Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående reglering af förvaltningsbestyren och fjenstegöromålen inom Riksgäldskontoret samt afloningsstat för Riksgäldskontor ets tjensteman och vaktbetjeniny.

1876-05-02 · 27 sidor, varav 23 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,2 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 23 av 27 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1876:70, Utlåtande, angående reglering af förvaltningsbestyren och fjenstegöromålen inom Riksgäldskontoret samt afloningsstat för Riksgäldskontor ets tjensteman och vaktbetjeniny.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 70.

1

N:o 70.

Ank. till Iiiksd. Kansli den 2 Maj 1876, kl. 1 e. m.

Utlåtande, angående reglering af förvaltningsbestyren och fjenstegöromålen

inom Riksgäldskontoret samt afloningsstat för

Riksgäldskontor ets tjensteman och vaktbetjeniny.

(R. A.)

Don af 1873 års Riksdag beslutade öfverflyttning vid påföljande års

början till Kongl. Statskontoret af en del utaf de Riksgäldskontoret dittills

åliggande göromål föranledde samma Riksdag att föreskrifva, att Fullmäktige

i Riksgäldskontoret skulle låta utarbeta och derefter granska samt, sådant

detsamma blefve af Fullmäktige giiladt, underställa Riksdagens pröfning och

fastställelse förslag till reglering af förvaltningsbestyren och tjenstegöromålen

inom Riksgäldskontoret jemte afloningsstat för dervarande tjenstemannapersonal;

och bemyndigade Riksdagen derjemte Fullmäktige att emellertid rörande

sättet och ordningen för tjenstegöroraålens besörjande till verkställighet befordra

sådana förändringar, hvarigenom, så vidt sig göra läte, utan att nödiga

kontroller åsidosattes, största möjliga enkelhet och skyndsamhet vid ärendenas

behandling samt minskning i tjenstemännens antal åstadkommos.

Det sålunda gifna bemyndigandet blef af Fullmäktige, då vid tjenstemäns

frånfälle tillfälle dertill yppade sig, begagnadt; men enär en omorganisation

på förhand, utan någon vunnen erfarenhet, ej syntes vara med

nödig säkerhet förenlig, ingingo Fullmäktige till 1874 års Riksdag med en

hemställan om bemyndigande att, för tiden intill dess den ifrågasatta nya

regleringen kunde varda af Riksdagen faststäld, jemväl medelst indragning

af öfverflödiga tjenster ordna göromålen efter de förändrade förhållandena.

Denna hemställan blef af 1874 års Riksdag bifallen; hvarjemte Riksdagen

dels förnyade det år 1873 Fullmäktige lemnade uppdrag och bemynBih.

till Biksd. Prof. 1876. 4 Sami 1 Afd. 35 Eäft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Stats-TJtskottets Utlåtande N:o 70.

digande, endast med det tillägg att det infordrade förslaget borde nästkommande

eller 1875 års Riksdags pröfning underställas, och dels ytterligare

bemyndigade Fullmäktige att använda de genom tjensteindragningar besparade

arfvoden till godtgörande af de nya eller förändrade göromål, som för

verkställigheten af Fullmäktiges beslut i afseende å göromålens reglering

komme att Riksgäldskontorets tjensteman åläggas.

Sedan Fullmäktige med anledning häraf, efter vidtagande af åtskilliga

partiela förändringar, den 20 och 22 Oktober 1874 beslutat ny tjenstgöringsordning

samt aflöningsstat, öfverlemnade de, till fullgörande af Riksdagens

ofvanberörda föreskrift, samma tjenstgöringsordning samt aflöningsstat till

1875 års Riksdags pröfning och fastställelse.

Med gillande af Fullmäktiges medelst nämnda tjenstgöringsordnings

utfärdande vidtagna åtgärd att upphäfva Riksgäldskontorets kommissariat

samt erkännande af den betydliga reduktion i tjänstemännens antal, som

genom densamma blifvit af Fullmäktige genomförd, fann 1875 års Riksdag

visserligen tjenstgöringsordningen gå i en rigtning, som vore den rätta, men

då densamma ej varit tillämpad längre än omkring ett hälft år, ansåg Riksdagen,

med bifall till Stats-Utskottets memorial N:o 80, sig ej böra definitivt

fastställa den, utan fann det lämpligare och säkrare om densamma ännu ett

år på försök tillämpades och Fullmäktige, med tillgodogörande af derunder

vunnen erfarenhet, till 1870 års Riksdag inkomme med förnyad framställning

i ämnet; hvarom ock Fullmäktige erhöllo Riksdagens föreskrift, med rätt

att fortfarande intill tiden för 1876 års riksdags slut tillämpa den utaf

Fullmäktige beslutade aflöningsstat.

I anledning af berörda föreskrift hafva Fullmäktige med skrifvelse

den 16 sistlidne Mars till innevarande Riksdags Stats-Utskott öfverlemnat

förslag till tjenstgöringsordning, som finnes detta utlåtande såsom bilaga vidfogad,

samt aflöningsstat.

Uti berörda skrifvelse hafva Fullmäktige till en början anfört, att de

vid den nya, redan under sistlidne år till Riksdagen öfverlemnade tjenstgöringsordningens

utarbetande haft hufvudsakligen tvänne syftemål: dels att,

genom kommissariatets upphäfvande och åvägabringande af ett omedelbart

förhållande mellan Fullmäktige och kontorets samtlige tjensteman samt utseende

af en Fullmäktiges deputerad för tillsyn öfver göromålens gång och

för erforderliga föreskrifters meddelande, på Fullmäktige och deras deputerade

öfverflytta all beslutanderätt inom Kontoret samt eu så vidsträckt befattning

med bestridandet af de kontoret åliggande göromål, som pröfvades lämpligen

böra ega rum, och dels att genom minskning i tjänstemännens antal och

tjenstegöromålens ändamålsenliga fördelning bereda såväl besparing i utgifter

som enkelhet i ärendenas behandling.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Siats-Utskottets Utlåtande N:o 70.

Tid den förnyade pröfning, Fullmäktige nu underkastat det genom

omförmälda tjenstgöringsordning stadgade sätt för göromålens ordnande, hade

de ansett sig ytterligare böra tillse, huruvida icke ofvanberörda tvenne syftemål

kunde ernås i någon vidsträcktare mån än hvad som redan vunnits

och i sådant afseende i det nya förslaget gått ännu något längre än i den

år 1874 beslutade tjenstgöringsordningen. Så hade, i förra afseende!, Fullmäktiges

eget ansvar om kontorets säkerhetshandlingar utsträckts derhän att

Fullmäktige genom en af sina deputerade komme att deltaga i vården om

alla Riksgäldskontorets värdepapper utan något undantag, och, i senare afseende!,

Fullmäktige föreslaget indragning af lånekommissarietjensten och ena

kammarskrifvaretjensten, med en aflöning enligt den senast faststälda staten

(utan ålderstillägg för visst fall af 500 kronor) af tillhopa 8,100 kronor,

och inrättande i deras ställe af en kassabokhållaretjenst med samma aflöning

som den förut befintliga och, under benämning lånebokhållare, bibehållna

bokhållare!] ensten eller (förutom ålderstillägg för visst fäll uppgående till

högst 1,000 kronor) 2,800 kronor, hvarjemte likväl Fullmäktige ansett berörda

ytterligare tjensteindragning med nödvändighet påkalla någon förhöjning

i det enligt 24 § af Riksgäldskontorets år 1875 utfärdade reglemente

anvisade anslag till belöning för extra arbeten och uppmuntran för extra

ordinarier, hvilken förhöjning Fullmäktige, som väl ingalunda hade för afsigt

att i vidsträcktare mån än af verkligt behof påkallades använda detta

anslag, dock, på det trygghet måtte vinnas derför att anslaget under alla

förhållanden skulle vara tillräckligt, funnit böra uppgå till 1,000 kronor;

utgörande anslagsbeloppet derefter 5,000 kronor.

