Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående föreslagna statsbidrag till vägars anläggning och förbättring, brooch hamnbyggnader samt vattenkommunikationer äfvensom sjösänkningar och andra vattenaftappning sföretag.

1876-02-28 · 15 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 13 av 15 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1876:28, Utlåtande, angående föreslagna statsbidrag till vägars anläggning och förbättring, brooch hamnbyggnader samt vattenkommunikationer äfvensom sjösänkningar och andra vattenaftappning sföretag.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Vflätande N:o 28.

1

N:o 28.

Ank. till Riksd. Kansli den 28 Febr. 1876, kl. 2 e. m.

Utlåtande, angående föreslagna statsbidrag till vägars anläggning

och förbättring, bro- och hamnbyggnader samt vattenkommunikationer

äfvensom sjösänkningar och andra vattenaftappning

sföretag.

(R. A.)

Kongl. Maj:t har, i sammanhang med afgifvet förslag till reglering af utgifterna

under riksstatens sjette hufvudtitel, uti sin nådiga proposition om statsverkets

tillstånd och behof hos Riksdagen gjort framställning om de anslag, hvilka Kongl.

Maj:t ansett böra beviljas för utförande af väganläggningar och vägförbättringar, brooch

hamnbyggnader samt vattenkommunikationer äfvensom sjösänkningar och andra

vattenaftappningsföretag; och får Stats-Utskottet nu meddela yttrande ej mindre öfver

dessa Kongl. Maj:ts nådiga framställningar, än ock öfver de motioner, som vid

innevarande riksdag blifvit väckta rörande medels beviljande för dylika arbeten.

A. Väganläggningar och vägförbättringar.

l:o.

För anläggning af nya samt förbättring eller omläggning af backiga eller

eljest mindre goda vägar har Kongl. Maj:t uti ofvanberörda nådiga proposition föreslagit,

att Riksdagen måtte för år 1877 anslå och ställa till Kongl. Maj:ts förfogande

samma belopp som för år 1870 anvisats eller 200,000 kronor.

Bih, till Riksd. Prof 1876. 4 Sami 1 Afl, 17 Höft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 28.

2

I sammanhang härmed har Utskottet till behandling förehaft eu inom Andra

Kammaren af Herr J. N. Biesert väckt och till Utskottet remitterad motion (N:o

145), deruti, med åberopande af den omständighet, att ansökningar om bidrag till

väganläggningar och vägförbättringar å belopp, öfverstigande 1,000,000 kronor, till

Väg- och Vattenbyggnads-styrelsen inkommit och ilera vore att under innevarande

år förvänta, hvaribland en af den betydenhet att kostnadsberäkningen uppginge till

225,919 kronor, motionären hemstält om förhöjning af ifrågavarande utaf Kongl.

Maj:t äskade anslag till 300,000 kronor.

Utskottet får härvid erinra, att ifrågavarande fond ej är afsedd att användas

till sådana betydligare arbeten som det af motionären exempelvis omförmälda, utan

plägar till dylika arbeten, särskildt statsbidrag, om så pröfvas skäligt, äskas och beviljas.

Skulle åter fonden vara otillräcklig till erforderligt understödjande af sådana

mindre väganläggningar, för hvilka den egentligen är afsedd, lärer Kongl. Maj:t ej

underlåta att, efter behörig utredning, föreslå anslagets höjande, om sådant af Kongl.

Maj:t pröfvas lämpligen böra ega rum.

Då nu Kongl Maj:t, i öfverensstämmelse med Väg- och Vattenbyggnads-styrelsens,

Utskottet delgifna generalförslag, ej funnit skäl äska högre belopp än för

de närmast föregående åren beviljats, utan, på sätt bilagan N:o 5 a till den Kongl.

propositionen sid. 112 utvisar, vid föredragning den 31 December 1875 af framställningar

från Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Vesternorrlands, Vesterbottens och

Norrbottens län om förhöjning för år 1877, bland annat, i anslaget till understöd

för väganläggningar m. m. funnit dessa framställningar icke till någon åtgärd föranleda,

saknar Utskottet allt skäl tillstyrka anslagets förhöjning utöfver hvad sålunda

begärd t blifvit och hemställer alltså,

att Pdksdagen, med afslag å Herr Bieserts motion och bifall

till hvad Kongl. Maj:t föreslagit, måtte till bidrag för anläggning

af nya samt förbättring eller omläggning af backiga eller

eljest mindre goda vägar till Kongl. Maj:ts disposition för år

1877 anvisa tvåhundratusen kronor.

2:o.

