Memorial, med förslag till några af delningar reglemente. i Riksgäldskontorets
10 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Svag — ungefär 2,2 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
- Sidnummer: 9 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1876:74, Memorial, med förslag till några af delningar reglemente. i Riksgäldskontorets
Dokumentets text
Stats-TJtskottels Memorial N:o 74.
1
N:o 14.
Ant. till Kiksd. Kansli déh 6 Maj 1876, kl. 9 e. m.
Memorial, med förslag till några af delningar
reglemente.
i Riksgäldskontorets
(R- A.)
Utskottet får härmed till Riksdagens pröfning och godkännande öfverlemna
förslag till följande afdelningar af Riksgäldskontorets reglemente, nemligen: angående
uppbörden och redovisningen af de till Riksgäldskontoret ingående medel,
angående styrelsen öfver Riksgäldskontoret, angående fullmäktiges sammankomster"
angående behandlingen af frågor rörande tjensteförsummelser m. m. samt
angående pensioneringen af Riksgäldskontorets betjening.
Dessa förslag innehålla ej några ändringar från hvad i enahanda afseende
förut varit stadgadt, endast den redaktionsförändring i § 50, att ordet “Instruktionen11
utbytts mot det af Fullmäktige i Riksgäldskontoret uti deras af Utskottet
i dess Utlåtande N:o 70 tillstyrkta förslag använda ordet “Tjenstgörings-ordningen“.
Utskottet måste blott göra det förbehåll, att, om, efter införande af mellanliggande
stadganden angående hvilka beslut ännu ej fattats, det skulle blifva nödigt
ändra paragrafnummern för de nu föreslagna stadgandena, en sådan ändring
måtte få vid reglementets slutliga uppställning iakttagas.
Utskottet hemställer,
att de nu föreslagna stadgandena må af Riksdagen godkännas.
Stockholm den G Maj 1876.
På Stats-Utskottets vägnar:
Carl Ekman.
Bih. till Riksd. Prot. 1876. 4 Sami. 1 Afd. 38 Haft,.
1
opaginerad Kontrollera mot PDF
a
Stats- Utskottets Memorial N:o 74.
Angående uppbörden och redovisningen af de till Itiksgälds
kontoret
ingående medel.
§ 41.
Öfver Riksgäldskontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster
och utgifter, deruti jemväl inberäknade de för jernvägsbyggnaderna upplåtna och
dels såsom anslag, dels såsom lån, utgifna medel, uppgöres och afslutas för hvarje
år en fullständig hufvudbok; hvarförutan fortfarande bör föras en särskild räkenskap
öfver de fonderade statslånens likvidations- och amortissementsfonder. Hufvudboken
skall dock summariskt redovisa äfven dessa fonders ställning vid årets
början och slut samt den förändring desamma under årets lopp undergått. Så
väl hufvudboken som den särskilda redovisningen för liqvidations- och amortissementsfonderna
skola inom den 1 Maj året näst efter det, hvilket dessa räkenskaper
omfatta, vara afslutade och renskrifna samt före den 1 derpåföljande Juli
behörigen granskade.
Riksgäldskontorets hufvudböcker böra vid lämpliga tider hållas Kongl.
Statskontoret till handa, på det att den Riksgäldskontor^ tillkommande förvaltning
af allmänna medel jemväl må kunna i rikshufvudboken intagas.
§ 42.
Under loppet af Juni månad hvarje år böra, till upplysning för allmänheten
om Riksgäldskontorets ställning, särskilda, efter det dermed afsedda ändamål
lämpade utdrag af detta verks räkenskaper för det näst föregående året genom
trycket offentliggöras och jemte allmänna tidningarne utdelas.
§ 43.
I April månad hvarje år upprättas uti Riksgäldskontor^ liqvid med Statsverket
för det sistförflutna året. Af denna liqvid meddelas Kongl. Statskontoret
tvänne exemplar, hvaraf det ena, derå Fullmäktige tecknat sitt godkännande, bör
derstädes qvarstanna, samt det andra, sedan det blifvit försedt med anteckning
Stats-Utskottets Memorial N:o 74.
