Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kongl. Ma.j:ts nådiga proposition angående ny lönestat för Statskontor et.

1876-04-07 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1876:54, Utlåtande, i anledning af Kongl. Ma.j:ts nådiga proposition angående ny lönestat för Statskontor et.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 54.

1

N:o 54.

Ank, till Eiksd. Kansli den 7 April 1876, kl. 4 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Ma.j:ts nådiga proposition angående

ny lönestat för Statskontor et.

(2:a U. A.)

Vid föredragning af den s. k. löneregleringskomiténs underdåniga

betänkande och förslag angående lönereglering nr. in. för Statskontoret hade,

enligt hvad berörda, den 24 sistlidne Januari till Riksdagen aflåtna nådiga

proposition (K:o 13) gifver vid handen, Kongl. Maj.''t ansett en omorganisation

af Statskontoret i förening med lönereglering för verket böra eg a

rum samt nämnda organisation byggas på följande grunder:

att Statskontorets chef skulle erhålla ensam beslutanderätt, åtminstone

i alla de ärenden, som ej anginge verkets egen ekonomi och organisation

eller befordringar derinom, utlåtanden öfver författningar, meddelande af

allmänna föreskrifter, räkenskapers form och arbetsredogörelser;

att statskommissarie-embetena skulle med de nuvarande kamrerarebefattningarne

sammanslås;

att Statskontorets betalningar skulle verkställas genom anvisningar å

Riksbanken, äfvensom att Statskontoret skulle mottaga sin uppbörd allenast

genom attester från Riksbanken;

att i afseende å fondernas förvaltning skulle småningom genomföras

den grundsats, att desamma måtte placeras allenast i vissa slags obligationer;

samt

att arbetstiden för verkets embets- och tjensteman blefve utsträckt till

sex timmar om dagen.

Med tillämpning af dessa grunder hade Kongl. Maj:t ansett den för

Statskontoret behöfliga tjenstemannapersonal böra utgöras af en chef, tre

tredje gradens tjensteman, en andra gradens tjensteman samt tolf första

gradens tjensteman.

Kongl. Maj:t har fördenskull nu, under åberopande af hvad i förevarande

fråga ett den nådiga propositionen bilagdt protokoll öfver finansärenden

innehölle, föreslagit Riksdagen, att följande lönestat för Statskontoret

måtte, med de i berörda protokoll förekommande bestämmelser och vilkor

för de nya lönernas åtnjutande, varda af Riksdagen gillad, att lända till

efterrättelse från och med år 1877.

Bili. till Piksd. Prof. 1S76. 4 Sami. 1 Afl. 28 Häft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 54.

Lönestat

för

Statsko ii tore t.

K r o

n o r.

Lön.

Tjenst-

göringspen-

ningar.

Arfvoden eller

missräknings- penningar.

Summa.

En chef...............................................

6,200

2,800

*

9,000

En tredje gradens tjensteman ............

4,600

1,800

6,400

Två d:o d:o d:o ..........

9,200

3,600

12,800

En andra gradens tjensteman ............

3,000

1.500

4,500

(sekreterare.)

En första gradens tjensteman ............

1,600

1,200

500

3,300

(stämpelpapperskassör)

En d:o d:o (kassör) ..................

1,600

1.200

_

2,800

Tio d:o d:o (registrator, bokhållare, no-

16,000

12,000

_

28,000

tarier)

Till vikariat, renskrifning, fiitpennin-

gar och tillfälliga biträden...............

—

_

15,000

15,000

En förste vaktmästare ....................

800

300

1,100

j En vaktmästare....................................

500

300

j

800

kem d:o

2,500

1,500

.....

4,000

Till ålderstillägg (förslagsanslag).........

7,000

—

7,000

Summa

53,000

26,200

15,500

94,700

Härjemte och da, pa sätt ofvan nämnda protokoll närmare utvisade, ett

belopp af 21,600 kronor vore för genomförandet af den föreslagna nya organisationen

erforderligt, har Kong], Maj:t hos Riksdagen äskat, att detta

belopp matte föi nämnda ändarna:, ställas till Kongl. Maj:ts förfogande och

i liks&caten föi äi 1871 uppföras a extra stat att i man af behof användas,

sa att derigenom alla Statskontorets nuvarande tjensteman måtte komma i

åtnjutande af sin lagliga rätt, och do. hvilka ansåges för verkets tjenst

fortfarande behöfliga, i hvarje fall vid sina nuvarande aflöningsförmåner bibehållas.