Vid 1870 års riksdag blef för anläggning af väg mellan Lycksele och Wilhelmina

kyrkobyar i Vesterbottens län, hvilket arbete enligt i nåder gillad plan beräknats

kosta 160,095 kronor, beviljadt ett understöd af 106,700 kronor, deraf anvisats

att utgå under åren 1871—1876 tillhopa 97,000 kronor; och har Kongl. Maj:t

nu föreslagit Kiksdagen att för år 1877 anvisa hvad af statsbidraget återstår eller

niotusen sjuhundra kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 28.

o

O

Utskottet hemställer,

att hvad Kongl. Maj:t sålunda föreslagit må af Riksdagen

bifallas.

3:o.

För anläggning af ny väg mellan Junosuando by i Pajala socken och Wittangi

kyrkoby i Jukkasjärvi socken af Norrbottens län beviljade 1874 års Riksdag

ett anslag af 49,440 kronor, deraf till utgående under åren 1875 och 1876 anvisats

tillsammans 33,440 kronor; och bar Kongl. Maj:t nu föreslagit att återstoden

af nämnda anslag må för år 1877 anvisas med sextontusen kronor.

Utskottet hemställer,

att hvad Kongl. Maj:t sålunda föreslagit må af Riksdagen

bifallas.

4:o.

Till väganläggning mellan Lycksele och Stensele kyrkor i Vesterbottens län

har Kongl. Maj;t begärt ett anslag af 95,000 kronor samt att deraf till utgående under

år 1877 måtte anvisas 15,000 kronor.

Af protokollet öfver civilärenden den 10 sistlidne Januari (bil. N:o 5 a till

Kongl Maj:ts nådiga proposition N:o 1, sid. 98—100) inhemtas, att, sedan t. f. chefen

inom väg- och vattenbyggnadsdistriktet, Kaptenen R. Schough i Juni månad år 1874,

på anmodan af Kongl. Majrts Befallningshafvande i länet, beräknat kostnaden för

ifrågavarande väganläggning, utgörande en sträcka af nio mil 17,000 fot, och dervid

upptagit densamma till 140,200 kronor, så har uti en till Kongl. Maj:t stäld, af

Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader med underdånigt memorial den 29

Augusti 1874 insänd skrift Kongl. Maj:ts Befallningshafvande till Kongl. Maj:t öfverlemnat

de utaf Kaptenen Schough upprättade betänkande och kostnadsförslag jemte

tillhörande plan- och profilritningar med flera handlingar, och dervid andragit: att

Lycksele och Stensele socknar, inom hvilka den ifrågasatta vägen skulle komma att

sträcka sig, hade en folkmängd, den förra eller Lycksele af mer än 4,500 personer,

och den senare eller Stensele af mer än 1,600 personer samt omfattade stora för

uppodling tjenliga jordvidder; att, ehuru folkmängden varit i tilltagande, odlingen

likväl icke fortgått i den omfattning, som med hänsigt till den betydliga tillgången

å dertill dugliga lägenheter kunnat förväntas; samt att orsaken härtill till stor del

torde vara att söka i saknaden af sommarvägar, till följd hvaraf samfärdseln med

den nedanom liggande landsorten vore inskränkt till vintertiden, då vattendragen

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 28.

vore isbelagda och slädföre i öfrigt kunde begagnas; och hemstälde Kongl. Maj:ts

Befallningshafvande, att Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta nådig proposition

om anvisande för ifrågakomna vigtiga och af behofvet länge påkallade väganläggning

af ett anslag till belopp af 105,000 kronor, ungefärligen motsvarande tre fjerdedelar

af den summa, vederbörande distriktschef ansett vara erforderlig för vägbyggnadens

utförande.

För egen del har Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader förklarat,

att, enär det begärda statsanslaget syntes Styrelsen alltför högt i jemförelse med de

till andra dylika arbeten inom Lappmarkerna förut beviljade bidrag, Styrelsen icke

kunde förorda högre anslagsbelopp än 95,000 kronor, och detta endast under förutsättning

att samma höga arbetspris, som vid afgifvandet af Kaptenen Schougs kostnadsberäkning

gälde, fortfore, då bidraget komme att beviljas.

Efter det vidare, vid kommunalstämmor med Lycksele och Stensele socknar,

socknemännen åtagit sig att, mot åtnjutande af den på hvardera socknen belöpande

andel af det föreslagna bidraget 95,000 kronor, bygga och för framtiden underhålla

omförmälda vägsträcka, har, enär den under anläggning varande vägen mellan Lyksele

och Wilhelmina nu nalkas sin fullbordan och tiden alltså vore inne att bereda

äfven de vidsträckta, till odling dugliga nejder emellan Lycksele och Stensele den

lättade landtkommunikation, som vore ett oundgängligt vilkor för odlingsföretagens

framgång, Kongl. Maj:t, på sätt ofvan nämnts, föreslagit Riksdagen att till utförande,

i enlighet med den af Kaptenen Schough upprättade plan, af väganläggning emellan

Lycksele och Stensele kyrkor bevilja ett anslag till belopp af 95,000 kronor samt

deraf till utgående under år 1877 anvisa 15,000 kronor.