3
om liqvidens godkännande af Kongl. Statskontoret, bör till Riksgäldskontor^
återställas, för att såsom verifikation dess hufvudbok biläggas.
Angående Styrelsen öfver Kiksgäldskontoret.
§ 44,
Förvaltningen af Riksgäldskontor, dess medel och tillhörigheter är utaf
Riksdagen uppdragen åt sju Fullmäktige, hvilka vid lagtima riksdag utses i den
ordning 71 § Riksdagsordningen stadgar.
Vid Fullmäktiges sammankomster föres ordet af den, som af Riksdagen
blifvit dertill utsedd; tillkommande Fullmäktige att sjelfva bland sig välja en vice
Ordförande att föra ordet, när hinder för Ordföranden inträffar.
§ 45.
Uppkommer ledighet bland Fullmäktige, inträder suppleant enligt af Riksdagen
bestämd ordning.
§ 46.
Är Styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt hvad
här nedan föreskrifves, eger Fullmäktiges Ordförande att inkalla erfordeiligt antal
suppleanter,
§ 47.
Fullmäktige äro förbundne att vid Riksgäld skontorets förvaltning ställa sig
till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än äfven detta reglemente samt öfriga
rörande Riksgäldskontoret gällande föreskrifter; börande Fullmäktige doldt och
förtegadt hålla hvad vid Kontorets förvaltning förefaller, som tyst vara bör.
4
Stats-Utskottets Memorial N:o 74.
§ 48.
Blir Fullmäktig ledamot af Stats-Rådet eller kommer i den författning, att
han, jemlikt något af mom. a, b, c, d och e uti 26 § Riksdagsordningen, icke
må såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frånträda fullmäktig s-befattningen
och suppleant inträda i hans ställe.
§ 49.
Jemte noggrant iakttagande af hvad i afseende på förvaltningen af Riksgäldskontoret
och dit anslagna medel är stadgadt, åligger Fullmäktige att omsorgsfullt
vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån samt för öfrigt
vidtaga alla på Fullmäktige ankommande åtgärder i och för verkställigheten af
de i sådant afseende meddelade beslut samt Fullmäktige gifna uppdrag.
§ 50.
Fullmäktige utse inom sig två Deputerade, hvilka väljas vid slutet af hvarje
qvartal; och verkställas berörda val, dervid förut varande Deputerade kunna omväljas,
på sätt sista punkten af § 59 innehåller.
En af dessa Deputerade utöfvar närmaste tillsyn öfver det sätt, hvarpå
tjenstemännen fullgöra sina åligganden, och tillser, att Fullmäktiges beslut varda
i behörig tid och ordning verkstälda. Han eger att under tiden mellan Fullmäktiges
sammanträden meddela nödiga föreskrifter samt att för sjukdoms- eller
annat laga förfall eller för enskilda angelägenheters besörjande bevilja tjenstemännen,
äfvensom vaktbetjente, tjenstledighet under högst fjorton dagar, äfvensom
meddela föreskrift om tjenstens uppehållande intill Fullmäktiges nästa ordinarie
sammanträde. Han utöfvar jemväl beträffande vården af Kontorets värdepapper
det uppdrag, tjenstgöringsordningen i sådant afseende innehåller.
1 öfrigt skola Deputerade ombesörja lånemedels indragning, verkställa de
för Riksgäldskontorets räkning erforderliga utländska liqvider, anordna medel till
vissa af Fullmäktige beslutade eller eljest ovilkorligen bestämda utbetalningar
med mera, allt i öfverensstämmelse med de beslut och föreskrifter, som Fullmäktige
meddela; egande Deputerade att sig emellan närmare fördela dessa dem
gemensamt tillhörande göromål. Vid hvarje sammankomst böra Deputerade redogöra
för sina åtgärder under den efter Fullmäktiges nästföregående sammankomst
förflutna tid.
5
Stats- Utskottets Memorial N:o 7å.
I förhållande till beskaffenheten och omfånget af ofvan omförmälda och
de öfriga uppdrag och göromål, som varda af Fullmäktige åt Deputerade uppdragna,
ega Fullmäktige för Deputerade bestämma lämpliga arfvoden.
Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes behöfligt för lånetransaktioner,
utse ombud för bedrifvande af dervid erforderliga underhandlingar.
§ 51.
Befallningar, som af någon annan än Riksdagen meddelas angående användandet
af Riksgäldskontorets tillgångar eller förvaltandet af samma verk, få icke
af Fullmäktige åtlydas och efterkommas; varande Fullmäktige, för sina åtgärder i
denna egenskap, Riksdagen eller dess Stats-Utskott och Revisorer allena redo skyldige,
samt kunna icke för sitt förhållande till ansvar ställas, utan i laga ordning
och till följd af Riksdagens eller dess Revisorers beslut, eller, mellan riksdagar och
revisioner, genom Justitie-ombudsmannen.
>É
§ 52. ^
Till ledning vid pröfningen och afgörandet af förekommande ärenden, för
livilkas behandling antingen icke några, eller mindre tillämpliga och bestämda
föreskrifter blifvit meddelade, ega Fullmäktige att af Revisorerne begära rad och
yttranden.
Angående Fullmäktiges sammankomster.
§ 53.
Fullmäktige sammanträda en gång i hvarje vecka å tid, som af dem bestämmes.
Derjemte böra, då ärendenas beskaffenhet och oafbrutna gång sådant
fordra, särskilda sammankomster hållas å tid, som Ordföranden bestämmer, \id
hvarje sammankomst skall protokoll föras.
§ 54.
Med undantag af de enligt § 50 åt vissa Deputerade uppdragna bestyr och
åligganden böra alla Fullmäktiges behandling tillhörande mål inför Fullmäktige, vid
deras sammankomster, föredragas och få endast der afgöras.
6
Stats-Utskottets Memorial N:o 74.
§ 55.
Åslundar JFullmäktig att under längre eller kortare tid från staden afresa,
bör han sådant förut vid sammankomst eller hos Ordföranden anmäla samt då tillika
uppgifva tiden för sin frånvaro.
§ 56.
Ar Fullmäktig, som icke, på sätt i näst ofvanstående paragraf föreskrifves,
till erhållande af ledighet sig anmält, genom opasslighet eller enskilda angelägenheter
hindrad att sammankomst bevista, bör han sitt förfall hvarje gång tillkännagifva.
§ 57.
Vid sammankomst sJ^a minst fem Fullmäktige vara tillstädes; dock må
ärenden, som ej tåla uppskof, afgöras af allenast fyra Fullmäktige, derest de äro
om besluten ense. Frågor om låns upptagande, de i Regeringsformen omförmälda
.kreditivers utbetalning eller andra ärenden af mera allmän vigt få icke afgöras,
ej heller tjenster tillsättas eller pensioner beviljas, så vida icke minst fem Fullmäktige
äro närvarande.
§ 58.
K
Fullmäktige vare ej tillåtet att företaga någon öfverläggning i närvaro af
Konungens ombud, i fall det, utan att af Fullmäktige derom vara anmodadt, skulle
vid deras sainmankomst sig infinna.
§ 59.
Yppas under Fullmäktiges öfverläggningar skiljaktighet i meningarne böra
samtlige närvarande Fullmäktige till protokollet afgifva sina röster, hvilka per
capita beräknas. Derest flera skiljaktiga meningar yttras, böra de sinsemellan närmast
öfverensstämmande, så vidt möjligt är, sammanjemkas. Då ett lika antal
röster utfaller för hvardera meningen, är Ordförandens röst afgörande. Den vid
sammankomst närvarande Fullmäktig, som sin röst ej särskildt afgifver, eller, efter
börjad öfverläggning om ett föredraget ämne, sig aflägsna!, anses hafva det då:
fattade beslutet biträdt.
Stats-Utskottets Memorial N:o 74.
7
Sluten omröstning, må endast företagas vid val till sådana befattningar., dertill
någon bland Fullmäktige kan utses.
§ 60.
