvisa 25,000 kronor.
Utskottet hemställer,
att, med bifall härtill, Riksdagen må till förändring och
utvidgning af hamnen vid Råå fiskeläge, i enlighet med den
af Majoren Remmer derför upprättade plan, bevilja ett anslag
af 50,000 kronor att utgå med hälften under år 1877 och hälften
under år 1878 samt förty på extra stat för år 1877 anvisa
tjugufemtusen kronor.
1 l:o.
Såsom bidrag till utförande af kajbyggnads- och muddringsarbeten vid den
så kallade koff er dihamnen i Garlskrona har af Kongl. Maj:t äskats ett anslag af
200,000 kronor; och kommer Utskottet framdeles under Riksdagens lopp att härom
afgifva särskildt yttrande.
Ståls-Utskottets Utlåtande N:o 28.
11
12:o.
Förutom de omförmälda framställningar om anslag till hamnbyggnader,
hvilka Kongl. Maj:t funnit skäl att hos Riksdagen göra, hafva enskilde motionärer,
i syftemål att bereda en kraftigare medverkan från statens sida till fiskerinäringens
upprätthållande och utveckling än som hittills kommit densamma till del,
fästat uppmärksamheten på den menliga inverkan å samma närings förkofran,
som följde af bristen på lämpliga båthamnar, hvarigenom fiskarebefolkningen hindrades
att skaffa sig större båtar än sådana, som vid annalkande storm med lätthet
kunde uppdragas på land. Erfarenheten hade visat, att när sillfisket, som
vore hufvudnäringen för fiskarebefolkningen vid södra Östersjön, invid kusterna
slagit fel, detta i de flesta fall berott derpå att sillen, i följd af vissa väderleksförhållanden
och strömsättningar m. m., icke, som vanligt, uppsökt granden närmare
land, utan hållit sig längre till hafs å djupare hafsbassiner eller der belägna
bankar. Så hade t. ex. åtskilliga år sillfisket vid Blekingska och Skånska kusten
varit ringa, men deremot rikligt å hafsdjupet i närheten af Bornholm, hvarföre
de å denna ö bosatte fiskare gjort god fångst, när den å motsatta svenska stranden
bosatta befolkningen icke kunnat fånga ens till sitt lifsuppehälle.
På dessa med flera skäl och då uppbyggandet af båthamnar vid de större
fiskelägena vore det första vilkoret för att hafsfiskebedriften vid södra Östersjön
skulle komma till full blomstring, men sådana hamnar icke kunde af fiskarena
sjelfva åstadkommas, hafva uti en inom Andra Kammaren väckt, till__ Utskottet remitterad
motion (N:o 116) Herrar A. Lyth, Ghr. Assarsson och Ake Anderson,
med hvilka instämt Herrar Per Nilsson i Espö och Sven Andersson i Plöninge,
hemstält, att Riksdagen ville för år 1877 anvisa ett extra anslag af 30,000 kronor,
att af Kongl. Maj:t användas till understöd för byggandet af smärre båthamnar,
afsedda för fiskarenas behof'' vid de större fiskelägena i riket, mot vilkor
att åt hvarje fiskeläge, som af detta anslag erhölle del, endast anvisades högst
2/3:delar af det belopp, lägets båthamn, enligt upprättadt och godkändt kostnadsförslag
beräknats kosta, och fiskelägets invånare i öfrigt förbunde sig att genom
verkställande af arbete eller på annat sätt, anskaffa minst den tredjedel, som för
båthamnars åstadkommande vore behöflig utöfver det beviljade anslaget.
Härjemte har i en likaledes inom Andra Kammaren väckt och till Utskottet
remitterad motion (N:o 85) Herr Lasse Jönsson särskildt föreslagit, det Riksdagen
täcktes bevilja ett anslag af 6,000 kronor till fiskbåthamnar vid fiskeläget Brantevik
i Christianstads län.
De skäl, motionärerne för sina förslag anfört, synas Utskottet visserligen
förtjenta af ganska mycken uppmärksamhet; men då förslagen ej äro åtföljda af
någon utredning utaf behörig myndighet och det i allt fall torde vara lämpligast,
att anslagsyrkanden af den beskaffenhet som de ofvan omförmälda, såsom van
-
12
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 28.
ligt, hos Kongl. Maj:t i underdånighet anmälas för att, efter vederbörlig utredning,
om så lämpligt pröfvas, bringas till Riksdagens kännedom, hemställer Utskottet,
att Herrar Lyths, Assarssons och Åke Anderssons samt
Lasse Jönssons omförmälda motioner icke må bifallas.
U. Sjösänkningar och andra vattenaftappningsf''öretag.
13:o.
Uti ofvannämnda nådiga proposition har Kongl. Maj:t föreslagit, att till
understödjande medelst anslag utan återbetalningsskyldighet af sådana myrutdikningar
och vattenaf tappning ar, som företrädesvis afse att minska frostländigheten, måtte
anvisas samma belopp som under de sednare riksdagarne för enahanda ändamål
beviljats eller åttatiotusen kronor.