Ifrågavarande arbete var ursprungligen, år 1871, af Kaptenen Schough beräknadt

till en anläggningskostnad af endast 99,700 kronor, hvilken summa år 1874

af honom ansågs böra höjas till ofvan nämnda 140,200 kronor. Till grund för den

sålunda beräknade förhöjningen låg den omständighet, att enligt Kaptenen Schoughs

intyg ett mansdagsverke i dessa trakter stigit från 1 krona 60 öre till 2 kronor 25

öre samt priset å ökedagsverken och materialier stigit i enahanda grad. Utskottet

anser det emellertid ingalunda kunna tagas för gifvet, att det sålunda senast beräknade

höga arbetspris blir gällande under hela den tid, hvarunder denna väganläggning

kommer att utföras, och finner, om ett motsatt fall inträffar, en motsvarande

nedsättning i a.nslagsbeloppet böra iakttagas, så att proportionen mellan statsbidraget

och socknarnes bidrag blir ungefärligen densamma som nu beräknats.

Under vilkor således att Kongl. Maj:t må ega jemka auslagsbeloppet i den

mån, dagsverken och öfriga arbetskostnader kunna under arbetstiden i någon betydligare

mån nedgå, samt att Lycksele och Stensele socknemän icke dess mindre

vidblifva sitt åtagande att bygga och för framtiden underhålla ifrågavarande vägsträcka,

hemställer Utskottet,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 28. 5

att, med bifall till Kongl. Maj:ts förslag, Riksdagen måtte till

väganläggning mellan Lycksele och Stensele kyrkor i Westerbottens

län i enlighet med derför af Kaptenen Schough upprättad

plan bevilja ett anslag af nittiofemtusen kronor och deraf

till utgående under år 1877 anvisa femtontusen kronor.

5:o.

Genom utslag den 15 Juli 1875 förklarade Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

i Norrbottens län, att väg mellan Matar en gi och Turtula hyar i Öfver-Torneå socken,

upptagande en sträcka af tre mil 8,376 fot, skulle byggas i enlighet med en af Byggmästaren

L. A. Wallmark upprättad plan, dock med iakttagande af den ändring deri,

som af Distriktschefen Kaptenen Schough med en afbruten röd linie betecknats; och

förpligtade Kongl. Maj:ts Befallningshafvande Öfver-Torneå och Hietaniemi socknars

väghållningsskyldige invånare att anlägga och för framtiden underhålla ifrågavarande

väg.

Sedan detta utslag vunnit laga kraft, hafva ()fver-lorneå och Hietaniemi socknemän

genom befullmäktigad! ombud uti en till Kongl. Maj:t stäld, af Kongl. Maj.ts

Befallningshafvande i Norrbottens län med underdånig skrifvelse den 6 November

1875 insänd ansökning öfverlemnat omförmälda plan och kostnadsförslag med tillhörande

ritningar och öfriga ärendet rörande handlingar och i underdånighet anhållit

om statsbidrag till ifrågavarande väganläggning.

För egen del har Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i länet andragit: att Torneå

eif icke allenast omgåfves af en ovanligt bördig mark, hvilken sträckte sig långt upp

efter floddalen och intoge en betydlig bredd, särdeles på svenska sidan, utan äfven

med säkerhet vore den fiskrikaste af alla Norrlands ehvar; att en ganska stor befolkning

till följd häraf slagit sig ned på båda sidor om elfven, deromkring årligen

såväl folkmängd som odling tilltoge; att på en sträcka af sju mil från kusten till

Matarengi funnes häradsväg, hvilken löpte genom de stora byarne invid elfven, men

att befolkningen ofvanför Matarengi invid och i närheten af lorneå eif vore i saknad

af annan kommunikationsled på svenska sidan, än sjelfva elfven, hvilken dels

besvärades af flera strömdrag och en fors, “Kattila Koski“, dels under längre eller

kortare tider höst och vår vore ofarbar; att, om under sommartiden samt höst och

vår, då rörelsen inom orten vore lifligast, varor skulle forslas med häst, befolkningen

först måste öfvergå elfven och derefter tillita den häradsväg, som funnes efter

Torneå eif på finska sidan, men att det allmännas intresse fordrade, att en fördel,

som befolkuingen på den ena sidan af riksgränsen åtnjöte, äfven tillkomme den andra

sidans befolkning, hvarjemte erfarenheten visat, att inbyggarne på finska sidan

i allmänhet sökte afsättningsorter för sina produkter inom det svenska området, så

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Stats-Utskottets Utlåtande N:o 28.

att med visshet kunde förutses, att i samma mån, som kommunikationerna på den

svenska sidan om riksgränsen utvecklades, svenska handelsområdet skulle tillväxa.