Härjemte hade Fullmäktige i den nya tjenstgöringsordningen vidtagit

några till eu jemnare fördelning af göromålen syftande mindre förändringar,

hvilka närmare inhemtades af ordalydelsen i tjenstgöringsordningen, sådan

Fullmäktige, under förutsättning af Riksdagens bifall till den föreslagna organisationen,

ansett densamma böra affattas.

Den före början af Riksgäldskontorets förevarande omorganisation gällande,

utaf 1874 års Riksdag sednast faststälda stat för kontoret upptog

sjutton tjensteman; hvaremot den nu of Fullmäktige föreslagna upptoge åtta.

Om i betraktande toges, att den utaf 1873 års Riksdag föreskrifna, till grund

för beslutet om omorganisationen liggande öfverflyttning till Kongl. Statskontoret

af en del Riksgäldskontoret dittills åliggande göromål, i förening

med öfverflyttning af åtskilliga göromål äfven från Kongl. Arméförvaltningen

till Kongl. Statskontoret, i detta sistnämnda verk föranledt inrättande af endast

en kamererare och en bokhållaretjenst, äfvensom ombudsmansbefattningens

förändring till en advokatfiskalstjenst, under det genom den nu föreslagna

tjenstgöringsordningen antalet tjenster inom Riksgäldskontoret komme

att minskas med nio eller mera än halfva förutvarande antalet, hafva Full
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats-Utslcottets Utlåtande N:o 70.

mäktige ansett häraf otvetydigt framgå, huru betydlig den genomförda reduktionen

i sjelfva verket vore, helst den minskning i göromål, som åstadkommits

genom ofvanberörda öfverflyttning från Riksgäldskontoret i ganska

hög grad motsvarats af den ökning i arbete, som genom den fortgående

upplåningen förorsakats.

En jemförelse beträffande aflöningsförmånerna utvisade, att ofvan omförmälda,

vid 1874 års riksdag faststälda stat, efter afdrag af lön och arfvode

för husdrängen vid Riksdagens hus, som ej i den nya staten upptagits,

slutade på ett belopp af......................................................... kronor 51,425: —

hvartill komme dels de vid statens fastställande utgående

ålderstillägg, för år k ......................................................... „ 3,000: —-

dels den summa, Fullmäktige enligt då gällande föreskrifter

egde att utöfver staten till tjenstegöromål använda

................................................................................ „ 6,000: —•

och dels de till extra arbeten och extra ordinarier då

anslagna ................................................................................ „ 2,500: —

eller tillhopa.............................................................................. kronor 62,925: —

Den nu föreslagna staten åter slutar på en summa af kronor 33,900: —

hvartill komme dels de ålderstillägg, som enligt densamma

nu komme att utgå ............................................................ ,, 1,300: —

och dels de till extra arbeten och aflöning af extra ordinarier

af Fullmäktige föreslagna................................... „ 5,000: —

Summa kronor 40,200: —

Under åberopande af hvad ofvan blifvit anfördt, hafva Fullmäktige

alltså hemstält:

l:o att Stats-Utskottet ville föreslå Riksdagen att definitivt fastställa

den föreslagna aflöningsstaten, att gälla från innevarande riksdags slut,

samt att, för den händelse Riksdagen skulle vilja ingå i detaljerad pröfning

af förslaget till tjenstgöringsordning och icke, på sätt förut skett öfverlåta

dess fastställande åt Fullmäktige, det i sådant fall måtte medgifvas Fullmäktige

att uti tjenstgöringsordningen vidtaga de förändringar och tillägg,

hvilka af förhållandena kunde påkallas; samt

2:o att det i § 24 af nu gällande reglemente omförmälda, ofvan nämnda

anslag till extra arbeten och för extra ordinarie tjensteman måtte förhöjas

från 4,000 till 5,000 kronor årligen.

Härjemte och då Fullmäktige hade anledning antaga, att i och för

bestridandet af de till kassabokhållaretjensten hörande göromål en till någon

besparing ledande åtgärd skulle kunna, åtminstone tills vidare, af Fullmäktige

vidtagas hafva Fullmäktige vidare hemstält,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

5

3:o att Fullmäktige måtte bemyndigas att, utan kassabokhållaretjen"

stens tillsättning, tills vidare använda högst det för samma tjenst i Staten

upptaga aflöningsbelopp till upprätthållande af de tjensten tillhörande

göromål.

Uti det förslag till aflöningsstat, Fullmäktige med sin ofvan omförmälda

skrifvelse den 16 sistlidne Mars till Stats-Utskottet Öfveriemnade, förekomrno

endast de afvikelser från den utaf 1875 års Riksdag faststälda

stat, som föranleddes af den ofvan angifna indragningen af lånekommissarieoch

ena kammarskrifvaretjensten samt inrättande i deras ställe af kassabokhållaretjensten.

Afton ingen var alltså delad i lön, tjenstgöringspenningar och

arfvoden.

Sedan vid ärendets förberedande behandling inom Utskottet fråga uppstått

dels derom huruvida icke fördelningen af en del utaf aflöningen i

tjenstgöringspenningar och arfvode skulle kunna upphäfvas och dessa tvenne

aflöningsposter till en enda sammanslås och dels huruvida icke i afseende å

proportionen mellan lön och tjenstgöringspenningar, aflöningsstaten kunde ändras

till närmare öfverensstämmelse med den vid innevarande riksdag af

Kongl. Maj:t föreslagna lönestat för Statskontoret, äfvensom större hänsyn

tagas till de af denna Riksdag redan godkända stater, hafva Fullmäktige i

häröfver begärdt, den 31 sistlidne Mars afgifvet yttrande ytterligare anfört,

att då Riksdagen vid flera tillfällen uttalat den åsigt att Riksbankens och

Riksgäldskontorets tjensteman borde, så vidt deras göromål vore jemförliga,

vara i aflöningsförmåner likstälda, så härrörde häraf den af Fullmäktige

föreslagna fördelning af en del utaf vissa tjenstemäns aflöning i tjenstgöringspenningar

och arfvode, enär en sådan fördelning i Riksbankens stat förekom

me.

Emellertid mötte ej något hinder att, om Riksdagen skulle finna sådant

lämpligt, sammanslå tjenstgöringspenningarne och arfvodet till en enda aflöningspost,

och hade Fullmäktige i ett sistberörda skrifvelse bifogadt, här

nedan intaget förslag till aflöningsstat genomfört en sådan åtgärd. På det

likväl den rätt, som allt sedan fördelningen i lön och tjenstgöringspenningar

först af Riksdagen beslöts, enligt Riksgäldskontorets reglementen, ständigt

varit Fullmäktige tillerkänd, nemligen att, då omständigheterna dertill föranledde,

medgifva tjenstgöringspenningarnes utgående under sjukdom och hvilken

rätt Fullmäktige vid de föreslagna aflöningsbeloppens bestämmande anou

böra utfcrye kligen bibehållas, måtte kunna behörigen inskränkas äfven

opaginerad Kontrollera mot PDF

0

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 70.

efter sammanslagning af tjenstgöringspenningarne till ett belopp med arfvodet,

om hvilket sistnämdas indragning under tjenstledighet särskild bestämmelse

enligt 1875 års stat varit gällande, hade Fullmäktige ansett sig böra i den

nya staten intaga ett stadgande om rätt för Fullmäktige att, vid tjenstledighet

i följd af sjukdom, bestämma öfver tjenstgöringspenningarnes utgående

eller indragning äfven till större eller mindre del.

