Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckta förslag, dels om beviljande af anslag till statens jernväg sbyggnader och dels om anvisande af statsbidrag till enskilda jernvägsanläggningar.

1876-04-19 · 44 sidor, varav 43 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 43 av 44 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1876:62, Utlåtande, i anledning af väckta förslag, dels om beviljande af anslag till statens jernväg sbyggnader och dels om anvisande af statsbidrag till enskilda jernvägsanläggningar.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 62.

1

TV:o 62.

Ank. till Kiksd. Kansli den 20 April 1876, kl. 8 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckta förslag, dels om beviljande af

anslag till statens jernväg sbyggnader och dels om anvisande

af statsbidrag till enskilda jernvägsanläggningar.

(R. A.) ‘

Vid innevarande riksdag hafva förslag blifvit väckta ej mindre om

beviljande af anslag till fortsättning af statens jernvägsbyggnader i Norrland

än ock om anvisande af statsbidrag till understödjande af enskilda

jernvägsanläggningar; och får Utskottet härmed öfver dessa till Utskottets

behandling remitterade förslag afgifva yttrande.

A) Angående statens jernvägsbyggnader.

I den nådiga propositionen angående Statsverkets tillstånd och behof

har K o ngt. Maj:t föreslagit, att Riksdagen må medgifva, att den år

1873 beslutade tvärbana, hvilken afser att tillsammans med Sundvalls—

Torpshammars-banan och en norsk jernväg emellan Trondhjem och riksgränsen

sammanbinda Bottenhafvet och Vesterhafvet, må dragas från

Torpshammar vester ut till Ange och derifrån i nordvestlig rigtning

öfver Gällösundet och Östersund till Näskott, samt att för fortsättande

under år 1877 af arbetena å så väl nämnda bana som banan emellan Storvik

och Hybo — med rätt för Kongl. Maj:t, att för jernvägsarbetenas

utförande å ostridiga sträckningar närmare bestämma de orter, som

samma sträckningar skola genomgå, och de ställen de böra beröra —

Bill. till Rilcsd. Prot. 1876. 4 Scmil. 1 Afd. 31 Haft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Stats-Utskottets Utlåtande JY:o 62.

måtte ställas till Kongl. Maj:ts disposition, att under år 1877 lyftas i

Riksgäldskontoret, ett belopp af 6,000,000 kronor.

Enligt det berörda nådiga proposition bilagda protokoll öfver civilärenden

den 10 sistlidne Januari (bil. N:o 5 a, sid. 89—96) har, vid

underdånig föredragning af detta ärende, Statsrådet och Chefen för

Civildepartementet, efter att hafva redogjort för de vid 1873 och 1874

års riksdagar i ämnet fattade beslut, såväl erinrat om den möjlighet,

som genom Riksdagens år 1874- fattade beslut om förändring af tvärbanans

spårvidd till likhet med stambanans blifvit beredd att när den

söderifrån kommande, i tvärbanan utmynnande, jernvägen blefve mot

norr än mera utdragen, någon del af dessa banor kunde till minskning

i anläggnings- och driftkostnaderna blifva gemensam, som ock i minnet

återkallat, hurusom, med beaktande å ena sidan, att de stora samfärdselintressen,

som vid bestämmandet af jernvägarnes sträckning inom

Norrland vore att tillgodose, bestode uti dels att sätta Jemtland och

de öster och söder derom belägna landskap, hvilka komme att af jérnvägen

genomskäras, i förbindelse med Trondhjems alltid isfria hamn, dels

att åstadkomma utsigt och möjlighet till enahanda förbindelse mellan

rikets nordligaste län och Trondhjem, dels ock att tillgodose förbindelsen

emellan de norrländska landskapen och rikets sydligare delar, af

hvilka tre intressen, alla vigtiga och behjertansvärda, det i andra rummet

anförda dock kunde anses i någon mån böra stå tillbaka för de

öfriga, men å andra sidan med fästadt afseende på det tillfälle, Riksdagens

år 1874 fattade beslut lemnade, att genom sammanbyggande af

vissa delar utaf de begge banorna vinna någon nedsättning af den i allt

fall höga anläggningskostnaden, Kongl. Maj:t föreslagit den senast församlade

eller 1875 års Riksdag att medgifva, antingen att den år 1873

beslutade tvärbanan måtte, hvad angick den dittills och ännu stridiga

sträckningen, dragas ifrån Torpshammar vester ut till Ange och derifrån i

nordvestlig riktning öfver Gällösundet och Östersund till Näskott

(Krokom); att den uppåt gående banan måtte sträckas från Hybo öfver

Wälje till Ange, samt att derjemte måtte byggas eu jernväg ifrån Gällösundet

i nordostlig rigtning till Håssjö, eller ock, i händelse framställningen

i förenämnda hänseenden icke i allo af Riksdagen bifölles, att den uppåt

gående stambanan måtte blifva dragen från Hybo öfver Wälje till Torpshammar

samt tvärbanan från Torpshammar öfver Håssjö, Dusnäsviken

och Östersund till Näskott.

Efter omförmälande af Kamrarnes år 1875 fattade skiljaktiga beslut

i anledning af berörda förslag, har Departementschefen vidare anfört,

bland annat, att något än vidare framstäldt förmedlingsförslag icke torde

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 62.

3

hafva utsigt att framdeles inom Riksdagen vinna afseende, och att

ovedersägligen det vore mest ändamålsenligt att för statens jernvägsbyggnader

i Norrland två hufvudrigtningar, deri ena vestlig och den

andra nordlig, blefve bestämda, utan att de begge banorna med hvarandra

hölles tillsammans längre, än som med h vard eras egentliga bestämmelse

kunde vara förenligt. Erfarenheten hade till fullo ådagalagt,

att dylika förmedlingslinier, i mån som befolkningen och industrien

vunnit i tillväxt och behofvet af lättnad i kommunikationerna låtit sig

kännas, allt mindre förmått tillfredsställa de skilda intressena, utan i

stället framkallat åstundan att åstadkomma nya jernvägslinier och manat

att för ändamålets vinnande samla och till det yttersta anstränga alla

till buds stående krafter. Hvad Norrland beträffade, funnes dock föga

anledning till det antagande, att, synnerligast inom de mera nordliga

delarne deraf med dess på vidsträckta marker spridda glesa befolkning,

företag i sådant syfte ännu på långliga tider skulle komma till stånd,

och desto mera angeläget syntes det vara, att redan vid jernvägarnes

första anläggande derstädes åt desamma gifva en sådan rigtning, att de,

hvar för sig, motsvarade och tillfredsstälde förenämnda två stora samfärdselintressen,

det vestra och det norra.

I betraktande deraf, att det förra alternativet i den nådiga propositionen

till 1875 års Riksdag icke syntes lemna någon billig önskan

ouppfyld eller kunna vinna någon väsentlig förbättring, hvad beträffade

den vestra hufvudlinien eller tvärbanan emellan Torpshammar och riksgränsen,

hade Kongl. Maj:t ock förklarat att, för underlättande af förbindelsen

emellan landet norr om Angermanelfven samt södra och mellersta

Sverige, det borde tillses, huruvida icke en jernvägslinie, som

vore på en gäng fullt tjenlig och mera gen, än någon af de dittills

ifrågasatta, kunde till vägabringas från Hybo i rigtning vester om Stödesjön

till förenämnda eif, antingen vid Sollefteå eller vid det öster derom

belägna Björkå. I följd häraf, och enär det möjligen vore att befara,

att betydande lokala svårigheter mötte för framdragande af en sådan

linie, och en noggrann rekognoscering alltså borde föregå blifvande

detaljundersökningar och utstakning, hade Kongl. Maj:t funnit godt i

nåder anbefalla Styrelsen öfver statens jern vägsbyggnader att till en

början låta verkställa en så beskaffad rekognoscering och okulär undersökning,

hvarigenom blefve möjligt med säkerhet bedöma huruvida en

i begge förenämnda hänseenden antaglig jernvägsförbindelse emellan de

angifna punkterna kunde erhållas, eller om derför uppstode svårigheter

af den art, att det blefve utan ändamål att anställa mera kostsamma

och tidsödande detaljundersökningar, hvarjemte den nådiga föreskrift

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 62.

blifvit lemnad, att undersökningen äfvenledes borde hafva till mål att

utröna, huruvida för den från Hybo utgående banan en lämpligare öfvergång

än den förut undersökta vid Torpshammar kunde utletas emellan

Stödesjön och Ange.

Genom en aflemnad promemoria med åtföljande handlingar hade af

Chefen för statens jernvägsbyggnader blifvit Departementschefen meddeladt,

att genom de verkställa undersökningarne visat sig, att hvarken

eomellan Stödesjön och Torpshammar eller emellan Torpshammar och

Ange någon punkt, mera tjenlig för öfvergång af Ljungan än de förut

undersökta, vore till finnandes samt att öfvergången vid Torpshammar

ej heller kunde i väsentlig mån förbättras; men att deremot de preliminära

undersökningarne lemnade skäl till det antagande, att ifrån

Ange eller någon i närheten deraf belägen nordligare punkt skulle

kunna utletas en tjenlig och så gen linie till Hässjö, att derigenom int)esparades

omkring 3 mil af den förut beräknade våglängden emellan

Ange och Håssjö, hvadan den med antagandet af det förra alternativet

i den Kongl. propositionen förenade olägenheten, att för det öfre Norrland

skulle i afseende på dess förbindelser söderut förorsakas en vägförlängning

af 3 mil 4,200 fot, kunde i det närmaste förfalla.

Då genom doen sålunda ifrågasatta linien utsigt yppat, sig att emellan

Hybo och Ange erhålla en jernvägsförbindelse, hvilken, på samma

gång den vore för de vestra orterna den mest fördelaktiga, tillika för

de nordöstra beredde en gen kommunikation med rikets hufvudstad och

sydligare provinser, under det linien Wälje—Torpshammar, hvilken bland

alla de ifrågasatta företedde den mest brutna profil och de största svårigheter

vid trafikerandet, icke vidare behöfde komma i betraktande,

hemstälde Departementschefen, att Byggnadsstyrelsen måtte erhålla nådig

befallning att så snart årstiden medgåfve låta anställa fullständiga

och detaljerade undersökningar för dragande af jernväg ifrån Ange eller

migon i granskapet deraf nordligare belägen tjenlig punkt fram emot

Ångermanelfven vid Sollefteå eller Björkå eller någon punkt emellan

dessa begge platser.

Först efter det resultatet af denna förrättning, hvilken, efter hvad

Utskottet inhemtat, blifvit af Kongl. Maj:t, med bifall till Departementschefens

hemställan, genom nådigt bref den 10 sistlidne Januari anbefald

och hvilken antagits kräfva tre till fyra månader, blifvit kändt,

och de vidare undersökningar, hvilka för utfinnande af andra tilläfventyrs

lämpligare linier kunde anses böra ega rum, blifvit verkstälda och

ärendet i öfrigt vunnit den fullständiga utredning som dess stora vigt

fordrade, vore enligt Departementschefens åsigt tiden inne att inhemta

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 62.

O

Riksdagens yttrande i afseende på sträckningen af den bana, hvilken i

fortsättning af den från Storvik utgående borde från den ostridiga punkten

Hybo mot norr utdragas. Med bestämmandet deraf kunde ock,

enligt hvad Byggnadsstyrelsens chef gifvit tillkänna, utan all olägenhet

anstå åtminstone till år 1877.

Beträffande åter den bana, hvilken skulle förena staden Sundsvall

med Näskott, kunde, för så vidt afseende framför allt borde fästas derå,

att banan erhölle den för denna sin bestämmelse mest lämpliga sträckning

och vid bestämmandet af densamma icke inginge en beräkning,

att den skulle utgöra kommunikationsled äfven emellan det öfre Norrland

och rikets sydliga och mellersta provinser, tvekan icke uppstå derom,

att den ifrån Torpshammar borde ledas öfver Ange, Gällösundet

och Östersund. Det vore redan visadt, att föreningsbanan, på detta

sätt till läget bestämd, blefve så gen som sig göra läte, och ibland alla

de ifrågastälda vore den äfven till anläggningen den minst kostsamma,

företedde de mest gynsamma lutningsförhållanden, berörde betydande

sjöar och vattendrag samt genomginge till ej obetydlig del odlade och

odlingsbara trakter.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt tillstyrkte Departementschefen

Kongl. Maj:t att till Riksdagen afgifva ofvan omförmälda nådiga

förslag.

