Sök i Ratio Lex

Memorial, med förslag till sammanjemkning och voteringspropositioner, i anledning af Kamrarnes skiljaktiga beslut i åtskilliga frågor rörande anslagen under riksstatens Nionde hufvudtitel.

1876-05-02 · 6 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1876:69, Memorial, med förslag till sammanjemkning och voteringspropositioner, i anledning af Kamrarnes skiljaktiga beslut i åtskilliga frågor rörande anslagen under riksstatens Nionde hufvudtitel.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 69.

S

år 1877 anvisats till byggande af sådana krigsfartyg, som kunna med

denna anslagstillgång fullbordas».

Stockholm den 2 Maj 1876.

På Stats-Utskottets vägnar:

CARL EKMAN.

N:o 69,

Ank. till Riksd. Kansli den 2 Maj 1876, kl. 12 midd. e. m.

Memorial, med förslag till sammanjemkning och voteringspropositioner,

i anledning af Kamrarnes skiljaktiga beslut i åtskilliga

frågor rörande anslagen under riksstatens

Nionde hufvudtitel.

(2:dra U. A.)

Sedan Stats-Utskottet erhållit del af Kamrarnes beslut i anledning

af Utskottets Utlåtande N:o 23, angående regleringen af utgifterna under

riksstatens Nionde hufvudtitel, får Utskott! här nedan afgifva de

yttranden, hvartill förr berörda beslut funnits föranleda.

l:o. Uti lista punkten mom. b hade Utskottet hemstält, att Riksdagen

— på det hel pension måtte kunna tillkomma hvarje i öfrigt pensionsberättigad

folkskolelärare vid uppnådda 55 och afkortad pension

vid uppnådda 50 lefnadsår samt, i öfverensstämmelse härmed, då pension

på grund af obotlig sjukdom beviljades lärare, denne erhålla hel

pension, derest summan af hans lefnads- och tjensteår utgjorde 85 i stället

för nu stadgade 90 år — måtte bevilja tillökning i bidraget till folkskolelärares

pensionering med 200,000 kronor, att utgå från och med år 1877;

samt vid anmälan af detta beslut hos Kongl. Maj:t i underdånighet an
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Stats-Utskottets Memorial N:o 69.

hålla, att de förändringar i gällande reglemente för folkskolelärarnes

pensionsinrättning, som häraf påkallades, måtte varda vidtagna.

Denna Utskottets hemställan är af begge Kamrarne bifallen med

tillägg af ett stadgande, hvilket i Första Kammaren erhållit följande lydelse:

»att såsom vilkor för erhållande af hel pension vid uppnådda 55

år folkskoleläraren skall vara förbunden afgå, så vida skolrådet icke anser

hans fortsatta tjenstgöring vara gagnelig för folkskolan», men af Andra

Kammaren formulerats sålunda: »mot vilkor, att folkskoleläraren,

sedan han blifvit berättigad till erhållande af full pension, skall vara

skyldig att från tjensten afgå, så vidt skolrådet anser hans fortsatta

tjenstgöring icke vara gagnelig för folkskolan».

Då dessa till ordalydelsen skiljaktiga beslut torde i sak med hvarandra

öfverensstämma, har Utskottet ansett desamma lätteligen kunna

sammanjemkas. Hvad beträffar förra delen af ifrågavarande tillägg, har

den af Andra Kammaren begagnade formulering synts Utskottet böra

föredragas. Då nemligen för pensionsrätt fordras ej blott 55 lefnadsår

utan äfven 30 tjensteår, kan möjligen pensionsrätten inträda först ett

eller flera år efter uppnådd ålder af 55 år. Deremot torde det i Andra

Kammarens beslut förekommande uttrycket »full pension» få utbytas mot

det af Första Kammaren begagnade och uti hittills i ämnet gällande författning

förekommande uttryck »hel pension».

Riksdagens beslut i förevarande fråga torde alltså få affattas på

det sätt,

att Riksdagen — på det hel pension må kunna tillkomma

hvarje i öfrigt pensionsberättigad folkskolelärare

vid uppnådda 55 och afkortad pension vid uppnådda

oO lefnadsår, samt i öfverensstämmelse härmed, då

pension på grund af obotlig sjukdom beviljas lärare,

denne erhålla hel pension, derest summan af hans lef
nads-

och tjensteår utgör 85 i stället för nu stadgade

90 år, allt emot vilkor, att folkskoleläraren, sedan han

blifvit berättigad till erhållande af hel pension, skall

vara skyldig att från tjensten afgå, så vidt skolrådet

anser hans fortsatta tjenstgöring icke vara gagnelig för

folkskolan — beviljar tillökning i bidraget till folkskolelärares

pensionering med 200,000 kronor, att utgå från

och med år 1877, samt vid anmälan af detta beslut

hos Kongl.. Maj:t i underdånighet anhåller, att de förändringar

i gällande reglemente för folkskolelärarnes

pensionsinrättning, som häraf påkallas, må varda vidtagna.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 69.