Yidare hafva Fullmäktige fästat uppmärksamheten derå, att lönestaten

för Statskontoret så mycket mindre borde tagas till jemförelse som mellan

den föreslagna organisationen för Statskontoret och den för Riksgäldskontoret

förefunnes den på göromålens ordnande och tjensternännens aflöning inverkande

skiljaktighet att i Statskontoret enligt Kongl. Maj:ts förslag ej

komme att behöfvas kontant kassa, hvaremot till följd af obligationshandeln

samt den fortgående inlösen af obligationer och kuponger med flera öfriga

liqvider, kontanta medel till högst betydliga belopp enligt sakens natur måste

till eller ifrån Riksgäldskontoret in- eller utbetalas; i sammanhang hvarmed

Fullmäktige ansett sig icke böra underlåta att framhålla hurusom i ett verk

sådant som Riksgäldskontoret, hvilket måste ikläda sig förbindelser, som

under längre tider skulle uppfyllas, träffa aftal, som under en längre tid

afvecklas, iakttaga föreskrifter, hvilka ofta för ganska lång tid sedan blifvit

meddelade, men hvars styrelse, som hade att tillse allt detta, endast för ett

år i sender valdes, andra anspråk i afseende å kontinuiteten af ärendenas

behandling måste ställas på tjenstemännen, eller åtminstone vissa af dem,

än som ifrågakomme i ett verk, hvars styrelse icke vore underkastad sådana

vexlingar.

Fullmäktige hafva vidare erinrat, att en fullgiltig jemförelse svårligen

torde kunna eller böra anställas mellan, å ena sidan, Riksgäldskontoret med

dess penningeförvaltning och fåtaliga personal och, å den andra, de verk

med helt olikartade göremål, för hvilka innevarande Riksdag godkänt stater.

Fullmäktige hade efter sorgfällig pröfning föreslagit aflöningen för

kontorets tjenstemanuapersonal, äfvensom sättet för denna aflönings utgående

och vid denna pröfning främst tagit hänsyn till de göromål, hvilka skulle

för den begärda aflöningen bestridas. Dessa göromål, sådana de af tjenstgöringsordningen

utvisades, torde redan i och för sig innefatta fullgoda grunder

till de föreslagna aflöningarne. Den ringa utsigt till befordran, som

funnes för Riksgäldskontorets få tjensteman i jemförelse med den, som i de

flesta andra verk erbjödes, borde äfven billigtvis uppmärksammas. Endast

under förutsättning af en aflöning, tillräcklig att betala använd arbetskraft

och förmåga och att fästa duglige personer i kontorets tjenst, hade det ock

varit Fullmäktige möjligt att tillmötesgå Riksdagens önskan om inskränkning

i antalet af kontorets tjensteman så långt som skett och att anordna

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande JSf:o 70.

1

göromålens säkra bestridande med den fåtaliga tjenstemannapersonal, som

förslaget upptoge.

Lönerna voro för sekreteraren, kassören och bokhållarne föreslagna

till samma belopp som i de al Riksdagen tillförene faststälda stater för

Riksgäldskontor^; och någon nedsättning i dessa löner, af hvilka pensionens

storlek vore beroende, hade så mycket mindre synts Fullmäktige böra ifrågakomma

som de med tjensterna förenade göromål ju, år efter år, betydligt

ökats. För revisorn vore den föreslagna lönen betydligt mindre än för

den kamererare i revisionskoret, som förut bestridt alldeles enahanda göromål,

och den lönetillökning, som för de öfriga tjenstemännen föreslagits,

hade sin grund i de nya göromålens mängd och beskaffenhet.

Beträffande de olikheter, hvilka förefunnes mellan Riksbankens stat

och den nu föreslagna staten för Riksgäldskontoret, hafva Fullmäktige slutligen

anfört att dessa torde erhålla sin tillfredsställande förklaring, om till

grund för jemförelsen lades, ej blott dessa tvenne stater med deri upptagna

benämningar å de särskilda befattningarna, utan äfven, och än mer, de båda

verkens tjenstgöringsordningar. Af en sådan jemförelse framginge nemligen,

att, om man såge till den olika ställning de lika benämnda tjensternas innehafvare

inom de båda verken intoge, benämningarne icke alldeles svarade

emot hvarandra. Fullmäktige hafva i detta afseende fästat uppmärksamheten

derpå, att Fullmäktiges sekreterare motsvarades i Riksbanken af sekreteraren,

notarien, ombudsmannen med hans kansli samt den tjensteman, som

biträdde med den utländska korrespondensen; att Riksgäldskontorets kassör,

som bestrede, bland annat, samtliga de göromål, hvilka tillförene tillkommit

kassakommissarien, samt hade ett betydligt ansvar om såväl kontanta medel

som värdepapper, vore närmast jemförlig med kommissarierne i Riksbanken

ehuru han i förslaget benämnts kassör; att kamereraren i Riksgäldskontoret

ej, såsom i Riksbanken, lydde under en kommissarie, utan på eget ansvar

verkstälde bokföringen och med denna förenade samma deltagande som

kassören i vården om alla kontorets värdepapper; att revisorn i Riksgäldskontoret

ensam bestrede de till hans befattning hörande göromål, under det

att i Riksbanken funnes anstälda en “förste revisor”, med högre aflöning

än Riksgäldskontorets revisor, och derjemte två revisorer, hvilka arbetade

tillsammans och i många fall delade ansvaret; samt att, beträffande såväl

de nu nämnda som de öfriga tjenstemännen, deras ringa antal, jemfördt

med Riksbankens, erbjöde mindre utsigt till befordran och till följd deraf

nödvändiggjorde jemförelsevis något bättre löneförmåner och fördelaktigare

pensioneringsförhållanden, derest icke uppkommande ledigheters fyllande med

dugliga och fullt lämpliga personer skulle för Riksgäldskontoret mera än

försigtigheten bjöde försvåras.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlutande N:o 70,

Den af Fullmäktige med deras sistberörda skrifvelse den 31 Mars

öfverlemnade aflöningsstat är af följande innehåll:

“Aflöningsstat

för

Riksgäldslcontorets tjensteman och vaktbetjening.

Lön.

Tjenst-

göringspen-

ningar.

Summa.

Fn sekreterare, som tillika är ombudsman ...

4,400

*)

1,600

6,000

_

En kassör ...........................................................

4,400

—

1,600

"

6,000

—

En kamererare ...................................................

4,000

—

1,600

5,600

—

En revisor............................................................

2,500

—

800

—

3,300

—

En kassabokhållare.............................................

2,000

—

800

-—

2,800

—

En lånebokhållare .............................................

2,000

—

800

—

2,800

—

En registrator och kanslist ..............................

1,500

—

900

2,400

—

En kammarskrifvare ..........................................

1,500

—

600

—

2,100

—

En förste vaktmästare......................................

700

—

100

—

800

—

En vaktmästare...................................................

600

—

100

—

700

—

En vaktmästare.................................................

600

—

100

—

700

—

En vaktmästare...................................................

600

—

100

700

—

Summa Kronor

24,800

_

9,100

_

33,900

*) Så länge sekreteraren innehar fri bostad, utgå tjenstgöringspenningarne

endast med 600 kronor; dock så att, vid afdrag i följd af tjenstledighet,

detsamma, med tillämpning af de för sådant fall gifna bestämmelser,

sker för hela beloppet af tjenstgöringspenningarne från aflöningsbeloppet i

dess helhet.

Tillägg: För revisorn, bokhållarne, registratorn och kanslisten samt

kamm arskrifvaren kan, då de icke innehafva annan tjenstebefattning, lönen

efter fem års tjenstgöring inom graden förhöjas med............ kronor 500: —

samt för revisorn och bokhållarne, efter tio års tjenstgöring

inom graden med ytterligare...................................................... „ 500:

För vaktbetjeningen kan aflöningen efter fem års

ordinarie tjenst och derunder ådagalagdt välförhållande höjas,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

9

lönen med...................................................................................... kronor 100:

och tjenstgöringspenningarne med ............................................. „ 100: —

Yaktbetjeningen åtnjuter fri bostad med nödig vedbrand. Skulle denna

förmån komma att för vaktmästarne eller någon af dem upphöra, äro de

berättigade att i stället såsom tjenstgöringspenningar uppbära 200 kronor

hvar.

Vid tillämpningen af denna allöningsstat iakttages derjemte följande:

l:o. De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar få

uppbäras endast för den tid, tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort_ eller

åtnjutit semester, men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöringen

befriad, utgå till den, som tjensten förrättat; dock ma Fullmäktige kunna

medgifva den tjensteman eller vaktbetjent, som af sjukdom hindras från

bestridande af sin tjenst, att uppbära de för samma tjenst anvisade tjenstgörtngspenningar

eller någon del deraf.