Deremot har uti en inom Andra Kammaren väckt motion (N:o 129)

Herr F. Malmberg, med hvilken instämt Herrar G. Hceggströrn, P. Engman,

L. J. Fahlancler, C. E. Hjelm, P. A. Hellgrén, A. Bäckström, Anders

Larsson, Joll. Rutberg, Pehr Nilsson i Wittjerf och Hans Andersson, andragit,

att, såsom en motionen bilagd, till Lits, Stugun och Ragunda

jernvägskomitéer af enskild ingeniör afgifven rapport utvisade, nyare

under sistlidne sommar och höst på intresserade, enskilda personers bekostnad

verkstälda undersökningar gåfve vid handen, hurusom den genom

Kongl. Styrelsen för Statens jernvägsbyggnader gjorda utstakningen

af den östra linien, emellan Hybo öfver Torpshammar och Håssjö till

Krokom, kunnat betydligt förbättras, så att ej allenast alla de af Styrelsen

utlagda branta lutningar af 1 : 60 till 1 : 99, hvilka uppginge till en

sammanlagd längd af öfver 6 mil, kunnat minskas till lutningar ej öfverstigande

1 : 100, utan äfven, detta oaktadt, våglängden i sin helhet

minskas i rundt tal med en mil, hvaraf framginge, att denna linie skulle

blifva ej mindre än omkring 3 mil 22,000 fot kortare än det vestra alternativet

med bibanor och naturligtvis i proportion derefter billigare

att bygga, hvarjemte trafikkostnader och slitage äfven måste blifva betydligt

billigare än å den vestra, som enligt Kongl. Byggnadsstyrelsens

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stats-Utslcoltets Utlåtande N:o 62.

förslag skulle erhålla öfver 5 mil lutningar af 1 : 60 och öfver 4 mil

lutningar emellan 1:61 och 1 : 99.

Med åberopande såväl häraf som af åtskilliga motionen bilagda

statistiska uppgifter har motionären ansett, att stam- och tvärbanans

förening från öfvergången af Ljunga eif till Håssjö skulle medföra följande

fördelar, nemligen:

mindre anläggningskostnad för tvärbanan;

berörande af relativt mera odlingsbara, befolkade och för industriel

utveckling gynnade socknar än linien »Ange—Gällö»;

närmande till Ångermanelfvens stora handelsområde vid Hellgumsjön

på ett afstånd af 4 å 5 mil; då deremot banan vid Gällö vore

derifrån aflägsen 10 å 11 mil'';

minskande af byggnadskostnaden för Norrlands stambana vid en

blifvande fortsättning norrut;

beredande åt Ångermanland, Norr- och Westerbotten af en beqväm

och gen förbindelse med Westerhafvet samt möjlighet att använda Jemtlands

kalktillgångar, värdefulla och behöfiiga såsom förbättringsmedel

för dessa provinsers jordbruk;

befrämjande och underhållande af Norrlands önskvärda, gamla handelsförbindelse

med Stockholm;

möjliggörande af bibanors anläggande inom Ångermanland och norra

Jemtland;

mindre trafik- och underhållskostnad genom jemnare lutningar och

derigenom att endast en bibana — till Östersund —- behöfde trafikeras,

då deremot vestra alternativet förutsatte tvänne bibanor, den ena från

Ange till Torpshammar och den andra från Gällö till Håssjö; samt

en öfverlägsen trafikinkomst i kol och trävaror.

Med anledning häraf har Herr Malmberg föreslagit, att Riksdagen

måtte besluta, att den från Hybo uppåt gående statsbanan skall dragas

öfver Wälje till Torpshammar eller annan lämplig punkt i närheten deraf

samt vidare öfver Håssjö, Dusnäsviken, Skärhällsforssen till Näskott,

med bibana till Östersund, och att de 6 millioner kronor, Kongl. Maj:t

begärt för stam- och tvärbanans fortsättande år 1877, måtte användas

på bansträckningen Storvik—Hybo—Håssjö''—Näskott—Riksgränsen.

De tvänne, angående rigtningen af jernbanorna i Norrland sålunda

väckta förslag, motsvara i sjelfva verket hvar sitt af de utaf Kongl. Maj:t

vid senaste riksdag framlagda alternativ. Kongl. Maj:ts till innevarande

Riksdag aflåtna nådiga proposition innefattar nemligen det vid senaste

riksdag föreslagna förra eller vestra alternativ, ehuru med frånskiljande

derifrån af bandelarne Hvbo—Wälje—Ange och Gällösund—Håssjö; hvar
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 62.

7

emot Herr Malmberg'' i sin hemställan återupptagit Kongl. Maj:ts senare

eller östra alternativ, endast med den afvikelse, att han föreslår

bibana till Östersund i stället för direkt beröring.

I Kongl. Maj:ts förslag är således endast fråga om den s. k. tvärbanan;

hvaremot, om detsamma bifölles, afgörandet af den norra stambanans

sträckning skulle uppskjutas. Redan i denna omständighet finner

Utskottet betänkligheter möta mot bifall till Kongl. Maj:ts förslag.

Då fråga om fortsättning norrut af statens jernvägsbyggnader vid 1873

års riksdag förevar, uttalades af Kongl. Maj:t och godkändes af Riksdagen

derÖåsigt, att rättvisa och billighet mot Norrlands invånare bjöde

att göra dem i någon mån delaktiga af de fördelar, som genom anläggning

af stambanor beredts andra landsdelars befolkning, samt att de$

provinsiela afsöndring, som ett afskildt läge lätt nog framkallar, borde

undertryckas genom att sätta Norrland i en närmare och innerligare

förbindelse med det öfriga Sverige än hittills varit fallet. Med denna

af båda statsmakterna omfattade åsigt skulle det, enligt Utskottets förmenande,

illa stå tillsammans att nu, vid bestämmande af rigtningen för

de statsbanor i Norrland, hvilkas byggande under den närmaste tiden

ifrågakoinmer, tillgodose en ojemförligt mindre del af Norrland, men

deremot låta tills vidare bero med beslut och åtgärder, afsedda att

gagna den allra största delen af Norrlands befolkning.

Utom det att genom ett sådant, endast partielt afgörande af frågan

om statsbanorna i Norrland billigheten måhända skulle trädas för nära,

torde staten derigenom afstå från väsentliga fördelar, som kunde vinnas

genom att söka ernå ej blott, såsom nu blifvit af Kongl. Maj:t föreslaget,

de ursprungligen med den s. k. tvärbanan afsedda kommunikationsförbindelser,

utan äfven, och så vidt möjligt samtidigt, det vigtiga målet:

det norr om tvärbanans af Kongl. Maj:t föreslagna rigtning belägna

Norrlands förbindande med det öfriga Sverige äfven under tider, då

sjöfarten upphört. I statsrådsprotokollet omförmäles den möjlighet, som

genom 1874 års Riksdags beslut att bygga äfven tvärbanan bredspårig

blifvit beredd, att någon del af tvär- och stambanorna kunde till minskning

i ej blott anläggnings- utan äfven driftskostnaden blifva gemensam.

Att på sådant sätt, i och med tvärbanans byggande, föra äfven stambanan

så långt norrut som till Håssjö, kan ej vara annat än önskvärdt,

och att lemna utan afseende den minskning i anläggnings- och driftkostnaderna,

hvilken sålunda kan vinnas, torde så mycket mindre böra

tillstyrkas som jernvägsbyggandet i Norrland i allt fall kan för staten

medföra ej ringa uppoffring och den ökade väglängd, 3 mil 8,700 fot,

som, under antagande att Östersund direkt beröres, för transitofarten

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 62.

mellan Sundsvall och Trondhjem uppkommer genom banans dragande

öfver Håssjö, ej lärer vara af någon synnerlig betydelse på. en sträcka,

sådan som den mellan nämnda tvänne städer, utgörande, enligt vestra

alternativet, ej mindre än 43 mil 1,089 fot. För invånarne i norra delen

af Ångermanland, Westerbotten och Norrbotten åter medför det östra

alternativet en kortare väglängd söderut af 3 mil 4,200 fot, till Trondhjem,

om Östersund beröres med bibana, af 2 mil 24,300 fot, men, med

direkt beröring, af 1 mil 28,300 fot samt till Sundsvall af 7 mil 2,600

fot; hvarjemte vägen från Stockholm till Sundsvall genom detsamma

förkortas med 2 mil 34,600 fot. Den fördel, som genom vestra alternativet

beredes Sundsvall, för dess förbindelser vesterut, och en del af

Jern tian d, torde jemväl mera än motsvaras af de lättade kommunikationer,

som banans dragande öfver Håssjö medför för hela det öfriga Norrland,

helst ihågkommas bör, att till berörda del af Jemtland redan finnas

kommunikationsleder, bestående af goda landsvägar och segelleder,

hvaremot de orter, som kotnine att beröras af den östliga linien delvis

saknab alla tidsenliga kommunikationer.

A ena och andra sidan uppgjorda beräkningar öfver det ena eller

det andra alternativets större eller mindre trafikförmåga torde vara ganska

vanskliga att tillförlitligt bedöma, och äfven af den orsak ej kunna

utöfva ett afgörande inflytande att de äro till större delen uppgjorda

med afseende å en mindre rayon utefter banorna. Beträffande statens

jernvägsbyggnader i så vidsträckta och delvis så glest befolkade trakter

som de ifrågavarande bör dock en vidsträcktare synpunkt tagas för bestämmandet

af banornas rigtning och ej för mycket afseende fästas å

de närvarande förhållandena. En hufvudsak anser Utskottet vara, att

statsbanorna förläggas så att de föranleda anslutning till dem af bibanor

och dymedelst framkalla en beqväm och ökad trafik i de orter, der de

framgå.

I detta afseende tillerkänner Utskottet det östra alternativet ett

afgjordt företräde. Redan i den Kongl. Propositionen till 1873 års Riksdag

anmärktes, beträffande tvärbanans dragande norr ut till Håssjö och

först der vesterut, att, om från Håssjö anlades en bibana af omkring sex

mils längd till närmaste punkt vid Angermanelfven eller Sollefteå, skulle

de ifrågastälda banorna komma i beröring med fyra särskilda flodområden,

nemligen Ljusnans, Ljungans, Indalselfvens och Angermanelfvens,

hvilken förbindelse komme att mäktigt bidraga till höjande af trafiken

å dessa banor. Liknande anledningar till bibanors anläggande torde ej

på den vestra linien förefinnas.

Beträffande längd, kostnad och lutningsförhållanden å hvar särskild

s. 9 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 62.

9

ifrågasatt handel innehåller Utskottets till sistlidne års Riksdag afgifna

utlåtande N:o 88 en tabell, hvilken Utskottet anser sig böra här nedan

ånyo meddela, jemte erinran, att våglängden utgör, mellan Storvik och

Hybo 14 mil 22,900 fot, mellan Näskott och riksgränsen 13 mil 1,446 fot,

mellan riksgränsen och Trondhjem 9 mil 21,643 fot samt mellan Sundsvall

och Torpshammar 5 mil 20,800 fot:

Anläggnings-

Lutningar a

f

Baudel.

Våglängd.

kostnad, i

kronor.

1 : 60.

1: 61—79.

1 : 80—99.

A) Linien Hybo—Yälje—inge—Gällösund—Östersund—Näskott. med bibanor

inge—Torpshammar och Gällösund—Håssjö.

Hybo—Välje ..............

Välje—Ange ..............

Ange—Gällösund........

Gällösund—Östersund..

Östersund—Näskott.....

Ange—Torpshammar ..

Gällösund—Håssjö .....

Summa

3 mil 1-1,000 fot.

13.100

23.100

22.400

3,200

16,500

1.800

30 mil 22,100 fot

2,086,000

3.480.000

2,841,950

2,830,050

1.244.000

2.035.000

3.718.000

18,235,000

-I

9,900 fot.

1 mil 28,600 »

» 80 >,

4,560 »

20,380 »

22,500 »

5 mil 14,020 fot.

14,400 fot.

23.700 »

20,200 »

15.700 »

19,900 »

2 mil 21,900 fot.

8,300 fot,

5,700 »

9,120 »

12,670 »

8,800 »

19,500 »

1 mil 28,090 fot.

B) Linien Hybo—''Välje—Torpshammar—Håssjö—Dusnäsviken—Östersund
Näskott.

Hybo—Välje ...............

Välje—Torpshammar ...

Torpshammar—Håssjö ..

Håssjö—Dusnäsviken ...

Dusnäsviken—Östersund

Östersund—Näskott......

Summa

3 mil 14,000 fot.

6 * 31,000 »

7 » 2,800 »

4 » 32,400 »

3 . 3o,500 »

2 >» 3,200 »

28 mil 10,900 fot.

2,086.000

4.264.000

4.100.000

2.630.000

2.566.000

1.244.000

16,890,000

9,900 fot.

3 mil 14,000 »

1 » 15,200 »

12,900 »

1 » 6,600 »

4,560 »

6 mil 27,160 fot.

14,400 fot.

22,600 »

14,000 »

4,100 »

23,500 »

2 mil 6,600 fot.