Öfver Fullmäktiges beslut i mål, som röra Riksgäl dsko ntorets tjensteman
eller andra enskilde personer, eger den eller de, på livilkas rätt och bästa dessa
beslut kunna inverka, att hos Revisorerne eller Stats-Utskottet anföra besvär; dervid
klaganden dock, så vida besvären skola till pröfning upptagas, bör inom tretio
dagar efter bevisligen erhållen del af det meddelade beslutet sitt missnöje deremot
hos Fullmäktige skriftligen anmäla; hvarjemte det, vid enahanda äfventyr, åligger
honom att senast en månad före Revisorernes näst förestående sammankomst eller
riksdagens början, derest revision derförinnan icke inträffar, sina besvär ingifva till
Fullmäktige, af hvilka desamma, jemte utlåtande deröfver, till Revisorerne eller StatsUtskottet
öfverlemnas.
Besvär öfver Fullmäktiges nyss före eller under Riksdagens eller Revisorernes
sammanvaro i dylika mål meddelade beslut höra inom fjorton dagar efter delfåendet,
den dagen likväl oräknad, omedelbarligen af vederbörande till Stats-Utskottet
eller Revisorerne inlemnas.
Angående behandlingen af frågor rörande tjensteförsum
me
l ser m. in.
§ 82.
Om någon Biksgäldskontorets tjensteman vid mindre förseelser i tjensten ej
låtit sig rätta af vederbörandes tillsägelser och varningar eller blifvit beträdd med
vårdslöshet eller försummelse i sin tjenstgöring, eller ock i allmänna lefvernet ådagalagt
ett mindre värdigt uppförande, bör han inför Fullmäktige tillrättavisas och
varnas. I händelse den, som på detta sätt undergått första varningsgraden, ej deraf
låter sig rätta, ega Fullmäktige att, med afseende å förekommande omständigheter,
på längre eller kortare tid suspendera honom från dess innehafvande tjenst, med
förlust af hela eller halfva lönen, hvilken under tiden må till ersättning för tjenstens
förrättande användas.
8
Stats- Utskottets Memorial N:o 74.
§ 83.
Derest tjensteman, hvilken förut blifvit för tjensteförsummelse eller annat
förhållande suspenderad, ånyo gör sig skyldig till dylik förseelse, ankommer på
Fullmäktige att, efter förseelsens beskaffenhet, antingen ytterligare suspendera
honom eller helt och hållet skilja honom från dess vid detta verk innehafvande
tjenst och lön. Likaledes beror på Fullmäktiges särskilda pröfning, huruvida
tjensteman, som blifvit bysatt eller varit nödsakad till borgenärer afträda sin egendom,
må vidare bibehålla och utöfva sin beställning.
§ 84.
Tjensteman, som begått ärerörigt brott eller annan förseelse, i eller utom
tjensten, af den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet eller anseende fordrar
hans entledigande, har derigenom gjort sig förlustig sin innehafvande tjenst.
§ 85.
Om någon af vakibetjeningen i sin tjenst varit försumlig, eller under tjenstgöring
af starka drycker öfverlastad, eller eljest på ett tadelvärdt sätt sig förhållit,
må han, efter sig företeende omständigheter, antingen af Fullmäktiges
Deputerad erhålla föreställning eller genast hos Fullmäktige aumälas till suspension
eller entledigande.
§ 86.
Innan tjensteman eller vaktmästare varder suspenderad eller skild från
tjensten, bör hans skriftliga förklaring öfver hvad emot honom förekommit infordras.
Fullmäktiges beslut, hvarigenom tjensteman suspenderas eller för alltid
skiljes från tjensten, bör, jemte hänvisning för besvärs anförande, honom skriftligen
meddelas. Tjenst, som, till följd af sadant beslut, blir ledig, far, derest den af»
satte tjenstemannen inom föreskrifven tid anmält sig ämna samma beslut öfverklaga,
icke återbesättas förr, än besvären blifvit af Stats-Utskottet eller Revisorerne
afgjorda eller den bestämda tiden för besvärens fullföljande försutits; kommande
dock den, som emellertid förordnas till tjenstens bestridande, att de med denjV^mma
förenade löneförmåner åtnjuta.
Stats-Utskottets Memorial E:o 74.
9
§ 87.