2:o. För bestridande af tjenstgöringen under semester ega Fullmäktige

att anvisa till extra ordinarie tjenstmän arfvoden, beräknade efter 1,000

kronor för år.

3:o. Innehafvare af lön, enligt förestående stat, äro underkastade den

vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden, som

kan varda stadgad; och böra de fullmakter eller konstitutorial, som för Riksgäldskontorets

tjenstemän utfärdas, innefatta förbehåll om deras skyldighet

att åtaga sig de nya eller förändrade göromål, som kunna dem aläggas.,,

Redan 1875 års Riksdag förklarade den af Fullmäktige den 20 och

22 Oktober 1874 beslutade tjenstgöringsordningen gå i den rätta rigtningen

och erkände den betydliga reduktion i tjenstemännens antal, som derigenom

åstadkommits. Genom de ytterligare tjensteindragningar, som nu af Fullmäktige

föreslagits, komme tjenstemännens antal att nedbringas till mindre

än hälften af hvad det varit före den nya organisationens genomförande.

Utskottet, som granskat tjenstgöringsordningen och den deri föreslagna fördelning

af göromålen, har funnit densamma utan åsidosättande af nödiga

kontroller, medföra så väl enkelhet vid ärendenas behandling som besparing

i utgifter, och har alltså ej något att mot tjenstgöringsordningen erinra.

Den före Riksgäldskontorets omorganisation gällande instruktion och

tjenstgöringsordning af den 9 Mars 1842 var beslutad och utfärdad, icke af

Rikets Ständer sjelfve, utan af Fullmäktige efter dertill af Rikets Ständer

lemnat uppdrag, och det har härigenom varit Fullmäktige möjligt att, då

Bill. till Biksd. Prof. 1876. i Sami. 1 Afd. 35 Håft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 70.

förändrade förhållanden sådant påkallat, medelst partiela ändringar i och

tillägg till instruktionen ordna göromålen, utan att härför afvakta Riksdagens

sammanträde. Då det ej kan vara annat än lämpligt att Fullmäktige

vid en sådan rätt bibehållas, anser Utskottet sig ej böra föreslå Riksdagen

att ingå i en detaljerad pröfning af tjenstgöringsordningen, utan torde alla.

skäl förefinnas att, pa sätt Fullmäktige ifrågasatt, öfverlåta dess fastställande

åt Fullmäktige.

Äfven aflöningsstaten synes Utskottet vara lämpligt afpassad efter de

göromåls mängd och beskaffenhet, hvilka skola för de föreslagna aflöningarne

bestridas; och far Utskottet i detta afseende endast hänvisa till sjelfva tjenstgöringsordningen.

Under åberopande i öfrigt af hvad Fullmäktige till stöd för de af

dem gjorda förslag andragit, hemställer Utskottet:

l:o att Riksdagen måtte definitivt fastställa ofvan intagna

aflöningsstat för Riksgäldskontorets tjensteman och

vaktbetjening, att gälla från innevarande riksdags slut;

2:o att Riksdagen måtte åt Fullmäktige i Riksgäldskontoret

uppdraga att besluta och fastställa tjenstgöringsordning

för Riksgäldskontorets tjenstemän och vaktbetjening.

3:o att det i § 24 af nu gällande reglemente för Riksgäldskontoret

omförmälda anslag till belöning för extra

arbeten och uppmuntran för extra ordinarier må förhöjas

från 4,000 till 5,000 kronor årligen; samt

4:o att Fullmäktige må bemyndigas att tills vidare,

utan den i aflöningsstaten upptagna kassabokhållaretjenstens

tillsättning, använda högst det för samma tjenst

i staten upptagna aflöningsbelopp till upprätthållande af

de tjensten tillhörande göromål.

Stockholm den 2 Maj 1876.

På Sfats-Utskottets vägnar:

CARL EKMAN.

Reservation:

af Herr L. O. Lat "sson.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 70.

11

Tjenstgöringsordning

för

Tjenstemännen samt Vaktbetjeningen vid Riksgäldskontoret.

De vid Riksgäldskontoret anstälde tjensteman äro följande:

en sekreterare och ombudsman;

en kassör;

en kamererare;

en revisor;

en kassabokhållare;

en lånebokhållare;

en registrator och kanslist; samt

en kammarskrifvare.

Vaktbetjeningen utgöres af:

en förste vaktmästare; och

tre vaktmästare.

Sekreteraren och Ombudsmannen.

§ I
Sekreteraren,

som jemväl är Riksgäldskontorets ombudsman, åligger

att föra protokollen vid Fullmäktiges sammankomster samt uppsätta och

kontrasignera alla utgående bref och expeditioner. Alla till Riksgäldskontoret

ankommande icke rekommenderade bref, hvilka mottagas och öppnas af

Ordföranden eller någon af Fullmäktiges deputerade, brytas i deras frånvaro

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 70-

af Sekreteraren. Skulle sådant bref eller annat till Fullmäktige mellan sammankomsterna

inkommet ärende påkalla Fullmäktiges skyndsamma behandling

och åtgärd, bör Ordföranden härom ofördröjligen underrättas. Genom

Sekreteraren infordras nödiga utlåtanden eller utredningar; hvarförutan erforderliga

upplysningar om förut fattade beslut och vidtagna åtgärder böra

af honom meddelas.

Sekreteraren innehar en af nycklarne till det jernskåp, deruti Riksgäldskontorets

under Fullmäktiges egen vård befintliga handlingar förvaras.

Han fortsätter och kompletterar den öfver dessa handlingar upprättade förteckning,

derå jemväl bör antecknas, när någon handling ur skåpet uttages,

hvilket, likasom då nya handlingar deruti nedläggas, dessutom alltid skall i

protokollet anmärkas.

§ 2-

Vid Fullmäktiges sammankomst fördt protokoll bör i allmänhet vara

uppsatt och till justering anmälas, då Fullmäktige i påföljande vecka till

ordinarie session sammanträda; och skall protokollet en timma före början

af den session, under hvilken det bör justeras, vara, till genomseende af

Fullmäktige, i sessionsrummet tillgängligt, Jemte protokollen böra äfven till

justering anmälas sådana enligt desamma af Fullmäktige beslutade expeditioner,

som icke förut blifvit särskildt justerade. Sekreteraren ansvarar för

ofördröjlig expedition af fattade beslut.

§ 3.

Uti en särskild bok eller så kallad expeditionslista skall Sekreteraren

eller den, som i hans ställe förer protokollet, under behöriga rubriker och

med utsättande af expeditionens eller remissens nummer och datum, anteckna

alla af Fullmäktige beslutade bref, protokollsutdrag och anordningar med

flera expeditioner, äfvensom alla remitterade mål; börande den, som besörjer

expeditionernas eller handlingarnes afsändande, dessförinnan i samma bok

alltid anteckna dagen, då sådant sker.

§ 4.

Förutom den i § 3 omförmälda expeditionslista skall Sekreteraren föra

anteckningsbok rörande innehållet af sådana skrivelser från Kongl. Maj:t,

Riksdagen eller dess utskott, embetsverk och myndigheter, som i ett eller

annat hänseende böra tjena till efterrättelse vid Riksgäldskontorets förvaltning.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 70.

Likaså skall af Sekreteraren föras en i lämplig form uppstäld anteckningsbok

rörande tillfällig förräntning af Riksgäldskontorets medel.

§ 5.

Sekreteraren, som under sin vård förvarar utlottningshjulen till de al

Riksgäldskontoret upptagna lån, ansvarar för att utlottning al obligationer

på behöriga tider, enligt fastställa amorteringsplaner och i bestämd ordning,

verkställes.

§ 6.

Sekreteraren åligger att med uppsättande al bref samt andra erforderliga

skrifter biträda de bland Fullmäktige utsedda deputerade.

§ 7.

Efter hvarje utlottning af Riksgäldskontorets obligationer skall Sekreteraren,

så fort ske kan, besörja om utfärdande i föreskritven ordning af

kungörelse om utlottningen.