8,300 fot

7.100 »

15,100 >

6.100 »

13,600 »

12,670 »

G) Linien Hybo—Välje—Torpshammar—Håssjö—Dusnäsviken
med

bibana till Östersund.

Hybo—Välje ...............

Välje—Torpshammar

Torpshammar—Håssjö .

Håssjö—Dusnäsviken ..

Dusnäsviken—Näskott..

Lith—Östersund ........

3 mil 14,000 fot.

31,000

2,800

32,400

6,700

20,800

2,086,000

4.264.000

4.100.000

2.630.000

3.236.000

1.079.000

9,900 fot.

3 mil 14,000 »

1 » 15,200 »

12,900 »

4,200 ^

21,000 »

14,400 fot.

22,600 »

14.000 »

4,100 »

12.000 »

4,000 »

I mil 27,170 fot.

-Näskott,

8.300 fot.

7,400 »

15,100 »

6,100 »

12,600 »

2.300 »

Summa 28 mil 35,700 fot, 17,395,000: — 6 mil 5,200 fot. 1 mil 35,100 fot. 1 mil 15,800 fot,

Bih. till Riksd. Prat. 1876. 4 Sami. 1 Afd. 31 Häft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Stat»-Utskottets Utlåtande N:o 62.

En jemförelse mellan den af Kongl. Maj:t vid denna riksdag föreslagna

och den af Herr Malmberg förordade sträckning blir naturligtvis

ej giltig med mindre„än att till den förra sträckningen läggas de bandelar,

Hybo—Välje—Ange samt Gällösundet—Håssjö, hvilka ingingo i

Kongl. Maj:ts förra alternativ vid senaste riksdagen, men om hvilka

Kongl. Maj:t för närvarande ej afgifvit något förslag. Genom antagande

af det östra alternativet blifva nemligen dessa två bandelar öfverflöd i <ra,

och äfven om de, på sätt i statsrådsprotokollet antydes såsom en möjlighet,

framdeles, derest det vestra alternativet i öfrigt skulle godkännas,

komme att utbytas mot någon eller några andra linier, har Utskottet

ingen anledning antaga, att dessa senare skulle blifva billigare än de

två nyssnämnda. Med inberäkning således af dessa två bandelar, visar sig

det resultat i afseende å längd och kostnad, som framgår af följande tabell:

Längd för trafiken mellan

Längd.

Kostnad.

Näskott

Håssjö

Håssjö

och

och

och

Hybo.

Hybo.

Näskott.

Mil.

Kronor.

Mil.

Mil.

Mil.

Torpshammar-—Ange —Gällösun- det—Ösfersund—Näskott.......

Hybo—Välje—Arme .......

30,6

18,235,000

21,1

20,5

12,9

Gällösundet—Håsjö ................

Hy bo—V älj e—T or pshammar—Hås- sjö—Dusnäsviken—Näskott

Bibana till Östersund ..........

Hy bo—Välj e—T orpsham mar—Hås-

29,0

1

17,395,000

27,4

17,3

10,1

sjö—Dusnäsviken—Östersund—

j 28,3

16,890,000

28,3

17,3

11,0

Näskott ..................

Såsom af Herr Malmberg i hans motion uppgifves, hafva under sistlidne

sommar och höst på vissa delar af den utaf honom förordade sträckning

undersökningar af enskild ingeniör verkstälts. Sedan de i anledning

af berörda undersökningar upprättade profiler och öfriga handlingar

till Utskottet aflemnats, hafva desamma underkastats granskning

af några bland Utskottets ledamöter, som ega särskilda kunskaper

i dylika frågor och haft biträde af tillkallade ingeniörer. Ehuru denna

granskning ej bestyrkt rigtigheten af Herr Malmbergs förmodan, att

väglängden skulle kunna med i rundt tal en mil förminskas, samt de

verkstålda undersökningarne ej heller synas kunna föranleda något nytt

s. 11 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 62.

11

förslag i afseende å banornas sträckning, framgår af desamma, att åtskilliga

förbättringar kunna göras å de på jernvägsbyggnadsstyrelsens

befallning utstakade linier och att på dem förekommande svårare lutningar

kunna i viss mån undvikas, ehuru kostnaden derigenom torde

komma att ökas. Detta oaktadt finner Utskottet sådana svårare lutningars

undvikande i hög grad önskvärdt, enär af bifogade, till Utskottet

aflemnade jemförande beräkning (Bil. Lit. A) framgår, hvilken

väsentlig skilnad i underhålls- och trafikkostnader lutningar 1 : 60 förorsaka,

jemfördt med lutningar 1 : 100.

Utskottet tillstyrkte vid sistlidne års riksdag enahanda beslut som

nu af Herr Malmberg föreslagits och har, såsom af ofvanstående framgår,

fortfarande hufvudsakligen samma åsigt. Då det östra alternativet

medför den minsta anläggningskostnaden, kortare väglängd på bansträckningen

i dess helhet samt de största fördelarne för flertalet af Norrlands

befolkning, och då derjemte genom antagande af detta alternativ ett slutligt

afgörande vinnes i afseende å så väl stambanan som tvärbanan samt

fortsatta jernvägsstrider för erhållande af nya stambanedelar härigenom

för den närmare framtiden undvikas, förordar Utskottet den i Herr Malmbergs

motion föreslagna sträckning, dock med en mindre förändring.

Med afseende nemligen derå, att Östersund är Jerntlands hufvudort,

att anläggandet af en bibana till nämnda stad förorsakar en ökad byggnadskostnad

af 505,000 kronor jemte olägenheten af en kostsam särskild

trafik samt att de ogynsamma lutningsförhållanden å linien Dusnäsviken—Östersund,

hvilka förnämligast föranledde sistlidne års Statsutskott

att föredraga en indirekt beröring af denna stad, torde kunna i

väsentlig mån undvikas genom uppsökande af en fördelaktigare terräng,

anser Utskottet sig böra föreslå, att Östersund direkt af statsbanan beröres.

Beträffande de framställningar, om hvilka Utskottet här ofvan sig

utlåtit, hemställer alltså Utskottet:

l:o

att Riksdagen måtte besluta, att den från Hybo

uppåtgående jernbanan skall dragas öfver Välje till

Torpshammar eller annan lämplig punkt i närheten deraf,

som medgifver beqvämare anknytning än Torpshammar

och af Kongl. Maj:t må bestämmas, samt vidare från

Torpshammar eller berörda punkt till Håssjö, äfvensom

att en jernbana skall dragas från Håssjö till Dusnäsviken

och derifrån öfver Östersund till Näskott, samt att

Riksdagen måtte, för fortsättande under år 1877, på sätt

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Stats Utskottets Utlåtande N:o 62.

Kongl. Maj:t lämpligast synes, af arbetena å så väl

ofvannämnda banor som banan mellan Storvik och Hybo

och mellan Näskott och riksgränsen — med rätt för

Kongl. Maj:t att närmare bestämma de orter, jernvägssträckningarne

skola genomgå och de ställen, de böra

beröra — ställa till Kongl. Maj:ts disposition, att under

år 1877 i Riksgäldskontoret lyftas, ett belopp af

sex millioner kronor.

B) Angående enskilda jernvägsanläggningar.

Uti de angående understödjande af enskilda jernvägsanläggningar väckta

motioner har blifvit föreslaget:

l:o) angående jernväg mellan

Näsviken och Sveg:

af Herr J. Brun i Första Kammaren

(motion N:o 31) och Herr

W. Farup i Andra Kammaren

(motion N:o 78):

att Riksdagen måtte, för anläggande

af en jernväg från

vestra ändpunkten af Hudiksvall—Forssa

jernväg vid Näsviken

af sjön Södra Dellen till

Sveg i Herjeådalen, 15,65 mil,

bevilja understöd medelst:

dels anslag utan återbetalnings
skyldighet

af...................................

dels lån på vanliga vilkor af...

2:o) angående jernväg mellan

Krylbo och Borlänge:

af Herrar Jan Andersson, Anders

Anderson i Nyckelby, Eric

Dofsén, Emil König sfel dt, C. Jo
Transport
-

Lån.

Anslag.

Summa.

2,000,000

—

1,000,000

—

| 3,000,000

2,000,000

—

1,000,000

—

3,000,000

—

s. 13 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 62.

13

Lån.

Anslag.

Summa.

Transport

lianson och C. F. Toll (motion i

Andra Kammaren N:o 142):

att Riksdagen måtte för an- läggning af en jernbana mellan

Krylbo "och Borlänge, jemte en

bibana till Bispbergs gruffält,

bevilja helst ett anslag, stort

kronor en million, utan äterbe- talningsskyldighet samt såsom

låneunderstöd 1,800,000 kronor,

eller, om detta förslag icke skulle

kunna antagas, ett låneunderstöd

af 2,800,000 kronor, på vilkor

som Riksdagen behagade be-

2,000,000

1,000,000

3,000,000

stämma...............................................

3:o) angående jernväg mellan

Malung och Källbäcken:

af Herr E. D of sen inom An- dra Kammaren (motion N:o 152):

att Riksdagen måtte för an- läggande af en jernbana från

Malung antingen till Källbäcken

eller Bysjön bevilja statsanslag

till ~U enligt de i de alternativa

kostnadsförslagen upptagna kost- nadssummor, allt efter den sträck- ning, som kunde pröfvas vara

den ändamålsenligaste och der- med bereda den största fördelen.

Då de beräknade kostnads- summorna uppgå till respektive

2,000,000 kronor och 2,260,000

kronor, allt efter som banan

1,800,000

1,000,000

2,800,000

Transport

3,800,000

—

2,000,000

—

| 5,800,000

—

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Stats-Utsicoltets Utlåtande N:o 62.

Transport

droges till Bysjön eller Källbäcken,

skulle, i senare fallet, det

begärda statsbidraget, som af

Utskottet antagits vara af motionären

föreslaget att utgå såsom

lån, utgöra .......................................

Lån.

Anslag.

Summa.

3,800,000

1,506,666

66

2,000,000

5,800,000

1,506,666

66

4:o) angående jernväg mellan

Tenhult och Göteborg:

af Herrar C. Ribbing i Första

Kammaren (motion N:o 29) och

Grefve E. Sparre i Andra Kammaren

(motion N:o 106):

att Riksdagen, för anläggande

af en jernväg från Tenhult eller

annan lämplig punkt på stambanan

öfver Tabergs bergslag

genom Jönköpings, södra delen

af Elfsborgs samt Göteborgs och

Bohus län till Göteborg med utgrening

till Jönköping, ville såsom

lån anvisa ett till omkring

/3 af anläggningskostnaden be
räknadt

belopp af...........................

på de vilkor, som för beviljande

af lån till jernvägsanläggningar

bestämdes.

12,000,000

12,000,000

5:o) angående jernväg mellan

Borås och Warberg:

af Herr A. Börjesson, med

hvilken Herr A. Ohlson instämt

(motion i Andra Kammaren N:o

81): ___

Transport 117,306,666)66(2,000,000

19,306,666)66

s. 15 Kontrollera mot PDF

/

Stats-Utskottets Utlåtande N:o ti2.

15

Lån.

Anslag.

Summa.

Transport

att för anläggande af en bred- spårig bana af omkring 8 mils

längd från Warberg till Borås,

som beräknats kosta ungefär

4,500,000 kronor, måtte af Riks- dagen anvisas såsom lån, ränte-

17,306,666

66

2,000,000

19,306,666

66

fritt under byggnadsåren ............

6:o) angående jernväg mellan

Göteborg och lämplig punkt vid,

jernväg i Skåne:

af Herrar F. W. Leijonancker,

1. Wallberg, P. von Möller och

C. Hammar (motion i Första

Kammaren N:o 30):

att Riksdagen måtte på något

af här nedan anförda alternativa

sätt understödja anläggning af

en bredspårig jernväg från Gö- teborg, genom Hallands hela

längd, till Engelholm eller annan

punkt på Engelholm—Ästorps- banan eller, om så skulle finnas

fördelaktigare, till Helsingborg,

af en längd i förra fallet af 20,4 mil

och i senare, eller till Helsing- borg, af omkring 23 mil, nemligen:

a) Så som Hallands landsting

begärt: ett lån af % af jernvä- gens beräknade anläggningskost- nad, räntefritt under byggnads- tiden, samt ett anslag utan åter- betalningsskyldighet af l1 !i mil- lion kronor;

3,000,000

3,000,000

Transport

20,306,666 66

2,000,000

22,306,66 6

66

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 62.

Lån.

Anslag.

Summa.

Transport

b) ett lån till ett belopp af

450,000 kronor per mil, på bil- liga vilkor; eller

c) statens garanti å 4 eller

högst 5 procent ränta å ett låne- belopp af 500,000 kronor per mil;

hvarjemte uti en af Herrar

Carl Tf var sson, C. A. Jönsson, A.

