Utlåtande, angående Riksgäldskontorets upplåning under den närmare framtiden.
1876-05-09 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1876:80, Utlåtande, angående Riksgäldskontorets upplåning under den närmare framtiden.
Dokumentets text
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 80.
1
N:o 80.
Ank. itiksd. till Kansli den 9 Maj 1876, kl. ii e. m.
Utlåtande, angående Riksgäldskontorets upplåning under den närmare
framtiden.
(R. A.)
De nu kända utgifter, hvilka under tiden från och med år 1877 till
och med år 1881 dels till följd af fattade beslut eller ingångna förbindelser
redan åligga Riksgäldskontoret och dels antagligen komma att till utgående
från detta verk anvisas och hvilka äro af den beskaffenhet att, med fortsatt
noggrant iakttagande af de i detta afseende städse af Riksdagen följda
giundsatser, medel till desamma böra genom upplåning anskaffas, utgöras af
följande:
betalning af den under åren 1877—1879 förfallande andel af 1869 års, för
bestridande af beviljade anslag till statens jernvägsbyggnader upptagna tillfälliga
lån, som, med afseende å dåvarande penningeförhållanden, ansågs böra
ställas på kort tid för att sedermera till ett längre
lån konverteras ............................................................... kronor 3,000,000: —
de under denna riksdag på Riksgäldskontoret anvisade
anslag dels till statens jcrnvägars byggande och
utveckling........................................................................... ^ g §4t2 000'' _
deraf dock redan under innevarande år kunna komma
att lyftas 1,500,000 kronor,
och dels till enskilda jernvägsanläggningars understödjande
...................................................................... „ 10,000,000: —
samt de belopp, hvilka enligt den vid 1874 års
riksmöte af Kong]. Maj:t framlagda och af Riksdagen
gillade plan för fullföljande af statens jernvägsbygg
Transport
kronor 22,942,00ÖT^K.
Bili. till Bilcsd. Prof. 1876. 4 Sand. 1 Afd. 4ä Eäft.
2
Siats-Utskottets Utlåtande N:e 80.
Transport kronor 22,942,000: —
nåder under tiden till och med år 1880 skulle under
åren 1878 —1880 till jern vägsbyggnader användas „ 18,000,000: —
Summa kronor 40,942,000: —
Under antagande, att Riksdagen fortfarande ej finner skäl medgifva
någon försäljning af obligationer till 1870 års fem procent lån, finnas, förutom
Riksgäldskontorets vid innevarande års slut blifvande behållning och
en mindre återstod af 1872 års lån, motsvarande ett effektivt värde af omkring
2,000,000 kronor, för bestridande af förenämnda utgifter att tillgå:
den återstående andel af 1875 års fyra och en half procent lån, om hvars
öfvertagande aftal ännu ej blifvit träffad t, utgörande nominelt 36,000,000
riksmark.
Huru stort belopp, som ovilkorligen måste af Riksgäldskontoret uppfanas,
för bestridande af den del utaf förenämnda utgifter, som belöper på
statsregleringen för år 1877, kommer Utskottet att framvisa i finansbetänkandet
och den förslagsberäkning öfver Riksgäldskontorets inkomster och
utgifter till 187 7 års slut, som i sammanhang dermed skall uppgöras. Emellertid
kan det ej vara fördelaktigt, hvarken att inskränka dot bemyndigande
till upplåning, Riksdagen kommer att meddela Fullmäktige, till det
belopp, som för tiden till 1877 års slut erfordras, eller att för hehofvets
fyllande hänvisa Fullmäktige endast till de obligationer i riksdaler riksmynt
och tyska riksmark, om hvilkas utfärdande beslut redan blifvit fattad t.
Det skulle nemligen vara att allt för menligt inverka på möjligheten
att upptaga ett lån på så fördelaktiga vilkor som penningemarknaden medgifver,
om Fullmäktige, förutom den mindre posten af osålda 1872 års obligationer,
ej hade att erbjuda andra obligationer än de i tyska riksmark
förskrifna, under det måhända obligationer i något annat myntslag
samtidigt skulle kunna vida gynsammare försäljas. Lämpligare torde
vara att i afseende å såväl myntslag som tid och sätt för lånebeloppets
ej mindre förskrifning än återbetalning lemna Fullmäktige fullkomligt
fria händer, i öfverensstämmelse med hvad jemväl tillförene ofta skett,
enär det lätteligen kan inträffa, att en detaljerad föreskrift i något af
förrberörda afseenden skulle kunna utgöra hinder för en eljest fördelaktig
upplåning. Endast beträffande ett maximum af räntefoten torde en bestämmelse
vara nödig, i hviiket afseende Utskottet anser böra föreskrifvas, att
den ränta, som i de nya obligationerna skall förskrifvas, ej må öfverstiga
fyra och en half procent.
Fullmäktige äro ock af förut ingångna förpligtelse!’ helt och hållet
oförhindrade att på bästa sätt begagna det vidsträckta bemyndigande, Ut
-
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 80.
3
skottet anser böra dem gifvas. För den utaf bankirhuset von Erlanger &
Söhne med flere enligt kontrakt den 5 Juni 1875 öfvertagna andel, nominel!
