Utlåtande, angående reglering af förvaltningsbestyren och fjenstegöromålen inom Riksgäldskontoret samt afloningsstat för Riksgäldskontor ets tjensteman och vaktbetjeniny.
1876-05-02 · 27 sidor, varav 23 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Svag — ungefär 2,2 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
- Sidnummer: 23 av 27 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1876:70, Utlåtande, angående reglering af förvaltningsbestyren och fjenstegöromålen inom Riksgäldskontoret samt afloningsstat för Riksgäldskontor ets tjensteman och vaktbetjeniny.
Dokumentets text
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 70.
1
N:o 70.
Ank. till Iiiksd. Kansli den 2 Maj 1876, kl. 1 e. m.
Utlåtande, angående reglering af förvaltningsbestyren och fjenstegöromålen
inom Riksgäldskontoret samt afloningsstat för
Riksgäldskontor ets tjensteman och vaktbetjeniny.
(R. A.)
Don af 1873 års Riksdag beslutade öfverflyttning vid påföljande års
början till Kongl. Statskontoret af en del utaf de Riksgäldskontoret dittills
åliggande göromål föranledde samma Riksdag att föreskrifva, att Fullmäktige
i Riksgäldskontoret skulle låta utarbeta och derefter granska samt, sådant
detsamma blefve af Fullmäktige giiladt, underställa Riksdagens pröfning och
fastställelse förslag till reglering af förvaltningsbestyren och tjenstegöromålen
inom Riksgäldskontoret jemte afloningsstat för dervarande tjenstemannapersonal;
och bemyndigade Riksdagen derjemte Fullmäktige att emellertid rörande
sättet och ordningen för tjenstegöroraålens besörjande till verkställighet befordra
sådana förändringar, hvarigenom, så vidt sig göra läte, utan att nödiga
kontroller åsidosattes, största möjliga enkelhet och skyndsamhet vid ärendenas
behandling samt minskning i tjenstemännens antal åstadkommos.
Det sålunda gifna bemyndigandet blef af Fullmäktige, då vid tjenstemäns
frånfälle tillfälle dertill yppade sig, begagnadt; men enär en omorganisation
på förhand, utan någon vunnen erfarenhet, ej syntes vara med
nödig säkerhet förenlig, ingingo Fullmäktige till 1874 års Riksdag med en
hemställan om bemyndigande att, för tiden intill dess den ifrågasatta nya
regleringen kunde varda af Riksdagen faststäld, jemväl medelst indragning
af öfverflödiga tjenster ordna göromålen efter de förändrade förhållandena.
Denna hemställan blef af 1874 års Riksdag bifallen; hvarjemte Riksdagen
dels förnyade det år 1873 Fullmäktige lemnade uppdrag och bemynBih.
till Biksd. Prof. 1876. 4 Sami 1 Afd. 35 Eäft. 1
2
Stats-TJtskottets Utlåtande N:o 70.
digande, endast med det tillägg att det infordrade förslaget borde nästkommande
eller 1875 års Riksdags pröfning underställas, och dels ytterligare
bemyndigade Fullmäktige att använda de genom tjensteindragningar besparade
arfvoden till godtgörande af de nya eller förändrade göromål, som för
verkställigheten af Fullmäktiges beslut i afseende å göromålens reglering
komme att Riksgäldskontorets tjensteman åläggas.
Sedan Fullmäktige med anledning häraf, efter vidtagande af åtskilliga
partiela förändringar, den 20 och 22 Oktober 1874 beslutat ny tjenstgöringsordning
samt aflöningsstat, öfverlemnade de, till fullgörande af Riksdagens
ofvanberörda föreskrift, samma tjenstgöringsordning samt aflöningsstat till
1875 års Riksdags pröfning och fastställelse.
Med gillande af Fullmäktiges medelst nämnda tjenstgöringsordnings
utfärdande vidtagna åtgärd att upphäfva Riksgäldskontorets kommissariat
samt erkännande af den betydliga reduktion i tjänstemännens antal, som
genom densamma blifvit af Fullmäktige genomförd, fann 1875 års Riksdag
visserligen tjenstgöringsordningen gå i en rigtning, som vore den rätta, men
då densamma ej varit tillämpad längre än omkring ett hälft år, ansåg Riksdagen,
med bifall till Stats-Utskottets memorial N:o 80, sig ej böra definitivt
fastställa den, utan fann det lämpligare och säkrare om densamma ännu ett
år på försök tillämpades och Fullmäktige, med tillgodogörande af derunder
vunnen erfarenhet, till 1870 års Riksdag inkomme med förnyad framställning
i ämnet; hvarom ock Fullmäktige erhöllo Riksdagens föreskrift, med rätt
att fortfarande intill tiden för 1876 års riksdags slut tillämpa den utaf
Fullmäktige beslutade aflöningsstat.
I anledning af berörda föreskrift hafva Fullmäktige med skrifvelse
den 16 sistlidne Mars till innevarande Riksdags Stats-Utskott öfverlemnat
förslag till tjenstgöringsordning, som finnes detta utlåtande såsom bilaga vidfogad,
samt aflöningsstat.
Uti berörda skrifvelse hafva Fullmäktige till en början anfört, att de
vid den nya, redan under sistlidne år till Riksdagen öfverlemnade tjenstgöringsordningens
utarbetande haft hufvudsakligen tvänne syftemål: dels att,
genom kommissariatets upphäfvande och åvägabringande af ett omedelbart
förhållande mellan Fullmäktige och kontorets samtlige tjensteman samt utseende
af en Fullmäktiges deputerad för tillsyn öfver göromålens gång och
för erforderliga föreskrifters meddelande, på Fullmäktige och deras deputerade
öfverflytta all beslutanderätt inom Kontoret samt eu så vidsträckt befattning
med bestridandet af de kontoret åliggande göromål, som pröfvades lämpligen
böra ega rum, och dels att genom minskning i tjänstemännens antal och
tjenstegöromålens ändamålsenliga fördelning bereda såväl besparing i utgifter
som enkelhet i ärendenas behandling.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Siats-Utskottets Utlåtande N:o 70.
Tid den förnyade pröfning, Fullmäktige nu underkastat det genom
omförmälda tjenstgöringsordning stadgade sätt för göromålens ordnande, hade
de ansett sig ytterligare böra tillse, huruvida icke ofvanberörda tvenne syftemål
kunde ernås i någon vidsträcktare mån än hvad som redan vunnits
och i sådant afseende i det nya förslaget gått ännu något längre än i den
år 1874 beslutade tjenstgöringsordningen. Så hade, i förra afseende!, Fullmäktiges
eget ansvar om kontorets säkerhetshandlingar utsträckts derhän att
Fullmäktige genom en af sina deputerade komme att deltaga i vården om
alla Riksgäldskontorets värdepapper utan något undantag, och, i senare afseende!,
Fullmäktige föreslaget indragning af lånekommissarietjensten och ena
kammarskrifvaretjensten, med en aflöning enligt den senast faststälda staten
(utan ålderstillägg för visst fall af 500 kronor) af tillhopa 8,100 kronor,
och inrättande i deras ställe af en kassabokhållaretjenst med samma aflöning
som den förut befintliga och, under benämning lånebokhållare, bibehållna
bokhållare!] ensten eller (förutom ålderstillägg för visst fäll uppgående till
högst 1,000 kronor) 2,800 kronor, hvarjemte likväl Fullmäktige ansett berörda
ytterligare tjensteindragning med nödvändighet påkalla någon förhöjning
i det enligt 24 § af Riksgäldskontorets år 1875 utfärdade reglemente
anvisade anslag till belöning för extra arbeten och uppmuntran för extra
ordinarier, hvilken förhöjning Fullmäktige, som väl ingalunda hade för afsigt
att i vidsträcktare mån än af verkligt behof påkallades använda detta
anslag, dock, på det trygghet måtte vinnas derför att anslaget under alla
förhållanden skulle vara tillräckligt, funnit böra uppgå till 1,000 kronor;
utgörande anslagsbeloppet derefter 5,000 kronor.