Extra ordinarie tjensteman, eller extra vaktmästare., som utan erhållen tillåtelse
eller anmäldt laga förfall från tjenstgöring uteblifvit under trenne efter
hvarandra följande månader, eller vid flera tillfällen undandragit sig att lemna
äskadt biträde der han blifvit anstäld, anses hafva förverkat sin rätt att i Riksgäldskontoret
vidare tjenstgöra. Den extra ordinarie tjensteman eller extra vaktmästare,
som under honom uppdragen tjenstgöring sig försumligt eller felaktigt
förhållit och, efter att, på sätt i § 82 stadgas, blifvit varnad, sig icke rättat, bör
förklaras vara från Riksgäldskontoret skild. För öfrigt anses den extra ordinarie
tjensteman eller vaktmästare, som begått ärerörigt brott eller annan förbrytelse af
svårare beskaffenhet, vara från verket utesluten.
Angående pensioneringen af Riksgäldskontorets betjening.
§ 88.
Pensionerna för tjenstemännen samt vaktbetjeningen vid Riksgäldskontoret bestämmas
efter desses, vid afskedstagande^ innehafvande löner.
§ 89.
Tjensteman eller vaktmästare, som uppnått sjuttio års ålder, eller under
fem,tio år varit i allmän tjenst, är vid afskedstagandet berättigad att erhålla en
kela lönen motsvarande pension. Samma pension kan jemväl tillerkännas den
tjensteman eller vaktmästare, som fyllt sextiofem och i allmän tjenst tillbragt
fyratio år, såvida behörigen styrkt är, att han befinner sig i ett sjukligt eller försvagadt
tillstånd.
§ 90.
Den tjensteman eller vaktmästare, som, efter att hafva uppnått en ålder af
sextio år, anhåller om afsked, må, derest han varit i allmän tjenst omkring fyratio
Bih. till jRiksd. Prot. 1876''. 4 Sami. 1 Afd. 68 Häft. 2
10
Stats-Utskottets Memorial N:o 74.
år, komma i åtnjutande af pension till ett belopp, som motsvarar trefjerdedelar
utaf hans senast innehafda lön. Innan tjensteman eller vaktmästare uppnått sextio
lefnads- och omkring fyratio tjensteår kan, endast i händelse af bevislig oförmåga
till vidare tjenstgöring, pension vid afskedstagandet honom tilldelas. I sådant fall
lämpas densamma efter tjensteåren ensamt, på det sätt att för hvarje dylikt år,
som brister i nyssnämnda antal, afdrages en fyrationdedel från ett trefjerdedelar
af lönen motsvarande pensionsbelopp. Men för den som fyllt fyratio tjensteår och
sextio lefnadsår, ökas deremot detta pensionsbelopp med en fyrationdedel af lönen
för hvarje öfverskjutande tjensteår, eller med en sextiondedel af lönen för hvarje
lefnadsår, om ett sådant beräkningssätt finnes för afskedssökanden mera förmånligt.
§ 91.
Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes oundgängligen
nödigt, kunna Fullmäktige på pensionsstat förflytta tjensteman, som af ohjelpligt
sjukdomstillstånd eller afgjord oförmögenhet är förhindrad att vidare gagna verket,
oaktadt han sig ej om afsked anmält. I sådant fall ega Fullmäktige att, efter omständigheterna,
antingen tillägga tjenstemannen hela lönen i pension, ehvad de föreskrifna
lefnads- och tjensteåren äro uppnådda eller icke, eller ock tillämpa de grunder
för pensions bestämmande, som i nästföregående paragraf äro faststälda.
Derest åter vaktmästare förr, än han uppnått den för pensions erhållande
bestämda lefnadsålder och tjenstetid, skulle genom sjuklighet eller af annan orsak,
blifva oförmögen att sina tjensteskyldigheter vidare fullgöra, ega Fullmäktige att,
efter noggrann pröfning af de i hvarje fall förekommande omständigheter och förhållanden,
vid hans afskedande tilldela honom en årlig pension, uppgående till
högst två tredjedelar af lönen.
Stockholm, tryckt hos A. L. Normans Boktryckeri-Aktiebolag, 187(5.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.