20,250,000 riksmark, af 1875 års lån, benämnd “första emissionen," är
särskild amortisationsplan upprättad, och i nämnda lånekontrakt (intaget å
sid. 121 —126 af 1875 års revisionsberättelse angående Riksgäldskontoret)
hafva Fullmäktige i afseende å ytterligare obligationsförsäljning ej iklädt
Riksgäldskontoret andra förpligtelser än att de, i § 14, förbundit sig att
icke före 1876 års lagtima riksdags slut och i intet fall före den 15 Maj
1876 försälja ytterligare obligationer af 1875 års eller ett nytt fonderadt
lån, om ett sådant skulle komma att uppläggas; hvarjemte Fullmäktige åtagit
sig att, derest ytterligare försäljning af obligationer, tillhörande 1875 års
lån, inom 1876 eller 1877 års lopp kunde ifrågakomma, härom då först
underrätta låneöfvertagarne, hvilka, under en tid af fyra veckor från det de
härom af Fullmäktige erhållit del, egde rätt att till en kurs af nittiosex (96)
procent öfvertaga de obligationer, som sålunda komme att utsläppas.
Äfven lånesummans ovilkorliga inskränkning till det belopp, som för
tiden till och med år 1877 komme att erfordras, anser Utskottet, på sätt
ofvan antyddes, vara mindre välbetänkt. Sådana omständigheter kunna
nemligen, i synnerhet på den större, utländska penningemarknaden, lätt tänkas
inträffa, att ett låns något högre belopp skulle kunna medföra så mycket
billigare vilkor, att dessa fullt motsvarade den ränteförlust i början, som
kunde uppkomma genom indragning af ett större belopp än som genast
komme att användas.
I sammanhang härmed anser Utskottet sig böra anföra, att Fullmäktige
redan hos 1875 års Riksdags Stats-Utskott gjorde framställning om bemyndigande
att, när omständigheterna dertill föranledde och då sådant med
fördel för staten kunde ske, förstärka kapitalafbetalningarne å de af staten
upptagna lån samt, för beredande af tillgång härtill, utfärda och utlemna
obligationer, löpande med lägre ränta än den, hvarmed de obligationer blifvit
förskrifna, som i utbyte mot de nya obligationerna komme att till Riksgäldskontoret
återställas. Den sålunda ifrågasatta konverteringen anser Utskottet
sig så mycket hellre nu kunna förorda, som genom densamma skulle
Fullmäktige beredas en särdeles lämplig utväg att till fördel för staten använda
belopp, hvilka Fullmäktige för billigare lånevilkors ernående föranlåtits
upptaga utöfver det oundgängliga lånebehofvet.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt och under förutsättning att
det bemyndigande, Utskottet ansett sig böra föreslå Riksdagen att meddela
Fullmäktige, ej kommer att af dem begagnas i vidsträcktare mån än som
erfordras för ernående af motsvarande fördelar samt befrämjande af ett
ändamålsenligt sätt för statens upplåning, hemställer Utskottet,
4
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 80.
l:o) att Riksdagen måtte åt Fullmäktige i Riksgäldskontor
uppdraga att — för beredande af tillgång till den
under åren 1877 —1879 förfallande betalning af obligationer
tillhörande 1869 års lån, utbetalning af de utaf
denna Riksdag på Riksgäldskontoret anvisade anslag till
statens jernvägars byggande och utveckling samt af de
belopp, som enligt den för 1871 års Riksdag framlagda
plan skulle under åren 1878—1880 till statens jernvägsbyggaiader
användas, utbetalning af på Riksgäldskontoret
likaledes utaf innevarande Riksdag anvisade statsbidragtill
enskilda jernvägar samt konvertering, när omständigheterna
dertill föranleda och då sådant med fördel för
staten kan ske, af äldre statslån — på sätt och till de
belopp Fullmäktige finna lämpligt, dock ej utöfver hvad
som till förenämnda utgifter åtgår, försälja eller träffa
aftal om blifvande försäljning af vare sig återstående
osålda obligationer af 1872 års statslån, eller återståenda
obligationer af 1875 ars i tyska riksmark förskrifna
statslån, eller nya, i annat myntslag och med högst fyra
och en half procent ränta förskrifna obligationer eller
partialförbindelser, dem Fullmäktige ega utfärda; och skola
Fullmäktige i öfrigt vid upplåningen tillvägagå på sätt
de finna lämpligast och bäst befrämja statens fördel; kommande
någon försäljning af 1870 års fem procent obligationer
icke att ega rum förr än Riksdagen om sådan
försäljning förordnar.
Yidare hemställer Utskottet,
2:o) att Riksdagen måtte åt Fullmäktige i Riksgäldskontoret
uppdraga att, för den händelse nya obligationer
komma att af Riksgäldskontoret utfärdas, underställa Kongl.
Maj:ts nådiga fastställelse de beslut, som rörande berörda
nya upplåning kunna komma att fattas, med underdånig
anhållan, att Kongl. Maj:t täcktes å det nya lånet meddela
sin garanti.
Stockholm den 9 Maj 1876.
På Stats-Utskottets vägnar:
CARL EKMAN.
STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKBRI-AKTIEBOLAG, 1876.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1876:81 Skrifvelse, angående Riksgäldskontorets ''upplåning under den närmare framtiden. s. 19 i texten