Härjemte hade Fullmäktige i den nya tjenstgöringsordningen vidtagit
några till eu jemnare fördelning af göromålen syftande mindre förändringar,
hvilka närmare inhemtades af ordalydelsen i tjenstgöringsordningen, sådan
Fullmäktige, under förutsättning af Riksdagens bifall till den föreslagna organisationen,
ansett densamma böra affattas.
Den före början af Riksgäldskontorets förevarande omorganisation gällande,
utaf 1874 års Riksdag sednast faststälda stat för kontoret upptog
sjutton tjensteman; hvaremot den nu of Fullmäktige föreslagna upptoge åtta.
Om i betraktande toges, att den utaf 1873 års Riksdag föreskrifna, till grund
för beslutet om omorganisationen liggande öfverflyttning till Kongl. Statskontoret
af en del Riksgäldskontoret dittills åliggande göromål, i förening
med öfverflyttning af åtskilliga göromål äfven från Kongl. Arméförvaltningen
till Kongl. Statskontoret, i detta sistnämnda verk föranledt inrättande af endast
en kamererare och en bokhållaretjenst, äfvensom ombudsmansbefattningens
förändring till en advokatfiskalstjenst, under det genom den nu föreslagna
tjenstgöringsordningen antalet tjenster inom Riksgäldskontoret komme
att minskas med nio eller mera än halfva förutvarande antalet, hafva Full
-
4
Stats-Utslcottets Utlåtande N:o 70.
mäktige ansett häraf otvetydigt framgå, huru betydlig den genomförda reduktionen
i sjelfva verket vore, helst den minskning i göromål, som åstadkommits
genom ofvanberörda öfverflyttning från Riksgäldskontoret i ganska
hög grad motsvarats af den ökning i arbete, som genom den fortgående
upplåningen förorsakats.
En jemförelse beträffande aflöningsförmånerna utvisade, att ofvan omförmälda,
vid 1874 års riksdag faststälda stat, efter afdrag af lön och arfvode
för husdrängen vid Riksdagens hus, som ej i den nya staten upptagits,
slutade på ett belopp af......................................................... kronor 51,425: —
hvartill komme dels de vid statens fastställande utgående
ålderstillägg, för år k ......................................................... „ 3,000: —-
dels den summa, Fullmäktige enligt då gällande föreskrifter
egde att utöfver staten till tjenstegöromål använda
................................................................................ „ 6,000: —•
och dels de till extra arbeten och extra ordinarier då
anslagna ................................................................................ „ 2,500: —
eller tillhopa.............................................................................. kronor 62,925: —
Den nu föreslagna staten åter slutar på en summa af kronor 33,900: —
hvartill komme dels de ålderstillägg, som enligt densamma
nu komme att utgå ............................................................ ,, 1,300: —
och dels de till extra arbeten och aflöning af extra ordinarier
af Fullmäktige föreslagna................................... „ 5,000: —
Summa kronor 40,200: —
Under åberopande af hvad ofvan blifvit anfördt, hafva Fullmäktige
alltså hemstält:
l:o att Stats-Utskottet ville föreslå Riksdagen att definitivt fastställa
den föreslagna aflöningsstaten, att gälla från innevarande riksdags slut,
samt att, för den händelse Riksdagen skulle vilja ingå i detaljerad pröfning
af förslaget till tjenstgöringsordning och icke, på sätt förut skett öfverlåta
dess fastställande åt Fullmäktige, det i sådant fall måtte medgifvas Fullmäktige
att uti tjenstgöringsordningen vidtaga de förändringar och tillägg,
hvilka af förhållandena kunde påkallas; samt
2:o att det i § 24 af nu gällande reglemente omförmälda, ofvan nämnda
anslag till extra arbeten och för extra ordinarie tjensteman måtte förhöjas
från 4,000 till 5,000 kronor årligen.
Härjemte och då Fullmäktige hade anledning antaga, att i och för
bestridandet af de till kassabokhållaretjensten hörande göromål en till någon
besparing ledande åtgärd skulle kunna, åtminstone tills vidare, af Fullmäktige
vidtagas hafva Fullmäktige vidare hemstält,
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.
5
3:o att Fullmäktige måtte bemyndigas att, utan kassabokhållaretjen"
stens tillsättning, tills vidare använda högst det för samma tjenst i Staten
upptaga aflöningsbelopp till upprätthållande af de tjensten tillhörande
göromål.
Uti det förslag till aflöningsstat, Fullmäktige med sin ofvan omförmälda
skrifvelse den 16 sistlidne Mars till Stats-Utskottet Öfveriemnade, förekomrno
endast de afvikelser från den utaf 1875 års Riksdag faststälda
stat, som föranleddes af den ofvan angifna indragningen af lånekommissarieoch
ena kammarskrifvaretjensten samt inrättande i deras ställe af kassabokhållaretjensten.
Afton ingen var alltså delad i lön, tjenstgöringspenningar och
arfvoden.
Sedan vid ärendets förberedande behandling inom Utskottet fråga uppstått
dels derom huruvida icke fördelningen af en del utaf aflöningen i
tjenstgöringspenningar och arfvode skulle kunna upphäfvas och dessa tvenne
aflöningsposter till en enda sammanslås och dels huruvida icke i afseende å
proportionen mellan lön och tjenstgöringspenningar, aflöningsstaten kunde ändras
till närmare öfverensstämmelse med den vid innevarande riksdag af
Kongl. Maj:t föreslagna lönestat för Statskontoret, äfvensom större hänsyn
tagas till de af denna Riksdag redan godkända stater, hafva Fullmäktige i
häröfver begärdt, den 31 sistlidne Mars afgifvet yttrande ytterligare anfört,
att då Riksdagen vid flera tillfällen uttalat den åsigt att Riksbankens och
Riksgäldskontorets tjensteman borde, så vidt deras göromål vore jemförliga,
vara i aflöningsförmåner likstälda, så härrörde häraf den af Fullmäktige
föreslagna fördelning af en del utaf vissa tjenstemäns aflöning i tjenstgöringspenningar
och arfvode, enär en sådan fördelning i Riksbankens stat förekom
me.
Emellertid mötte ej något hinder att, om Riksdagen skulle finna sådant
lämpligt, sammanslå tjenstgöringspenningarne och arfvodet till en enda aflöningspost,
och hade Fullmäktige i ett sistberörda skrifvelse bifogadt, här
nedan intaget förslag till aflöningsstat genomfört en sådan åtgärd. På det
likväl den rätt, som allt sedan fördelningen i lön och tjenstgöringspenningar
först af Riksdagen beslöts, enligt Riksgäldskontorets reglementen, ständigt
varit Fullmäktige tillerkänd, nemligen att, då omständigheterna dertill föranledde,
medgifva tjenstgöringspenningarnes utgående under sjukdom och hvilken
rätt Fullmäktige vid de föreslagna aflöningsbeloppens bestämmande anou
böra utfcrye kligen bibehållas, måtte kunna behörigen inskränkas äfven
opaginerad Kontrollera mot PDF
0
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 70.
efter sammanslagning af tjenstgöringspenningarne till ett belopp med arfvodet,
om hvilket sistnämdas indragning under tjenstledighet särskild bestämmelse
enligt 1875 års stat varit gällande, hade Fullmäktige ansett sig böra i den
nya staten intaga ett stadgande om rätt för Fullmäktige att, vid tjenstledighet
i följd af sjukdom, bestämma öfver tjenstgöringspenningarnes utgående
eller indragning äfven till större eller mindre del.
