Sök i Ratio Lex

Memorial, med förslag till voteringspropositioner i anledning af Kamrarnes skiljaktiga beslut i åtskilliga frågor, rörande anslagen under riksstatens Ändra hufvudtitel.

1876-03-10 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1876:31, Memorial, med förslag till voteringspropositioner i anledning af Kamrarnes skiljaktiga beslut i åtskilliga frågor, rörande anslagen under riksstatens Ändra hufvudtitel.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 31.

i

N:o 31.

Ank. till Riksd. Kansli den 10 Mars 1876, kl. 3 e. m.

Memorial, med förslag till voteringspropositioner i anledning af

Kamrarnes skiljaktiga beslut i åtskilliga frågor, rörande

anslagen under riksstatens Ändra hufvudtitel.

(l:sta U. A.)

Sedan Stats-Utskottet erhållit del af Kamrarnes beslut i anledning

af Utskottets utlåtande N:o 16, angående regleringen af utgifterna under

riksstatens andra hufvudtitel, får Utskottet, som framdeles kommer att

uti särskildt memorial afgifva svar i anledning af erhållen återremiss å

tionde punkten af samma utlåtande, här framställa de förslag till voteringspropositioner,

hvartill berörda beslut funnits föranleda.

l:o. Sedan Kongl. Maj:t föreslagit, att Justitiekanslerns löneförmåner

måtte bestämmas till 9,000 kronor, hvaraf lön 6,600 kronor och

tjenstgöringspenningar 2,400 kronor, att utgå under enahanda bestämmelser

och vilkor, som för Hofrätternas embets- och tjensteman blifvit i

tillämpliga delar af Kongl. Maj:t antagna, hade Utskottet i l:sta punkten

hemstält, att Riksdagen måtte Kongl. Maj:ts förevarande nådiga förslag

på det sätt bifalla, att Justitiekanslerns löneförmåner bestämdes till 8,000

kronor, deraf lön 6,000 kronor och tjenstgöringspenningar 2,000 kronor,

att utgå med iakttagande i tillämpliga delar af enahanda bestämmelser och

vilkor, som för ledamöterne i rikets Hofrätter kunde varda bestämda.

Med afslag å denna Utskottets hemställan, för så vidt den skiljde sig

från Kongl. Maj:ts motsvarande framställning, har Första Kammaren biBih.

till Riksd. Prot. 1876. 4 Sami 1 Afd. 20 Haft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Stats-Utskottets Memorial N:o 31.

fallit samma framställning oförändrad, hvaremot Andra Kammaren godkänt

Utskottets förslag. Då således i begge Kamrarne besluten om aflöningens

belopp äro sammanbundna med frågan om vilkoren för aflöningens

åtnjutande och i afseende å de i Andra Kammarens beslut åberopade

bestämmelser, som skulle i sådant hänseende gälla för ledamöterne

i rikets Hofrätter, Kamrarne stannat i till en del olika beslut, så att frågan

derom bör genom omröstning afgöras, torde med bestämmandet af

Justitiekanslerns aflöning och de vilkor, som skola dervid fästas, få anstå

intill dess nyss berörda omröstning försiggått; och kommer derföre Utskottet

att framdeles i detta ärende afgifva särskildt utlåtande, hvilket

Utskottet här endast skolat

anmäla.

2:o. Uti 3:dje punkten mom. a) hade Utskottet hemstält, att de

utlåtandet bilagda förslag (Bil. B. C. och D.) till nya stater för rikets

Hofrätter, att tillämpas från och med år 1877, måtte, jemte dervid fogade

öfvergångsstadganden, af Riksdagen gillas. Denna hemställan är af

Första Kammaren bifallen, dock med den förändring, att afiöningen för

presidenten i Hofrätten öfver Skåne och Blekinge bestämdes i enlighet

med Kongl. Maj:ts förslag; varande denna aflöning af Kongl. Maj:t föreslagen

till 10,000 kronor, deraf lön 7,600 kronor och tjenstgöringspenningar

2,400 kronor. Andra Kammaren åter har beslutit, att de förslag till

nya stater för rikets Hofrätter, hvilka innefattas i bilagorna B. C. och D. vid

Stats-Utskottets förevarande utlåtande, skulle, jemte dervid fogade öfvergångsstadganden,

af Kammaren gillas att tillämpas från och med år 1877,

under de vilkor Kammaren i inom. b) af samma punkt kunde komma att

besluta. Sist nämnda moment, hvilket innefattar de vilkor, som skulle

för åtnjutande af de nya löneförmånerna stadgas, är af begge Kamrarne

sammanstämmande godkändt med undantag af tredje punkten, i afseende

å hvilken Kamrarne stannat i olika beslut. Utskottet hade i sitt förslag

hemstålt, att sistnämnda punkt måtte erhålla följande lydelse:

»att president och ledamot i Hofrätt icke må med denna sin befattning

förena annan tjenst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat eller

från inrättning eller bolag, som af Kongl. Maj:t sanktionerats, uppbära

lön eller årligt arfvode; att med öfriga embeten och tjenster i Hofrätt

icke ma förenas annan tjenst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat, ej

heller annan tjenstebefattning, med mindre den finnes icke vara hinderlig

för fullgörande af tjenstgöringen i Hofrätten; dock att tjensteman,

som vid den nya löneregleringens inträdande redan innehar tjenst utom

Hofrätten, må densamma bibehålla, så länge den icke är för tjenstgöringen

i Hofrätten hinderlig».

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 31.

3

Af Första Kammaren afslogs denna hemställan och i dess ställe

antogs andra stadgandet i de af Kongl. Maj:t föreslagna vilkor för åtnjutande

af de nya löneförmånerna i rikets Hofrätter, så lydande:

»att med embete eller tjenst i Hofrätt icke må förenas annan tjenst

å rikets, Riksdagens eller kommuns stat, ej heller annan tjenstebefattning,

med mindre den finnes icke vara hinderlig för fullgörande af tjenstgöringen

i Hofrätten; dock att tjensteman, som vid den nya löneregleringens

inträdande redan innehar tjenst utom Hofrätten, må densamma

bibehålla, så länge den icke är för tjenstgöringen i Hofrätten hinderlig»;

hvaremot Andra Kammaren Utskottets ifrågavarande hemställan bifallit.

Utskottet föreslår alltså följande voteringsproposition:

»Den, som vill ej mindre att de Stats-Utskottets utlåtande N:o 16

bilagda förslag (Bil. B., C. och D.) till nya stater för rikets Hofrätter,

att tillämpas från och med år 1877, må, jemte dervid fogade öfvergångsstadganden,

af Riksdagen gillas, dock med den förändring, att aflöningen

för presidenten i Hofrätten öfver Skåne och Blekinge bestämmes i enlighet

med Kongl. Maj:ts i ämnet framstälda förslag, än äfven att bland

vilkoren för åtnjutandet af de nya löneförmånerna må ingå det stadgande:

att med embete eller tjenst i Hofrätt icke må förenas annan tjenst

å rikets, Riksdagens eller kommuns stat, ej heller annan tjenstebefattning,

med mindre den finnes icke vara hinderlig för fullgörande af tjenstgöringen

i Hofrätten; dock att tjensteman, som vid den nya löneregleringens

inträdande redan innehar tjenst utom Hofrätten, ma densamma

bibehålla, så länge den icke är för tjenstgöringen i Hofrätten hinderlig;

röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen beslutit, att de förslag till nya stater,

hvilka innefattas i nyss berörda bilagor, skulle, jemte dervid fogade öfvergångsstadganden,

af Riksdagen gillas att tillämpas från och med år 1877

under vilkor, bland andra:

att president och ledamot i Hofrätt icke må med denna sin befattning

förena annan tjenst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat eller

från inrättning eller bolag, som af Kongl. Maj:t sanktionerats, uppbära

lön eller årligt arfvode; att med öfriga embeten och tjenster i Hofrätt

icke må förenas annan tjenst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat; ej

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats-Utskottets Memorial N:o 31.

heller annan tjenstebefattning, med mindre den finnes icke vara hinderlig

för fullgörande af tjenstgöringen i Hofrätten; dock att tjensteman,

sorn vid den nya löneregleringens inträdande redan innehar tjenst utom

Hofrätten, må densamma bibehålla, så länge den icke är för tjenstgöringen

i Hofrätten hinderlig.»