Ohlson, S. B. Bruhn, A. M. Lund- berg och I. Lyttkens inom Andra

Kammaren väckt motion (N:o

119) föreslagits:

att Riksdagen, till befrämjande

af en jernvägsbyggnad med 4,8 3

fots spårvid, utgående från någon

lämplig anknytningspunkt vid

jernväg i Skåne och sträckande

sig genom Hallands hela längd

till staden Göteborg, ville på

ändamålsenligt sätt lemna erfor- derligt bidrag, i hvilket hänse- ende motionärerne hemstält, att

den af Hallands landsting utta- lade önskan måtte villfaras och

således 1,500,000 kronor stats- anslag utan återbetalningsskyl- dighet och två tredjedelar af

byggnadskostnaden såsom lån på

billiga vilkor beviljas det bolag,

som utför ifrågavarande jern- vägsbyggnad.

Då kostnaden är, enligt en

af landstinget till Kongl. Maj:t

ingifven underdånig ansökning

20,306,666

66

2,000,000

22,306,666

66

Transport

20,306,666

66

2,000,000

—

22,306,66666

s. 17 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 62.

17

Transport

om statsbidrag, beräknad till

675.000 kronor för hvarje mil,

hvilket för 23 mil skulle utgöra

15.525.000 kronor, äro således

genom omförmälda motioner begärda

ett lån af..............................

och ett anslag af ...........................

7:o) angående jernväg mellan

Helsingborg och Höganäs:

Af Herr Sven Andersson inom

Andra Kammaren (motion N:o

136):

att, för anläggning af jernväg

mellan Helsingborg och Engelholm

med sid obana till Höganäs,

hvilken jernväg beräknats kosta

omkring 2,000,000 kronor, Riksdagen

ville bevilja ett lån motsvarande

två tredjedelar af anläggningskostnaden

eller...............

mot högst fem procent ränta och

för öfrigt på de vilkor, som Riksdagen

kunde finna för godt bestämma,

med skyldighet för bolaget

att medelst aktieteckning

anskaffa den återstående tredjedelen.

8:o) angående jernväg dels mellan

N orsholms station och sjön

Risten och dels mellan Norrköping

och Gamleby:

af Herr N. Fosser (motion i

Andra Kammaren N:o 109):

Transport

Bih. i/ll Jtilesd. Prat. 187(i. 4 Samt. 1 Afd. 31 Haft.

Anslag.

Samma.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 62.

Transport

a) att det bolag, som bildat

sig under benämning Norsholm—

Ristens kommunikations-aktiebolag

och har för ändamål att

anlägga jernväg mellan Norsholms

station på Östra stambanan

och sjön Risten, måtte, på

de vilkor Riksdagen kunde finna

lämpligt närmare bestämma och

derest bolaget anlade en 3 fots

jernväg från Norsholm till Bersbo,

en bana från Westervik till

mötes, erhålla ett lån motsvarande

V3 af anläggningskostnaden,

eller......................................................

samt b) att det bolag, som

bildade sig för att till en början

på sträckningen mellan Norrköping

och Gamleby anlägga

jernväg med 3 fots spårvidd

mellan Norrköping och Waldemarsvik,

måtte, på de vilkor

Riksdagen kunde finna lämpligt

närmare bestämma, erhålla ett

lån, motsvarande % af anläggningskostnaden,

eller...................

hvarjemte, beträffande särskildt

den under mom. b) här ofvan

omförmälda jernväg, Herrar J.

G. Granlund och J. P. Nilsson

i en inom Andra Kammaren väckt

motion (N:o 134) hemstält,

att emot de vilkor, Riksdagen

kunde finna lämpligt bestämma,

Transport

Lån.

Anslag.

Summa.

31,989,999

99

3,500,000

35,489,999

99

800,000

—

—

-—

800,000

—

2,300,000

—

—

—

2,300,000

—

35,089,999

99

3,500,000

—

38,589,999

99

s. 19 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 62.

19

Lån.

Anslag.

Summa.

Transport

måtte, såsom understöd för en

smalspårig jernväg från Norr- köping öfver Söderköping till

Waldemarsvik med framtida ut- sträckning till Gamleby, anslås

ett belopp, motsvarande hvad till

andra enskilda jernvägsanlägg- ningar, jemförliga med denna,

blefve af Riksdagen beviljadt.

9:o) angående jernväg dels från

Hultsfreds station till West ervik

och dels från Westervik öfver Åt- vidaberg till Bersho:

af Herrar E. Carleson (motio- ner i Första Kammaren N:is 39

och 40) samt G. Maechel (motio- ner i Andra Kammaren N:is 147

och 148):

att det bolag, som bildat sig

under benämning Hultsfred—

Yesterviks jernvägs-aktiebolag,

med ändamål att anlägga jern- väg af tre svenska fots spårvidd

mellan Hultsfreds station på Näs- sjö—Oskarshamnsbanan till We- stervik eller närheten deraf, måtte

på de vilkor, Riksdagen kunde

finna lämpligt att närmare be- stämma, erhålla ett lån, motsva- rande ''ii af beräknade anlägg-

35,089,999

99

3,500,000

38,589,999

99

ningskostnaden, eller högst.........

samt att det bolag, som blifvit

bildadt för att i fortsättning af

jernvägen från Hultsfreds station

2,200,000

2,200,000

Transport

37,289,999

99

3,500,000

—

40,789,999

99

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 62.

Lån.

Anslag.

Summa.

Transport

till Westervik åstadkomma en

jernväg, med tre svenska fots

spårvidd, från sistnämnde stad

öfver Åtvidaberg till Bersbo i

Linköpings län, måtte på de vil- kor, Riksdagen kunde finna lämp- ligt närmare bestämma, erhålla

ett lån, motsvarande två tredje- delar af beräknade anläggnings-

37,289,999

99

3,500,000

40,789,999

99

kostnaden, eller högst ..................

10:o) angående jernväg mellan

Wieslanda och sjön Bolmen:

af Herrar Jöns Pehrsson och

C. I. Bengtsson, med hvilka Her- rar Ed. V. Meyer, Carl Magni

L. J. Larson, J. Sandstedt, Ola

Mattsson och Bars Månsson in- stämt (motion i Andra Kamma- ren N:o 124):

att Riksdagen måtte såsom

låneunderstöd till Wieslanda—

Bolmens jernvägs-aktiebolag för

anläggning af en jernväg med

3,39 fots spårvidd från Wies- landa jernvägsstation till Ljung- by köping och vidare till stran- den af sjön Bolmen anvisa ett

2,400,000

2,400,000

amorteringslån af.........................

motsvarande hälften af den till

1,500,000 kronor beräknade an- läggningskostnaden, att af bola- get tillgodonjutas på möjligen

billigaste vilkor;

750,000

750,000

Transport

40,439,999 99 3,500,000

—

43,939,999

99

s. 21 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 62.

21

Transport

och ll:o) angående jernväg

mellan Wisby och Hemse med

bibanor till Rone och Klintehamn:

af Herrar A. J. Lytli, Petter

Larsson och Ernst Leijer (motion

i Andra Kammaren N:o 113):

att Riksdagen till understöd

för anläggande af en jernväg

mellan Wisby och Hemse täcktes

bevilja ett anslag, motsvarande

Vi af banans beräknade anläggningskostnad,

d. v. s. ett

belopp af i rundt tal.....................

samt att Riksdagen ville äfvenledes

bevilja ett anslag, motsvarande

''A af anläggningskostnaderna

för bibanor till Rone och

Klintehamn, med..............................

som kunde ställas till Kongl.

Maj:ts disposition att på Gotländska

jern vägsbolagets framställning

användas när Kongl.

Maj:t funne teckningen betryggande.

Summa kronor

Lån.

Anslag.

Summa.

40,439,999

99

3,500,000

43,939,999

99

—

•—

285,000

—

285,000

---

—

112,000

—

112,000

—

40,439,999

99

3,897,000

—

44,336,999

99

Härjemte har föreslagits:

12:o) af Herr E. Frisk (motion i Första Kammaren N:o 32):

att Riksdagen behagade ställa till Kongl. Maj:ts disposition, till understöd

för enskilda jernvägsanläggningar, ett extra anslag af femton

millioner kronor, att utgå under fem år med tre millioner årligen under

åren 1877—1881 och på enahanda vilkor, som vid 1871 års riksdag bestämdes;
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Stata-Utskottets Utlåtande N:o 62.

13:o) af Herr A. Gumcdius (motion i Andra Kammaren N:o 17):

att, i nära likhet med beslutet år 1871 och på samma grunder som

då, till låneunderstöd för enskilda jernvägsanläggningar måtte beviljas

och till Kongl. Maj:ts förfogande ställas ett extra anslag af tio millioner

kronor, att utgå under fem år med två millioner under hvartdera af

åren 1877, 1878, 1879, 1880 och 1881, å hvilket anslag Kongl. Maj:t

skulle ega att när som helst anvisa understödsbelopp, att utgå med

högst de här ofvan för hvarje år bestämda belopp;

samt 14:o) af Herr J. É. Åkeson Lundegård (motion i Andra Kammaren

N:o 68):

att Riksdagen måtte för sin del besluta, ettdera att i sammanhang

med upplåning för statens egna behof borde företagas sådan till utsträckning

och belopp, att emot fullgoda säkerheter lånebidrag utan hvarje

uppoffring från statens sida kunde tillhandahållas deraf behöfvande och

allmännyttiga större jernvägs- och hamnbyggnadsföretag, eller ock att

staten med garanti för kapital- och räntebetalning måtte understödja

och befordra upptagande af obligationslån, hvilka, af regeringen tillåtna,

erbjöde full säkerhet för återbetalning samt verkliga fördelar till utvidgande

af landets kommunikationsanstalter.

Vid öfvervägande af de sålunda gjorda framställningarne om understöd

åt enskilda jernvägsanläggningar, har Utskottet i första rummet

haft att utreda, huruvida skäl för staten förefinnas att fortfarande understödja

det enskilda jern vägsbyggandet i landet och, i sådant fall, med

huru stort belopp, på hvilket sätt och under hvilka vilkor ett sådant

understöd borde lernnas; och har Utskottet i sammanhang härmed tagit

del af de medelst protokollsutdrag till Utskottet hänvisade yttranden,

hvilka i Första Kammaren vid remissen af en bland ofvan omförmälda

motioner afgåfvos.

Att förbättrade kommunikationer, och särskildt jernvägar, äro ett af

de mäktigaste medlen för höjande af ett lands förkofran, är ej blott ett

ofta upprepadt påstående, utan torde numera vara ett så fullständigt

ådagalagdt faktum, att någon bevisning derför ej lärer vara erforderlig,

fetaten har ock hittills, i öfverensstämmelse med denna uppfattning, verksamt

befrämjat det enskilda jernvägsbyggandet här i landet och dermed

icke allenast gagnat landets utveckling i dess helhet, utan äfven tillgodosett

sitt eget intresse, då stambanorna visat sig lemna ett fördelaktigare

ekonomiskt resultat i den mån bibanor tillfört dem ökad trafik.

Något äfventyr för staten har, att döma efter den hittills vunna

erfarenheten, ej varit med dess försträckningar till enskilda jern vägsbolag

förenadt, om än undantagsvis betalningen en och annan an
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 62.

23

nuitet blifvit i någon mån fördröjd; tvärtom har den granskning, som

Riksdagens revisorer verkstält, gifvit vid handen att flera af de med

statslån understödda jernvägsbolagen leinnat så fördelaktigt resultat, att

på grund deraf revisorerne ansett sig böra göra framställning om annuiteternas

ökande.

Ej heller torde man behöfva frukta att förhållandet för framtiden

skall blifva sämre, då jernvägarnes förmåga att lemna nöjaktig afkastning

af i dem nedlagda kapital bör tilltaga i bredd med landets fortgående

utveckling och det för öfrigt, när staten med lån understödjer enskilda

jernvägar, måste förutsättas, att icke andra komma deraf i åtnjutande

än sådana, som anses kunna erbjuda tillräcklig säkerhet för den emottagna

låneförsträckningen.

Ö O

Vidare torde icke böra lemnas utan afseende, att staten genom att

nu upphöra med enskilda jernvägsanläggningars understödjande knappast

skulle kunna anses hafva fullt billigt behandlat de orter eller landsdelar,

hvilka vore beredda att kraftigt bidraga till åstadkommande af jernvägsförbindelser,

lika gagnande för det allmänna, lika förtjenta af understöd

som de med sådant redan gynnade banor, men hvilka, derigenom att

staten undandroge det enskilda jernvägsbyggandet sitt allt hittills så

gagneliga biträde, sattes ur stånd att erhålla kommunikationer, som för

deras täflan med andra orter vore nödvändiga. Ty det är en naturlig

egenskap hos jernvägarne, att medan de kraftigt föra framåt de orter,

som eg a dessa de yppersta medel till samfärdsel, verka de tillbakahållande

på de orter, som samtidigt måste undvara dem.