5

2:o. Sedan Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen, att de häradshöfdingar,

som på den vid riksdagen 1874 beslutade löneregleringen lidit

förlust öfverstigande 500 kronor, måtte tillerkännas från och med år

1876 och så länge de innehade samma domsaga en personlig ersättning

å allmänna indragningsstaten för hälften af förlusten, sådan den funnes i

en till Justitie-departementet ingifven tabell upptagen, dock så att ersättningen

jemnades till närmaste tiotal under hälften samt ej i något fall

finge uppgå till mer än 2,000 kronor årligen, hade Utskottet i 2:dra

punkten hemstält, att förevarande nådiga framställning icke måtte vinna

Riksdagens bifall. Med afslag å denna Utskottets hemställan, har Första

Kammaren bifallit Kongl. Maj:ts ifrågavarande nådiga framställning, hvaremot

Andra Kammaren godkänt Utskottets förslag.

Denna fråga torde alltså få afgöras genom omröstning enligt följande

voteringsproposition:

»Den, som vill bifalla Kongl. Maj:ts nådiga framställning derom

att de häradshöfdingar, som på den vid riksdagen 1874 beslutade löneregleringen

lidit förlust öfverstigande 500 kronor, måtte tillerkännas från

och med år 1876 och så länge de innehade samma domsaga en personlig

ersättning å allmänna indragningsstaten för hälften af förlusten, sådan

den funnes i en till Justitie-departementet ingifven tabell upptagen, dock

så att ersättningen jemnades till närmaste tiotal under hälften samt ej i

något fall finge uppgå till mer än 2,000 kronor årligen, röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har berörda nådiga framställning icke vunnit Riksdagens

bifall».

3:o. Efter det Kongl. Maj:t föreslagit, att nedannämnde embetsoch

tjensteman, som vid reglering af Flottans civilstat blifvit öfvertalige,

måtte uppföras å allmänna indragningsstaten till åtnjutande af de afiöningsförrnåner,

som enligt stat och förordnanden varit dem tillförsäkrade,

nemligen:

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stats-Utskottets Memorial N:o 69.

Nuvarande

Inqvar
terings
-

Summa.

I. . w

penningar

— 360: —

4,860

— 96: —

3,096

— 72: —

2,072

— 72: —

1,572

— 36: —

836

— 45: —

845

Öfverkommissarien Änders Kristian Gasslander 4,500:

Varfskommissarien Johan Otto Lenman............... 3,000:

Förvaltaren Jakob August Brusquini .................. 2,000

Registratorn Frans August Månsson ................. 1,500

Kamraarskrifvaren Berndt Holmer ..................... 800

Kanslisten Gustaf Adolf Möllersten ..................... 800:

med skyldighet för en hvar af dem att, derest han erhölle annan allmän

tjenst, hvarmed lön å stat vore förenad, vidkännas ett emot samma lön

svarande afdrag af det aflöningsbelopp, han uppbure å indragningsstaten;

hade . Utskottet uti 10:de punkten hemstält, att förevarande nådiga framställning

måtte vinna Riksdagens bifall. Denna Utskottets hemställan är

af Första Kammaren bifallen, hvaremot Andra Kammaren med afslag å

Utskottets hemställan, så vidt derigenom tillstyrkts öfverkommissarien

A. K. Gasslanders öfverflyttande på allmänna indragningsstaten, bifallit

samma hemställan i öfrigt.

För denna frågas afgörande föreslår Utskottet följande voteringsproposition

:

»Den, som vill bifalla Kongl. Maj:ts nådiga framställning derom,

aft nedannämnde embets- och tjensteman, som vid reglering af Flottans

civilstat blifvit öfvertalige, måtte uppföras å allmänna indragningsstaten

till åtnjutande af de aflöningsförmåner, som enligt stat och förordnanden

varit dem tillförsäkrade, nemligen:

Nuvarande Pc!val"

Lön. ennirf''ar

Öfverkommissarien Anders Kristian Gasslander 4,500:

Varfskommissarien Johan Otto Lenman...........

Förvaltaren Jakob August Brusquini ..............

Registratorn Frans August Månsson.................

