Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående rotering af de så kallade frisocknarne i Örebro län.

1876-04-06 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1876:49, Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående rotering af de så kallade frisocknarne i Örebro län.

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 49.

3

N:o 49.

Ank. till Kiksd. Kansli den 6 April 1876, kl. 2 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående

rotering af de så kallade frisocknarne i Örebro län.

(I. A.) I

I förenänmda Kongl. proposition (N:o 20), hvilken varit till Stats-Utskottets

behandling öfverlemnad, har Kongl. Maj:t gifvit Riksdagen tillkänna, hurusom,

efter det Kongl. Maj:t den 31 Januari 1868, i öfverensstämmelse med Riksdagens

år 1867 fattade beslut, förklarat, att de tjenstbarheter, hvilka dittills, mot befrielse

från rotering, ålegat Axbergs, Hofsta och Kils socknar samt några hemman

af Glanshammars och Ringkarleby socknar af Örebro län att till Dylta svafvelbruk

utgöra, skulle från och med den 14 Mars 1869 upphöra, samt Kongl. Maj:t derpå

den 4 Juli 1868 dels förordnat, att ifrågavarande frisocknehemman skulle inroteras

under Nerikes regemente i öfverensstämmelse med de grunder, som för indelning

till ordinarie rotering i allmänhet funnes stadgade, och roteringsskyldigheten

från den dag, tjenstbarheterna upphört, utgöras medelst vakansafgift, intilldess effektiv

rotering kunde blifva påbuden, dels ock åt en särskild kommission uppdragit

roteringens verkställande, dervid föreskrifterna i Kongl. instruktionen den 20 December

1825 skulle i tillämpliga delar lända till efterrättelse,

så har Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Örebro län, efter det den sålunda

beslutade roteringsindelningen blifvit verkstäld, till Kongl. Maj:t inkommit

med samtliga densamma tillhörande handlingar äfvensom de af åtskillige hemmansegare

i underdånighet ingifna besvär öfver förrättningarna jemte öfver besvären

afgifua yttranden, af hvilka handlingar inhemtas:

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Stats-VtsJcottets Utlåtande N:o 49.

att roteringskommissionen socknevis sammanträdt med egarne af ifrågavarande

hemman dervid öfver desamma jordebok, taxeringslängder och kartehandnngar

företetts samt upplysningar angående hemmanens jordmån och beskaffenhet

m. m. af hemmansegarne och kronofogden i orten meddelats, äfvensom vederböiande

i öfrigt lemnats tillfälle att i afseende å grunderna för roteringens verkställande

andraga, hvad de kunde akta nödigt;

att kommissionen derefter, vid sammanträde å Örebro slott den 7 December

1868, företagit roteindelningen med afseende förnämligast å förhållandet med

nuvarande roteindelning i Nerike, der en soldatrote allmännast består af tvänne

hela mantal och gemenligen varierar endast emellan l3/4 och 21 mantal utan åtskilnad

mellan hemmanens natur af skatte eller frälse:

att vidare vid sammansättning af rotarne i betraktande tagits hemmanens

läge inom samma socken och inbördes närbelägenhet äfvensom deras areal, jordmån

och taxeringsvärde, å hviiket sistnämnda dock, enär deras föregående utskylder

till svafvelbruket varit grundade på hemmautalsberäkning, ej fästats öfvervägande

afseende, helst taxeringsvärdet icke alltid uttryckte ett hemmans verkliga

värde, hvaremot, enär rotering och vakansafgift i orten utgjordes efter hemmantalet,

komiterade sökt sammansätta hvarje rote af möjligast lika goda hemman

och låtit det större hemmantalet i vissa rotar ersätta hvad i deras godhet bruste;

att härigenom de 1017/s roteringsskyldiga hemmanen i frisockuarne blifvit

indelade i 50 soldatrotar, af hvilka 22 kommit att bestå af två mantal hvardera,

16 af mer än två till högst 21/2 mantal och 12 af mindre till minst P/8 mantal,

hviiket sistnämnda blott ifrågakommit med afseende å en rote, som dock till areal

och värde öfverstigit hvar och en af de öfriga;

att egarne till 12''Ys mantal frälse öfver förrättningen hos Kongl. Maj:t anfört

besvär, dervid de andragit, att då jemlikt Kongl. resolutionen den 5 Septembei

1815 de flesta inom frisocknarne belägna frälsehemman, utgörande tillsamman

15’Y24 mantal, endast haft att till Dylta bruk årligen utgöra 32 dagsverken

för helt mantal, hvilka dagsverken under de senaste tolf åren fått efter ett

pris af en riksdaler stycket lösas, men vakansafgiften för en soldatrote under år

1868 uppgått till 105 riksdaler 23 öre, komme, genom deras indelning till rotering

lika med skattehemman med två mantal eller deromkring på hvarje rote, en

ökad beskattning af 46 till 60 riksdaler i stället för 32 att drabba hvarje mantal

frälse, under det skattehemmanen, hvilka det utom dagsverkena ålegat att årligen

ä brukets allmänningsskog hugga och till bruket forsla sju stafrum ved på hvart

mantal, snarare vunne lindring i sina utlagor, hvarföre klagandena häruti sökt ändring,

deremot roteringskommissionen anfört, att olikheten i de hemmanen åliggande

skyldigheter haft sin grund i Dylta bruks behof af tjenstbarheter och ej i hemmanens

olika natur och att de bruket långt före indelningsverkets införande meddelade numera

upphörda privilegier ej kunde i strid mot Kongl. brefvet den 7 Mars 1683 frikalla

s. 5 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 49.