§ »■

Sekreteraren har tillsynen ölver och vårdar Riksgäldskontorets hus och

dess tillhörigheter, upprättar och fortsätter förteckningar öfver inventariepersedlarne

i detsamma, gör hos Fullmäktige framställning om de för husets och

dess tillhörigheters vårdande erforderliga åtgärder samt besörjer om verkställigheten

af Fullmäktiges i berörda afseende fattade beslut.

§ 9.

Ombudsmannen åligger att bevaka och utföra Riksgäldskontorets rätt

och så väl kärande som svarande talan i alla hos domstolar eller andra

embetsmyndigheter förekommande rättegångs- och utsökningsärenden, som

röra detta verk; hvarvid han bör ställa sig till efterrättelse de föreskrifter

och uppdrag, hvilka af Fullmäktige varda honom meddelade.

Vid inträffande konkurser eller årsproklamata bevakar Ombudsmannen

Riksgäldskontorets fordringar, på grund af de handlingar och uträkningar,

som för sådant ändamål honom tillställas. Genom hans åtgärd förnyas

Riksgäldskontoret tillhöriga skuldförbindelser och öfriga låne- och säkerhets
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 70.

handlingar samt utsökas och indrifvas Riksgäldskontor till betalning förfallna

fordringar.

Ombudsmannen skall vara närvarande vid det tillfälle, då Riksgäldskontoret

tillhöriga skuldförbindelser, låne- och säkerhetshandlingar af kassören

och kamereraren genomgås och beslut fattas, hvilka handlingar böra

under året förnyas.

Det åligger Ombudsmannen att, så fort ske kan och senast inom den

1 December, till Fullmäktige inkomma med redogörelse öfver de åtgärder,

som i afseende å förnyelse af skuldförbindelser, låne- och säkerhetshandlingar

af honom vidtagits.

Härförutan bör Ombudsmannen jemväl vid alla andra tillfällen, då

han finner Riksgäldskontorets rätt sådant fordra, densamma i laga ordning

bevaka; egande han att angående de till ombudsmannabefattningen hörande

ärenden skriftvexla med Kongl. Maj:ts Befallningshafvande och andra vederbörande

embétsmyndigheter.

Vidare åligger honom att till Fullmäktige afgifva skriftliga utlåtanden

rörande alla i sådant afseende till honom hänskjutna rättsfrågor.

I händelse någon af Riksgäldskontorets tjenstemän eller vaktbetjening

skulle brista i sina tjensteåligganden och handlingarne derom varda af Fullmäktige

till Ombudsmannens åtgärd öfverlemnade, bör han mot den försumlige

föra det åtal och framställa det ansvarspåstående, hvartill förekommande

omständigheter kunna föranleda.

Slutligen tillhör det Ombudsmannen att utföra och bevaka Enke- och

Pupill-kassans vid Riksgäld skontoret rätt och talan uti alla denna kassa rörande

° samt af kassans förvaltare till hans handläggning öfverlemnade

rättegångs- och utsökningsärenden.

§ io.

Jemte det Ombudsmannen bör meddela bevis öfver mottagningen af

alla för någon åtgärds vidtagande honom tillstälda handlingar, hvilka bevis

jemväl böra utvisa dagen, då handlingarne af honom mottagits, skall han

införa dessa handlingar uti ett särskildt diarium, deruti de emottagna handlingarnes

beskaffenhet och ändamålet, hvarför de blifvit till honom öfverlemnade,

äfvensom de i anledning deraf vidtagna åtgärder samt den påföljd,

dessa medfört, böra antecknas; och skall detta diarium vara så inrättadt,

att det pa ett ställe innehaller upplysning om all den handläggning, hvarje

särskildt mål erhållit och om tiden för densamma. De hvart och ett mål

tillhörande handlingar böra vara sa ordnade, att de lätteligen kunna med

diarium jeinföras.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 70.

15

§ 11.

Ombudsmannen åligger att, jemte revisorn, en gång hvarje år inventera

de staten tillhöriga inventarierna i Riksdagens hus.

§ 12.

Till bestridande af förefallande rättegångs- och utsökningskostnader

eger Ombudsmannen att, efter derom hos Fullmäktige gjord framställning

och emot framdeles afgifvande redovisning, erhålla erforderligt förskott. Dylikt

förskott far likväl icke af honom uppbäras, innan behörigen granskad

redogörelse för de till berörda utgifter senast förskjutna medel blifvit aflemnad.

Yid hvarje års slut skall Ombudsmannen till Fullmäktige inlemna en

uppgift öfver sådana af honom under samma år utbetalta rättegångs- och

utsökningskostnader, för hvilka Riksgäldskontoret är berättigadt erhålla ersättning.

Kassören.

§ 13.

Alla utbetalningar, som enligt denna tjenstgöringsordning eller Fullmäktiges

särskilda beslut få ske med penningar, verkställas af Kassören.

§ 14.

Alla obligationer och räntekuponger, som äro förfallna till betalning

omedelbart i Riksgäldskontoret, inlösas af Kassören, hvilken för detta ändamål,

efter gjord anmälan, mottager förskott. Öfver de inlösta obligationerna

och räntekupongerna uppgöres af honom förteckning; hvarefter de aflemnas

till kassabokhållaren för den behandling, som i § 32 föreskrifves.

§ 15.

Om de för expenser behöfliga medel gör Kassören hemställan hos

Fullmäktige; och skall dervid alltid bifogas redogörelse för det till sådana

utgifter senast erhållna förskott.

§ 16.

Med undantag af utbetalningar utaf löner och arfvoden, riksdagskost
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 70.

nader samt inlösen af förfallna obligationer och räntekuponger, äfvensom

expenser med mera dylikt, verkställas alla utbetalningar medelst assignering

på Riksgäldskontorets räkningar i Riksbanken, såvida icke Fullmäktige för

särskilda fall annorlunda förordna; och får någon annan stående kassa i

Riksgäldskontoret ej finnas, än de till ränteliqvider, expenser och riksdagskostnaders

bestridande anordnade medel.

Hvarje å nämnda räkningar utfärdad assignation antecknas af Kassören

samt bokföres af kassabokhållaren.

Dessa assignationer underskrifvas af en bland Deputerade, sedan desamma

förut blifvit af Kassören kontrasignerade och af kassabokhållaren

försedda med påskrift om annotation.

§ i’-

Alla penningeremisser, som i bref till Riksgäldskontoret ankomma,

jemte dertill hörande missiv och reversal, äfvensom alla till Riksgäldskontoret

omedelbart inbetalta penningar emottagas och antecknas af Kassören i

närvaro af kassabokhållaren. Kassören ombesörjer derefter deras insättning

i Riksbanken.

Sådan insättning skall, så vidt möjligt är, ske samma dag medlen till

Riksgäldskontoret inkomma.

Hvarje dag, då penningar till insättning i Riksbanken blifvit utlemnade,

skola attesterna öfver de insatta medlen vara till Kassören ingifna och

i derför bestämdt förvaringsrum under hans och kassabokhållarens vård inlagda,

innan Kassören lemnar sitt embetsrum.

Kassören utfärdar och underskrifver det å ena exemplaret af reversalen

antecknade qvittens öfver till Riksgäldskontoret inkomna penningar,

hvilket qvittens derjemte skall af båda bokhållarne annoteras.

De sålunda meddelade qvittens skola vederbörande genom Deputerade

tillsändas.

Kassören och kassabokhållaren ansvara, en för begge och begge för

en, för all dem anförtrodd uppbörd, äfvensom för de medel, hvilka till inlösen

af räntekuponger och utlottade obligationer anordnas.

§ 18.

Yerificerade redogörelser för blanketterna till Riksgäldskontorets assignationer,

utvisande behållningen eller tillverkningen samt åtgången och

det återstående obegagnade antalet, afgifvas af Kassören, utan särskild föreskrift,

vid hvarje års början och dessutom så ofta Fullmäktige eller deras

Deputerade det fordra.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskoftetå Utlåtande N:o 70.

17

§ 19.