Yidare hafva Fullmäktige fästat uppmärksamheten derå, att lönestaten
för Statskontoret så mycket mindre borde tagas till jemförelse som mellan
den föreslagna organisationen för Statskontoret och den för Riksgäldskontoret
förefunnes den på göromålens ordnande och tjensternännens aflöning inverkande
skiljaktighet att i Statskontoret enligt Kongl. Maj:ts förslag ej
komme att behöfvas kontant kassa, hvaremot till följd af obligationshandeln
samt den fortgående inlösen af obligationer och kuponger med flera öfriga
liqvider, kontanta medel till högst betydliga belopp enligt sakens natur måste
till eller ifrån Riksgäldskontoret in- eller utbetalas; i sammanhang hvarmed
Fullmäktige ansett sig icke böra underlåta att framhålla hurusom i ett verk
sådant som Riksgäldskontoret, hvilket måste ikläda sig förbindelser, som
under längre tider skulle uppfyllas, träffa aftal, som under en längre tid
afvecklas, iakttaga föreskrifter, hvilka ofta för ganska lång tid sedan blifvit
meddelade, men hvars styrelse, som hade att tillse allt detta, endast för ett
år i sender valdes, andra anspråk i afseende å kontinuiteten af ärendenas
behandling måste ställas på tjenstemännen, eller åtminstone vissa af dem,
än som ifrågakomme i ett verk, hvars styrelse icke vore underkastad sådana
vexlingar.
Fullmäktige hafva vidare erinrat, att en fullgiltig jemförelse svårligen
torde kunna eller böra anställas mellan, å ena sidan, Riksgäldskontoret med
dess penningeförvaltning och fåtaliga personal och, å den andra, de verk
med helt olikartade göremål, för hvilka innevarande Riksdag godkänt stater.
Fullmäktige hade efter sorgfällig pröfning föreslagit aflöningen för
kontorets tjenstemanuapersonal, äfvensom sättet för denna aflönings utgående
och vid denna pröfning främst tagit hänsyn till de göromål, hvilka skulle
för den begärda aflöningen bestridas. Dessa göromål, sådana de af tjenstgöringsordningen
utvisades, torde redan i och för sig innefatta fullgoda grunder
till de föreslagna aflöningarne. Den ringa utsigt till befordran, som
funnes för Riksgäldskontorets få tjensteman i jemförelse med den, som i de
flesta andra verk erbjödes, borde äfven billigtvis uppmärksammas. Endast
under förutsättning af en aflöning, tillräcklig att betala använd arbetskraft
och förmåga och att fästa duglige personer i kontorets tjenst, hade det ock
varit Fullmäktige möjligt att tillmötesgå Riksdagens önskan om inskränkning
i antalet af kontorets tjensteman så långt som skett och att anordna
opaginerad Kontrollera mot PDF
Stats-Utskottets Utlåtande JSf:o 70.
1
göromålens säkra bestridande med den fåtaliga tjenstemannapersonal, som
förslaget upptoge.
Lönerna voro för sekreteraren, kassören och bokhållarne föreslagna
till samma belopp som i de al Riksdagen tillförene faststälda stater för
Riksgäldskontor^; och någon nedsättning i dessa löner, af hvilka pensionens
storlek vore beroende, hade så mycket mindre synts Fullmäktige böra ifrågakomma
som de med tjensterna förenade göromål ju, år efter år, betydligt
ökats. För revisorn vore den föreslagna lönen betydligt mindre än för
den kamererare i revisionskoret, som förut bestridt alldeles enahanda göromål,
och den lönetillökning, som för de öfriga tjenstemännen föreslagits,
hade sin grund i de nya göromålens mängd och beskaffenhet.
Beträffande de olikheter, hvilka förefunnes mellan Riksbankens stat
och den nu föreslagna staten för Riksgäldskontoret, hafva Fullmäktige slutligen
anfört att dessa torde erhålla sin tillfredsställande förklaring, om till
grund för jemförelsen lades, ej blott dessa tvenne stater med deri upptagna
benämningar å de särskilda befattningarna, utan äfven, och än mer, de båda
verkens tjenstgöringsordningar. Af en sådan jemförelse framginge nemligen,
att, om man såge till den olika ställning de lika benämnda tjensternas innehafvare
inom de båda verken intoge, benämningarne icke alldeles svarade
emot hvarandra. Fullmäktige hafva i detta afseende fästat uppmärksamheten
derpå, att Fullmäktiges sekreterare motsvarades i Riksbanken af sekreteraren,
notarien, ombudsmannen med hans kansli samt den tjensteman, som
biträdde med den utländska korrespondensen; att Riksgäldskontorets kassör,
som bestrede, bland annat, samtliga de göromål, hvilka tillförene tillkommit
kassakommissarien, samt hade ett betydligt ansvar om såväl kontanta medel
som värdepapper, vore närmast jemförlig med kommissarierne i Riksbanken
ehuru han i förslaget benämnts kassör; att kamereraren i Riksgäldskontoret
ej, såsom i Riksbanken, lydde under en kommissarie, utan på eget ansvar
verkstälde bokföringen och med denna förenade samma deltagande som
kassören i vården om alla kontorets värdepapper; att revisorn i Riksgäldskontoret
ensam bestrede de till hans befattning hörande göromål, under det
att i Riksbanken funnes anstälda en “förste revisor”, med högre aflöning
än Riksgäldskontorets revisor, och derjemte två revisorer, hvilka arbetade
tillsammans och i många fall delade ansvaret; samt att, beträffande såväl
de nu nämnda som de öfriga tjenstemännen, deras ringa antal, jemfördt
med Riksbankens, erbjöde mindre utsigt till befordran och till följd deraf
nödvändiggjorde jemförelsevis något bättre löneförmåner och fördelaktigare
pensioneringsförhållanden, derest icke uppkommande ledigheters fyllande med
dugliga och fullt lämpliga personer skulle för Riksgäldskontoret mera än
försigtigheten bjöde försvåras.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Stats-Utskottets Utlutande N:o 70,
Den af Fullmäktige med deras sistberörda skrifvelse den 31 Mars
öfverlemnade aflöningsstat är af följande innehåll:
“Aflöningsstat
för
Riksgäldslcontorets tjensteman och vaktbetjening.
Lön.
Tjenst-
göringspen-
ningar.
Summa.
Fn sekreterare, som tillika är ombudsman ...
4,400
*)
1,600
6,000
_
En kassör ...........................................................
4,400
—
1,600
"
6,000
—
En kamererare ...................................................
4,000
—
1,600
5,600
—
En revisor............................................................
2,500
—
800
—
3,300
—
En kassabokhållare.............................................
2,000
—
800
-—
2,800
—
En lånebokhållare .............................................
2,000
—
800
—
2,800
—
En registrator och kanslist ..............................
1,500
—
900
2,400
—
En kammarskrifvare ..........................................
1,500
—
600
—
2,100
—
En förste vaktmästare......................................
700
—
100
—
800
—
En vaktmästare...................................................
600
—
100
—
700
—
En vaktmästare.................................................
600
—
100
—
700
—
En vaktmästare...................................................
600
—
100
700
—
Summa Kronor
24,800
_
9,100
_
33,900
*) Så länge sekreteraren innehar fri bostad, utgå tjenstgöringspenningarne
endast med 600 kronor; dock så att, vid afdrag i följd af tjenstledighet,
detsamma, med tillämpning af de för sådant fall gifna bestämmelser,
sker för hela beloppet af tjenstgöringspenningarne från aflöningsbeloppet i
dess helhet.
Tillägg: För revisorn, bokhållarne, registratorn och kanslisten samt
kamm arskrifvaren kan, då de icke innehafva annan tjenstebefattning, lönen
efter fem års tjenstgöring inom graden förhöjas med............ kronor 500: —
samt för revisorn och bokhållarne, efter tio års tjenstgöring
inom graden med ytterligare...................................................... „ 500:
För vaktbetjeningen kan aflöningen efter fem års
ordinarie tjenst och derunder ådagalagdt välförhållande höjas,
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.
9
lönen med...................................................................................... kronor 100:
och tjenstgöringspenningarne med ............................................. „ 100: —
Yaktbetjeningen åtnjuter fri bostad med nödig vedbrand. Skulle denna
förmån komma att för vaktmästarne eller någon af dem upphöra, äro de
berättigade att i stället såsom tjenstgöringspenningar uppbära 200 kronor
hvar.
Vid tillämpningen af denna allöningsstat iakttages derjemte följande:
l:o. De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar få
uppbäras endast för den tid, tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort_ eller
åtnjutit semester, men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöringen
befriad, utgå till den, som tjensten förrättat; dock ma Fullmäktige kunna
medgifva den tjensteman eller vaktbetjent, som af sjukdom hindras från
bestridande af sin tjenst, att uppbära de för samma tjenst anvisade tjenstgörtngspenningar
eller någon del deraf.