. Enligt åberopade statsrådsprotokoll, till hvilket Utskottet i (ifrigt tillåter

sig hänvisa, skulle ålderstillägg utgå och tilläggas lönen

för första och andra, gradens tjensteman med 500 kronor efter fem år

och 500 kronor efter tio år och

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 54.

3

för tredje gradens tjensteman med 600 kronor efter fem ar,

och skulle för åtnjutande af de nya löneförmånerna följande vilkor

vara gällande:

l:o att embets- eller tjensteman skall vara underkastad den vidsträcktare.

tjenstgöringsskyldigliet eller jemkning i åligganden, som vid en möjligen

inträdande förändrad organisation af Statskontoret eller dess särskilda afdelningar,

eller eljest i allmänhet kan varda stadgad; äfvensom om i en framtid

Statskontorets ställning inom förvaltningen så förändras, att detsamma ej

längre kan som sjelfständigt embetsverk anses, vara förpligtad att, med bibehållande

af den tjenstegrad och aflöning han innehar, efter den nya arbetsordningen

sköra de med tjensten förenade göromål;

•2:o att de med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar få

uppbäras endast för den tid, tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller

åtnjutit ferier eller semester, uran att annan måst under tiden för honom

förordnas, men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöringen befriad,

utgå till den, som tjensten förrättat;

o:o att den, som af sjukdom hindras att sin tjenst förrätta, eger uppbära

hela lönen; men att den, som eljest undfår ledighet för svag helsas

vardande, enskilda angelägenheter eller särskilda uppdrag, kan förpligias att

under ledigheten utöfver sina tjenstgöringspenningar afstå så mycket af lönen,

som för tjenstens förrättande erfordras eller eljest pröfvas skäligt;

4:o att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras för beredande af semester,

tjensteman af lägre grad skall vara skyldig att, om han förordnas

till högre befattning inom Statskontorets tjenstemannagrader, densamma, emot

åtnjutande af derför anslagna tjenstgöringspenningar i stället för egna, bestrida,

dock ej längre än tre månader under ett år;

5:o att, der förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande af

samma tjenst anses böra medgifvas, tidpunkten för första förhöjningen bestämmes

att inträda efter fem år, under vilkor att innehafvaren, af denna, tid,

mera än fyra år sjelf bestrids sin egen eller, på grund af förordnande, annan

statens tjenst, dock att härvid icke må föras honom till last den tid han

åtnjutit semester, och för andra förhöjningen, om sådan eger rum, efter ytterligare

fem år, under samma vilkor, på det sätt likväl, att den högre aflöningen

ej får tillträdas förr än vid början af kalenderåret näst efter det

den stadgade tjenståldern blifvit uppnådd; börande löntagaren dervid tillgodoräknas

den tid, som före den nya statens utfärdande förflutit från hans utnämning

till tjensten;

6:o att tjensteman skall, då han uppnått 65 lefnads- och minst 35

tjensteår, vara förpligtad att med oafkortad lön såsom pension a allmänna indragningsstaten

från tjensten afgå, Kongl. Maj:t eller Statskontoret, der det

tillkommer detta att afskedet utfärda, dock obetaget att låta med detsamma

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 54.

anstå, derest och så länge den pensionsberättigade pröfvas kunna i tjenst,en

pa ett tillfredsställande sätt gagna det allmänna och kan finnas villig att i

densamma qvarstå; samt

7:o) att med chefsplats äfvensom tredje eller andra gradens tjenst i

Statskontoret icke må förenas annan tjenst å rikets, Riksdagens eller kommunens

stat, ej heller annan tjenstebefattning, med mindre den finnes icke

vara hinderlig för fullgörande af tjenstgöringen i Statskontoret; dock att

tjensteman, som vid den nya löneregleringens inträdande redan innehar tjenst

utom Statskontoret, ma densamma bibehålla, sa länge den icke är för tjenstgöring

i Statskontoret hinderlig.

Semester skulle åtnjutas af verkets chef äfvensom af tredje och andra

gradens tjensteman under en och en half månad samt af första gradens tjensteman

under en månad årligen.