Om det således i allmänhet ej synes vara med någon risk för staten

förena dt att såsom hittills med statsbidrag befrämja enskilda jernvägsanläggningar,

utan fastmer klokhet och billighet, tala för att dermed

fortsätta, torde, om ej några särskilda skäl föreflnnas för ett motsatt

tillvägagående, det nu så mycket mindre vara välbetänkt att upphöra

med dylika understöds beviljande, som statens finansiela ställning och

kredit göra det möjligt att utan någon uppoffring lemna sådana statsbidrag

och de många, från olika håll gjorda framställningarne om anvisande

deraf, nogsamt bevittna, att behof af understöd till enskilda

jernvägsanläggningar förefinnes, antagligen i högre grad än år 187], då

understöd för enahanda ändamål senast af Riksdagen anvisades.

Såsom skäl mot fortsatt beviljande af statsbidrag till enskilda jernvägar

har hufvudsakligen anförts, dels att detsamma skulle stå i strid

mot en nödig omvårdnad om vår statskredit, dels ock att ett behörigt

aktgifvande på den närvarande ekonomiska ställningen och industriens

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 62.

behof fordrade att icke för närvarande med anslag eller lån uppmuntra

nya enskilda jernvägsföretag.

För Utskottet synes det vara eu öfverdrifven farhåga, att statskrediten

skulle kunna skadas, om medel inom måttliga gränser af staten

upplånas och sedermera såsom lån utlemnas för utförande af sådana enskilda

jernvägar, som afse att verksamt befordra landets utveckling och

välmåga; den hittills vunna erfarenheten lärer snarare lemna stöd för

det antagande, att hvad som med klok beräkning göres för att befordra

landets framåtskridande, stärker statens kredit.

Hvad åter landets ekonomiska ställning och industriens behof af

förlag vidkommer, torde det vara obestridligt, att om de orter, som

genom saknad af jernvägsförbindelser finna sig tillbakasätta och oförmögna

af en täflan med sådana, som erhållit fördelarne af jernvägar,

nu skulle lemnas utan understöd från statens sida, detta förhållande

kunde tvinga dem att antingen uppträda på den inhemska lånemarknaden

eller ock kasta sig i händerna på utländska jernvägsentreprenörer,

i båda fallen på sådana vilkor, som tvifvelsutan koinine att menligare

inverka på den allmänna ekonomiska ställningen och möjligen

äfven på räntefoten än om staten, förmodligen i utlandet, förmedlade

jernvägsbolagens behof af lån till jernvägsföretagens utförande. Befaras

bör ej heller att de belopp, som af jern vägsbolagen sjelfva, såsom inbetalning

för tecknade aktier, tillsläppas, skola alltför känbart inverka

på tillgången af rörelsekapital, då betydligt mera och således jemväl

en afsevärd del af de summor, som genom statens upplåning erhållas,

utgår såsom betalning till de vid jernvägsbyggnaderna anstälde arbetare

och för inom landet tillverkad materiel.

De väsentligaste invändningar, som mot ett fortsatt beviljande af statsbidrag

till enskilda jernvägsanläggningar blifvit anförda, äro således icke

af beskaffenhet att Utskottet kunnat tillmäta dem någon afgörande vigt

eller betydelse; men deremot förefinnas, utom de ofvan af Utskottet

framlagda allmänna skälen, just för det närvarande särskilda orsaker,

hvarför ett upphörande med sådana bidrags beviljande sannolikt komrne

att verka skadligt.

För bedömandet af denna fråga har Utskottet ansett det vara angeläget

att erfara till hvilken grad kapital och arbete under de senare

åren för enskilda jernvägars byggande tagits i anspråk, och Utskottet

har derför från enskilda och bolag, hvilka under de senaste fem åren

från och med 1871 verkstält jernvägsbyggnader, införskaffat uppgifter i

berörda afseende. Dessa uppgifter, hvilka blifvit af några ledamöter

inom Utskottet, som ega speciela insigter i hithörande frågor, granskade

s. 25 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 62.

25

och sammanförda, ådagalägga det förhållande, som utvisas af bifogade

tablå (Bil. Lit. B).

Af densamma framgår, att på enskilda jernvägar nedlagts:

under år 1871............................... Kronor 2,206,347: —

» » 1872................................. » 13,157,732: —

» » 1873................................ » 34,193,062: —

» » 1874................................. » 44,313,272: —

samt » » 1875................................ » 28,299,382: •—

Till fullbordande åter af de enskilda jernvägsanläggningar, hvilka

för närvarande äro under arbete, erfordras, approximativt uträknadt och

i runda tal:

under år 1876................................ Kronor 20,000,000: —•

» » 1877................................ » 15,000,000: —

» » 1878................................. » 8,000,000: —

» » 1879............................... » 4,000,000: —

» » 1880............................... » 3,000,000: —

Dessa siffror anser Utskottet otvetydigt utvisa, ej mindre, att jernvägsbyggandet

här i landet utvecklat sig i ett sådant omfång, att detsamma

dels i och för sig sjelft blifvit och dels, för förfärdigande af

jernvägsmateriel och dylikt, framkallat en industri af den betydenhet

och användande, såsom tablån jemväl angifver, af arbetskraft i den

myckenhet, att det redan derför, oafsedt de fördelar lättade kommunikationer

medföra, vore högeligen att beklaga om arbetet å jernvägsanläggningar

under den närmare framtiden komme att allt för mycket

inskränkas, hvilket otvifvelaktigt skulle inträffa, om understöd ej af

staten lemnades, än äfven att, å andra sidan, jernvägsbyggandet, om än

understundom sträckt längre än försigtigheten måhända bort medgifva,

redan visat en sådan tendens till nedgående, att deraf de farhågor,

hvilka det forcerade byggandet ingifvit, böra hafva blifvit lugnade och

att, om förhållandet skulle påkalla någon särskild uppmärksamhet från

statens sida, denna visserligen ej i sådant fall borde kunna gå i en rigtning,

som afsåge att allt för mycket försvåra och minska anläggningar

af ifrågavarande beskaffenhet.

Under dessa förhållanden vore det enligt Utskottets förmenande i

sanning oförenligt med det allmännas fördel, om medel skulle saknas till

utförande af sådana nya jernvägsanläggningar, hvilka kunde på ett verksamt

sätt befrämja utvecklingen af landets näringsliv Men detta skulle

sannolikt blifva händelsen, om staten helt och hållet undandroge de

Bih. till Riksd. Prof. 1876. 4 Sami. 1 Afd. 31 Iläft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Stats-Utskoltets Utlåtande N:o 62.

enskilda jernvägsbolagen sitt understöd, och, om banorna icke dess

mindre komme till utförande, kunde detta endast ske med sådana uppoffringar

från aktieegarnes sida, som för desse kunde blifva ruinerande

och i väsentlig mån förminskade det gagn, som eljest af jernvägarne

skulle det allmänna beredas.

Enligt en Utskottet lemnad uppgift innehade de enskilda bankerna

och kreditaktiebolagen under sistlidne Oktober månad öfvertagna och

inköpta jernvägsobligationer till belopp af omkring 21,400,000 kronor,

hvilket antagligen ej sedermera undergått någon synnerlig förändring.

Häri äro likväl ej inberäknade de säkerligen ganska betydliga belopp

dylika obligationer, hvilka af enskilde bankirer innehafvas. Det torde

vara obestridligt, att i marknaden redan finnes så pass stort förråd af

jernvägsobligationer och att för deras fasta placering för närvarande

möter så mycken svårighet, att det för jernvägsbolag knappast lärer

vara möjligt att annorlunda än på allt för betungande vilkor sjelfva

genom upptagande af obligationslån anskaffa behöfliga medel. Med fullt

fog synes då det anspråk kunna framställas, att staten, som utan svårighet

eller uppoffring kan bereda tillgång till dessa medel, med användande

af sin större kredit bidrager dertill att för landet nödiga och

nyttiga jernvägsföretag komma till stånd.

Det belopp, som år 1871 för berörda ändamål af Riksdagen anvisades

för de fem åren 1872—1876, utgjorde tio millioner kronor. Med

afseende på det nuvarande större behofvet och de i viss mån högre

arbetskostnaderna, anser Utskottet sig nu ej böra föreslå ett lägre belopp

än femton millioner kronor, att utgå under åren 1877—1881, dock

ej med lika andel hvarje år, utan jemkadt efter de summors storlek,

som, på sätt ofvan blifvit angifvet, komma att för redan påbörjade jernvägsanläggningar

användas, så att, då dessa summor äro större, ett

mindre belopp af det föreslagna nya anslaget anvisas, och tvärtom.

Utskottet anser derför anslagsbeloppet böra på de särskilda åren fördelas

sålunda, att deraf komme att utgå:''

O

under

år

1877...........

......................... Kronor

2,000,000

—

»

))

1878...........

»

2,000,000

—

))

))

1879...........

...................... ))

3,000,000

—

»

))

1880...........

..................... »

4,000,000

—

samt »

»

1881...........

»

4,000,000

—

Summa Kronor

15,000,000

—

Enligt denna fördelning och under antagande, att aktieegarnes tillskott

komme att utgöra en tredjedel af anläggningskostnaden och hälften

s. 27 Kontrollera mot PDF

Stats-UtsJcottets Utlåtande N-.o 62.

27

af ofvan föreslagna statsunderstöd, skulle för redan påbörjade samt för

nya med statsbidrag understödda enskilda jernvägstöretag komma att

utgifvas:

under år 1877.................................. Kronor 18,000,000: —

» » 1878 .................................. » 11,000,000: —

» » 1879 ................................ » 8,500,000: —

» » 1880................................... » 9,000,000: —

och » » 1881.................................... » 6,(T00,000: —

Utskottet tvekar ej att uttala den öfvertygelse, att dessa utgiftssummor,

med landets nuvarande utveckling, icke kunna hafva någon

menlig inverkan på den ekonomiska ställningen, helst antagligen endast

en del af dem korame att inom landet upptagas, men en större del

säkerligen att åter der utgifvas.

.1 afseende på sättet för understöds meddelande synes intet skäl

förefinnas att frångå det år 1871 af Riksdagen bestämda, eller att dylika

statsbidrag meddelas blott såsom län och till högst två tredjedelar af

anläggningskostnaden. Endast mot återbetalningsskyldighet kan nemligen

staten lemna ett understöd, tillräckligt stort att de dermed afsedda förmåner

kunna ernås, och genom statsbidragets bestämmande till högst

två tredjedelar beredes, å ena sidan, säkerhet derför att det understödda

företaget verkligen är af den beskaffenhet att genom dess utförande ett

för det allmänna och landets näringslif nyttigt ändamål vinnes, alldenstund

det är fullt antagligt, att enskilde aktietecknare och kommuner

icke vilja, utom ansvarigheten för statslånet med dess företrädesrätt till

annuitetsliqvid ur bolagets inkomster, af egna medel tillsläppa en så

betydlig andel af kostnaden som en tredjedel, om icke företaget är för

orterna af stort gagn. A andra sidan torde anskaffandet af denna tredjedel

icke komma att öfverstiga enskilde personers eller kommuners inom

landet krafter, och i följd deraf jernvägsföretaget kunna komma till stånd

utan anlitande af utländskt delegareskap, hvaraf skulle kunna följa en

skadlig inblandning af främmande intressen och förvecklingar af åtskilliga

slag, som ej på förhand kunna förutses. Ej heller torde vara

skäl att frångå 1871 års Riksdags beslut att ställa det då beviljade

anlagsbeloppet till Kongl. Maj:ts disposition, hvarigenom största säkerhet

torde vinnas, att de jernvägsardäggningar, till hvilkas utförande

statsbidrag blifvit eller blifva begärda, kunna bedömas efter den vigt,

de hafva för landets jernvägssystem i dess helhet, och att deras större

eller mindre rätt att af statsbidrag komma i åtnjutande varder noggrant

utrönt. Vid pröfning af kostnadsförslag och arbetsplan har

Kongl. Maj:t ock tillfälle tillse, att jernväg, som erhåller statsunderstöd,

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 62.

anlägges och bygges på ett sätt, som fullt motsvarar det ändamål, hvarför

densamma ansetts böra komma till stånd och af staten understödjas,

men jemväl att kostnadsförslaget ej är upprättadt högre än att det beräknade

beloppet af aktietecknarnes tillskott verkligen kommer att för

anläggningens utförande erfordras och utgå.