Minst en gång i hvarje månad inventeras af Fullmäktiges Deputerade

de attester, reversal, qvittens, assignntioner och kontanta medel, som förvaras

under Kassörens och kassabokhållarens vård; och bör förloppet af denna

inventering hos Fullmäktige vid deras nästa ordinarie sammankomst anmälas.

§ 20.

Kassören hör jemte kamererare!! afgifva och underskrifva de i § 28

mom. a) föreskrifna veckorapporter öfver Riksgäldskontorets inkomster och

utgifter.

§ 21.

Kassören upprättar den (ill grund för hufvudboken liggande kassaräkning.

§ 22.

Alla af Riksbanken utfärdade attester öfver derstädes å Riksgäldskontorets

räkningar insatta medel, äfvensom hvarje å nämnda räkningar utfärdad

assignation skola af Kassören antecknas uti en för sådant ändamål

förd bok, så inrättad, att behållningarne å dessa räkningar må kunna med

lätthet och noggrannhet kontrolleras.

Härför utan skall Kassören föra en bok, upptagande alla ankomna penningeremisser,

deras belopp samt dagarne, då de ingå, och då qvittensen

utfärdas.

§ 23.

Alla osålda och för Riksgäldskontorets räkning inköpta obligationer;

alla Ri k sgäld sko n före t tillhöriga eller hos kontoret deponerade eller pantsatta

låne- och säkerhetshandlingar, vexlar och öfriga värdepapper samt

blanketterna till Riksgäldskontorets nssignationer skola under Fullmäktiges

ene Deputerads, Kassörens och kamererarens gemensamma vård förvaras; och

äro de, en för alla och alla för en, för samma handlingar och värdepapper

ansvarige.

Bill. till Ritsd. Prof. 181(1. 4 Sami. 1 Afä. 35 Häft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 70.

Kassören och kamercraren tillhör att tillse, det fordringsbevis och låuehypotek

bibehållas vid gällande kraft. Uppgift å de skuldförbindelser, laneoch

säkerhetshandlingar, som genom ombudsmannens åtgärd skola förnyas,

aftemnas vid hvarje års början af Kassören och kamererare!» till Fullmäktige,

för att sedermera tillställas ombudsmannen.

Kamererare!».

§ 24.

Då Riksgäldskontoret upplånar penningar, skola de obligationer, som

härför utfärdas, vederbörande genom kamereraren tillhandahållas.

Kamereraren skall ock föra en anteckningsbok öfver försäljningen af

obligationer för de lån, Riksgäldskontoret upptager.

§ 25.

Kamereraren bör uppgöra och utsluta alla räkningar, som i huivudboken

ingå eller derför ligga till grund, utom kassaräkningen, som likväl

af honom jemföres med dt af kassabokhallaren förda meinorialböckei bivei

inkomster och utgifter, föror specialräkning öfver Riksgäldskontorets tillfälligtvis

förräntade medel, författar och afslufär hurvudboken och den särskilda

räkenskapen öfver de fonderade statslånens iiqviuations- och amortissementsfonder;

samt ansvarar, det såväl hufvudboken som berörda särskilda räkenskap,

behörigen renskrifna, blifva aflemnade till Fullmäktige inom den 1

Maj året efter det, för hvilket de åro uppgjorda.

Han skall ock föra förteckningar öfver alla Riksgäldskontoret tillhöriga

eller hos Riksgäldskontoret deponerade eller pantsatta obligationer, laneoch

säkerhetshandlingar samt värdepapper.

Kamereraren skall uppgöra alla förefallande uträkningar och liqvidationer

samt meddela de räkenskapsuppgifter, pa h vilka hullmäktiges berättelser

och kalkyler böra sig grunda. Likaledes skall han författa det utdrag

af räkenskaperna, som årligen under loppet af Juni manad bör från

trycket utgifvas.

Å alla af Riksbanken utfärdade attester öfver derstädes å Riksgäldskontorets

räkningar insatta medel bör kamereraren, med ledning af det attesten

bifogade reversal, annotera och med sitt namns undertecknande bestyrka

den rubrik, hvarunder de insätta medlen böra i räkenskaperna upptagas,

äfvensom å alla anordningar anteckna den titel, hvarunder de anordnade

summorna skola bokföras.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Stats-Utskottets Utlåtande N:& 70.

Då sådant för bevakande af Riksgäldskontorets fordringar erfordras,

skall Kamereraren, efter derom erhållen underrättelse, desamma beediga samt

ur räkenskaperna meddela de för ombudsmannen behöfliga uppgifter.

§ 26.

Kamereraren skall noga och uppmärksamt vaka deröfver, att Riksgäldskontorets

fordringar och inkomster, af hvad beskaffenhet de vara må,

varda å behöriga tider levererad ) och redovisade.

Han ansvarar för den skada och förlust, som Riksgäldskontoret tillskyndas

genom underlåtenhet af honom att anmäla, det förfallna liqvider ej

blifvit behörigen fullgjorda; hvarför han ock, till undvikande al egen ansvarsskyldighet,

är förpligtad att, i händelse förfallna liqvider för de af

Riksdagen beviljade lån från Riksgäldskontoret till vissa bestämda föremål

icke blifvit fjorton dagar efter forfallotiden fullgjorda, eller de för tillfälligt

förräntande af Riksgäldskoutorets medel utlemnade lån eller förskrifven ränta

derå icke å förfallodagen behörigen betalts, förhållandet genast hos Fullmäktige

tillkännagifva.

§ 27.

Kamereraren biträder Fullmäktiges Deputerade med granskning af de

frän utländska banker eller bankirhus inkommande kontokuranter och ölriga

räkningar.

Sedan berörda kontokuranter blifvit granskade och rigtiga befunna

eller, i händelse af anmärkning, behörigen rättade samt af ej mindre Deputerade

än Kamereraren med intyg om deras rigtighet försedda eller, då sä

finnes nödigt, Fullmäktiges pröfning understälda och af dem godkända, skola

de läggas till grund för och utgöra verifikationer till Riksgäldskoutorets bokslut

i denna del.

§ 28.

Kamereraren skall till Fullmäktige aflemna:

n) veckorapporter öfver Riksgäldskontorets inkomster och utgifter.

Fn sådan rapport afgifves vid hvarje Fullmäktiges ordinarie sammankomst

och skall under sina behöriga titlar upptaga inkomsterna och utgifterna sedan

den nästföregångna rapporten afgafs. För öfrigt böra dessa rapporter vara

så inrättade, att de tillika utvisa Riksgäldskontorets behållning å dess räkningar

i Riksbanken. De underskrifvas af kassören och Kamereraren samt

k entra signeras af kassabokhållaren;

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Stats-Utskottets Utlåtande N:o 70.

b) uppgift pa alla de lane- och säkerhetshandlingar samt inköpta

obligationer och andra dylika värdepapper som efter Fullmäktiges nästföregående

sammankomst blifvit i vederbörligt förvaringsrum inlagda; och

c) uppgift ä de under veckans lopp inköpta och i förrådet inlagda

utländska vexlar.

Omförmälda tvänne uppgifter skola jemväl af kassören underskrifvas.

d) tvänne berättelser årligen om Riksgäldskontorets rörelse och ställning,

åt hvilka berättelser den ena, omfattande det nästförflutna året, afgifves

före medlet af Februari månad och den andra, omfattande de'' sex

första månaderna af det löpande året, före Juli månads slut. Dessa berättelser,

som skola utvisa Riksgäldskontorets tillstånd i afseende på dess

skulder och tillgångar, böra åtföljas af utdrag ur räkenskaperna.

Revisorn.

§ 29.