I sammanhang med nämnda förslag har Utskottet förehaft en inom Andra
Kammaren af Herr P. Sahlström, med hvilken fem andra ledamöter instämt, väckt,
till Utskottet remitterad motion (N:o 150), deri ifrågavarande anslag uppgifvits
vara otillräckligt och förty motionären föreslagit dess förhöjning till 150,000 kronor.
Utskottet, som i afseende å anslagets höjande utöfver hvad Kongl. Maj:t
begärt åberopar hvad här ofvan under mom. l:o blifvit anfördt, hemställer,
att, med afslag å Herr Sahlströms motion och bifall till
Kongl. Maj:ts förslag, till understödjande af sådana myrutdikningar
och vattenaftappningar, som företrädesvis afse att
minska frostländigheten, må för år 1877 beviljas ett anslag
utan återbetalningsskyldighet af åttatiotusen kronor.
14:o.
Till befrämjande medelst lån af utdikningar och aftappningar af sanka trakter
och sjöar till beredande af odlings företag har Kongl. Maj:t äskat enahandabelopp,
som af sistlidna årens Riksdagar beviljades, eller 100,000 kronor; och hemställer
Utskottet, som i sammanhang med denna framställning behandlat Herr
Sahlströms i ofvannämnda motion gjorda förslag om äfven ifrågavarande belopps
höjande till 200,000 kronor, men på ofvan angifna grunder finner sig icke kunna
tillstyrka detsamma,
att Riksdagen måtte till Kongl. Maj:ts disposition för år
1877 anvisa etthundra tusen kronor, att utgå såsom lån till
befrämjande af utdikningar och aftappningar af sanka trakter
och sjöar till beredande af odlingsföretag.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 28.
13
15:o.
Beträffande slutligen såväl vilkoren för erhållande och åtnjutande af statsbidrag
till allmänna arbeten som kontrollen å arbetenas utförande enligt faststälda
planer, hemställer Utskottet:
att, på sätt Kongl. Maj:t föreslagit, nu gällande allmänna
vilkor och föreskrifter i afseende å de statsbidrag, som blifvit
anvisade för väganläggningar och vägförbättringar, brobyggnader,
hamnanläggningar, vattenkommunikationer samt
sjösänkningar och andra vattenaftappningsföretag, hvilka föreskrifter
och vilkor innefattas i Riksdagens underdåniga skrifvelser
den 23 Maj 1873 (N:is 67, mom. 8:o, och 68) samt den
23 April 1874 (N:o 27, mom. 11), fortfarande skola blifva
gällande.
Stockholm den 28 Februari 1876.
På Stats-Utskottets vägnar:
Carl Ekman
14
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 28.
Sammandrag af de uti Stats-Utskottets Utlåtande N:o 28 tillstyrkta statsbidrag
för väg anläggning ar och vägförb ättringar, bro- och hamnbyggnader samt vattenaftappning
sföretag.
A. Väg anläggning ar och väg- förbättringar:
Till fond för anläggning af nya
samt förbättring eller om- läggning af backiga eller
eljest mindre goda vägar .
För anläggning af väg mellan
Lycksele och Wilhelmina
kyrkobyar i Westerbottens
Anslag.
Lån.
Summa
anslag.
Summa lån.
Summa an- slag och lån.
200,000
9,700
16,000
15,000
17,683
50
-
För anläggning af väg mellan
Junosuando by i Pajala soc- ken och Wittangi kyrko- by i Jukkasjärvi socken af
Norrbottens län . . . .
Till väganläggning mellan
Lycksele och Stenséle kyr- kor i Westerbottens län
95,000 kronor, deraf till ut- gående under år 1877 anvisats
För anläggning af väg mellan
Matarengi och Turtula byar i
Öfver Torneå socken af Norr- bottens län 32,400 kronor,
deraf till utgående under år
1877 anvisats.....
B. Bro- och hamnby gna der.
Till fond för understödjande
af mindre hamn- och bro- byggnader samt upprensning
af åar och farleder,. . .
50
50
258,383
—
—
258,383
20,000
Transport
20,000
—
—
258,383
50
|
258,383)50
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 28.
15
Anslag.
Lån.
Summa
anslag.
Summa lån.
Summa an- slag och lån.
Transport
20,000
258,383
50
258,383
50
För åstadkommande af ny far- led från Uddevalla stads
hamn till Kattegat genom
Björnsund och Malö sund .
Till fullbordande af hamnan- läggningen vid Trelleborg .
Till utförande af hamnbyggnad
vid Glommen inom Morups
socken af Hallands län 33,300
kronor, deraf till utgående
under år 1877 anvisats . .
Till förändring och utvidning
af hamnen vid Råå. fiskeläge
inom Raus socken af Malmö- hus län 50,000 kronor, deraf
till utgående under år 1877
anvisats.......
23,793
20,000
17,300
25,000
50
—
--
—
—
106,093
50
106,093
50
C. Sjösänkningar och andra
vattenaftappningsfÖretag:
Till fond för myr utdikning ar och
vattenaftappning ar till för- minskande af frostländighe-
ten.........
Till fond för understödjande af
utdikningar och aftappnin- gar af sanka trakter och
sjöar till beredande af od- lingsföretag......
80,000
100,000
80,000
100,000
180,000
Summa kronor
-
444,477)—
100,000
—
544,477
—
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.