2:o. För bestridande af tjenstgöringen under semester ega Fullmäktige
att anvisa till extra ordinarie tjenstmän arfvoden, beräknade efter 1,000
kronor för år.
3:o. Innehafvare af lön, enligt förestående stat, äro underkastade den
vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden, som
kan varda stadgad; och böra de fullmakter eller konstitutorial, som för Riksgäldskontorets
tjenstemän utfärdas, innefatta förbehåll om deras skyldighet
att åtaga sig de nya eller förändrade göromål, som kunna dem aläggas.,,
Redan 1875 års Riksdag förklarade den af Fullmäktige den 20 och
22 Oktober 1874 beslutade tjenstgöringsordningen gå i den rätta rigtningen
och erkände den betydliga reduktion i tjenstemännens antal, som derigenom
åstadkommits. Genom de ytterligare tjensteindragningar, som nu af Fullmäktige
föreslagits, komme tjenstemännens antal att nedbringas till mindre
än hälften af hvad det varit före den nya organisationens genomförande.
Utskottet, som granskat tjenstgöringsordningen och den deri föreslagna fördelning
af göromålen, har funnit densamma utan åsidosättande af nödiga
kontroller, medföra så väl enkelhet vid ärendenas behandling som besparing
i utgifter, och har alltså ej något att mot tjenstgöringsordningen erinra.
Den före Riksgäldskontorets omorganisation gällande instruktion och
tjenstgöringsordning af den 9 Mars 1842 var beslutad och utfärdad, icke af
Rikets Ständer sjelfve, utan af Fullmäktige efter dertill af Rikets Ständer
lemnat uppdrag, och det har härigenom varit Fullmäktige möjligt att, då
Bill. till Biksd. Prof. 1876. i Sami. 1 Afd. 35 Håft. 2
10
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 70.
förändrade förhållanden sådant påkallat, medelst partiela ändringar i och
tillägg till instruktionen ordna göromålen, utan att härför afvakta Riksdagens
sammanträde. Då det ej kan vara annat än lämpligt att Fullmäktige
vid en sådan rätt bibehållas, anser Utskottet sig ej böra föreslå Riksdagen
att ingå i en detaljerad pröfning af tjenstgöringsordningen, utan torde alla.
skäl förefinnas att, pa sätt Fullmäktige ifrågasatt, öfverlåta dess fastställande
åt Fullmäktige.
Äfven aflöningsstaten synes Utskottet vara lämpligt afpassad efter de
göromåls mängd och beskaffenhet, hvilka skola för de föreslagna aflöningarne
bestridas; och far Utskottet i detta afseende endast hänvisa till sjelfva tjenstgöringsordningen.
Under åberopande i öfrigt af hvad Fullmäktige till stöd för de af
dem gjorda förslag andragit, hemställer Utskottet:
l:o att Riksdagen måtte definitivt fastställa ofvan intagna
aflöningsstat för Riksgäldskontorets tjensteman och
vaktbetjening, att gälla från innevarande riksdags slut;
2:o att Riksdagen måtte åt Fullmäktige i Riksgäldskontoret
uppdraga att besluta och fastställa tjenstgöringsordning
för Riksgäldskontorets tjenstemän och vaktbetjening.
3:o att det i § 24 af nu gällande reglemente för Riksgäldskontoret
omförmälda anslag till belöning för extra
arbeten och uppmuntran för extra ordinarier må förhöjas
från 4,000 till 5,000 kronor årligen; samt
4:o att Fullmäktige må bemyndigas att tills vidare,
utan den i aflöningsstaten upptagna kassabokhållaretjenstens
tillsättning, använda högst det för samma tjenst
i staten upptagna aflöningsbelopp till upprätthållande af
de tjensten tillhörande göromål.
Stockholm den 2 Maj 1876.
På Sfats-Utskottets vägnar:
CARL EKMAN.
Reservation:
af Herr L. O. Lat "sson.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 70.
11
Tjenstgöringsordning
för
Tjenstemännen samt Vaktbetjeningen vid Riksgäldskontoret.
De vid Riksgäldskontoret anstälde tjensteman äro följande:
en sekreterare och ombudsman;
en kassör;
en kamererare;
en revisor;
en kassabokhållare;
en lånebokhållare;
en registrator och kanslist; samt
en kammarskrifvare.
Vaktbetjeningen utgöres af:
en förste vaktmästare; och
tre vaktmästare.
Sekreteraren och Ombudsmannen.
§ I
Sekreteraren,
som jemväl är Riksgäldskontorets ombudsman, åligger
att föra protokollen vid Fullmäktiges sammankomster samt uppsätta och
kontrasignera alla utgående bref och expeditioner. Alla till Riksgäldskontoret
ankommande icke rekommenderade bref, hvilka mottagas och öppnas af
Ordföranden eller någon af Fullmäktiges deputerade, brytas i deras frånvaro
12
Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 70-
af Sekreteraren. Skulle sådant bref eller annat till Fullmäktige mellan sammankomsterna
inkommet ärende påkalla Fullmäktiges skyndsamma behandling
och åtgärd, bör Ordföranden härom ofördröjligen underrättas. Genom
Sekreteraren infordras nödiga utlåtanden eller utredningar; hvarförutan erforderliga
upplysningar om förut fattade beslut och vidtagna åtgärder böra
af honom meddelas.
Sekreteraren innehar en af nycklarne till det jernskåp, deruti Riksgäldskontorets
under Fullmäktiges egen vård befintliga handlingar förvaras.
Han fortsätter och kompletterar den öfver dessa handlingar upprättade förteckning,
derå jemväl bör antecknas, när någon handling ur skåpet uttages,
hvilket, likasom då nya handlingar deruti nedläggas, dessutom alltid skall i
protokollet anmärkas.
§ 2-
Vid Fullmäktiges sammankomst fördt protokoll bör i allmänhet vara
uppsatt och till justering anmälas, då Fullmäktige i påföljande vecka till
ordinarie session sammanträda; och skall protokollet en timma före början
af den session, under hvilken det bör justeras, vara, till genomseende af
Fullmäktige, i sessionsrummet tillgängligt, Jemte protokollen böra äfven till
justering anmälas sådana enligt desamma af Fullmäktige beslutade expeditioner,
som icke förut blifvit särskildt justerade. Sekreteraren ansvarar för
ofördröjlig expedition af fattade beslut.
§ 3.
Uti en särskild bok eller så kallad expeditionslista skall Sekreteraren
eller den, som i hans ställe förer protokollet, under behöriga rubriker och
med utsättande af expeditionens eller remissens nummer och datum, anteckna
alla af Fullmäktige beslutade bref, protokollsutdrag och anordningar med
flera expeditioner, äfvensom alla remitterade mål; börande den, som besörjer
expeditionernas eller handlingarnes afsändande, dessförinnan i samma bok
alltid anteckna dagen, då sådant sker.
§ 4.
Förutom den i § 3 omförmälda expeditionslista skall Sekreteraren föra
anteckningsbok rörande innehållet af sådana skrivelser från Kongl. Maj:t,
Riksdagen eller dess utskott, embetsverk och myndigheter, som i ett eller
annat hänseende böra tjena till efterrättelse vid Riksgäldskontorets förvaltning.
13
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 70.
Likaså skall af Sekreteraren föras en i lämplig form uppstäld anteckningsbok
rörande tillfällig förräntning af Riksgäldskontorets medel.
§ 5.
Sekreteraren, som under sin vård förvarar utlottningshjulen till de al
Riksgäldskontoret upptagna lån, ansvarar för att utlottning al obligationer
på behöriga tider, enligt fastställa amorteringsplaner och i bestämd ordning,
verkställes.
§ 6.
Sekreteraren åligger att med uppsättande al bref samt andra erforderliga
skrifter biträda de bland Fullmäktige utsedda deputerade.
§ 7.
Efter hvarje utlottning af Riksgäldskontorets obligationer skall Sekreteraren,
så fort ske kan, besörja om utfärdande i föreskritven ordning af
kungörelse om utlottningen.