Vid behandling af detta ärende har Utskottet i afseende å de grunder,

på hvilka den ifrågasatta omorganisationen skulle byggas, ej haft något

att anmärka, utom i afseende på bestämmelsen, att arbetstiden'' för verkets

embete-^ och tjensteman skulle bestämmas till sex timmar om dagen. Likasom,

på sätt statsrådsprotokollet gifver vid handen, för närvarande en viss

tid är bestämd, under hvilken verkets embets- och tjensteman böra vara på

embetsrummet tillstädes, lärer väl äfven för framtiden en bestämmelse i detta

syfte böra i en blifvande arbetsordning intagas, men då bemälde embets-och

tjensteman framgent såsom hittills torde ega skyldighet att fullgöra de med

de särskilda befattningarne förenade göromål, äfven om dertill behöfde användas

ett större antal timmar, har det synts Utskottet så mycket mera betänkligt,

att en föreskrift om den tid, hvar och en af dem borde egna åt

sina tjenstegöromål, skulle af Riksdagen lemnas, som ärendena inom ifrågavarande

embetsverk väl i allmänhet icke äro af beskaffenhet att kunna eller

böra undanskjutas och ej heller kunna beräknas alltid till samma mängd och

0 m fän g för eko m m a.

I afseende å den af Kongl. Maj:t föreslagna lönestaten har Utskottet

blott skolat anföra, att, da Riksdagen vid fastställande af lönestater för Justitierevisionen

och rikets Hofrätter vidtagit ändring i Kongl. Maj:ts förslag

1 fråga om förhållandet mellan lön och tjenstgöringspenningar vid vissa befattningar,

Utskottet i öfverensstämmelse dermed funnit tjenstgöringspenningarne

för tredje gradens tjenstemän i Statskontoret böra höjas från 1,800

s. 5 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 54.

5

kronor till 2,000 kronor och i följd deraf den fasta lönen nedsättas från

4,600 kronor till 4,400 kronor.

I enlighet med hvad Riksdagen funnit lämpligt vid de löneregleringar,

som förut under denna riksdag egt rum, torde äfven å sjunde hufvudtiteln

böra uppföras ett gemensamt förslagsanslag för ålderstillägg. Detta

skulle för närvarande endast komma att omfatta Statskontoret samt Myntoch

kontrollverken, och, på sätt Kongl. Maj:t vid staterna för dessa verk beräknat,

skulle ett belopp af tillhopa 8,500 kronor för ändamålet erfordras.

Vid granskning af de här ofvan intagna vilkor, som skulle för de nya

löneförmånernas åtnjutande vara gällande, har Utskottet endast i afseende ä

den i 2:dra momentet intagna föreskrift ansett sig böra föreslå någon förändring.

Då nemligen inom ett embetsverk med göromål af den beskaffenhet

som de, hvilka åligga Statskontoret, ferier icke kunna ifrågakomma, har föreskriften

att tjenstgöringspenningar få under ferier uppbäras synts lämpligen

kunna uteslutas. Beträffande åter semester, så är visserligen i afseende å

Hofrätternas tjensteman rätten till sådan ledighet inskränkt genom det nu

äfven för Statskontoret föreslagna vilkor, att ej annan måst under tiden för

tjenstens uppehållande förordnas. Härvid förekommer dock att, på sätt af

det den nådiga propositionen angående statsverkets tillstånd och behof bilagda

statsrådsprotokoll öfver justitieärenden (Bil. Nio 1 pag. 10) inhemtas,

för de hos Hofrätterna anstälde tjensteman, som äro för hela embetsverket

gemensamma, såsom Sekreterare, Advokatfiskal, Aktuarie och Arkivarie, och

hvilkas befattningar påkalla tjenstgöring hvarje söcknedag hela året om, lönerna

blifvit satta något högre just med afseende på deras skyldighet att

under semester afstå sina tjenstgöringspenningar. Alla öfriga embets- och

tjensteman i Hofrätterna kunna hvar i sin ordning under afdelningarnes ferier

erhålla semester utan att annan behöfver för dem förordnas. Då nu, med

hänseende till beskaffenheten af de Statskontoret uppdragna göromål, alla

dervarande befattningar torde böra hela året om uppehållas samt någon särskild

förhöjning i lönerna ej synes hafva blifvit af denna anledning beräknad,

skulle antagandet af förrberörda vilkor i sjelfva verket vara liktydigt

med semesterrättens borttagande, då sannolikt icke någon kunde erhålla dylik

ledighet utan att sjelf vidkännas utgift för tjenstegöromålens uppehållande

under tiden. Billigheten torde alltså fordra, att inom detta embetsverk tjenstgöringspenningar

få äfven under semester bibehållas.