Kostnaden för ifrågavarande väg, hvilken af Byggmästaren Wallmark beräknats

till 61,200 kronor, har af Kaptenen Schough ansetts kunna nedsättas med 12,600

kronor och sålunda böra upptagas till endast 48,600 kronor, hvaremot Kong]. Maj:ts

Befallningshafvande tunnit densamma endast kunna minskas till 54,900 kronor och

i följd deraf, då de vägbyggnadsskyldige icke af egna medel kunde bringa företaget

till utförande, föreslagit ett statsbidrag af frdelar utaf sistberörda kostnadsbelopp eller

36,600 kronor.

Kong!. Maj:t har funnit ifrågavarande väganläggning mellan Matarengi och

I urtula byar vara särdeles behöflig för den ort, hvarigenom vägen skulle framgå, och

att fördelarne af väganläggningen vore af den beskaffenhet, att det måste ligga i

statens intresse medverka till desammas vinnande så fort ske kunde. Beträffande

åter beloppet af det erforderliga statsbidraget har anläggningskostnaden synts Kongl.

Maj:t kunna antagas icke öfverstiga de af Kaptenen R. Schough beräknade 48,600

kronor, hvaiaf, enligt hvad jemväl Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader

föreslagit, två tredjedelar eller 32,400 kronor borde af statsmedel utgå. Med anledning

häraf och då, derest bidrag till sistnämnda belopp beviljades, deraf skulle enligt

kostnadsförslaget belöpa ä nedre delen från Matarengi till Niska omkring 17,683 kronoi

50 öre, har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen, att, såsom understöd för anläggning

al väg emellan Matarengi och 1 urtula byar inom Öfver-Torneå socken af Norrbottens

län enligt den af Byggmästaren Wallmark upprättade plan med den deri af

Kaptenen Schough föreslagna ändring, bevilja ett anslag till belopp af 32,400 kronor,

samt häraf till utgående under år 1877 på extra stat anvisa 17,683 kronor

50 öre.

Utskottet, som delar Kongl. Maj:ts åsigt om väganläggningeus behöflighet och

billigheten deraf att de vägbyggnadsskyldige med ifrågavarande statsbidrag understödjas,

hemställer,

att hvad Kongl. Maj:t sålunda föreslagit må af Riksdagen

bifallas.

B. Bro- och hamnbyggnader samt vattenkommunikationer.

6:o.

kör understödjande af mindre hamn- och brobyggnader samt upprensning af

åar och rarleder har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att för år 1877 anvisa samma

belopp, som för är 1876 beviljats, eller 20,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att Kongl. Maj:ts berörda förslag må af Riksdagen bifallas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 28.

V

7:o.

Vid 1873 års riksdag beviljades för åstadkommande af ny farled från Uddevalla

stads hamn till Kattegat genom Björnsund och Malösund ett anslag motsvarande

hälften af den beräknade kostnadssumman, eller 123,793 kronor 50 öre, hvaraf

anvisats att utgå under åren 1874—1876 sammanlagdt 100,000 kronor. Då, enligt

hvad Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader hos Kongl. Maj:t tillkännagifvit,

arbetet under år 1875 med kraft bedrifvits, har Kongl. Maj:t hos Riksdagen föreslagit

anvisande till lyftning under år 1877 af återstoden utaf statsbidraget, 23,793

kronor 50 öre.

Utskottet hemställer,

att, med bifall till Kongl. Maj:ts förslag, af nämnda anslag

måtte för år 1877 anvisas återstående tjugutretusen sjuhundra

nittiotre kronor 50 öre.

8:o.

Till fullbordande af hamnanläggningen vid Trelleborg beviljade Riksdagen år

1875 ett anslag utan återbetalningsskyldighet af 100,000 kronor, att utbetalas med

en femtedel under hvarje af åren 1876—1S80.

1 enlighet med Kongl. Maj:ts förslag får Utskottet alltså hemställa,

att Riksdagen må af berörda anslag till utgående under år

1877 anvisa tjugutusen kronor.

9:o.

Sedan bland den fiskeidkande befolkningen inom Morups socken och Faurås

härad af Hallands län bildats ett bolag, i ändamål att vid det straxt norr om Morups

fyr i nordvestlig riktning i Kattegat utskjutande näs, benämndt Glommen, anlägga

en båthamn, afsedd att bereda skydd åt större än de vid fiske å kusten nu

använda farkoster; så har styrelsen för nämnda bolag, uti en till Kongl. Maj:t stäld,

till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i nämnda län insänd skrift, öfverlemnat en af

Chefen i södra väg- och vattenbyggnadsdistriktet, Majoren m. m. A. Remmer upprättad

plan för arbetets utförande med dertill hörande karta, betänkande och kostnadsförslag

samt i underdånighet anhållit, att, enär berörda hamnanläggning skulle

blifva till gagn ej allenast för den närboende fiskeidkande befolkningen derigenom,

att vid fisket skulle kunna användas större båtar än för närvarande, utan äfven såsom

hamnplats för mindre fartyg vid svårt väder i Kattegat, Kongl. Maj:t måtte bereda

bolaget ett, mot två tredjedelar af den utaf Majoren Remmer för hamnanläggningens

utförande beräknade kostnadssumma äf 50,000 kronor svarande statsbidrag

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Stals-Utskottets Utlåtande N:o 28.