§ »■
Sekreteraren har tillsynen ölver och vårdar Riksgäldskontorets hus och
dess tillhörigheter, upprättar och fortsätter förteckningar öfver inventariepersedlarne
i detsamma, gör hos Fullmäktige framställning om de för husets och
dess tillhörigheters vårdande erforderliga åtgärder samt besörjer om verkställigheten
af Fullmäktiges i berörda afseende fattade beslut.
§ 9.
Ombudsmannen åligger att bevaka och utföra Riksgäldskontorets rätt
och så väl kärande som svarande talan i alla hos domstolar eller andra
embetsmyndigheter förekommande rättegångs- och utsökningsärenden, som
röra detta verk; hvarvid han bör ställa sig till efterrättelse de föreskrifter
och uppdrag, hvilka af Fullmäktige varda honom meddelade.
Vid inträffande konkurser eller årsproklamata bevakar Ombudsmannen
Riksgäldskontorets fordringar, på grund af de handlingar och uträkningar,
som för sådant ändamål honom tillställas. Genom hans åtgärd förnyas
Riksgäldskontoret tillhöriga skuldförbindelser och öfriga låne- och säkerhets
-
14
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 70.
handlingar samt utsökas och indrifvas Riksgäldskontor till betalning förfallna
fordringar.
Ombudsmannen skall vara närvarande vid det tillfälle, då Riksgäldskontoret
tillhöriga skuldförbindelser, låne- och säkerhetshandlingar af kassören
och kamereraren genomgås och beslut fattas, hvilka handlingar böra
under året förnyas.
Det åligger Ombudsmannen att, så fort ske kan och senast inom den
1 December, till Fullmäktige inkomma med redogörelse öfver de åtgärder,
som i afseende å förnyelse af skuldförbindelser, låne- och säkerhetshandlingar
af honom vidtagits.
Härförutan bör Ombudsmannen jemväl vid alla andra tillfällen, då
han finner Riksgäldskontorets rätt sådant fordra, densamma i laga ordning
bevaka; egande han att angående de till ombudsmannabefattningen hörande
ärenden skriftvexla med Kongl. Maj:ts Befallningshafvande och andra vederbörande
embétsmyndigheter.
Vidare åligger honom att till Fullmäktige afgifva skriftliga utlåtanden
rörande alla i sådant afseende till honom hänskjutna rättsfrågor.
I händelse någon af Riksgäldskontorets tjenstemän eller vaktbetjening
skulle brista i sina tjensteåligganden och handlingarne derom varda af Fullmäktige
till Ombudsmannens åtgärd öfverlemnade, bör han mot den försumlige
föra det åtal och framställa det ansvarspåstående, hvartill förekommande
omständigheter kunna föranleda.
Slutligen tillhör det Ombudsmannen att utföra och bevaka Enke- och
Pupill-kassans vid Riksgäld skontoret rätt och talan uti alla denna kassa rörande
° samt af kassans förvaltare till hans handläggning öfverlemnade
rättegångs- och utsökningsärenden.
§ io.
Jemte det Ombudsmannen bör meddela bevis öfver mottagningen af
alla för någon åtgärds vidtagande honom tillstälda handlingar, hvilka bevis
jemväl böra utvisa dagen, då handlingarne af honom mottagits, skall han
införa dessa handlingar uti ett särskildt diarium, deruti de emottagna handlingarnes
beskaffenhet och ändamålet, hvarför de blifvit till honom öfverlemnade,
äfvensom de i anledning deraf vidtagna åtgärder samt den påföljd,
dessa medfört, böra antecknas; och skall detta diarium vara så inrättadt,
att det pa ett ställe innehaller upplysning om all den handläggning, hvarje
särskildt mål erhållit och om tiden för densamma. De hvart och ett mål
tillhörande handlingar böra vara sa ordnade, att de lätteligen kunna med
diarium jeinföras.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 70.
15
§ 11.
Ombudsmannen åligger att, jemte revisorn, en gång hvarje år inventera
de staten tillhöriga inventarierna i Riksdagens hus.
§ 12.
Till bestridande af förefallande rättegångs- och utsökningskostnader
eger Ombudsmannen att, efter derom hos Fullmäktige gjord framställning
och emot framdeles afgifvande redovisning, erhålla erforderligt förskott. Dylikt
förskott far likväl icke af honom uppbäras, innan behörigen granskad
redogörelse för de till berörda utgifter senast förskjutna medel blifvit aflemnad.
Yid hvarje års slut skall Ombudsmannen till Fullmäktige inlemna en
uppgift öfver sådana af honom under samma år utbetalta rättegångs- och
utsökningskostnader, för hvilka Riksgäldskontoret är berättigadt erhålla ersättning.
Kassören.
§ 13.
Alla utbetalningar, som enligt denna tjenstgöringsordning eller Fullmäktiges
särskilda beslut få ske med penningar, verkställas af Kassören.
§ 14.
Alla obligationer och räntekuponger, som äro förfallna till betalning
omedelbart i Riksgäldskontoret, inlösas af Kassören, hvilken för detta ändamål,
efter gjord anmälan, mottager förskott. Öfver de inlösta obligationerna
och räntekupongerna uppgöres af honom förteckning; hvarefter de aflemnas
till kassabokhållaren för den behandling, som i § 32 föreskrifves.
§ 15.
Om de för expenser behöfliga medel gör Kassören hemställan hos
Fullmäktige; och skall dervid alltid bifogas redogörelse för det till sådana
utgifter senast erhållna förskott.
§ 16.
Med undantag af utbetalningar utaf löner och arfvoden, riksdagskost
-
16
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 70.
nader samt inlösen af förfallna obligationer och räntekuponger, äfvensom
expenser med mera dylikt, verkställas alla utbetalningar medelst assignering
på Riksgäldskontorets räkningar i Riksbanken, såvida icke Fullmäktige för
särskilda fall annorlunda förordna; och får någon annan stående kassa i
Riksgäldskontoret ej finnas, än de till ränteliqvider, expenser och riksdagskostnaders
bestridande anordnade medel.
Hvarje å nämnda räkningar utfärdad assignation antecknas af Kassören
samt bokföres af kassabokhållaren.
Dessa assignationer underskrifvas af en bland Deputerade, sedan desamma
förut blifvit af Kassören kontrasignerade och af kassabokhållaren
försedda med påskrift om annotation.
§ i’-
Alla penningeremisser, som i bref till Riksgäldskontoret ankomma,
jemte dertill hörande missiv och reversal, äfvensom alla till Riksgäldskontoret
omedelbart inbetalta penningar emottagas och antecknas af Kassören i
närvaro af kassabokhållaren. Kassören ombesörjer derefter deras insättning
i Riksbanken.
Sådan insättning skall, så vidt möjligt är, ske samma dag medlen till
Riksgäldskontoret inkomma.
Hvarje dag, då penningar till insättning i Riksbanken blifvit utlemnade,
skola attesterna öfver de insatta medlen vara till Kassören ingifna och
i derför bestämdt förvaringsrum under hans och kassabokhållarens vård inlagda,
innan Kassören lemnar sitt embetsrum.
Kassören utfärdar och underskrifver det å ena exemplaret af reversalen
antecknade qvittens öfver till Riksgäldskontoret inkomna penningar,
hvilket qvittens derjemte skall af båda bokhållarne annoteras.
De sålunda meddelade qvittens skola vederbörande genom Deputerade
tillsändas.
Kassören och kassabokhållaren ansvara, en för begge och begge för
en, för all dem anförtrodd uppbörd, äfvensom för de medel, hvilka till inlösen
af räntekuponger och utlottade obligationer anordnas.
§ 18.
Yerificerade redogörelser för blanketterna till Riksgäldskontorets assignationer,
utvisande behållningen eller tillverkningen samt åtgången och
det återstående obegagnade antalet, afgifvas af Kassören, utan särskild föreskrift,
vid hvarje års början och dessutom så ofta Fullmäktige eller deras
Deputerade det fordra.
Stats-Utskoftetå Utlåtande N:o 70.
17
§ 19.