I afseende å öfriga vilkor för statsbidrags erhållande, utöfver de

redan omförmälda, att understöden ansetts böra utgå endast såsom lån

och till högst tfa tredjedelar af anläggningskostnaden, har Utskottet

funnit de af 1871 års Riksdag meddelade, i dess underdåniga skrifvelse

N:o 70 intagna bestämmelser böra vidhållas. De få tillägg till desamma,

Utskottet ansett sig böra föreslå, afse uteslutande beredande af

något större säkerhet beträffande arbetets utförande samt fullgörandet

af aktietecknarnes inbetalningar och bolagets förbindelser.

Af de mera detaljerade föreskrifter, Kongl. Maj:t meddelat vid beviljande

af understöd utaf det år 1871 anvisade anslag till enskilda jernvägsanläggningar,

har Utskottet tagit del; och synes statens rätt och

intresse vara genom desamma väl tillgodosedda. Jemväl har Utskottet

tagit kännedom om innehållet af åtskilliga af Kongl. Maj:t efter nämnda

tid i nåder meddelade jernvägskoneessioner samt inhemtat, att vid koncessionerande

under de senare åren af sådana banor, hvilkas förvärfvande

i en framtid ansetts kunna för staten ifrågakomma, Kongl. Maj:t förbehållit

staten rätt att efter viss tid och på vissa vilkor till sig lösa

banan; en rättighet, hvarvid staten enligt Utskottets åsigt äfven framdeles

i likartade fall bör bibehållas.

På grund af hvad ofvan anförts, hemställer Utskottet:

2:o

att, med anledning af ofvan omförmälda motioner,

Riksdagen måtte till låneunderstöd för enskilda

jernvägar bevilja och ställa till Kongl. Maj:ts disposition

ett extra anslag af femton millioner kronor, att

utgå under fem år, med två millioner kronor under

år 1877, två millioner kronor under år 1878, tre

millioner kronor under år 1879 samt fyra millioner

kronor under hvartdera af åren 1880 och 1881, å

hvilket anslag Kongl. Maj:t må ega att när som helst

till understödjande af nya, ännu ej påbörjade enskilda

jernvägsanläggningar, anvisa af Kongl. Maj:t beviljade

understödsbelopp, att utgå med högst de här ofvan för

s. 29 Kontrollera mot PDF

Siats-Utskottets Utlåtande N:o 62.

29

hvarje år bestämda belopp samt i enlighet med följande

vilkor och bestämmelser:

l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas

af Kongl. Maj:t, som ock närmare bestämmer de ställen,

hvilka jernväg skall beröra; varande det lånesökande

bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnader

för möjligen erforderliga besigtningar, extra biträdens

användande med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsförslagets

och arbetsplanens granskning föranledas;

2:o) att låneunderstödet må utgöra högst två tredjedelar

af anläggningskostnaden efter det faststälda kostnadsförslaget

samt lyftas i mån af arbetets fortgång

på sätt och å tider, som Kongl. Maj:t bestämmer, dock

med iakttagande deraf att bolagsmännens inbetalningar

ä af dem tecknade belopp skola ske i förhållande till

de andelar af lånesumman, som lyftas, och före lyftningen

af dessa låneandelar; skolande härjemte en

tiondedel af den beviljade låneförsträckningen innestå

till dess besigtning af jernvägsanläggningen blifvit

i öfverensstämmelse med § 2 mom. 2 af Kongl. kungörelsen

den 11 December 1874, angående ordningen

för afsyning och besigtning af enskilda jernvägar och

deras upplåtande för allmän trafik, förrättad och Vägoch

Vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans

öppnande för allmän trafik;

3:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna

statsunderstöd erhålla, skall vara skyldigt hos Kongl.

Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital, som

jemte statslånet är fullt tillräckligt till jern vägsanläggningens

utförande enligt kostnadsförslaget;

4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar

skall iakttagas:

a) att annuiteten beräknas till sex procent å ursprungliga

försträckningsbeloppet, af hvilken annuitet

först godtgöres ränta efter fem för hundra å oguldet

kapitalbelopp och återstoden utgör afbetalning derå;

b) att räntefrihet må beviljas för högst tre år,

dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt

Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara

färdig och för trafik öppnad;

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 62.

c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter

sistnämnda dag;

5:o) att jernvägsanläggningen med alla dertill

hörande byggnader och materiel, äfvensom all bolagets

öfriga egendom, skall utgöra underpant och säkerhet

för den af staten leinnade försträckning och staten

tillförsäkras all den pant- och förmånsrätt, som enligt

gällande eller blifvande lagstiftning kan för den lemnade

försträckningens återbetalande medgifvas;

6:o) att Kongl. Maj:t skall insätta en ledamot i

direktionen för hvarje jernvägsbolag, som undfått låneunderstöd,

och utse en revisor att deltaga uti granskningen

af bolagets förvaltning och räkenskaper samt

att arfvode till sålunda utsedd direktör och revisor

skall bekostas af bolaget;

7:o) att hvarje jernvägsbolag, som erhållit statsunderstöd,

i öfrigt skall underkastas alla de vilkor

och kontroller, som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga

och nödiga; samt

8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt,

må, då Kongl. Maj:t så pröfvar lämpligt, dels utan

kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse af den

för jernvägsanläggningen erforderliga, Kronan tillhöriga

mark, som står under dess omedelbara disposition,

hvaremot, när fråga är om boställsjord eller annan åt

enskild person med åborätt eller annorledes upplåten

kronojord, ersättning derför af bolaget bör lemnas i

enlighet med gällande expropriationslag, dels ock kostnadsfritt

begagna sådana å Kronans egor belägna

kalk- och stenbrott jemte grustägter, som kunna vara

disponibla.

Med anledning af det beslut, Utskottet sålunda ansett sig böra i

afseende å enskilda jernvägsanläggningars understödjande under de närmaste

fem åren tillstyrka Riksdagen att fatta, har Utskottet saknat anledning

att ingå i närmare pröfning af de ofvan omförmälda framställningar,

hvilka afse beviljande af understöd åt vissa särskilda jernvägsanläggningar.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 62.

31

Under förutsättning af bifall till hvad Utskottet här ofvan under

punkten 2’.0, föreslagit, hemställer Utskottet alltså,

3:0

att Herrar J. Bruns, W. Farups, Jan Anderssons

m. fl., E. Dofséns, C. Ribbings, Grefve E. Sparres,

A. Börjessons, F. W. Leijonanckers m. fl., Carl Ifvarssons

m. fl., Sven Anderssons, N. Fossers, J. G. Granlunds

in. fl., E. Carlesons, G. Mmchels, Jöns Pehrsons

m. fl. och A. J. Lyths m. fl. motioner icke må till

någon vidare Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 19 April 1876.

På Stats-Utskottets vägnar:

CARL EKMAN.

Reservationer:

A) Angående statens jernväg sbyggnader:

l:o) af Herr L. N orden/elt:

»Emot Utskottet anser jag mig i första rummet böra anmärka, att

Utskottet tillstyrkt Riksdagen att besluta angående stambanans rigtning

jemte tvärbanans, oaktadt Kongl. Maj:t förklarat, att ytterligare undersökningar

böra företagas innan den uppåtgående stambanans rigtning

bestämmes.

Utskottets antagande, att en bibana snart skulle uppstå från Håssjö

till Sollefteå, om det östra alternativet antages, synes mig högst osanno
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 62.

likt, emedan, om man ock lika med Utskottet antager, att stambanornas

byggande kommer för en tid att upphöra efter fullbordandet af de nu

föreliggande, det mycket naturliga hoppet att framdeles erhålla en

stambana i denna rigtning vållar, att ingen enskild företagsamhet för

vinnande af en bibana härstädes kommer till stånd. När stambanans

byggande längre åt norr företages, så kan icke skäligen Sollefteå ställas

såsom slutligt mål, utan någon vida nordligare belägen punkt, och då

inverkar på den störa frågan högst obetydligt, om man kommit sex mil

längre på vägen åt norr eller icke.

Vida fördelaktigare verkar då, om man lagt norrländska banorna

så, att de lemnat en skälig inkomst.

Intill dess man fortgått med jernvägsbyggandet längre åt norr än till

Håssjö, komma nästan alla norr om Angermanelfven bosatta norrländingar

att ställa sin trafik till Sundsvall och icke till Håssjö, emedan

frän Örnsköldsvik landsvägen till Hässja är 5 mil längre än till Sundsvall.

Det är först sedan stambanan blifvit framdragen till Sollefteå, som

någon bibana åt öster synes kunna uppstå. Håssjö-linien har uppkommit

såsom ett förmedlingsförslag mellan alldeles olika intressen och ser till

godo intetdera af dem. Denna bana skulle försvåra uppkomsten af en

kustbana och ligger dock för långt ifrån kusten, för att någorlunda väl

betjena der befintlig industri och befolkning.

Dess antagande kan icke förekomma, att i framtiden, då landet

blifvit mera befolkadt och industrien tillväxt, en kustbana uppkommer

genom enskild företagsamhet, och Håssjö-linien får då med denna kustbana

en svår täflan.

Icke heller kan antagandet af Håssjö-linien hindra, att Sundsvall—

Torpshammar-banan framdeles blifver utsträckt till Storsjön.

I Norrland blifver det alltid tvärbanorna, som gifva största inkomsten,

om de äro rätt lagda, hvarpå Gefie—Dala, Manna—Sandarne,

Hudiksvall—Dellen m. fl. jernvägar gifvit framstående bevis; men Håssjölinien

är icke någon tvärbana längre, än från Håssjö vesterut och kommer

icke att blifva fullständig såsom tvärbana förr, än den utsträckes

österut till Nylands lastningsplats vid Angermanelfven, samt gör icke ens

då samma gagn, som den kortare Refsunds-linien.

Man talar varmt om vigten af att gå hela Norrlands önskningar till

mötes, men förhållandet är verkligen, att mera än hälften af Norrlands

befolkning, nemligen den, som bor söder om Ångermanland, föredrager

Refsunds-linien och dessutom hafva hela landets öfriga innevånare större

fördel af sistnämnda linie. Genom att antaga Håssjö-linien skulle man

s. 33 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 62.

33

alltså skada vida större folkmängd och vida vigtigare intressen, än som

genom denna linie kunde gagnas.

Håssjö-linien fordrar i anseende till den större längden och de

svåra transportförhållandena minst ett år längre byggnadstid, än den

vestra och gifver i anseende till bristen åt någon lämplig slutpunkt för

trafiken, förr än man kommer till Storsjön, betydligt större ränteförlust

under byggnadstiden.

Till dess banan blifver fortsatt norrut får man enligt Utskottets förslag

3 mil 24,600 fot längre väg, på hvilken trafik skall bedrifvas, än

efter Refsunds-linien.

Sistnämnda linie kommer ock enligt alla sakkunniga personers sammanstämmande

omdöme, att gifva vida större trafikinkomst, än den östra

linien.

Från Storsjön till Throndhjem är afståndet 20 mil 34,000 fot, från

Storsjön till Sundsvall, efter Utskottets förslag, 21 mil 19,500 fot och

efter Refsundslinien 16 mil 29,000 fot, allt räknadt från närmaste punkt,

hvarest jernvägen i det ena eller andra fallet skulle beröra Storsjön.

Den särdeles billiga flottningskostnaden, så väl på Indals-elfven, som

på nedre delen af Gimån, jemte den längre vägen från Sundsvall till

Storsjön, efter den östra linien, gifva öfvertygande skäl att antaga, att,

om detta alternativ föredrages, trävirke endast undantagsvis eller kortare

sträckor komma att sändas på jernvägen. Denria linie lider ock i

jemförelse med den vestra af en betänklig underlägsenhet i antalet af

tillstötande landsvägar samt i befolkning, bostäder och kultur i närheten

af banan.

Sågblockarne i östra liniens närhet äro ock i anseende till dess läge

invid flottlederna redan betydligt mera afverkade, än invid Refsunds-linien.

Deremot synes Refsunds-linien hafva att förvänta en betydlig trätrafik,

då denna linie, enligt uppgjorda tillförlitliga beräkningar, kommer

att upptaga stora virkesmassor vid Ange- och vid Refsundsjön, samt äfven

från Storsjön med fördel kan täfla med flottleden på Indalselfven.

Den sistnämnda linien underlättar bibehållandet af Jemtlands trafik

till svenska hamnar, hvaremot den östra tvingar en stor del af denna

trafik att öfvergå till Throndhjem.