För genomförande af den nya organisationen har Kongl. Maj:t föreslagit

anvisande för år 1877 af ett extra anslag af 21,600 kronor; och då

det belopp, som för det afsedda ändamålet må erfordras, för närvarande icke

kan med någon tillförlitlighet beräknas, har Utskottet ej kunnat annat än

detta nådiga förslag understödja. De embets- och tjensteman, h vilka hafva

fullmakter å befattningar, h vilka i den nya organisationen icke vidare fin
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 54.

nas, äro emellertid berättigade att fortfarande uppbära de löner, som för befattningarne

äro i fasts täld lönestat upptagna, och vid sådant förhållande

torde dessa löner lämpligen ej böra från ett extra anslag bestridas, utan,

på salt i likartade fall städse skett, på allmänna indragningsstaten uppföras,

dock med vilkor, att, i händelse dylika löntagare efter förflyttning till

indragningsstaten varda befordrade till andra tjänster med löner på rikets

stat, do skola vara pligtige att i allo frånträda lönerna på indragnings,staten,

derest dessa understiga eller äro lika med de nya lönerna, samt att ä

de förra vidkännas motsvarande afdrag, i den mån de öfverstiga berörda

nya löner.

På grund af hvad sålunda blindt anförd t hemställer Utskottet:

a) att Riksdagen, utan att i afseende å förslaget om

bestämmande af arbetstidens längd meddela, något beslut,

må i öfrigt godkänna de af Kongl. Maj:t föreslagna grunder

för omorganisation af Statskontoret;

b) att härhos bilagda förslag till aflöningsstat för Statskontoret

må af Riksdagen godkännas och i följd derå!

Statskontorets å sjunde hufvudtiteln upptagna ordinarie anslag,

92,600 kronor, till 87,700 kronor nedsättas;

c) att för bestridande af ålderstillägg för embets- och

tjensteman samt vaktbetjening inom Statskontoret samt

Mynt- och kontroliverken må, under förutsättning af bifall

till hvad Utskottet uti särskild t utlåtande af denna

dag rörande sistnämnda verk i detta hänseende föreslagit,

å sjunde hufvudtiteln näst efter anslaget till “restitntioner“

uppföras ett särskild! förslagsanslag under rubrik: ”ålderstillågg”

till belopp af 8,500 kronor;

d) att Riksdagen må på extra stat för år 1877 anvisa

ett belopp af 21,600 kronor, att enligt Kongl. Maj:ts nådiga

disposition användas för genomförande af Statskontorets

förändrade organisation;

e) att Riksdagen, med gillande i öfrigt af de utaf

Kongl. Maj.*t föreslagna vilkor för de nya löneförmånernas

åtnjutande, må för 2:dra momentet antaga följande

förändrade lydelse: ”att de med hvarje befattning förenade

tjenstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid,

tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit

semester, men skola för den tid, han eljest varit från

tjenstgöringen befriad, utgå till den, som fjensien förrättat

samt

f) att vid anmälan af dessa beslut Riksdagen må i un
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 54.

7

derdånighet anhålla, det täcktes Kongl. Maj:t till nästsammanträdande

Riksdag meddela uppgift å de embets-

och tjensteman, hvilka i följd af den nya organisationen

kunna anses berättigade att med ofvan angifna

vilkor från allmänna indragningsstaten uppbära sina löner

och hvilka ej funnits benägne eller lämplige att i den

nya organisationen ingå.

Stockholm den 7 April 1876.

På Stats-Utskottets vägnar:

CA KL EKMAN.

Förslag till aflöningsstat för Statskontoret.

Lön.

Tjenstgö-

ringspennin-

gar.

Arfvoden och

missräk- ningspennin- gar.

Summ

kronor

Verkets chef...............

6,200

2,800

9.000

En tredje gradens tjen-

steman ..................

4,400

—

2,000

6,400

Två dito ..................

8,800

—

4,000

_

12,800

En andra gradens tjen-

steman (sekreterare)

3,000

—

1,500

4,500

En första gradens tjen-

steman (stämpel-

papperskassör) ......

1,600

—

1,200

—

500''—

3,300

En dito (kassör).....

1,600

—

1,200

2,800

Tio dito (bokhållare,

registrator, notarie)

16,000

—

12,000

—

28.000

Till vikariat, renskrif-

ning, flitpenningar

och tillfälliga bi-

träden ..................

15,000

—

15,000

En förste vaktmästare

800

—

300

—

1,100

En vaktmästare.........

500

__

300

—

800

Fem dito ...............

2,500

—

1,500

—

4,000

Summa ! 45,400]—| 2G,800j—j 15,500]—| 87,700]-

(Efter fem ur kan lönen

|höjas med G00 kronor.

Efter fem år kan lönen

höjas med 500 kronor

och efter 10 år med ytterligare

500 kronor.

lEfter fem år kan lönen

/höjas med 100 kronor.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.