Minst en gång i hvarje månad inventeras af Fullmäktiges Deputerade
de attester, reversal, qvittens, assignntioner och kontanta medel, som förvaras
under Kassörens och kassabokhållarens vård; och bör förloppet af denna
inventering hos Fullmäktige vid deras nästa ordinarie sammankomst anmälas.
§ 20.
Kassören hör jemte kamererare!! afgifva och underskrifva de i § 28
mom. a) föreskrifna veckorapporter öfver Riksgäldskontorets inkomster och
utgifter.
§ 21.
Kassören upprättar den (ill grund för hufvudboken liggande kassaräkning.
§ 22.
Alla af Riksbanken utfärdade attester öfver derstädes å Riksgäldskontorets
räkningar insatta medel, äfvensom hvarje å nämnda räkningar utfärdad
assignation skola af Kassören antecknas uti en för sådant ändamål
förd bok, så inrättad, att behållningarne å dessa räkningar må kunna med
lätthet och noggrannhet kontrolleras.
Härför utan skall Kassören föra en bok, upptagande alla ankomna penningeremisser,
deras belopp samt dagarne, då de ingå, och då qvittensen
utfärdas.
§ 23.
Alla osålda och för Riksgäldskontorets räkning inköpta obligationer;
alla Ri k sgäld sko n före t tillhöriga eller hos kontoret deponerade eller pantsatta
låne- och säkerhetshandlingar, vexlar och öfriga värdepapper samt
blanketterna till Riksgäldskontorets nssignationer skola under Fullmäktiges
ene Deputerads, Kassörens och kamererarens gemensamma vård förvaras; och
äro de, en för alla och alla för en, för samma handlingar och värdepapper
ansvarige.
Bill. till Ritsd. Prof. 181(1. 4 Sami. 1 Afä. 35 Häft.
3
18
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 70.
Kassören och kamercraren tillhör att tillse, det fordringsbevis och låuehypotek
bibehållas vid gällande kraft. Uppgift å de skuldförbindelser, laneoch
säkerhetshandlingar, som genom ombudsmannens åtgärd skola förnyas,
aftemnas vid hvarje års början af Kassören och kamererare!» till Fullmäktige,
för att sedermera tillställas ombudsmannen.
Kamererare!».
§ 24.
Då Riksgäldskontoret upplånar penningar, skola de obligationer, som
härför utfärdas, vederbörande genom kamereraren tillhandahållas.
Kamereraren skall ock föra en anteckningsbok öfver försäljningen af
obligationer för de lån, Riksgäldskontoret upptager.
§ 25.
Kamereraren bör uppgöra och utsluta alla räkningar, som i huivudboken
ingå eller derför ligga till grund, utom kassaräkningen, som likväl
af honom jemföres med dt af kassabokhallaren förda meinorialböckei bivei
inkomster och utgifter, föror specialräkning öfver Riksgäldskontorets tillfälligtvis
förräntade medel, författar och afslufär hurvudboken och den särskilda
räkenskapen öfver de fonderade statslånens iiqviuations- och amortissementsfonder;
samt ansvarar, det såväl hufvudboken som berörda särskilda räkenskap,
behörigen renskrifna, blifva aflemnade till Fullmäktige inom den 1
Maj året efter det, för hvilket de åro uppgjorda.
Han skall ock föra förteckningar öfver alla Riksgäldskontoret tillhöriga
eller hos Riksgäldskontoret deponerade eller pantsatta obligationer, laneoch
säkerhetshandlingar samt värdepapper.
Kamereraren skall uppgöra alla förefallande uträkningar och liqvidationer
samt meddela de räkenskapsuppgifter, pa h vilka hullmäktiges berättelser
och kalkyler böra sig grunda. Likaledes skall han författa det utdrag
af räkenskaperna, som årligen under loppet af Juni manad bör från
trycket utgifvas.
Å alla af Riksbanken utfärdade attester öfver derstädes å Riksgäldskontorets
räkningar insatta medel bör kamereraren, med ledning af det attesten
bifogade reversal, annotera och med sitt namns undertecknande bestyrka
den rubrik, hvarunder de insätta medlen böra i räkenskaperna upptagas,
äfvensom å alla anordningar anteckna den titel, hvarunder de anordnade
summorna skola bokföras.
19
Stats-Utskottets Utlåtande N:& 70.
Då sådant för bevakande af Riksgäldskontorets fordringar erfordras,
skall Kamereraren, efter derom erhållen underrättelse, desamma beediga samt
ur räkenskaperna meddela de för ombudsmannen behöfliga uppgifter.
§ 26.
Kamereraren skall noga och uppmärksamt vaka deröfver, att Riksgäldskontorets
fordringar och inkomster, af hvad beskaffenhet de vara må,
varda å behöriga tider levererad ) och redovisade.
Han ansvarar för den skada och förlust, som Riksgäldskontoret tillskyndas
genom underlåtenhet af honom att anmäla, det förfallna liqvider ej
blifvit behörigen fullgjorda; hvarför han ock, till undvikande al egen ansvarsskyldighet,
är förpligtad att, i händelse förfallna liqvider för de af
Riksdagen beviljade lån från Riksgäldskontoret till vissa bestämda föremål
icke blifvit fjorton dagar efter forfallotiden fullgjorda, eller de för tillfälligt
förräntande af Riksgäldskoutorets medel utlemnade lån eller förskrifven ränta
derå icke å förfallodagen behörigen betalts, förhållandet genast hos Fullmäktige
tillkännagifva.
§ 27.
Kamereraren biträder Fullmäktiges Deputerade med granskning af de
frän utländska banker eller bankirhus inkommande kontokuranter och ölriga
räkningar.
Sedan berörda kontokuranter blifvit granskade och rigtiga befunna
eller, i händelse af anmärkning, behörigen rättade samt af ej mindre Deputerade
än Kamereraren med intyg om deras rigtighet försedda eller, då sä
finnes nödigt, Fullmäktiges pröfning understälda och af dem godkända, skola
de läggas till grund för och utgöra verifikationer till Riksgäldskoutorets bokslut
i denna del.
§ 28.
Kamereraren skall till Fullmäktige aflemna:
n) veckorapporter öfver Riksgäldskontorets inkomster och utgifter.
Fn sådan rapport afgifves vid hvarje Fullmäktiges ordinarie sammankomst
och skall under sina behöriga titlar upptaga inkomsterna och utgifterna sedan
den nästföregångna rapporten afgafs. För öfrigt böra dessa rapporter vara
så inrättade, att de tillika utvisa Riksgäldskontorets behållning å dess räkningar
i Riksbanken. De underskrifvas af kassören och Kamereraren samt
k entra signeras af kassabokhållaren;
20 Stats-Utskottets Utlåtande N:o 70.
b) uppgift pa alla de lane- och säkerhetshandlingar samt inköpta
obligationer och andra dylika värdepapper som efter Fullmäktiges nästföregående
sammankomst blifvit i vederbörligt förvaringsrum inlagda; och
c) uppgift ä de under veckans lopp inköpta och i förrådet inlagda
utländska vexlar.
Omförmälda tvänne uppgifter skola jemväl af kassören underskrifvas.
d) tvänne berättelser årligen om Riksgäldskontorets rörelse och ställning,
åt hvilka berättelser den ena, omfattande det nästförflutna året, afgifves
före medlet af Februari månad och den andra, omfattande de'' sex
första månaderna af det löpande året, före Juli månads slut. Dessa berättelser,
som skola utvisa Riksgäldskontorets tillstånd i afseende på dess
skulder och tillgångar, böra åtföljas af utdrag ur räkenskaperna.
Revisorn.
§ 29.