Angående de olika liniernas trafikförhållanden anförde chefen för

statens ''järnvägstrafik i Första Kammaren den 21 sistlidne Maj bland

annat:

»Efter min öfvertygelse är det af Kongl. . Maj:t framstälda första

alternativet (Refsunds-linien) det, som har största utsigten att få en

större trafik och att kunna trafikeras med den minsta drift- och underBilc.

till Rilcsd. Prof. 1876. 4 Sami. 1 Afd. 31 Raft. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 62.

hållskostnad samt att således gifva den bästa afkastningen på det kapital

som derå nedläggas. — — — — — — — •— •— — — — .— —

Om vi taga den nu gällande trafiktaxan till grund för beräkningen,

visar sig, att, för gods i vagnslaster af första klassen ökas genom

väljande af den östra linien transportkostnaden från Torpshammar till

Östersund med 24 procent, för vagnslaster af andra klassen med 27,

för vagnslaster af tredje klassen med 23 procent och för spanmålslaster

med 16 procent mera, än hvad det skulle kosta å det kortare alternativet.

Från Torpshammar till riksgränsen blir skilnaden nog betydligt

mindre, i anseende till den störa våglängden, och utgör endast 6 å 7

procent. Från Stockholm till Östersund är skilnaden 10—15 procent

på de särskilda godsklasserna. — — •—• — — —- ■—• — — — — —

Denna linie eller den sä kallade Håssjö-linien har icke någon af de

fördelar, som jag nämnt med afseende å den vestra. — —• —---

Min fulla öfvertygelse, på grund af den erfarenhet jag har, är, att

det vestra alternativet, Hybo—Wälje—Ange—Galle—Östersund, har så

stort företräde framför hvarje annat, som hittills blifvit framlagdt och

synnerligen framför det af Utskottet föreslagna, att jag icke tvekar, att

på det varmaste anbefalla detsamma».

För öfrigt hänvisar jag dem, som vilja söka skäl för den ena eller

andra rigtningen, till Första Kammarens protokoll för den 21 Maj 1875.

Då det alltså synes mig afgjordt:

att den af Kongl. Majrt föreslagna tvärbanan, hvilken för större

delen af sin längd ligger betydligt djupare in i landet, än den af Utskottet

föreslagna, mycket fullständigare än denna senare fyller det

inre landets behof af lättade kommunikationer och af dess förbindelse

med hafvet, omfattar ett betydligt större trafikområde och öppnar detsamma

för befolkning, odling och industri samt gör dess produkter tillgängliga

;

att samma af Kongl. Maj:t föreslagna tvärbana kommer att lemna

ett mycket fördelaktigare ekonomiskt resultat än Utskottets;

att den förstnämnda medför kortare våglängder att trafikera än den

senare, nemligen från Throndhjem till Sundsvall af 3 mil 8,700 fot, från

Throndhjem till Stockholm af 7 mil 7,000 fot och från Storsjön till

Sundsvall af 4 mil 26,500 fot;

att Kongl. Maj:ts förslag gör möjligt för Jemtlands omkring Storsjön

bosatta befolkning att bibehålla sina urgamla handelsförbindelser

med Stockholm och Sundsvall;

att anläggningskostnaden enligt Kongl. Maj:ts förslag, intill dess

s. 35 Kontrollera mot PDF

Stuts-Utskottets Utlåtande N:o 62. 35

banan kommer att fortsättas åt norr, blifver 2,373,000 kronor lägre än

efter Utskottets;

att jemväl trafik-kostnaden efter det förstnämnda förslaget blifver

betvdligt lägre, än efter Utskottets, ända till den tid, då den uppåtgående

banan blifvit fullbordad flera mil norr om tvärbanan;

att efter Kongl. Maj:ts förslag, redan under arbetstiden eller i den

mån hvarje del af banan till exempel till Ange eller till Refsund blifver

fullbordad, icke obetydliga trafik-inkomster komma att vinnas, hvaremot

Utskottets förslag sannolikt lemnar trafikförluster under byggnadstiden;

att ofvan nämnda besparingar i anläggnings- och trafikkostnader

jemte minskade ränteförluster och ökade inkomster, enligt Kongl. Maj:ts

förslag, inom få år komma att öfverstiga den ökade kostnad för fortsättning

af den uppåtgående banan, norr om tvärbanan, som detta förslag

kräfver i jemförelse med Utskottets; hemställer jag,

att Riksdagen ville, med afslag å Stats-Utskottets

förslag, bifalla Kongl. Maj:ts i ämnet afgifna nådiga

proposition.

Angående den af Herr Adelsköld till Utskottet lemnade, i utlåtandet

införda, jemförande beräkning, hvilken så sent blifvit mig meddelad, att

jag icke'' hunnit underkasta densamma någon uttömmande granskning,

vill jag anföra;

1) att, ehuru jag, i likhet med Herr Adelsköld, är viss derom, att

lutningar af 1 : 100 i stället för 1 : 60 medföra betydliga besparingar uti

underhålls- och trafik-kostnader, jag likväl anser honom hafva uppskattat

dessa besparingar väl högt, under ifrågavarande förhållanden, dels emedan

de många tågen och det ringa antalet vagnar uti hvarje tåg å statens

nu trafikerade jernbanor lära bero på en liflig persontrafik, hvilken

icke i lika grad kan vara att förvänta å de norrländska banorna, dels

emedan godstrafiken å dessa banor icke heller torde på lång tid uppnå

medeltalet å de öfriga stambanorna, dels emedan skenor af 19,4 u per

fot tills vidare användas för norra stambanan norr om Storvik i stället

för 15,5 u, som Herr Adelsköld antagit, dels emedan den förhöjning af

50 procent, hvilken han tillagt utöfver det beräknade resultatet, synes

mig godtycklig, dels ock emedan man genom tillägg af omkring 60,000

kronor per mil för ökande af rälsvigten och omkring 40,000 kronor per

mil för ökande af lokomotivens styrka kan nästan helt och hållet återvinna

hvad man förlorat genom användande af lutningar af 1 : 60 i stället

för 1 : 100;

2) att vid förändring af långa lutningar af 1 : 60 till 1 : 100 nästan

alltid en betydlig förlängning af linien måste ega rum på dessa ställen

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 62.

och att kostnaden för sådana förändringar stundom äro högst betydande;

så har till exempel uti Ingeniören Larssons förslag till förändring af

linien öfver Ljungan till vattendelaren söder derom, enligt den granskning,

som blifvit verkstäld af detta förslag, på uppdrag af riksgäldsafdelningen,

linien blifvit på denna sträcka förlängd med en mil och kostnaden

ökad med 3,362,000 kronor i jemförelse med Ingeniören Sjögrens

förslag;

3) att förbättrade lutningar lättare och med mindre kostnad måste

kunna åstadkommas på den vestra linien, än på den östra, emedan höjdskilnaderna

på den förra äro mindre än på den senare, och att alltså

de besparingar i underhålls- och trafik-kostnader, som kunna vinnas

genom förbättring af lutningarne, tala starkare till fördel för den vestra

än för den östra linien.»

2:o) af Herrar F. Hederstjerna, Grefve L. af Ugglas, Grefve A.

Mörner, C. Fetre, J. H. Rosensvärd., Grefve G. Sparre, C. Hammarhjelm,

C. Ifvarsson och J. Rundbäck, hvilka yrkat bifall till Kongl. Maj:ts förslag;

samt

3:o) af Herrar E. Key, L. O. Larsson, P. O. Hörnfeldt och O. B.

Olsson, hvilka, enär linien Dusnäsviken—Östersund, utgörande 3 mil

35,500 fot, vore i afseende å lutningsförhållanden särdeles ogynsam

samt den direkta beröringen af Östei^sund förorsakade för hela trafiken

från Håssjö till Näskott och Norge en omväg af nära en mil, hvilka

olägenheter ej motsvarades af fördelen utaf direkt beröring med en så

liten stad som Östersund, så till vida voro från Utskottets förslag skiljaktige,

att de ansågo Östersund böra endast med bibana beröras.

B) Angående enskilda jernväg sanläggning ar:

l:o) (i afseende å Utskottets i första stycket af punkten 2:0 gjorda

hemställan) af Herr Grefve L. af Ugglas, som ansett anslagsbeloppet 15

millioner kronor böra under åren 1877-—-1881 utgå med lika belopp

hvarje år, eller 3 millioner kronor om året; samt

af Herrar Grefve A. Mörner, L. O. Larsson och J. E. Johansson,

hvilka ansett, att nämnda första stycke af punkten 2’.0 bort hafva följande

innehåll:

»att Riksdagen måtte till låneunderstöd för enskilda jernvägar bevilja

och ställa till Kongl. Maj:ts disposition ett extra anslag af tio

millioner kronor, att utgå under fem år ifrån och med år 1877, med

två millioner kronor årligen, å hvilket anslag Kongl. Maj:t må ega att

när som helst, till understödjande af nya, ännu ej påbörjade enskilda

s. 37 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 62.

37

jernvägsanläggningar, anvisa af Kongl. Maj:t beviljade understödsbelopp,

att utgå med högst det här ofvan för hvarje år bestämda belopp, samt

i enlighet med följande vilkor och bestämmelser: (dessa vilkor och bestämmelser

lika med de af Utskottet föreslagna)».

2:o) (i afseende å Utskottets i punkten 2l0 under mom. 3:o) gjorda

förslag) af Herr L. Nordenfelt:

»Äfven med det noggrannaste kostnadsförslag kan vid förändradeförhållanden

lätt inträffa, att den beräknade kostnadssumman befinnes

otillräcklig, och någon säkerhet för byggnad srisken synes mig för den

skull böra äskas, till förekommande af de svårigheter, hvilka skulle uppstå

i händelse staten nödgades öfvertaga en eller flera banor i ofullbordadt

skick. 1863 års Riksdag fordrade i denna afsigt garantiaktier till

en tredjedel af kostnadssumman utöfver den såsom stamaktier påräknade

tredjedelen. Enskilda långifvare fordra ock personlig säkerhet för

jernvägsarbetets fullbordande. Med anledning häraf föranledes jag att

föreslå följande förändring och tillägg i slutet af tredje vilkoret, hvarigenom

detsamma skulle erhålla denna lydelse: »att det lånesökande etc.

(lika med Utskottets) — — — utförande enligt arbetsplanen, hvarföre

ock säkerhet, som af Kongl. Maj:t godkännes, till belopp af minst

en sjettedel af kostnadsförslagets slutsumma, skall utöfver denna ställas

för betäckande af möjligen uppkommande brist i det kapital, som finnes

nödigt för anläggningens fullbordande enligt faststäld plan.»

o:o) (i afseende å Utskottets i punkten 2:0 under mom. 4:o a) gjorda

förslag) af Herr S. .Nilsson, som ansett till detta förslag böra läggas en

ytterligare bestämmelse af följande innehåll: »I händelse den behållna

inkomsten af jernvägsanläggningen kommer att för något år uppgå till

sådant belopp, att den öfverskjuter 6 procent årlig ränta å hvad aktieegarne

tillskjutit, beräknadt från den dag, då de sålunda tillskjutna medlen

blifvit af dem till bolaget inbetalda, skall det nämnda 6 proc. Överskjutande

beloppet, efter för året upprättat bokslut, till Riksgäldskontoret

inbetalas såsom ytterligare kapitalafbetalning utöfver den här ofvan

bestämda»; samt

4:o) af Herrar 0. B. Olsson och J. Rundbäck, hvilka yrkat, att

ifrågavarande om understödjande af enskilda jernvägsanläggningar gjorda

framställningar måtte afslås.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 62.

Bilaga Lit. A.

Jemförande approximativ beräkning öfver en del trafik- och underhållskostnader

å jernvägar med lutningar 1 : 100 och 1 : 60 samt skenor med 15,5

skålpunds vigt per löpande fot.

Beräkningarne gjorda med antagande af samma trafik som å svenska

statsbanorna 1874, eller cirka 3,000,000 centner årligen per mil;

att vagnarne i medeltal väga 110 centner och lasta 210 centner och

likasom å statsbanorna i medeltal gå med V3 last och således med last

väga 180 centner; att skenorna, såsom af Kongl. Byggnadsstyrelsen föreslagits

för stambanan norr om Storvik, väga 15,5 tt per fot; att lokomotiven

för denna skenvigt väga 720 centner med tender, hafva 14

tums cylindrar, 21 tums slag, 5 fots drifhjul, deraf 4 kopplade, och

100 tt ångtryck i cylindrarne samt således med dessa dimensioner uppför

stigningar af 1 : 100 draga 4,700 centner och uppför stigningar af

1:60 3,220 centner med 3 mils hastighet i timman, sin egen vigt jemte

tenderns inbegripen.

Under dessa antaganden är nedanstående tabell uppgjord för en

trafik af 3 millioner centner fraktgods per mil, eller ungefär samma

trafik som å svenska statsjernvägarne 1874.

Tabell N:o 1.

Vid stats-

1 :100.

1:60.

jernvägarne

1874.

Antal tåg å 22 vagnar med 1,540 ctr

nettolast ...................................................

1,948

—

—

Antal tåg å 14 vagnar med 980 ctr

nettolast ...................................................

—

3,061

---

Antal tåg å 15 vagnar med 1,100 ctr

nettolast ..................................................

