Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående antalet egenhändiga underskrifter ä Riksgäldskontor ets obligationer.

1876-04-12 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1876:57, Utlåtande, angående antalet egenhändiga underskrifter ä Riksgäldskontor ets obligationer.

Dokumentets text

s. 7 Kontrollera mot PDF

Ståls-Utskottets Utlåtande N:o 57.

7

N:o 57.

Ank. till Riksd. Kansli den 12 April 1876. kl. 1. e. m.

Utlåtande, angående antalet egenhändiga underskrifter ä Riksgäldskontor

ets obligationer.

(Ii. A.)

Med anledning deraf att af namnteckningarne å de obligationer, livilka för

1867 års inhemska statslån å 6,000,000 R:dr af Riksgäldskontoret utfärdats, endast

en var handskrifven och de öfriga anbragta i facsimile, föreskref 1868 års Riksdag,

med bifall till Stats-Utskottets hemställan i inom. 3:o af dess Utlåtande N:o 42, att

obligationer, som af Riksgäldskontoret dädanefter komme att utfärdas, borde vara

försedda med minst tre handskrifna namnteckningar.

I en till Stats-Utskottet vid denna riksdag afbiten skrifvelse hafva Fullmäktige

i Riksgäldskontoret fästat uppmärksamheten derå att, i följd af nämnda föreskrift,

exempelvis endast för den del af 1875 års lån, om hvars försäljning aftal under

nämnda år träffats och för hvilken utfärdats 22,500 obligationer, erfordrats ej mindre

än 67,500 egenhändiga underskrifter, iivaraf framginge, att det arbete, som af

densamma föranleddes, vore långt ifrån obetydligt och, såsom det nu af Fullmäktige

ansetts böra tillämpas, medtoge deras tid på ett sätt, som Riksdagen vid Fullmäktiges

väljande näppeligen torde hafva afsett; hvadan Fullmäktige ansett detsamma

ej lämpligen böra påfordras, för så vidt det icke funnes för erhållande af säkerhet

mot förfalskning nödigt.

I detta afseende hafva Fullmäktige erinrat, att, äfven om man skulle antaga

en handskrifven namnteckning vara svårare att eftergöra än ett facsimile, två egenhändigt

skrifna namnteckningar i allt fall borde lemna tillräcklig ledning för bedömande

af en förevisad obligations äkthet samt att, enligt det för Riksbanken senast

utfärdade reglemente, två egenhändiga namnteckningar ansetts tillfyllestgörande

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 57.

i afseende å Riksbankens sedlar, äfven å deri högsta valören eller 1,000 kronor, Något

behof af flera egenhändiga namnunderskrifter å Riksgäldskontorets på vattenstämpladt

papper tryckta obligationer, hvilka ingalunda torde vara lättare att eftergöra

än banksedlar, syntes Fullmäktige ej förefinnas; och skulle någon låneöfvertagare,

mot förmodan, önska flera än två egenhändiga namnteckningar å kontorets

obligationer, kunde man utan fara af misstag förutsätta, att dåvarande Fullmäktige,

äfven utan någon Riksdagens särskilda föreskrift, icke undandroge sig att gå en sådan

önskan till mötes.

Fullmäktige hafva på grund häraf hemstält, att Stats-Utskottet behagade

hos Riksdagen göra framställning derom att, med ändring i någon mån af ofvan

anförda bestämmelse, Riksdagen måtte föreskrifva, att obligationer, som hädanefter

komma att af Riksgäldskontoret försäljas, borde vara försedda med minst två handskrifna

namnteckningar.

Utskottet hyser i fråga om obligationer å större valörer någon betänklighet

vid att föreslå rubbning i de föreskrifter, Riksdagen ansett vara af omsorgen om

nödig säkerhet påkallade. Det af Fullmäktige med deras framställning afsedda syftemål

kan ock i ej ringa mån vinnas äfven om deras förslag, i öfverensstämmelse med

föreskrifterna om Riksbankens sedlar, begränsas till obligationer af 1,000 kronors

värde, motsvarande Riksbankens högsta sedelvalör, eller derunder, på hvilka obligationer

två handskrifna namnteckningar synas äfven Utskottet vara tillfyllestgörande.

Utaf de omförmälda 22,500 obligationerna till 1875 års lån äro nemligen endast

7,000 utfärdade å valörer, i svenskt mynt motsvarande högre belopp än 1,000 kronor;

hvaremot de återstående 15,500 obligationerna lyda å lägre valörer.

Utskottet instämmer således så till vida i Fullmäktiges förslag, att Utskottet

hemställer,

att Riksdagen måtte föreskrifva, att obligationer, som af

Riksgälds-kontoret hädanefter komma att utfärdas å belopp, utgörande

eller i svenskt mynt motsvarande ett tusen kronor eller

derunder, böra vara försedda med minst två handskrifna namnteckningar;

hvaremot obligationer å högre valörer fortfarande

skola förses med minst tre handskrifna namnteckningar.

Stockholm den 12 April 1876.

På Stats-Utskottets vägnar:

Carl Ekman.

i

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.