Revisorn reviderar Riksgäldskontorets hufvudbok jemte den särskilda
räkenskapen öfver liqvidations- och amorteringsfonderna med dertill hörande
verifikationer, hvilken revision bör vara verkstäld före den L Juli året efter
det, för hvilket dessa räkenskaper äro uppgjorda; förrättar granskning af
alla inkommande räkningar och redovisningar, förer protokoll vid utlottning
af Riksgäldskontorets obligationer; granskar den i § 34 omförmälda förteckning,
^ som efter hvarje utlottning af Riksgäldskontorets obligationer af kassabokhallaren
upprättas öfver de utlottade obligationerna; granskar och afprickar
i afräkningsböckerna lånebokhållarens anteckningar om tiden, då
utlottade eller uppsagda obligationer förfalla samt när förfallna obligationer
och räntekuponger blifvit inlösta; granskar de förteckningar och sammandrag
öhei de under förflutna aret inlösta obligationer och räntekuponger, som
af lanebokhallaren böra uppgöras; granskar förteckningarne ''"ifver inventariepei
sedlar ne ! Riksgäldskontorets hus; förer anteckning öfver alla under året
inköpta inventarier för Riksgäldskontorets och Riksdagens hus; kompletterar,
med ledning af dessa anteckningar, de i hans vård befintliga exemplar af
f ateckningarne öfver inventarierna såväl i Riksgäldskontorets som i Riksdagens
hus; inventerar en gång hvarje år inventarierna i Riksgäldskontorets
hus samt, jemte ombudsmannen, inventarierna i Riksdagens hus.
Revisorn bör alltid a hvad han granskat anteckna, huruvida anmärkning
förekommit eller icke.
Öfver de af Revisorn verkstälda gransknings- och andra åtgärder föres
af honom diarium, utvisande jemväl tiden för åtgärdernas verkställande.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 70.
21
Vid kollationeringar eger Revisorn erhålla biträde af kammarskrif
varen.
Kassabokhållaren.
§ dO.
Kassabokhållaren förer memorialböcker öfver Riksgäldskontorets inkomstfa''
och utgifter samt räkningar med Riksbanken, hvilka böra en gång
i qvartalet med de i Riksbanken förda räkningar kollationeras; bokför och
förser med påskrift om annotation alla från Riksgäldskontoret utfärdade
assignationer, äfvensom qvittenser öfver verkstälda insättningar å kontorets
bankoräkningar; upprättar och kontrasignera!'' veckorapporterna öfver Riksgäldskontorets
inkomster och utgifter; upprättar och, jemte lånebokhållaren,
undertecknar qvittenser öfver de utomlands infriade obligationer och räntekuponger;
uppräknar och granskar förfärdigade nya obligationer och kuponger samt
ombesörjer deras afsändning till utlandet, då lån å utrikes ort upptages;
samt granskar och ansvarar för rigtigheten af de nummerlappar, h vilka vid
nya låns uppläggning skola i och för utlottningarne i utlottningshjulen inläggas.
§ 31.
Alla på utrikes ort inlösta samt derifrån insända obligationer och
räntekuponger skola vid deras hitkomst mottagas af kassabokhållaren,
hvilken granskar och noga jemför dem med den insända förteckningen, hvarvid
förekommande afvikelser af honom anmärkas. Derefter skola de af honom
tillställas lånebokhållaren, som affär''dom på behöriga ställen uti de för
sådant ändamål inrättade afräkningsböcker; hvarefter revisorn verkställer
granskning af och afprickar afföringen i räkenskaperna och derefter meddelar
intyg derom samt tillika uppgifver den eller de anmärkningar, som vid
granskningen förekommit. Öfver de insända och rigtiga belunna obligationernas
och kupongernas emottagande meddelas, sedan de blifvit genom namnteckningarnes
uthuggning annullerade, af båda bokhållarne, på sätt nästföregående
§ stadgar, qvitto, som genom Deputerades försorg till vederbörande
öfversäodes.
§
sören
De omedelbart i Riksgäldskontoret till betalning förfallna, genom kusin
losta och förtecknade obligationer och räntekuponger mottagas lika
-
22
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 23.
ledes af Kassabokhållaren, som jemför dem med förteckningen och makulerar
dem. Dessa obligationer och räntekuponger skola i afräkningsböckerna afföras
och afföringen kontrolleras af revisorn på enahanda sätt som om de utomlands
inlösta obligationer och räntekuponger här ofvan finnes föreskrifvet.
Alla infriade obligationer och räntekuponger skola af Kassabokhållaren
genomräknas och i nummerföljd ordnas; hvarefter de skola under kassörens
och .kamererarens gemensamma vård förvaras.
§ 33.
I början af hvarje år skall kassabokhållaren till Fullmäktig*! öfverlemna
alla under det nästförflutna året inlösta obligationer.
§ 34.
Efter hvarje utlottning af Riksgäldskontorcts obligationer skall Kassabokhållaren
upprätta en i nummerföljd ordnad förteckning å de utlottade
obligationerna och ansvara för dess öfverensstämmelse med det vid dragningstillfället
af notarius publicus förda protokoll.
Denna förteckning granskas af revisorn och följes vid utfärdande af
den föreskrifna kungörelsen om utlottningen.
Länebokhållaren
§ 35.
Lånebokhållarenförer liggarne öfver kontorets fordringar för meddelade
lån, äfvensom afräkningsböcker öfver alla Riksgäldskontorets utelöpande
obligationer och räntekuponger, uti hvilka böcker han noggrannt antecknar
obligationernas förfall otid or; affär, med biträde af kammarskrifvaren, alla
infriade obligationer och räntekuponger i afräkningsböckerna, med antecknande
af dagen, då hvarje sådan obligation och räntekupong blifvit till Riksgäldskontor!
återstäld; undertecknar jemte kassabokhållaren de i § 31 omförmäkla
qvittenser Öfver infriade, från utrikes ort insända obligationer och
räntekuponger, ombesörjer att berörda liggare och afräkningsböcker blifva
efter behof förnyade; samt upprättar och aflemnar till Fullmäktige i början
af hvarje år förteckningar och sammandrag öfver alla under nästföregående
året inlösta och annullerade obligationer och räntekuponger.
Dessa, af revisorn granskade och påskrifna förteckningar och sammandrag,
böra utvisa ej mindre antalet och sammanräknade beloppet af de inlösta
räntekupongerna för hvar och en särskild obligationsserie än ock samma
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 70.
23
kupongers förfall odagar, äfvensom antalet och beloppet åt de före samma års
utgång förfallna, men till inlösen dessförinnan ej företedda räntekuponger,
för hvilka innehafvaren då ännu ej förlorat sin rätt till betalning.
Sedan berörda obligationer, förteckningar och sammandrag blifvit inför
Fullmäktige företedda samt förteckningarne och sammandragen försetts med
behörig påskrift derom att vid dem icke varit något att anmärka, skola
nämnda förteckningar och sammandrag bifogas Riksgäldskontorets räkenskaper.
Registratorn och Kanslisten.
§ 36.
Registratorn och kanslisten förer diarium öfver alla till Riksgäldskontorer.
inkomna bref, memorial, ansökningar och andra skrifter, antecknar
i detta diarium de i afseende på hvarje särskildt mål vidtagna åtgärder och
fattade beslut; tecknar å hvarje inkommen handling, dagen, då den inkommit,
samt den nummer, hvarunder densamma är i diarium upptagen; vårdatalla
till Fullmäktiges kansli och dess arkiv hörande handlingar; författar
fullständigt namn- och sakregister öfver Fullmäktiges protokoll för hvarje år,
hvilket register bör vara färdigt och renskrifvet före slutet af nästföljande
Februari månad; upprättar efter hvarje års slut en särskild förteckning på
obesvarade remisser samt af Fullmäktige under året äskade, men icke erhållna
handlingar eller upplysningar; mottager och utdelar till vederbörande
de för Riksgäldskontor bestämda exemplar af Svensk Författningssamling
och annat offentligt tryck samt tillser, att de för Fullmäktiges räkning anskaffade
Författningar och Riksdags- samt andra handlingar alltid äro i
komplett och ordnadt skick.