3:o. Af anförda skäl hade Utskottet i 6:te punkten inom. a hemstält,

att Riksdagen, med nedsättning af Krigshofrättens anslag från 12,241

kronor 50 öre till 11,100 kronor, måtte för denna Hofrätt fastställa följande

aflöningsstat, att gälla från och med år 1877, under de af Kongl.

Maj:t föreslagna vilkor:

Lön.

Tjenst-

görings-

penningar.

Summa.

1 krigshofrättsråd .............................................

3,300

—

1,200

—

4,500

—

1 sekreterare ......................................................

2,500

—

800

—

3,300

—

1 krigsfiskal.........................................................

2,000

700

—

2,700

—

1 vaktmästare......................................................

600

—

—

—

600

_

Summa

—

—

---

—

11,100

—

Med afslag a Utskottets hemställan, lör sa vidt den skiljde sig från

Kongl. Maj:ts nådiga framställning i fråga om löneförmånerna för krisshofrättsrådet,

sekreteraren, krigsfiskalen och vaktmästaren, har Första

Kammaren bifallit samma framställning oförändrad; hvaremot Andra Kammaren

bifallit Utskottets hemställan. Utskottet föreslår alltså för frågans

afgörande följande voteringsproposition:

»Den, som vill, att Riksdagen bifaller Kongl. Maj:ts nådiga framställning

i fråga om löneförmånerna för krigshofrättsrådet, sekreteraren,

krigsfiskalen och vaktmästaren i Krigshofrätten, röstar

Ja;

s. 5 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 31.

5

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen med nedsättning af Krigshofrättens anslag

från 12,241 kronor 50 öre till 11,100 kronor, för denna Hofrätt

faststält följande aflöningsstat, att gälla från och med år 1877, under de

af Kongl. Maj:t föreslagna vilkor:

Lön.

Tjenst-

görings-

penningar.

Summa.

1 krigshofrättsråd .............................................

3,300

—

1,200

—

4,500

—

1 sekreterare ................................................

2,500

800

—

3,300

—

1 krigsfiskal.........................................................

2,000

—

700

—

2,700

—

1 vaktmästare......................................................

600

—

—

600

—

Summa

|

—

11,100

—

4:o. Slutligen hade Utskottet i 7:de punkten inom. b) hemstält, att

Riksdagen måtte medgifva, att så väl för innevarande år som för år 1877

må af förslagsanslaget till fångare vård och underhåll få utbetalas till

direktören vid straffängelset i Göteborg och predikanten derstädes ett

lönetillägg af 500 kronor för den förre och 300 kronor för den senare,

med iakttagande, hvad direktören beträffar, deraf att den honom hittills

tillgodokomna provision af arbetsinkomsten och anslag af ljus upphör.

^ Denna hemställan är af Första Kammaren bifallen med den förändring.

att det föreslagna, lönetillägget för direktören vid straffängelset

i Göteborg förhöjdes till 1,000 kronor; hvaremot Andra Kammaren bifallit

samma hemställan oförändrad.

Denna fråga torde få afgöras genom omröstning enligt följande

voteringsproposition:

»Den, som vill, att Riksdagen medgifver, att så väl för innevarande

år som för år 1877 må af förslagsanslaget till fångars vård och underhåll

få utbetalas till direktören vid straffängelset i Göteborg och predikanten

derstädes ett lönetillägg af 1,000 kronor för den förre och 300

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stats-Utskottets Memorial N:o 31.

kronor för den senare, med iakttagande, hvad direktören beträffar, deraf

att den honom hittills tillgodokomna provision af arbetsinkomsten och

anslag af ljus upphör, röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Yjnner Nej,» har Riksdagen medgifvit, att så väl för innevarande

år som för 4r i,877 må af förslagsanslaget till fångars vård och underhåll

få utbetalas till direktören vid straffängelset i Göteborg och predikanten

derstädes ett lönetillägg af 500 kronor för den förre och 300

kronor för den senare, med iakttagande, hvad direktören beträffar, deraf

att den honom hittills tillgodokomna provision af arbetsinkomsten och

anslag af ljus upphör».

Stockholm den 10 Mars 1876.

På Stats-Utskottets vägnar:

CARL EKMAN.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.