utan återbetalningsskyldighet af 33,333 kronor 33 öre, mot åliggande för bolagets

ledamöter, en för alla och alla för en, att, jemlikt en ansökningen jemväl bilagd

förbindelse, ansvara ej mindre för en tredjedel af kostnaden för ifrågavarande hamnanläggning

på det sätt, att bolagsmännen, om det begärda statsbidraget erhölles,

skulle verkställa stenfyllning, motsvarande ett värde af 16,666 kronor 67 öre, än

ock för framtida underhållet af hamnen.

Uti häröfver afgifvet yttrande har fiskeritillsyningsmannen i länet Gerhard

von Yhlen hufvudsakligen andragit: att det icke vore möjligt att med fördel bedrifva

hafsfiske i egentlig mening, derest icke så stora och sjödugliga farkoster dervid begagnades,

att desse kunde sysselsättas med fiske äfven vid hårdt väder; men att

större båtar än de nu vid fisket begagnade, hvilka hvarken kunde användas på aflägsna!^

fiskeplatser eller hålla sjön annat än vid vackert väder, dock icke skulle

anskaffas så länge båtarne vid hemkomsten efter hvarje resa måste, af brist på lämpliga

båthamnar, uppdragas på land för att icke sönderslås af strandsvallet å den

öppna kusten, hvadan ock vore nödigt att, så vida den Halländska fiskeidkande kustbefolkningen

skulle kunna, till gagn för sig och landet, tillgodogöra den rika tillgången

på fisk, som Kattegat egde, anordna tillräckligt djupa och säkra båthamnar;

och har fiskeritillsyningsmannen von Yhlen, som ansett den ifrågasatta platsen för

hamnens anläggande särdeles lämplig, förordnat ansökningen.

Ej mindre Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Hallands län, som förklarat den

ifrågasatta hamnbyggnaden vara af största vigt för ett ordnadt bedrifvande af hafsfisket,

än ock Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader, som icke funnit skäl till

anmärkning mot den upprättade planen och de för hamnbyggnaden föreslagna åtgärder,

hafva tillstyrkt bifall till ansökningen.

Då denna hamnanläggning måste vara af stor vigt för vidare utveckling af

storsjöfisket å den Halländska kusten, men anläggningen icke torde komma till stånd

utan kraftig medverkan från statens sida, har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att

såsom bidrag till utförande, i enlighet med den af Majoren Remmer derför upprättade

plan, af hamnbyggnad vid Glommen bevilja ett anslag till belopp af 33,300

kronor, att utgå under åren 1877 och 1878, samt i afräkning å samma anslag på

extra stat för år 1877 anvisa 17,300 kronor.

Utskottet hemställer,

att hvad Kongl. Maj:t sålunda föreslagit må af Riksdagen

bifallas.

10:o.

Med bidrag af statsmedel anlades, under kontroll af Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen

och enligt en af numera Öfversten C. G. Beijer upprättad plan, under åren

1859—1861 en mindre hamn vid fiskeläget Eåå inom Kaus socken af Malmöhus län,

hvilket

s. 9 Kontrollera mot PDF

Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 28.

9

hvilket arbete år 1861 godkändes såsom till alla delar berömvärdt utfördt. Hamnen befinnes

ock ännu i ganska godt stånd, men då segelfarten från och till Råå under den

tid af fjorton år, som förflutit efter hamnens fullbordande, betydligt tilltagit samt

vid tillfällen, då storm vore rådande, en så stark brytning uppstode i gattet mellan

hamnarmarne, att båtar af större djupgående än fem fot ej då kunde angöra hamnen,

har hamndirektionen i Råå låtit genom Majoren A. Remmer upprätta plan till utvidgning

och förbättring af hamnen medelst norra hamnarmens utsträckning och kräkning

i en båge mot söder, hvilket arbete enligt det af bemälde major upprättade

kostnadsförslag skulle erfordra en utgift af 75,000 kronor.

Efter det fiskeläget Råås invånare, af hamndirektionen kallade att öfver detta

förslag sig yttra, vid allmän bystämma beslutit att, i händelse ett statsbidrag utan

återbetalniugsskyldighet af 50,000 kronor kunde till ifrågavarande arbete erhållas,

utföra samma arbete och tillskjuta livad derutöfver ytterligare kunde erfordras, äfven

om kostnaden skulle öfverstiga det i kostnadsförslaget beräknade belopp, samt Raus

socken å kommunalstämma förklarat hvad hamndirektionen och bystämman i ärendet

beslutit böra befordras till verkställighet ; har uti en till Kongl. Maj:t stäld, af Kongl.