5

frälsehemmanen från deras skyldighet att i rotering lika med skatte deltaga,

hvarföre och då den sökta ändringen skulle, om den beviljades, väcka missnöje

hos egarne till andra frälsehemman i orten, samt då egarne till öfriga inom frisocknarne

belägna fräsehemman ej i besvären deltagit, kommissionen ansåge besvären

ej böra till någon ändring föranleda, i hvilket yttrande Kongl. Maj:ts

Befallningshafvande instämt, samt

att Arméförvaltningen och Kammar-kollegium, som i ärendet afgifvit gemensamt

utlåtande, dels på anförda skäl hemstält, att förberörda besvär måtte

lemuas utan afseende, dels ock. oaktadt det icke undfallit Kollegierna, att kommissionen

fästat nog stort afseende på mantalet och nog litet å taxeringsvärdet,

hvarigenom det sistnämnda kommit att så variera, att en rote om 21/? mantal

vore taxeradt endast till 33,100 kronor, under det en annan om l5/s mantal

vore till 87,100 kronor uppskattad, hvilket skulle kunnat undvikas, om, på sätt vid

den af Kongl. Maj:t den 8 Oktober 1851 faststälda roteringsförrättning för samma län

egt rum, hvart hemman först blifvit efter dess godhet och värde, jemförelsevis

med de öfriga, uppskattadt till viss, af mantalet oberoende, roteandel, och hemmanen

derefter i rotar sammansatta, ett förfarande som ock medfört den fördel,

att rotarne kunnat sammansättas med större afseende på närbelägenheten, än nu

kunnat ske: likväl och då kommissionens förfarande funne sin förklaringsgrund

deruti, att dels den gamla roteindelningen i orten vore grundad på mantalet, efter

hvilken grund ock tjenstbarheterna till Bylta bruk utgjorts, dels ock de roteringsskyldige

inom Kihls socken bestridt taxeringsvärdets läggande till grund för roteindelningen,

samt då några andra än frälsehemmansegarnes här ofvan omförmälda

besvär ej blifvit mot förrättningen anförda, i underdånighet hemstält, att

vid roteringskommissionens förslag måtte få bero, dock med den rättelse, att

hemmanen Falla N:is 1 och 2 om ett mantal hvartdera samt N:o 3 om y4 mantal

i Kihls socken, hvilka i roteringslängden upptagits såsom skatte, men enligt

jordeboken och den vid protokollet fogade uppgift vore af frälse natur och kallades

N:is 1 och 2 Södra Falla samt N:o 3 Lilla Falla, måtte med deras rätta namn

och natur upptagas;

och har Kong], Maj:t, som i likhet med Arméförvaltningen och Kammarkollegium

ansett afseende å de af en del frälsehemmansegare anförda besvär öfver

förrättningen icke böra fästas, funnit godt att, för sin del, i nåder gilla ifrågavarande

indelningsförslag, likvisst med den här ofvan omförmälda rättelse i afseende

å namn och natur af hemmanen Falla N:is 1, 2 och 3 i Kihls socken,

samt förslaget alltså till Riksdagens granskning och godkännande jemväl för dess

del öfverlemnat.

Vid genomgående och granskning af i fråga varande roteringsverk jemte

samtliga dertill hörande handlingar, har Utskottet ej funnit något att vid sjelfva

indelningsförslaget erinra, men, då för närvarande arbeten pågå, åsyftande ett

Bih. till Riksd. Prof. 1876. 4 Sami. 1 Afd. 26 Häft. 2

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 49,

ordnande af rikets försvarsverk på sådana grunder, att, bland annat, roteringsskyldigheten

skulle komma att upphöra, har det synts Utskottet mindre lämpligt, om

undertiden för samma arbeten en effektiv rotering, särdeles af den stora omfattning,

som här vore i fråga, komme att verkställas, hvadan Utskottet ansett sig

böra hemställa,

att Riksdagen, under anhållan, det täcktes Kongl. Ma,j:t föreskrifva,

att den roteringsskyldighet, som, jemlikt det angående

rotering af de så kallade frisocknarne i Örebro län upprättade

förslag, skulle dessa socknar åligga, måtte få medelst

erläggande af vakansafgift fullgöras, ville för sin del och på

sätt Kongl. Maj:t föreslagit, godkänna samma förslag.

Stockholm den 6 April 1876.

På Stats-Utskottets vägnar:

Carl Ekman.

Reservation:

af Herr Rosensvärd.

Stockholm, tryckt hos A. L. Normans Boktryckeri-Aktiebolag. 1876.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1876:55 Skrifvelse, i anledning af Kongl. Majds nådiga Proposition angående rotering af de s. k. frisoeknarne i Örebro län. s. 23 i texten