■——

3,585

Antal lokomotiv (eller tågmil) per

banmil........................................................

1,948

3,061

3,585

Antal vagnmil pr banmil......................

42,856

42,856

55,239

Tågens sammanlagda bruttovigt ........

9,116,640

9,917,640

h-*

Oo

CO

o

o

o

s. 39 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 62.

Tabell N:o 2

39

öfver en del årliga trafik- och underhållskostnader; beräkningarne grundade dels

på föregående tabell N:o 1, dels på Kongl. Trafikstyrelsens underdåniga berättelse

1874.

!

! Vid jernvägar

| Yid jernvägar

Vid statens

j med lutningar

med lutningar

jernvägar

1 : 100.

1:60.

1874.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

3,585 lokomotivmil......... k 5,3 kronor

—

—

19,000

1,948 » ......... ä 5,3 »

10,324

--—

3,061 » ......... å 5,3 »

16,223

—

42,856 vagnmil.................. å 0,77 »

3,300

3,300

55,239 » .................. a 0,77 »

—

4,253

Summa kronor

13,624

19,523

23,253

Underhåll af skenorna.

Om man enligt Trafikstyrelsen an- tager, att skenorna å nämnda stats- banor med lutningar af 1 : 100 ut- nötas på 12 år och man enligt tabel- len N:o 1 känner att sammanlagda

bruttolasten vid lutningar 1 : 100 och

och 1 : 60 förhåller sig nära som

19 : 21, så skulle skenorna således i

senare fallet utnötas på 10,85 år, och

som kostnaden för 1 mil spår med

15,5 ti skenor jemte nedläggning upp- går till cirka 100,000 kronor, så skulle

årliga utgiften för skenornas under- håll belöpa sig till ........

8,333*

9,217*

c:a 11,000

Summa kronor

21,957 |

28,740

34,253

''

6,783 kr.

*) statens jernvägars nuvarande skenor i medeltal väga cirka 22 it per fot och utnötas på

12 år, borde egentligen en vida kortare tid beräknas för 15,5 ii skenor, helst med stigningar 1 : 60,

der bromsningen inom kort förstör skenorna.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 62.

Detta belopp, 6,783 kronor, kapitaliseradt efter 5 procent, gifver ett

kapital af 135,600 kronor, hvilket skulle kunna nedläggas per mil för

vinnande af lutningar 1 : 100 i stället för 1 : 60, utan att företaget som

affär stälde sig sämre. Men om man närmare granskar de förestående

tabellerna 1 och 2, visar det sig, att de teoretiska beräkningarne icke

öfverensstämma med de praktiska resultaten vid statens jernvägar 1874,

utan äro för låga, kommande sig detta deraf, att i verkligheten tågen

varit mindre och flera samt den döda lasten, som sålunda måst framföras,

vida större än hvad teoretiskt beräknats, under förutsättning att

tågen alltid skulle bestå af så många vagnar, som lokomotiven kunna

draga.

Detta förhållande blifver i ögonen fallande, då det af Tab. 1 visar

sig att, oaktadt de vida kraftigare lokomotiv, som nu begagnas å statens

jernvägar, mot dem, som kunna gå på en bana med 15,5 a skenor, tågens

antal för samma trafik å statsbanorna 1874 uppgår till 3,585, då

jag med svagare lokomotiv under lika stigningsförhållanden erhållit endast

1,948, och då kostnaderna för dragkraften, bränsle, smörja och personalen

samt lokomotivs, vagnars och skenors underhåll kunna anses

förhålla sig temligen nära som antal tåg, så torde man utan fara för

större misstag kunna öka utgifterna för dessa poster vid lutningar af

1 : 60 mot 1 : 100 med 50 % och erhåller då ett kapital af cirka 220,000

kronor per mil, som skulle kunna nedläggas på terrassering och ökad

skenvigt för erhållande af en jernväg med större trafikförmåga. Och

jag anser så mycket rigtigare att denna senare siffra antages, som jag

i min kalkyl beräknat samma slitbarhet för 15,5 il som 22 n pr fot

tunga skenor, hvilket uppenbarligen är för lågt, och som Norrlands

längre och strängare vintrar och större snömassor i dubbelt hänseende

öka trafik- och underhållskostnaderna vid en bana med så branta stigningar

som 1 : 60 i förening med så svaga skenor som 15,5 il per fot.

Men derjemte måste vidare tagas i betraktande, att statens nuvarande

lokomotivcerter icke, utan att skenorna hastigt förstöras, kunna

begagnas å norrlands-jernvägarne, om de skulle komma att utföras med

15,5 tl skenor, hvarföre lättare maskiner måste anskaffas, hvilka, utom

att vara olämpliga för så branta lutningar som 1 : 60 och en tung trafik,

som ej tål höga taxor, inom kort, vid trafikens tillväxt och banans

blifvande ombyggnad med tyngre skenor, skulle blifva obrukbara, och

de medel, som användas till dessa maskiners inköp, sålunda vara bortkastade.

Och tager man slutligen i öfvervägande den vigtiga frågan om en

sådan jernvägs trafikförmåga för militära ändamål, så kommer man till

s. 41 Kontrollera mot PDF

Siats-Utskottets Utlåtande N:o 62.

41

det nedslående resultat att, då statens nuvarande lokomotiv ej kunde

användas för trupptransporterna, så vore man inskränkt till norrlandsbanans

egna, mindre kraftiga maskiner, hvilka i lutningar af 1 : 60 icke

kunde draga mera än öfverhufvud taget 14 stycken med trupper lastade

vagnar; och då af generalstaben (med ledning af existerande jernvägsförhållanden)

gjorda beräkningar grunda sig på 40 vagnar i tågen, med

hvilka, om tillräcklig rörelsemateriel funnes, en armécorps på 40,000

man med tillhörande effekter skulle kunna förflyttas 20 mil på 10 dagar,

så blefve förhållandet på norrlandsbanorna, att en sådan förflyttning

erfordrade minst 58 dagar och troligen vida längre tid, till följd

af det inskränkta antal lokomotiv, som funnes tillgängliga och användbara

för transporten.

Såsom allmän regel vid jernvägsbyggnader gäller, att, om terrängen

tvingar till branta lutningar, så användas kraftiga lokomotiv — hvilket

förutsätter starka skenor — för ökande af en sådan jernvägs trafikförmåga

och minskande af trafikkostnaderna, hvaremot å jemn terräng

med fördelaktiga lutningar mindre kraftiga och lättare lokomotiv kunna

med fördel användas och till följd deraf äfven lättare skenor.

Vid norrlandsstambanan norr om Storvik har, i strid med denna

regel, föreslagits att använda långa och ofta förekommande branta lutningar

i förening med svaga skenor och deraf nödvändiga svaga lokomotiv,

hvarigenom resultatet skulle blifva det i hög grad ofördelaktiga,

som ofvan visats.

Då dertill kommer, att den under terrassering varande delen af

banan närmast norr om Storvik kunnat förbättras, så att ingen brantare

lutning än 1 : 100 förekomme, att hela vägen utmed Ljusne eif ingen

svårare lutning borde ifrågakomma, samt det är att hoppas, att noggrannare

undersökningar skola gifva det resultat, att norra stambanan,

utan synnerligen ökade kostnader, kan utföras med lutningar, ej öfverstigande

1 : 100, så vill det förefalla som om ändring i den faststälda

planen borde göras och på samma gång skenvigten ökas till 20 it för

jern eller till 18 it för sådana af stål, hvilka sistnämnda i längden äro

betydligt billigare.

Förändringarne från lutningar af 1 : 60 till 1 : 100 borde å sträckan

Storvik—-Näskott icke på långt när föranleda den tillökning i anläggningskostnad,

som med fördel kan nedläggas för vinnande af en jernväg

med ökad trafikförmåga, och hvad skenorna beträffar, så skulle ökningen

i vigt från 15,5 till 20 it, efter det pris som betalts för skenor till

stambanan norr om Storvik, eller 6: 40 per centner, öka kostnaden per

mil jemte stationer med cirka 24,000 kronor, och för 18 U stålskenor

Bih. till Riksd. Prot. 1876. 4 Sami. 1 Afd. 31 Haft. 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 62.

efter nuvarande pris med cirka 36,000 kronor, till hvilka förändringar

medel torde finnas, enär de kostnadsberäkningar, hvilka ligga till grund

för af Riksdagen lemnadt anslag, dels upptaga kostnaderna för skenorna

till kronor 11: 25 per centner och dels i allmänhet blifvit upprättade

under en tid, då priset på arbete och alla materialier var betydligt

högre än nu; men skulle kostnaderna äfven uppgå till högre belopp, än

som finnes anvisadt, lider det väl intet tvifvel, att Riksdagen skulle bevilja

en sådan tillökning, då det lätt kan bevisas att jernvägen, genom

lutningar 1 : 60, skulle blifva oändamålsenlig och dess trafikförmåga högst

betydligt nedsatt, emot öm den byggdes så som de öfriga statsbanorna,

med lutningar af 1 : 100.

Stockholm i April 1876.

C. Adelsköld.

#

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 62.

TA

utvisande approximativt antalet använda dagsverken och nedlagdt kapital under

I. Banor, för h vilka hufvudsaklige

A) Bredspåriga banor: Malmö—Ystad, Karlskrona-—-Wexiö, Lund—Trelleborg, Helsing

Bång’bro—-Kloten, Bergslagernas, Stockholm—Westerås-—Bergs

Mjölby, Upsala—Gefle, Storå—Guldsmedshyttan, Nybro—

B) Smalspåriga banor: Pålsboda—Finspong, Karlshamn—Wieslanda,''Wikern—Möckeln,

Strömsdal, Dannemora—Harg, Lidköping—Skara—Stenstorp,

Sunnansjö—Bysjön, Limmared—Asunden, Sölvesborg—Kristian

Dalelfven, Wintjern—Björnmossen.

invända dagsverken.

1871.

1872.

1873.

1874.

1875.

S:a dagsverken.

77,000

1,678,000

4,209,000

4,791,000

3,230,000

13,985,000

II. Banor, för h vilka dels utländskt,

Svenska Central-jernvägen, Oxelösund—Flen—Westmanland, Halmstad—

gA n v ä n d a dagsverken.

1871.

1872.

1873.

1874.

1875.

S:a dagsverken.

274,000

577,000

1,060,000

1,464,000

825,000

4,200,000

Af sistnämnda summa, 31,000,000 Kronor, kunna omkring 16,000,000 Kronor

obligationer samt till en mindre del genom inbetaide aktier, lemnade materialier

VA n v ä

n d a

dagsverken.

1871.

1872.

1873.

1874.

1875.

S:a dagsvai.

Summa af I och II

351,000

2,255,000

5,269,000

6,255,000

4,055,000

118,185,000

s. 45 Kontrollera mot PDF

Stats-Ut skottets Utlåtande N:o 62.

45

Bil. Lit. B.

BLÅ,

hvart och ett af de senaste fem åren på nedanstående enskilda jern väg ar.

Tihemskt kapital varit anviiinit:

borg—Hessleholm, Landskrona—Engelliolm, Sala—Tillberga, Östra AVer mlands,

lagen, Norberg—Engelsbergs ombyggnad, Kalmar Emmaboda, Halsberg—Motala—

Säfsjöström, Krylbo—Norberg.

Sundsvall—Torpshammar, Wattjom—Marinen, Filipstad -Nordmarken, Hörken—

Taberg—Mokärnshyttan, Näs—Morshyttan, Mariestad—Moholm, Hudiksvall—Forssa,

stad, Hjo—Stenstorp, Ulricehamn—Wartofta, AVadstena—Fogelstad, Bysjön—Vestra

N edlagdt kapita 1.

1871.

1872.

1873.

1874.

1875.

Summa Kronor.

206,347

8,997,732

26,673,062

33,813,272

21,479,382

91,169,795

dels inhemskt kapital varit användt:

Jönköping, Nora—Karlskoga, Nässjö—Oskarshamn, AV i mm erby—Hultsfred.

Nedi a g d t k a p i t a 1.

1871.

1872.

1873.

1874.

1875.

Summa Kronor.

2,000,000

antagas vara

och jord.

4,160,000

effektivt uppt

7,520,000

agna inom lan

10,500,000

det, till störst

6,820,000

a delen genor

31,000,000

n försäljning af

Nedi a g d t k a p i t a 1.

1871.

1872.

1873.

1874.

1875.

Summa Kronor.

2,206,347

13,157,732

34,193,062

44,313,272

28,299,382

122,169,795

Bih. till Riksd. Prof. 1876. 4 Sami. 1 Afd. 61 Höft.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1876:78 Skrifvelse, angående beviljadt anslag till statens jernvägsbyggnader samt anvisande af statsbidrag till enskilda jernvägsanläggningar. s. 14 i texten