Maj:ts Befallningshafvande i länet den 5 April 1875 insänd skrift hamndirektionen i

Råå i underdånighet anhållit, att Kongl. Maj:t måtte till Riksdagen aflåta nådig

framställning om beviljande af ett statsbidrag för ifrågavarande arbetes utförande till

belopp af 50,000 kronor.

Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i länet har upplyst, att Råå fiskeläges

invånare för anläggning af hamnen derstädes redan vidkänts ganska betydliga

uppoffringar; att hamnkassan vid 1873 års slut, enligt räkenskaperna, häftade för

för en skuld af 19,000 kronor; att mera än hälften af hamnkassans inkomster under

åren 1873 och 1874, eller 2,609 kronor för år 1873 och 2,649 kronor 50 öre

för år 1874, bestått uteslutande i personliga bidrag, hvilka utgjorts af hvarje

manlig medlem i samhället från 14 till 16 års ålder med 3 kronor, från

16 till 18 års ålder med 6 kronor samt från 18 till 60 års ålder med 10 kronor,

under hvilka förhållanden, och då samhällets invånarne för sin utkomst

vore hänvisade hufvudsakligen till fiske och sjöfart, det för dem blefve omöjligt

att ensamme vidkännas kostnaden för det nu ifrågavarande företaget, hvaremot

de borde antagas vara i tillfälle att bära den skuld, som hamnen nu

ålåge, äfvensom att derutöfver åstadkomma en tredjedel af den beräknade kostnaden

för hamnens utvidgning; att fiskelägets befolkning, när dertill räknades

de i fiskets idkande från hamnen deltagande invånarne å de så kallade Raus

och Pålstorps grund, kunde antagas utgöra 1,740 personer; att under år 1874

varit för afgifter till hamnen debiterade 67 större och 54 mindre fiskebåtar; att,

utom den betydliga afsättning af fisk, som från fiskeläget egde rum, lägets invånare

egnade sig åt en trägen och vidsträckt sjöfart; att bland de 54, Råå fiske
Bih.

till Riksd. Prat. 1876. 4 Sami. 1 Afd. 17 Häft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 28.

läge tillhörande, farkoster af mer än 3 nylästers drägtighet med en besättning

af 290 man och en drägtighet af tillhopa 1,514 nyläster, funnes 27, hvilka vore

öfver 16 nyläster och icke kunde till följd af sin storlek inlöpa i hamnen, utan

måste söka vinterhamn på annan plats; samt att, utom de hinder och svårigheter,

som härigenom för den sjöfarande befolkningen uppstode, en följd af hamnens

närvarande skick äfven vore att densamma icke kunde såsom nödhamn

användas; och enär Råå fiskeläge i afseende å så väl fiskeri-näringen, som den

ännu hufvudsakligare sjöfarten, vore mäktigt af utveckling, och samhället beredvilligt

att för ändamålet bidraga, så långt dess krafter kunde räcka, har Kongl.

Maj:ts Befallningshafvande hemstält, att Kongl. Maj:t täcktes bereda Råå fiskeläge

det begärda statsbidraget för förändring och utvidgning af dess hamn.

Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader, i ämnet hörd, har anmält,

att Styrelsen, vid granskning af det upprättade förslaget till ifrågavarande

hamns förändring jemte dertill hörande ritningar, funnit undersökningsförrättaren,

Majoren Remmer hafva derå tillämpat den erfarenhet, som vunnits vid de nyligen

verkstälda hamnutvidgningsarbetena vid Helsingborg och Ystad; samt att den

upprättade planen kunde gillas att vid arbetets utförande gälla till efterrättelse.

I betraktande af hvad sålunda förekommit, har Kongl. Maj:t behagat föreslå

Riksdagen att för förändring och utvidgning af hamnen vid Råå fiskeläge, i

enlighet med den af Chefen i södra väg- och vattenbyggnadsdistriktet, Majoren

Remmer derför upprättade plan, bevilja ett anslag af 50,000 kronor att utgå med

hälften under år 1877 och med återstoden under år 1878, samt förty på extra

stat för år 1877 anvisa 25,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att, med bifall härtill, Riksdagen må till förändring och

utvidgning af hamnen vid Råå fiskeläge, i enlighet med den

af Majoren Remmer derför upprättade plan, bevilja ett anslag

af 50,000 kronor att utgå med hälften under år 1877 och hälften

under år 1878 samt förty på extra stat för år 1877 anvisa

tjugufemtusen kronor.

1 l:o.

Såsom bidrag till utförande af kajbyggnads- och muddringsarbeten vid den

så kallade koff er dihamnen i Garlskrona har af Kongl. Maj:t äskats ett anslag af

200,000 kronor; och kommer Utskottet framdeles under Riksdagens lopp att härom

afgifva särskildt yttrande.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Ståls-Utskottets Utlåtande N:o 28.