Revisorn reviderar Riksgäldskontorets hufvudbok jemte den särskilda

räkenskapen öfver liqvidations- och amorteringsfonderna med dertill hörande

verifikationer, hvilken revision bör vara verkstäld före den L Juli året efter

det, för hvilket dessa räkenskaper äro uppgjorda; förrättar granskning af

alla inkommande räkningar och redovisningar, förer protokoll vid utlottning

af Riksgäldskontorets obligationer; granskar den i § 34 omförmälda förteckning,

^ som efter hvarje utlottning af Riksgäldskontorets obligationer af kassabokhallaren

upprättas öfver de utlottade obligationerna; granskar och afprickar

i afräkningsböckerna lånebokhållarens anteckningar om tiden, då

utlottade eller uppsagda obligationer förfalla samt när förfallna obligationer

och räntekuponger blifvit inlösta; granskar de förteckningar och sammandrag

öhei de under förflutna aret inlösta obligationer och räntekuponger, som

af lanebokhallaren böra uppgöras; granskar förteckningarne ''"ifver inventariepei

sedlar ne ! Riksgäldskontorets hus; förer anteckning öfver alla under året

inköpta inventarier för Riksgäldskontorets och Riksdagens hus; kompletterar,

med ledning af dessa anteckningar, de i hans vård befintliga exemplar af

f ateckningarne öfver inventarierna såväl i Riksgäldskontorets som i Riksdagens

hus; inventerar en gång hvarje år inventarierna i Riksgäldskontorets

hus samt, jemte ombudsmannen, inventarierna i Riksdagens hus.

Revisorn bör alltid a hvad han granskat anteckna, huruvida anmärkning

förekommit eller icke.

Öfver de af Revisorn verkstälda gransknings- och andra åtgärder föres

af honom diarium, utvisande jemväl tiden för åtgärdernas verkställande.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 70.

21

Vid kollationeringar eger Revisorn erhålla biträde af kammarskrif
varen.

Kassabokhållaren.

§ dO.

Kassabokhållaren förer memorialböcker öfver Riksgäldskontorets inkomstfa''

och utgifter samt räkningar med Riksbanken, hvilka böra en gång

i qvartalet med de i Riksbanken förda räkningar kollationeras; bokför och

förser med påskrift om annotation alla från Riksgäldskontoret utfärdade

assignationer, äfvensom qvittenser öfver verkstälda insättningar å kontorets

bankoräkningar; upprättar och kontrasignera!'' veckorapporterna öfver Riksgäldskontorets

inkomster och utgifter; upprättar och, jemte lånebokhållaren,

undertecknar qvittenser öfver de utomlands infriade obligationer och räntekuponger;

uppräknar och granskar förfärdigade nya obligationer och kuponger samt

ombesörjer deras afsändning till utlandet, då lån å utrikes ort upptages;

samt granskar och ansvarar för rigtigheten af de nummerlappar, h vilka vid

nya låns uppläggning skola i och för utlottningarne i utlottningshjulen inläggas.

§ 31.

Alla på utrikes ort inlösta samt derifrån insända obligationer och

räntekuponger skola vid deras hitkomst mottagas af kassabokhållaren,

hvilken granskar och noga jemför dem med den insända förteckningen, hvarvid

förekommande afvikelser af honom anmärkas. Derefter skola de af honom

tillställas lånebokhållaren, som affär''dom på behöriga ställen uti de för

sådant ändamål inrättade afräkningsböcker; hvarefter revisorn verkställer

granskning af och afprickar afföringen i räkenskaperna och derefter meddelar

intyg derom samt tillika uppgifver den eller de anmärkningar, som vid

granskningen förekommit. Öfver de insända och rigtiga belunna obligationernas

och kupongernas emottagande meddelas, sedan de blifvit genom namnteckningarnes

uthuggning annullerade, af båda bokhållarne, på sätt nästföregående

§ stadgar, qvitto, som genom Deputerades försorg till vederbörande

öfversäodes.

§

sören

De omedelbart i Riksgäldskontoret till betalning förfallna, genom kusin

losta och förtecknade obligationer och räntekuponger mottagas lika
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 23.

ledes af Kassabokhållaren, som jemför dem med förteckningen och makulerar

dem. Dessa obligationer och räntekuponger skola i afräkningsböckerna afföras

och afföringen kontrolleras af revisorn på enahanda sätt som om de utomlands

inlösta obligationer och räntekuponger här ofvan finnes föreskrifvet.

Alla infriade obligationer och räntekuponger skola af Kassabokhållaren

genomräknas och i nummerföljd ordnas; hvarefter de skola under kassörens

och .kamererarens gemensamma vård förvaras.

§ 33.

I början af hvarje år skall kassabokhållaren till Fullmäktig*! öfverlemna

alla under det nästförflutna året inlösta obligationer.

§ 34.

Efter hvarje utlottning af Riksgäldskontorcts obligationer skall Kassabokhållaren

upprätta en i nummerföljd ordnad förteckning å de utlottade

obligationerna och ansvara för dess öfverensstämmelse med det vid dragningstillfället

af notarius publicus förda protokoll.

Denna förteckning granskas af revisorn och följes vid utfärdande af

den föreskrifna kungörelsen om utlottningen.

Länebokhållaren

§ 35.

Lånebokhållarenförer liggarne öfver kontorets fordringar för meddelade

lån, äfvensom afräkningsböcker öfver alla Riksgäldskontorets utelöpande

obligationer och räntekuponger, uti hvilka böcker han noggrannt antecknar

obligationernas förfall otid or; affär, med biträde af kammarskrifvaren, alla

infriade obligationer och räntekuponger i afräkningsböckerna, med antecknande

af dagen, då hvarje sådan obligation och räntekupong blifvit till Riksgäldskontor!

återstäld; undertecknar jemte kassabokhållaren de i § 31 omförmäkla

qvittenser Öfver infriade, från utrikes ort insända obligationer och

räntekuponger, ombesörjer att berörda liggare och afräkningsböcker blifva

efter behof förnyade; samt upprättar och aflemnar till Fullmäktige i början

af hvarje år förteckningar och sammandrag öfver alla under nästföregående

året inlösta och annullerade obligationer och räntekuponger.

Dessa, af revisorn granskade och påskrifna förteckningar och sammandrag,

böra utvisa ej mindre antalet och sammanräknade beloppet af de inlösta

räntekupongerna för hvar och en särskild obligationsserie än ock samma

s. 23 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 70.

23

kupongers förfall odagar, äfvensom antalet och beloppet åt de före samma års

utgång förfallna, men till inlösen dessförinnan ej företedda räntekuponger,

för hvilka innehafvaren då ännu ej förlorat sin rätt till betalning.

Sedan berörda obligationer, förteckningar och sammandrag blifvit inför

Fullmäktige företedda samt förteckningarne och sammandragen försetts med

behörig påskrift derom att vid dem icke varit något att anmärka, skola

nämnda förteckningar och sammandrag bifogas Riksgäldskontorets räkenskaper.

Registratorn och Kanslisten.

§ 36.

Registratorn och kanslisten förer diarium öfver alla till Riksgäldskontorer.

inkomna bref, memorial, ansökningar och andra skrifter, antecknar

i detta diarium de i afseende på hvarje särskildt mål vidtagna åtgärder och

fattade beslut; tecknar å hvarje inkommen handling, dagen, då den inkommit,

samt den nummer, hvarunder densamma är i diarium upptagen; vårdatalla

till Fullmäktiges kansli och dess arkiv hörande handlingar; författar

fullständigt namn- och sakregister öfver Fullmäktiges protokoll för hvarje år,

hvilket register bör vara färdigt och renskrifvet före slutet af nästföljande

Februari månad; upprättar efter hvarje års slut en särskild förteckning på

obesvarade remisser samt af Fullmäktige under året äskade, men icke erhållna

handlingar eller upplysningar; mottager och utdelar till vederbörande

de för Riksgäldskontor bestämda exemplar af Svensk Författningssamling

och annat offentligt tryck samt tillser, att de för Fullmäktiges räkning anskaffade

Författningar och Riksdags- samt andra handlingar alltid äro i

komplett och ordnadt skick.

Kanslisten biträder sekreteraren med uppsättning af de anordningar,

som utan afvaktan af protokollets justering, skola inför Fullmäktige särskildt

justeras samt derefter genast utskrifvas och expedieras, och är skyldig

att, då sekreteraren af sjukdom eller andra orsaker är hindrad att sin

tjenst förrätta föra protokollet vid Fullmäktiges sammankomster samt bestrida

öfriga sekreteraren åliggande göromål. *

Dagen före hvarje session uppsattes af Kanslisten och afiemnns till

sekreteraren en föredragningslista, hvarå alla inkomna och förut icke hos

Fullmäktige föredragna mål böra vara uppförda. Den till Fullmäktige

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Stata-Utskottets Utlåtande N:o 70.

hvarje ordinarie sessionsdag inkommande kassarapport uppföres på föredr

agningslistan för samma dag.

