Sök i Ratio Lex

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 41

1876-03-14 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1876:41, Stats-Utskottets Utlåtande N:o 41

Dokumentets text

s. 9 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 41.

9

N:o 41.

Ank. till Kiksd. Kansli den 14 Mars 1876, kl. 2 e. m.

inlåtande, i anledning af Kongl. Majits nådiga proposition, angående

afsöndring af jord från Kronan tillhöriga hemmanen

Grehi i Forss socken af Södermanlands län.

(I. A.)

Sedan Kongl. Maj:t och Kronan enligt köpebref den 30 November

1812 tillhandlat sig Cari Gustafs stads bruk och landtegendom, hade, enligt

hvad af ofvanberörda, till Riksdagen den 31 Januari innevarande år aflåtna

nådiga proposition (N:o 25) inhemtas, genom nådigt bref den lo April

1813 blifvit föreskrifvet, att åkern och ängsmarken vid landtegendomen, som

med bruksjorden och Greby afhysta skattehemman, två mantal, skulle utgöra

något öfver 80 tunnland åker samt med hälften af Grebyhagen, omkring

97 tunnland ängsmark, borde på 30 år bortarrenderas, sedan likväl dessa

egor liksom Eskilstuna kungsgårds blifvit skiftade i vissa lotter, livilka, i

anseende till den goda och väl häfaade jordens nära belägenhet till Eskilstuna

stad, borde blifva mindre än de, hvaruti kungsgårdsegorna fördelades,

eller tio till antalet, då hvarje lott komme att innehålla omkring 8 tunnland

åker och 9 tunnland ängsmark. Efter det att, med tillämpning af berörda

föreskrift, Kammar-kollegium genom kontrakt den 16 Augusti 1872 till fabrikören

C. O. Öberg på 20 år, räknade från midfastan år 1874, utarrenderat

den med litt. E. betecknade lotten af hemmanen Greby, hade egarne

af den så kallade engelska filfabriken i Eskilstuna, bemälde Öberg och fabrikören

L. A. Nilsson, hvilka drefvo fabriken under firma C. O. Öberg &

Comp., i en till Kongl. Maj:t ingifven skrift i underdånighet anhållit att

enär de måste för att kunna tillfredsställande betjena sina afnämare utvidga

sin rörelse genom uppbyggande af nya och tidsenliga verkstadslokaler, men

det område,° sökandena ''från början haft att disponera för anläggandet af

Bih. till Biksd. Prot. 1876. 4 Sami. 1 Afd. 22 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 41.

fabriken, genom föregående tillbyggnader vore så strängt taget i anspråk,

att plats för ytterligare byggnader derå ej funnes, samt angränsande gårdar

ej utan allt för hög lösen stode att inköpa, Kongl. Maj:t måtte i nåder medgifva,

att från ofvanberörda, af Öberg arrenderade lott af hemmanen Greby

finge med eganderätt afsöndras en intill fabriken liggande gärdesbacke, uppgående,

enligt en ansökningen bilagd, af kommissionslandtmätaren C. A.

Akerstein år 1874 upprättad karta med beskrifning, till en vidd af 10

qvadratref 19 qvadratstänger, att af sökandena efter godtfinnande användas

vid uppförande af nya verkstadslokaler och arbetarebostäder. Öfver ansökningen

hörde, hade kronofogden och häradsskrifvaren i orten förklarat sig

anse den ifrågasätta afsöndringen kunna utan skada eller olägenhet för Kongl.

Maj:t och Kronan ega rum, hvarjemte magistraten i Eskilstuna i underdånigt

utlåtande tillstyrkt bifall till ansökningen. Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

i Södei manlands län hade utlåtit sig, att, ehuru här vore fråga om en ringa

jordrymd af föga värde, ansage likväl, med afseende å de flera liknande

ansökningar, som bifall till den nu ifrågavarande kunde framkalla, Kongl.

Maj:ts Befallningshafvande sig böra tveka att till densamma tillstyrka bifall,

helst sökandena grundat sin ansökan på den omständigheten, att enskilda

tomter och ^gårdar för ifrågasatta ändamålet väl ej vore omöjliga att anskaffa,

men att sådant medförde ökade utgifter; och det syntes Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

tvifvelaktigt, om det vore ett statsändamål att medla ett

sadant förhållande af helt enskild beskaffenhet. Deremot hade Kammarkollegium,

i afgifvet yttrande, erinrat, hurusom förut jordafsöndringar från

Kronans egendomar för industriela ändamål egt rum, såsom exempel hvarpå

Kollegium åberopat, huruledes Kongl. Maj:t genom nådigt bref den 27 April

1860 i öfverensstämmelse med Rikets Ständers beslut tillåtit Bruksegaren

Th. Munktell att från Eskilstuna kungsladugård afsöndra ett tunnland 19

kappland till arbetarebostäder vid en mekanisk fabrik i Eskilstuna; och hade

Kollegium för den skull i underdånighet hemstält att ifrågavarande jordrymd

måtte på anförda vilkor få från Greby hemman afsöndras. Slutligen hade

Arméförvaltningen, i ärendet hörd, i underdånighet anmält, att, enligt lemnad

uppgift af styresmannen vid Carl Gustafs stads gevärsfaktori, den jordrymd,

hvars afsöndring vore ifrågasatt icke begränsades af det område

hvilket för gevärsfaktoriets eget behof blifvit reserverad t, samt att den väckta

fragan således icke berörde faktoriets intressen.