11

12:o.

Förutom de omförmälda framställningar om anslag till hamnbyggnader,

hvilka Kongl. Maj:t funnit skäl att hos Riksdagen göra, hafva enskilde motionärer,

i syftemål att bereda en kraftigare medverkan från statens sida till fiskerinäringens

upprätthållande och utveckling än som hittills kommit densamma till del,

fästat uppmärksamheten på den menliga inverkan å samma närings förkofran,

som följde af bristen på lämpliga båthamnar, hvarigenom fiskarebefolkningen hindrades

att skaffa sig större båtar än sådana, som vid annalkande storm med lätthet

kunde uppdragas på land. Erfarenheten hade visat, att när sillfisket, som

vore hufvudnäringen för fiskarebefolkningen vid södra Östersjön, invid kusterna

slagit fel, detta i de flesta fall berott derpå att sillen, i följd af vissa väderleksförhållanden

och strömsättningar m. m., icke, som vanligt, uppsökt granden närmare

land, utan hållit sig längre till hafs å djupare hafsbassiner eller der belägna

bankar. Så hade t. ex. åtskilliga år sillfisket vid Blekingska och Skånska kusten

varit ringa, men deremot rikligt å hafsdjupet i närheten af Bornholm, hvarföre

de å denna ö bosatte fiskare gjort god fångst, när den å motsatta svenska stranden

bosatta befolkningen icke kunnat fånga ens till sitt lifsuppehälle.

På dessa med flera skäl och då uppbyggandet af båthamnar vid de större

fiskelägena vore det första vilkoret för att hafsfiskebedriften vid södra Östersjön

skulle komma till full blomstring, men sådana hamnar icke kunde af fiskarena

sjelfva åstadkommas, hafva uti en inom Andra Kammaren väckt, till__ Utskottet remitterad

motion (N:o 116) Herrar A. Lyth, Ghr. Assarsson och Ake Anderson,

med hvilka instämt Herrar Per Nilsson i Espö och Sven Andersson i Plöninge,

hemstält, att Riksdagen ville för år 1877 anvisa ett extra anslag af 30,000 kronor,

att af Kongl. Maj:t användas till understöd för byggandet af smärre båthamnar,

afsedda för fiskarenas behof'' vid de större fiskelägena i riket, mot vilkor

att åt hvarje fiskeläge, som af detta anslag erhölle del, endast anvisades högst

2/3:delar af det belopp, lägets båthamn, enligt upprättadt och godkändt kostnadsförslag

beräknats kosta, och fiskelägets invånare i öfrigt förbunde sig att genom

verkställande af arbete eller på annat sätt, anskaffa minst den tredjedel, som för

båthamnars åstadkommande vore behöflig utöfver det beviljade anslaget.

Härjemte har i en likaledes inom Andra Kammaren väckt och till Utskottet

remitterad motion (N:o 85) Herr Lasse Jönsson särskildt föreslagit, det Riksdagen

täcktes bevilja ett anslag af 6,000 kronor till fiskbåthamnar vid fiskeläget Brantevik

i Christianstads län.

De skäl, motionärerne för sina förslag anfört, synas Utskottet visserligen

förtjenta af ganska mycken uppmärksamhet; men då förslagen ej äro åtföljda af

någon utredning utaf behörig myndighet och det i allt fall torde vara lämpligast,

att anslagsyrkanden af den beskaffenhet som de ofvan omförmälda, såsom van
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 28.

ligt, hos Kongl. Maj:t i underdånighet anmälas för att, efter vederbörlig utredning,

om så lämpligt pröfvas, bringas till Riksdagens kännedom, hemställer Utskottet,

att Herrar Lyths, Assarssons och Åke Anderssons samt

Lasse Jönssons omförmälda motioner icke må bifallas.

U. Sjösänkningar och andra vattenaftappningsf''öretag.

13:o.

Uti ofvannämnda nådiga proposition har Kongl. Maj:t föreslagit, att till

understödjande medelst anslag utan återbetalningsskyldighet af sådana myrutdikningar

och vattenaf tappning ar, som företrädesvis afse att minska frostländigheten, måtte

anvisas samma belopp som under de sednare riksdagarne för enahanda ändamål

beviljats eller åttatiotusen kronor.

I sammanhang med nämnda förslag har Utskottet förehaft en inom Andra

Kammaren af Herr P. Sahlström, med hvilken fem andra ledamöter instämt, väckt,

till Utskottet remitterad motion (N:o 150), deri ifrågavarande anslag uppgifvits

vara otillräckligt och förty motionären föreslagit dess förhöjning till 150,000 kronor.