Kammarskrifvaren Berndt Holmer ....................

Kanslisten Gustaf Adolf Möllersten .....................

ined skyldighet för en hvar af dem att, derest han erhölle annan allmän

tjenst, hvarmed lön å stat vore förenad, vidkännas ett emot samma lön

svarande afdrag af det aflöningsbelopp, han uppbure å indragningsstaten;

röstar

J a j

Summa,

4,500

— 360

— 4,860

3,000

— 96

— 3,096

2,000

— 72

— 2,072

1,500

— 72

— 1,572

800

— 36

— 836

800

— 45

— 845

Den, det ej vill, röstar

Nej;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Memorial N:<> 8.9.

f

Vinner Nej, har, med afslag å förslaget om öfverkommissarien

A. K. Gasslanders öfverflyttande på allmänna indragningsstaten, Riksdagen

i öfrigt bifallit Kongl. Maj:ts ifrågavarande nådiga framställning».

. ,4:0- Uti 19:de punkten hade Utskottet hemstält, att den för aflidne

Medicine doktorn J. E. Åkermans efterlemnade dotter, Anna Magdalena

Erika Åkerman, af Kongl. Maj:t äskade pension å 200 kronor, att utgå

från och med år 1876 under hennes återstående lifstid, icke måtte af

Riksdagen beviljas. Med afslag å denna Utskottets hemställan har Första

Kammaren bifallit Kongl. Maj:ts i ämnet gjorda nådiga framställning;

hvaremot^ Andra Kammaren godkänt Utskottets förslag; lärande alltså

denna fråga få afgöras genom omröstning enligt följande voteringsproposition:
»Den,

som vill, att Riksdagen beviljar den för aflidne Medicine0doktorn

J. E. Åkermans efterlemnade dotter, Anna Magdalena Erika Åkerman,

äskade pension å 200 kronor, att utgå från och med år 1876 under

hennes återstående lifstid, röstar

Den, det ej vill, röstar

Ja;

Nej;

Vinner Nej, har berörda pension icke blifvit af Riksdagen beviljad».

5:o. Utskottet hade vidare i 32:dra punkten hemstält, att Kongl.

Maj:ts nådiga framställning derom, att framlidne Medicinalrådet Carl Ulrik

Sondéns enka, Concordia Sondén, född Åkerman, måtte från och med

innevarande år å allmänna indragningsstaten uppbära pension af 600

kronor årligen, icke måtte vinna Riksdagens bifall. Första Kammaren

har, med afslag å Utskottets hemställan, bifallit Kongl. Maj:ts ifrågavarande

nådiga framställning, hvaremot Andra Kammaren bifallit Utskottets

förslag; och får alltså Utskottet för denna frågas afgörande

genom omröstning föreslå följande voteringsproposition:

»Den som vill bifalla Kongl. Maj:ts nådiga framställning derom att

framlidne Medicinalrådet Carl Ulrik Sondéns enka, Concordia Sondén,

född Åkerman, måtte från och med innevarande år å allmänna indragningsstaten

uppbära pension af 600 kronor årligen, röstar

Ja;

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Stats-! ''tskotte/s Memorial N:o 69.

Deri, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har berörda nådiga framställning icke vunnit Riksdagens

bifall».

6:o. Sedan Kongl. Maj:t föreslagit, att Exercitiimästaren vid Upsala

universitet, Stallmästaren Carl Gustaf von Bahr måtte tillerkännas rättighet

att från och med månaden näst efter den, hvarunder afsked från

hans befattning kunde varda honom beviljadt, under sin återstående lifstid

uppbära årlig pension å allmänna indragningsstaten till belopp af

2,500 kronor, hade Utskottet uti 34:de punkten hemstält, att den för

Stallmästaren Carl Gustaf von Bahr äskade pension måtte till nedsatt

belopp af 1,500 kronor utaf Riksdagen beviljas. Då denna Utskottets

hemställan är af Första Kammaren bifallen, men af Andra Kammaren

afslagen, torde frågan få afgöras genom omröstning enligt följande voteringsproposition

:

»Den, som vill, att den för Stallmästaren Carl Gustaf von Bahr

äskade pension må till nedsatt belopp af 1,500 kronor utaf Riksdagen

beviljas, röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Kongl. Maj:ts nådiga framställning om pension

för Stallmästaren von Bahr icke vunnit Riksdagens bifall».

Stockholm den 2 Maj 1876.

På Stats-Utskottets vägnar:

CARL EKMAN.

Stockholm, Associations-Boktryckeriet, 1876.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.