På grund af hvad sålunda i ärendet förekommit har Kongl. Maj:t nu

föreslagit, att Riksdagen matte för sin del medgifva, att ifrågavarande, å

o van omförmälda af kommissionslandtmätaren Akerstein upprättade karta

utmarkta jordstycke till vidd af 10 qvadratref 19 qvadratstänger må få från

lemmanen Greby för all tid afsöndras och åt Fabrikörerne C. O. Öberg och

E. A. Nilsson upplatas att af dem användas till byggnadsplatser för verk
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Stats-Utskottets Utlåtande M:o 41.

stadslokaler och arbetarebostäder vid deras filfabrik mot vilkor, att på sätt

Kammarkollegium föreslagit, årlig afgäld, motsvarande alsöndringens andel i

hemmanslottens nuvarande arrende och öfriga utskylder, af Kong!. Maj:ts

Befallningshafvande i länet i författningsenlig ordning bestämmas att al jordens

innehafvare, så länge stamhemmanslotten är utarrenderad, till arrendatorn

deraf och derefter till Statsverket erläggas.

Stats-Utskottel, till hvars behandling förevarande nådiga framställning

blifvit remitterad, har, efter erhållen kännedom al de ärendet rörande handlingar

tagit detsamma i öfvervägande; dervid Utskottet, som icke kunnat

underlåta att hysa betänkligheter mot afhändandet af statens egendom för

ändamål af helt enskild natur, i allt fall ansett skäl icke förefinnas att afstå

ifrågavarande jordområde till ett pris, som maste anses understiga dess

verkliga värde, helst uppoffringar af förevarande beskaffenhet till den enskilda

industriens befrämjande numera icke torde böra från statens sida ifrågakomma.

På grund häraf har den årliga afgälden för omförmälda jordrymd

synts Utskottet böra bestämmas i den ordning, som i Kongl. Förordningen

den 14 April 1866, angående jords eller lägenhets afträdande for

allmänt behof finnes föreskrifven, hvilken afgäld, i penningar bestämd, dock

i intet fall torde böra understiga det belopp, som motsvarar afsöndringens

andel i hemmanslottens nuvarande arrende och öfriga utskylder. Utskottet

hemställer alltså, „

att Riksdagen måtte för sin del medgifva, att ifrågavarande

jordstycke till vidd af 10 qvadratref 19 qvadratstänger

må från hemma-net Greby för alltid afsöndras och

åt fabrikörerne C. O. Öberg och L. A. Nilsson upplåtas

att af dem användas till byggnadsplatser för verkstadslokaler

och arbetarebostäder vid deras filfabrik mot vilkor

att årlig afgäld härför i penningar, ej understigande

afsöndringens andel i hemmanslottens nuvarande airende

och öfriga utskylder, bestämmes i den ordning, Kongl.

Förordningen den 14 April 1866, angående jords eller

lägenhets afstående för allmänt behof föreskrifter samt

att denna afgäld af jordens innehafvare erlägges, så länge

stamhemmanslotten är utarrenderad, till arrendatoren dera

och sedan till statsverket.

Stockholm den 14 Mars 1876.

På Stats-Utskottets vägnar:

CARL EKMAN.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 42.

Reservation:

af Herrar F. Hederstjerna, R.

G. Sparre, h vilka ville tillstyrka bifall

hänseende föreslagit.

Montgomery Cederhjelm och Grefve

till hvad Kongl. Maj:t i förevarande

N:o 42.

Ank. till Itiksd. Kansli den 14 Mars 1876, kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning af väckt motion om eftergift af Kronans

rätt till dana-ar f efter aflidne smeden Carl Malmberg

vid Eriksdal.

(I. A.)

e° mo® Riksdagens Andra Kammare väckt motion (N:o 62), som

bhfvit till Stats-Utskottet remitterad, har Herr Ola Andersson föreslagit, att

Riksdagen måtte åt enkan Gertrud Andersdotter Malmberg i Kabbarp af

lottarps socken i Malmöhus län bevilja utbekommande af danaarf efter afhdne

mannen, smeden Carl Malmberg vid Eriksdal med 48 kronor 50 öre.

d mo^onen O''ch de dervid fogade handlingar inhemtas hufvudsakligen,

att smeden Carl Malmberg i Ilvitebäck vid Eriksdal inom Färs härad af

Malmöhus lan_ aflidit den 9 November 1869, efterlemnande enkan Gertrud

Andersdotter i torftiga omständigheter men inga kända arfvingar, samt att

bouppteckning hållits den 11 December samma år, dervid behållningen upptagits

till 127 kronor 55 öre. Genom Färs häradsrätts utslag den 7 Juni

l/J-i V? V aI AdTOkatfiskalen i Kammarkollegium, den af häradsiatten

forordnade godemannen, blifvit ålagdt till kronans ombudsman i

redovisa medlen såsom dana-arf, och hade den kronan tillkommande

ande! i berörda qvarlåtenskap utbetalts med 48 kronor 50 öre enligt veder
-

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1876:52 Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 52 s. 12 i texten