Utskottet, som i afseende å anslagets höjande utöfver hvad Kongl. Maj:t

begärt åberopar hvad här ofvan under mom. l:o blifvit anfördt, hemställer,

att, med afslag å Herr Sahlströms motion och bifall till

Kongl. Maj:ts förslag, till understödjande af sådana myrutdikningar

och vattenaftappningar, som företrädesvis afse att

minska frostländigheten, må för år 1877 beviljas ett anslag

utan återbetalningsskyldighet af åttatiotusen kronor.

14:o.

Till befrämjande medelst lån af utdikningar och aftappningar af sanka trakter

och sjöar till beredande af odlings företag har Kongl. Maj:t äskat enahandabelopp,

som af sistlidna årens Riksdagar beviljades, eller 100,000 kronor; och hemställer

Utskottet, som i sammanhang med denna framställning behandlat Herr

Sahlströms i ofvannämnda motion gjorda förslag om äfven ifrågavarande belopps

höjande till 200,000 kronor, men på ofvan angifna grunder finner sig icke kunna

tillstyrka detsamma,

att Riksdagen måtte till Kongl. Maj:ts disposition för år

1877 anvisa etthundra tusen kronor, att utgå såsom lån till

befrämjande af utdikningar och aftappningar af sanka trakter

och sjöar till beredande af odlingsföretag.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 28.

13

15:o.

Beträffande slutligen såväl vilkoren för erhållande och åtnjutande af statsbidrag

till allmänna arbeten som kontrollen å arbetenas utförande enligt faststälda

planer, hemställer Utskottet:

att, på sätt Kongl. Maj:t föreslagit, nu gällande allmänna

vilkor och föreskrifter i afseende å de statsbidrag, som blifvit

anvisade för väganläggningar och vägförbättringar, brobyggnader,

hamnanläggningar, vattenkommunikationer samt

sjösänkningar och andra vattenaftappningsföretag, hvilka föreskrifter

och vilkor innefattas i Riksdagens underdåniga skrifvelser

den 23 Maj 1873 (N:is 67, mom. 8:o, och 68) samt den

23 April 1874 (N:o 27, mom. 11), fortfarande skola blifva

gällande.

Stockholm den 28 Februari 1876.

På Stats-Utskottets vägnar:

Carl Ekman

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 28.

Sammandrag af de uti Stats-Utskottets Utlåtande N:o 28 tillstyrkta statsbidrag

för väg anläggning ar och vägförb ättringar, bro- och hamnbyggnader samt vattenaftappning

sföretag.

A. Väg anläggning ar och väg- förbättringar:

Till fond för anläggning af nya

samt förbättring eller om- läggning af backiga eller

eljest mindre goda vägar .

För anläggning af väg mellan

Lycksele och Wilhelmina

kyrkobyar i Westerbottens

Anslag.

Lån.

Summa

anslag.

Summa lån.

Summa an- slag och lån.

200,000

9,700

16,000

15,000

17,683

50

-

För anläggning af väg mellan

Junosuando by i Pajala soc- ken och Wittangi kyrko- by i Jukkasjärvi socken af

Norrbottens län . . . .

Till väganläggning mellan

Lycksele och Stenséle kyr- kor i Westerbottens län

95,000 kronor, deraf till ut- gående under år 1877 anvisats

För anläggning af väg mellan

Matarengi och Turtula byar i

Öfver Torneå socken af Norr- bottens län 32,400 kronor,

deraf till utgående under år

1877 anvisats.....

B. Bro- och hamnby gna der.

Till fond för understödjande

af mindre hamn- och bro- byggnader samt upprensning

af åar och farleder,. . .

50

50

258,383

—

—

258,383

20,000

Transport

20,000

—

—

258,383

50

|

258,383)50

s. 15 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 28.

15

Anslag.

Lån.

Summa

anslag.

Summa lån.

Summa an- slag och lån.

Transport

20,000

258,383

50

258,383

50

För åstadkommande af ny far- led från Uddevalla stads

hamn till Kattegat genom

Björnsund och Malö sund .

Till fullbordande af hamnan- läggningen vid Trelleborg .

Till utförande af hamnbyggnad

vid Glommen inom Morups

socken af Hallands län 33,300

kronor, deraf till utgående

under år 1877 anvisats . .

Till förändring och utvidning

af hamnen vid Råå. fiskeläge

inom Raus socken af Malmö- hus län 50,000 kronor, deraf

till utgående under år 1877

anvisats.......

23,793

20,000

17,300

25,000

50

—

--

—

—

106,093

50

106,093

50

C. Sjösänkningar och andra

vattenaftappningsfÖretag:

Till fond för myr utdikning ar och

vattenaftappning ar till för- minskande af frostländighe-

ten.........

Till fond för understödjande af

utdikningar och aftappnin- gar af sanka trakter och

sjöar till beredande af od- lingsföretag......

80,000

100,000

80,000

100,000

180,000

Summa kronor

-

444,477)—

100,000

—

544,477

—

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.