Alla föredragna, men uppskjutna eller bordlagda mål uppföras af

Kanslisten på en särskild förteckning, hvarest samma mål afföras i den

mån, de varda afgjorda.

§ 38.

Genom Kanslisten böra alla handlingar, om hvilkas delo-ifvande

åt tjensteman inom Riksgäldskontor Fullmäktige fatta beslut, vederbörande

meddelas.

§ 39.

Kanslisten besörjer all inom Fullmäktiges kansli förefallande renskri

fning, afskrifver de handlingar, som i sådant afseende af sekreteraren

honom tillställas, samt biträder med vidimering, kollationering brefs

otdi andra expeditioners afsändande, äfvensom med de honom för öfrigt

i och för tjensten uppdragna göromål.

§ 40.

Sedan protokollen blifvit justerade och icke vidare behöfva beoaonas

för beslutens expedierande eller anteckningars verkställande, böra

desamma af Kanslisten renskrifvas, och skall denna renskrifning vara

verkstäld före slutet af månaden efter den, hvarunder protokollen äro

förda. Likaså verkställes genom Kanslistens försorg och inom samma

tid renskrifning af registraturet.

Kammarskrifvaren.

§ 41.

Kammarskrifvaren åligger att biträda vid granskning af inlösta

obligationer och räntekuponger, deras jemförande med inkomna och upprättade

förteckningar samt afföring i afräkningsböckerna; biträda med

kontrollerande af förefallande ränteuträkningar med mera; verkställa förefallande

renskrifning'', kollationering med mera dylikt; samt i öfrigt besti

ida de inom kontoret förefallande göromål, som honom anvisas och

äio af beskaffenhet att lämpligen kunna af denne tjensteman ombesörjas.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 70.

25

§ 42.

Riksgäldskontorets tjensteman skola vara på sina embetsrum tillstädes

hvarje söcknedag åtminstone från klockan 10 till klockan 2 på

dagen samt i öfrigt egna åt tjensten den tid, som för göromålens ordentliga

och noggranna skötande erfordras.

De ställa sig till noggrann efterlefnad lag och författningar, de för

Riksgäldskontoret gällande reglementariska stadganden, denna tjenstgöringsordning

samt de beslut, hvilka särskildt äro eller blifva af Fullmäktige

meddelade.

Närmaste tillsynen öfver göromålens gång, äfvensom det i denna

tjenstgöringsordning särskildt omnämnda deltagande i vården af kontorets

säkerhetshandlingar, utöfvas genom en af Fullmäktiges Deputerade,

hvilken eger att under tiden mellan Fullmäktiges sammanträden meddela

de föreskrifter, han för ärendenas gång finner erforderliga. Han

eger ock för sjukdoms- eller annat laga förfall eller för enskilda angelägenheters

besörjande bevilja tjensteman äfvensom vaktbetjent tjenstledighet

under högst fjorton dagar samt meddela föreskrift om tjenstens

uppehållande intill Fullmäktiges nästa ordinarie sammanträde.

§ 43.

Tjenstemännen vid Riksgäldskontoret vare det uttryckligen förbjudet

att såsom kommissionärer taga någon befattning med i Riksgäldskontoret

sökta eller derifrån utlemnade lån eller för sina åtgärder inom

kontoret mottaga någon vedergällning annorledes än faststäld stat eller

Fullmäktiges särskilda beslut medgifva.

§ 44.

Samtlige tjenstemän vid Riksgäldskontoret ega, så vidt sådant utan

hinder för göromålens jemna och oafbrutna gång kan ske, hvar i sin ordning,

åtnjuta semester, Sekreteraren, Kassören och Kamereraren under eu

och en half månad och de öfrige tjenstemännen under en månad hvarje

år. Semesterordningen för hvarje år fastställes af den utaf Fullmägtiges

Deputerade, som utöfvar den i 42 § föreskrifua särskilda tillsyn.

§ 45.

Den bland Riksgäldskontorets tjenstemän, som utöfvar tillsynen och

vården om Riksdagens hus med der befintliga inventarier och derför åtBih.

till Piksd. Prot. 1876. 4 Sami. 1 Afd. 35 Håft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 70.

njuter fri bostad ocli ved, enligt Fullmäktiges särskilda beslut, bör noga

iakttaga de utaf Fullmäktige meddelade föreskrifter i afseende på husets

jemte dertill hörande egendoms- och inventariepersedlars vidmakthållande

eller förbättrande. Han skall föra en fullständig förteckning öfver berörda

inventarier, för hvilka han står i redovisningsskyldighet; skolande

denna förteckning upptaga åsatt värde å de inom nämnda hus befintliga

möbler och inventarier samt inköpspris på de möbler och inventarier,

som hädanefter anskaffas, jemte tiden, då inköpet egt rum; hvarjemte,

vid skeende kasseringar af obrukbara eller obehöfliga inventarier, desamma

skola ur inventarieförteckningen afföras, med anteckning om det

pris, hvartill desamma vid möjligen skeende försäljning blifvit föryttrade.

_ Honom åligger ock att mottaga, vårda och efter vederbörliga reqvisitioner

utlemna det för Riksdagens behof upphandlade papper och

öfriga effekter samt, efter behöriga föreskrifter, ombesörja de under riksdagens

fortgång ifrågakommande ytterligare uppköp; och bör han efter

hvarje Riksdags slut upprätta och afgifva fullständig redovisning öfver de

af honom mottagna pappersqvantiteter och effekter.

V aktbetjeningen.

§ 46.

Förste Vaktmästaren, hvilken skall vara boende i Riksgäldskontorets

hus, af hem tar från Kongl. Postkontoret alla till Riksgäklskontoret adresserade

bref; har den närmare tillsynen öfver vattenledningen och eldsläekningsredskapen

i. kontorets hus; bestrider uppassningen hos Fullmäktige och

deras expedition; ombesörjer eldning och städning derstädes samt håller,

särdeles i tjenstemännens frånvaro, närmaste tillsyn deröfver att den

öfriga vaktbetjeningen fullgör sina tjensteåligganden.

Vaktmästarne bestrida, efter fördelning, uppassningen; elda och

städa rummen, transportera till Banken de penningar, som afRiksgäldskontoret

skola å dess räkningar insättas samt biträda vid tillsynen och

skötseln af vattenledningen och eldsläckningsredskapen i Riksdagens och

Riksgäldskontorets hus; hvarjemte de äro förbundne att, hvar i sin ordning,

förrätta vakthållningen, så att en af dem är i kontoret tillstädes

alla tider på dygnet, och således äfven då tjenstemännen icke äro närvarande,

från hvilket sistnämnda åliggande likväl är befriad den bland

vaktmästarne, som har bostad i Riksgäldskontorets hus och hvilken bör

s. 27 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskoitets Utlåtande N:o 70.

27

förrätta husdrängsgöromålen derstädes, hvartill bland annat hörer att ombesörja

renhållningen af den samma egendom tillhöriga gård och gata

med mera samt hugga och uppbära den för rummens eldning erforderliga

ved.

Vaktbetjeningen bör infinna sig till tjenstgöring senast klockan tio

hvarje söcknedagsförmiddag och må icke utan särskildt tillstånd med

tjenstgöringen för dagen upphöra, så länge någon tjensteman är å embetsrummet

tillstädes. Dock må den bland vaktmästarne, som förrättar

vakthållningen, hafva ledighet från klockan 2 till klockan 4 e. m., under

hvilken tid någon af de öfriga vaktmästarne bör ansvara för vaktgöringen.

För öfrigt tillhör vaktbetjeningen att fullgöra hvad af vederbörande

tjensteman densamma i och för tjensten ålägges.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.