Kanslisten biträder sekreteraren med uppsättning af de anordningar,
som utan afvaktan af protokollets justering, skola inför Fullmäktige särskildt
justeras samt derefter genast utskrifvas och expedieras, och är skyldig
att, då sekreteraren af sjukdom eller andra orsaker är hindrad att sin
tjenst förrätta föra protokollet vid Fullmäktiges sammankomster samt bestrida
öfriga sekreteraren åliggande göromål. *
Dagen före hvarje session uppsattes af Kanslisten och afiemnns till
sekreteraren en föredragningslista, hvarå alla inkomna och förut icke hos
Fullmäktige föredragna mål böra vara uppförda. Den till Fullmäktige
24
Stata-Utskottets Utlåtande N:o 70.
hvarje ordinarie sessionsdag inkommande kassarapport uppföres på föredr
agningslistan för samma dag.
Alla föredragna, men uppskjutna eller bordlagda mål uppföras af
Kanslisten på en särskild förteckning, hvarest samma mål afföras i den
mån, de varda afgjorda.
§ 38.
Genom Kanslisten böra alla handlingar, om hvilkas delo-ifvande
åt tjensteman inom Riksgäldskontor Fullmäktige fatta beslut, vederbörande
meddelas.
§ 39.
Kanslisten besörjer all inom Fullmäktiges kansli förefallande renskri
fning, afskrifver de handlingar, som i sådant afseende af sekreteraren
honom tillställas, samt biträder med vidimering, kollationering brefs
otdi andra expeditioners afsändande, äfvensom med de honom för öfrigt
i och för tjensten uppdragna göromål.
§ 40.
Sedan protokollen blifvit justerade och icke vidare behöfva beoaonas
för beslutens expedierande eller anteckningars verkställande, böra
desamma af Kanslisten renskrifvas, och skall denna renskrifning vara
verkstäld före slutet af månaden efter den, hvarunder protokollen äro
förda. Likaså verkställes genom Kanslistens försorg och inom samma
tid renskrifning af registraturet.
Kammarskrifvaren.
§ 41.
Kammarskrifvaren åligger att biträda vid granskning af inlösta
obligationer och räntekuponger, deras jemförande med inkomna och upprättade
förteckningar samt afföring i afräkningsböckerna; biträda med
kontrollerande af förefallande ränteuträkningar med mera; verkställa förefallande
renskrifning'', kollationering med mera dylikt; samt i öfrigt besti
ida de inom kontoret förefallande göromål, som honom anvisas och
äio af beskaffenhet att lämpligen kunna af denne tjensteman ombesörjas.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 70.
25
§ 42.
Riksgäldskontorets tjensteman skola vara på sina embetsrum tillstädes
hvarje söcknedag åtminstone från klockan 10 till klockan 2 på
dagen samt i öfrigt egna åt tjensten den tid, som för göromålens ordentliga
och noggranna skötande erfordras.
De ställa sig till noggrann efterlefnad lag och författningar, de för
Riksgäldskontoret gällande reglementariska stadganden, denna tjenstgöringsordning
samt de beslut, hvilka särskildt äro eller blifva af Fullmäktige
meddelade.
Närmaste tillsynen öfver göromålens gång, äfvensom det i denna
tjenstgöringsordning särskildt omnämnda deltagande i vården af kontorets
säkerhetshandlingar, utöfvas genom en af Fullmäktiges Deputerade,
hvilken eger att under tiden mellan Fullmäktiges sammanträden meddela
de föreskrifter, han för ärendenas gång finner erforderliga. Han
eger ock för sjukdoms- eller annat laga förfall eller för enskilda angelägenheters
besörjande bevilja tjensteman äfvensom vaktbetjent tjenstledighet
under högst fjorton dagar samt meddela föreskrift om tjenstens
uppehållande intill Fullmäktiges nästa ordinarie sammanträde.
§ 43.
Tjenstemännen vid Riksgäldskontoret vare det uttryckligen förbjudet
att såsom kommissionärer taga någon befattning med i Riksgäldskontoret
sökta eller derifrån utlemnade lån eller för sina åtgärder inom
kontoret mottaga någon vedergällning annorledes än faststäld stat eller
Fullmäktiges särskilda beslut medgifva.
§ 44.
Samtlige tjenstemän vid Riksgäldskontoret ega, så vidt sådant utan
hinder för göromålens jemna och oafbrutna gång kan ske, hvar i sin ordning,
åtnjuta semester, Sekreteraren, Kassören och Kamereraren under eu
och en half månad och de öfrige tjenstemännen under en månad hvarje
år. Semesterordningen för hvarje år fastställes af den utaf Fullmägtiges
Deputerade, som utöfvar den i 42 § föreskrifua särskilda tillsyn.
§ 45.
Den bland Riksgäldskontorets tjenstemän, som utöfvar tillsynen och
vården om Riksdagens hus med der befintliga inventarier och derför åtBih.
till Piksd. Prot. 1876. 4 Sami. 1 Afd. 35 Håft. 4
26
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 70.
njuter fri bostad ocli ved, enligt Fullmäktiges särskilda beslut, bör noga
iakttaga de utaf Fullmäktige meddelade föreskrifter i afseende på husets
jemte dertill hörande egendoms- och inventariepersedlars vidmakthållande
eller förbättrande. Han skall föra en fullständig förteckning öfver berörda
inventarier, för hvilka han står i redovisningsskyldighet; skolande
denna förteckning upptaga åsatt värde å de inom nämnda hus befintliga
möbler och inventarier samt inköpspris på de möbler och inventarier,
som hädanefter anskaffas, jemte tiden, då inköpet egt rum; hvarjemte,
vid skeende kasseringar af obrukbara eller obehöfliga inventarier, desamma
skola ur inventarieförteckningen afföras, med anteckning om det
pris, hvartill desamma vid möjligen skeende försäljning blifvit föryttrade.
_ Honom åligger ock att mottaga, vårda och efter vederbörliga reqvisitioner
utlemna det för Riksdagens behof upphandlade papper och
öfriga effekter samt, efter behöriga föreskrifter, ombesörja de under riksdagens
fortgång ifrågakommande ytterligare uppköp; och bör han efter
hvarje Riksdags slut upprätta och afgifva fullständig redovisning öfver de
af honom mottagna pappersqvantiteter och effekter.
V aktbetjeningen.
§ 46.
Förste Vaktmästaren, hvilken skall vara boende i Riksgäldskontorets
hus, af hem tar från Kongl. Postkontoret alla till Riksgäklskontoret adresserade
bref; har den närmare tillsynen öfver vattenledningen och eldsläekningsredskapen
i. kontorets hus; bestrider uppassningen hos Fullmäktige och
deras expedition; ombesörjer eldning och städning derstädes samt håller,
särdeles i tjenstemännens frånvaro, närmaste tillsyn deröfver att den
öfriga vaktbetjeningen fullgör sina tjensteåligganden.
Vaktmästarne bestrida, efter fördelning, uppassningen; elda och
städa rummen, transportera till Banken de penningar, som afRiksgäldskontoret
skola å dess räkningar insättas samt biträda vid tillsynen och
skötseln af vattenledningen och eldsläckningsredskapen i Riksdagens och
Riksgäldskontorets hus; hvarjemte de äro förbundne att, hvar i sin ordning,
förrätta vakthållningen, så att en af dem är i kontoret tillstädes
alla tider på dygnet, och således äfven då tjenstemännen icke äro närvarande,
från hvilket sistnämnda åliggande likväl är befriad den bland
vaktmästarne, som har bostad i Riksgäldskontorets hus och hvilken bör
Stats-Utskoitets Utlåtande N:o 70.
27
förrätta husdrängsgöromålen derstädes, hvartill bland annat hörer att ombesörja
renhållningen af den samma egendom tillhöriga gård och gata
med mera samt hugga och uppbära den för rummens eldning erforderliga
ved.
Vaktbetjeningen bör infinna sig till tjenstgöring senast klockan tio
hvarje söcknedagsförmiddag och må icke utan särskildt tillstånd med
tjenstgöringen för dagen upphöra, så länge någon tjensteman är å embetsrummet
tillstädes. Dock må den bland vaktmästarne, som förrättar
vakthållningen, hafva ledighet från klockan 2 till klockan 4 e. m., under
hvilken tid någon af de öfriga vaktmästarne bör ansvara för vaktgöringen.
För öfrigt tillhör vaktbetjeningen att fullgöra hvad af vederbörande
tjensteman densamma i och för tjensten ålägges.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.